Riksdagens skrivelse nr 304—306.

5

10 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av hranddammar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen till Bidrag till
kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1947/48 anvisat ett
reservationsanslag av 400 000 kronor.

11 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. T enlighet
med Kungl. Ma.j:ts förslag (punkt 78) har riksdagen till Bidrag till kommuner
för uppförande av brandstationer för budgetåret 1947/48 anvisat ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

<

Stockholm den 10 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 305.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. ''May.ts
proposition med förslag till lag om virkesmätning, m. m.,
såvitt angår anslagsfrågor.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 42.)

Till Ko n unge n.

Med överlämnande av ett tryckt exemplar av jordbruksutskottets utlåtande
nr 42 i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 95 med förslag till
lag om virkesmätning, m. m., såvitt angår anslagsfrågor, får riksdagen anmäla,
att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med vad utskottet i omförmälda.
utlåtande hemställt.

Stockholm den 7 juni 1947.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 306.

Riksdagens skrivelse till Konungen i omledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av en mellan Sverige och
Jugoslaviska Federativa Folkrepubliken träffad handelsöverenskommelse
m. m.

(Utrikesutskottets utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

Under åberopande av utrikesutskottets av riksdagen godkända utlåtande, nr
9, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t

6

Riksdagens skrivelse nr 306—307.

anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 310,
meddelat av Eders Kungl. Maj:t äskat godkännande av den med propositionen
överlämnande den 12 april 1947 mellan Sverige och Jugoslaviska Federativa
Folkrepubliken träffade handelsöverenskommelsen m. m.

Stockholm den 18 juni 1947.

Med unders&tlig vördnad.

Nr 307.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition
angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens
hantverksinstitiut.

(Statsutskottets utlåtande nr 155.)

Till Konungen.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 dels under tionde huvudtiteln (punkterna
35—37) och dels under kapitalbudgeten (bilaga 31, punkt 1) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna visst anslag för
budgetåret 1947/48 till statens hantverksinstitut, har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 153, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
han delsärenden för den 28 februari 1947, framlagt slutliga förslag i ämnet.

Såsom av sistnämnda proposition framgår har hantverksinstitutets verksamhet
under de senare åren oavbrutet stegrats. Med hänsyn till hantverkets och
småindustriens stora betydelse för näringslivet är denna utveckling i och för sig
önskvärd. Då en fortsatt utbyggnad av institutet varit att emotse, har departementschefen
låtit verkställa utredning rörande riktlinjerna härför och i propositionen
framlagt resultatet av densamma.

I fråga om ordningen för institutets utbyggnad synes riksdagen befogat att
institutets styrelse, som otvivelaktigt har hästa kontakten med av verksamheten
berörda hantverksorganisationer, härvidlag får stort medinflytande. Å andra
sidan är det, såsom departementschefen framhållit, önskvärt, att statsmakterna
bliva i tillfälle att taga ställning till åtminstone grunddragen i styrelsens utbyggnadsprogram.
Jämväl enligt riksdagens mening bör därför eu plan för
den fortsatta verksamheten utarbetas.

Då flertalet av institutets kurser är förlagt till institutsbyggnaden i Stockholm
begränsas givetvis härigenom förutsättningarna för hantverkare och yrkesarbetare
i landsorten att i önskvärd utsträckning deltaga i undervisningen.
Riksdagen finner därför i likhet med departementschefen det vara ett viktigt
intresse, att vidgade möjligheter beredas kursdeltagare från landsorten att utnyttja
institutets undervisning. Av departementschefen i sådant syfte föreslagna
åtgärder synas riksdagen välbetänkta.

I fråga om biblioteksverksamheten har utredningen framhållit, att institutets
bibliotek icke, såsom instruktionen förutsatte, kommit att fylla funktionen som
ett ”centralt yrkesbibliotek” utan mera blivit ett specialbibliotek för institutets