c
Bevillningsutskottets betänkande nr 50.
Nr 50.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
befrielse från skatt för familjebidrag, som utgår till
ägare av eget hem.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, It:
305, av herr Johansson i Stockholm in. fl. har hemställts, »att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådan ändring i gällande förordningar
att familjebidrag som utgår till ägare av eget hem icke blir föremål
för beskattning».
Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.
Sedan 1935 års riksdag beslutat dels att inrätta en statlig utlåningsfond,
benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer, vilken förvaltas av statskontoret, dels ock att för budgetåret
1935/36 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor till främjande av bostadsförsörjning
för dylika familjer (familjebidrag), utfärdades av Kungl.
Maj :t kungörelsen den 4 september 1935 (nr 512) om lån och bidrag av
statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer. Denna kungörelse har sedermera ändrats vid flera tillfällen,
bl. a. genom kungörelse den 27 maj 1938 (nr 246), varigenom kungörelsens
rubrik erhållit ändrad lydelse i så måtto, att kungörelsen angives gälla
lån och bidrag av statsmedel för beredande av hyresbostäder åt mindre bemedlade,
barnrika familjer. I sin nuvarande lydelse innehåller kungörelsen,
såvitt här är av intresse, i huvudsak följande bestämmelser. För beredande av
billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer i städer samt i
stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen kunna under vissa i kungörelsen
närmare angivna villkor lån (bostadsanskaff ning slån) och årliga bidrag
(familjebidrag) av statsmedel eller ock enbart dylika bidrag beviljas
vederbörande kommun eller, under förmedling av denna, allmännyttigt bostadsföretag.
Om särskilda skäl därtill äro, må bostadsanskaffningslån och
familjebidrag eller ock enbart dylika bidrag beviljas jämväl för beredande
av billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer i ort på
den egentliga landsbygden. Bostadsanskaffningslån och familjebidrag beviljas
av statens byggnadslånebyrå. Familjebidrag beviljas kommun eller bostadsföretag
för att såsom hyresavdrag tillgodokomma mindre bemedlade,
barnrika familjer. På grundval av de förhållanden, som ha avseende å fas
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50.
7
tighetens ekonomi, skola efter förslag av kommunen eller bostadsföretaget
av byggnadslånebyrån fastställas standardhyror för de särskilda lägenheterna.
De hyror, vilka skola erläggas av sådana familjer som ovan nämnts,
bestämmas genom att från standardhyrorna göras procentuella hyresavdrag,
uppgående till mellan 30 procent (för familj med 3 barn) och 70 procent
(för familj med 8 eller flera barn).
Enligt förordningen den 15 juni 1935 (nr 319) angående skattefrihet för
viss förmån av hyresavdrag skall förmån, vilken såsom hyresavdrag tillgodokommer
mindre bemedlad, barnrik familj från å riksstaten uppfört
anslag för främjande av bostadsförsörjning för dylika familjer, vid tilllämpning
av kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt (numera förordningen om statlig inkomstskatt) ej
utgöra skattepliktig inkomst.
1938 års riksdag beslöt dels medgiva, att lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer finge disponeras jämväl för
beredande av bostäder i egnahem åt sådana familjer, dels ock för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor till främjande av bostadsförsörjning
för dylika familjer (familjebidrag). I anslutning härtill utfärdade
Kungl. Maj :t kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 24-7) om lån och bidrag
av statsmedel för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade,
barnrika familjer. Denna kungörelse innehåller i sin nuvarande lydelse
bl. a. följande bestämmelser. För att åt mindre bemedlade, barnrika familjer
bereda billiga bostäder i egnahem å mark, som innehaves med äganderätt eller
tomträtt, må under vissa i kungörelsen närmare angivna villkor beviljas lån
av statsmedel (bostadsanskaffningslån) samt medgivas eftergifter å de för
lånen fastställda ränte- och annuitetsbeloppen (familjebidrag). Bostadsanskaffningslån
lämnas under förmedling av vederbörande kommun eller i
vissa fall av enskilt företag. Bostadsanskaffningslån och familjebidrag beviljas
av statens byggnadslånebyrå. Bostadsanskaffningslån skall i regel utgöra
till */. en räntefri stående del, till likaledes 2/9 en stående del, varå
ränta utgår, och till återstoden en amorteringsdel. Amorteringsdelen skall
vara slutamorterad inom 20 år. Familjebidrag skola tillgodokomma mindre
bemedlade, barnrika familjer i form av avdrag å de årliga ränte- och annuitetsbeloppen
eller i visst fall såsom kontantbidrag. Bidragen, vilka sålunda i
regel högst kunna uppgå till nämnda belopp och vilka under särskilda förhållanden
kunna återkrävas, bestämmas av byggnadslånebyrån. För varje
fastighet skall beräknas en normal årlig bostadskostnad. Familjebidraget
skall bestämmas till ett procentuellt belopp av normalkostnaden, nämligen
lägst 30 procent (för familj med 3 barn) och högst 70 procent (för familj
med 8 eller flera barn).
Till och med budgetåret 1943/44 kallades ifrågavarande anslag å riksstaten
»Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer».
Från och med budgetåret 1944/45 har emellertid anslaget erhållit
följande ändrade benämning: »Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika
familjer.»
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 50.
Vid 1947 års riksdag beslöts i anledning av propositionen nr 235 en omläggning
av den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen.
Denna omläggning innebar bl. a., att det dittillsvarande
familjebidraget ersattes med ett familjebostadsbidrag till familjer med minst
2 minderåriga barn i ny- och ombyggda hus. Vidare infördes en särskild bostadsrabatt
(det s. k. trekronorsbidraget) i syfte att stödja familjer med begränsade
inkomster och med lägenhet i vissa av kommun eller allmännyttigt
företag förvaltade hus. Bestämmelserna angående familjebostadsbidraget
skulle träda i kraft den 1 juli 1948 och föreskrifterna om de särskilda bostadsrabatterna
den 1 juli 1947. Vissa ändringar häri ha vid innevarande
års riksdag föreslagits i propositionen nr 231. I den sistnämnda propositionen
ha — liksom i den vid årets riksdag framlagda statsverkspropositionen
— för hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, vilken benämning
sålunda bibehållits å riksstaten, upptagits ett förslagsanslag av 20 miljoner
kronor och för särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 1
miljon kronor.
I en den 17 februari 1945 till finansdepartementet inkommen skrift har
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund anfört, att fråga uppkommit,
huruvida familjebidrag (hyresrabatter) som utgått enligt 1938 års kungörelse
— i likhet med hyresavdrag enligt 1935 års kungörelse — vore undantagna
från skatteplikt. Enligt förbundets erfarenhet bleve hyresrabatterna
på sina håll ej beskattade, men på andra håll, däribland i Stockholm,
underkastades desamma beskattning. Då förbundet hade anledning förmoda,
att lagstiftarnas avsikt varit att såväl hyresavdrag som hyresrabatter
skulle vara undantagna från skatteplikt, hemställde förbundet, att förslag
i förtydligande syfte måtte föreläggas riksdagen. Detta kunde ske genom
att i 1935 års förordning angående skattefrihet för viss förmån av hyresavdrag
efter ordet »hyresavdrag» tillädes orden »och hyresrabatt».
Överståthållarämbetet har, efter remiss, avgivit yttrande över denna
framställning och därvid framhållit bl. a. följande. Då uttrycklig bestämmelse
saknades angående skattefrihet för familjebidrag enligt 1938 års kungörelse,
hade beskattningsnämnderna i Stockholm ansett desamma icke
kunna undantagas från beskattning. Ehuru enligt överståthållarämbetets
uppfattning en olika behandling i skattehänseende av å ena sidan
hyresavdrag och å andra sidan sådant familjebidrag vore principiellt motiverad,
ansåge sig ämbetet dock, med hänsyn till den lättnad det skulle innebära
för beskattningsnämnderna att icke behöva räkna med dessa för skatteunderlagets
storlek helt visst betydelselösa intäkter, böra tillstyrka, att åtgärder
vidtoges i syfte att familjebidrag i likhet med hyresavdrag undantoges
från skatteplikt.
Berörda framställning har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
I den föreliggande motionen har — under hänvisning till den av Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund gjorda framställningen — framhål
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50.
9
lits, att en beskattning av familjebidragen enligt 1938 års kungörelse medförde
den konsekvensen att småstugeägaren bleve sämre ställd än hyresgästen
i ett subventionerat hyreshus.
Utskottet. I den förevarande motionen har yrkats skrivelse till Kungl.
Maj :t med hemställan om sådan ändring av gällande författningar, att familjebidrag,
som utgår till ägare av egethem, icke blir föremål för beskattning.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen utgår enligt kungörelsen
den 4 september 1935 om lån och bidrag av statsmedel för beredande
av hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer familjebidrag
för att såsom hyresavdrag tillgodokomma sådana familjer. Genom en förordning
den 15 juni 1935 har föreskrivits, att dylik förmån av hyresavdrag
icke skall utgöra skattepliktig inkomst. Vidare utgår enligt kungörelsen
den 27 maj 1938 om lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder
i egnahem åt mindre bemedlade, barnrika familjer familjebidrag, varmed
i regel avses att medgiva eftergift å fastställda ränte- och annuitetsbelopp
för enligt sistnämnda kungörelse beviljat bostadsanskaffningslån.
Någon uttrycklig föreskrift om skattefrihet för familjebidrag enligt 1938
års kungörelse har ej meddelats. På grund härav har vid tillämpningen
fråga uppkommit, huruvida familjebidrag, som utgått jämlikt sistnämnda
kungörelse, enligt gällande bestämmelser utgöra skattepliktig inkomst eller
icke. Praxis synes därvid ha varit oenhetlig. Medan beskattningsnämnderna
1 Stockholm ansett sådant familjebidrag vara underkastat skatteplikt, ha
enligt uppgift beskattningsnämnderna på vissa andra håll i landet med hänsyn
till stadgandet i 1935 års förordning angående skattefrihet för hyresavdrag
betraktat jämväl nämnda familjebidrag som icke skattepliktig inkomst.
Det tillkommer givetvis icke utskottet att taga ställning till denna tolkningsfråga,
vilken, såvitt utskottet har sig bekant, icke varit föremål för
skattedomstolarnas prövning. Då emellertid olika uppfattningar i detta
hänseende kommit till uttryck vid tillämpningen, finner utskottet önskvärt,
att den oklarhet, som här råder, genom införande av tydligare bestämmelser
undanröjes. Utskottet vill härvid påpeka, att förmånen av hyresavdrag
enligt 1935 års kungörelse och familjebidraget enligt 1938 års kungörelse
utgå från ett och samma anslag å riksstaten, vilket anslag från och
med budgetåret 1944/45 benämnes »Hyresrabatter för mindre bemedlade,
barnrika familjer». Även om de båda bidragsformerna i så måtto äro olika,
att hyresavdraget enligt 1935 års kungörelse utgår för en förhyrd bostad,
medan däremot familjebidraget enligt 1938 års kungörelse gäller en bostad,
som innehaves med äganderätt, är dock syftet med dessa förmåner detsamma.
I båda fallen avses att bereda hjälp åt mindre bemedlade, barnrika
familjer. Bägge bidragsformerna ha sålunda tillkommit i barnens intresse.
På grund härav och då hyresavdraget enligt 1935 års kungörelse är undantaget
från skatteplikt, synas utskottet vissa skäl kunna anföras för alt även
2 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 7 samt. .Vr 50.
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 50.
familjebidraget enligt 1938 års kungörelse bör vara fritaget från beskattning.
Emellertid anser sig utskottet icke böra, såsom i motionen yrkats, föreslå
skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om förslag i ämnet. 1946 års riksdag
har på förslag av samma års bevillningsutskott i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställt om en översyn av reglerna om skattefrihet för vissa slag
av intäkter i syfte att åvägabringa en samordning mellan dessa regler och de
sociala förmånerna. Denna översyn har visserligen ännu icke kommit till
stånd, men utskottet förutsätter, att så kommer att ske så snart tillfälle
därtill gives. Enligt utskottets mening bör spörsmålet om den skatterättsliga
behandlingen av de ifrågavarande familjebidragen därvid tagas under övervägande.
Vid denna omprövning bör uppmärksamhet ägnas även åt de bidragsformer,
som vid den år 1947 beslutade omläggningen av den statliga
låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen ersatt
familjebidragen, liksom även åt andra därmed jämförliga bidragsformer.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet det i den förevarande motionen framställda
yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 305 av herr Johansson i Stockholm in. fl.
om befrielse från skatt för familjebidrag, som utgår till ägare
av eget hem, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 juni 1948.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande: se under betänkandet nr 49.
487791. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.