6
Riksdagens skrivelse nr 163—164.
tid kommittén förklarat sig räkna med att den gren av trafiksäkerhetsarbetet,
som avser upplysnings- och propagandaverksamhet, framdeles bör ges större utrymme
och då kommitténs planer härutinnan uppgivits knappast komma att
rent organisatoriskt inverka på nationalföreningens verksamhet under budgetåret
1947/48 har riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av nationalföreningens
styrelse- och revisionsberättelser för arbetsåret 1945/46, icke velat motsätta
sig Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har emellertid funnit angeläget att
det samarbete mellan kommittén och föreningen rörande detaljplaneringen av
verksamheten, som kommittén förutsatt, kommer till stånd.
Av föreningens bokslut för arbetsåret 1945/46 framgår, att föreningens verksamhet
under nämnda år till betydande del bekostats med enskilda bidrag.
Som tidigare framhållits motsvarar emellertid det för budgetåret 1947/48 äskade
anslaget de beräknade totala utgifterna för nationalföreningens verksamhet
under samma tid.
1945 års trafiksäkerhetskommitté har emellertid räknat med att, därest statsbidrag
i den av Kungl. Maj:t sedermera föreslagna omfattningen ställdes till
förfogande, bidrag komme att lämnas även från annat håll. Riksdagen har i
likhet med departementschefen förutsatt, att föreningens styrelse kommer att
söka från enskilt och kommunalt håll erhålla bidrag till bestridande av kostnaderna
för föreningens verksamhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1947/48 under sjätte huvudtiteln anvisat ett anslag av 250 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Stockholm den 29 april 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 164.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition
angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m.
fl. järnvägar.
(Statsutskottets utlåtande nr 71.)
Till Konungen.
l:o) Halmstad—Bolmens järnväg. I propositionen nr 178 har Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommu -nikationsärenden för den 7 mars 1947, föreslagit riksdagen dels besluta, att
Halmstad—Bolmens järnväg må på i statsrådsprotokollet närmare angivna villkor
förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar, dels ock till Förvärv
av Halmstad—Bolmens järnväg under statens affärsverksfonder, statens
järnvägar, för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor.
I förevarande proposition har Kungl. Maj:t framlagt förslag om förvärv av
Riksdagens skrivelse nr 164.
7
följande i enskild ägo varande järnvägar, nämligen Halmstad—Bolmen, Böda
—Ottenby, Visby—Burgsvik och Visby—Lärbro, Slite—Roma ocli Hablingbo—
Klintehamn—Roma. Samtliga förvärv ingå såsom ett led i det av statsmakterna
år 1939 beslutade allmänna järnvägsförstatligandet. Riksdagen medgiver,
att förvärven genomföras och har icke funnit något vara att erinra mot de
för förvärven avtalade villkoren.
I fråga om järnvägen Visby—Burgsvik och Visby—Lärbro har ett direkt köp
av järn vägsegendomen icke varit möjligt att genomföra, utan har avtalats om
förvärv av aktiemajoriteten i det aktiebolag — Gotlands järnvägsaktiebolag —
som äger och driver järnvägen. Avsikten är, att järnvägen tills vidare skall drivas
i bolagsform och att med beslut om järnvägens införlivande med statens
järnvägar skall anstå i avvaktan på slutförande av pågående utredning beträffande
sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och fastlandet. Riksdagen har intet
haft att erinra häremot och bemyndigar Kungl. Maj:t bestämma om tidpunkten
för anslutningen och om bolagets eventuella likvidation. Icke heller har
riksdagen haft något att erinra mot att järnvägarna Slite—Roma och Hablingbo—Klintehamn—Roma
i avbidan på beslut om införlivande av järnvägen
Visby—Burgsvik och Visby—Lärbro i drift- och förvaltningshänseende samordnas
med sistnämnda järnväg. I detta sammanhang har riksdagen emellertid velat
giva uttryck åt sin uppfattning att med en likvidation av Gotlands järnvägsaktiebolag
och ett införlivande av ifrågavarande järnvägar på Gotland med statens
järnvägar icke bör anstå längre än som kan anses oundgängligen erforderligt.
Förvärven av Böda—Ottenby samt Slite—Roma och Hablingbo—Klintehamn
—-Roma järnvägar erfordra — då vederlag avses skola utgå i form av befrielse
från återstoden av järnvägarna åvilande låneskuld till staten — icke någon
medelsanvisning å kapitalbudgeten. För genomförande av förvärvet av Halmstad—Bolmens
järnväg och aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag åter erfordras
anvisande av 325 000 respektive 981 500 kronor. Riksdagen har beslutat anvisa
dessa medel. Likaså har riksdagen beslutat anvisa 900 000 kronor för inlösande
av Gotlands järnvägsaktiebolag åvilande reversskuld samt för fortsatta
investeringar i samband med motorisering av driften av den av bolaget drivna
järnvägen.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat i frågan om här avsedda
förvärv eller om förvärv av vissa aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag har icke
givit riksdagen anledning till erinran.
Under förevarande punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen dels beslutat,
att Halmstad—Bolmens järnväg må på avtalade villkor förvärvas av staten och
införlivas med statens järnvägar, dels ock till Förvärv av Halmstad—Bolmens
järnväg för budgetåret 1947/48 under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
anvisat ett investeringsanslag av 325 000 kronor.
2:o) Ölands järnväg. Under åberopande av vad riksdagen anfört under
punkt 1 får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
beslutat, att Ölands järnväg må på avtalade villkor förvärvas av staten
och införlivas med statens järnvägar.
3:o) Gotlands järnväg. Under åberopande av vad riksdagen anfört under
punkt 1 får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
dels beslutat, att aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag må på överenskomna
villkor förvärvas av staten, dels bemyndigat Kungl. Maj:t att, efter det
sagda aktieförvärv ägt rum, bestämma om tidpunkten för samt utfärda när
-
8
Riksdagens skrivelse nr 164—165.
7nare föreskrifter beträffande anslutningen till statens järnvägar av bolagets
järnväg samt bolagets eventuella likvidation ävensom att i enlighet med vad i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 7 mars 1947 förordats
under den tid, bolaget kan komma att bestå, bereda detsamma de lån, som kunna
befinnas erforderliga för inlösen av en bolaget åvilande reversskuld å 500 000
kronor samt för fortsatta investeringar i samband med driftens motorisering
m. m.. dels ock för budgetåret 1947/48 under statens affärsverksfonder, statens
järnvägar, anvisat följande investeringsanslag, nämligen till Förvärv av aktier
i Gotlands järnvägsaktiebolag 981 500 kronor och till Lån till Gotlands järnvägsaktiebolag
900 000 kronor.
4:o) Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägar. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkt 1 får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, dels beslutat, att Slite—Roma och Klintehamn—Roma
järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten, dels ock
bemyndigat Kung], Maj:t att bestämma om tidpunkten för samt utfärda närmare
föreskrifter beträffande nämnda järnvägars anslutning till statens järnvägar.
Stockholm den 6 maj 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 165.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition
angående försäljning av vissa under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förvaltning stående fastigheter vid
Falsterbokanalen.
(Statsutskottets utlåtande nr 72.)
Till Konungen.
I propositionen nr 103 har Kungl. Maj: t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 28 februari 1947,
föreslagit riksdagen medgiva, att fastigheterna Hammar Stora 2432, 2435 och
2443 i Stora Hammars socken finge försäljas på de villkor, som angåves i ett
vM berörda statsrådsprotokoll fogat kontraktsförslag.
Å de nu till försäljning föreslagna tre fastigheterna har Malmöhus läns landsting
tidigare bedrivit kustsanatorieverksamhet, vilken verksamhet emellertid
maste nedläggas då kronan i samband med anläggandet av Falsterbokanalen inlöste
fastigheterna. Lösenbeloppet utgjorde 45 100 kronor. Två av fastigheterna
förhyrdes sedermera år 1945 av legitimerade läkaren C. G. Johannsen i
uppgiven avsikt att utröna möjligheterna att å desamma upprätta en anstalt för
vård av kroniskt sjuka.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning att Johannsens nyttjanderätt
i och för sig icke synes vara av natur att grunda rätt för honom att
lösa fastigheterna eller eljest med prioritetsrätt — till pris som med 100 kro
-