Riksdagens skrivelse nr 387.

1

Nr 387.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa anslag för budgetåret 1947/43
till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

(Statsutskottets utlåtande nr 199.)

Till Konungen.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln (punkterna
101—106) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 beräkna vissa anslag
till statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården, har Kungl. Maj:t
i propositionen nr 269, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 9 maj 1947, framlagt slutliga förslag i ämnet.

Den föreslagna förstärkningen av eftervårdsorganisationen bör enligt riksdagens
mening komma till stånd. I den mån anstaltsvården kan ersättas med
en friare vårdform, som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets beskaffenhet
betingade kraven på övervakning och ledning, är detta såsom föredragande
statsrådet framhållit att hälsa med tillfredsställelse. Även om en utveckling
av eftervården är önskvärd främst ur uppfostringssynpunkt, bör här
ånyo understrykas, att de totala kostnaderna för klientelets omhändertagande
minska genom eftervårdens effektivisering. En begränsning av antalet vårdplatser
på anstalterna framstår desto mer såsom önskvärd som riksdagen icke
kunnat undgå finna personalantalet vid anstalterna förhållandevis högt vid
jämförelse med elevantalet. — Behandlingen av frågan om ungdomsvårdsskoleväsendets
yttre organisation i övrigt har ej heller givit riksdagen anledning
till erinran.

Riksdagen ansluter sig i allt väsentligt jämväl till de förslag som framlagts
rörande den inre organisationen av skolorna. Allenast vissa med personalens
löneställning sammanhängade frågor ha föranlett särskilda uttalanden från
riksdagens sida.

Yerkstadslärarna, nu i 12 lönegraden, föreslås — i avbidan på lönereglering
för de centrala verkstadsskolornas lärare — med benämningen yrkeslärare
provisoriskt inplacerade i 15 lönegraden medan jordbruksföreståndarna och
trädgårdsmästarna vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna föreslås
uppflyttade från 10 till 12 lönegraden. Riksdagen har funnit synnerligen tveksamt
om den av Kungl. Maj:t föreslagna löneskillnaden är fullt motiverad.
De lönesakkunniga, vilka ansett vissa skäl tala för att i varje fall jordbruksföreståndarna
erhålla samma löneställning som yrkeslärarna, ha emellertid
framhållit, att en lösning i denna riktning borde ske i ett större, den allmänna
lönepolitiken på jordbruksområdet berörande sammanhang. Med hänsyn
till behovet av enhetliga grunder för lönesättningen för här ifrågavarande lärarkategorier
vid olika slag av skolor, har riksdagen funnit denna synpunkt
vägande. Riksdagen vill framhålla, att behov föreligger av en allmän omprövning
av löneställningen för lärare i jordbruk och trädgårdsskötsel under jämförelse
med löneställningen för andra yrkeslärare.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 samt. Nr 387—102.

2 Riksdagens skrivelse nr 887.

Slutligen vill riksdagen allenast beröra en tjänstebenämningsfråga. Såsom
statsrådet framhållit måste gårdskarlarna besitta en avsevärd yrkesskicklighet
såsom reparatörer, snickare, elektriker o. s. v. För de befattningar i 7 lönegraden,
vilka skola ersätta de nuvarande gårdskarltjänstema, föreslår Kungl.
Maj:t tjänstebenämningen vaktmästare. Denna benämning på tjänster i 7 lönegraden
vid ifrågavarande skolor bör emellertid enligt riksdagens mening helst
undvikas. De lönesakkunnigas förslag att benämna dem hantverkare synes
vara att föredraga. Givetvis bör lösningen av denna fråga icke inverka på
de arbetsuppgifter, vilka skola åligga befattningshavarna i fråga.

Beträffande kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolorna samt anslagsfrågorna
föranleder Kungl. Maj:ts förslag ej erinran. Riksdagen utgår därvid
från att förslaget om kompensation av statsmedel för den inkomstminskning,
som blir en följd av att kommunernas kostnader för ungdomsvårdsskolevården
överflyttas på statsverket, jämväl avser Stockholms och Göteborgs ungdomsvårdsskolor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,
dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänt i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 9 maj 1947 förordade riktlinjer för omorganisation av
skolor tillhörande bama- och ungdomsvården samt i fråga om bestridande av
kostnaderna för verksamheten,

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag bemyndigat Kungl. Maj:t att fastställa
personalförteckning för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
i enlighet med vad riksdagen angivit,

dels ock med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ej mindre godkänt följande avlöningsstat
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjäntemän, förslagsvis ........ kronor 390 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majt, förslagsvis .................................... „ 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis „ 1170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ „ 93 000

Summa förslagsanslag kronor 1 677 000,

än även för budgetåret 1947/48 under Y huvudtiteln anvisat till Statens
skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 677 000 kronor, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 1 216 000 kronor, till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag
av 1 573 000 kronor, till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor, till
Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården ett reservationsanslag av 23 000 kronor samt till Bidrag till
inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

Stockholm den 28 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.