Riksdagens skrivelse nr 212.
1
Nr 242.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till aktieteckning i aktiebolaget
Aerotransport jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 107.)
Till Konungen.
I propositionen nr 195 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 14 mars 1947, föreslagit
riksdagen att till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport under fonden
för statens aktier för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av
14 055 200 kronor.
I förevarande sammanhang har riksdagen till behandling förehaft de likalydande
motionerna I: 247 och II: 372, i vilka hemställts, att riksdagen med anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 195 måtte anhålla hos Kungl. Maj:t,
att Kungl. Maj:t ville utfärda sådana direktiv för de statliga bolagens investeringsverksamhet,
att riksdagens möjlighet till realprövning av dessa investeringar
tillvaratages.
Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att till prövning föreligga
följande äskanden för tillgodoseende av ABA:s kapitalbehov, nämligen
dels anvisande av investeringsanslag i luftfartslånefonden å tillhopa 36 000 000
kronor, dels ock anvisande av investeringsanslag i fonden för statens aktier å
14 055 200 kronor.
ABA har vid upprättandet av en med skrivelse den 27 februari 1947 till
Kungl. Maj:t överlämnad promemoria räknat med att villkoren för lån ur luftfartslånefonden
skola ändras i syfte att medgiva bolaget upptaga lån intill 9/10
av byggnadsvärdet. Departementschefen har emellertid icke ansett sig böra
nu underställa riksdagen förslag om ändrade belåningsgrunder. Vid sådant förhållande
minskas bolagets i promemorian förutsatta lånemöjligheter med omkring
4 000 000 kronor från 31 000 000 kronor till 27 000 000 kronor. Ett bifall
till den av Kungl. Maj: t föreslagna investeringen i luftfartslånef onden innnebär
alltså, såvitt riksdagen kunnat finna, att ett belopp av (36 000 000 —
27 000 000 =) 9 000 000 kronor efter tillgodoseende av ABA:s anspråk på lån
enligt nu gällande villkor stå till förfogande såsom en reserv för mötande av
ytterligare lånebehov för ABA eller för andra lufttrafikföretag.
Av nu äskade belopp erfordras, såvitt riksdagen kunnat finna, i runt tal
(36 000 000 + 14 055 200 — 9 000 000 =) 41 000 000 kronor för finansiering
av engagemang, som ABA iklätt sig utan att dessförinnan hava berett statsmakterna
tillfälle att ingå på en realprövning av behovet eller lämpligheten av investeringarna.
Riksdagens vederbörande utskott liar av ordföranden i bolagets
styrelse erhållit närmare informationer beträffande ifrågavarande anskaffningar.
Därvid har erfarits, att beslut om anskaffningarna under hand meddelats
chefen för kommunikationsdepartementet. Vidare har framhållits, att
ABA hösten 1946 befann sig i den situation, att en omedelbar beställning av nu
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 14 samt. Nr 242—258.
o
Riksdagens skrivelse nr 242.
ifrågavarande material var nödvändig såväl med liänsyn till konkurrensen på
den internationella marknaden som för att undvika merutgifter i följd av förväntad
prisstegring. Då bolaget ansåg sig kunna räkna med lån ur luftfartslånefonden
intill, enligt fastställda grunder, 90 %, hade bolaget icke ansett sig
böra försitta det gynnsamma tillfället att inom rimlig tid åstadkomma en erforderlig
förnyelse av bolagets luftflotta. Riksdagen, som icke funnit anledning /
till erinran i och för sig mot den anskaffning, för vars finansiering nu äskas
medel, har emellertid ansett sig mot bakgrunden av vad som i förevarande fall
förekommit böra ur principiell synpunkt framhålla angelägenheten av att nyinvesteringar
av den storleksordning, varom här varit fråga, underställas statsmakternas
prövning, innan bindande beslut fattas. Vad nu sagts synes riksdagen
böra iakttagas icke blott i fråga om investeringar, som avse skola finansieras
genom ökning av aktiekapitalet, utan jämväl i de fall, då finansieringen
avses skola ske genom lån ur en statlig lånefond i sådant fall då för lånebehovets
tillgodoseende lånefonden måste tillföras nytt kapital. Givetvis skall
luftfartslånefonden under lika villkor stå till förfogande på av riksdagen fastställda
betingelser för alla svenska lufttrafikföretag. Under alla förhållanden
synes även i brådskande fall hinder icke behöva föreligga att beträffande ifrågakommande
investeringsfrågor av nu angiven räckvidd icke blott under hand
utan även formellt inhämta Kungl. Maj:ts mening. Såvitt riksdagen kunnat
finna behöver därigenom de statliga bolagens handlingsfrihet i och för sig icke
anses bliva beskuren; vad nu sagts gäller ju endast de fall då för investeringens
finansiering Kungl. Maj:ts och eventuellt även riksdagens medverkan slutligen
erfordras.
Mot anvisande av i det föregående angivna medel under fonden för statens
aktier eller luftfartslånefonden har riksdagen icke haft något att erinra.
Av det sagda framgår, att riksdagen i åtskilliga hänseenden delar de betänkligheter,
som kommit till uttryck i motionerna I: 247 och II: 372. Riksdagen
är emellertid icke beredd föreslå Kungl. Maj:t att utfärda så långt gående direktiv
för de statliga bolagens investeringsverksamhet som motionärerna föreslagit.
Vad departementschefen vid anmälan av propositionen nr 195 i övrigt anfört
har icke föranlett till någon erinran från riksdagens sida. Riksdagen har emellertid
här velat framhålla, att enligt vad riksdagen erfarit, de av ABA inköpta
DO 6-planen icke avses skola få högre startvikt på svenska banor än ca 35 ton.
Riksdagen får i förevarande sammanhang anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag, till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport för
budgetåret 1947/48 under fonden för statens aktier anvisat ett investeringsanslag
av 14 055 200 kronor.
Stockholm den 23 maj 1947.
Med undersåtlig vördnad.