Riksdagens skrivelse nr 6.
1
Nr 6.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret
1947148 under sjätte huvudtiteln, avseende
anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Riksdagen får anmäla,
att riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln (punkt 1 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1947)
framlagda förslag,
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för kommunikationsdepartementet
uppföra ytterligare följande tjänster, nämligen 1 förste
kanslisekreterare i A 26, 3 kontorsbiträden i A 4 och 7 telefonister i A 4;
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................................... 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 331 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 209 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 32 000
Summa kronor 600 300;
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 600 300 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 420 000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 6.
1022 47
2
Riksdagens skrivelse nr 6.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar i personalförteckningen
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, nämligen uppflyttning
av befattningen såsom förrådsdirektör från C 6 till C 8 samt uppförande
i förteckningen av 1 befattning såsom verkstadsinspektör i A 26 ävensom
ytterligare 1 revisorsbefattning i A 21 och 3 kontorsbiträdesbefattningar
i A 4;
dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 1304 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .............................. 13 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 2 299 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 216 000
Summa kronor 3 834 000;
dels och till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 3 834 000 kronor, därav 1 917 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av
679 000 kronor, därav 339 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5) har riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för vägförvaltningarna
vidtaga följande ändringar, nämligen uppflyttning av 14 ingenjörsbefattningar
från A 19 till A 20 samt uppförande i förteckningen av 14 expeditionsvakter
i A 5, 3 kontorsbiträden i A 4 samt ytterligare 8 ingenjörer
i Eo 24;
dels godkänt följande avlöningsstat för vägförvaltningarna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................ 4 841 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis................ 4563 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 564 200
Summa kronor 9 969 000;
Riksdagens skrivelse nr 6.
3
dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat
ett förslagsanslag av 9 969 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Knngl. Maj:ts
förslag (punkt 6) har riksdagen till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 1 462 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
7:o) De lokala vägnämnderna m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit
riksdagen att till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Enligt riksdagens mening synes vägnämndernas och länsvägnämndernas
medverkan vid behandling av förekommande vägfrågor icke kommit att motsvara
vad som förutsatts vid 1943 års väglagstiftning. En orsak härtill kan
måhända vara den starka centralisering av vägärenden som alltjämt är för
handen. Spörsmålet om en fortsatt decentralisering är föremål för utredning.
Enligt riksdagens mening bör därvid jämväl beaktas frågan om beredande
för vägnämnderna och länsvägnämnderna av ökade möjligheter att taga
aktiv del i vägfrågorna inom länen.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen under förevarande
anslag för nästa budgetår har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag,, till De lokala vägnämnderna m. in. för budgetåret 1947/48 anvisat
ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen
till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
9:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att
till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
124 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under krisåren voro anslagen för vägändamål starkt beskurna. Icke heller
för budgetåret 1946/47 kunde anvisningarna till vägunderhåll och vägbyggnader
bringas upp till en nivå, som med hänsyn till det stegrade prisläget
svarade mot anvisningarna under det sista förkrigsbudgetåret. I förhållande
till budgetåret 1945/46 möjliggjorde dock ökningen av automobilskattemedlen
en väsentlig höjning av väganslagen för innevarande budgetår — den uppgick
till inemot 60 miljoner kronor.
Även för budgetåret 1947/48 har en betydande ökning av väganslagen be -
4
Riksdagens skrivelse nr 6.
dömts vara möjlig. Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen underrubriken
Vägunderhåll och vägbyggnader innebär sålunda en ökning i förhållande
till innevarande budgetår med inemot 70 miljoner kronor. Därvid har
räknats med att ifrågavarande kostnader skola hållas inom ramen för automobilskattemedlen,
som för nästa budgetår beräknats uppgå till 255 miljoner kronor
mot 180 miljoner kronor för innevarande budgetår. Sedermera har Kungl.
Maj:t i särskilda propositioner framlagt förslag, vilka, om de bifallas av riksdagen,
komma att medföra ett överskridande av angivna ram med omkring en
halv miljon kronor.
Det är uppenbart, att för närvarande mycket stora behov föreligga i fråga
om såväl underhålls- som förbättrings- och nybyggnadsarbeten inom vägväsendets
område. Orsaken härtill är att söka icke blott i den begränsade
medelstilldelningen och knappheten på material och arbetskraft under senare
år utan jämväl däri, att vägväsendet under förkrigsåren helt naturligt icke
kunde utbyggas i en takt, som svarade mot utvecklingen av den plötsligt
ansvällda vägtrafiken och önskemålen att förse landsbygden med vägförbindelser.
Den ökning av väganslagen, som bedömts möjlig för nästa budgetår,
kan, såsom departementschefen framhållit, icke anses ha bringat upp väganslagen
till en nivå, som motsvarar behoven. Det framstår därför såsom förklarligt,
att motionsvis framställts yrkanden om icke oväsentliga höjningar beträffande
anslag för olika vägändamål. Förefintliga möjligheter att tillgodose
behoven måste emellertid bedömas icke endast såsom en fråga om medelsanvisningarnas
storlek; i själva verket lärer i nuvarande situation läget på material-
och framför allt arbetsmarknaden bli avgörande för den takt, i vilken
vägväsendets standard kan höjas och vägnätet utbyggas. Av statsrådsprotokollet
framgår, att förutsättningarna för en ökad vägbyggnadsverksamhet icke
torde vara stora. Härutinnan får riksdagen hänvisa till följande tablå (s. 5),
som beträffande vissa väganslag sammanställts med ledning av departementschefens
(eller budgetredovisningens) uppgifter (siffrorna i miljoner kronor).
Av berörda tablå framgår, att det under budgetåret 1945/46 icke varit möjligt
i någon större utsträckning genomföra den arbetsvolym, som anslagen för
nämnda budgetår skulle hava medgivit. Såsom departementschefen framhållit
räknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke med att vid budgetårsskiftet den
30 juni 1946 kvarstående behållningar skola kunna — jämte anslagen för budgetåret
1946/47 —- förbrukas under sistnämnda budgetår. En avsevärd reservation
— omkring 80 miljoner kronor å de mot automobilskattemedlen avräknade
anslagen för vägbyggnadsändamål —- beräknas sålunda föreligga vid ingången
av budgetåret 1947/48. Vid sådant förhållande lärer en utökning utöver
Kungl. Maj:ts förslag av den totala medelsanvisningen för vägändamål icke
kunna under nämnda budgetår medföra genomförandet av någon ökad arbetsvolym
inom vägväsendet. Riksdagen delar alltså den uppfattningen, att medelsanvisningen
för väghållningen även för budgetåret 1947/48 bör i huvudsak
hållas inom ramen för de beräknade bilskattemedlen. Att riksdagen emellertid
funnit sig i anslutning till väckta motioner böra för nästa budgetår genomföra
en jämkning mellan de olika anslagen, framgår av det följande.
Riksdagens skrivelse nr 6.
5
Ändamål |
Anslag 1945/46 |
Medels- förbruk- ning 1945/46 (arbets- året 1946) |
Reserva- tion 30/6 4 6 |
Anslag 1946/47 |
Till förf. |
KM:ts förslag 1947/48 |
Nyanläggning av bygdevägar...... |
4''0 |
1''810 |
6''8 |
8-5 |
15''8 |
8-5 |
Nyanläggning av ödebygdsvägar . . |
1*8 |
1-086 |
2787 |
3-8 |
6-087 |
3*5 |
Byggande av huvudvägar ........ Ombyggnad av bygdevägar och |
5’8 |
1’965 |
13-958 |
10-5 |
24-458 |
12o |
ödebygdsvägar.................. Förstärkning och förbättring av |
3-o |
1''848 |
5-650 |
5*7 |
11-350 |
6*8 |
vägar .......................... |
— |
— |
— |
7-o |
7-o |
13-o |
V ägbeläggningar.................. Bidras till byggande av vägar och |
3o |
2-629 |
3-170 |
4*8 |
7-970 |
27-o |
gator.......................... Bidrag till underhåll av enskilda |
2-5 |
1’258 |
5*077 |
So |
13-077 |
10o |
vägar m. m..................... Bidrag till byggande av enskilda |
2-9 |
2''286 |
1-858 |
3-215 |
5-078 |
3-7 |
vägar .......................... |
2-5 |
0''85O |
4-709 |
3-2 |
7-909 |
3*5 |
Stensättning av vägar............ |
1’0 |
0"696 |
3"980 |
1*8 |
5*780 |
1*3 |
Byggande av broar .............. |
4*o |
1''660 |
9-645 |
12-0 |
21-646 |
15-o |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att en utredning snarast
möjligt måtte påbörjas för att klarlägga frågan om huru vägväsendets medelsbehov
på olika områden i framtiden lämpligen böra finansieras. Styrelsen har
nämligen funnit uppenbart, att vägväsendet icke kan hålla takt med trafikutvecklingen
och trafikens krav, därest vägväsendets kostnader i fortsättningen
skola hållas inom ramen för nu tillgängliga automobilskattemedel.
Riksdagen får erinra om att riksdagen redan i samband med behandlingen
av den år 1945 framlagda propositionen angående vissa ändringar i automobilskatteförordningen
m. m. uttalade såsom angeläget att, så snart säkrare
grunder för frågornas bedömande förelåge, en utredning borde företagas i
syfte att dels klarlägga på vad sätt vägkostnaderna borde fördelas mellan
motorfordonstrafiken och andra trafikantgrupper, dels ock undersöka i vilken
omfattning vägkostnaderna skäligen borde bestridas av andra statsmedel
än automobilskattemedel. Departementschefen — som väl vitsordat behovet
av en översyn av grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets
kostnader — har emellertid ansett att, i avbidan å de förslag som
inom kort kunna komma att framläggas av 1944 års trafikutredning rörande
hithörande spörsmål, några omedelbara åtgärder icke böra vidtagas i denna
fråga. Då det måste anses vara betydelsefullt att äga kännedom om resultatet
av trafikutredningen vid behandlingen av här avsedda problem har riksdagen
funnit i princip icke något vara att erinra mot den av departementschefen intagna
ståndpunkten. Riksdagen har emellertid för sin del velat framhålla,
att redan nu vissa förberedande undersökningar lämpligen synas kunna igångsättas
rörande möjligheterna att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, genomföra ett väsentligt utökat vägbeläggningsprogram, delvis
finansierat genom anslag över kapitalbudgeten. Sålunda torde vissa under
-
6
Riksdagens skrivelse nr 6.
sökningar erfordras rörande vilka vägar som kunna ifrågakomma för beläggning
samt i fråga om de vägbeläggningsmedel, som lämpligen böra användas,
om de förstärknings- och förbättringsarbeten, som böra föregå beläggningsarbetena,
och om de tekniska hjälpmedel, som erfordras för programmets
genomförande. Riksdagen vill förorda, att här avsedda undersökningar redan
nu påbörjas, lämpligen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Samtidigt
synas de problem, som enligt vad riksräkenskapsverket framhållit sammanhänga
med eu eventuell övergång till finansiering av vissa vägkostnader över
kapitalbudgeten, böra göras till föremål för närmare överväganden.
Vad åter angår förslaget om finansiering av utgifterna för vägväsendets
färjor och båtar över väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har riksdagen
i annat sammanhang (skr. nr 100) bifallit detta förslag.
Förslaget att från och med budgetåret 1947/48 sammanföra medelsanvisningen
för barmarksunderhållet och vinterväghållningen under ett gemensamt
anslag av reservationsanslags natur har godkänts av riksdagen. Mot beräkningen
av medelsbehovet under anslaget för nämnda budgetår — innebärande
en anslagsökning av 36 miljoner kronor — har riksdagen icke något att erinra.
Av överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendets berättelse inhämtas,
att till överrevisorerna framförts klagomål över att underhållsarbetena
i vissa län organiserats så, att de under några månader bedrivits mycket
intensivt med ett mycket stort antal arbetare, samt att arbetena under återstoden
av året på grund av brist på medel bedrivits med mycket liten personal,
med påföljd att permitteringar i mycket stor utsträckning måst ske.
överrevisorerna ha givit uttryck åt den uppfattningen att arbetena i görligaste
mån böra organiseras så att alltför stora omkastningar icke behöva ske
och att i vart fall såvitt möjligt kontinuerligt arbete beredes alla vägarbetare
med lång tjänstetid. I sitt yttrande i anledning av överrevisorernas berättelse
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att det även ur styrelsens
synpunkt vore ett önskemål att sysselsättningen bleve i möjligaste
mån kontinuerlig, men att vissa svårigheter härvid mötte. Yägförvaltningarna
hade emellertid instruerats att beakta de av överrevisorerna angivna synpunkterna.
Departementschefen har för sin del förutsatt att genom rationaliseringsåtgärder,
ökad säsongutjämning vid sysselsättningen av vägarbetarkåren och
utnyttjande av lokala arbetskraftreserver det skall bliva möjligt att öka vägunderhållsarbetets
volym utan någon större belastning på den allmänna
arbetsmarknaden. Riksdagen har särskilt velat understryka önskvärdheten av
att alla möjligheter iakttagas att så fördela underhållsarbetena, att möjligast
jämna sysselsättning av den mera ordinarie vägarbetskraften ernås. Enligt
riksdagens mening bör därvid även övervägas möjligheten att i utjämnande
syfte utnyttja nu närmast för underhållsarbeten avsedd arbetskraft för utförande
av smärre förbättringsarbeten.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen under förevarande
punkt dels anmäla, att riksdagen till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48
Riksdagens skrivelse nr 6. •
anvisat ett reservationsanslag av 124 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels ock hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
utredning i de av riksdagen angivna hänseendena.
10:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10) har riksdagen till Projektering av vägar och broar för budgetåret
1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
11 :o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit
riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna 1:130 och II: 226 har, såvitt nu är i fråga,
hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att anvisa ett reservationsanslag
av 14 500 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar, dels i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i frågor, som gälla arbetsmarknaden,
vidtaga åtgärder i syfte att i överensstämmelse med anslagsökningen
och redan disponerade men icke använda medel forcera nyanläggningen
av bygde- och ödebygdsvägar.
I sin skrivelse i anledning av de i 1946 års statsverksproposition gjorda
framställningarna under sjätte huvudtiteln framhöll riksdagen, att en betydande
del av det allmänna vägväsendet i riket och i synnerhet bygdevägarna
icke svarade mot motortrafikens krav samt att i och med en ytterligare utveckling
av den tyngre motorfordonstrafiken dessa brister komme att bliva
än mer framträdande. Riksdagen ansåg det därför vara en angelägenhet av
största vikt att dessa brister så snart förhållandena det medgåve avhjälptes.
Riksdagen betonade även det berättigade i landsbygdsbefolkningens krav på
förbättrade kommunikationer.
De medelsbehov som i årets statsverksproposition redovisats i fråga om det
allmänna vägväsendet för den närmaste framtiden äro synnerligen omfattande.
Till belysande härav får riksdagen hänvisa till följande sammanställning.
Ändamål |
Miljoner kronor |
200 |
|
125 |
|
200 |
|
20/år |
|
500 |
|
100 |
|
En jämförelse mellan de belopp, som stå till förfogande för utbyggande av
det allmänna vägnätet (jfr tabellen under punkten 9:o) och de nu redovisade
behoven giver vid handen, att ett inhämtande av förefintliga brister under
alla förhållanden måste fördelas över en relativt lång tidrymd.
8
Riksdagens skrivelse nr 6.
Av propositionen inhämtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett
sig vid fördelning av automobilskattemedel på de olika anslagen böra tilllämpa
den principen, att tillgängliga medel böra användas för att så snabbt
som möjligt avhjälpa de största olägenheterna för trafiken i dess helhet. Sålunda
borde, enligt styrelsens uppfattning, i första hand vidtagas åtgärder för
att förbättra det befintliga vägnätet med minsta möjliga kostnad genom ett
intensifierat vägunderhåll samt genom att till eu början i ökad omfattning
utföra smärre förbättringsarbeten, där så vore möjligt, och begränsa hel ombyggnad
av vägarna till de ur trafiksäkerhetssynpunkt oundgängligen nödvändiga
delsträckorna. Yidare borde bristfälliga broar ombyggas samt infarter
till och genomfarter genom tättbebyggda samhällen förbättras.
Departementschefen å sin sida har ansett sig med hänsyn till läget å arbetsmarknaden
böra förorda, att vid avvägningen av de olika anslagen för vägbyggnadsändamål
en jämförelsevis rikligare tilldelning sker i fråga om de anslag
som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafik- och vägunderhållsarbetet.
Departementschefen har därför föreslagit en avsevärd ökning av anslaget
till vägbeläggningar och till förstärkning och förbättring av vägar
och broar.
Mot dessa principer torde enligt riksdagens mening i och för sig icke
kunna resas några mer vägande invändningar. Det är emellertid uppenbart att
ett renodlande av principerna kommer att gå ut icke minst över nyanläggningsverksamheten
i fråga om bygdevägar, ödebygdsvägar och enskilda vägar.
Riksdagen har därför i anslutning till väckta motioner ansett sig böra besluta
en jämkad fördelning mellan väganslagen, som giver något större utrymme
för nybyggnadsverksamhet beträffande dessa vägar.
Riksdagen har under punkten 9:o) uttalat såsom sin åsikt att medelsanvisningen
för väghållningen i huvudsak bör hållas inom ramen för automobilskattemedlen.
En ökning under nu förevarande eller annat anslag, som
skall avräknas mot automobilskattemedlen, måste därför kombineras med motsvarande
minskning på annat håll.
Vid sina överväganden rörande en i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
jämkad fördelning av automobilskattemedlen har riksdagen med hänsyn till
de mycket betydande behoven funnit önskemålen om en ökning av anslagen
till Nyanläggning av bygdevägar, till Nyanläggning av ödebygdsvägar samt
till Bidrag till byggande av enskilda vägar vara särskilt framträdande. Härjämte
har riksdagen funnit en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar in. m. vara motiverad. Beträffande ökningarnas storlek får
riksdagen framhålla följande.
Av redogörelsen under punkten 9:o) framgår, att betydande reservationer
beräknades föreligga vid ingången av budgetåret 1946/47 och att dessa med
tillägg för de för budgetåret 1946/47 anvisade anslagen med hänsyn till läget
på arbetsmarknaden knappast komma att kunna upparbetas under innevarande
budgetår. Vid sådant förhållande kan givetvis göras gällande, att en höjning
av förenämnda anslag icke kommer att få någon reell betydelse för arbetsvolymen
under nästa budgetår. Härvidlag må emellertid bemärkas, att här
y
Riksdagens skrivelse nr 6.
är fråga om förhållandevis små anslag och att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
även framhållit, anslagen icke böra utmätas så att desamma, efter
fördelning på länen, giva så små anslagsbelopp till varje företag, att företagen
icke kunna drivas efter tekniskt och ekonomiskt riktiga principer.
Vidare må bringas i erinran, att i förevarande fall behållningarna å anslagen
äro fördelade på län och i fastställda flerårsplaner ingående företag, vilka i
en del fall delvis påbörjats men måst nedläggas till följd av brist på arbetskraft.
Än vidare må framhållas, ätt från olika håll pekats på den dolda reserv
av arbetskraft — småbrukare och andra »deltidsarbetare», särskilt i de
norra länen — som utan att vara registrerad som arbetssökande likväl skulle
vara villig att, därest byggnadstillstånd beviljas, arbeta inom vägföretag i
hemorten vid sidan om sin normala sysselsättning.
Med hänsynstagande till vad sålunda anförts har riksdagen i anledning av
väckta motioner beslutat höja anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning
av ödebygdsvägar samt Bidrag till byggande av enskilda vägar
med 1 respektive 1 och 1,5 miljoner kronor. Härjämte har riksdagen beslutat
en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar med 300 000
kronor.
Vid sina överväganden rörande vilka anslag som kunna ifrågakomma för
minskning, motsvarande av riksdagen sålunda företagen ökning, har riksdagen
funnit anslagen till Byggande av huvudvägar, Förstärkning och förbättring
av vägar samt till Vägbeläggningar närmast kunna komma i fråga. Biksdagen
har sålunda funnit mindre troligt att en vägbyggnadsverksamhet i den omfattning,
som reserverade eller till anvisande föreslagna medel skulle möjliggöra
skall bliva möjlig under budgetåret 1947/48. Riksdagen har därför beslutat
en minskning å anslaget till Byggande av huvudvägar, till Förstärkning
och förbättring av vägar och till Vägbeläggningar med 1 respektive 0,S och 2
miljoner kronor.
Såsom tidigare framhållits finnes enligt departementschefen icke anledning
räkna med en sådan ändring i arbetsmarknadsläget, att någon mer väsentlig
ökning av vägarbetena skall bliva möjlig under arbetsåret 1948. Å
andra sidan måste det anses vara angeläget att arbetet på vägnätets fortsatta
utbyggnad och förbättring snarast kan återupptagas på allvar. I motionerna
1:130 och II: 226 har också yrkats, att Kungl. Maj:t i frågor som gälla arbetsmarknaden
måtte vidtaga åtgärder i syfte att forcera nyanläggning av bygdeoch
ödebygdsvägar. Jämväl riksdagen har funnit i hög grad önskvärt att,
när det gäller fördelning av den tillgängliga arbetskraften, vägväsendets behov
i möjligaste mån beaktas. Riksdagen vill därvid särskilt peka på den i
det föregående omnämnda »dolda» arbetskraftsreserven, vilken i vissa fall synes
kunna utnyttjas för vägbyggnadsföretag utan att andra berättigade anspråk
på arbetskraft behöva åsidosättas. Riksdagen kan däremot icke, såsom
motionärerna synas hava åsyftat, uttala sig för att förtursrätt beredes i motionerna
angivna vägbyggnader.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning att det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att inom ramen för anvisade medel avgöra i vad mån särskilda
10
Riksdagens skrivelse nr 6.
medel böra reserveras för skärgårdarnas behov. Yad departementschefen anfört
beträffande ny- och ombyggnad av vägar för befrämjande av en lämplig
kommunindelning har icke föranlett till någon erinran från riksdagens sida.
Yad slutligen angår den av riksdagens revisorer berörda frågan om färdigställande
av nedlagda vägföretag har denna tidigare varit föremål för riksdagens
intresse. Sålunda uttalade redan 1938 års riksdag i anledning av
väckta motioner (skrivelse nr 405), att ett slutförande av här avsedda arbeten
borde bedrivas med all den skyndsamhet som ur trafiksynpunkt befunnes
nödvändig och att därvid — i den mån omständigheterna så påkallade
-— jämväl anslag till reservarbeten borde anlitas. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppgifter framgår nu, att ett flertal vägföretag av denna
karaktär vänta på att färdigställas. Riksdagen håller icke för troligt, att ett
återupptagande av arbetena i någon större utsträckning skall bliva möjlig i nuvarande
situation. Riksdagen delar emellertid revisorernas åsikt att dessa vägföretag
snarast möjligt böra färdigställas, men anser för sin del att därvid
tills vidare främst bör tagas hänsyn till företagens angelägenhetsgrad ur
trafiksynpunkt. Även med denna begränsning lärer emellertid ett flertal
vägföretag, å vilka endast en ringa kostnad återstår, kunna komma ifråga
för färdigställande, och det måste därför hälsas med tillfredsställelse att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen nu undersöker möjligheten att inom flerårsplanerna
bereda plats för dylika arbeten.
Åberopande det anförda får riksdagen under förevarande punkt anmäla,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 130
och II: 226, i vad desamma avse storleken av förevarande anslag, till Nyanläggning
av bygdevägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag
av 9 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna I: 7 och II: 11 har såvitt nu är i fråga hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att anslaget till nyanläggning av ödebygdsvägar
skall fastställas till 5 000 000 kronor.
Vidare har i de likalydande motionerna I: 129 och II: 224 hemställts, att
riksdagen måtte besluta att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1947/48 anvisa ett med 2 500 000 till 6 000 000 kronor höjt reservationsanslag
samt att motsvarande inbesparingar vidtagas på andra anslag under
sjätte huvudtiteln.
Slutligen har i de likalydande motionerna I: 130 och II: 226 såvitt nu är
i fråga hemställts, att riksdagen måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag
av 9 500 000 kronor till nyanläggning av ödebygdsvägar.
Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkten ll:o) får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 129 och II: 224 ävensom motionerna I: 7 och II: 11 samt 1:130 och
11
Riksdagens skrivelse nr 6.
II: 226, i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit
riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under åberopande av vad riksdagen under punkten 11 :o) anfört i fråga om
medelsanvisningen för nästa budgetår under förevarande anslag får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Byggande av
huvudvägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 11 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t kar
(punkt 14) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 6 800 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkterna 9:o) och 11 :o)
får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisat
ett reservationsanslag av 6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
15:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
15) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av vägar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkten ll:o) får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Förstärkning
och förbättring av vägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag
av 12 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Vägbeläggningar, Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen
att till Vägbeläggningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 27 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkterna 9:o) och ll:o)
får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag, till
Vägbeläggningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av
25 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl
Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen till Bidrag till underhäll av vägar
och gator för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 7 450 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
12
Riksdagens skrivelse nr 6.
18:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Med bilall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) liar riksdagen till Bidrag till byggande av
vägar och gator för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av
10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattenredlen.
19:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 19) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar
in. in. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels
de likalydande motionerna 1:79 och II: 151 ävensom motionen II: 95,
såvitt den avser nu förevarande anslag, i vilka hemställts, att riksdagen ville
besluta att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar rn. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen, dels motionen II: 153, vari hemställts, att riksdagen
ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av
frågan på vilket sätt och under vilka former statsbidraget skall utgå för deltagande
i kostnaderna för underhållet av de s. k. enkronasvägarna, dels och
motionen II: 154, vari hemställts, att riksdagen ville besluta om sådan ändring
i författningen om statsbidrag till det enskilda vägunderhållet, att allmän
väg, vilken efter vägomläggning avföres från det allmännas underhållsskyldighet,
men som allt fortfarande äger betydelse för ortsbefolkningens
eller enskildas vägbehov, måtte tillförsäkras ett statligt underhållsbidrag av
90 % å de årliga kostnaderna, samt att vägen överlämnas till de enskilda väghållarna
i oskadat skick.
Vad först angår de motionsvis framställda yrkandena om höjning av ifrågavarande
anslag framgår av vad riksdagen anfört under punkten ll:o), att
riksdagen funnit sig böra bifalla motionerna.
I motionen II: 154 har hemställts, att allmän väg, som efter omläggning
avföres från det allmännas underhållsskyldighet, skall, om vägen fortfarande
är av betydelse för ortsbefolkningen, överlämnas till enskilda väghållare och
tillförsäkras statligt underhållsbidrag till 90 °/o av kostnaden. Riksdagen
får erinra, att vid 1946 års riksdag motionsvis framlades förslag om en generell
höjning av bidragsprocenten. Riksdagen fann emellertid — under
hänvisning till att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen erhållit
i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande möjligheterna
att förbättra vägförbindelserna genom mera avlägsna skogsområden
samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av enskilda
vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga
— sig icke kunna för det dåvarande föreslå en ändring i av motionärerna
angiven riktning. Riksdagen fann emellertid angeläget att frågan
om behovet av och formerna för en ändring av statsbidragsgrunderna bleve
prövade i samband med berörda utredning. Yad sålunda anförts har synts
riksdagen tillämpligt jämväl i fråga om det i för Onämnda motion II: 154 framställda
yrkandet om höjning av bidragsprocenten. Yad motionärerna anfört
Riksdagens skrivelse nr 6.
13
i fråga om önskvärdheten att här avsedda vägar, då de kunna tänkas komma
att jämväl efter vägomläggning tjäna samfärdsändamål, icke upprivas, har
riksdagen funnit värt beaktande, och riksdagen förutsätter, att denna fråga
i fortsättningen ägnas vederbörlig uppmärksamhet.
Vad härefter angår den i motionen II: 153 berörda frågan om bidragtill
underhållet av de s. k. enkronasvägarna får riksdagen framhålla att
möjlighet redan nu föreligger att erhålla bidrag enligt de för enskilda vägar
gällande bestämmelserna. Riksdagen anser emellertid lämpligt, att vid den
i det föregående omnämnda utredningen om behovet av och formerna
för en ändring av statsbidragsgrunderna uppmärksamhet ägnas jämväl nu
nämnda vägar.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj ds förslag och med bifall till motionerna
I: 79 och II: 151 samt II: 95, sistnämnda motion i vad den avser förevarande
anslag, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret
1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
20:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
20) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de
likalydande motionerna I: 7 och II: 11 ävensom motionen II: 95, i vilka motioner
såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till
byggande av enskilda vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor, dels de likalydande motionerna I: 78 och II: 150, i
vilka hemställts bland annat, att riksdagen måtte besluta att bidrag av statsmedel
för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall utgå enligt samma
grunder som bidrag till de egentliga vägbyggnadskostnaderna samt anvisa
ett till 5 000 000 kronor förhöjt anslag till bidrag till byggande av enskilda
vägar, dels ock de likalydande motionerna I: 131 och II: 225, i vilka hemställts,
att riksdagen ville besluta att till bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor
samt i övrigt beakta de i motionerna framförda synpunkterna.
Av vad riksdagen under punkten 11 :o) anfört framgår, att riksdagen i anledning
av väckta motioner i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ansett
förevarande anslag böra höjas med 1,5 miljoner kronor.
I motionerna I: 78 och II: 150 har föreslagits, att bidrag av statsmedel
för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall utgå enligt samma grunder
som bidrag till de egentliga vägkostnaderna. Riksdagen har funnit vad
motionärerna anfört till stöd härför bärande och anser för sin del, att bidrag
till här avsedda kostnader må kunna beviljas.
I motionerna 1:131 och II: 225 har föreslagits, att bidrag till byggande av
enskild väg i avsevärt större omfattning än hittills bör utgå med 75 % av
14
Riksdagens skrivelse nr 6.
byggnadskostnaderna. Såsom motionärerna själva framhållit, befinner sig
frågan om vidgat stöd åt den enskilda väghållningen under utredning. Med
hänsyn härtill har riksdagen icke funnit sig nu kunna bifalla motionärernas
förslag. I likhet med motionärerna har emellertid riksdagen funnit önskvärt,
att utredningen bedrives med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet
kan föreläggas 1948 års riksdag. Riksdagen förutsätter, att den av motionärerna
berörda frågan om bidrag till byggande av utfartsväg, som leder till
enskild gård, uppmärksammas av utredningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1: 7 och II: 11
samt II: 95, i vad de avse förevarande anslag, ävensom I: 78 och II: 150 samt
I: 131 och II: 225, i vad de avse anslagsberäkningen, till Bidrag till byggande
av enskilda vägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av
5 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
21:o) Stensättning av vägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
21) har riksdagen till Stensättning av vägar för budgetåret 1947/48 anvisat
ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
22:o) Byggande av broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
22) har riksdagen till Byggande av broar för budgetåret 1947/48 anvisat ett
reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Byggande av bro vid Bergnäset. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23) har riksdagen till Byggande av bro vid Bergnäset för
budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 200 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
24:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 24) har riksdagen till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret
1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 300 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen till Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett
reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 26) har riksdagen till Bidrag till vissa
forsknings- och, undersökningsarbeten för budgetåret 1947/48 anvisat ett
reservationsanslag av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagens skrivelse nr 6.
15
27:o) Trafikräkningar. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 27)
har riksdagen till Trafikräkningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag
av 1 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 29) har riksdagen till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 8 000
kronor.
29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 30) har riksdagen till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
30:o) Iståndsättning av Sandvikens hamn på Öland. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 31) har riksdagen till Iståndsättning av Sandvikens
hamn på Öland för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av
136 800 kronor.
31:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 32) har riksdagen till Utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1947/48
anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
32:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 33) har riksdagen till Underhåll och drift
av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag
av 90 000 kronor.
33:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 34) har riksdagen till
Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
34:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 35) har riksdagen till
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
35:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Majd har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels
motionen II: 92, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vissa i motionen
framförda synpunkter måtte tagas under övervägande vid den utred
-
16
Riksdagens skrivelse nr 6.
ning, som skall verkställas rörande det fortsatta bedrivandet av anläggningsoch
bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och avlopp, dels ock
motionen II: 157, vari föreslagits, att det maximibelopp som egnahemsnämnd
kan bevilja enskild person till anordnandet av vatten- och avlopp
vid sin fastighet skall höjas från 1 000 till 1 500 kronör, ävensom att riksdagen
i skrivelse till Knngl. Maj:t skall hemställa om förslag till sådana
ändringar av gällande författningar, att egnahemsnämnd må kunna bevilja
bidrag till gemensam anläggning av vatten och avlopp vid högst 20 fastigheter
under förutsättning att kostnaden per lägenhet icke överstiger 4 000
kronor, och om en ytterligare utredning av hela frågan om bästa sättet
att understödja landsbygdshemmens förseende med vatten och avlopp.
''Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts förslag.
Yad angår de i motionerna II: 92 och II: 157 framställda förslagen
har riksdagen funnit lämpligt, att i motionerna anförda synpunkter förutsättningslöst
tagas under övervägande av de sakkunniga som under senare
delen av år 1946 tillkallats för utredning rörande det fortsatta bedrivandet
av anläggnings- och bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och
avlopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen dels anmäla, att
riksdagen till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för
budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, dels
ock, med bifall till motionen II: 92 och i anledning av motionen II: 157,
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt i det föregående angivna sakkunniga
att förutsättningslöst taga under övervägande i motionerna framställda
förslag.
V ägtrafikväsendet.
36:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 38) har riksdagen till Registrering av motorfordon för budgetåret
1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 104, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 28 februari 1947, framlagda
förslag har riksdagen till Bidrag till vissa kommunikationsändamål för
budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 40)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare följande tjänster,
nämligen 1 byråchef i Eo 30 och 1 förste byråsekreterare i Eo 26, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för Statens biltrafiknämnd,
att tillämpas från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens
17
• Riksdagens skrivelse nr 6.
biltrafiknämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 167 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget till avlöningar till statens biltrafiknämnd kommer att vid bifall
till Kungl. Maj:ts förslag väsentligt ökas, ehuru departementschefen förordat
en i förhållande till nämndens förslag allenast begränsad utökning av nämndens
kansli. Riksdagen har funnit välbetänkt att viss försiktighet iakttages
när det gäller att utöka den mer fast anställda personalen och anser sålunda
lämpligt att det härutöver oundgängligen erforderliga personalbehovet tillgodoses
genom anställande av personal i icke pensionsberättigad anställning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens biltrafiknämnd
uppföra ytterligare följande tjänster, niimligen 1 byråchef i
Eo 30 och 1 förste byråsekreterare iEo26;
dels godkänt följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
förslagsvis .............................................................. 18 400
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslågsvis .......... 140400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 8 200
Summa kronor 167 000;
dels och till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat
ett förslagsanslag av 167 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 41) har riksdagen till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 26000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att företaga vissa av departementschefen
förordade ändringar i institutets personalförteckning, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för institutet, att tilllämpas från
och med budgetåret 1947/48, dels ock till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1417 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av förevarande anslag med
697 000 kronor. Av ökningen hänför sig emellertid omkring 450 000 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 6. 1022 47 2
18
Riksdagens skrivelse nr 6.
till den allmänna löneregleringen. Jämväl bortsett från sistnämnda belopp
framstår ökningen såsom betydande. Såsom departementschefen framhållit
har emellertid verksamheten vid meteorologiska och hydrologiska institutet
efter krigsslutet undergått eu snabb utveckling, i det att en successiv ökning
av observationsmaterialet inträtt, nya undersökningsmetoder tagits i
bruk samt stegrad efterfrågan från näringslivets sida förmärkts i fråga om
utredningar och undersökningar. Härtill kommer ökningen av institutets
arbete med avseende å den civila luftfartens krav på väderlekstjänsten. Mot
bakgrunden av dessa förhållanden har riksdagen icke ansett sig böra rikta
någon erinran mot nu föreslagna utökningar av institutets personal. Yad
departementschefen liävutinnan förordat har sålunda bifallits av riksdagen.
Under erinran, att riksdagen numera beslutat i princip bifalla Kungl.
Maj:ts förslag i fråga om uppflyttning av verkschef från lönegrad B 2 till
lönegrad B 3, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut uppflytta befattningen såsom överdirektör
från B 2 till B 3 samt uppföra följande ytterligare befattningar,
nämligen 1 förste statsliydrolog i A 26, 1 statsmeteorolog i A 23, 2 kontorsbiträden
i A 4, 1 byrådirektör i Eo 28, 1 förste byråingenjör i Eo 26, 1 statshydrolog
i Eo 23 och 1 statsmeteorolog i Eo 23 ävensom ur nämnda personalförteckning
utesluta 1 befattning såsom förste statsmeteorolog i Eo 24;
dels godkänt följande avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................ 443 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............................ 893 400
3. Börligt tillägg........................................................ 80 200
Summa kronor 1 417 000;
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av
1 417 000 kronor.
41:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
44) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undervisning för budgetåret 1947/48 anvisat ett anslag
av 7 900 kronor.
42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska
byrån för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 164 900
kronor.
19
Riksdagens skrivelse nr 6.
43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46) liar riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Observatörer för budgetåret 1947/48 anvisat ett anslag
av 352 600 kronor.
44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 47) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för budgetåret
1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 296 500 kronor.
45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret
1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 42 500 kronor.
46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
49) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisat ett
förslagsanslag av 112 400 kronor.
47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i
Riksgränsen för budgetåret 1947/48 anvisat ett anslag av 5 000 kronor.
48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 51) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret
1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 629 000 kronor.
49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
förslag (punkt 52) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 425 600 kronor.
50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till
seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hy dr o -
^0 Riksdagens skrivelse nr 6.
logiska institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko
för budgetåret 3947/48 anvisat ett anslag av 8 000 kronor.
öbo) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till
väderleksstation i Nordatlanten. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 54) har riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret 1947/48 anvisat ett
förslagsanslag av 900 000 kronor.
Byggnadsväsendet.
52:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 55) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga vissa av departementschefen förordade
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.
Även i fråga om byggnadsstyrelsen är huvudparten av den avsevärda
ökningen av avlöningsanslaget att hänföra till den allmänna löneregleringen.
Av ökningen — inemot 475 000 kronor — hänföra sig emellertid inemot
60 000 kronor till nyinrättade tjänster eller uppflyttning i högre lönegrad av
befintliga befattningar. Mot vad härutinnan föreslagits har med hänsyn
till styrelsens alltmer växande arbetsbörda icke något synts riksdagen vara
att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maids
förslag,
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen
vidtaga följande ändringar, nämligen under rubriken Byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet: uppflyttning av 1 förste byråsekreterare och
1 kamrerare från A 24 till A 26 samt av 2 assistenter i A 21 till byråarkitekter
i A 24, införande av den alternativa tjänstebenämningen byråingenjör
för i förteckningen upptagna befattningar såsom byråarkitekt, uppförande i
förteckningen av ytterligare 1 byrådirektörstjänst i A 28, 3 intendentsbefattningar
i A 26 och 14 kontorsbiträdesbefattningar i A 4 samt av 1 befattning
såsom byråarkitekt (byråingenjör) i A 24, 1 befattning såsom fastighetskamrerare
i Eo 24 och ytterligare 1 intendentsbefattning i Eo 26 ävensom
uteslutning av 2 skrivbiträdesbefattningar i A 2 samt under rubriken
Av byggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå: uppförande
av 1 befattning såsom förste byråingenjör i Eo 26;
dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Riksdagens skrivelse nr 6.
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
21
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 693 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................. 1 200
3- Avlöningar till icke-ordinarie personal............................ 412 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 66 400
Säger kronor 1 173 800
Statens bränslekontrollerande verksamhet. Kronor
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 114 900
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 900
Säger kronor 121800
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 36 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 48 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 5 100
Säger kronor 90 200
Summa kronor 1385 800;
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisat
ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.
53:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 56) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 134 100 kronor.
54:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
57) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för länsarkitektsorganisationen vidtaga vissa av departementschefen
förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1947/48, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 826 200 kronor.
Genom beslut den 14 februari 1947 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen
för kommunikationsdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning av
det statliga stadsplaneväseudets arbetsuppgifter och organisation. Yid anmälan
av detta ärende framhöll föredragande departementschefen, att för
närvarande en betydande arbetsbalans förelåge inom länsarkitektsorganisationen
och att en ökning av arbetskrafterna av olika anledningar syntes
bliva nödvändig. De sakkunniga borde överväga, huruvida en förstärkning
av länsarkitektsorganisationen borde företagas, samt överväga huru länsarkitektkontoren
borde organiseras för att kunna fullgöra på dem nu ankommande
eller framdeles genom den nya byggnadslagstiftningen ökade
uppgifter.
22
Riksdagens skrivelse nr 6.
Jämväl riksdagens år 1946 församlade revisorer lia framhållit (Del I, § 29,
s. 153—160) att arbetsmängden å länsarkitektkontoren under senare år undergått
en stark ökning ock att ärendena ofta icke bliva behandlade inom rimlig tid.
Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår, att personalfrågan
vid länsarkitektsorganisationen ger anledning till allvarliga far
hågor, i det att stora svårigheter visat sig föreligga att erhålla kompetenta
sökande till lediga biträdande länsarkitekttjänster och assistenttjänster, av
vilka icke mindre än nitton under slutet av år 1946 voro obesatta. Med
hänsyn härtill har departementschefen funnit nödvändigt att förbättring i
löneställningen för dessa befattningar nu genomföres. Riksdagen delar denna
uppfattning och har alltså godkänt att befattningen biträdande länsarkitekt
uppflyttas från Eo 24 till Eo 26 och befattningen assistent från Eo 21 till
Eo 24.
Mot förslaget att inrätta två nya biträdande länsarkitektsbefattningar har
riksdagen icke något att erinra.
Jämväl i övrigt har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen
vidtaga följande ändringar, nämligen uppflyttning av 20 befattningar
såsom biträdande länsarkitekt från Eo 24 till Eo 26 samt av 26
assistentbefattningar från Eo 21 till Eo 24 ävensom uppförande i förteckningen
av 19 kontorsbiträdesbefattningar i A 4 och ytterligare 2 befattningar
såsom biträdande länsarkitekt i Eo 26;
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 470100
, 2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 915 000
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .................... 358 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 83 100
Summa kronor 1826 200;
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 1 826 200 kronor.
55:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 177 000 kronoi.
Tekniska institut.
56:o) Statens väginstitut. Då Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60) icke givit
riksdagen anledning till erinran, har riksdagen
Riksdagens skrivelse nr 6.
23
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar i personalförteckningen
för statens väginstitut, nämligen uppflyttning av befattningen
såsom förste avdelningsingenjör å ordinarie stat från A 24 till A 26 samt
uppförande i förteckningen av en kanslibiträdestjänst i A 7, ytterligare eu
befattning såsom förste avdelningsingenjör i Eo 24 och en befattning såsom
väggeolog i Eo24;
dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1947/48:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 130 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 162 300
3. Eörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 17 500
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ....... 25 000
Säger kronor 335 000
Omkostnader. Kronor
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................................... 500
2. Reseersättningar, förslagsvis.......................................... 8 500
3. Expenser, förslagsvis .................................................. 34 800
4. Publikationstryck...................................................... 6 000
5. Övriga utgifter, förslagsvis............ 55 500
Säger kronor 105 3Ö0
Summa kronor 440 300
Särskilda uppbördsmedel. Kronor
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............................. 16 100
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........................... 25 200
Säger kronor 41 300
Nettoutgift kronor 399000;
dels och till Statens väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag
av 399 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
57:o) Ytterligare verkstadsutrustning för statens väginstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen till Ytterligare verkstadsutrustning
för statens väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag
av 64 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
58:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens geotekniska
institut vidtaga följande ändringar, nämligen uppflyttning av befattningen
såsom överingenjör och chef från C 6 till C 8, uppförande i
förteckningen av två befattningar såsom förste statsgeotekniker i A 29 och
24
Riksdagens skrivelse nr 6.
ytterligare en befattning såsom statsgeotekniker i Eo 24 ävensom uteslutning
av två befattningar såsom förste statsgeotekniker i Eo 28;
dels godkänt följande avlöningsstat för statens geotekniska institut, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 52 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............................... 185 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 14 300
4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........................ 136 000
Summa kronor 388 600;
dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 388 600 kronor.
59:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enligliet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 119 000 kronor.
60:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
Statens elektriska inspektion m. m.
61:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens elektriska
inspektion uppföra ytterligare följande befattningar, nämligen 1
kontorsbiträde i A 4 och 1 förste byråinspektör i Eo 24;
dels godkänt följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 125 700
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................................. 8 400
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal ...................... 25 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 9 000
Summa kronor 168 500;
dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 168 500 kronor.
62:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 18 800 kronor
25
Riksdagens skrivelse nr 6.
63:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen till Statens prisregleringsnämnd
för elektrisk ström för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
Diverse.
64:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj;ts förslag (punkterna 79 och
80) har riksdagen såsom förslagsanslag för budgetåret 1947/48 anvisat dels
till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond
245 000 kronor, dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 871 000 kronor.
65:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen till Ersättning till statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor
för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
66:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1947/48
anvisat ett förslagsanslag av 21000 000 kronor.
67:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83)
har riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
68:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens
järnvägar för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 50 000
kronor.
69:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 85) har riksdagen till Extra besiktningar av luf ''tfartyg
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
70:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen till Bidrag till vissa internationella
sammanslutningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisat ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 sand. Nr 6.
1028 17 3
26
Riksdagens skrivelse nr 6.
71 ro) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 88) har riksdagen till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag av 1500000 kronor.
73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89)
har riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag
av 40000 kronor.
Uppskjutna frågor.
74:o) Riksdagen kommer framdeles att meddela beslut beträffande nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten 28: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;
punkten 37: Besiktning av motorfordon;
punkten 42: Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande;
punkten 59: Bidrag till upprättande av regionplan för Borås-trakten;
punkten 68: Statens brandinspektion: Avlöningar;
punkten 69: Statens brandinspektion: Omkostnader;
punkten 70: Statens brandskola: Avlöningar;
punkten 71: Statens brandskola: Omkostnader;
punkten 72: Bidrag till svenska brandskyddsföreningen;
punkten 73: Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund;
punkten 74: Bidrag till förebyggande och släckning av brand;
punkten 75: Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor;
punkten 76: Bidrag till kommuner för inköp av brandslang;
punkten 77: Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar;
punkten 78: Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer;
punkten 90: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.
Stockholm den 6 maj 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.