Bevillningsutskottets betänkande nr 40.
1
Nr 40.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
om viss ändring av 12 § taxeringsförordningen.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 308, av herr Ståhl in. fl., har hemställts, »att riksdagen för sin del måtte
besluta sådan ändring i gällande taxeringsförordnings 12 §, att till ledamot
av beskattningsnämnd ej kan väljas person, som ådömts straff i samband
med egen deklarations avfattande under de fem valet närmast föregående
åren».
Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.
Enligt 8 § 3 inom. taxeringsförordningen skola ledamöter i taxeringsnämnd
— utom kronoombudet — ävensom suppleanter väljas årligen under
december månad för nästkommande år. Här avsedda ledamöter och suppleanter
i lokal taxeringsnämnd utses på landet av kommunalstämma eller,
där kommunalfullmäktige finnas, av dessa samt i stad av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga. Ledamöter och
suppleanter i särskild taxeringsnämnd väljas i stad, som icke deltager i
landsting eller som enligt av länsstyrelsen fastställd arbetsfördelning ensam
skall utgöra verksamhetsområde för en eller flera särskilda taxeringsnämnder,
av stadsfullmäktige samt eljest av vederbörande landstings förvaltningsutskott.
över valen må enligt 8 § 5 inom. besvär anföras hos länsstyrelsen.
Ledamöter och suppleanter i länsprövningsnämnd utses enligt 9 § av
Kungl. Maj :t för en tid av 4 år bland personer, som äro valbara till ledamöter
i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet.
Angående valbarhet stadgas i 12 § 1 mom. bl. a., att till medlemmar och
suppleanter i beskattningsnämnderna böra utses redliga och allmänt aktade
personer, som kunna antagas besitta nödig insikt och erfarenhet för taxeringens
verkställande. Av kommun må till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd
utses allenast den, som är inom kommunen mantalsskriven,
och av landstings förvaltningsutskott må till ledamot eller suppleant i särskild
taxeringsnämnd utses allenast den, som är mantalsskriven i kommun
inom nämndens verksamhetsområde. Enligt 3 mom. i sistnämnda paragraf
skall medlem i beskattningsnämnd vara svensk medborgare. Vidare sägs
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 40—41.
^ Bevillningsutskottets betänkande nr 40.
att sådant uppdrag ej må utövas av den, som är omyndig eller försatt i
konkurstillstånd.
Slutligen föreskrives i 13 § 1 inom., att av Kungl. Maj :t eller länsstyrelse
meddelat förordnande såsom ledamot i beskattningsnämnd när som helst
kan återkallas.
Motsvarande bestämmelser gälla i fråga om utseende av ledamöter och
suppleanter i nämnder för allmän fastighetstaxering.
I den ifrågavarande motionen har framhållits, att stadgandena i 12 g
taxeringsförordningen tillkommit för att förhindra att olämpliga personer
invaldes i beskattningsnämnderna. Dessa stadganden skänkte dock ej tillräckligt
skydd i nämnda avseende. Såsom exempel härpå har anförts, att
i en kommun sedan ett par år tillbaka i taxeringsnämnden sutte en ledamot,
som strax före sitt inval av vederbörande häradsrätt ådömts böter för grov
vårdslöshet vid egen deklarations avfattande. I en annan kommun hade till
ledamot utsetts en person, som de två senaste åren av vederbörande häradsrätt
ådömts böter för vårdslöshet vid egen deklarations upprättande. Att
personer, som sålunda dömts för ohederligt handlingssätt mot det allmänna,
bleve satta att bedöma andra medborgares deklarationer framstode som
kränkande för rättskänslan, även om det förekomme endast i undantagsfall.
Man borde kunna fordra, att till ledamöter i beskattningsnämnd blott de
skulle vara valbara, som besutte den för uppdraget nödvändiga samhällssolidariteten
och icke bevisligen brustit i detta avseende.
I anledning av den förevarande motionen har utskottet sökt vinna upplysning
angående förekomsten av det påtalade förhållandet. Efter förfrågan
under hand hos taxeringsnämndsordförandenas riksförbund huruvida förbundet
ägde kännedom om fall, där personer, som under de senaste fem
åren ådömts straff jämlikt skattestrafflagen, valts till ledamöter i taxeringsnämnd,
har förbundet inkommit till utskottet med uppgifter härom från
femton av sina länsföreningar. Inom elva av dessa föreningar vore icke
något fall bekant, men ett fall vore å andra sidan känt, där en person, som
efter val till ledamot av taxeringsnämnd ådömts straff för falskdeklaration,
på egen begäran entledigats från uppdraget. Enligt de av tre länsföreningar
lämnade uppgifterna ha sammanlagt tre fall förekommit, där till ledamot
av taxeringsnämnd valts person, som ådömts straff enligt skattestrafflagen.
Därjämte har av en förening uppgivits, att åtta till taxeringsnämndsledamöter
valda personer ådömts bötesstraff för falskdeklaration, varav emellertid
endast en — några år efter domen — ånyo valts till ledamot.
Utskottet. I den förevarande motionen har yrkats, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring i 12 § taxeringsförordningen att till ledamot av beskattningsnämnd
icke kan väljas person, som inom de fem valet närmast
föregående åren ådömts straff för lämnande av oriktig uppgift i egen deklaration.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40.
3
Av de till utskottet från taxeringsnämndsordförandenas riksförbund inkomna
uppgifterna för vissa län framgår, att fall förekommit, där personer
som dömts för falskdeklaration valts till ledamöter i taxeringsnämnd.
Den bestämmelse, som närmast anknyter sig till det påtalade förhållandet,
återfinnes såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår i 12 §
1 mom. taxeringsförordningen, vari sägs bl. a., att till medlemmar och
suppleanter i beskattningsnämnderna böra utses redliga och allmänt aktade
personer, som kunna antagas besitta nödig insikt och erfarenhet för
taxeringens verkställande. Detta stadgande jämte rätten att anföra besvär
över förrättat val utgör det korrektiv, som taxeringsförordningen erbjuder
i förevarande hänseende. Utskottet äger icke kännedom om huruvida besvär
i något fall — under åberopande av nyssnämnda stadgande — anförts hos
länsstyrelse över val av för falskdeklaration dömd person. I förarbetena
till taxeringsförordningen finnes på denna punkt icke något uttalande, som
lämnar vägledning vid tolkningen av denna bestämmelse. Även om sålunda
värdet av förefintliga möjligheter att utesluta valda personer, vilka dömts
för falskdeklaration, från ledamotskap av beskattningsnämnd icke på förhandenvarande
material låter sig bedömas, anser sig utskottet icke kunna
förorda den av motionärerna föreslagna ändringen, då, såvitt för utskottet
är känt, den av taxeringsförordningen angivna vägen icke prövats och därvid
visat sig ändamålslös. I anslutning härtill vill utskottet dock såsom sin
uppfattning uttala, att skall förevarande stadgande över huvud taget äga
någon betydelse, bör länsstyrelse på besvär — med beaktande av de särskilda
omständigheterna i det enskilda fallet — kunna upphäva val av för
falskdeklaration dömd person. Med hänsyn till vad nu nämnts anser sig utskottet
icke kunna förorda bifall till den föreliggande motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 308 av herr Ståhl in. fl. om viss ändring
av 12 § taxeringsförordningen icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1948.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 40.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
Ekman, Velander, Frans Ericson, Heiiman, Franzon och Niklasson samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Orgård,
Falk, Jonsson i Skedsbygd, Sundström, Andersson i Dunker, Kristensson
och Karlsson i Granebo.
av herr Velander.
Reservation