Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
1
Nr 2.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1 en den 3 januari 1948 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 7, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m.;
2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj 1943
(nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin;
3) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december
1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;
4) förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen; samt
5) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december
1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker;
dels ock besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr
316) fogade tulltaxan skall från och med den 1 februari 1948 i viss angiven
del hava ändrad lydelse, på sätt i utskottets hemställan angives.
Rörande lydelsen av ovannämnda under 1)—5) angivna författningsförslag
hänvisas till utskottets hemställan.
Till utskottets behandling ha överlämnats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen:
1) de likalydande motionerna I: 38 av herr Linderot in. fl. och II: 107 av
herr Hagberg i Luleå in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte avslå förevarande
proposition;
2) de likalydande motionerna 1:91 av herr Annér in. fl. och II: 160 av
herr Jacobsson i Igelsbo in. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandling
av proposition nr 7 måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj :ts förslag
alt vid spritbeskattningen omsättningsskattens grundavgift skall utgå
med 10 kronor per liter»;
1 Bilianp till riksdagens protokoll 1948. 7 samt. Nr 2.
^ Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
3) motionen I: 90 av herr Gustaf Elof sson, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att grundavgiften för omsättningsskatten å spritdrycker höjes
från 7 till 8 kronor per liter»; samt
4) motionen 11:236 av herrar Holmström och Fahlman, vari hemställts,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte såsom sin mening uttala,
att den maximala motbokstilldelningen bör höjas från tre liter till fyra liter
per månad, samt att därigenom den av Kungl. Maj :t föreslagna ökade spritskatten
med 2 kronor per liter måtte nedsättas till 1 krona per liter».
Vidare ha till utskottet hänvisats de likalydande motionerna I: 175 av
herr Domö m. fl. samt 11:237 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl., vari
hemställts förutom att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition
nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, m. m. — att
de i motionerna framförda synpunkterna måtte beaktas vid behandlingen
av bland annat propositionen nr 7.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna.
Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter
sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen
härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:
Beskattningen av spritdrycker, s. 10—13.
Beskattningen av vin, s. 13—16.
Beskattningen av maltdrycker av andra och tredje klassen, s. 16—19.
Beskattning av viss maltdryck av första klassen, s. 19—22.
Beskattningen av läskedrycker, s 23—24.
Angående vad som anförts i de i ämnet väckta motionerna må här återgivas
följande.
Såsom motivering för de likalydande motionerna I: 38 och II: 107 ha motionärerna
åberopat vad de anfört i de av dem i anledning av propositionen
nr 5 väckta likalydande motionerna I: 36 och II: 105. Rörande innehållet i
dessa sistnämnda motioner tillåter sig utskottet hänvisa till sitt betänkande
nr 1 ävensom till dessa båda motioner.
I de likalydande motionerna I: 91 och II: 160 har bland annat anförts, att
den föreslagna höjningen av spritskatten knappast motsvarade mera än förändringen
i penningvärdet, samt att det förefölle som om höjningen utan
olägenhet kunde göras större. Då motionärerna icke kunde biträda i annat
sammanhang framlagt förslag om höjning av skatterna på motortrafiken,
hade de känt sig förpliktade att anvisa andra möjligheter att erhålla skatteinkomster,
och ansågo de då, att spriten vore en sådan umbärlig vara, som
tålde en ytterligare skattebelastning.
I motionen I: 90 har framhållits, att en så kraftig höjning av spritskatten
som den i propositionen föreslagna uppenbarligen innebure risk för att
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
3
spritsmugglarna finge förbättrade avsättningsmöjligheter för sina varor med
ökade utgifter för vår kustbevakning till följd. Det kunde även befaras, att
hembränningen komme att öka, om beskattningen bleve för hög. Inför osäkerheten-
av om en höjning av omsättningsskatten med 2 kronor per liter
komme att verka i åsyftad riktning, ansåge motionärerna att man borde
nöja sig med en höjning av skatten i fråga med 1 krona per liter.
I motionen II: 236 har inledningsvis erinrats om att enligt gällande bestämmelser
spritdrycker icke finge utminuteras till någon i större myckenhet
än tre liter i månaden. Enligt motionärernas mening förelåge icke längre
de i rusdrycksförsäljningsförordningen stadgade förutsättningarna för en
dylik begränsning. Ett frisläppande av den så kallade fjärde litern jämte en
ökad beskattning av 1 krona per liter utöver nuvarande skattesatser skulle
kunna beräknas giva en ytterligare direkt statsinkomst av ca 55 miljoner
kronor, d. v. s. 5 miljoner kronor mera än vad Kungl. Maj :t beräknat genom
en skattehöjning av 2 kronor per liter. Och detta vore synnerligen önskvärt.
Kungl. Maj :ts förslag skulle medföra en sådan höjning av priset på
sprit, att man kunde befara en ökad olaglig tillverkning och handel beträffande
spritdrycker. De sociala vådorna härav vore påtagliga. Visserligen
hade riksdagen hösten 1946, trots bevillningsutskottets tillstyrkan, avslagit
en motion med samma syfte som denna. Då hade emellertid i motionen även
intagits ett yrkande om att rätten till efterhandsinköp skulle utsträckas till
sex månader. Det hade säkerligen varit farhågorna för de nykterhetspolitiska
konsekvenserna just därav, som den gången för många varit avgörande.
Dylika synpunkter behövde nu ej spela in, då här endast vore fråga
om ökning av motbokstilldelningen från tre liter till fyra liter per månad.
Beträffande det närmare innehållet i de likalydande motionerna I: 175
och II: 237 hänvisas till utskottets betänkande nr 1 (s. 4—6).
I en till utskottet inkommen skrift har svenska bryggaref öreningen hemställt,
att den ifrågasatta beskattningen av lagrat svagdricka icke måtte
genomföras. Till stöd härför har i berörda skrift anförts i huvudsak följande.
För konsumenter bosatta på platser, vilka icke mera regelbundet
kunde besökas av bryggeriernas utkörare, utgjorde lagrat svagdricka på
grund av sin större hållbarhet en ersättning för färskt svagdricka såsom
måltidsdryck. Då färskt svagdricka av konsumtionsskatteberedningen torde
ha ansetts såsom oumbärlig vara, för vilken någon beskattning icke ifrågasatts,
syntes jämväl lagrat svagdricka böra betraktas såsom oumbärlig vara.
Genom den föreslagna skatten skulle de nuvarande priserna höjas genomsnittligt
med ca 40 % till återförsäljare och med ca 33 % till privatkunder.
En så avsevärd prisfördyring måste medföra en omfattande omsättningsminskning.
Det troliga resultatet av införandet av den ifrågasatta
skatten å lagrat svagdricka torde bliva, att tillverkningen av denna dryck
praktiskt taget komme att upphöra.
Vidare har styrelsen för Sveriges vattenfabrikanters riksförbund i eu till
utskottet ingiven promemoria uttalat sig mot en höjning av skatten å läske
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
drycker eller, därest en sådan höjning likväl ansåges böra genomföras, förordat
att densamma begränsades till 3 öre för liter, med undantag dock för
mineralvattnen, för vilka någon skattehöjning över huvud taget icke borde
ifrågakomma. Av vad som anförts i promemorian till stöd för de däri uttalade
meningarna må här återgivas följande. Läskedrycker vore i dag att
anse som fullt ordinära livsmedel i hushållen. Mer än 70 % av alla läskedrycker
konsumerades i hemmen och 41 % av hemkonsumtionen ägde rum
i samband med måltider. Övervägande delen läskedrycker konsumerades av
hushåll med en årsinkomst understigande 6 000 kronor, en omständighet
som i varje fall gjorde denna del av konsumtionen starkt beroende av försäljningspriset
och särskilt känslig för prishöjningar.
I syfte att lämna landets handlande kompensation för deras ökade kostnader
i samband med ransoneringen hade statens priskontrollnämnd meddelat,
att den ämnade tillåta en höjning av marginalerna på mineralvatten
och läskedrycker med 1 öre för y, och l/, flaskor och 2 öre för V, flaskor.
Dessa höjningar vore avsedda att träda i kraft samtidigt med skattehöjningen.
Allmänheten finge härigenom vidkännas en prishöjning, som svarade
icke mot den föreslagna skatten 6 öre utan mot ca 9 öre för liter. Det
finge anses uteslutet att mineralvatten och läskedrycker skulle kunna bära
en så stark prishöjning på en gång utan ett allvarligt avbräck i konsumtionen.
Beträffande mineralvatten måste redan den nuvarande skattesatsen av 12
öre för liter anses vara alltför hög. Efter skattens införande hade nämligen
konsumtionen gått starkt tillbaka inte bara procentuellt utan även totalt.
Skulle konsumtionen av läskedrycker såsom en följd av skattehöjningen
komma att minska, skulle redan vid en omsättningsminskning av 5 % någon
uppsugning av köpkraft icke komma till stånd. Styrelsen vore för sin
del fast övertygad om att skatten komme att verka i denna riktning, då
det måste hållas för uteslutet att de kraftiga prishöjningar skatten komme
att föra med sig skulle kunna resultera i annat än en omsättningsminskning
vida större än 5 %.
Utskottet. I sitt betänkande nr 1 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 6 med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943
(nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror
har utskottet tagit ställning till vissa mera allmänna frågor rörande den
indirekta beskattningen, vilka uppkommit i anslutning till Kungl. Maj :ts
propositioner nr 5—10 till innevarande års riksdag. Vad utskottet i sagda
betänkande anfört i berörda hänseenden är tillämpligt jämväl såvitt angår
de förslag om skärpning i beskattningen av spritdrycker, vin, maltdrycker
och läskedrycker, som framlagts i nu förevarande proposition nr 7. Utskottet
får alltså härutinnan hänvisa till sitt nyssnämnda betänkande.
Härmed har utskottet även redovisat sin ställning till de likalydande motionerna
I: 175 (av herr Domö m. fl.) och II: 237 (av herr Skoglund i Doverstorp
in. fl.), vilka motioner av utskottet avstyrkas.
I propositionen nr 7 föreslås såvitt angår spritdrycker att 1923
Bevillningsutskottets betänkande nr 2. 5
års förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
erhåller förlängd giltighet även under nästkommande budgetår. Vad sålunda
föreslagits föranleder inger, erinran från utskottets sida.
I samma proposition har därjämte — i anslutning till konsumtionsskatteberedningens
förslag — tillstyrkts en sådan skärpning i beskattningen av
spritdrycker, att omsättningsskattens grundavgift skulle höjas med två
kronor per liter eller alltså från 7 till 9 kronor per liter.
Sistnämnda förslag har behandlats i flera motioner. Sålunda har i de
likalydande motionerna I: 38 (av herr Linderot m. fl.) och II: 107 (av herr
Hagberg i Luleå m. fl.) yrkats avslag å propositionen. I motionen 1:90
(av herr Gustaf Elofsson) har hemställts, att skatteskärpningen måtte begränsas
till en krona per liter. Samma yrkande har framställts i motionen
11:236 (av herrar Holmström och Fahlman), däri tillika yrkats, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte som sin mening uttala, att den
maximala motbokstilldelningen borde höjas från tre till fyra liter i månaden.
Slutligen har i de likalydande motionerna I: 91 (av herr Annér m. fl.) samt
II: 160 (av herr Jacobsson i Igelsbo in. fl.) yrkats en höjning av omsättningsskattens
grundavgift med tre kronor ner liter.
Enligt utskottets mening är det motiverat att i detta sammanhang vidtaga
en höjning med avseende å beskattningen av spritdrycker. En dylik höjning
bör lämpligen genomföras på så sätt, att omsättningsskattens grundavgift
— som för närvarande utgår med sju kronor per liter — höjes; däremot
torde omsättningsskattens procentavgift och utskänkningsskatten å spritdrycker
böra bibehållas vid oförändrad nivå.
I fråga om höjningens storlek har som skäl för det motionsvis framförda
yrkandet att begränsa skatteskärpningen till en krona per liter anförts bl. a.
att en starkare prisökning på spritdrycker skulle kunna medföra ökad
smuggling och hembränning. De sålunda uttalade riskerna av en skärpt beskattning
torde emellertid av olika skäl icke för tillfället vara alltför stora.
A andra sidan kan utskottet ej heller förorda, att en höjning på en gång med
ett belopp om tre kronor per liter genomföres; en höjning av denna storleksordning
skulle nämligen kunna medföra att i konsumtionen av alkoholhaltiga
drycker inträdde vissa förskjutningar, vilkas återverkningar utskottet
icke utan närmare undersökningar anser sig kunna bedöma. Utskottet
har därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag om en
höjning av omsättningsskattens grundavgift med två kronor per liter. Utskottet
avstyrker sålunda de likalydande motionerna I: 38 och II: 107, såvitt
däri yrkats avslag å förslaget om skärpt beskattning av spritdrycker, de
likalydande motionerna I: 91 och II: 160, motionen I: 90 samt motionen II:
236, sistnämnda motion i vad den avser en mera begränsad skatteskärpning.
Vad härefter angår den i motionen 11:236 gjorda hemställan om skrivelse
till Kungl. Maj :t rörande utökad tilldelning av spritdrycker vill utskottet
erinra om att Kungl. Maj:t — på sätt framgår av 3 kap. 22 § rusdrvcksförsäljningsförordningen
— äger befogenhet att föreskriva de jämkningar
beträffande rätten till inköp av rusdrycker, som vid varje särskild
tidpunkt kunna anses påkallade. Utskottet finner anledning icke föreligga
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
att i detta sammanhang förorda skrivelse till Kungl. Maj :t i sådant syfte
som i motionen avses.
På sätt föreslagits i propositionen nr 7 bör den skärpta beskattningen
av spriidrycker träda i kraft den 1 februari 1948, och i samband därmed
bör, liksom vid tidigare tillfällen då omsättningsskatten skärpts, en särskild
lagerskatt uttagas hos dem, till vilka systembolag överlåtit tillstånd till utskänlcning
av spritdrycker.
Vad härefter angår de skärpningar i beskattningen av v i n samt m a 11-drycker av andra och tredje klassen som förordats i propositionen
nr 7 må här beträffande innehållet i propositionen i dessa delar
omnämnas, att beskattningen av vin föreslås skärpt på så sätt att omsättningsskattens
procentavgift höjes från 50 till 60 procent, varjämte minimiavgifterna
för starkare viner höjas med en krona 50 öre per liter, samt att
skatten å maltdrycker höjes från 30 till 39 öre per liter beträffande maltdrycker
av andra klassen och från 54 till 72 öre per liter i fråga om maltdrycker
av tredje klassen.
Mot törestående törslag har motionsvis icke framförts annan erinran än
att i de förut omnämnda motionerna I: 38 och II: 107 yrkats helt avslag å
propositionen nr 7.
Jämväl såvitt angår vin samt maltdrycker av andra och tredje klassen
ansluter utskottet sig till Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker sålunda
motionerna I: 38 och II: 107 i den mån de innefatta yrkande om avslag å
propositionen nr 7 i nu förevarande delar.
Vidare har i sagda proposition föreslagits, att en särskild beskattning
skulle införas i fråga om viss maltdryck av första kl assen.
Denna skatt skulle enligt förslaget utgå för lagrat svagdricka, som inom
riket tillverkades lör försäljning, och skattesatsen utgjorde enligt förslaget
18 öre per liter. Däremot skulle någon skatt icke utgå för s. k. färskt svagdricka
d. v. s. sådan maltdryck, som icke undergått någon lagring och som
i allmänhet försåldes å flaskor rymmande 5 eller 10 liter.
Mot förslaget om skattläggning av lagrat svagdricka har utskottet i och
tör sig ej något att erinra. Beträffande storleken av den föreslagna skatten,
18 öre per liter, har inom utskottet framhållits att införandet på en gång av
en beskattning av denna höjd skulle kunna föranleda, att tillverkningen av
lagrat svagdricka komme att avsevärt minskas. Då dessa farhågor icke
torde vara helt utan fog, har utskottet ansett sig böra förorda en något
lägre skattesats, varför utskottet tillstyrker en beskattning med nio öre per
liter.
I anledning av en under hand gjord hemställan från kontrollstyrelsen
förordar utskottet därjämte den ändringen i 4 § förslaget till förordning
om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen, att den tid inom vilken
deklaration senast skall avgivas bestämmes till femtonde i stället för
åttonde söckendagen efter månadens utgång.
Vad slutligen angår det i propositionen nr 7 upptagna förslaget om skärpning
av skatten å läskedrycker från 12 till 18 öre för liter ha mot
Bevillningsutskottets betänkande nr 2. 7
detta förslag framförts erinringar från olika håll. Sålunda har i de förut
berörda motionerna 1:38 och II: 107 yrkats avslag å propositionen även i
denna del, och i en till utskottet inkommen skrivelse från styrelsen för
Sveriges vattenfabrikanters riksförbund ha uttalats allvarliga betänkligheter
mot ifrågavarande förslag, särskilt beträffande skärpningen av skatten
å mineralvatten.
Vid sina överväganden härutinnan har utskottet funnit sig böra biträda
det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget. Utskottet avstyrker förty motionerna
I: 38 och II: 107 även i det avseende varom nu är fråga.
Det i propositionen nr 7 framlagda förslaget om ändring i tulltax eförordningen
föranleder ingen erinran från utskottets sida.
I sitt förut berörda betänkande nr 1 i anledning av förslaget om skärpt
beskattning av tobaksvaror har utskottet — under hänvisning till vissa, i
betänkandet återgivna uttalanden av föredragande departementschefen —
anfört, att utskottet förutsatte, att frågan om de förordade skattehöjningarnas
fortbestånd komme att underställas 1949 års riksdag. Vad utskottet sålunda
framhållit är enligt utskottets mening tillämpligt jämväl med avseende
å de skatteskärpningar, vilka utskottet tillstyrkt i nu förevarande
betänkande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 7, såvitt angår nedan under A)
4) angivna författningsförslag, icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas, men med bifall i övrigt till propositionen,
A) antaga följande
1) Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 8
juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt om fortsatt giltighet av förordningen, m. m.
Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,1 vilken förordning
gäller intill utgången av juni månad 1948,2 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat skick
skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1949.
1 Senaste lydelse av förordningen se 19:13:399, 1937:24(1, 1941:254 samt 1943: 2;>7 och 31G.
s Jfr 1947:34.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
Nuvarande lydelse:
2
/ mom. Omsättningsskatten upptages
vid detaljhandelsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår dels
med en grundavgift av 7 kronor, för
liter räknat, och dels med 60 procent
av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna
i butelj erat skick.
Detaljhandelsbolagen äga---
för omsättningsskatten.
Föreslagen lydelse:
§•
1 mom. Omsättningsskatten upptages
vid detaljhandelsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår dels
med en grundavgift av 9 kronor, för
liter räknat, och dels med 60 procent
av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna
i butelj erat skick.
Detaljhandelsbolagen äga---
för omsättningsskatten.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
Med avseende a ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.
1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av
spritdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid
tiden för denna förordnings ikraftträdande med två kronor för liter räknat.
2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels
samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna
på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda
lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga
därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i
nästpåföljande månad uti den i 8 § förordningen angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker angivna ordning inleverera beloppet
till statsverket.
3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre
myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,
eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga
föreskriven skatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens
ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i 11 §
2 mom. förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
för motsvarande fall stadgas. 2
2) Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 28 maj
1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
9
Nuvarande lydelse:
Omsättningsskatten utgår--
en procentavgift.
Grundavgiften utgör,---35
öre.
Procentavgiften utgör 50 procent
av det belopp som, procentavgiften
oberäknad men grundavgiften inberäknad,
betingas vid systembolagens
inköp av vinet i butelj erat skick,
dock att för vin, vars alkoholhalt
överstiger 14 volymprocent, avgiften
skall utgå med lägst två kronor för
lielbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,
en krona för halvbutelj, innehållande
33 å 35 centiliter, samt tre
kronor för liter räknat i fall, då vinet
tillhandahålles i buteljer av andra
storlekar.
Föreslagen lydelse:
2 §•
_ Omsättningsskatten utgår---
en procentavgift.
Grundavgiften utgör,---35
öre.
Procentavgiften utgör 60 procent
av det belopp som, procentavgiften
oberäknad men grundavgiften inberäknad,
betingas vid systembolagens
inköp av vinet i butelj erat skick,
dock att för vin, vars alkoholhalt
överstiger 14 volymprocent, avgiften
skall utgå med lägst tre kronor för
helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter,
en krona 50 öre för halvbutelj,
innehållande 33 å 35 centiliter,
samt fyra kronor 50 öre för liter räknat
i fall, då vinet tillhandahålles i
buteljer av andra storlekar.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.
1. Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av vin,
är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid tiden för
denna förordnings ikraftträdande med belopp motsvarande den omsättningsoch
utskänkningsskatt som skall utgå enligt förordningen, dock med rätt för
honom att därvid avräkna vad med tillämpning av förut gällande bestämmelser
i skatt erlagts för samma lager.
2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punKten sägs att dels
samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna
på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda
lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga
därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i
nästpåfoljande månad uti den i 9 § förordningen angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å vin angivna ordning inleverera beloppet till statsverket.
3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre
myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,
eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller erlägga
föreskriven skatt för sitt lager av vin vid tiden för förordningens
ikraftträdande, skall gälla vad i skattestrafflagen ävensom i 11 § och 12 §
första stycket förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
vin för motsvarande fall stadgas.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
3) Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december
1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 15 december 1939 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
13 §.
Skatten utgår
för maltdryck av andra klassen
med trettio öre för liter samt
för maltdryck av tredje klassen
med femtiofyra öre för liter.
Vid varje---skattepliktigt
bryggeri.
Kontrollstyrelsen må — — —
bryggeri igångsatts.
Föreslagen lydelse:
Skatten utgår
för maltdryck av andra klassen
med trettionio öre för liter samt
för maltdryck av tredje klassen
med sjuttiotvå öre för liter.
Vid varje---skattepliktigt
bryggeri.
Kontrollstyrelsen må — — —
bryggeri igångsatts.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
4) Förslag
till
förordning om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen.
Härigenom förordnas som följer.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
1 §•
För lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen
och som mom riket tillverkats för försäljning, skall erläggas skatt efter vad
nedan sägs.
2 §•
Skatten utgår med 18 öre för liter Skatten utgår med 9 öre för liter
och tillfaller staten. och tillfaller staten.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2. H
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
3 §•
1. Kontrollen över beskattningen utövas av kontrollstyrelsen med biträde
av särskilda kontrolltjänstemän.
2. Tillverkare skall för dylik kontroll utan ersättning tillhandahålla erforderliga
prov å råvaror och övriga vid tillverkningen använda förnödenheter
samt å tillverkat lagrat svagdricka ävensom ställa till förfogande nödiga
redskap och lämna behövlig handräckning.
3. Tillverkare skall på egen bekostnad anskaffa de journaler och andra
handlingar, vilka kontrollstyrelsen med stöd av denna förordning ålägger
tillverkaren att föra eller upprätta, samt har att ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelar angående förandet eller upprättandet
av nämnda journaler och handlingar samt angående deras bevarande
under viss tid och insändande i original eller avskrift till kontrollmyndighet.
4. Tillverkare är pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att den
möjliggör kontroll beträffande den myckenhet lagrat svagdricka, som enligt
vad nedan sägs är skattepliktig, ävensom att vid anfordran hålla sina handelsböclcer
med tillhörande verifikationer samt i 3 mom. omnämnda journaler
och handlingar tillgängliga för kontrolltjänsteman.
5. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,
som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över skattens
behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman
i enlighet med denna förordning eller kontrollstyrelsens föreskrifter
kan komma att lämna.
4 §•
1. Tillverkare skall för varje må- 1. Tillverkare skall för varje månad
upprätta och senast å åttonde nåd upprätta och senast å femtonde
söckendagen efter månadens utgång söckendagen efter månadens utgång
till kontrollstyrelsen insända en på till kontrollstyrelsen insända en på
tro och heder avgiven deklaration
angående den myckenhet lagrat svagdricka,
som under månaden utlämnats
från tillverkningsstället. Härvid
må avdrag göras för den myckenhet
lagrat svagdricka, som
tro och heder avgiven deklaration
angående den myckenhet lagrat svagdricka,
som under månaden utlämnats
från tillverkningsstället. Härvid
må avdrag göras för den myckenhet
lagrat svagdricka, som
a) utförts ur riket eller till svensk frihamn, dock under villkor att vid
deklarationen fogas tullmyndighets bevis angående den utförda varans myckenhet
och dagen för utförseln ävensom därom, att utförseln ägt rum under
sådan tullkontroll, som i 12 § tullstadgan sägs,
b) tillverkats vid annat tillverkningsställe och icke ingår i myckenhet,
som under a) avses,
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
c) efter utlämning återinförts till lagret å tillverkningsstället och icke
utgöres av lagrat svagdricka, som tillverkats vid annat tillverkningsställe,
samt
d) utlämnats såsom kontrollprov.
Vad som återstår efter nu nämnda avdrag utgör beskattningsbar myckenhet.
I deklarationen skall angivas den skatt, som belöper å den beskattningsbara
myckenheten.
Å deklarationen skall finnas intyg av två personer, att densamma överensstämmer
med bokföringen.
2. Tillverkare skall samtidigt med deklarationens insändande erlägga
skatt för föregående månad genom inbetalning å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.
H. Erlägges icke skatten inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela
förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att utlämna lagrat svagdricka
från tillverkningsstället.
För uttagande av förfallet skattebelopp må på framställning av kontrollstyrelsen
utmätning omedelbart verkställas.
4. Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen så prövar nödigt, för
skattens behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet till belopp,
som styrelsen finner erforderligt.
Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 3 mom. första stycket
stadgas äga motsvarande tillämpning.
5 §•
I. Då rörelsen vid tillverkningsställe helt nedlägges, är tillverkare pliktig
att betala skatt för inom tillverkningsstället befintligt, där tillverkat lagrat
svagdricka.
2. Därest vid granskning av tillverkares bokföring, journaler eller andra
handlingar eller eljest utrönes, att för någon månad skatt bort utgå med
högre belopp än som för månaden erlagts, eller att i det å tillverkningsstället
befintliga lagret av lagrat svagdricka förefinnes brist, som tillverkaren icke
kan nöjaktigt förklara, är tillverkaren pliktig att vid anfordran genast erlägga,
i förra fallet den resterande skatten och i senare fallet skatt för en
myckenhet, som motsvarar bristen.
3. Vad i 4 § 2 och 3 mom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla i fråga
om skattebelopp, som avses i denna paragraf. 6
6 §•
Lagrat svagdricka må icke utlämnas från tillverkningsställe annorledes än
på flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen bestämmer, eller på andra
slutna kärl och behållare, vilka med avseende å rymden blivit märkta på
sätt i 14 § lagen om mått och vikt sägs.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
7 §•
Den, som tillverkar eller försäljer malt eller andra vid maltdryckstillverkning
använda råämnen eller ock kärl, kapsyler eller andra förnödenheter och
artiklar, som äro erforderliga vid utlämning från tillverkningsställe av lagrat
svagdriclca, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman lämna denne
uppgift om tillverkares inköp av dylika ämnen, förnödenheter och artiklar.
8 §•
Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga tillverkare av lagrat svagdricka att
fullgöra vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma
meddelade föreskrifter.
9 §•
Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.
10 §.
Den, som utlämnar lagrat svagdricka i strid mot förbud, varom i 4 §
3 mom. sägs, straffes med dagsböter, ej under tjugu, eller med fängelse i
högst sex månader.
Sålunda utlämnat lagrat svagdricka vare, där det fortfarande är i tillverkarens
besittning, förverkat tillika med kärl och emballage, vari det förvaras.
Vad som på grund av denna bestämmelse tagits i beslag må av den myndighet,
som förordnat om beslaget, genast försäljas eller, därest försäljning
icke kan komma till stånd, förstöras.
11 §•
Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring eller upprätta
journal eller annan kontrollhandling, som i 3 § avses, och är förseelsen ej
straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren med dagsböter,
ej under fem.
12 §.
Bryter någon i andra fall än förut sagts mot vad i denna förordning är
stadgat eller mot föreskrift, som med stöd av förordningen meddelats, straffes
med böter från och med tjugu till och med trehundra kronor.
13 §.
Begår tillverkares hustru eller husfolk eller i hans arbete antagen person
förseelse, som avses i 10—12 §§, eller bryter någon av dem mot föreskrift,
som meddelats med stöd av denna förordning, vare tillverkaren darfor ansvarig,
liksom vore förseelsen begången av honom sjalv, därest icke omständigheterna
göra det sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och
vilja.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
14 §.
Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning,
må icke röja yrkeshemlighet eller affärsförhållande] varom han
därunder erhållit kännedom, i annat fall än då sådant påfordras i tjänstens
intresse. Tjänsteman, som häremot bryter, vare underkastad ansvar såsom
för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu
sagts, straffes med dagsböter.
15 §.
Förseelse, som avses ill eller 12 §, må av allmän åklagare åtalas allenast
efter angivelse av kontrollstyrelsen.
Böter och värdet av förverkat gods ävensom viten, som utdömas enligt
denna förordning, tillfalla kronan.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
5) Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22
december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.
Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 22 december 1939 om skatt
å läskedrycker1 skall erhålla följande ändrade lydelse.
Nuvarande lydelse:
Skatten utgår med tolv öre för
liter; dock skall envar tillverkare erlägga
skatt med lägst femtio kronor
för varje månad, varunder han ägt
bedriva rörelsen.
Föreslagen lydelse:
5 §•
Skatten utgår med aderton öre för
liter; dock skall envar tillverkare erlägga
skatt med lägst femtio kronor
för varje månad, varunder han ägt
bedriva rörelsen.
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1948.
B) besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med den 1
februari 1948 i nedan angivna delar2 hava följande ändrade
lydelse:
1 Senaste lydelse av 5 § se 1941: 253.
2 Senaste lydelse, se SFS 1941:257 och 1939:889.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
15
Tull
för 100 kg
kronor
144
145
! 146
Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läskedrycker
...................................
Maltdrycker:
på fat....................................
på andra kärl.............................
Anm. Angående införsel —---är stadgat.
100 liter
B
100 liter
18: —
63: —
72: —
II) att följande motioner, nämligen
de likalydande motionerna I: 38 av herr Linderot m. fl.
och II: 107 av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
de likalydande motionerna I: 91 av herr Annér m. fl. och
11:160 av herr Jacobsson i Igelsbo m. fl.,
de likalydande motionerna I: 175 av herr Domö m. fl.
och II: 237 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl., i vad desamma
avse propositionen nr 7,
motionen I: 90 av herr Gustaf Elof sson, samt
motionen II: 236 av herrar Holmström och Fahlman,
måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 24 januari 1948.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från törsta kammaren: herrar Elon Andersson*, Sjödahl, Ekman, Velander,
Gustaf Elofsson, Björnsson, Heiiinan, Rosander, Axel Ivar Anderson
och Widner* samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Hammarlund*,
Sandberg, Orgård*, Henriksson, Jonsson i Skedsbygd, Olson i Göteborg,
Sundström och Bladh.
Icke närvarit vid justering av betänkandet.
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
Reservation er:
1) av herr Henriksson, som — under hänvisning till sitt vid konsumtionsskatteberedningens
skrivelse den 20 december 1947 fogade särskilda
yttrande (se prop. nr 5 s. 22—25) — vad angår omsättningsskatten å spritdrycker
ansett sig icke kunna tillstyrka en större ökning av skattens grundbelopp
än med 1 krona eller sålunda från 7 till 8 kronor för liter och som
beträffande omsättningsskatten å vin icke ansett sig kunna förorda en
höjning av skattens procentsats men däremot en höjning av minimiavgiften
med 1 krona 20 öre för liter. I enlighet härmed har herr Henriksson yrkat
följande ändringar i de i utskottets hemställan upptagna författningsförslagen,
nämligen
dels att det i punkten I) A) 1) i utskottets hemställan upptagna författningst
örslaget skall i nedan angivna delar hava följande lydelse:
2 §•
1 mom. Omsättningsskatten upptages
vid detaljhandelsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår dels
med en grundavgift av 8 kronor, för
liter räknat, och dels med 60 procent
av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingats vid inköp av dryckerna
i butelj erat skick.
Med avseende å ikraftträdandet
skola följande bestämmelser gälla.
1. Den, till vilken systembolag
överlåtit tillstånd till utskänkning av
spritdrycker, är skyldig att erlägga
skatt för sitt lager av dylika drycker
vid tiden för denna förordnings
ikraftträdande med en krona för liter
räknat.
dels ock att 2 § tredje stycket i det i punkten I) A) 2) i utskottets hemställan
upptagna författningsförslaget skall hava följande lydelse:
Procentavgiften utgör 50 procent
av det belopp som, procentavgiften
oberäknad men grundavgiften inberäknad,
betingas vid systembolagens
inköp av vinet i butelj erat skick,
dock att för vin, vars alkoholhalt
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
17
överstiger 14 volymprocent, avgiften
skall utgå med lägst två kronor 80
öre för helbutelj, innehållande 66 å
70 centiliter, en krona 40 öre för
halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,
samt fyra kronor 20 öre för
liter räknat i fall, då vinet tillhandaliålles
i buteljer av andra storlekar.
2) av herr Sundström, som föreslagit att 2 § i förslaget till förordning om
tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen skall ha följande lydelse:
2 §•
Skatten utgår med 18 öre för liter och tillfaller staten.;
3) av herrar Velander, Axel Ivar Anderson, Henriksson och Olson i Göteborg,
vilka hänvisat till sin vid utskottets betänkande nr 1 fogade reservation;
samt
4) av herrar Gustaf Elof sson, Jonsson i Skedsbygd och Olson i Göteborg.
2 Bihang till riksdagens protokoll 19iS. 7 samt. AV 2.