6

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Nr 29.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
om tullfrihet för förtätade gaserna butan och propån.

(1 :a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 301, av herr Henriksson, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta
att förtätade gaserna butan och propån må till riket införas tullfritt».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.

De förtätade gaser, som förekomma under benämningarna butan och
propån, äro hänförliga till nr 178: 2 i tulltaxan (statistiskt nr 455: 3) och
draga en tull av 5 kr för 100 kg. Tullen skall emellertid beräknas efter
bruttovikten, och detta förhållande är av väsentlig betydelse, enär gaserna
i fråga importeras i behållare av järn. Enligt verkställda beräkningar
skulle den nyss angivna, efter bruttovikten utgående tullen motsvara
en tull av 8 eller 9 kr. för 100 kg, efter nettovikten räknat.

Nämnda gaser införas till riket från Nederländerna och användas såsom
bränsle. De distribueras i förtätad form till konsumenterna, och såsom
emballage användas därvid cylindrar eller flaskor av järn. Varorna benämnas
därför i handeln stundom »flaskgas».

I motionen har anförts i huvudsak följande. Situationen beträffande
vårt lands bränsleförsörjning ingåve så allvarliga farhågor, att man borde
pröva varje medel att lätta läget. En viss förbättring kunde vinnas genom

att komprimerat gasformigt bränsle komme till användning i ökad omfattning.
Härvid skulle butan och propån närmast kunna komma i fråga.
Dessa gaser vore jämförelsevis nya på den svenska marknaden och betingade
ännu ett relativt högt pris. Detta motsvarade för närvarande ett
stadsgaspris av 60—70 öre per inI * 3. Gaspriset i Stockholm för mindre förbrukare
utgjorde endast 16 öre per m3. Det höga priset hade emellertid
till en del sin grund i det förhållandet, att nämnda gaser till skillnad från
de flesta andra bränslen vore belagda med tull. Den utgående tullen medförde
en fördyring med något över 1 kr. per flaska om 13 kg gas.

Butan och propån vore av stor betydelse både såsom hushållsbränsle
och såsom industribränsle, särskilt i de delar av landet, där stadsgas icke
funnes. Även på platser med centralt gasverk hade nämnda gaser emellertid
sitt givna användningsområde. De kunde användas inmängda i kolgasen

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

7

för afl höja dennas förbränningseffekt. Med hjälp av reserver av butan och
propån kunde vidare oundvikliga toppbelastningar på gasnäten mötas.

Det kunde visserligen invändas, att den produktion av flytande gas, som
påbörjats vid Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar i Kvarntorp,
skulle kunna användas för nämnda ändamål. Företaget vore emellertid
icke tillräckligt leveranskraftigt för det nuvarande inhemska behovet. Även
om så varit fallet, skulle varje åtgärd, som kunde bidraga till en sänkning
av priset på gasen, komma att underlätta en önskvärd teknisk utveckling
på området.

Det vore dessutom att märka, att butan och propån kunde importeras
från område med s. k. mjuk valuta, varför en ökning av importen icke
skulle medföra någon belastning på vår valutareserv. Under förutsättning
att tullen borttoges och priset i motsvarande mån sänktes, skulle enligt
verkställda beräkningar en importerad kvantitet av omkring 200 ton gas
kunna avsättas under år 1948. Nämnda kvantitet motsvarade i värmeutvinning
en vedmängd av omkring 9 000 m3. Den övervägande delen av
den gasmängd, som komme att importeras, skulle avsättas till enskilda
hushåll, vilka ej disponerade gasverksgas eller elektricitet utan vore hänvisade
till vedförbrukning.

Ett borttagande av tullen kunde beräknas medföra en minskning i tulluppbörden
med endast omkring 16 000 kr. per år, varför åtgärden finge
anses vara utan större betydelse ur statsfinansiell synpunkt.

Frågan om borttagande av tullen å butan och propån har nyligen varit
föremål för prövning i annat sammanhang. Aktiebolaget Shellgas i Stockholm,
som importerar varorna i fråga, har nämligen i skrivelse den 9 september
1947 till chefen för handelsdepartementet hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas i syfte att vinna tullfrihet för desamma. Nämnda framställning
innehöll i stort sett samma motivering, som anförts i nu förevarande
motion. Av framställningen kan emellertid ytterligare inhämtas,
att vid försäljning till hushåll för varorna tillämpats ett pris av kr. 1: 93
och att vid försäljning till industrier allt efter förbrukningens storlek och
emballagets typ tillämpats ett pris av lägst kr. 1: 60 och högst kr. 1: 93,
allt per kg komprimerad gas. Försäljningen hade dock enligt uppgift medfört
förlust för bolaget.

över nämnda framställning avgåvo kommerskollegium och generaltullstyrelsen,
efter remiss, den 26 november 1947 gemensamt yttrande. Till
detta voro fogade yttranden från Sveriges kemiska industrikontor och
Svenska gasverks föreningen.

Sveriges kemiska industrikontor avstyrkte framställningen under erinran
om att Svenska skifferoljeaktiebolaget upptagit tillverkning av gasol,
en produkt som till sin beskaffenhet nära överensstämde med butan och
propån. Kemikontoret ville även starkt ifrågasätta, om importlicenser för
sistnämnda gaser borde lämnas i rådande brydsamma valutasituation.

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Svenska gasverksföreningen tillstyrkte emellertid den begärda tullfriheten.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen erinrade i sitt gemensamma
yttrande om att riksdagen år 1946 anvisat medel till en gasolanläggning i
Kvarntorp, vilken beräknades vara i drift före utgången av år 1948. Med
hänsyn därtill och under hänvisning till vad kemikontoret i sitt yttrande
anfört, hemställde ämbetsverken, att framställningen om tullfrihet icke
måtte föranleda någon vidare åtgärd.

Någon sådan åtgärd torde icke heller hava vidtagits av chefen för handelsdepartementet.

Vid behandlingen av förevarande motion har utskottet berett Svenska
skifferoljeaktiebolaget tillfälle att yttra sig i frågan. Yttranden ha därjämte
under hand inhämtats från statens bränslekommission och statens handelskommission.

Svenska skifferoljeaktiebolaget har framhållit, bland annat, att enligt
beslut av statsmakterna år 1946 bolagets industri komme att utbyggas för
tillverkning av vissa biprodukter, däribland gasol, varigenom kostnaden för
industriens upprätthållande skulle kunna högst väsentligt nedbringas. Av
de ifrågavarande biprodukterna utgjorde gasolen den ekonomiskt utan all
jämförelse betydelsefullaste tillverkningen. Bolaget framställde för närvarande
omkring 600 ton gasol om året, vilket vore mer än landets totala
konsumtion av produkten i fråga. En stor del av bolagets nuvarande produktion
måste därför exporteras i avvaktan på att efterfrågan inom landet
komme att stiga genom inverkan av bolagets pågående försälj ningsupplysning.
Ett borttagande av tullen för butan och propån skulle vara liktydigt
med att på bekostnad av en inhemsk industri, vars avsättning av gasol mer
än väl räckte till för landets behov, uppmuntra en valutakrävande import
av varor, utan att landet därigenom ernådde någon motsvarande fördel.
Slutligen borde tagas i betraktande, att bolaget hade att erlägga tull för de
delar av gasolanläggningen, som infördes till riket.

Bolaget har därför bestämt avstyrkt förslaget att borttaga tullen å de
förtätade gaserna butan och propån.

Statens bränslekommission har anfört, att det redan nu förekomme, att
medelstora och mindre gasverk tillsatte gasol under tider av spetsbelastning
på gasnäten. Så vore förhållandet i t. ex. Västerås. Vidare distribuerades
gasol i behållare till konsumenter utanför gasnäten. Det syntes därför
önskvärt, att import av butan- och propangas kunde ske till lägsta möjliga
kostnad.

Statens handelskommission har i sitt yttrande meddelat, att kommissionen
alltid hävdat den uppfattningen,’ att importregleringen icke borde få
användas för att genom försvårad eller omöjliggjord införsel av utländska
produkter främja visst svenskt företags produktion. I enlighet därmed ville
kommissionen avvisa den av Sveriges kemiska industrikontor med hänsyn

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

9

till den inhemska produktionen på området ifrågasatta åtgärden att hindra
all införsel till riket av butan och propån. Importen av dessa gaser ägde
visserligen rum från mjukvalutaområde. Kommissionen kunde emellertid
icke ansluta sig till den i motionen härav dragna slutsatsen, att en ökning
av importen icke skulle innebära någon belastning på vår valutareserv. Med
det i landet rådande köpkraftsöverskottet hölle kommissionen tvärtom icke
för osannolikt, att knapphet på s. k. mjukvalutor snart nog kunde inträda,
om icke försiktighet iakttoges. Då kommissionen vid handhavandet av sin
licensieringsverksamhet beaktade denna synpunkt, behövdes dock ett förbud
mot importlicensiering av butan- och propangas icke heller av denna
anledning.

Utskottet. I likhet med motionären finner utskottet det vara angeläget,
att de åtgärder vidtagas, som kunna åstadkomma lättnad i den nu rådande
besvärliga bränslesituationen. Enligt utskottets mening skulle emellertid en
sådan lättnad näppeligen kunna vinnas på sätt i motionen föreslagits. Med
hänsyn till att den nu utgående tullen för de förtätade gaserna butan och
propån allenast motsvarar 4 å 5 procent av det uppgivna konsumentpriset,
skulle nämligen ett borttagande av tullen å nämnda gaser endast kunna möjliggöra
en obetydlig sänkning av priset, vilket även därefter komme att icke
obetydligt överstiga priset å den av gasverken levererade gasen. Vissa andra
omständigheter tala även mot ett borttagande av tullen å gasbränsle för närvarande.
Hänsyn bör nämligen tagas till det förhållandet, att ett svenskt företag,
Svenska skifferoljeaktiebolaget, upptagit tillverkning av ett gasbränsle,
som benämnes gasol. Enligt uppgift framställes omkring 600 ton dylik gas
per år, och avsättning lär ännu icke kunna vinnas för hela denna kvantitet
inom landet. Det må vidare framhållas, att statsmakterna anvisat medel till
en mycket betydande utvidgning av nämnda produktion. Tillverkaren räknar
med att, sedan denna utvidgning genomförts, kunna framställa upp till 12 000
ton gasbränsle årligen och försälja varan till ett väsentligt lägre pris, än som
nu gäller för den importerade gasen. Det är uppenbart, att de kalkyler, som
ligga till grund för den inhemska produktionen på området, skulle rubbas,
om tullen för butan och propån borttoges. Slutligen må erinras om att chefen
för handelsdepartementet i uttalande till proposition nr 69 till innevarande
års riksdag angående anslag till täckande av vissa kostnader för
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet förklarat sig hava för avsikt att
hemställa om Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla utredningsmän för
att förutsättningslöst ompröva bolagets ställning. Sådana utredningsmän
ha av departementschefen tillkallats den 17 mars 1948.

I betraktande av ovan anförda omständigheter synas skäl icke föreligga
att nu vidtaga någon ändring i gällande lullbeslämmelser för i motionen avsedda
produkter, och utskottet får därför avstyrka motionen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 28—29.

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 301 av herr Henriksson om tullfrihet för
förtätade gaserna butan och propån icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 april 1948.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark Sjödahl,
Ekman, Velander, Heiiman, Wehtje, Ramberg, Rosander och Näsgård, samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Hammarlund,
Orgård, Olson i Göteborg, Sundström, Olofsson i Höganäs, Karlsson i
Granebo, Vigelsbo och Swedberg.

487465. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.