8
Riksdagens skrivelse nr 116—117.
det. Kund. Maj:t av 1946 års riksdag lämnade bemyndigandet att utfärda bestämmelser
angående dyrtidstillägg å vissa livräntor m. in. i anledning av
olycksfall eller yrkessjukdom, vilket gäller till utgången av år 1947, må erhålla
fortsatt giltighet tills vidare till utgången av år 1948.
Stockholm den 22 april 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 117.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående rundradion i Sverige jämte i ämnet
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 51.)
Till Konungen.
I propositionen nr 41 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
a,y statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 31 januari 1947,
lämnat riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av 1943 års rundradioutrednings
betänkande angående rundradion i Sverige, dess aktuella behov
och riktlinjerna för dess framtida verksamhet.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de likalvdande
motionerna I: 224 och II: 334, dels ock motionerna II: 333 och II: 335.
Den svenska rundradions verksamhet sträcker sig över något mer än två decennier.
I nder denna tid har verksamheten genomgått en utveckling av betydande
mått. Bäst belyses detta av att antalet radiolicenser sedan den 1 januari
1925 ökat från i runda tal 40 000 till 1 900 000. Det är mot bakgrunden av
denna expansion av intresse att i likhet med 1943 års rundradioutredning konstatera,
att rundradion alltjämt befinner sig i ett intensivt utvecklingsskede.
Det problem, som i dagens situation tilldrar sig den största uppmärksamheten,
är flerprogramfrågan. Liksom utredningen och departementschefen anser riksdagen,
att den fortsatta planeringen för rundradion i vårt land bör inriktas på
en övergång till flera samtidiga program. Riksdagen har funnit övervägande
skäl tala för att den tekniska lösningen av detta problem för vårt vidkommande
sker genom att ett högfrekvent trådradionät utbygges i enlighet med utredningens
förslag. Denna riksdagens ståndpunkt utesluter dock icke möjligheten
av att, i avvaktan på att utbyggnaden av trådradionätet för att möjliggöra flera
samtidiga program skall kunna påbörjas, till prövning upptaga även andra metoder
för lösning av flerprogramsfrågan, därest den fortsatta tekniska utvecklingen
skulle komma att påvisa sådana. Skulle så icke bli fallet, bör utbyggnaden
av trådradionätet för flera program påbörjas så snart tillgången på material
och arbetskraft medger detta. Under tiden bör utbyggnaden av trådradion
för dem som icke kunna tillfredsställande avlyssna trådlös sändning fullföljas
i den utsträckning, som omständigheterna medge.
Rundradions programverksamhet handhaves av aktiebolaget Radiotjänst.
Riksdagens skrivelse nr 117.
9
Dess styrelse består av sju ordinarie ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser ordföranden
och ytterligare tre, medan bolagsstämman utser återstående tre ledamöter.
Riksdagen delar utredningens och departementschefens uppfattning om
att bolagets styrelse bör givas en mera nyanserad sammansättning än som för
närvarande är fallet. Däremot är riksdagen icke övertygad om lämpligheten
av att utöka antalet ordinarie ledamöter i styrelsen till nio. Framför allt praktiska
skäl tala enligt riksdagens mening för att det nuvarande antalet bibehålies.
Möjlighet bör dock hållas öppen för Kungl. Maj:t och bolagsstämman att
utöka antalet ordinarie ledamöter till sammanlagt högst nio, därest omständigheterna
skulle påkalla eu sådan åtgärd. I detta sammanhang har riksdagen
icke velat underlåta att framhålla den möjlighet till impulsgivande förnyelse,
som ligger i att sammansättningen av styrelsen varieras, så att samma ledamöter
icke rutinmässigt omväljas period efter period.
Det är enligt riksdagens mening av vitalt intresse, att rundradion framgent
liksom hittills hålles politiskt neutral. Riksdagen har följaktligen icke kunnat
bifalla det i motionen II: 335 framförda förslaget om att i Radiotjänsts styrelse
skulle ingå en representant från ett vart av de i riksdagen representerade politiska
partierna. Ej heller har riksdagen ansett sig böra ifrågasätta någon förändring
av rundradiorörelsens departementala hemvist. Några olägenheter
av bestående förhållanden eller några fördelar av eu överflyttning till ecklesiastikdepartementet
ha icke påvisats. Det bör tilläggas, att något önskemål om
överflyttning icke framförts från Radiotjänsts sida.
Rundradiorörelsen bör även enligt riksdagens mening vara självförsörjande.
Härav följer att kostnaderna för frilicenser, radiomottagare för skolor samt skolradion
i övrigt, väderleksrapporter och kortvågssändningar till utlandet böra
bestridas från anslag å riksstaten och icke av licensmedlen. Riksdagen delar
den uppfattning, som i detta hänseende framförts i motionerna I: 224 och II: 334.
Däremot anser riksdagen, att någon erinran i och för sig icke kan riktas mot
departementschefens uttalande om att med överflyttningen av dessa utgifter till
riksstatsanslag kan anstå, så länge licensmedlen lämna överskott. Yad särskilt
skolradion angår har riksdagen emellertid härvid förutsatt, att det förhållandet
att licensmedlen belastas med utgifterna för denna undervisningsform icke
kommer att menligt inverka på medelstilldelningen för ändamålet. Liksom departementschefen
anser riksdagen vidare, att kostnaderna för kombinerad radiooeh
korrespondensundervisning böra bestridas av deltagarna i undervisningen.
Riksdagen är ense med departementschefen om att försäljning av programtid
för kommersiell reklam icke bör ifrågakomma. Ehuru spörsmålet saknar aktuellt
intresse, har riksdagen likväl med hänsyn till vad i motionen 11:335 anförts
velat giva till känna denna sin uppfattning.
Såsom i propositionen framhållits, måste man utgå från att den nuvarande
licensavgiften förr eller senare icke kommer att täcka de med rundradiorörelsen
förenade utgifterna. Detta beror framför allt på do ökade utgifter, som föranledas
av rundradions tekniska utbyggnad. Dessa utgifter beslutas av riksdagen.
Till utgiftssidan höra emellertid även kostnaderna för programverksamheten.
Dessa utgifter beslutas av Kungl. Maj:t. Någon ändring av det sätt,
på vilket utgifterna beslutas, ifrågasätter riksdagen visserligen icke, men riksdagen
anser dock i anslutning till de yrkanden, som framförts i motionerna
II: 333 och II: 335, att frågan om licensavgiftens storlek bör underställas riksdagens
prövning, när den tidpunkt närmar sig, då den nuvarande licensavgiften
måste höjas.
Vad 1943 års rundradioutredning i övrigt anfört liksom departementschefens
10 Riksdagens skrivelse nr 117—119.
i anslutning därtill gjorda uttalanden har icke föranlett någon erinran från
riksdagens sida.
Stockholm den 22 april 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 118.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bestridande av vissa haverikostnader.
(Statsutskottets utlåtande nr 45.)
Till Konungen.
I propositionen nr 24 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 17 januari 1947, föreslagit
riksdagen medgiva, att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter må -— på sätt skett under budgetåren 1944/47 — jämlikt Kungl.
Maj:ts bestämmande tills vidare tagas i anspråk för täckande av uppkommande
haverikostnader, avseende marinens fartyg.
Riksdagen har funnit sig böra förlänga ifrågavarande bemyndigande. Det har
emellertid synts riksdagen lämpligt, att det förlängda bemyndigandet begränsas
att gälla budgetåret 1947/48.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. ålaj ds föi’slag
medgivit, att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
må — på sätt skett under budgetåren 1944/47 — jämlikt Kungl. Maj ds bestämmande
under budgetåret 1947/48 tagas i anspråk för täckande av uppkommande
haverikostnader, avseende marinens fartyg.
Stockholm den 22 april 1947.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 119.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts
proposition angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet.
(Statsutskottets utlåtande nr 46.)
Till Konungen.
1 :o) Avgörandet av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet. I
propositionen nr 56 har Kungl. Maj d (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 7 februari 1947) föreslagit riksdagen be
-