BERÄTTELSE
till 1947 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1947.
Justitiedepartementet.
Förberedelserna för nya rättegångsbalkens ikraftträdande den 1 januari
1948 ha fortsatt. Bland annat har tillsatts en nämnd för upplysnings- och
instruktionsverksamhet m. m.
Rådhusrätterna i Strängnäs, Söderköping och Skanör med Falsterbo ha
upphört med 1946 års utgång och städerna i judiciellt avseende förenats,
Strängnäs med Livgedingets domsaga, Söderköping med Hammarkinds, Stegeborgs
och Skärkinds domsaga samt Skanör med Falsterbo med Oxie och
Skytts domsaga.
Den 20 september 1946 har förordnats, att Nyeds tingslag skall från och
med dag som framdeles bestämmes överflyttas från Älvdals och Nyeds domsaga
till Mellansysslets domsaga. Den 11 oktober 1946 har vidare fastställts
viss ändrad domsagoindelning inom Västerbottens län att likaledes gälla från
och med dag som framdeles bestämmes.
I anledning av straffverkställighetsreformen ha särskilda anstaltsnämnder
tillsatts vid fångvårdsanstalter.
Moderniseringen av fångvårdens anstaltsväsende har intensifierats. Under
år 1946 ha sex kolonier inrättats. Från och med den 1 juli 1946 har en äldre
sluten anstalt nedlagts samt användningen av en annan liknande anstalt
starkt begränsats.
Utrikesdepartementet.
Den 22 mars 1946 har Kungl. Maj:t utsett ombud för Sverige vid Nationernas
förbunds församlings tjugoförsta ordinarie möte i Geneve
samt samma dag fastställt instruktion för ombuden. Vid nämnda möte,
vilket utgjorde fortsättning på den i december 1939 ajournerade förbundsförsamlingen
och ägde rum den 8—18 april 1946, har församlingen den 18
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 sand. 1
Riksdagsbcrättelsen.
2
Riksdagsberättelsen.
april 1946 antagit resolutioner angående Nationernas förbunds upplösning
från och med påföljande dag och den nya säkerhetsorganisationen Förenta
Nationernas övertagande av förbundets uppgifter och rättigheter på grund
av internationella överenskommelser.
Efter riksdagens medgivande har Kungl. Maj:t den 9 augusti 1946 uppdragit
åt ministern för utrikes ärendena att inlämna Sveriges ansökan om
medlemskap i Förenta Nationerna. Vid andra delen av sitt första
möte i New York den 9 november 1946 har Förenta Nationernas generalförsamling
beslutat upptaga Sverige till medlem.
Kungl. Maj:t har den 12 november 1946 utsett ombud för Sverige vid
nämnda möte samt bemyndigat ministern för utrikes ärendena att underteckna
för Sveriges anslutning erforderliga dokument. Ifrågavarande dokument
har den 19 november 1946 undertecknats av ministern, varmed Sveriges
medlemskap i Förenta Nationerna trätt i kraft.
Den 17 och 26 januari 1946 har i Köpenhamn och Stockholm undertecknats
ett kreditavtal med Danmark.
Genom ministeriella noter, växlade med Spanien den 26 januari 1946,
har överenskommelse träffats angående handels- och betalnings‘f
ör hållanden.
Den 1 februari 1946 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse
med Danmark angående varuutbyte undertiden 1 februari 1946—
31 januari 1947.
Den 14 februari 1946 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse
med Norge angående betalningar.
Den 16 februari 1946 har i Stockholm undertecknats ett protokoll med
Polen angående handelsutbyte och betalningar.
Den 23 februari 1946 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse
med Finland angående varuutbyte under tiden 1 februari 1946—
31 januari 1947.
Den 23 februari 1946 har i Stockholm undertecknats ett k re d i t a v t a 1
med Finland.
Genom ministeriella noter, växlade med Belgien i Bryssel den 8 mars
1946, har överenskommelse träffats angående betalningar.
Den 5 april 1946 har i London undertecknats en internationell konvention
rörande reglering av maskstorleken å fisknät samt angående
minimimått på fisk. Konventionen har den 21 juni 1946 av Kungl.
Maj:t ratificerats.
Den 24 april 1946 hava i Stockholm undertecknats ett handelsavtal
och ett betalningsavtal med Turkiet.
Den 18 maj 1946 har i Stockholm undertecknats en handelsöverenskommelse
med Island.
Genom ministeriella noter, växlade med Irland i Dublin den 29 maj
1946, har en överenskommelse träffats angående lufttrafik mellan Sverige
och Irland.
Utrikesdepartementet.
3
Genom ministeriella noter, växlade med Italien i Rom den 23 juni
1946, har överenskommelse träffats angående ändring av det i Rom den 24
november 1945 undertecknade handels- och betalningsavtalet.
Den 26 juni 1946 har i Ankara undertecknats en luftfartsöverenskommelse
med Turkiet, överenskommelsen har den 28 juni 1946
av Kungl. Maj:t ratificerats. Ratifikationerna ha utväxlats i Ankara den 24
oktober 1946.
Den 28 juni 1946 har i Stockholm undertecknats ett protokoll med
Frankrike angående handelsutbytet samt ett protokoll angående
finansiella frågor.
Genom noter, växlade med Nederländerna i Stockholm den 29 juni
1946, har överenskommelse träffats angående handelsförbindelserna.
Den 18 juli 1946 hava i Washington undertecknats noter med Amerikas
Förenta stater, Brittiska riket och Frankrike angående
tyska tillgångar i Sverige.
Den 26 juli 1946 hava i Stockholm undertecknats eu han dels överenskommelse
och en betalningsöverenskommelse med
Ungern.
Den 29 juli 1946 har i Prag undertecknats ett protokoll med Tjeckoslovakien
rörande handelsutbytet.
Den 2 augusti 1946 har i Paris undertecknats en överenskommelse med
Frankrike angående lufttrafik.
Genom ministeriella noter, växlade i London den 6 och 21 augusti 1946,
har Sverige tillträtt det i London den 8 juni 1937 avslutade internationella
avtalet för reglering av valfångst.
Genom ministeriella noter, växlade med Spanien i Madrid den 3 oktober
1946, har överenskommelse träffats angående handelsförbindelserna.
Genom ministeriella noter, växlade i Paris den 21 augusti och 5 oktober
1946, har Sverige uppsagt den i Paris den 13 oktober 1919 avslutade internationella
konventionen angående reglering av luftfart.
Den 7 oktober 1946 hava i Moskva med De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union undertecknats ett protokoll rörande varuutbyte
och betalningar, ett kreditavtal och ett protokoll till
detsam m a.
Genom ministeriella noter, växlade med Tjeckoslovakien i Prag den
23 oktober 1945 och den 22 oktober 1946, har överenskommelse träffats angående
giltigheten av tidigare avslutade avtal.
Den 25 oktober 1946 har i Moskva undertecknats en överenskommelse
med De Socialistiska Rådsrepublikernas Union om
upprättande av en reguljär luftfartsförbindelse.
Den 5 november 1946 har i Moskva med De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union undertecknats ett avtal angående ut växling
av p o s t p a k e t.
4
Riksdagsberättelsen.
Genom ministeriella noter, växlade med Italien i Rom den 9 november
1946, har överenskommelse träffats angående avveckling av clearingen
enligt clearingavtalet den 23 december 1940.
Den 18 november 1946 har i Köpenhamn undertecknats en konvention
med Danmark om förmedling av arbetskraft m. m.
Den 22 november 1946 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse
med Norge angående varuutbyte under år 1947.
Den 22 november 1946 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse
med Norge angående betalningarna under år 1947.
Den 22 november 1946 har i Stockholm undertecknats ett avtal med
Norge om vissa fiskerifrågor.
Den 27 november 1946 har i London undertecknats ett luftfartsavtal
med Storbritannien och Nord-Irland.
Den 30 november 1946 har i Stockholm undertecknats ett tilläggsprotokoll
till handels- och betalningsöverenskommelsen den
24 november 1945 med Italien.
Försvarsdepartementet.
Bland större byggnadsföretag, som under året fullbordats i sådan utsträckning,
att etablissement eller byggnader kunnat tagas i bruk, må nämnas för
arméns del Svea livgardes och Svea artilleriregementes förläggningar å
Järvafältet samt Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum, för
marinens del värnplikts- och underofficersskolorna vid Berga samt
vissa kasernbyggnader vid avdelning Ankarstierna i Karlskrona samt för
flygvapnets del Hälsinge flygflottiljs förläggning vid Söderhamn
samt centrala flygverkstaden i Arboga.
Under året har sjösatts ett större örlogsfartyg, jagaren Uppland.
För flygvapnets räkning har inköpts ett stort antal moderna flygplan från
utlandet, därav åtskilliga reaktionsdrivna.
Sedan Kungl. Maj:t förordnat, att den förstärkta försvarsberedskapen
skulle upphöra med utgången av juni 1945, har under år 1946 arbetet med
avveckling av de särskilda anordningar, som vidtagits under beredskapen,
fortgått. Åt statens sakrevision har uppdragits att övervaka denna verksamhet.
Socialdepartementet.
Arbetsmarknaden har under år 1946 kännetecknats av fortsatt hög
sysselsättningsnivå samt skärpt brist på arbetskraft. Under de tio första månaderna
ha vid samtliga offentliga arbetsförmedlingsorgan anmälts 1 261 478
lediga platser samt förmedlats 996 095 arbetsanställningar. Motsvarande siffror
för år 1945 voro 1 157 041 respektive 939 153. Arbetslösheten har haft endast
obetydlig omfattning. Antalet hos arbetslöshetsnämnderna anmälda
hjälpsökande arbetslösa har varit väsentligt lägre än under år 1945. Arbets
-
Socialdepartementet.
5
lösheten inom fackförbunden har under sistförflutna sommar varit mindre
än något tidigare år, för vilket motsvarande uppgifter föreligga.
Inom jordbruket synes bristen på fast anställd personal ha ytterligare
skärpts under år 1946. Extra åtgärder måste vidtagas för att säkerställa behovet
av arbetskraft såväl under vårarbetet som vid hö- och stråsädesskörden
samt rotfruktsupptagningen. Arbetskraftsbehovet till betfälten har varit större
än tidigare år men kunde till avsevärd del täckas genom överflyttning av arbetskraft
från andra landsdelar, särskilt från Norrland.
Sysselsättningen inom skogsbruket var under första halvåret 1946 lägre än
under motsvarande tid 1945. Stora svårigheter ha liksom tidigare förelegat
att tillgodose behovet av arbetskraft till avverkningsarbetena, vilka i större
utsträckning än de närmast föregående åren avsett gagnvirke.
Den egentliga industrin, som under år 1945 visat avsevärda sysselsättningsökningar
inom flertalet branscher, synes under år 1946 ha endast obetydligt
ökat sitt arbetarantal. Arbetstillgången har varit mycket god. De under år 1944
vidtagna inskränkningarna i arbetstiden vid lapplandsgruvorna och vissa exportgruvor
i mellersta Sverige upphörde till följd av den inträdda förbättringen
av malmexporten med utgången av september 1946. Bristen på arbetskraft
har varit särskilt framträdande vid järnverken. Vid sågverk, pappersmassefabriker
och pappersbruk har sysselsättningen hela tiden legat på en
hög nivå. Inom textil- och beklädnadsbranschen har bristen på arbetskraft,
främst kvinnlig, varit det svåraste hindret för en utökning av arbetarantalet,
även om samtidigt råvarusituationen för vissa branscher varit besvärande.
Antalet erkända arbetslöshetskassor har under året ökat med 2
till 35. Medlemmarnas antal har stigit från omkring 804 000 till omkring
856 000.
Verksamheten i fråga om b a r n a- och ungdomsvården har utvidgats.
I runt tal 350 barnhem ha under år 1946 varit i verksamhet och ungefär
550 kolonier ha mottagit barn för sommarvistelse. Inom den halvöppna barnavården
ha 526 (år 1945 486) permanenta institutioner varit verksamma,
varav 134 daghem, 245 barnträdgårdar och 32 eftermiddagshem. Förutom
dessa permanenta inrättningar ha s. k. jordbruksdaghem varit anordnade på
36 platser.
Förberedelser ha vidtagits att upprätta ett antal inackorderingshem, avsedda
för eftervård av elever från skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Omfattningen av den sociala hem hjälpsverksamheten har under
året ökat. Antalet sådana hemvårdarinnor, till vars avlöning statsbidrag
beviljats, har stigit från 1 038 till 1 542.
Den organiserade nykterhetsvården har tillförts tre nya anstalter,
varav en av sluten och två av öppen karaktär. Antalet intagna har
visat en mindre ökning. Åtgärder ha vidtagits i syfte att intensifiera nykterhetsvården,
bl. a. genom konferenser med och instruktionskurser för personer
verksamma inom förevarande socialvårdsområde.
Antalet utlänningar utgjorde i mitten av december 1946 omkring
6
Riksdagsberättelsen.
111 400 (år 1945 vid motsvarande tid 119 000), varav omkring 63 000 voro
arbetsanställda. Av de ursprungligen omkring 27 000 personer, som genom
röda korsets och UNNRA:s försorg under år 1945 överfördes till Sverige,
voro i december 1946 omkring 10 800 kvar i riket. Antalet balter vid samma
tid uppskattades till omkring 30 000, varav ungefär 3 700 estlandssvenskar.
Omkring 17 000 finska barn finnas i riket.
Personalorganisationen inom medicinalväsendets område har
utökats ytterligare. Under år 1946 ha inrättats 40 ordinarie provinsialläkardistrikt.
Antalet distrikt uppgår nu till 402. Vidare har medgivits inrättande
av en överläkartjänst och 14 lasareltsläkartjänster.
Antalet tandpolikliniker har under året ökat från 198 med 38 till 236.
I december 1946 funnos omkring 425 tjänstgörande distriktstandläkare.
Apoteksväsendet har tillförts ett självständigt apotek, ett sjukhusapotek
och 17 läkemedelsförråd. Ny upplaga av svenska farmakopén har fastställts.
De för stad gällande särskilda föreskrifterna rörande ordning, brandskydd
m. in. ha genom särskilda beslut helt eller delvis förklarats skola
gälla inom sex köpingar, ett municipalsamhälle och inom vissa delar av sex
andra kommuner.
Kommunikationsdepartementet.
De fasta postanstalterna ha under år 1946 ökat i antal med 22
till 4 337. — Antalet postgirokonton har under året ökat från 195 238 till
omkring 215 500.
Postbefordran flygledes från Sverige har under året ägt rum till de flesta
länderna på jorden. Befordringen av post med andra lägenheter har väsentligt
förbättrats under året.
Postförvaltningarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ha
träffat avtal angående Nordiska postföreningen, vars ändamål är förbättring
och utveckling av postförbindelserna mellan nämnda fem länder.
Antalet telefonstationer, central-, växel- och fristående samtalsstationer,
har under år 1946 ökats från 7 470 till omkring 7 585. — Helautomatisk
drift har införts vid centralstationerna i Lidköping, Trollhättan,
Linköping och Värnamo. — Antalet telefonapparater har under år 1945
ökats från 1 221 153 till omkring 1311 000 eller med omkring 90 000. —
Telefonförbindelser ha upprättats med Frankrike, Luxemburg och Sovjetunionen
samt med Amerikas förenta stater och Canada via Oslo och med
Surinam via Amsterdam. — Direkta radiotelegrafförbindelser ha under år
1946 öppnats med Italien, Peru och Ungern. — Antalet radiolicenser har
under år 1946 ökats från 1 839 911 till omkring 1 895 000.
Järnvägslinjen Tomteboda—Kungsängen har öppnats för elektrisk
drift den 3 juni 1946.
Av dubbelspårsbyggnaden Järna—Katrineholm har handelen Jäma—Mölnbo
öppnats för duhbelspårstrafik.
Kommunikationsdepartementet. 7
Provisorisk tågfärjetrafik Trelleborg—Gdynia har igångsatts den 25 april
1946.
Byggnadsarbetena för kraftstationerna vid Nämforsen och Forsrnoforsen
i Ångermanälven samt Hölleforsen i Indalsälven ha fortsatt. För
kraftstationen vid Harsprånget i Stora Lule älv lia ytterligare förberedande
arbeten utförts. Vid Porjus kraftstation i samma älv ha sprängningsarbeten
pågått för en tredje tilloppstunnel.
Regleringen av vattenföringen i Ångermanälvens flodområde har pågått
under året.
Distrihutionsanläggningarna vid statens kraftverk ha ytterligare förstärkts.
Kraftförbrukningen har under året uppvisat en något mindre ökning än
under föregående år. Vattenkrafttillgången var under första halvåret ungefär
normal men avtog sedan betydligt fram till september månad, då den förbättrades
genom den ovanligt rika nederbörden.
Samarbetet mellan de statliga, kommunala och enskilda kraftföretagen
för rationellt utnyttjande av landets krafttillgångar har fortsatt i samma
omfattning och efter samma riktlinjer som tidigare.
Av vägförvaltningarna under året utförda nyanlagda vägar uppgå
till en sammanlagd längd av 179 km. I städer och stadsliknande samhällen,
som själva äro väghållare, ha med statsbidrag utförts nyanläggning av
vägar till en längd av 1,5 km.
Bland större byggnadsarbeten, som handhafts av byggnadsstyrelsen
och fullbordats under år 1946, må nämnas: bangårdspostkontor i Stockholm,
andra etappen, ombyggnads- och inredningsarbete i biblioteksbyggnaden
och i institutionen för radioteknik vid tekniska högskolan, nybyggnader för
träforskningsinstitutet i Stockholm, första etappen, metallografiskt institut,
psykiatrisk klinik i Uppsala, posthus i Majoma i Göteborg samt i Borås,
tillbyggnad av flera landsstatshus, sjukpaviljonger vid fjorton länssanatorier.
— Under året ha bland annat följande byggnadsarbeten påbörjats: tillbyggnad
av telegrafhus i kvarteret Jericho i Stockholm, nybyggnader för rättsmedicinsk
institution m. m. vid Karolinska institutet, nybyggnadsarbeten
vid S:ta Birgittas sjukhus i Vadstena, ombyggnadsarbeten för växtskyddsanstaltens
filial i Alnarp, grundläggningsarbeten för tandläkarinstitut i
Malmö, post- och telegrafhus i Gävle, grundläggningsarbeten för hovrättsbyggnad
i Sundsvall.
Flygtrafiken på utlandet har under året utvecklats i snabb takt. Sålunda
ha genom nyinrättade linjer med större eller mindre trafiktäthet flygförbindelser
med svenska flygplan öppnats med bland annat Helsingfors,
Stavanger, Ziirich, Nizza, Barcelona, Madrid, Lissabon, Rom, Aten, Istan
bul, Ankara, Kairo, Addis Abbeba och New York. Försöksflygningar ha vidare
företagits till Rio de Janeiro, Montevideo och Buenos Aires, och reguljär
trafik på Sydamerika beräknas kunna påbörjas under år 1947. Samtidigt
bar trafiken på tidigare inrättade flyglinjer undergått en stark ökning.
8
Riksdagsberättelsen.
Luftfartsöverenskommelser ha träffats med Frankrike, Kanada, Storbritannien,
Irland, Sovjetunionen och Turkiet, varjämte förhandlingar rörande sådana
avtal upptagits med ytterligare ett antal länder såväl inom som utom
Europa. Ett livligt samarbete med den provisoriska internationella civila
luftfartsorganisationen (PICAO) har ägt rum. — Svenskt flyg har även i
betydande omfattning utfört tillfälliga flygningar inom Europa. För den
skandinaviska missionens räkning ha ett antal turer gjorts till bland annat
Sydafrika, Indien och Fjärran östern. Svenska flygföretag ha vidare medverkat
i den internationella hjälpverksamheten efter kriget. — Den inhemska
flygtrafiken har under året bedrivits med ökad trafiktäthet. Utvecklingen
av det inhemska flyglinjenätet har dock hämmats genom att flera svenska
trafikflygplatser visat sig otillräckliga. — Utländsk luftfart har likaledes
varit föremål för en snabb utveckling. Krigstidens restriktiva bestämmelser
om luftfart av främmande civila luftfartyg inom svenskt område ha upphävts.
Trafik — i vissa fall som regelbunden luftfart, i andra såsom kurirflygningar
— ha upprätthållits av amerikanska, belgiska, brittiska, danska,
franska, holländska, norska, polska, schweiziska samt tjeckoslovakiska företag.
Finansdepartementet.
Redogörelser för förhållanden, som sammanhänga med den ekonomiska
utvecklingen, ha lämnats vid anmälan av finansplanen och för flera huvudtitlar
gemensamma frågor i 1947 års statsverksproposition, till vilka redogörelser
torde få hänvisas.
Åt statens arbetsmarknadskommission har uppdragits att i samråd med
statssekreteraren i vederbörande statsdepartement årligen upprätta och till
Kungl. Maj:t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
investeringsobjekt, att föranstalta om detaljplanering av arbeten,
avsedda att intagas i investeringsreserven, samt att från statliga myndigheter
inhämta erforderliga uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga
investeringsobjekt.
Under året har inrättats en dyrortsnämnd med uppgift att avgiva utlåtanden
i frågor rörande löne- och skattegrupperingama.
Antalet i verksamhet varande bankaktiebolag utgjorde 22 vid utgången av
år 1946.
Ecklesiastikdepartementet.
Löneregleringar hava under år 1946 fastställts för prästerskapet i omkring
25 pastorat.
Arkivdepån i Visby har från och med den 1 juli 1946 omorganiserats till
länsarkiv.
Jordbruksdepartementet.
9
En flygmedicinsk nämnd har inrättats från och med den 1 oktober 1946
och ett naturvetenskapligt forskningsråd från och med den 1 december 1946.
Från och med den 1 november 1946 har inrättats eu garantilånenämnd
för handhavande av ärenden angående statlig kreditgaranti för lån åt den,
som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen.
Beslut har fattats om inrättande av ett nytt tandläkarinstitut i Malmö.
Kungl. Maj :t bär medgivit, att samrealskolan i Lidköping må förenas med
ett kommunalt gymnasium.
Kungl. Maj:t har föreskrivit, att följande kommunala mellanskolor skola
från och med den 1 juli 1946 eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer
successivt ombildas till statliga samrealskolor med fyraåriga realskollinjer,
nämligen kommunala mellanskolorna i Flen, Gislaved, Grängesberg,
Hallstavik, Herrljunga, Hofors, Karlsborg, Kopparberg, Malmköping,
Munkfors, Norberg, Rättvik, Svenljunga, Säter, Timrå, Töreboda, Undersåker,
Vilhelmina, Vännäs, Ånge, Äsele och överkalix.
Högre folkskolorna i Hagfors, Hoting, Hällefors och Hultsfred ha erkänts
som kommunala mellanskolor.
De högre flickskolorna vid Göteborgs nya elementarläroverk för flickor
och Sigrid Rudebecks skola i Göteborg ha erkänts som kommunala flickskolor.
Beslut har fattats om upprättande av ett tekniskt gymnasium i Gävle och
ett högre tekniskt läroverk i Karlskrona.
Tvååriga gymnasielinjer ha inrättats vid Lunds privata elementarläroverk
samt Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium.
Med hänsyn till den brist på lärare inom folkskoleväsendet, som alltmer
gör sig gällande, ha nya avdelningar inrättats vid småskoleseminarierna i
Härnösand, Norrköping och Landskrona samt provisoriska folkskoleseminarier
upprättats i Gävle, Hälsingborg och Stockholm.
Högre folkskolor ha erkänts i Tingsryd, Jokkmokk, Oskarström, Färgelanda,
Degerfors köping, övertomeå, Ramsele, Burträsk, Västra Vingåker, Ragunda
och Boliden.
Centrala verkstadsskolor ha erkänts i Oskarshamn och Halmstad.
Arbetena med nomadskolanläggningar i Karesuando och Arjeplog ha i
huvudsak slutförts.
Jordbruksdepartementet.
Arets skörderesultat synes kunna betecknas såsom obetydligt över medelmåttigt
för höstvete och obetydligt under medelmåttigt för höstråg. Bland
vårsädesslagen lämnade kornet medelmåttig skörd, medan däremot skörden
för samtliga övriga vårsädesslag understeg en normalskörd. Den tidigt skördade
höstsäden blev i regel väl bärgad, medan den senare inbärgade på flertalet
håll blev betydligt regn- och groddskadad. Vårsädesskörden försvårades
och försenades avsevärt till följd av synnerligen riklig nederbörd och vårsäden
blev på grund härav allmänt vatten- och groddskadad. För potatis blev
10
Riksdagsberåttelsen.
skördeutfallet obetydligt under medelmåttigt och detsamma var förhållandet
beträffande sockerbetor och foderrotfrukter. Höskörden blev i allmänhet riklig
och väl bärgad. Skörderesultatet i sin helhet synes hava motsvarat normalt
skördeutfall. Beträffande köksväxterna ha såväl grönsaker som trädgårdsrotfrukter
lämnat tillfredsställande och delvis rik skörd. Fruktskörden torde i
allmänhet kunna betecknas såsom något under medelmåttan. Skörden av
trädgårdsbär var tillfredsställande.
Den animaliska produktionen har liksom under år 1945 ökat något i omfattning
men synes ännu ej hava uppnått samma storlek som under tiden
närmast före det andra världskriget.
Tillgången på arbetskraft för jordbrukets behov har liksom tidigare i allmänhet
varit otillräcklig. Statsmakterna ha, liksom under en följd av år,
med åtskilliga åtgärder ingripit reglerande i prisbildningen på jordbrukets
produkter.
Knapphet på vissa slag av fiskredskap har alltjämt vållat ej obetydlig olägenhet
för fiskerinäringen. Däremot har tillgången på motorbränsle för fiskerinäringen
varit tillfredsställande. Den fortgående minröjningen har underlättat
fiskets rörelsefrihet. Laxfisket i Östersjön har lämnat osedvanligt rika
fångster. Strömmingsfisket har i allmänhet varit mindre givande. I övrigt
synes havsfisket ha givit ungefär medelgott utbyte. Sötvattensfisket har utövats
i normal omfattning och givit ett medelgott utbyte, ehuru en viss brist
på fintrådig garnredskap fortfarande på flera håll vållat avbräck.
Kapitalskulden till egnahemslånefonden och till arbetarsmåbrukslånefonden
utgjorde den 1 juli 1946 omkring 255,8 miljoner kronor, respektive 39,3
miljoner kronor. Arbetarsmåbruksstatslån ha under år 1946 beviljats 53
kommuner.
Nya grunder för skogsvårdsstvrelseverksamhetens finansiering och personalorganisation
ha trätt i kraft. Gagnvirkesavverkningama ha under vintern
förlöpt i stort sett gynnsamt på grund av goda utdrivningsförhållanden. Vedavverkningarna
ha lidit av bristen på arbetskraft. Genom återinförandet av
arbetspremierna har dock vedproduktionen kunnat hållas uppe under våren
och försommaren för att under hösten åter sjunka kraftigt. Insamlingen av
skogsfrö har varit rekordartad. Skogsodlingsverksamheten är i stigande och
det praktiska förädlingsarbetet fortskrider.
Sedan berättelsen till 1946 års riksdag avgavs, har för bildande av nya
eller för utvidgande av redan befintliga kronoparker eller för annat ändamål
inköp avslutats beträffande 164 hektar mark för en köpeskilling av 71 508
kronor.
Rikets allmänna kartverk har omorganiserats.
Handelsdepartementet.
Kungl. Maj:t har den 20 september 1946 uppdragit åt kommerskollegium
att verkställa en statistisk undersökning rörande industrins kapitalinvesteringar
i egna anläggningar under år 1946 och planerade dylika
Folkhushållningsdepartementet.
11
investeringar under år 1947. — Från och med den 1 augusti 1946 har inom
kommerskollegium inrättats en särskild monopolutredningsbyrå.
Sveriges geologiska undersökning har avslutat det geologiska
kartbladsarbetet på bladet Söderfors. Arbetet på bladen Säter och Halmstad
har fortsatts, varjämte dylikt arbete påbörjats på bladet Untra. Av trycket
ha utkommit bladen Avesta och Möklinta. Rekognosceringen för jordartskarta
över Kopparbergs län bar fortsatts. Inom Norrbottens län har med ingången
av innevarande budgetår igångsatts kartering av jordarterna. -—-Berggrundsrekognoscering och malmletning inom Norrbottens län har planenligt
fortsatts med arbete inom skilda delar av länet. Geofysiska mätningar
samt diamantborrningar ha utförts dels i Västerbottens, dels i Norrbottens
län. Bland annat har påvisats en något större utsträckning av Lindsköldsmalmen
i Malå socken än vad förut var känt. Schaktsänkningen å fyndigheten
Rudtjebäcken i samma socken har fortsatts. — Djupborrhålet vid Höllviken
i Skåne har likaledes fortsatts och nått omkring 1 890 meters djup.
Arbetet bar lämnat viktiga upplysningar om berggrundens sammansättning
i sydvästra Skåne. Under den senaste tiden ha i borrhålet uppträtt tydliga
oljespår.
Bland fyrarbetena har under år 1946 en på undervattensrevet Utgrunden
i södra Kalmarsund uppbyggd fyr, benämnd Utgrunden, färdigställts.
Bland övriga fyrarbeten må nämnas uppförandet av en ny elektrisk
fyr på Nidingen och fyra nya agafyrar. Ett flertal fyrar och liknande anläggningar
har vidare förändrats eller moderniserats. I Åhus och Höganäs
ha uppförts nya lotsuppassningshus. Nya båthamnar ha anlagts vid Bjuröklubb
och Vinga lotsplatser. Till främjande av livräddningsverksamheten
har under år 1946 ett 100-tal lots- och fyrplatser utrustats med s. k. raketpistoler.
Under året hava vidare förberedande åtgärder vidtagits för förbättring
av livräddningsväsendet vid norrlandskusten genom anläggandet av nya
livräddningsstationer.
Patent- och registreringsverket har under tiden 1 januari—
31 oktober 1946 beviljat 1 957 patent ävensom registrerat 1 260 varumärken,
76 mönster och modeller samt 2 047 aktiebolag med ett sammanlagt
tecknat aktiekapital av nära 88,4 miljoner kronor.
I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag av 1 o 11 e r i in e d e 1, som beviljats under år 1946.
Folkhushållningsciepartenientet.
Försörjningsläget bar under år 1946 icke undergått den förbättring, varmed
man i början av året räknat. 1 fråga om ett mindre antal varor ha krisregleringarna
visserligen kunnat helt eller delvis avvecklas, men på några
områden ha restriktionerna måst bibehållas och i en del fall till och med
skärpas. Krisförvaltningen, om vars snara avveckling man vid 1946
års ingång haft goda förhoppningar, liar därför måst bibehållas i väsentligen
oförändrad omfattning under hela året.
12
Riksdagsberättelsen.
Utfärdade bestämmelser om beslag eller handelsreglering ha upphävts
beträffande bland annat torkad frukt, ost, tran, asfalt-takpapp, lim, lysfotogen,
viss järnplåt, järn- och gummiskrot ävensom cykeldäck, cykelslangar,
begagnade bildäck samt begagnade och fabriksnya innerslangar till bilringar.
Väsentliga lättnader ha också kunnat genomföras i fråga om gällande importregleringar
i det att för åtskilliga förnödenheter regleringar av detta slag
under år 1946 upphävts.
Vad angår under året införda skärpta restriktioner må nämnas, att
bestämmelser av Kungl. Maj:t utfärdats angående beslag å vissa trävaror av
furu och gran m. m. (SFS nr 156) och å vissa tomtunnor, användbara för
saltning av fisk (SFS nr 180). Förbud har utfärdats mot inbakning av matfett
vid yrkesmässig tillverkning av bröd (SFS nr 199) samt mot användning
av vissa slag av rör av smidbart järn eller stål vid tillverkning av vissa varor
(SFS nr 630).
Bland de åtgärder i prisreglerande syfte, som vidtagits under år
1946, må nämnas, att Kungl. Maj:t i anledning av de av riksbanken i juli
1946 genomförda förändringarna i växelkurserna för främmande valutor
den 26 juli 1946 bemyndigat priskontrollnämnden och livsmedelskommissionen
att verkställa härav betingade sänkningar av stopp- och normalpriser
på importvaror. Vad trä varumarknaden angår ha visserligen tidigare gällande
normalpriser på sågtimmer och massaved upphävts från och med
den 1 juli 1946. Priskontrollen å sågade och hyvlade trävaror har däremot
skärpts; bland annat har införts viss kontroll i prisreglerande syfte av exportpriserna
för dessa varor. Liknande kontroll har anordnats jämväl i fråga om
pappersmassa och papper.
Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att i prisstabiliserande syfte uttaga prisutjämningsavgifter
vid export av varor, vilket bemyndigande gäller
till utgången av juni månad 1947, har liksom under föregående år tillämpats
i fråga om vissa sågade och hyvlade trävaror. Avgifternas belopp, som vid
årets början utgjorde 8 kronor 50 öre för m3 fast mått, höjdes i maj 1946
(SFS nr 197) till 22 kronor 50 öre för m3 fast mått, beroende på väsentliga
höjningar av de utländska marknadspriserna å varorna i fråga. Med anledning
av de nyss omnämnda förändringarna i växelkurserna å främmande
valutor, har dock enligt särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser
prisutjämningsavgiften åter sänkts och utgår numera enligt en glidande
skala.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
13
I Ju: 4
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan.
I. Kommittéer och sakkunniga.
Justitiedepartementet.1
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
(1937:13; 1940:14; 1946:1 7).
Kungl. Maj:t har den 29 november 1946 förordnat att utredningen, vars
verksamhet sedan december 1939 legat nere, icke skall fullföljas beträffande
återstående arbetsuppgifter.
2. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens om
råde
(1937:15; 1940:15; 1946:1 8).
Kungl. Maj:t har den 29 november 1946 förordnat att utredningen, vars
verksamhet sedan december 1939 legat nere, icke skall fullföljas enligt de
meddelade direktiven.
3. 1938 års patentutredning (1939: 24; 1940: 20; 1946:1 10).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1938):
Hjertén, K. H. R., f. d. generaldirektör (t. o. m. den 27 april 1946).
Sekreterare:
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Kungl. Maj:t har den 29 november 1946 förordnat, att utredningen icke
skall fullföljas beträffande återstående arbetsuppgifter.
4. Sakkunnig för utredning angående möjlighet för konkursbo att avsluta
av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag (1940:26; 1946:1 14).
Kungl. Maj:t bär den 29 november 1946 förordnat att utredningen, som
påbörjades i mars 1939 men sedan december samma år legat nere, icke skall
fullföljas enligt de meddelade direktiven.
1 Arbetsredogörelse för år 1946 angående lagberedningen är, för att bringas till riksdagens
kännedom, bilagd det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden.
14
Riksdagsberättelsen.
I Jli: 5 5. Sakkunnig för utredning av vissa flottledsfrågors behandling
(1940:31; 1946:1 17).
Utredningen, som påbörjades i juni 1939 men sedan december samma år
legat nere, har återupptagits inom den utredning för översyn av flottningslagstiftningen,
som tillsatts enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni
1946 (se I Ju: 39).
6. Sakkunnig för en förberedande utredning om det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit genom fel eller försummelse av tjänsteman
(1940:32; 1946:1 18).
Kungl. Maj :t har den 29 november 1946 förordnat att utredningen, som
tillsattes i juli 1939 men sedan december samma år legat nere, icke skall
fullföljas enligt de meddelade direktiven.
7. Fortsatt utredning angånde revision av strafflagen för krigsmakten
(1944:1 20; 1945:1 21; 1946:1 20).
Tillkallad den 30 oktober 1941 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22
maj 1936:
Regner, N. I., riksdagens militieombudsman.
Jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 22 december 1943 tillkallade att
såsom sakkunniga, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:
Brinck, G. F., överste;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;
Lundström, B., ombudsman;
Montelius, S. C. G., kommendörkapten av 1. graden;
Thunborg, F., direktör;
Wetter, F., professor, krigsdomare;
Wilhelmsson, E. A., rådman, vice krigsdomare;
Biträdande utredningsman enligt Kungl. Maj ds förordnande den 7 juli
1944:
Henkow, K. H., hovrättsråd.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Ju 20.
Den 16 november 1946 bär utredningen avlämnat betänkande med förslag
till strafflagstiftning för krigsmakten (SOU 1946: 83).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll över organisationer,
som avse att nyttiggöra auktorrättigheter (1943:1 24; 1944: I 22; 1946: I 21).
Kungl. Majd har den 29 november 1946 förordnat att utredningen, som
sedan december 1943 legat nere, icke skall fullföljas enligt de meddelade
direktiven.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
15
9. 1943 års domarutredning (1944:1 27; 1945:1 25; 1946:1 23). I Jill 11
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för
att verkställa utredning rörande domarutbildningen jämte därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 och den 10 november
1943):
Bendz, G. M. E., president, ordförande;
Danielson, B. G. E., statsråd (t. o. m. den 12 januari 1946);
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;
Laurin, J., borgmästare;
Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Rodhe, K., professor;
Siljeström, E. G. H., häradshövding.
Sekreterare:
Widegren, B. G., hovrättsassessor.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Ju 27.
Utredningen, som under 1946 hållit 5 sammanträden om sammanlagt 20
dagar, har den 30 juli 1946 avlämnat betänkande angående vissa organisations-,
utbildnings- och tjänstgöringsfrågor vid domstolarna (SOU 1946:57).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning angående reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndig
heter
i ärenden rörande enskild rätt (1945:1 29; 1946: I 26).
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 15 juli 1944 för att, i enlighet med vad
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 maj 1942, nr 236, hemställt,
inom departementet verkställa en förberedande utredning angående reglering
av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt
och därmed sammanhängande frågor:
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.
Utredningsmannen har den 8 oktober 1946 avlämnat ett betänkande med
förberedande utredning rörande förvaltningsförfarandet (SOU 1946:69).
Uppdraget är därmed slutfört. 11
11. 1945 års kommitté för utredning om rätten till anställdas uppfinningar
(1946: I 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1945 för att
utreda frågan om rätten till anställdas uppfinningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 mars 1945):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, A. B. C., civilingenjör;
Eriksson, K. E., direktör;
Geijer, J. L., ombudsman;
Kjellman, W., överingenjör;
16
Riksdagsberättelsen.
I Jli: 11 von Zweigbergk, Å. C., byråchef;
ödeen, S. A. E., generaldirektör.
Sekreterare:
Berglund, K. H. F., byråsekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 29.
Den 11 mars 1946 har kommittén avlämnat betänkande med utredning
och förslag angående rätten till arbetstagares uppfinningar (SOU 1946:21).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. 7945 års krigsdomstolsutredning (1946:1 31).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 22 juni 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1945)
dels såsom utredningsman:
Wilhelmsson, E. A., rådman;
dels ock att såsom sakkunniga deltaga i överläggningar med utredningsmannen:
Brinck,
G. F., överste;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.;
Persson, K. G., landsfogde;
Regner, N. I., riksdagens militieombudsman;
Rylander, A. O. E., borgmästare;
Siljeström, E. G. H., häradshövding;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Wiklund, H. O. E., advokat.
Sekreterare:
Skarvall, K.-E., amanuens.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 31.
Utredningen har den 17 december 1946 avlämnat betänkande angående
revision av det militära rättegångsväsendet (SOU 1946: 91).
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Utredning angående omorganisation av justitiekansler sämbetet i anledning
av processreformen (1946: I 33).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 9 november 1945 för
att inom departementet, i samarbete med processreformbyrån, verkställa utredning
angående omorganisation av justitiekanslersämbetet i anledning av
processreformen jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 december 1945):
Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande;
Alsén, O., justitiekansler;
Gärde, J. N., f. d. justitieråd.
Sekreterare:
Myrland, T., hovrättsråd.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 33.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
17
Under tiden 1 december 1945—30 november 1946 ha hållits 45 samman- I Ju: 15
träden.
De sakkunniga ha den 19 oktober 1946 till chefen för justitiedepartementet
överlämnat promemoria med preliminär beräkning av de kostnader omorganisationen
torde medföra samt den 19 december 1946 avlämnat betänkande
med förslag till omorganisation av justitiekanslersämbetet.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Byggnaclsborgenärsutredningen (1946: I 34).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 23 november 1945 för
att verkställa utredning rörande ändrad lagstiftning till tryggande av byggnadsarbetares
lönefordringar samt av andra byggnadsborgenärers fordringar
ävensom rörande vissa andra i samband därmed stående spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 december 1945):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Cavallin, S., bankdirektör;
Eriksson, J. A., tekn. d:r;
Johansson, J. E., ombudsman;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Sölvén, K. O. A., advokat.
Sekreterare:
Svennegård, C. J., revisionssekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 34.
Utredningen, som hållit 21 sammanträden under tiden den 14 januari—
den 10 september 1946, har sistnämnda dag avlämnat betänkande med förslag
till lag om tryggande av byggnadsarbetares lönefordran m. in. (SOU
1946: 62).
Uppdraget är därmed slutfört.
15. 1945 års försvarsuppfinningskommitté (1946: I 36).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 november 1945
för att utreda behovet och utformningen av särskilda för fredstid avsedda
bestämmelser om uppfinningar av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1945):
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Sundfeldt, B., överingenjör;
Widell, G. A., t. f. byråchef;
von Zweigbergk, A. C., byråchef;
ödeen, S. A. E., generaldirektör.
Sekreterare:
Berglund, K. H. F., byråsekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 36.
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 samt. 2
Kiksdngsber&ttelsen.
18
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 15 Den 4 mars 1946 har kommittén avlämnat betänkande med förslag till
lag med särskilda bestämmelser om uppfinningar m. m. av betydelse för rikets
försvar (SOU 1946: 25).
Uppdraget är därmed slutfört.
16. Förberedande utredning rörande ökad offentlig redovisning av driftföretags
ekonomiska förhållanden (1946: I 38).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1945
för att i anledning av riksdagens skrivelse den 2 maj 1945, nr 169, inom
departementet biträda med en förberedande utredning rörande ökad offentlig
redovisning av driftföretags ekonomiska förhållanden:
Nial, S. H., professor;
Karleby, O., sekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 38.
De sakkunniga, vilka haft överläggningar med ett flertal utredningar, experter
och organisationer, ha den 28 maj 1946 avlämnat en promemoria i
ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.
17. Utredning angående internordisk lagstiftning om verkställighet av
straffdomar in. m.
Föi ordnade av Kungl. Maj:t den 12 april 1946 för att deltaga i överläggningar
med representanter för övriga nordiska länder angående lagstiftning
om verkställighet av straffdomar och vad därmed äger samband:
Eklund, C. A. R., f. d. justitieråd;
Strahl, I., revisionssekreterare.
De sakkunniga ha avlämnat betänkande med förslag till konvention mellan
Danmark, Norge och Sverige om erkännande och verkställighet av domar i
brottmål m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
18. Straffrättskommittén (1944: I 8; 1945: I 10; 1946: I 9).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj.ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den
11 oktober 1940 och den 8 juni 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli
1937, den 11 oktober 1940 och den 13 juli 1945):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wetter, F., professor;
Bergendal, R., professor;
Beckman, N. A. T., hovrättsråd, tillika sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Petrén, B. A. S., hovrättsassessor.
Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
19
Beträffande kommitténs senaste uppdrag, se 1946: I Ju 9. I Ju: 20
Kommitténs sekreterare och biträdande sekreterare ha under år 1946 biträtt
inom justitiedepartementet vid överarbetning av de av kommittén år
1945 upprättade lagförslagen om brott mot staten och allmänheten och om
ämbetsbrott av präst. På grund härav har kommitténs verksamhet i huvudsak
måst ligga nere.
19. Strafflagberedningen (1944:1 10; 1945:1 12; 1946:1 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942 och den 15 december 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den
21 oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari 1945):
Schlyter, K. J. D., f. d. hovrättspresident, led. av I kamm., ordförande;
Bergendal, R., professor;
Göransson, H., överdirektör;
Eriksson, G. A., häradshövding;
Heuman, M., borgmästare;
Strahl, I., revisionssekreterare.
Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:
Lindberg, H., advokat;
Agge, I., professor (t. o. m. den 23 september 1946);
Jonsson, G., leg. läkare;
Kjellegård, S. A., direktör;
Lindberg, T., förste byråsekreterare;
Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;
Larsson, S. O., hovrättsassessor;
Lundqvist, M., förste stadsfiskal (fr. o. in. den 10 juli 1946);
Gripmark, W., t. f. revisionssekreterare (fr. o. m. den 21 oktober 1946).
Sekreterare:
Gripmark (t. o. m. den 20 oktober 1946).
Hovrättsfiskalen A. Arvidsson har fr. o. m. den 24 oktober 1946 biträtt
med sekreterargöromål i beredningen.
Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 23.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25, 1943:1 Ju 9 och 1945: I
Ju 12.
Under 1946 ha hållits 3 plenarsammanträden med beredningens ledamöter
och sakkunniga under sammanlagt 12 dagar.
Beredningen har under år 1946 väsentligen ägnat sig åt utarbetande av
lagtext.
Beredningen har avgivit infordrade yttranden i vissa organisations- och
lagstiftningsfrågor rörande fångvården.
20. Auktorrättskommittén (1944:1 11; 1945:1 13; 1946:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
20
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 20 dels såsom sakkunniga:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Eberstein, G., professor;
dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen:
Hemming-Sjöberg,
A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i filmförfattareföreningen för Sverige;
Atterberg, K., sekreterare i musikaliska akademien, vice ordförande i föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;
Dehlgren, S. F., f. d. chefredaktör;
Ahlberg, A., fil. d:r, rektor för Brunnsviks folkhögskola;
Grape, A., fil. d:r, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt skandinaviska grammophonaktiebologet
m. fl. företag;
Hugo, Y., fil. kand., verkst. direktör i aktiebolaget radiotjänst;
Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i akademien för de fria konsterna;
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, verkst. direktör i aktiebolaget P. A.
Norstedt & Söner, vice ordförande i svenska bokförläggarföreningen;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för aktiebolaget svensk
filmindustri;
von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening
och i föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,
Stim, u. p. a.
Sekreterare:
Hedfeldt, N. E., t. f. lagbyråchef (fr. o. m. den 10 maj 1946).
Lokal: Justitiedepartementet.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.
Kommitténs arbete, som under de senaste åren på grund av tidsförhållandena
huvudsakligen legat nere, har under år 1946 åter upptagits i full utsträckning.
Under tiden den 10—den 21 september 1946 hölls i Stockholm
en konferens mellan delegerade från Danmark, Finland, Norge och Sverige,
vid vilken fortsattes det tidigare bedrivna arbetet på en gemensam nordisk
auktorrättslagstiftning. Som resultat av konferensens arbete föreligger
ett utkast till lag om upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk.
21. 1943 års sekretessutredning (1944:1 12; 1945:1 14; 1946:1 13).
Tillkallade den 3 december 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 mars 1939 (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1939):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Beckman, K. E., redaktionschef;
Casparsson, K. R., pressombudsman;
Hagström, B. K. G., borgmästare;
Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Kjellin, B. T. M., hovrättsråd.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
21
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och 11 53 30 (sekreteraren). I Ju! 22
Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.
Under år 1946 ha 2 sammanträden hållits. Utredningsarbetet har i huvudsak
vilat i avbidan på det förslag till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen
om allmänna handlingars offentlighet, vilket utarbetas av 1944 års tryckfrihetssakkunniga.
Ett flertal utlåtanden i frågor angående utlämnande av handlingar ha avgivits.
22. Vngdomsvårdskommittén (1944:1 14; 1945:1 16; 1946:1 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning jämväl
upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom det offentliga
nöjeslivet och om botemedlen däremot, dels ock utreda frågan om åtgärder
för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):
Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;
Hässelberg, A., folkskolinspektör;
Ronner, G., redaktör, sekreterare i arbetarnes bildningsförbund;
Råberg, E., major, direktör i svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;
Dahnberg, E., redaktör;
Elfving, G., chefredaktör, ordförande i Nordens godtemplares ungdomsförbund;
Berggren,
A., byråchef.
Jämlikt bemyndiganden den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:
Alm, Ulla G., redaktör, led. av I kamm.;
Rosén, Göta, byrådirektör;
Eriksson, G. T., byråchef;
Sehlstedt, O., chefredaktör;
Hartmann, L., fil. lic., ordförande i folkpartiets ungdomsförbund;
Holmstedt, I., jur. kand., ombudsman i ungsvenskarnas riksförbund;
Eliasson, L., sekreterare i svenska landsbygdens ungdomsförbund;
Jonsson, G., leg. läkare;
Inghe, G., med. lic.;
Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand.;
Sundström, E., sekreterare i svenska missionsförbundets ungdom;
Jansson, A., ordförande i kommunistiska ungdomsförbundet (fr. o. m. den
9 april 1946).
Sekreterare:
von Hofsten, Birgitta, fru.
22
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 22 Biträdande sekreterare:
Essén, E., notarie.
Fil. kand. Anna-Lisa Kälvesten har under år 1946 biträtt med sekreterargöromål
i kommittén.
Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 20 71 14 och 20 71 41.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27 och 1943: I Ju 13.
Kommittén har under år 1946 intill den 1 december hållit 24 plenisammanträden.
Därjämte ha särskilda delegationer hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén avser att i början av 1947 avlämna de i 1946 års berättelse
omnämnda betänkandena rörande ungdomens fritidssysselsättning och angående
ungdomens arbetsförhållanden, yrkesval, yrkesutbildning m. in. Inom
samma tid avser kommittén att avlämna ett betänkande med förslag rörande
stödåtgärder för de intellektuellt utvecklingshämmade (debila) barnen
samt ett särskilt slutbetänkande, vari till behandling upptages bl. a. frågor
rörande ungdomens bostadsförhållanden, ekonomi m. m.
Uppdraget beräknas vara slutfört till den 1 april 1947.
23. Fastighetsbildningssakkunniga (1944: I 15; 1945: I 17; 1946: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):
Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;
Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;
Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Odencrantz, J. O., häradshövding;
Palm, G., byråchef;
Quensel, S. G. L., regeringsråd, tillika sekreterare (t. o. m. den 30 september
1946).
Den 25 maj 1946 med stöd av ovannämnda bemyndigande utsedda att på
kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga:
Hagberg. A. E., civiljägmästare;
Myrbeck, K. D., professor;
Nanneson, P. L., professor emeritus;
Wennerberg, S. G., byråchef;
Örborn, A., agronom.
Sekreterare:
Dennemark, S., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober t. o. m. den 30
november 1946).
Biträde med vissa sekreterargöromål m. m.:
Magnusson, E., e. lantmätare (fr. o. m. den 17 augusti 1946).
Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 03.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29.
Under år 1946 intill den 1 december ha 11 sammanträden hållits.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
23
De sakkunniga ha den 2 juli 1946 till chefen för justitiedepartementet 1 Ju: 25
överlämnat en promemoria (stencilerad) med förslag till lagstiftning mot
olämplig avstyckning i städer och vissa samhällen, föranledd av riksdagens
i skrivelse den 19 mars 1946, nr 62, gjorda hemställan om utredning i
ämnet.
Arbetet har under år 1946 väsentligen ägnats åt utredningar rörande grunddragen
till en reform av skiftesinstitutet. Expertis i fråga om värderingsproblem
och andra tekniska spörsmål av betydelse för reformen har utsetts
den 25 maj 1946 (se ovan).
De sakkunniga ha avgivit infordrade utlåtanden och yttranden över ett
flertal betänkanden m. m.
De sakkunnigas närmaste arbetsuppgifter äro att utarbeta förslag till reformer
på fastighetsbildningslagstiftningens område, ägnade att komplettera
de åtgärder för s. k. yttre rationalisering av landets jordbruk, varom förslag
väntas komma att föreläggas 1947 års riksdag.
24. Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken (1944: I 19; 1945: I 20;
1946: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med arbetet på ett sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar, som bruka sammanföras under beteckningen nya
ärvdabalken (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Walin, A. G., statssekreterare;
Edling, S. Å., byråchef för lagärenden.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Ju 20.
Den 29 juni 1946 ha de sakkunniga avlämnat betänkande med förslag
till föräldrabalk (SOU 1946: 49). Därefter har utarbetande av utkast till
ärvdabalk påbörjats.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
25. Dissenterlagskommittén (1944: I 26; 1945: I 24; 1946: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för
att verkställa utredning rörande ny dissenterlagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1943):
Nordenskjöld, H. J., friherre, f. d. hovrättsråd och divisionsordförande, ordförande;
Hedlund,
V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm. (fr. o. in. den 27
februari 1946);
Ljunggren, G., biskop;
Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamin.;
Sundqvist, E. G., studierektor, f. d. riksdagsman (t. o. in. den 11 februari 1946);
24
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 25 Westin, G., professor;
Bärg, A. J., led. av I kamm. (för skattefrågor).
Sekreterare:
Eliaeson, Å. T., assessor;
Bodin, N. A., kammarrättsråd (för skattefrågor).
Ordföranden tel.: 20 04 94; sekreteraren tel.: 44 53 68.
Beträffande direktiven för kommittén, se 1944: I Ju 26.
Kommittéarbetet, som på grund av sjukdomsfall legat nere från början
av augusti 1945, återupptogs i april 1946. Därefter har t. o. m. november
hållits 5 sammanträden om sammanlagt 28 dagar. Med departementschefens
medgivande har docenten i dogmatik P. L. R. Josefson deltagit i kommitténs
arbete under flertalet sammanträdesdagar.
Arbetet har fortskridit med utarbetande av motiv i fråga om flera av de
grundläggande spörsmålen inom kommitténs arbetsområde. Beträffande skattefrågorna
ha under 6 av sammanträdesdagarna vissa principavgöranden
fattats och riktlinjerna för det fortsatta arbetet utformats.
Representanter för de mosaiska församlingarna i Stockholm och Göteborg
och Filadelfiaförsamlingen i Stockholm ha hörts av kommittén.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under senare hälften av år
1947.
26. Utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
(1945: I 26; 1946: I 24).
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 3 september 1943 för att inom departementet
biträda med en förberedande utredning rörande revision av varumärkes-
och firmalagstiftningen, samt därmed sammanhängande spörsmål:
von Zweigbergk, Å. C., byråchef.
Uppdraget har icke kommit att slutföras under 1946, enär det ifrågasatts,
att utredningen skall fullföljas i annan ordning, eventuellt i samband med
upptagande av nordiskt samarbete.
27. 7944 års tryckfrilietssakkunniga (1945: I 28; 1946: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1944 för att
verkställa en allsidig utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen
och därmed sammanhängande ämnen (se Post- och Inrikes tidn. den
15 juli 1944):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Brusewitz, A. K. A., professor;
Edberg, R. F., chefredaktör, f. d. riksdagsman;
Engzell, G., utrikesråd;
Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;
Petersson, K. Z., fil. d:r, chefredaktör, f. d. riksdagsman;
Rising, P. G. A., rådman;
Sundeil, O. E., överste;
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
25
.Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Wiklund, H. O. E., advokat.
Sekreterare:
Kjellin, B. T. M., hovrättsråd.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och 11 53 30 (sekreteraren)
.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Ju 28.
Under år 1946 ha 5 sammanträden hållits, därvid preliminära utkast till
vissa delar av ny tryckfrihetsförordning behandlats.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1947.
28. Tredjemansskadesakkunniga (1946: I 27).
Förordnade av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1945 att fullfölja utredningsarbete
rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område,
vilka kunna erfordras för anslutning till den i Rom den 29 maj 1933 avslutade
internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma
bestämmelser i fråga om skador, som genom luftfartyg tillfogats
tredje man på jordytan, jämte tilläggsprotokoll till samma konvention:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;
Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding, tillika sekreterare.
Förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de
sakkunniga:
Hall, M., försäkringsdirektör.
I 1946 års berättelse omförmälda förslag till lag om trafikförsäkring å
luftfartyg har av de sakkunniga för yttrande remitterats till ett antal myndigheter
och flygbolag m. fl. I avbidan på remissvaren har de sakkunnigas
arbete i huvudsak vilat under år 1946.
I oktober 1946 ha överläggningar hållits mellan representanter för Danmark,
Norge och Sverige rörande fortsatt samarbete på lufträttens område.
Enighet förelåg därom, att hithörande frågor borde snarast upptagas till gemensam
behandling.
29. Utredning rörande rationalisering av det frivilliga skgdds- och hjulparbetet
bland villkorligt dömda m. fl. (1946: I 28).
Sedan strafflagberedningen i sitt den 14 november 1944 avgivna betänkande
angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. framhållit såsom
önskvärt, att frågan om en rationalisering av de enskilda skyddsföreningarnas
organisation gjordes till föremål för utredning, uppdrog Kungl. Maj:t
genom beslut den 2 februari 1945 åt fångvårdsstyrelsen alt verkställa utredning
angående en rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet
beträffande villkorligt dömda samt från fångvårdsanstalt frigivna eller utskrivna
ävensom med dem jämställda hjälpbehövande samt bemyndigade
därjämte chefen för justitiedepartementet att tillkalla särskilda, med skydds
-
26
Riksdagsberättelsen.
I Jli: 29 arbete och annan social verksamhet förtrogna sakkunniga ävensom annan
expertis, som kunde finnas behövlig för utredningens verkställande.
Tillkallade med stöd av förenämnda bemyndigande för att såsom särskilda
sakkunniga biträda fångvårdsstyrelsen:
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Johnsson, J. W., pastor, led. av II kamm.
Under år 1946 ha hållits ett flertal sammanträden för överläggningar i
ämnet.
Ikraftträdandet den 1 juli 1946 av 1945 års lagstiftning om verkställighet
av frihetsstraff m. m. har — särskilt med hänsyn till de därigenom införda
övergångsformerna mellan anstaltsvård och vård i frihet — medfört, att åtskilliga
frågor, som röra de frigivnas återanpassning i samhället kommit i
ny belysning. Med hänsyn härtill samt till den utvidgning av samhällets
hjälpformer, som ägt rum inom den egentliga socialvården, har utredningen
delvis kommit att försiggå efter nya linjer.
Preliminära förslag till en utvidgad organisation av organen för skyddsarbetet
ha upprättats.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1947.
30. Utredning för översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar
(1946:130).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 18 maj 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1945)
dels såsom utredningsman:
Hagbergh, C. E., revisionssekreterare;
dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:
Johansson, K. A. A., direktör;
Kilbom, K., redaktör;
Nisell, S., ombudsman;
von Plomgren, C. P. G., advokat;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare.
Sekreterare:
Lundgren, Å. V., hovrättsassessor (fr. o. m. den 25 januari 1946).
Lokal: östra Riddarhusflygeln; tel. 20 64 44.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 30.
Under tiden den 1 december 1945—den 1 december 1946 ha hållits 7 sammanträden
med de sakkunniga. Gemensamma överläggningar ha ägt rum med
sakkunniga inom vissa andra utredningar.
Utredningsarbetet har fortsatt med utarbetande av utkast till lagbestämmelser
jämte anmärkningar därtill i de ämnen som ej tidigare behandlats,
varjämte överarbetning skett av tidigare upprättade lagutkast rörande rä
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
27
kenskapsföring och årsredovisning, revision in. in. Uppmärksamhet har äg- 1 Ju: 33
nats frågan om koncernförhållanden.
Uppdraget beräknas bil slutfört under år 1947.
31. Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och
handlingar i mål rörande spioneri m. m. (1946: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945:
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef;
Bergström, K. A. E., chefredaktör, led. av II kamm.
Lokal: Birger Jarls torg 2; tel. Socialstyrelsen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 32.
Registreringen av de ifrågavarande målen har fullföljts. Uppgifter ha inkommit
om c:a 400 mål. I anledning av framställningar från de sakkunniga
har Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december 1945 samt den 1 februari,
den 1 mars, den 29 mars och den 10 maj 1946 hävt hemligstämpeln beträffande
sammanlagt 104 mål, i de flesta fall helt och hållet men i några fall
med vissa begränsningar.
Utredningen beräknas vara slutförd under år 1947.
32. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen (1945:1 35; 1946:1 35).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Walin, A. G., statssekreterare, ordförande;
Andersson, K. J. B., svarvare, led. av II kamm.;
Berggren, N. C. W., advokat;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Kleman, C. F., direktör;
Riben, K. O., hovrättsråd, tillika sekreterare;
Rusck, J. Å., överdirektör;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945:1 Ju 35.
Under år 1946 ha hållits 4 sammanträden.
De sakkunniga ha den 15 januari 1946 avlämnat en promemoria med
förslag till övergångsbestämmelser till lagen den 20 oktober 1939 med särskilda
bestämmelser angående tillfällig vattenreglering.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1947.
33. Utredning angående utformningen av administrativa föreskrifter rörande
förundersöknings för farandet i brottmål enligt nya rättegångsbalken in. in.
(1946: 137).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 7 december 1945:
Persson, K. G., landsfogde;
Wadenius, S. R., landsfiskal;
Falilander, N. L., kriminalöverkonstapel.
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 33 Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Ju 37.
Under år 1946 ha de sakkunniga hållit 11 sammanträden, vilka letts av
hovrättsassessorn B. Lassen.
De sakkunniga ha medverkat vid utarbetande av två från justitiedepartementets
processreformbyrå utremitterade promemorior nämligen PM med
utkast till kungörelse med närmare föreskrifter om strafföreläggande samt
PM angående ersättning av allmänna medel till personer som höras under
förundersökning i brottmål. Preliminärt utkast till kungörelse med vissa bestämmelser
angående förundersökning i brottmål har upprättats.
De sakkunnigas arbete kommer att avslutas under år 1947.
34. Processnämnden.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1946 för att
leda den i anledning av rättegångsreformen erforderliga upplysnings- och
instruktionsverksamheten samt inom departementet tjänstgöra såsom rådgivande
organ vid det fortsatta arbetet med reformens genomförande (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 februari 1946):
Gärde, J. N., f. d. justitieråd, ordförande;
Löthner, O. A., hovrättsråd, led. av I kamm.;
Laurin, J., borgmästare;
Leche, E. H., häradshövding;
Wilhelmsson, E. A., rådman (fr. o. m. den 22 oktober 1946);
Persson, K. G., landsfogde;
Hemming-Sjöberg, A., advokat;
Wiklund, H. O. E., advokat, sekreterare i Sveriges advokatsamfund.
Sekreterare:
Skarvall, K.-E., amanuens (t. o. m. den 6 oktober 1946);
Rappe, N. J., assessor (fr. o. m. den 7 oktober 1946).
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och Statens livsmedelskommission
(sekreteraren).
Direktiven för nämndens verksamhet framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat.
Det inom justitiedepartementet pågående arbetet på processreformens genomförande
har planlagts med utgångspunkt från att reformen skall träda
i kraft den 1 januari 1948. I syfte att förbereda övergången till den nya ordningen
har bland annat utfärdats cirkulär till rikets allmänna underrätter
och åklagare (SFS 1944: 712), vari Kungl. Maj:t anbefallt en viss anpassning
av det processuella förfarandet vid underrätterna efter principerna i nya rättegångsbalken.
Vidare har en viss upplysnings- och instruktionsverksamhet
bedrivits inom sammanslutningar av domare, åklagare och advokater genom
föreläsningar och fingerade rättegångar efter den nya processordningen.
De åtgärder som sålunda vidtagits torde emellertid icke vara tillfyllest.
Upplysnings- och instruktionsverksamheten behöver intensifieras och de oli
-
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 29
ka åtgärderna på lämpligt sätt samordnas. Endast en mera systematisk och I Ju: 35
effektiv verksamhet torde kunna ge dem, som skola omhänderhava tillämpningen
av den nya lagstiftningen, den utvidgade och fördjupade kännedom
därom som är erforderlig för att från början säkerställa en enhetlig och
lämplig praxis.
För att leda verksamheten synes det vara erforderligt att inrätta en sakkunnig
nämnd, där domarna, åklagarna och advokaterna äro representerade.
Nämnden bör uppgöra planer för föreläsningar, kortare instruktionskurser
och fingerade rättegångar samt föranstalta om lämpliga tryckta framställningar
rörande rättegångsreformens innebörd. I sitt arbete bör nämnden
särskilt söka tillgodogöra sig de erfarenheter som gjorts och under den återstående
övergångstiden komma att göras vid tillämpningen av nyssnämnda
cirkulär. Nämnden bör dessutom tjänstgöra såsom rådgivande organ i olika
praktiska spörsmål som ha samband med rättegångsreformen och på lämpligt
sätt verka för att tillämpningen under övergångstiden må bliva så enhetlig
som möjligt.
I samråd med den avdelning inom justitiedepartementet som är sysselsatt
med att utarbeta följdförfattningar till den nya rättegångsbalken bör nämnden
verka för utarbetande av formulär och exempelsamlingar som underlätta
handhavandet av de uppgifter rättegångsreformen pålägger domarna och
åklagarna. Även formulär till tjänst åt advokater och allmänheten torde böra
utarbetas. Det är av vikt, att nämnden söker samarbete med olika sammanslutningar
av domare, åklagare och advokater.
Nämnden bör även söka att samordna sitt arbete med det förberedelsearbete
för rättegångsreformens genomförande som måste äga rum inom de
största underrätterna med hänsyn till deras särskilda problem.
Nämnden har intill den 1 november 1946 hållit 6 sammanträden om sammanlagt
10 sammanträdesdagar.
Till landets domare, åklagare och advokater har nämnden utsänt tre
tryckta meddelanden, ett rörande tillämpningen av Kungl. Maj :ts ovannämnda
cirkulär nr 712/1944, ett angående förundersökning i brottmål och ett
angående inredning av domstolarnas sessionssalar m. in. Under medverkan
från processnämnden ha på olika ställen i landet sammanträden ägt rum
med domare, åklagare och advokater för överläggningar angående anpassningen
av det processuella förfarandet vid underrätterna efter principerna
i nya rättegångsbalken. Inom nämnden pågår utarbetandet av en handbok
rörande processreformen och en formulärsamling avseende förfarandet enligt
nya rättegångsbalken.
35. Utredning angående omorganisation av nedre justitierevisionen i anledning
av processreformen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 1 februari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1946):
Forssman, P. II., justitieråd, ordförande;
30
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 35 Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare, nedre justitierevisionens ordförande;
Söderlund,
E. G., hovrättsråd.
Lokal: Rosenbad 2; tel. It 53 27.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid till en början bland annat om att det jämlikt
3 kap. 8 § nya rättegångsbalken tillkomme Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser om nedre revisionens organisation och verksamhet. Härefter
anfördes:
Dessa bestämmelser torde liksom nu böra upptagas i en av Kungl. Maj:t
fastställd arbetsordning för nedre justitierevisionen.
För utarbetande av förslag till dylik arbetsordning erfordras ytterligare
utredning. Vid denna bör uppmärksamhet jämväl ägnas åt frågan om nedre
justitierevisionens ställning i administrativt hänseende i förhållande till högsta
domstolen. Det ändrade rättegångsförf arandet kommer att innebära ett
vida närmare samarbete mellan nedre justitierevisionens personal och vederbörande
avdelningar inom högsta domstolen eller dessas ledamöter. Det synes
böra övervägas, huruvida icke detta bör medföra att högsta domstolen
tillerkännes en mera direkt ledning av arbetet inom nedre justitierevisionen.
Vid utredningen bör även göras en beräkning av det blivande personalbehovet
inom nedre justitierevisionen. Därvid må erinras att i propositionen
nr 5 till 1942 års riksdag antogs, att en viss minskning av antalet revisionssekreterare
skulle kunna vidtagas genom att den väsentliga delen av revisionssekreterarnas
arbete komme att avse målens föredragning för prövning
av fullföljdsfrågan och att detta arbete i många fall borde kräva mindre tid
än det nuvarande arbetet. I fråga om övriga befattningshavare beräknades
i samma proposition vissa besparingar kunna åstadkommas bl. a. genom
reducering av den personal som sysselsattes med utskrift av promemorior.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1946 hållit 17 sammanträden, varjämte
de sakkunniga Wijnbladh och Söderlund i stor utsträckning sammanträtt
för förberedande överläggningar.
Utkast till ny instruktion för nedre justitierevisionen har upprättats.
Med ledning av en statistisk utredning har en uppskattning verkställts av
det antal revisionssekreterare, som erfordras för den nya rättegångsordningen.
Uppdraget beräknas kunna slutföras i början av år 1947.
36. Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område.
Förordnade av Kungl. Maj:t den 1 mars 1946 för att inom justitiedepartementet
biträda vid planläggning av fortsatt nordiskt samarbete på lagstiftningens
område och deltaga i de överläggningar med representanter för övriga
nordiska länder som därav föranledas:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk;
Walin, A. G., statssekreterare.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
31
Initiativ har tagits för vidgat nordiskt samarbete inom lagstiftningens om- J Ju; 37
råde. I detta syfte ha den 4—7 juni 1946 överläggningar ägt rum i Stockholm
med representanter för Danmark och Norge. Vid dessa överläggningar
upprättades utkast till program för samarbetet. Den 28 och den 29 november
1946 deltogo de sakkunniga i en konferens i Oslo mellan danska, norska
och svenska justitieministrarna, varvid på grundval av programmet vissa
riktlinjer för arbetet under den närmaste tiden uppdrogos.
37. Bedömningsnämnden.
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 3 maj 1946 för att biträda med bedömning
av uppkommande frågor rörande tjänstemän, som befaras brista i lojalitet
mot samhället (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1946).
Ledamöter:
Lindhagen, A., president, ordförande;
Ahlman, H. W:son, professor;
Andrén, G., professor, led. av I kannn.;
Nerman, T., redaktör, led. av I kamm.;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Brunnberg, A. O. R., hovrättsfiskal (t. o. m. den 9 september 1946).
Sedan den 1 oktober 1946 biträder hovrättsfiska len B. G. Larson med
sekreterargöromål i nämnden.
Lokal: Arbetsdomstolens kansli; tel.: 11 39 98 (sekreteraren).
Direktiven för nämndens verksamhet framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet i samband med nämndens tillsättande. Departementschefen
anförde därvid bland annat.
Sedan flera år tillbaka har i samband med handläggningen av militära personalärenden
inom försvarsdepartementet en undersökning i viss omfattning
ägt rum rörande de till anställning eller befordran ifrågakommande
personernas inställning till nationalsocialismens läror. Erfarenheter från länder
som varit utsatta för tysk ockupation, exempelvis våra grannländer
Danmark och Norge visade att ett icke ringa antal medborgare i dessa länder
under inflytande av sådana läror begått förräderi mot det egna landet
och gjort gemensam sak med ockupationsmakten. Det ansågs fördenskull
angeläget att i vårt land söka i möjligaste mån förebygga eu infiltrering av
nazistisk åskådning åtminstone bland försvarets personal, beträffande vilken
kravet på lojalitet och pålitlighet gentemot landet i ett kritiskt läge framstod
som i alldeles särskild grad bjudande.
En prövning av denna art rörande personers lämplighet för anställning
eller befordran inom försvarsväsendet kan ske utan hinder av allmänna
principer om tjänstemäns oavsättlighet och om förtjänst och skicklighet såsom
befordringsnormer. Militära befattningshavare intaga nämligen ur förtroendesynpunkt
en särställning. Genom ändringar i det militära avlöningsreglementet,
vilka genomförts år 1942 med vissa inskränkande övergångs
-
32
Riksdagsberättelsen.
I Ju: 37 bestämmelser, ha militära beställningshavare från lägsta regementsofficersgraden
och uppåt samt likställda civilmilitärer blivit skyldiga att avgå, där
så befinnes påkallat av hänsyn till statens intresse. Beslut härom meddelas
av Kungl. Maj:t. För befattningshavare som tillsatts före nämnda författningsändringar
gälla vissa särskilda likartade föreskrifter. Dessa bestämmelser,
vilka tillkommo för att garantera att personalen ägde erforderlig
tjänsteduglighet, innebära i praktiken att förtroendeämbetena i fråga om
militären ökats till att omfatta ej blott de i regeringsformen § 35 uppräknade
högre cheferna utan även nu angivna befattningshavare.
Mot det tillvägagångssätt för prövning av personalens pålitlighet i nu angiven
bemärkelse, som sålunda tillämpats, ha kritiska anmärkningar framförts
såväl av personalsammanslutningar som i den allmänna diskussionen.
Man har gjort gällande att förfarandet icke i tillbörlig grad tillgodosett rättssäkerhetens
och de enskilda personernas intressen. Det bör ock medgivas,
att det anlitade förfaringssättet, som improviserats under krigsåren, icke är
fullt tillfredsställande ur nämnda synpunkter.
Jämsides med att kritiska invändningar framställts mot förfarandet vid den
speciella prövning, som ägt rum i fråga om den militära personalen, ha
önskemål framkommit om en likartad prövning av andra personalkategorier
i allmän tjänst. Särskilt har det gjorts gällande, att förekomsten av nazistiska
element inom polispersonalen utgör en speciell fara för samhället och
fördenskull ej bör tolereras. Jag erinrar om att en särskild utredning rörande
polispersonalens inställning till politiska ytterlighetsriktningar verkställdes
av särskilda sakkunniga för några år sedan. De sakkunnigas förslag
ävensom vissa senare ingivna framställningar i ämnet äro beroende på Kungl.
Maj:ts prövning.
Vad angår det stora flertalet civila tjänster gäller som bekant enligt
grundlagen att förtjänst och skicklighet äro de enda befordringsgrunderna
och att ordinarie tjänstemän i regel ej kunna avsättas annat än på grund av
straffbar handling. Denna oavsättlighetsprincip är dock jämlikt § 35 regeringsformen
icke tillämplig i fråga om de där uppräknade förtroendeämbetsmännen.
Dessutom kunna sådana ordinarie befattningshavare, som tillsatts
genom förordnande, i regel entledigas även av lämplighetsskäl. — I detta
sammanhang må vidare erinras om att befattningshavare i allmän tjänst, både
civila och militära, åtnjuta samma åsikts- och yttrandefrihet som andra medborgare
och icke äro av sin tjänsteställning förhindrade att deltaga i politisk
verksamhet.
De principer som uppställts i svensk rätt beträffande tjänstemäns anställningsvillkor
och befordran medgiva sålunda endast i relativt begränsad utsträckning
ett hänsynstagande till vederbörandes politiska inställning, även
om det är fråga om tillhörighet till politiska ytterlighetsriktningar av nazismens
typ. Under fredliga förhållanden synes det icke heller vara påkallat
att bryta med dessa för ett demokratiskt styrelsesätt följdriktiga principer.
En kriminalisering av åsikter eller av medlemskap i viss sammanslutning
av politisk karaktär kan icke förordas såsom riktig och ändamålsenlig. Den
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 33
åsiktsfrihet, som tillkommer medborgare i allmänhet, bör såsom regel ickei Jill
heller begränsas för innehavare av allmänna tjänster. Så länge en tjänsteman
icke omsätter sina privata åsikter i brottslig handling eller i straffbar konspiration
mot landet, bör han i allmänhet icke diskvalificeras som tjänsteman.
En sak för sig är att politisk propaganda under tjänsteutövning —
t. ex. i samband med undervisning — kan vara att anse som tjänstefel och
därmed hemfalla under strafflagen.
Av det anförda framgår, att den särskilda kontroll som anordnats i fråga
om militära befattningshavare är motiverad av att de intaga en särställning.
Beträffande befattningshavare inom polisväsendet föreligga likartade skäl
att på dem ställa särskilda krav i fråga om pålitlighet. För båda dessa yrkesgrupper,
som tillsammans ha att svara för rikets yttre och inre säkerhet,
gäller att det är av synnerlig vikt att de icke brista i lojalitet mot det samhälle
som de äro satta att tjäna. Det är vidare i hög grad önskvärt, att allmänheten
hyser förtroende för dem. Förekomsten av nazistiska element i
deras krets kan äventyra detta förtroende.
Utan tvivel förhåller det sig så, att det endast är i relativt få fall som någon
anledning föreligger till antagande att befattningshavarna inom militäroch
polisväsendet ej skulle under kritiska situationer på ett lojalt sätt fullgöra
sina tjänsteåligganden. Någon mera allmän undersökning av de militära
och polisiära tjänstemännens lojalitet mot samhället kan därför icke
anses påkallad. Det synes emellertid lämpligt att tillsätta en särskild nämnd
som kan verkställa en allsidig och objektiv utredning i fall då en sådan synes
påkallad. Till nämnden synes böra överlämnas uppgiften att i samband med
militära befordringsärenden till ledning för avgörandet uttala sig om vederbörandes
pålitlighet. Härigenom torde de erinringar som ur rättssäkerhetssynpunkt
riktats mot det nuvarande förfarandet bli beaktade. Nämnden bör
även eljest bliva av värde ur den synpunkten att de som eventuellt utsatts
för oberättigade misstankar kunna få tillfälle att inför den gendriva beskyllningarna.
Därest det i speciella fall finnes påkallat att undersökning äger
rum även i fråga om befattningshavare utanför militär- och polisväsendet,
bör nämnden också kunna verkställa denna.
Nämnden bör stå under ordförandeskap av en domare. Ärenden böra
upptagas av nämnden efter anmodan av vederbörande departementschef eller,
efter departementschefs förordnande, av annan myndighet. Något hinder bör
emellertid ej föreligga för nämnden alt på eget initiativ upptaga och undersöka
särskilda fall, då anledning härtill finnes. Efter verkställda undersökningar
bör den till departementschefen eller myndighet, som han bestämt,
överlämna ärendena med sitt yttrande.
Den ordning, som här förordats, är avsedd att vara av provisorisk karaktär
Skulle det befinnas önskvärt all för framtiden behålla en prövning av denna
art vid behandlingen av vissa grupper av personalärenden, torde det vara
nödvändigt att i författning närmare reglera förfarandet. Den erfareVhet,
som vinnes genom den nu föreslagna anordningen, torde bli av värde, om
Bihang till riksdagens prot. 19i7. 1 samt. 3
Hiksdagsbcritttelsen.
34
Riksdagsberåttelsen.
I JM: 37 framdeles frågan om författningsbestämmelser i ämnet upptages till övervägande.
Nämnden har före den 1 december 1946 hållit 20 sammanträden samt avgivit
utlåtanden i 42 ärenden.
38. Markutredningen.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning av frågan om utformningen av en
rationell markpolitik, såvitt angår jordens användning för annat ändamål
an jordbruk eller skogsbruk (se Post- och fhrikes tidn. den 10 juli 1946):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;
Lindström, S., arkitekt;
Nordenstam, B. A., byråchef;
Palander, T. F., professor;
Ährén, U., arkitekt.
För att, på kallelse av ordföranden, deltaga i överläggningar med utredningsmännen
ha utsetts:
Ahlmark, S., advokat;
Beskow, G., avdelningschef;
Kaijser, F., sekreterare;
Larsson, O., borgarråd;
Meidner, R., socialekonom:
Rodhe, S. O., sekreterare;
Sundahl, P. E., professor;
Sundström, E. V., byråchef;
Wetterhall, H. C. B., bitr. överlantmätare;
Wetterling, G. M., stadsarkitekt;
von Sydow, Chr., disponent;
Horney, N., redaktör;
Bengtsson, O., ombudsman.
Förordnad av Kungl. Maj:t att biträda utredningen i vissa expropriationsfrågor:
Matz,
K. S., kommerseråd.
Biträdande sekreterare:
Leffler, S. B., t. f. andre kanslisekreterare.
Lokal: Biblioteksgatan 3.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen berörde inledningsvis stadsplaneutredningens slutbetänkande
med förslag till byggnadslag m. m. (SOU 1945: 15). Sedan departementschefen
därefter bland annat erinrat om att riksdagen i anledning av
väckta motioner i skrivelser den 28 juni 1944, nr 415, och den 30 juni 1945,
nr 538, anhållit om utredning av ifrågavarande spörsmål anförde departementschefen
följande:
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
35
De problem som här berörts äro av vittutseende natur. Särskilda delar av I Ju:
markfrågan ha vid olika tillfällen gjorts till löremal för utredning, men en
samlad översyn av denna fråga har hittills icke kommit till stånd. Planläggning
av markanvändningen har företagits endast i begränsad omfattning,
lrämst inom den ram som angives i stadsplanelagen. Stadsplaneutredningens
förut omförmälda betänkande innehåller ett flertal beaktansvärda förslag till
utvidgad och förbättrad planläggning. Ett genomförande i huvudsak av dessa
förslag skulle innebära ett steg framåt på vägen mot bättre markkontroll.
Betänkandet kan dock icke anses innehålla någon slutgiltig lösning, framför
allt emedan stadsplaneutredningen ansett sig sakna befogenhet att sysselsätta
sig med annat än egentliga planläggningsspörsmål och fördenskull icke
angripit markfrågan i hela dess vidd. Bland annat ha sålunda markvärdelragoina
helt lämnats a sido. En allmän översyn av frågan om markanvändningen
synes nu vara påkallad, därvid de synpunkter, som angivits i 1945
ars riksdagsskrivelse, böra kunna tjäna till ledning.
Det föreligger sålunda ett stort och växande behov för samhället av att
markfrågorna bli upptagna till behandling på ett mera effektivt sätt än hittills
och att delvis nya instrument ställas till förfogande för dessa frågors
reglering. I det följande lämnas exempel på några av de problem som härvid
träda i förgrunden.
En rationell markpolitik måste bland annat förhindra, att tätare bebyggelse
kommer till stånd på olämpliga platser. Av vikt är också att förekomma
olämplig randbebyggelse utefter huvudvägar, varigenom syftet med dessa
helt eller delvis förfelas. Därjämte bör naturskyddsintresset tillvaratagas
bättre än hittills varit fallet. Erforderliga medel mot att en olämplig bebyggelse
får växa fram torde dock i första hand böra övervägas i samband med
bearbetningen av stadsplaneutredningens förslag. Jag går därför ej närmare
in på detta problem i det följande.
Planläggningen av markanvändningen vilar enligt den nuvarande stadsplanelagstiftningen
på den principen, att samhället, med bevarande i huvudsak
av den enskildes ägande- och dispositionsrätt till marken, föreskriver de
inskränkningar däri, som befinnas oundgängligen erforderliga med hänsyn
till samhällets intressen och behov. Planläggningen innebär sålunda eu avvägning
mellan de enskilda markägarnas och samhällets intressen Denna
avvägning är svår att verkställa och risk föreligger, att de allmänna intressena
få träda tillbaka. I stadsplaneutredningens förslag bibehålies i huvudsak
nämnda planeringsmetod. Genom att samhällets möjligheter att dirmera
markens användning enligt förslaget ökas, bli emellertid också konfliktanledmngarna
större. Ju längre utvecklingen fortgår i dylik riktning desto
större svårigheter uppkomma att tillse, att alla de restriktioner och förbud
varmed den enskildes verksamhet kringgärdas, bliva iakttagna. Alla dessa
svårigheter minskas emellertid i samma mån som marken icke tillhör elt fler
tal enskilda markägare. Ej blott planläggningen utan även möjligheterna
att realisera planen underlättas väsentligt, om marken befinner sig i samhällets
hand. Man ledes fördenskull in på tanken, huruvida det icke för be
-
36
Riksdagsberättelsen.
I JIII 38 fordrandet av eu lämplig markdisponering och markanvändning är erforderligt
att bygga planläggningsverksamheten på att marken är i samhällets
ägo i större utsträckning än för närvarande är fallet. Denna fråga bör undersökas.
Det har särskilt under senare tid blivit vanligt, att stadskommunerna söka
förvärva sådana jordområden som anses erforderliga för att tillgodose kommunens
behov av lämplig byggnadsmark. Jordförvärven ha i allmänhet avsett
obebyggd mark. Såsom framhålles i bostadssociala uIredningens slutbetänkande
del I (SOU 1945: 63) synes emellertid tiden nu vara inne för en genomgripande
sanering av de äldre byggnadsbestånden i tätorterna. En sådan
sanering torde nämligen bli oundgänglig i framtiden icke blott för att höja
bostadsbeståndets kvalitet samt tillgodose trafiktekniska och luftskvddstekniska
behov i städernas centrala delar utan även för att hindra att en avtagande
hushållsbildning medför en farlig återverkan på bostadsproduktionen.
De hela kvarter omfattande saneringsåtgärder, som här måste tillgripas,
torde endast i begränsad utsträckning bli privatekonomiskt lönande,
och det kan ofta bli omöjligt att utföra dem om kvarteret innehas av flera
olika ägare. Dessa åtgärder påkalla därför medverkan av det allmänna,
och de förutsätta sannolikt inlösen från kommunernas sida av mark som
redan är bebyggd.
Kommunernas strävan alt driva en aktiv jordpolitik hämmas av att deras
möjligheter att mot markägarnas önskan inlösa mark äro alltför begränsade
enligt såväl expropriationslagen som stadsplanelagen. Stadsplaneutredningens
förslag innebär även i detta hänseende vissa förbättringar. Förslaget
är dock icke uttömmande, särskilt emedan sådan mark, som icke är planlagd,
ej beröres därav. Vidare försvåras kommunernas markförvärv, vare
sig det är fråga om köp av jord eller förvärv genom expropriation, genom att
priset för marken blir högt. Kommunerna nödgas ej sällan betala markpriser,
som icke kunna anses skäliga med hånsyn till att markens \ärde, utöver
det rena jordbruks- eller skogsbruksvärdet, uppkommit icke på grund
av markägarnas egna åtgöranden ulan genom samhällets expansion och genom
dess kommunikationsanläggningar och yälfärdsinrättningar av skilda
slag. Markpriserna kunna också ha drivits i höjden genom monopolistiska
förhållanden eller på grund av överdrivna förväntningar om exploatering i
förening med ovisshet om var och när exploateringen kommer att ske.
Det kan vidare förutses, att utvecklingen av samhällets allmänna planeringsverksamhet
på olika områden även i andra avseenden kommer att ställa
väsentligt ökade krav på markpolitiken och nödvändiggöra en effektivisering
av densamma. Sålunda kan samhället av flera olika skäl behöva påverka
näringslivets lokalisering. Det kan exempelvis gälla att söka utjämna
könsproportionen i tätorter, som ha industrier med övervägande kvinnlig
eller manlig arbetskraft, eller att söka få till stånd en bättre balans inom näringslivet
i en tätort eller i en region, där de dominerande näringsgrenarna
äro starkt konjunkturkänsliga eller av andra skäl utsatta för tillbakagång.
En effektivare samhällelig markdisposition skulle utgöra ett av de viktigaste
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
37
medlen i en sådan lokaliseringspolitik. Det är givetvis lättare att få nya in- | Ju; 3#
dustrier förlagda till en plats, om goda och välbelägna tomter kunna erbjudas.
Samtidigt gäller, att varje ekonomisk expansion på en ort, och ofta
redan planeringen av en sådan expansion, medför markvärdestegringar, som
till stor del tillfalla enskilda, även om expansionen heror på samhälleliga
åtgärder. En framgångsrik lokaliseringspolitik kräver därför att samhället
erhåller ökade möjligheter att planmässigt reglera markfrågor och markvärden.
Väl förekommer det, att industriföretagen själva beakta 1 Kåvdelsen
av att industrier förläggas till områden, som icke blott ekonomiskt utan även
i andra hänseenden äro lämpade härför. Det är emellertid tydligt, att det allmänna
måste äga möjlighet att öva inflytande vid avgörandet av denna för
hela samhällsutvecklingen betydelsefulla fråga. Den omständigheten att en
ur allmänna synpunkter lämplig förläggning av industriföretagen kan vara
till fördel icke blott för de närmast berörda orterna och samhället i dess
helhet utan också för företagen själva är icke någon tillräcklig garanti, men
ger anledning till antagande att en lösning ofta kan vinnas i samförstånd.
Det är ett allmänt intresse att tätortsbebyggelsens utveckling icke leder till
att enheterna bli vare sig olämpligt stora eller alltför små. Visserligen erbjuda
storstäderna särskilda fördelar, kanske främst genom att arbetsmarknaden
är stor och väldifferentierad, till följd varav möjligheterna ökas både
för företagen att snabbt och bekvämt tillgodose sitt behov av arbetskraft
och för de arbetssökande att erhålla lämplig sysselsättning. Det har emellertid
i den allmänna diskussionen hävdats, alt storstaden också har betydande
nackdelar. I en större stad bli avstånden långa. Detta medför ökade
kostnader för anordnande och underhåll av trafikanläggningar, såsom vägar,
gator, trafik- och parkeringsplatser, spårvägar, tunnelbanor in. m. Den
välbelägna tomtmarken blir vidare dyr, vilket bland annat medför ökade hyror
och höga kostnader för parker, lekplatser och andra gemensamlietsanläggningar.
De långa resorna till och från arbetet äro tröttande och innebära
slöseri med den dyrbara arbetskraften. En förbättring skulle kunna vinnas
ej blott genom en begränsning av de största städernas storlekstillväxt utan
även genom en förändring av deras inre struktur genom en uppdelning i lagom
stora, i ekonomiskt och kulturellt liänseeende såvitt möjligt självförsörjande
delar. Vad åter angår de mindre tätorterna är det av betydelse att beakta
ej blott nödvändigheten av att de anläggas och utvecklas på ett ur
stadsplanesynpunkt ändamålsenligt sätt utan också förebyggande utvecklingsmöjligheter
med hänsyn till behovet av att effektivt utnyttja den arbetskraft
som kan komma att frigöras från jordbruket. Även det viktiga önskemålet
att få till stånd en mera differentierad ekonomisk verksamhet på
landsbygden måste uppmärksammas. Dessa .spörsmål som sträcka sig vida
utöver rent markpolitiska överväganden kräva självfallet fortlöpande behandling
genom därför lämpade organ men få icke lämnas å sido vid den
utredning som nu är i fråga.
Jag vill vidare erinra, att beträffande jordbruksnäringen redan pågå undersökningar,
vilka kunna förväntas behandla jordbruksfrågan i hela dess
38
Riksdag sbercittelsen.
I Ju: 38vidd. Av särskild vikt är härvid den utredning, som äger rum inom 1942 års
jordbrukskommitté. Dennas slutbetänkande kan väntas inom kort. På kommitténs
uppdrag har redan utarbetats en PM angående utvecklingsplanering
på jordbrukets område (SOU 1946: 18). Enligt denna PM avser den ifrågasatta
verksamheten för jordbruksplanering att beröra andra näringsgrenar
endast i den mån detta är erforderligt för planeringen av jordbruket. Motsvarande
princip synes böra vara vägledande för den nu ifrågasatta utredningen.
Denna synes sålunda böra befatta sig med jordbruksproblemen endast
i den mån detta bcfinnes erforderligt för att vinna en överblick av
markfrågan i hela dess vidd. Utredningen kommer härigenom främst att
avse jorden i och omkring befintliga tätorter. Mark, som nu användes för
jord- eller skogsbruk, bör inbegripas, om och i den mån det kan förväntas,
att den inom överskådlig tid behöver tagas i anspråk för annat ändamål.
Ett samband mellan denna markutredning och den ifrågasatta regionala
planeringen av jordbruket föreligger särskilt i det avseendet att sistnämnda
planering torde komma alt påverka bebyggelsens lokalisering på landsbygden
samt alt omskifte av jordbruksjorden stundom är förutsättningen för
att erforderlig mark i landsbygdssamhällen skall bli tillgänglig för bebyggelse.
Utom av de skäl som nu angivits föreligger även av andra orsaker ett behov
av mera effektiv samhällelig reglering av markens användning. Detta
behov har tendens att öka i samma mån som samhällsutvecklingen fortskrider.
Både i fråga om kommuns rätt att expropriera Mark och beträffande markens
värdering synes tiden nu vara inne för nya överväganden, därvid utgångspunkten
bör vara den. att expropriationsrätten måste utvidgas och värderingen
verkställas så, att uppkomsten av obehöriga vinster för markägarna
förhindras. Jag vill nämna, att enligt vad jag inhämtat spörsmålet om markens
värdering har uppmärksammats av bostadssociala utredningen som torde
komma att förorda vissa särskilda värderingsregler vid expropriation enligt
stadsplanelagstiftningen.
Genomförandet av en aktiv och ändamålsenlig markpolitik behöver icke
i alla läll förutsätta, att mark i ökad utsträckning inlöses av det allmänna.
Det är möjligt att det i många fall kan vara tillräckligt, om det allmänna
inlöser rätten att exploatera mark för nya ändamål, medan markägarna behålla
äganderätten och alltjämt få utnyttja marken för de ändamål, vartill
den förut använts. Denna fråga synes förtjäna närmare undersökning.
Vare sig markpolitiken går ut på ökat förvärv av mark från det allmännas
sida eller överförande i statens eller kommunernas hand av exploateringsrätten
till mark är det av betydelse, att den sålunda förvärvade rätten till
marken kvarbliver i allmän ägo även där marken utnyttjas av enskilda. Om
den förra vägen väljes, finnes i tomträttsinstitutet ett medel härför, som redan
prövats under ganska lång tid. Vid ifrågavarande utredning bör därför
övervägas i vad mån åtgärder böra vidtagas för att detta institut skall vinna
ökad användning.
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
39
Mot bestämmelserna i den gällande expropriationslagen finnes anledning I J’m: Sd
till erinran även i andra hänseenden än sådana som förut berörts. Förfarandet
vid markvärderingen är, frånsett att ersättningsbeloppen ofta bli för
höga, icke tillfredsställande. Värderingen verkställes av expropriationsnämnd.
Vid mark värderingen uppkomma ej sällan, särskilt då det gäller bebyggd
mark eller mark som avses för bebyggelse, invecklade spörsmål rörande principerna
för markvärderingen. Garantier saknas för att dylika principfrågor
bli tillräckligt beaktade och ordentligt utredda, särskilt emedan expropriationsnämnderna
ej äro skyldiga att motivera sina beslut. Enär nämndernas
beslut ej få överklagas, kunna avgörandena därjämte bli i hög grad olika,
beroende på vilken nämnd som får ärendet om hand. Detta är icke lämpligt.
Genom att helt eller delvis anförtro värderingsfrågorna åt domstol -—
närmast kommer härvid ägodelningsrätt i fråga — skulle en förbättring ur
nu nämnda synpunkter ernås. Andra utvägar äro ock möjliga, t. ex. inrättandet
av en särskild överinstans över expropriationsnämnderna, eventuellt
med endast rådgivande funktioner. Ytterligare föreskrifter i expropriationslagen.
som torde böra ändras, äro de som röra expropriationskostnadema.
Genom att den exproprierande enligt den gällande ordningen städse nödgas
ersätta även motsidans kostnader i målet fördyras expropriationsförfarandet,
vilket i sin mån bidrager till den rådande obenägenheten att begagna
detta institut. Eu viss jämkning i detta hänseende torde kunna vidtagas utan
att berättigade intressen trädas för när. Även i övrigt bör uppmärksammas,
om expropriationsförfarandet kan förbilligas.
I visst samband med värderingen står frågan om införande av eu värdestegringsskatt
på fastigheter. Denna fråga har länge diskuterats i vårt
land. Förslag rörande värdestegringsskatt framlades senast av 1941 års sakkunniga
för värdestegringsskatt i ett den 1 september 1942 dagtecknat betänkande
(SOU 1942:39). Man lär icke kunna undgå att vid behandlingen av
markvärdeproblemen även komma in på frågan om värdestegringsskatten.
1 den mån denna fråga ej blir löst i annan ordning torde den förevarande
utredningen böra uppmärksamma densamma som et^led i samhällets markpolitik
i dess helhet.
Markfrågorna omhänderhavas för närvarande av ett flertal olika myndigheter
och institutioner, statliga och kommunala, centrala och lokala. En
samordning av alla dessa organs arbete i syfte att ernå bättre enhetlighet i
markpolitiken och större effektivitet synes böra eftersträvas. För att åvägabringa
eu sådan samordning bör bl. a. övervägas frågan om inrättande av
ett centralt övervakningsorgan, därvid dock måste beaktas att den kommunala
självbestämningsrätten icke i onödan beskäres.
EU sådant centralt organ för ledning av samhällets markpolitik synes böra
nära anknytas till den centrala stadsplanemyndigheten. För genomförande
av en rationell mark- och stadsplanepolitik torde det vara nödvändigt att
anskaffa, bearbeta och tillhandahålla uppgifter rörande befolknings- och näringsförhållanden,
prognoser för den framtida utvecklingen in. in., vilka
uppgifter delvis äro gemensamma för liera olika planeringsområden, delvis
40
Riksdagsberättelsen.
I Ji: 38 behövas speciellt för mark- och stadsplanepolitikens'' genomförande. Jag vill
här erinra, att riksdagen framhållit behovet av dylika undersökningar i skrivelse
den 30 juni 1945 (nr 536), i vilken begäres utredning om befolkningsoch
näringsförhållandena i vårt land. Markutredningen bör överväga, vad
som från dess utgångspunkter bör företagas i syfte att skapa den erforderliga
kunskapsgrundvalen och de administrativa organen för en rationell
markpolitik.
Rörande vissa av de frågor, som sålunda böra prövas vid den blivande
utredningen, pågå redan nu undersökningar. Sålunda har bostadssoeiala
utredningen såsom återstående uppgift att framlägga förslag till en intensifierad
och effektiviserad sanering av det undermåliga bostadsbeståndet i städer
och samhällen. Av 1944 års kommitté för kommunal samverkan torde
komma att behandlas vissa markfrågor, vilka för sin lösning fordra samverkan
av flera kommuner. Vidare kan nämnas att lagberedningen och
fastighetsbildningssakkunniga undersöka möjligheterna att underlätta sammanläggning
av fastigheter och förvärv av samfälld mark, varigenom vissa
svårigheter för stadsplans genomförande kunna minskas. Vad särskilt angår
Stockholm må erinras om den utredning rörande en uppgörelse mellan
staden och kronan i avseende å åtskilliga markfrågor, som utföres av 1945
års markkommission.
Den nu ifrågavarande utredningens arbete måste givetvis äga rum i nära
kontakt med dessa redan arbetande kommittéer. Därvid bör eftersträvas
att de olika kommittéernas arbete bedrives med likartad målsättning och
på sådant sätt, att utredningsresultaten kunna samordnas. Utredningen
måste därjämte givetvis beakta resultatet av de undersökningar i hithörande
frågor, vilka föreligga i avslutat skick men ännu icke föranlett lagstiftning.
Bland sådana utredningsresultat kunna nämnas — förutom de
redan nämnda förslagen av stadsplaneutredningen och 1941 års sakkunniga
för värdestegringsskatt — fritidsutredningens förslag år 1938 angående
reglering av strandbebyggelsen och år 1940 angående inrättande av
fritidsreservat. Att samarbete bör sökas även med de statliga verk, som
syssla med markproblemen, med städernas och landskommunernas organisationer
samt med vissa sammanslutningar och institutioner, som stå
utanför förvaltningen, torde följa av uppdragets natur.
Utredningen torde i första hand böra söka erhålla en överblick av
markproblemet i hela dess vidd. Denna undersökning bör avse att klargöra
problemställningarna på området och sammanhangen mellan markfrågans
olika delar. Sedan dylik överblick vunnits, bör arbetet inriktas på
att belysa de spörsmål inom problemkomplexet, där fortsatt utredning kan
antagas vara av särskilt värde. Sådana frågor böra därvid behandlas, där
utredningen kan väntas leda till positiva och praktiskt genomförbara resultat.
Utredningen bör bedrivas så snabbt som möjligt och bör närmast syfta
till utformandet av principförslag. Det lärer dock börg stå utredningen fritt
att framlägga även detaljerade författningsförslag, därest omständigheterna
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
41
anses giva anledning därtill och utredningsarbetet icke därigenom i onödan I Ju t 39
fördröjes. Särskilt på expropriationslagstiftningens område kan det antagas
visa sig erforderligt att utarbeta förslag till vissa författningsändringar,
avsedda att gälla i avvaktan på de mera genomgripande lagstiftningsåtgärder
som kunna bli en följd av utredningens slutresultat. Vid utredningsarbetet
bör även i övrigt eftersträvas att utan dröjsmål efter hand framlägga
utredningsresultat och förslag allteftersom arbetet fortskrider.
Sammanträden ha till och med november 1946 hållits vid 4 tillfällen.
Utredningsarbetet bar till en början inriktats på en omarbetning av expropriationslagstiftningen.
Förslag härutinnan beräknas kunna framläggas
under första halvåret 1947.
39. Utredning för översyn av flottningslagstiftningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1946)
dels såsom utredningsman:
Schirén, G. U., revisionssekreterare;
dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:
Boberg, S., försäljningschef;
Englund, A., förtroendeman;
Hallenberg, E., auditör, ombudsman;
Hartzell, H., vattenrättsingenjör;
Iledlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Holmström, A., flottningschef;
Lunell, F., disponent;
Wäm, G., disponent.
iMkal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 36; tel. 23 36 60.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid bland annat om att skogsstyrelsen i ett den
10 januari 1946 avgivet betänkande (SOU 1946: 3) framlagt vissa förslag till
ändrade grunder för flottningslagstiftningen, huvudsakligen avseende flottningsväsendets
organisation och flottningskostnadernas fördelning samt att
styrelsen förutsatt, att de i betänkandet behandlade frågorna skulle göras
till föremål för fortsatt övervägande, därvid förslag till ändrade lagbestämmelser
skulle utarbetas. Härefter anfördes bland annat:
Sedan ett stort antal myndigheter och sammanslutningar efter remiss yttrat
sig över betänkandet, torde ifrågavarande utredning nu böra fullföljas.
Vid den fortsatta utredningen bör i första hand upptagas frågan om flottningsväsendets
organisation. Därvid bör undersökas möjligheten att införa
en sådan ordning, att en skälig avvägning åstadkommes mellan skogsägarnas
och träförädlingsindustriens inflytande på flottningsverksamheteri. Detta
torde knappast kunna genomföras med mindre delvis nya organ skapas för
42
Riksdag sberättelsen.
I Ju: 39 att omhänderhava flottlederna och flottningen. I sådant hänseende bör övervägas
att i enlighet med vad skogsstyrelsen ifrågasatt ersätta flottningsstämman
med en fullmäktigrepresentation. Förutom att därigenom skulle öppnas
möjlighet att skapa jämvikt mellan nyssnämnda båda intressen torde
därmed vinnas bland annat fördelen av ett mera beständigt förvaltningsorgan
än det nuvarande, vars medlemmar kunna växla från ett år till ett
annat.
Om en fullmäktigrepresentation anses ändamålsenlig, torde böra prövas
lämpliga utvägar att inom denna tillgodose allmänna intressen. Inom fullmäktige
bör plats beredas även åt representanter för flottningsarbetarna, vilka
torde kunna tillföra fullmäktige nyttig erfarenhet bland annat vid bedömande
av frågor om rationaliseringsåtgärder. I övrigt synas fullmäktige böra
utses av de flottande och skogsägarna inom transportområdet var för sig.
Det torde därvid böra sörjas för att representanterna för de flottande komma
att företräda såväl de skogsägande som de icke skogsägande bland dem.
I detta sammanhang böra även övervägas spörsmålen om sammansättningen
av det organ som erfordras för att handhava de löpande förvaltningsangelägenheterna,
sättet för dess utseende samt behovet och möjligheten alt
inom detta tillgodose allmänna intressen.
Omfattningen av flottledsförvaltnings verksamhetsområde bör även upplagas
till behandling. Därvid böra beaktas framförda önskemål om ökad
möjlighet att sammanföra flera flottleder inom samma eller skilda vattendrag
under gemensam förvaltning. För mindre förvaltningsenheter torde möjlighet
böra beredas att anordna en förenklad förvaltning.
Efter en omorganisation i enlighet med de riktlinjer som nu uppdragits
torde flottningsföreningama såsom sammanslutningar av de flottande knappast
få någon uppgift att fylla. Därest dessa föreningar i följd härav anses
kunna avskaffas, bör det undersökas i vad mån rättigheter och skyldigheter,
som nu tillkomma de flottande, i fortsättningen lämpligen böra knytas
till flottleden eller måhända hellre flottledsförvaltningen såsom särskilt rättssubjekt.
I samband med den nu ifrågasatta utredningen torde böra återupptagas
den genom beslut den 23 december 1939 av dåvarande chefen för justitiedepartementet
inställda utredningen angående överflyttning av behandlingen
av vissa flottledsfrågor från länsstyrelserna till vattendomstolarna.
I fråga om fördelningen av flottningskostnaderna synes utredningen böra
inriktas på att lättnader må kunna beredas i kostnaderna för flottning av
mindervärdigt virke, att möjlighet öppnas att tillämpa för viss tidsperiod på
förhand fastställda flottningskoslnader samt att tillfälle beredes att utjämna
kostnaderna mellan skilda utflottningsdistrikt.
Vid utredningen torde även få upptagas andra frågor, som äga samband
med de nu berörda eller eljest avse flottningsväsendets rationalisering.
Med de sakkunniga har före den 1 december 1946 hållits ett sammanträde.
Infordrade yttranden ha avgivits i 16 hos regeringsrätten anhängiga mål
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
43
angående fördelning av flottningskostnaderna i vissa allmänna flottleder inom I j u; 41
Norrbottens och Västerbottens län.
40. Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens
område.
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 23 augusti 1946 för att såsom sakkunniga
deltaga i överläggningar med representanter för övriga nordiska länder angående
lagstiftningsfrågor på medborgarskapsrättens område och inom justitiedepartementet
biträda med utarbetande av de förslag som därav föranledas
:
Laurin, J., borgmästare, ordförande;
Edberg, It. F., chefredaktör;
Kihlgren, It. W. W:son, förste kanslisekreterare.
Överläggningar mellan de sakkunniga och representanter för Danmark och
Norge ha ägt rum i Köpenhamn den 27—den 29 november 1946.
Överläggningarna komma att återupptagas i början av år 1947.
41. Utredning rörande revision av riksdagens arbetsformer.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1946 för
att utreda frågan om revision av riksdagens arbetsformer och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober 1946):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Senander, K. E. W., tulluppsyningsman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Andrén, N. B. E., fil. lic.
Lokal: Riksdagshuset; tel. Riksdagen 67.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid till en början inledningsvis bland annat om
att den senast framlagda utredningen rörande riksdagens arbetsformer
(SOU 1944: 8) icke föranlett förslag till riksdagen samt att 1946 års riksdag
därefter hemställt om ny utredning i ämnet (riksdagens skrivelse nr 457;
konstitutionsutskottets utlåtande nr 20; jfr riksdagens skrivelse nr 218).
Härefter anförde departementschefen:
Den begärda utredningen om riksdagens arbetsformer är av största betydelse.
Konstitutionsutskottet har angivit flera frågor rörande riksdagens och
departementens arbetsorganisation, som vid en sådan utredning böra uppmärksammas.
Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida man kan stanna
härvid. I syfte alt vinna mera avsevärda fördelar torde böra upptagas till
övervägande, om och i vad mån riksdagens arbetsbörda lämpligen kan
44
Rilcsdagsberättelsen.
I’ Jli: 41 minskas genom att vissa avgöranden begränsas till att avse mera väsentliga
frågor och huruvida andra ärenden av mera förvaltningsmässig art kunna
överlåtas till Kungl. Maj:ts prövning. Här möter ett ömtåligt spörsmål om
den lämpliga avvägningen av vad som bör bestämmas av riksdagen och vad
som bör anförtros åt regeringen. Utvecklingen har gått därhän att allt flera
frågor underställts riksdagens avgörande. Sålunda har bland annat Konungens
ekonomiskt-administrativa lagstiftningsmakt efter hand inskränkts. Denna
utveckling torde i och för sig vara välgrundad. Ä andra sidan synes med fog
kunna göras gällande, att alltför många detaljfrågor kommit att hänskjutas
till riksdagen. Inom åtskilliga områden torde utan olägenhet från riksdagens
synpunkt kunna överlämnas åt Kungl. Maj:t att meddela mera detaljerade
bestämmelser eller träffa andra avgöranden på grundval av riksdagens principbeslut.
Genom en rationalisering i nämnda riktning kan dessutom vinnas
lättnad i arbetsbördan ej blott för riksdagen utan även inom Kungl.
Maj ds kansli. Det är ur arbetssynpunkt väsentligt mera tyngande att i propositioner
utforma förslag även i detaljfrågor än att, sedan de mera principiella
avgörandena träffats, draga konsekvenserna därav. Den mycket stora
och ständigt växande arbetsbördan inom departementen har redan föranlett
vissa åtgärder för att där genomföra en liknande rationalisering genom
att överflytta mindre viktiga frågor till underlydande administrativa organ.
Den arbetsbesparing som kan vinnas inom departementen ger ökade möjligheter
att i god tid framlägga propositionerna och är således till förmån
även för riksdagen. Då tillgången på kvalificerad arbetskraft är begränsad,
förtjänar denna sida av saken särskild uppmärksamhet. Anhopningen av
tryckeriarbete, som bereder kännbara svårigheter, skulle också lätta.
Vad särskilt angår frågan om en omreglering av budgetbehandlingen i
riksdagen bör denna fråga ej upptagas i vidare omfattning än som föranledes
av det här angivna ändamålet. Den av riksdagen begärda utredningen i
syfte att vinna större ändamålsenlighet, planmässighet och enhetlighet i budgetarbetet
bör ske i annan ordning. Samarbete med det utredningsorgan,
som härför kan komma att tillsättas, bör komma till stånd.
I övrigt anser jag mig icke böra lämna några andra direktiv för utredningsarbetet
än en hänvisning till de önskemål och synpunkter som framförts
under frågans behandling i riksdagen.
De sakkunniga, som höllo konstituerande sammanträde den 20 november
1946, beräkna kunna slutföra sitt arbete under år 1947.
42. Sakkunnig för utredning rörande nya privaträttsliga bestämmelser på
lufträttens område (1946 års lufträttssakkunnige).
Förordnad av Kungl. Maj:t den 22 november 1946 att verkställa en förberedande
utredning rörande de nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens
område, som — vid sidan av de utav tredjemansskadekonventionen
påkallade, jfr I Ju 28 -—- må vara erforderliga:
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande.
45
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.
Arbetet är avsett att i första hand inriktas på ett föreliggande förslag till I Ju; 43
internationell konvention om luftfartygsregister och om panträtter i luftfartyg
(Convention sur 1’inscription des droits de propriété et des hypotéques
sur aéronefs).
43. Utredning om inrättande av eu statlig rättslijälpsanstalt
i Haparanda.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1946
dels såsom utredningsman:
Henkow, K. H., hovrättsråd;
dels ock för att på kallelse deltaga i överläggningar med utredningsmannen:
Haara, W., häradsdomare;
Hapaniemi, O., kyrkoherde;
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm.,
Janzon, S., advokat.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande
framhöll departementschefen inledningsvis, att vissa framställningar
gjorts om inrättande av en offentlig rättslijälpsanstalt i Haparanda.
Härefter anfördes bland annat:
De hittills tillkomna rättslijälpsanstalterna ha alla inrättats av städer
eller landsting, vilka åtnjutit statsbidrag motsvarande en mindre del avkostnaderna
för anstalternas drift. På grund av de särskilda omständigheterna
i detta fall finner jag det emellertid rimligt att den för Torneå och
Kalix domsagor erforderliga rättshjälpsanstalten inrättas av statsverket och
t. v. helt bekostas av statsmedel. Anstalten synes emellertid i fråga om uppgift,
organisation och arbetsformer böra ansluta sig till den förebild som de
förut tillkomna anstalterna lämna, med de avvikelser allenast som betingas
av de särskilda lokala förhållandena. Anstaltens verksamhetsområde bör
vara Torneå domsaga samt Kalix domsaga, eventuellt med uteslutande av de
delar av Kalix domsaga, vilkas rättshjälpsbehov kan anses tillgodosett av de
i Luleå och Boden bosatta advokaterna. Vid planläggningen av anstaltens
verksamhet bör tillses, att samarbete i möjligaste mån vinnes med advokater
som i större eller mindre utsträckning praktisera inom området. I fråga
om anställningsformer för befattningshavarna, lönesättningen o. d. bör vederbörlig
hänsyn tagas till den föreslagna anstaltens i viss mån försöksmässiga
karaktär.---Utredningsarbetet bör bedrivas med sådan skynd
samhet
att proposition i ämnet kan föreläggas 1947 års riksdag.
46
Riksdagsberättelsen.
I U: i
Utrikesdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. Sakkunniga för utredning rörande Sveriges kommersiella och kulturella
förbindelser med transoceana länder (Amerikautredningen)
(1944:1 2; 1945:1 2; 1946:1 2).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943:
Boheman, E. C:son, envoyé, ordförande;
Sahlin, S. E. G., envoyé;
Johnson, A. A:son, generalkonsul;
Lamm, O. H., generalkonsul;
Jonsson, P. C., landshövding;
von Ileidenstam, R. M., kabinettskammarherre;
Vinell, K. T., handelsråd;
Öste, A., redaktör.
Sekreterare:
Rydbeck, O., andre legationssekreterare.
Lokal och tel.: Utrikesdepartementet.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1944:1 U 2.
Sakkunniga ha under ar 1946 icke hållit något sammanträde.
Kungl. Maj :t beslöt den 29 november 1946, att sakkunnigas uppdrag skulle
återkallas och utredningens verksamhet upphöra.
2. Repatrieringskommittén 1945 (1946:1 3).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1945 för att i
samråd med utländska myndigheter planlägga transporter av sovjetryska och
tyska medborgare från Norge genom Sverige till respektive hemland:
Frisell, E. G., direktör, ordförande i statens trafikkommission, ordförande;
Bernadotte af Wisborg, F., greve, major;
von Hom, C. C:son, överstelöjtnant;
Kjebon, E., major;
Lundborg, L. ö. M., t. f. byråchef.
Sedan ifrågavarande transporter avslutats under år 1945, har kommittén
med skrivelse den 15 november 1946 redovisat kostnaderna för transporterna.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Sakkunniga för beredande av frågan angående Sveriges anslutning till
Förenta Nationerna (1946:1 5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 september 1945 med uppdrag
att inom departementet biträda vid beredande av frågan angående Sveriges
anslutning till Förenta Nationerna:
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Tingsten, H. L. G., chefredaktör.
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.
47
Sekreterare:
Lundborg, L. Ö. M., t. f. byråchef.
De sakkunniga ha sammanträtt i utrikesdepartementet under ordförandeskap
av utrikesrådet och chefen för departementets politiska avdelning S.
Hj :son Grafström samt med deltagande av kanslirådet och chefen för departementets
arkiv K. S. T. N. Gihl och departementets sakkunnige i folkrätt
amanuensen G. A. Sandberg.
De sakkunniga ha den 22 december 1945 framlagt en av dem utarbetad
kommentar till Förenta Nationernas stadga. Denna kommentar har såsom bilaga
influtit i Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1946 års riksdag och därefter
utgivits separat i serien »Aktstycken utgivna av Kungl. Utrikesdepartementet».
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
4. Understödsnänuiden för rysslandssvenskar (1944:1 1; 1945:1 1; 1946:1 1).
Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.
Ledamöter:
Engzell, G., utrikesråd, ordförande;
Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Carlsund, A., ingenjör.
Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.
Nämnden har under år 1946 intill den 1 december hållit omkring 40 sammanträden.
5. Redaktionsnämnden för utgivandet av en framställning över Sveriges utrikespolitik
under det andra världskriget (1946: I 4).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 23 augusti 1945:
Sjöborg, A. E. M., f. d. envoyé;
Bolin, A. S. R., professor;
Thermaenius, J. E. F., docent (t. o. in. den 30 juni 1946).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1946:
Gihl, K. S. T. N., kansliråd (fr. o. in. den 13 september 1946).
Beträffande nämndens uppdrag, se 1946:1 U 4.
Nämnden har förberett utgivande av aktsamlingar belysande Sveriges politik
under andra världskriget. Av dessa beräknas två volymer rörande transiteringsfrågor
under kriget mellan Norge och Tyskland utkomma i böljan av
1947.
6. Sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 4 oktober 1946:
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm., ordförande:
Björnberg, B. A., fil. d:r;
48
Riksdagsberåttelsen.
1 U: 6 Dahlman, S. V., byråchef;
Topelius, G. Z., kansliråd.
Sekreterare:
Bjurström, O. G., attaché.
Lokal och tel.: Utrikesdepartementet.
De sakkunnigas uppgift är enligt departementschefens anförande vid meddelandet
av förenämnda bemyndigande att inom utrikesdepartementet verkställa
utredning och avgiva förslag i frågan, huruvida Svenska institutet.
Svenska turisttrafikförbundet och andra organisationer för upplysningsverksamhet
i utlandet, vilka åtnjuta statsunderstöd, kunna helt eller delvis sammanslås,
ävensom, för den händelse en sammanslagning ej synes böra komma
i fråga, huru en klarare avgränsning av nämnda organisationers verksamhetsområden
och arbetsuppgifter skall kunna åvägabringas.
Sakkunniga ha under år 1946 hållit 3 sammanträden.
Försvarsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. Arméns officersutbildningskommitté (1944:1 26; 1945:1 23; 1946:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1943 för
att biträda med utredning rörande officersutbildningen inom armén m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1943):
Douglas, W. A., greve, generallöjtnant, ordförande;
Edenman, R. H., fil. lic.;
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Granat, H. A., lektor;
Tamm, V. S. H:son, överste;
Wassberg, L. F. S., överstelöjtnant.
Sekreterare;
Almgren, C. E. Å., kapten.
Kommittén bär enligt särskilda förordnanden och medgivanden biträtts
av vissa experter.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 Fö 26.
Utredningen har den 13 juni 1946 överlämnat betänkande med förslag rörande
officersutbildningen inom armén m. m. (SOU 1946:38).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Försvarets sakanslagsutredning (1945:1 29; 1946:1 16).
Tillkallade enligt Kungl. Majds bemyndigande den 15 juni 1944 med uppgift
att inom departementet biträda med viss omprövning av frågan om behovet
av icke-ordinarie personal inom försvarsväsendet och om bestridande
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
49
av kostnaderna för sådan personal samt därmed sammanhängande spörs- I FÖJ 4
mål (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1944):
Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande:
Aste, J. G., generaldirektör;
Bredberg, A., generalmajor;
Curtman, C. W., avdelningschef.
Sekreterare:
Rydback, A. V. L., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hallin, G. E., förste byråsekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 29.
Utredningen har under tiden den 1 december 1945—den 30 november 1946
hållit 15 sammanträden och avgivit 7 remissutlåtanden. Då det med hänsyn
till andra pågående utredningar, främst 1945 års försvarskommitté och 1946
års militära förvaltningsutredning, icke visat sig lämpligt att nu fullfölja förevarande
utredning, har försvarets sakanslagsutredning nedlagts.
3. 1945 års hemvärnskommitté (1946:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1945 för
att biträda med utredning rörande hemvärnets organisation m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 februari 1945):
Petri, G. V., generalmajor, ordförande;
Holmberg, S., major;
Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Skogh, B. V., överste.
Expert:
Ekeberg, L.-O., t. f. förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Källenius, S. I. R., sekreterare.
Beträffande direktiven för kommittén, se 1946: I Fö 17.
Kommittén har den 3 september 1946 avgivit betänkande med förslag angående
hemvärnet (SOU 1946:59).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1945 års utredning rörande åtgärder för ridhästavelns befrämjande
(1946:1 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1945 för att
biträda med utredning rörande särskilda åtgärder för främjande av ridhästaveln
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1945):
Garlslröm, O. L., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;
Aaby-Ericsson, A. V., med lic., leg. läkare;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär på fältveterinärkårens reservstat.
Bilwng till riksdagens prot. 19A7. 1 samt. 4
Riksdagsberättelsen.
50
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 4 Sekreterare:
Britth, L. G., förste byråsekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Fö 18.
Utredningen har den 6 juni 1946 överlämnat betänkande med förslag till
åtgärder för främjande av ridhästaveln m. m. (SOU 1946: 45).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1945 års militärutredning (1946:1 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1945 med uppgift
att biträda med utredning rörande förhållandet mellan befäl och meniga
inom krigsmakten och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 juli 1945):
Dyrssen, G. P. W., generalmajor, ordförande;
Bolin, H., överstelöjtnant;
Brundell, A., ombudsman;
Gustafson, M. redaktör;
Heckscher, G. E., docent;
Petersson, Olof, ombudsman;
Schmidt, M. H. L., fanjunkare.
Sekreterare:
Ersman, N. S., hovrättsfiskal.
Utredningen har enligt särskilda medgivanden biträtts av ett flertal experter.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Fö 21.
Utredningen har den 15 november 1946 avgivit betänkande och förslag
angående förhållandet miellan befäl och meniga inom krigsmakten (SOU
1946: 75).
Utredningen har dessutom utgivit en broschyr angående förhållandet mellan
befäl och meniga, innefattande utredningens synpunkter rörande vissa
frågor av principiell betydelse för krigsmaktens arbetssätt och den militära
livsformen.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande provisoriska åtgärder till förbättring av utgående ersättningar
i anledning av olycksfall m. m. under beredskapstjänstgöring
(1946: I 22).
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1945 för att inom
försvarsdepartementet biträda med utredning rörande provisoriska åtgärder
till förbättring av ersättningar i anledning av olycksfall m. m. under beredskapstjänstgöring
(se Post- och inrikes tidn. den 14 juli 1945):
östrand, D. O., generaldirektör.
Sekreterare:
Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Fö 22.
Efter det en förberedande utredning verkställts av utredningsmannen, till -
51
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
kallades den 12 december 1945, jämlikt förenämnda bemyndigande, följande I FÖ; 8
sakkunniga för överläggningar rörande de förslag, som vid den grundläggande
utredningen framlagts:
östrand, D. O., generaldirektör, ordförande;
Curtman, C. W., avdelningschef;
Haeggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;
Sandberg, J. M. V., överlärare, led. av I kamm.;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.
Sekreterare:
Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare.
De sakkunniga ha den 11 februari 1946 överlämnat betänkande med förslag
till bestämmelser angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid förstärkt
försvarsberedskap m. m. (jfr Kungl. Maj:ts proposition nr 250 till 1946 års
riksdag och SFS 1946: 347).
Utredningen är därmed slutförd.
7. Utredning av vissa vid sjökarteverket aktuella lönefrågor (1946:123).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för att
inom departementet biträda med i propositionen nr 170 till 1945 års riksdag
(s. 384) omförmäld utredning av vissa vid sjökarteverket aktuella lönefrågor:
Lindbergson, K. A., statskommissarie.
Sekreterare:
Stiernstedt, L. J. T., e. o. byråsekreterare.
Utredningsmannen har den 14 januari 1946 avlämnat utredning rörande
löneställningen för sjökarteverkets personal (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 19A6 års barackutredning (1946: I 24).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 7 december 1945 för
att biträda med utredning av vissa med avvecklingen av övertaliga baracker
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1945):
Sundström, N. W., led. av II kamm., ordförande;
Carpelan, I. B. T., överste;
Gabrielson, L., byråchef;
Jacobson, J. E. K. G., byråchef;
Johansson, B., sektionschef;
Thorsell, E. G., kapten;
Åsbrink, P. V., sekreterare.
Sekreterare:
Wikland, L., förste byråsekreterare.
Utredningen har den 25 maj 1946 överlämnat en promemoria rörande försäljning
av staten tillhöriga övertaliga baracker och andra därmed jämförliga
byggnader (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
52 Riksdagsberättelsen.
I Fö: 9 9. 1946 års manskapslöneutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1946 för att
biträda med utredning beträffande manskapslönerna vid försvaret (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 april 1946):
Jansson, B. I., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Broomé, J. T. A., byråchef;
Curtman, C. W., avdelningschef;
Ericson, F. C. W., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 7 september 1946).
Sakkunniga:
Wiklund, T. K. E., major;
Falk, K. B. G. F. H:son, major;
Montelius, S. C. G., kommendörkapten av 1. graden;
Nordin, E. L., tygförvaltare av 1. klassen;
Albert, B., förste ombudsman;
Backström, A., förbundssekreterare;
Gustafson, E. M., redaktör;
Bergdahl, C. E., ombudsman.
Experter:
Almroos, A, förvaltare;
Berglund, K. G., t. f. aktuarie.
Sekreterare:
Hultqvist, A. A., kapten.
I de för utredningen meddelade direktiven hänvisas till en början till det
av 1944 års manskapsutredning avgivna betänkandet (SOU 1946: 7) med förslag
till åtgärder i syfte att nedbringa antalet kontraktsanställt manskap
inom försvaret. Därvid erinras, bland annat, om att den av manskapsutredningen
föreslagna organisationen förutsatte, enligt nämnda utrednings mening,
att en betydande del av det nyantagna manskapet kvarstannade i tjänst
såsom furirer och långtjänstunderbefäl (motsvarande) och att de kvalitativa
fordringarna därför ej kunde eftersättas. En förutsättning för organisationens
genomförande vore därför, att underbefälets ekonomiska villkor bringades
upp till likvärdighet med dem som bjödes på andra håll. Eljest komme
krigsmakten att ständigt befinna sig i ett dåligt utgångsläge när det gällde
anställning av personal. En tillfredsställande anpassning av de militära lönerna
till motsvarande förmåner på den allmänna arbetsmarknaden måste alltså
äga rum. Ehuru detta spörsmål vore av genomgripande betydelse för utredningens
syftemål, nämligen att skapa förutsättningar för en god rekrytering,
hade utredningen med hänsyn till att de statsanställdas löneförhållanden för
närvarande utreddes av 1945 års lönekommitté ej ansett sig böra framlägga
förslag till lönereglering för det fast anställda manskapet men ville framhålla
vikten av att en tillfredsställande sådan reglering komme till stånd.
I anslutning till återgivandet i stort av manskapsutredningens förslag har
departementschefen framhållit, att de av manskapsutredningen framlagda
förslagen innefattade åtskilliga problem, som erfordrade ytterligare övervägande,
innan förslag i ämnet kunde framläggas för riksdagen. Det syntes så
-
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 53
lunda böra övervägas i vad mån civil, kollektivavtalsavlönad personal borde J Föl 9
tagas i anspråk i stället för de civilmilitära beställningshavare, varmed manskapsutredningen
räknat för armén och flygvapnet. De lönefrågor, vilka utredningen
berört, syntes även vara i behov av närmare övervägande. Därvid
vore följande spörsmål aktuella.
Lönerna för det fast anställda manskapet måste avpassas så att en god
rekrytering av dessa beställningar kunde vinnas. Det bleve följaktligen nödvändigt
att lämpa löneläget efter förhållandena på den allmänna arbetsmarknaden,
givetvis med beaktande av de särskilda förmåner som följde
med den militära manskapsanställningen. Den översyn av lönerna för det fast
anställda manskapet som ur nyssnämnda synpunkter vore påkallad borde
bedrivas parallellt med 1945 års lönekommittés arbete och i sådan takt att
utredningsresultatet kunde framläggas i nära anslutning till det betänkande
som komme att avgivas av lönekommittén. Vid utredningsarbetet borde, om
utredningens förslag skulle komma att påverka andra personalgruppers lönenivå,
särskild försiktighet iakttagas.
Löneställningen för de av manskapsutredningen föreslagna teknikerna vid
armén och flygvapnet borde vidare ytterligare övervägas. Härvid borde självfallet
beaktas de löneförmåner som utginge till motsvarande befattningshavare
på andra områden. I samband härmed borde även granskas manskapsutredningens
förslag till löneställning för förrådsvaktmästarna vid försvaret.
Anställningsformen för teknikerpersonalen hade vid remissbehandlingen
av manskapsutredningens förslag varit föremål för olika uppfattningar. Även
om flertalet remissinstanser i likhet med utredningen ansett, att denna personal
borde avlönas enligt allmän löneplan, hade dock i ett par yttranden
hävdats, att lön borde utgå enligt kollektivavtal. Någon ingående belysning
av denna fråga syntes dock icke ha skett i remissyttrandena. För egen del
funne departementschefen det lämpligt, att vid särskild utredning skedde
ett bedömande av de fördelar och nackdelar som kunde följa av den ena
och den andra anställningsformen samt gåves förord åt den anställningsform
som funnes böra komma i fråga.
Av dessa frågor syntes den först nämnda böra hänskjutas till manskapslöneutredningen.
Däremot ankomme frågorna om löneställningen för tekniker-
och förrådsvaktmästarpersonalen på försvarets tjänsteförteckningssakkunniga,
vilka dock vid behandlingen av dessa frågor borde söka samråd
med förutnämnda utredning. Vad slutligen anginge anställningsformen för
teknikerpersonalen anknöte denna fråga till vissa liknande spörsmål som
syntes komma att upptagas av tjänsteförteckningssakkunniga. Emellertid
syntes det med hänsyn till frågans betydelse vid bedömandet av anställningsförhållandena
för det fast anställda manskapet lämpligt, att denna fråga
handlades av förutnämnda utredning i samråd med tjänsteförteckningssakkunniga.
Utredningen har under tiden fr. o. m. den 1 maj t. o. m. den 1 december
1946 hållit 43 sammanträden samt företagit vissa studieresor.
Riksdagsberåttelsen.
I FÖ: 9 Utredningen har den 20 december 1946 avgivit betänkande med förslag
angående lönereglering för fast anställt manskap vid försvaret m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
10. Försvarsdepartementets granskningsnämnd för byggnadsarbeten
(1944:121; 1945:1 21; 1946:1 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1943 med uppdrag
att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av från
myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av tilläggsanslag
för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv inom
försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse med
fastställda ritningar och byggnadsnormer:
Wittrock, K. J. P., förste byrådirektör, ordförande;
Cederwall, G. F. E., fil. lic.;
Suwe, E. G., byråingenjör, tillika sekreterare.
Nämnden har sedan den 1 december 1945 hållit 9 sammanträden och besvarat
5 remisser angående framställningar från myndigheter rörande anvisande
av tilläggsanslag för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller
markförvärv för försvaret samt utfört för besvarandet erforderliga utredningar.
Dessutom har granskningsnämnden utfört besiktning vid Bergslagens artilleriregemente
och vissa etablissement i Skövde, Axvall och Gudhem.
Nämndens uppdrag beräknas komma att kvarstå under den tid, som åtgår
för utförandet av de i 1942 års försvarsbeslut förutsedda byggnadsarbetena. 11
11. 4944 års militärsjukvårdskommitté (1945:1 24; 1946:113.)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1943 för
att verkställa utredning rörande militärsjukvårdens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1944):
Bredberg, A., generalmajor, ordförande;
Asplund, E. G., överläkare;
Byttner, J. T., medicinalråd;
Fast, J. E. G., led. av II kamm.;
Strömberg, O. A. E., fältläkare;
Westring, L., förste flygläkare.
Sekreterare:
Wikland, L. E., förste byråsekreterare (t. o. in. den 25 november 1946);
Eriksson, K., t. f. byråsekreterare (fr. o. m. den 26 november 1946).
Lokal: Försvarets sjukvårdsförvaltning; tel.: 23 00 80.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945:1 Fö 24 och 1946:1 Fö 13.
Kommittén har under år 1946 hållit ett 20-tal sammanträden.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 55
Arbetet har i väsentlig grad påverkats av de arbets- och organisationsunder- I FÖ! 13
sökningar, som med personal ur statens organisationsnämnd bedrivits för
att vinna underlag för kommitténs bedömande av de spörsmål, som utgöra
kommitténs återstående arbetsuppgifter.
Under året ha utlåtanden avgivits i anledning av vissa remisser.
Kommittén avser att avsluta sin verksamhet under januari 1947.
12. Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap (1945: I 26; 1946: I 14).
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 april 1944 för att biträda med utarbetande
av historik rörande de åtgärder som vidtagits för stärkande av Sveriges
försvarsberedskap under det då pågående kriget och rörande därunder
ur militär synpunkt gjorda iakttagelser och erfarenheter:
Thörnell, O. G., general.
Officer till förfogande:
Schildt, G., major.
Beträffande planen för arbetet, se 1945: I Fö 26 och 1946: I Fö 14.
Arbetet med den översiktliga kronologiska sammanfattningen av händelseförloppet
— huvudredogörelsen — har fortsatt. Beträffande den högsta ledningens,
arméns och marinens verksamhet, i vilka delar redogörelsen under
berättelseåret 1945 i huvudsak framfördes till våren 1944, har arbetet under
år 1946 varit inriktat på att komplettera framställningen i vissa avsnitt
som tidigare behandlats ofullständigt. För överskådlighetens skull har det
dessutom befunnits lämpligt att till huvudredogörelsen foga ett antal sammanfattningar
över utvecklingen inom speciella verksamhetsområden. Beträffande
flygvapnets historik har arbetet i fråga om materialförsörjningen framförts
till beredskapstidens slut, beträffade organisationens uppbyggande till
och med 1942 års försvarsbeslut samt beträffande flygförbandens verksamhet
till 1940 år utgång.
Specialredogörelserna rörande dels vissa högre militära myndigheter dels
försvarsgrensförvaltningama samt civila verk och myndigheter äro i huvudsak
färdiga.
Samlingsverket av expeditionshandlingar har varit föremål för fortsatt
komplettering och är framfört intill år 1944.
Beträffande historiken över gjorda iakttagelser och erfarenheter, varav
den första delen avlämnades den 28 februari 1945, ha vissa delar av den
tillämnade andra avdelningen färdigställts, nämligen avsnitt beträffande arméförvaltningens
tygavdelning, arméns fortifikationsförvaltning, postverket och
vattenfallsstyrelsen.
13. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppförband
(1945: I 27; 1946: I 15).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjuk
-
56
Riksdag sberättelsen.
I FÖ! 13 husfrågor vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.
Experter:
Axén, T. R., arkitekt;
Clason, P., arkitekt;
Groth, C. E. L., förste byråläkare;
Löfström, F., arkitekt;
Molin, F., arkitekt;
Stade, K. Y., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Melén, O. F. R., t.f. förste byråsekreterare.
Genom beslut den 23 februari och den 13 april 1945 har Kungl. Maj:t medgivit,
att det lämnade uppdraget må utsträckas att omfatta jämväl undersökning
och prövning av de frågor, som röra garnisonssjukhusets i Sollefteå
framtida ställning, respektive de vid marinen och flygvapnet föreliggande
sjukhusfrågorna av sådan beskaffenhet som nyss nämnts beträffande arméns
truppförband. Vidare har utredningen under hand lämnats medgivande att
utreda och pröva även frågan om garnisonssjukhusets i Linköping fortsatta
utnyttjande.
Utredningen har under tiden den 1 december 1945—den 30 november 1946
sammanträtt 11 gånger samt företagit ett flertal studieresor.
Efter samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning
har utredningen avlåtit skrivelser dels den 31 januari 1946
angående ombyggnad av sjukhus vid Hallands regemente, Smålands artilleriregemente
och Göta trängkår samt nybyggnad av sjukhus vid Livregementet
till häst, dels ock den 5 februari 1946 angående ombyggnad av sjukhus
vid Livregementets grenadjärer. Ytterligare bär utredningen den 9 januari
1946 överlämnat en promemoria angående gamisonssjukhusens i
Sollefteå och Linköping framtida ställning.
Uppdraget beräknas vara slutfört under januari 1947.
14. 1945 års elektronrörsutredning (1946:1 19).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1945 för att
inom departementet biträda med utredning rörande tillverkning inom landet
av elektronrör samt därmed sammanhängande frågor:
ödeen, S. A. E., generaldirektör.
Experter:
Crafoord, C. G., överste;
Magnusson, E. D. E., överingenjör;
Schleimann-Jenssen, C. A., direktör.
Sekreterare:
Yngström, N. G., byråsekreterare.
Lokal och tel.: Krigsmaterielverket.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.
57
Utredningen har under år 1946 sammanträtt 9 gånger. Därjämte har ut- I FÖJ15
redningen hållit ett sammanträde med representanter för svenska tillverkare
av elektronrör samt företagit ett studiebesök.
Utredningsarbetet har under år 1946 huvudsakligen omfattat inhämtande
och bearbetande av uppgifter om landets behov av elektronrör i fred och i
krig samt om den inom landet befintliga elektronrörsindustriens produktionskapacitet.
Utredningen har även studerat utländsk elektronrörsindustri men
har med hänsyn till olika internationella förhållanden på ifrågavarande område
funnit sig icke kunna framlägga något principbetänkande under året.
Vidare har företagits undersökning rörande lämplig indelning av elektronrören.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1947.
15. 1945 års för sv ar skommitté (1946: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 för att
avgiva förslag rörande försvarsorganisationens gestaltning efter budgetåret
1946/47 (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1945):
Levinson, K. S., landshövding, ordförande;
Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;
Andersson, S., partisekreterare;
Bjelle, E., direktör;
Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;
Geijer, A., förbundssekreterare;
Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;
Hall, D. E., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;
Törnkvist, A. Å:son, chefredaktör, led. av II kamm.;
Wallenberg, J., bankdirektör.
Sakkunniga:
Backlund, G. I., generalmajor;
Ehrensvärd, C. A., greve, generalmajor;
Ericson, S. H:son, konteramiral;
Lundberg, E. F., professor;
Malcolm, R. A., direktör;
Silfverberg, K. J. A., överste;
Ström, E. T. H., krigsråd.
Experter:
Ahlgren, N., major;
Löfgren, S. A. L., kapten;
Holmin, G. H., major;
Blomquist, S. K:son, kapten;
Berg, B. G. A., kapten;
Söderbom, Å. H., kapten;
58
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 15 Berthelsson, A. E. B., kommendörkapten av 1. graden;
Bergelin, S. O., kommendörkapten av 2. graden (t. o. m. den 30 september
1946);
Bohm, E. S., kommendörkapten av 2. graden;
Eklind, U. C., kapten;
Larsson, B. G. A., kapten;
Segrell, K. G., kommendörkapten av 1. graden;
Möller, N. K. S., kapten;
Hansson, N. O., kapten;
Berglund, K. G. H., flygdirektör av 2. graden;
von Porat, S. A., byrådirektör.
Generalsekreterare;
Lundberg, N. R. W., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Söderberg, G., förste byråsekreterare.
Lokal: Mästersamuelsgatan 10; tel.: Krigsmaterielverket (växel).
Beträffande direktiven för kommittén, se 1946: I Fö: 20.
Kommittén har under tiden den 1 december 1945—den 30 november 1946
hållit 47 sammanträden samt företagit ett flertal studieresor.
Kommittén har avgivit utlåtanden i anledning av 26 remisser, avseende
bl. a. delar av armé-, marin- och flygförvaltningarnas samt arméns fortifikationsförvaltnings
förslag rörande medelsbehovet för budgetåret 1947/48, samt
avlåtit en framställning angående viss ändring i vämpliktslagen.
Genom beslut den 21 juni 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt överbefälhavaren
att under hänsynstagande till en av kommittén överlämnad promemoria
verkställa och till kommittén överlämna utredning rörande de förändringar
i försvarsorganisationen, som med samtidigt tillgodoseende i största
möjliga utsträckning av effektivitetens krav borde ifrågakomma för att begränsa
de årliga försvarskostnaderna till alternativt 650, 750 och 900 miljoner
kronor, räknat efter pris- och löneläget den 1 juli 1946. Uppdraget beräknas
av överbefälhavaren kunna vara slutfört under våren 1947. Kommitténs
utredningsuppdrag beräknas med hänsyn härtill kunna avslutas under hösten
1947.
16. Biltraktorutredningen (1946:1 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1945 för
att verkställa utredning rörande konstruktion av ett drag-, last- och släpmotorfordon
av beskaffenhet att kunna utgöra standardmotorfordon inom
försvaret som hästersättande fordon inom det svenska jordbruket samt rörande
i samband därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk, teknisk och
administrativ natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;
Berggren, S. N. W., överstelöjtnant;
Hackelius, A., godsägare;
Moberg, H. A:son, agronom.
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartendentet.
59
Sekreterare: I FÖ! 17
Palme, E. R. C., byråchef.
Lokal och tel.: Krigsmaterielverket.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Fö 25.
Utredningen har under år 1946 intill den 1 december sammanträtt 5 gånger.
Därjämte ha 2 sammanträden hållits med representanter för vissa industriföretag.
Utredningen, som till en början koncentrerat sitt arbete till konstruktionsuppgifterna,
har föranstaltat om vissa försök vid statens maskinprovningar.
Vidare har utredningen i syfte att utreda möjligheten att konstruera ett sådant
fordon, som avses med utredningen, inrättat ett tillfälligt ritkontor under
ledning av överingenjören A. Laurin i krigsmaterielverket. Vid detta ritkontor
ha under omkring 2 Va månader tjänstgjort två experter, som ställts
till utredningens förfogande av ett enskilt företag. Sammanställning av resultaten
av dessa konstruktionsundersökningar pågår.
Utredningsarbetet beräknas icke bliva slutfört under år 1947.
17. 1946 års militära domänutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1946 för att
verkställa utredning rörande förvaltningen i vissa fall av försvarets domäner
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1946):
Wikander, N., f. d. överste, ordförande;
Tisell, S. G., f. d. över jägmästare (avliden den 20 november 1946).
Sekreterare:
Berglund, S. F., e. o. andre kanslisekreterare.
Lokal: Arméns fortifikationsföivaltning, Tegelbacken 1; tel.: Fortifikationen.
De för utredningen meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde inledningsvis, att fortifikations- och
byggnadsförvaltningsutredningen i sitt betänkande den 27 december 1945
(SOU 1945: 65) ifrågasatt överförande till domänverkets förvaltning av vissa
försvaret tillhörande områden av övnings- och skjutfält, där skogsskötsel syntes
kunna bedrivas enligt någorlunda allmänna normer. Då frågan kunde bedömas
först sedan de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av en överflyttning
närmare belysts, torde en särskild utredning i detta avseende företagas.
I första hand borde prövas vilka särskilda områden, som kunde och
borde ifrågakomma för överförande. För varje sådant område borde överslagsvis
beräknas i vad mån ekonomiska besparingar eller andra fördelar
kunde uppstå för kronan genom en överflyttning. Härvid borde även övervägas,
om icke möjligen uppkommande besparingar för statsverket i lika mån
kunde erhållas genom att, utan områdenas överförande till domänfonden
personal vid domänverket anlitades vid den direkta skötseln av områdena
Även de ekonomiska konsekvenserna för försvarets fastighetsfond och för
fjärde huvudtiteln i dess helhet horde beaktas. — Undersökningen borde in
-
60
Riksdagsberättelsen.
I Fö: 17 riktas i första hand på sådana områden, vilka jämlikt de av fortifikationsoch
byggnadsförvaltningsutredningen uppdragna riktlinjerna skulle kunna
ifrågakomma till överförande, men borde även, när särskilda skäl därtill föranledde,
kunna utsträckas till andra områden. Vid undersökningen borde
även kunna upptagas fråga om överförande av mark från domänfonden till
fastighetsfonden. Vid undersökningen borde jämväl övervägas i vad mån det
ur ekonomisk och praktisk synpunkt kunde vara lämpligt, att domänverkets
personal lämnade försvarets förvaltningsmyndigheter biträde vid skötseln
av markområden, vilka under alla förhållanden borde redovisas å fastighetsfonden,
samt efter vilka grunder ersättning för dylikt biträde borde utgå
till domänfonden. Av undersökningen borde slutligen framgå i vad mån ifrågasatta
åtgärder beträffande förvaltningen av försvarets domäner skulle komma
att medföra ökat personalbehov för domänverket eller påkalla revidering av
personalberäkningarna för försvarets förvaltningsorganisation.
Utredningen har under år 1946 hållit omkring 50 sammanträden samt företagit
ett flertal studieresor.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under januari 1947.
18. 1946 års militära fastighetsutredning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 maj 1946 för att inom
departementet biträda med utredning angående redovisning å försvarets fastighetsfond
och beräkning av underhållskostnader för sådana militära anläggningar,
som böra underhållas enligt andra normer än de för byggnader
gällande:
Murray, C. A., byråchef.
Experter:
von Bergen, J. A., byrådirektör;
Jondal, B. E., civilingenjör;
Hasselvall, K. M., ingenjör.
Sekreterare:
von Hom, R. C. F. B., t. f. andre kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset.
Utredningsarbetet har under 1946 huvudsakligen omfattat undersökning av
vissa för utredningen grundläggande frågor. Sålunda ha genom utredningens
experter företagits undersökning rörande, bland annat, underhållskostnader
för i berg insprängda anläggningar av olika slag samt för anläggningar å de
militära övningsfälten. Förberedande diskussioner med sakkunniga inom
försvarsförvaltningarna ha ägt mm. Studiebesök ha avlagts vid ett antal militära
anläggningar av olika slag. Utredningen har avgivit svar i anledning av
en remiss.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1947.
19. Försvarets arkivkommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande gallring av försvarets arkivalier:
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartemientet.
61
Wadén, I. P. J., förste arkivarie, ordförande; I FÖ; 20
Andra, S. K., kapten;
Insulander, E. I., kapten;
Swedberg, B. B. H., kamrerare.
Expert:
Åberg, A. R. E., förste amanuens.
Sekreterare:
Broomé, J. R. B., förste amanuens.
Lokal: Krigsarkivet, Östermalmsgatan 87; tel.: Militär staberna.
Kommittén skall, enligt för densamma meddelade direktiv, i första hand
utarbeta gallringsplaner för arkiv- och expeditionshandlingar, tillhörande
truppförband och högre staber vid de tre försvarsgrenarna. Särskild hänsyn
skall tagas till frågan om gallring av de i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen
under åren 1939—1945 organiserade förbandens arkiv. Jämväl
frågan om gallring av handlingar vid försvarets centrala förvaltningsmyndigheter
skall upptagas. Uppmärksamhet skall ägnas åt gallringen av hemliga
handlingar.
Intill den 1 december har kommittén hållit 31 sammanträden och avlagt
besök hos centrala förvaltningsmyndigheter och högre staber ävensom hos
truppförband i Stockholm, Uppsala, Borås och Strängnäs.
Arbetet har i huvudsak varit inriktat på truppförbanden inom armén och
flygvapnet. Preliminära förslag till gallring inom vissa avdelningar vid regementsexpeditioner
(motsvarande) äro utsända till berörda myndigheter för
yttrande. Särskilda undersökningar ha påbörjats beträffande gallring av handbrev
och hemliga handlingar.
Arbetet med truppförbandens arkiv beräknas vara färdigt under år 1947.
20. 19A6 års militära förvaltningsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 oktober 1946 för att
inom departementet biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 oktober 1946):
Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande;
Bergh, N. A. G., överstelöjtnant, tillika generalsekreterare;
Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;
Hesselbom, K. E., driftsingenjör, led. av I kamm.;
Sällfors, C. T., generaldirektör.
Biträdande sekreterare:
Höijer, G., byråsekreterare.
Lokal: Försvarsstaben, östermalmsgatan 87; tel.: Militärstaberna.
I de för kommittén meddelade direktiven erinras till en början om att
organisationen av försvarets centrala förvaltning till sina grunddrag fastställdes
efter beslut av 1943 års riksdag. Det hade därvid icke varit möjligt
att på förhand med säkerhet bedöma varje detalj i den nya organisationen,
62
Riksd ags b er ätt elsen.
I Fö: 20 varför jämkningar beräknades framdeles kunna visa sig erforderliga eller
önskvärda.
Frågan om en översyn av den sålunda fastställda förvaltningsorganisationen
eller delar därav hade under den senaste tiden i olika sammanhang
aktualiserats. Bl. a. hade såväl 1945 som 1946 års riksdagar beträffande
krigsmaterielverket — i senare fallet efter en av riksdagens revisorer verkställd
granskning — i samband med behandlingen av verkets anslagskrav
framställt vissa synpukter avseende verkets uppgifter och organisation. Vidare
hade överbefälhavaren framfört betänkligheter beträffande organisation och
kostnader rörande såväl krigsmaterielverket som försvarets centrala förvaltning
i övrigt.
Det vore angeläget att kostnaderna för förvaltningsverksamheten inom försvaret
icke stode i oskäligt förhållande till försvarets utgifter i övrigt. De
näraliggande erfarenheterna från beredskapstiden syntes emellertid snarast
giva vid handen, att onödiga kostnader i högst avsevärd omfattning förekommit
på områden, där förvaltningsorganisationen varit för svag och ej
kunnat tillräckligt hastigt omställas till den större aktivitet, som krävts under
beredskapen. Även om besparingssynpunktema måste skänkas det största
beaktande vid prövningen av förvaltningsmyndigheternas medelsbehov, finge
icke förbises, att för stor återhållsamhet på detta område kunde — vid det
förhållandet att förvaltningsverksamheten i stor utsträckning vore inriktad
på tekniska och ekonomiska frågor samt kontroll av militära myndigheters
dispositioner i ekonomiskt hänseende — få allvarliga konsekvenser på andra
och i ekonomiskt hänseende viktigare områden.
Vid fastställandet av 1943 års organisation kunde i brist på närmare utredning
icke slutligt avgöras på vad sätt krigsindustriplaneringen borde infogas
i sitt sammanhang med verksamheten för central samordning och
handläggning av landets försörjningsfrågor i dess helhet. Det hade lämnats
öppet, huruvida icke den framtida lösningen av denna mera generella planeringsfråga
kunde föranleda vissa jämkningar i krigsmaterielverkets organisation
och befogenheter. — Vidare kunde, vad förvaltningarnas personalorganisation
beträffar, vid 1943 års beslut ställning i huvudsak tagas endast
till behovet av vissa nyckelbefattningar. Personalbehovet i lägre lönegrader
kunde i allmänhet under pågående förstärkt försvarsberedskap icke tillförlitligt
bedömas. Det förutsattes, att denna fråga skulle upptagas framdeles,
sedan normala förhållanden inträtt, samt att vissa utökningar av den för
fredstid avsedda personalen då kunde bli erforderliga, främst med hänsyn
till den beslutade utbyggnaden av den militära organisationen och till förlängningen
av de värnpliktigas övningstid. I avbidan på en mera generell
prövning av denna fråga hade sedermera skett en försiktig utökning av förvaltningsorganens
personalbestånd. — Slutligen hade man vid 1943 års beslut
utgått från att närmare utredning skulle verkställas rörande organisationen
av försvarets byggnads- och fortifikationsförvaltning; dock fastslogs,
att denna på tre organ fördelade verksamhet skulle centraliseras.
Härutinnan förelågo numera i viss mån ändrade förhållanden. Beträffande
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 63
planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen hade sålunda sär- I FÖ: 20
skilda sakkunniga — ekonomiska försvarsberedskapsutredningen — framlagt
förslag om upprättande av ett nytt centralorgan för denna verksamhet, riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, vilket skulle avlösa rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap. Lösningen av denna fråga kunde
framkalla behov av jämkningar i krigsmaterielverkets organisation och befogenheter.
— Sedan den förstärkta försvarsberedskapen upphört och det
därmed sammanhängande avvecklingsarbetet framförts relativt långt vore
det möjligt att vinna en bättre överblick över förvaltningsorganisationens
personalbehov under normala förhållanden. Frågan om byggnads- och fortifikationsförvaltningens
organisation inom försvaret hade gjorts till föremål
för specialutredning, på sätt vid 1943 års beslut förutsattes. För ändamålet
särskilt tillkallade sakkunniga hade avvisat tanken på en sammanslagning
av civil byggverksamhet med försvarets fortifikations- och byggverksamhet
men hade — med fullföljande av de vid 1943 års beslut i förvaltningsfrågan
angivna riktlinjerna — framlagt förslag om centralisering av bygg- och underhållsverksamheten
inom försvaret.
Av det anförda framginge, att 1943 års beslut i förvaltningsfrågan icke i
alla detaljer innebure en lösning av denna stora organisationsfråga utan förutsatte
kompletterande utredningar och åtgärder i vissa hänseenden. Att
dessa utredningar verkställts i huvudsak endast såvitt angår bygg- och underhållsverksamheten
inom försvaret hade sin grund främst däri, att det
under beredskapstiden och den därefter följande avvecklingsperioden förelegat
alltför stora svårigheter att bedöma förvaltningsorganisationens arbetsbelastning
under normala förhållanden och därav betingade personalbehov.
Starka skäl talade för att ifrågavarande utredningar nu igångsättas. Det vore
sålunda angeläget, att utredningsarbetet kunde ske i nära anslutning till försvarskommitténs
utredning rörande försvarsorganisationen, så att de båda
utredningarna kunde i möjligaste mån samordnas. Det vore även till fördel
att beredskapstidens erfarenheter kunde vid utredningsarbetet tjäna till
ledning.
Översynen av förvaltningsorganisationen borde kunna ske på grundvalen
av de riktlinjer för denna organisation som fastslagits genom 1943 års beslut
och som visat isig i stort sett ändamålsenliga. Någon anledning att mer från
grunden revidera denna organisation, som efter mycket långvariga och omfattande
utredningsarbeten beslutats så sent som år 1943, förelåge enligt departementschefens
mening icke. Vid utredningen borde övervägas i vad mån
arbetsuppgifter böra och kunna överflyttas från ett verk till ett annat i rationaliserings-
och besparingssyfte. Dubbelarbete inom verken och verken
emellan måste självfallet undvikas. Även borde undersökas i vad mån ett
ytterligare samordnande av försvarets förvaltning kunde medföra ökad ekonomi
och effektivitet i förvaltningsarbetet. Härvid trädde frågan om intendenturförvaltningens
ordnande i förgrunden. I samband härmed borde beaktas,
att arméförvaltningens nuvarande uppdelning på två verksenheter icke
torde utgöra eu tillfredsställande organisation. Den blivande utredningen
64
Riksdagsberättelsen.
I Eö: 20 borde givetvis även i övrigt föreslå de jämkningar i verks- och personalorganisationen
som kompletterande utredningar och vunna erfarenheter visade
vara påkallade. Självklart borde förvaltningsorganisationens omfattning anpassas
till den ram som kunde bli bestämd för försvaret i dess helhet.
Utredningen hade att uppmärksamma den av riksdagen berörda frågan om
krigsmaterielverkets uppgifter och organisation, vilken fråga måste skärskådas
i sitt samband med spörsmålet om den ekonomiska försvarsberedskapens
fortsatta handhavande. Även syntes vara motiverat att närmare
överväga frågan om förhållandet mellan krigsmaterielverket och övriga centrala
förvaltningsorgan inom försvaret. Beträffande denna fråga hölle departementschefen
för sin del ej för otroligt, att av överbefälhavaren påtalad
oklarhet beträffande fördelningen av uppgifter, befogenheter och ansvar mellan
nämnda verk och myndigheter i viss mån kunde ha sin grund i bristfälligheter
i organisationen av andra centrala förvaltningsmyndigheter än
krigsmaterielverket. Vid översynen borde strävan vara att åvägabringa större
klarhet vid gränsdragningen mellan de olika centrala förvaltningsmyndigheter,
som handhade försörjningen med krigsmateriel, samt att framlägga
förslag om därav påkallade organisatoriska åtgärder, oavsett vilka myndigheter
som därav berördes. Särskild uppmärksamhet borde härvid ägnas åt
de betydelsefulla och svårlösta frågorna om anskaffningens och kontrollens
handhavande.
I den mån så funnes behövligt, borde organisationstekniska undersökningar
föregå ställningstagande i de föreliggande frågorna. Dessa undersökningar,
för vilka statens organisationsnämnd borde anlitas, borde emellertid utföras
endast inom sådana områden, där de kunde väntas bli av väsentlig betydelse
för utredningsresultatet. Självfallet borde vid utredningen hållas kontakt med
1945 års försvarskommitté. Samarbete borde även sökas med på detta förvaltningsområde
pågående specialutredningar.
Kommittén har intill den 1 december 1946 hållit ett sammanträde.
21. översyn av gällande bestämmelser om arbetstid m. m. för försvarets
civila icke-ordinarie personal.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att inom departementet biträda med översyn av gällande bestämmelser om
arbetstid m. m. för försvarets civila icke-ordinarie personal samt till departementschefen
avgiva förslag till enhetliga bestämmelser i ämnet:
Nordin, J. V., generaldirektör.
Expert:
Rune, I. F., förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsrådet; tel. 10 29 33.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1947.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
65
Socialdepartementet. I S: 3
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. Fritidsutredningen (1944: I 13; 1945: I 9; 1946: I 15).
Utredningen, som enligt beslut den 30 december 1939 skulle vila tills vidare,
har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1946 upphört.
2. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt (1944: I 21; 1945: I 15; 1946: I 21).
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940:
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Expert beträffande bokföringsfrågor:
Harvard, O. G., länsassessor.
Sekreterare:
Lundborg, S., länsnotarie.
Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941: I S 22.
Den sakkunnige har den 9 mars 1946 avgivit betänkande med förslag till
rationalisering i vissa hänseenden av länsstyrelsernas arbetssätt m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Medicinalstyrelseutredningen (1944:1 28; 1945: I 22; 1946: I 25).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 januari 1942 för
att inom departementet biträda med utredning rörande organisationen av
den centrala förvaltningen för medicinal- och veterinärväsendet (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 februari 1942):
Tiselius, K. E., f. d. landshövding, ordförande;
Bager, E. B. E., lasarettsläkare;
Borg, A. W., länsveterinär;
Fast, J. E. G., led. av II kamm.;
Hesselgren, O., häradshövding;
Thunberg, T. L., professor emeritus;
Höglund, H. H., sjukhusdirektör.
Sekreterare:
Björkquist, E. G. A., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Mac Dowall-Pihlström, G. IL, t. f. förste kanslisekreterare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I S 36.
Utredningen har den 5 februari 1946 avlämnat betänkande angående den
centrala organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet (SOU
1946: 20).
Uppdraget är därmed slutfört.
Bihang till riksdagens prot. 19i7. i samt. 5
Kiksdagsberftttelscn.
66
Riksdagsberättelsen.
I S: 4 4. Sakkunnig för revision av »handbok» rörande länsstyrelsernas och déjn
underlydande myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara
(1944: I 29; 1945: I 23; 1946: I 26).
Uppdraget har upphört jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 29 november 1946.
5. Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets
och försäkringsrådets sammansättning (1944: I 39; 1945: I 30;
1946: I 29).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet verkställa översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning samt till
Kungl. Maj:t avgiva det förslag, vartill denna utredning kan föranleda:
Nordin, J. V., generaldirektör.
Sekreterare:
Rune, I. F., förste byråsekreterare.
Den sakkunnige har den 31 augusti 1946 avlämnat betänkande med förslag
till vissa ändringar i lagen om arbetsdomstol, lagen om arbetstidens begränsning,
lantarbetstidslagen, arbetstidslagen för detaljhandeln, arbetstidslagen
för hotell, restauranger och kaféer, butikslängningslagen samt lagen om
försäkringsrådet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Sakkunnig för utredning av vissa i samband med en avveckling av den
allmänna säkerhetstjänsten uppkommande spörsmål (1946:1 36).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1945 för
att inom departementet biträda med utredning av vissa i samband med en
avveckling av den allmänna säkerhetstjänsten uppkommande spörsmål:
Wahlbäck, J. M., underståthållare.
Sekreterare.
Lindblad, C. W., sekreterare.
Utredningsmannen har med skrivelse den 4 februari 1946 överlämnat en
promemoria angående den fortsatta avvecklingen av den allmänna säkerhetstjänsten
samt därmed sammanhängande frågor (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Sakkunniga för utredning rörande behovet av landsfogdeassistenter i länen
m. m. (1946: I 37).
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 med uppdrag att inom departementet
verkställa utredning rörande behovet av landsfogdeassistenter i länen
m. m. samt att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet:
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Enhörning, H. A., landsfogde.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 67
De sakkunniga ha den 22 januari 1946 avlämnat en promemoria rörande I S: 8
behovet av landsfogdeassistenter i länen m. m. (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Sakkunniga med uppdrag att i Amerikas förenta stater studera där bedriven
experiment- och försöksverksamhet beträffande rationalisering av
bostadsbyggandet.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1946 för att
i Amerikas förenta stater studera där bedriven experiment- och försöksverksamhet
beträffande rationalisering av bostadsbyggandet (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):
Friberger, E. G., arkitekt, ordförande;
Granholm, Hj., professor;
Strokirk, E., civilingenjör.
Direktiven för de sakkunniga framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
yttrade därvid bland annat följande:
Det har under senare år blivit allt mera tydligt, att maskintekniken, som
hittills föga utnyttjats inom byggnadsproduktionen, kommer att bli en betydande
faktor i arbetet med att rationalisera och därigenom förbilliga bostadsbyggandet.
På många håll pågår utrednings- och experimentverksamhet
inom detta område, men den utveckling, som här torde kunna förutses,
befinner sig ännu i sitt begynnelsestadium.
I anledning av en framställning den 30 april 1945 av länsarkitekten i
Göteborgs och Bohus län Erik Friberger, ordföranden i statens byggnadslånebyrå
e. o. byråchefen Alf Johansson och stadsplanedirektören i Stockholm
Sven Markelius beslöt Kungl. Maj:t den 13 juli 1945 tillsätta en kommitté
bestående av fyra personer med uppdrag att verkställa utredning rörande
den närmare organisationen och planläggningen av en i framställningen
föreslagen i statlig regi driven utrednings- och experimentverksamhet
rörande mekaniserad serietillverkning av huselement. I nämnda framställning
konstaterades, att de nu tillämpade metoderna för tillverkning av s. k.
monteringsfärdiga trähus ej medförde effektiv kostnadsminskning, beroende
bland annat på att eu stor del av byggnadsarbetet — motsvarande ca 2/3
av kostnaderna — utfördes hantverksmässigt på arbetsplatsen. Enligt förslagsställarnas
mening borde kostnadsminskning kunna vinnas genom en
mekaniserad serietillverkning av standardiserade huselement, vilka borde
vara så beskaffade, att de lätt kunde transporteras till byggnadsplatsen för
att där monteras till fullt färdiga bostäder med erforderliga individuella
variationer. Standardiseringen skulle omfatta inredningen ävensom värme-,
sanitets- ocli elektrotekniska anläggningar.
I skrivelse den 1 oktober 1945 bar nämnda kommitté föreslagit, alt ett
särskilt statligt utredningsorgan borde skapas, vilket i samarbete med andra
statliga ävensom enskilda institutioner och företag skulle handha den ulrednings-
och experimentverksamhet som erfordrades. Utredningsorganet skulle
68
Riksdags b erätt el sen.
I Si 8 vara underställt en nämnd eller kommitté om 7 personer, vilken skulle meddela
närmare direktiv för utredningens bedrivande.
I yttranden över kommitténs förslag anfördes, att avsevärda förarbeten
syntes återstå, innan utrednings- och experimentverksamheten kunde komma
i gång i full utsträckning. Dessa förarbeten innefattade studier av vad som
hittills gjorts på området i Sverige och utlandet. En mera ingående plan
borde därefter uppgöras med ledning av de erfarenheter, som hittills vunnits.
Enligt vad jag inhämtat ha de utrednings- och experimentarbeten, som
igångsatts på detta område i Amerikas förenta stater, nått stor omfattning.
För ställningstagande till frågan om anordnande i Sverige av statlig försöksverksamhet
beträffande rationalisering av bostadsbyggandet synes det vara
av värde att de erfarenheter som vunnits vid berörda utrednings- och experimentverksamhet
i Amerikas förenta stater inhämtas. Denna verksamhet
torde därför böra göras till förmål för så ingående studium som förhållandena
medge.
Studieresa företogs under tiden den 26 mars till den 12 juni 1946. De
sakkunniga ha den 1 december 1946 avlämnat betänkande i form av tre
reseberättelser.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Sakkunnig för utredning angående den definitiva uppdelningen av överståt
hållarämbetet efter länsstyrelse- och magistratsuppgifter m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 21 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning angående dels den definitiva uppdelningen
av överståthållarämbetet efter länsstyrelse- och magistratsuppgifter,
dels poliskammarens ställning efter en sådan uppdelning:
Boéthius, G., assessor.
Utredning i ämnet har framlagts den 30 september 1946.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1946 års utredning för byggnadsfrågor.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1946 för utredning
av frågan om inrättandet av ett centralt organ för samordning av
den tekniska och ekonomiska forskningsverksamheten på husbyggandets
område med särskilt avseende på bostadsbyggandet ävensom i samband härmed
stående spörsmål:
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
Eriksson, J. A., tekn. d:r;
Friberger, E. G., länsarkitekt;
Johansson, A. H., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå;
Lindqvist, R. H., tekn. d:r.
Sekreterare:
Algott, S. A., kanslichef;
Junaeus, H. A. G., byrådirektör.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
69
Utredningen har den 19 december 1946 avgivit ett betänkande med förslag J §
om inrättande av ett centralt utredningsorgan för husbyggnadsfrågor.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sakkunniga för utredning rörande grunderna för kommunernas bidrag
till pensionskostnaderna.
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 29 juni 1946 för att såsom sakkunniga
inom departementet verkställa av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1946, nr
425, begärd utredning rörande grunderna för kommunernas bidrag till pensionskostnaderna
:
östlind, J., byråchef;
östman, O., taxeringsrevisor, tillika sekreterare.
De sakkunniga ha den 26 november 1946 avgivit betänkande med förslag
angående kommunernas bidrag till folkpensionskostnaderna (SOU 1946:82).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Sakkunniga för utredning av frågan om den tekniska utformningen av
utbetalningssystemet för barnbidragen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1946 med uppdrag
att inom departementet verkställa utredning av frågan om den tekniska
utformningen av utbetalningssystemet för barnbidragen:
Andersson, K. O. H., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;
Cederwall, G. F. E., fil. lic., tillika sekreterare;
Helin, M. S., direktör.
De sakkunniga, som under hösten 1946 hållit ett tjugutal sammanträden,
ha den 30 november 1946 avgivit ett betänkande med utredning om utbetalningen
av barnbidragen (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947,
13. Bostadssociala utredningen (1944:1 12; 1945: I 8; 1946: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:
Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;
Engkvist, O., byggmästare;
Wallander, S., arkitekt;
Westholm, S., f. d. stadsarkitekt;
Åhrén, U. E., arkitekt.
Sekreterare:
Johansson, A. H., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå.
70
Riksdagsberättelsen.
I S: 13 Biträdande sekreterare:
Holm, P., pol. mag.
Lokal: Statens byggnadslånebyrå; tel. 23 37 40.
Såsom expert har under år 1946 medverkat hovrättsassessorn E. W. Z.
Göransson.
Utredningen har under år 1946 färdigställt andra delen av utredningens
slutbetänkande, som behandlar saneringen av stadssamhällenas bebyggelse
och vissa med bostadspolitiken sammanhängande organisationsfrågor. Detta
betänkande avses att avlämnas i januari 1947. Utredningen har vidare avgivit
yttranden i ett antal ärenden rörande bostadssociala frågor.
14. Socialvårdskommittén (1944:1 14; 1945:1 10; 1946:1 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):
Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;
Bexelius, E. G., generaldirektör;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hartmann, L., fil. lic.;
Höjer, K. J., generaldirektör;
Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;
Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Wallén, O. A., lantbrukare;
Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör.
Sakkunniga vid verkställande av en kommittén anförtrodd utredning rörande
arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet för arbetslösa,
tillkallade av departementschefen den 18 mars och den 7 april 1941:
Jememan, T. G., t. f. byråchef;
Larsson, I., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Sölvén, K. O. A., advokat.
Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid utredning av frågan om
samordnande av sjukkasseverksamheten och den sociala olycksfallsförsäkringen
har departementschefen den 4 september 1942 tillkallat:
Behring, I. A., lasarettsläkare;
Bergström, G., f. d. försäkringsdirektör;
von Schulzenheim, C. H. J., f. d. byråchef;
östrand, D. O., generaldirektör.
Den 1 augusti 1945 har departementschefen åt ledamoten K. J. Höjer uppdragit
att såsom sakkunnig beträffande de frågor, som stå i samband med
en omarbetning av 1918 års fattigvårdslag, för kommitténs räkning verkställa
utredning rörande nämnda frågor.
Sekreterare:
Larsson, S. O., hovrättsassessor (t. o. m. den 8 september 1946);
Kommittéer och sakkunniffa: Socialdepartementet.
71
Svensson, S. O., hovrättsassessor (fr. o. m. den 9 september 1946); I S: 14
Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare (arbetslöshetsförsäkringsfrågor);
Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare (frågor rörande den sociala
olycksfallsförsäkringen).
Lokal: Torsgatan 4; tel. 10 83 22.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.
Kommittén har under år 1946 intill den 1 december hållit 31 plenisammanträden,
varjämte särskilda delegationer hållit ett stort antal sådana. I vissa
frågor har samråd ägt rum med bland annat 1941 års befolkningsutredning
samt kommittén för partiellt arbetsföra.
Sedan kommittén under år 1945 avlämnat betänkande XI med förslag till
ny folkpensioneringslag, ha förslag rörande folkpensioneringens administrativa
handhavande samt ordningen för pensionernas utbetalande utarbetats
och i maj 1946 framlagts (SOU 1946: 37).
Den i 1946 års berättelse omförmälda utredningen angående införande av
obligatorisk moderskapsförsäkring har under år 1946 avslutats. Betänkande
med förslag angående moderskapsbidrag har avlämnats under februari månad
(SOU 1946: 23).
Arbetet med revision av fattigvårdslagstiftningen har fortsatt under år
1946. En speciell del av denna lagstiftning, nämligen frågan om ålderdomshemmen,
har upptagits till särskild utredning och förslag i ärendet har avgivits
under juli månad (SOU 1946:52).
Den i anledning av den nya folkpensioneringslagen uppkommande frågan
om ändrade grunder för barnbidrag till invaliders och änkors barn samt om
änkeunderstöd och i samband därmed frågan om revision av bidragsförskottslagen
har under 1946 varit föremål för kommitténs utredning, och förslag
i ärendet avses att avlämnas i början av 1947.
Utredningsarbetet angående införande av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
har fortsatt under år 1946. Som en följd av de i jämförelse med kommitténs
förslag till allmän sjukförsäkring i Kungl. Maj:ts proposition till lag
om allmän sjukförsäkring ändrade grunderna för försäkringen har kommittén
under 1946 upptagit till omarbetning ett av kommittén förut preliminärt
utarbetat förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Förslag i frågan
torde kunna framläggas under våren 1947.
Utredningsarbetet på den sociala olycksfallsförsäkringens område, vilket
även i hög grad påverkats av det ändrade läget beträffande sjukförsäkringens
gestaltning, har fortsatt och torde kunna avslutas under år 1947.
I februari 1946 avgav kommittén förslag till provisoriska förbättringar av
ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagen och 1927 års militärersättningsförordning
in. m., vilket förslag lades till grund för Kungl. Maj:ts av
riksdagen bifallna proposition nr 251.
Under år 1946 har kommittén avgivit åtskilliga yttranden i sociala spörsmål.
‘ * Riksdagsbeiåttelsen.
I S: 15 15. 1938 års arbetarskyddskommitté (1944: I 15; 1945: I 11; 1946: I 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):
Nordin, J. V., generaldirektör, chef för arbetsrådet, ordförande;
Andersson, G. L., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;
Fischer, Ida, yrkesinspektris;
Söderbäck, C. F., verkst. direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Hultman, G., verkst. direktör i pappersmasseförbundet;
Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Yllner, C. A. T., förste provinsialläkare;
Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.;
Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen.
Experter:
Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;
André, L., yrkesinspektör;
Bergwall, G., bergmästare;
Blomqvist, G., assessor i försäkringsrådet;
Christenson, A., e. o. förste byråsekreterare;
Fahlman, T., bergsingenjör;
Gabrielson, E. V., byråchef;
Hansen, F. H. R., major i väg- och vattenbyggnadskåren;
Karlsson, K. V., gruvarbetare, led. av II kamm.;
Kvist, S., gruvarbetare;
Odholm, A., direktörsassistent i svenska arbetsgivareföreningen;
Saemund, G., verkst. direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen;
Welin-Berger, J., yrkesinspektör;
östergren, T., krigsråd.
Teknisk sekreterare, tillika föredragande:
Starland, H., yrkesinspektör.
Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel.: 10 29 34 (ordföranden) och 11 29 33
(sekreteraren).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 20.
Kommittén har under år 1946 intill den 1 december sammanträtt 7 dagar.
Kommittén har den 30 augusti 1946 överlämnat sitt huvudbetänkande med
förslag till lag om skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete m. m. (SOU
1946: 60) samt i december 1946 betänkande med förslag till organisation
av tillsynen å arbetarskyddslagstiftningen m. m.
Av kommitténs arbetsuppgifter återstå utredning av frågan om arbetarskyddet
ombord å fartyg samt slutjustering av förslag till vissa specialförfattningar
på arbetarskyddets område ävensom utarbetande av motivering
för dessa förslag.
Kommitténs arbete beräknas bliva avslutat vid slutet av år 1947.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
73
16. 1944 års kommitté för kommunal samverkan (1944:1 16; 1945: I 12; I S; 18
1946:1 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 november 1938, den 3 mars
1944 och den 22 februari 1946 (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november
1938);
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige;
Brännberg, C. M., sjukkassedirektör, ordförande i Göteborgs och Bohus läns
landsting (fr. o. m. den 22 februari 1946);
Ekemar, K. E., kanslidirektör;
Fagerberg, J. A., förrådsföreståndare (fr. o. m. den 22 februari 1946);
Larsson, Y. G. R., f. d. borgarråd, led. av II kamm.;
Thun, F. W., poststationsföreståndare, ordförande i Stockholms läns landsting;
led. av I kamm.;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;
Wigert, A. G. A., landskamrerare;
Ahrén, U. E., arkitekt.
Expert för viss fråga:
Waller, S., kanslidirektör.
Sekreterare:
Törngren, C. E. G., sekreterare.
Lokal: Svenska stadsförbundet; tel.: 23 34 60.
Beträffande kommitténs uppdrag se 1939: S 22 och 1944: I S 12.
Kommittén har under år 1946 hållit 4 sammanträden in pleno. Härjämte
har ett arbetsutskott inom kommittén sammanträtt 21 gånger. Ordföranden
och två ledamöter av kommittén jämte sekreteraren ha företagit en studieresa
till Sundsvall.
Inom kommittén har under året utarbetats lagförslag avseende vissa former
för kommunal samverkan.
Arbetet beräknas kunna slutföras under våren 1947.
17. 1939 års stadsläkarutredning (1939:24; 1946:1 19).
Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.
18. Kommittén för estlandssvenskarna (1944: I 22; 1945: I 16; 1946: I 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1940:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande;
Curman, J. E., riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet, vice ordförande;
Forslund, J. A., led. av I kamm.;
Hellstedt, E. S., legationsråd;
Kuylenstierna, G. W. G., f. d. generaldirektör;
Lindeberg, E. F. L., landshövding;
Skogh, S. A., byråchef;
74
Riksdagsberättelsen.
I St 18 Ytterborn, G. H., överdirektör;
Svedelius, E., f. d. direktör i utlandssvenskarnas förening;
Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm. (t. o. m. den 30 juni
1946);
Hafström, A. G. G:son, fil. lic. och jur. kand.;
Östberg, L. F. P., advokat;
Bexelius, E. G., generaldirektör.
Expert för fiskerifrågor:
Hessle, C. W., byråchef;
Expert för mottagande och inkvartering:
Cronwall, M., kontorsassislent vid Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem.
Expert för befolkningsstatistiska utredningar:
Hyrenius, H., fil. d:r.
Sekreterare:
Ohlson, S., jur. kand.
Lokal: Tunnelgatan 23; tel.: 11 35 00, 11 57 21, 11 57 22.
Angående kommitténs uppdrag, se 1941:1 S 26.
Kommittén har under år 1946 samnianträtt in pleno en gång, varjämte ett
arbetsutskott i regel sammanträtt en gång varje vecka.
I kommiténs förteckning över estlandssvenskar i Sverige finnas upptagna
ca 7 300 personer (år 1945 omkring 7 200). Utplaceringen av åldringar på
ålderdomshem har avstannat på grund av platsbrist. Ålderdomshemmet för
estlandssvenskar å Ramsö, Kustbohemmet, vars iordningställande påbörjades
under 1945, har i februari 1946 tagits i bruk.
Kommitténs huvudsakliga arbete har varit inriktat på att hjälpa estlandssvenskarna
att bliva svenska medborgare.
Den av Rågöstiftelsen år 1940 påbörjade kolonisationsverksamheten har
fortsatt i intimt samarbete med kommittén. Studielåneverksambeten har
fortsatt. De kontanta lån, som estlandssvenskama vid sin ankomst till Sverige
erhållit genom kommittén för inköp av nödvändiga kläder och bohagsutrustning,
ha till en del återbetalats. Indrivningen av återstående lån fortsättes.
Konton över in natura erhållna klädespersedlar och bohagsutrustning
ha upprättats för varje person.
Kommittén torde kunna slutföra sitt arbete tidigast omkring mitten av
år 1947.
19. 1941 års befolkning sutredning (1944: I 25; 1945: I 19; 1946: I 23).
Tillkallade enligt Rungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1941
för att inom departementet verkställa utredningar rörande vissa befolkningspolitiska
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 sept. 1941):
Erlander, T. F., statsminister, led. av I kamm., ordförande1;
Gyllenswärd, C., professor;
Johansson, A. H., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå;
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
1 I främst. I2/io 1946 har statsminister Erlander begärt entled.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
75
Sekreterare: I St 19
Cederwall, G. F. E., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Eckerberg, P., fil. kand.
Tegnor, G., pol. mag.
Lokal: Fredsgatan 2; tel.: 10 22 03.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1942: I S 35.
Befolkningsutredningen har under tiden den 1 december 1945—30 november
1946 hållit 17 sammanträden.
Av de i 1946 års berättelse omnämnda olika delegationerna har endast
delegationen för hem- och familjefrågor fortsatt sitt arbete under hela året.
På framställning av utredningen ombildades efter den 15 februari 1946
givet bemyndigande utredningens delegation för den halvöppna barnavården
till en fristående kommitté, 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården
(se I So 34). Befolkningsutredningens delegation för förlossningsvården
avslutade sin verksamhet i december 1945. Den socialpedagogiska
delegationen avlämnade den 18 januari 1946 ett förslag om tillsättandet av
en särskild kommitté för folkbadsfrågan och den 9 februari ett förslag om
vinterkoloniverksamhet för s. k. kontrollbarn. Därefter ansågs delegationens
arbetsuppgifter slutförda.
Frågor av särskild betydelse för de hem- och yrkesarbetande kvinnorna
ha som tidigare handlagts av utredningens delegation för hem- och familjefrågor.
Delegationens ledamöter:
Höjer, Signe, fru, ordförande;
Collin, Karin, fröken;
Osvald, Ingrid M., inspektris för statens lanthushållsskolor;
Rydli, Hanna, fil. d:r;
Wallentheim, Annie, fru;
Wiklund, Gertrud, fru.
Sekreterare:
Åkerman Johansson, Brita, fru, fil. lic.
Delegationen har under tiden den 1 december 1945—den 30 november
1946 hållit 20 sammanträden samt dessutom deltagit i befolkningsutredningens
samtliga sammanträden.
Under 1946 har utredningen avlämnat följande betänkanden: Dödföddheten
och tidigdödligheten i Sverige — dess samband med nativitetsminskningen
och dess förhållande vid olika former av förlossningsvård samt dess
socialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. En undersökning utförd
inom utredningen av professor Curt Gyllenswärd (SOU 1946: 2); betänkande
om bamkoslnadernas fördelning med förslag angående allmänna
barnbidrag m. in. med särskilda bilagor (SOU 1946: 5 och 6); den familjevårdande
socialpolitiken (SOU 1946: 17) samt betänkande om befolkningspolitikens
organisation m. in. (SOU 1946: 53).
I S: 19
Riksdagsberättelsen.
Dessutom har utredningen den 18 januari 1946 avlämnat kompletterande
kostnadsberäkningar i fråga om byggnads- och driftbidragen till förlossningsanstalter,
den 5 februari en kompletterande undersökning till utredningens
i november 1945 avgivna betänkande om förlossningsvården avseende
vårdtidens längd vid olika förlossningsanstalter tiden 1 juli 1943—30
juni 1945, samt den 9 mars en undersökning om planläggning och inredning
av skolmållidslokaler.
I början av januari 1947 avser utredningen att avlämna ett betänkande om
kollektiv tvätt.
Utredningen har avgivit utlåtanden i ett flertal ärenden, bl. a. över motionen
II: 383 i riksdagen om utredning angående befolkningsfördelningen
mellan landsbygd och stad.
Av utredningens arbetsuppgifter återstår ett betänkande om familjeliv och
hemarbete, vilket beräknas kunna publiceras under första kvartalet 1947.
Samtidigt beräknar utredningen kunna avlämna ett förslag om åtgärder för
att nedbringa enskildas kostnader för att häva ofrivillig barnlöshet. Därefter
anser utredningen sitt uppdrag vara fullgjort.
20. Statens flyktingsnämnd (1944: I 26; 1945: I 20; 1946: I 24).
Enligt kungörelse den 12 september 1941 (SFS nr 753) om statlig och
statsunderstödd flyktingshjälp skall från och med den 1 oktober 1941 en
särskild nämnd, kallad statens flyktingsnämnd, finnas för handläggning av
ärenden om bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt om direkt
understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktingskommitté.
Instruktion för nämnden fastställdes den 26 september
1941.
Ledamöter (sedan den 1 oktober 1946):
Hagelin, N., inspektör, ordförande och chef för statens utlänningskommission,
ordförande;
Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;
Skogh, S. A., byråchef;
Wahlberg, E., direktör i svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Ersättare:
Perslow, M., byråchef;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;
Granath, A., sekreterare;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.
Lokal: Statens utlänningskommission, Valhallavägen 135; tel.: 67 93 00
(växel).
Nämnden har under år 1946 sammanträtt 22 gånger.
Under tiden 1 januari—30 september 1946 har genom nämnden utbetalats
understöd med tillhopa 3 428 229 kronor 84 öre. Härav har 321 935
kronor 30 öre beviljats såsom bidrag åt flyktingskommittéerna och 3 106 294
kronor 54 öre utgått såsom direkt understöd till enskilda flyktingar.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
77
21. Statens sjukhusutredning av år 1943 (1944: I 36; 1945: I 27; 1946: I 27). J 21
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att biträda
med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna vid sådana
sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför landsting
i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, ordförande;
Björkquist, E. G. A., byråchef;
Goldkuhl, A. E., docent, överläkare;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;
Hakeman, Elin, husmoder (fr. o. m. 1 juni 1946);
Hansson, N. H., sjukhusdirektör (fr. o. m. 1 juni 1946);
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Höglund, H. H., sjukhusdirektör (t. o. in. 31 maj 1946);
Odelberg, A. A., lasarettsläkare;
Olsson, C. P., f. d. banarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Assarsson, S., sjukhusintendent, för frågor rörande arbetsstudier och patientarbetet
inom sinnessjuk- och sinnesslövården;
Berg, A. E., civilingenjör, för frågor rörande arbetsstudier;
Blom, S., e. o. byråchef, för vissa med sinnessjukvårdens rationalisering sammanhängande
frågor;
Böckert, Signe, första föreståndarinna, och
Dagberg, E. O., överläkare, för frågor rörande revision av inom sinnessjukvården
använda blankettformulär;
Jönsson, B. W., civilingenjör, och
Köhler, S., avdelningschef, för frågor rörande rationalisering av sjukhusens
tvättavdelningar;
Sjunnesson, W., sjukhusintendent, för frågor rörande utspisningen vid sjukhus
(fr. o. m. den 28 juni 1946);
Ström, G., byråchef, för frågor rörande sjukhusens driftsekonomi.
Sekreterare:
Soop, E., fil. lic.
Lokal: Hamngatan 14; tel.: 11 15 95.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.
Plenisammanträden ha hållits sammanlagt 20 dagar under år 1946.
För utförande av arbetsstudier å vissa sjukhus har utredningen haft, förutom
civilingenjören Berg, sex ingenjörer anställda.
Utredning rörande sjukhusväsendets utbyggnad med sjukhus eller sjukhusavdelningar
av s. 1c. B-typ har bedrivits under år 1946. Betänkande avses att
publiceras i början av år 1947.
Enligt uppdrag har utredningen till behandling upptagit frågan om sysselsättningsterapi
vid lasarett och vissa andra lcroppssjukhus. Betänkande
härom torde kunna avlämnas under första halvåret 1947.
Den utredning rörande personalförhållanden vid lasarett, som sjukhusut -
78 Riksdagsberättelsen.
1 S: 21 redningen i samarbete med centrala sjukvårdsberedningen slutförde år 1945,
har publicerats av tidskriften »Sjukhuset», nr 5 1946.
Frågan om en effektivisering i olika avseenden av sinnessjukvården i landet
har omhänderhafts av en särskild subkommitté. Härvid ha i synnerhet
frågor rörande sinnessjukhusens planläggning, läkarnas expeditionsarbete,
arbetsterapin, revision av blankettväsendet m. m. varit föremål för behandling.
Betänkande i frågan torde komma att avlämnas under första halvåret
1947.
Arbetsstudier ha under året bedrivits dels vid lasarettet i Östersund och
Allmänna sjukhuset i Malmö, dels vid hemmen för kroniskt sjuka i Malmö,
Eskilstuna, Skurup, Sjöbo, Teckomatorp, Vaxholm och Enköping, dels vid
Frösö och Sundby sjukhus, dels vid Sollidens sanatorium och centralsanatoriet
i Arvika, dels ock vid köken vid Växjö och Kalmar lasarett samt S:t
Lars sjukhus. Fortsatta arbetsstudier beräknas komma att taga även första
halvåret 1947 i anspråk.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1947/48.
22. 1943 drs sockersjukutredning (1944:1 37; 1945:1 28; 1946:128).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet biträda med av riksdagen i skrivelse den 20 maj 1943,
nr 223, begärd utredning rörande åtgärder för att förbättra förhållandena för
de sockersjuka;
Sanden, J. E., redaktör, led. av I. kamm., ordförande;
Byttner, J. T., medicinalråd;
Möllerström, J. V. S., med. d:r, docent;
Restad, E. H., landstingsdirektör;
Wistrand, A. D. H., byråchef (fr. o. m. den 12 juli 1946).
Expert :
Cramér, C. H., professor.
Sekreterare:
Wistrand, A. D. H., byråchef (t. o. m. den 11 juli 1946);
Störtebecker, B. G., amanuens (fr. o. m. den 12 juli 1946).
Lokal: Kungsholmstorg 6; tel.: 52 58 12.
Under år 1946 ha 3 sammanträden hållits, varjämte överläggningar ägt rum
mellan ordföranden och enskilda ledamöter samt sekreteraren.
På grund av sjukdomsfall har utredningsarbetet icke såsom planerats kunnat
fullföljas under årets första månader. Under senare delen av året har
arbetet intensifierats, överläggningar ha ägt rum med experter på olika områden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1947.
23. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté (1944: I 40; 1945: I 31; 1946: I 30).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för jordbrukets
behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
von Bergen, J. A., byrådirektör;
Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;
Eriksson, G., ombudsman;
Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Saemund, G., direktör;
Sjögren, E., direktör;
Strandberg, E., ombudsman;
Örborn, A., agronom.
Utredningsavdelning:
Kindstrand, C. A., civilingenjör (avdelningens chef t. o. m. den 28 februari
1946);
Wale, H., civilingenjör (avdelningens chef fr. o. m. 1 mars 1946, dessförinnan
vice chef);
Karlen, F. I. G. D., civilingenjör (t. o. in. 30 april 1946);
Boman, K., civilingenjör (fr. o. in. 1 mars 1946);
Forsgren, K-G., ingenjör (fr. o. m. 1 juni 1946);
Bengtson, K., ingenjör (assistent fr. o. m. 12 augusti 1946);
Brinkmar, A., ingenjör (assistent);
Bryntse, I. (assistent);
Enervald, G., ingenjör (assistent t. o. in. 28 februari 1946);
Fasth, E. L. (assistent);
Hermansson, T., ingenjör (assistent);
Johansson, H. (assistent);
Lindgren, B. E., ingenjör (assistent);
Lööf, E., ingenjör (assistent);
Marmstål, F. (assistent fr. o. m. 1 maj 1946);
Rohlin, A. O. (assistent t. o. m. 31 mars 1946).
Sekreterare:
Junaeus, H. A. G., byrådirektör.
Lokal: Torstenssonsgatan 12; tel.: 62 43 40, 62 43 50.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: IS 40.
Under år 1946 ha intill den 1 december 3 sammanträden hållits med hela
kommittén. Dessutom ha flera mindre sammanträden och konferenser ägt
rum.
Bearbetningen av arbetsstudiematerialet från år 1945 har i stort sett bekräftat
föregående års erfarenheter rörande storleken av spilltiderna m. m.
vid detta slag av byggnadsföretag.
Arbetsstudier ha under år 1946 bedrivits vid sju olika arbetsplatser. Fem av
dessa ha gällt ekonomibyggnader och de övriga bostadshus. Det erhållna arbetsstudiematerialet
är under bearbetning. Dessutom ha beträffande enstaka
arbelsoperationer och grupper av arbetsoperationer försöksmässiga studier
gjorts för utrönande av olika arbetsmetoders lämplighet.
Av kommittén tidigare publicerade »Rekommendationer för konstruktiv
79
I S: 23
Riksdagsberättelsen.
I S: 23 beräkning av jordbruksbyggnader» ha under år 1946 varit föremål för vissa
överarbetningar och kompletteringar med ledning av de nya erfarenheter,
som framkommit.
Vissa utredningar ha gjorts med avseende på virkesanskaffning i form av
uppsägning på byggnadsplatsen.
Den tidigare påbörjade omprövningen av gängse byggnadskonstruktioner
har fortsatts i syfte att på detta område åstadkomma lägre byggnadskostnader
genom material- och arbetsbesparing.
Kontakt har uppehållits med befintliga organ för forskning, planläggning
och standardisering på byggnadsområdet, varigenom en viss arbetsfördelning
kunnat åstadkommas.
Ett första skede av utredningsarbetet, resulterande i vissa rationaliseringsförslag
på ifrågavarande byggnadsområde, beräknas bliva slutfört under år
1947. Frågan om arbetsstadiernas framtida organisation och tillämpning på
byggnadsverksamheten i vidare bemärkelse har hänskjutits till en utredning
inom departementet.
24. Kommittén för partiellt arbetsföra (1944:1 42; 1945:1 32; 1946:1 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att verkställa utredning av de partiellt arbetsföras problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 oktober 1943):
Kjellman, H., landshövding, ordförande;
Cederström, Hj., ingenjör;
Hedkvist, C., sekreterare;
Larsson, K., sekreterare;
Larsson, M., direktörsassistent;
Myrdal, Alva, studierektor, fru;
Rehn, G., sekreterare;
Riilcker, A., stadsdistriktsläkare;
Thorelli, H., överingenjör.
Experter:
Bergh, A., förste inspektör;
Ericson, F. C. W., förste kanslisekreterare;
Montell, E., förste kanslisekreterare;
Söderqvist, C., byrådirektör.
Sekreterare:
Ström, N., revisor.
Biträdande sekreterare:
Johnson, A., förste amanuens (fr. o. m. den 21 januari 1946);
Rehnberg, B., förste assistent;
Sandrén, J., redaktör (fr. o. m. den 1 juni 1946).
Lokal: Sturegatan 58; tel.: 67 58 74.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944:1 S 42.
Under tiden den 1 december 1945—30 november 1946 har kommittén hållit
81
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
26 plenisammanträden, varjämte särskilda delegationer hållit ett antal sammanträden.
Utöver de i 1946 års berättelse omnämnda delegationerna har kommittén
tillsatt en delegation för försöksverksamhet.
Kommittén har den 13 mars 1946 avlämnat betänkande I med förslag till
effektiviserad kurators- och arbetsförmedlingsverksamhet för partiellt arbetsföra
m. m. (SOU 1946:24) samt den 9 september 1946 en bilaga till
kommitténs betänkanden »Arbetsterapi, ett led i sjukvården», utarbetad av
med. d:r Erik Severin på grundval av en studieresa i U. S. A. (SOU 1946: 65).
Kommittén har därjämte i skrivelser till chefen för socialdepartementet gjort
framställningar om vissa åtgärder för de partiellt arbetsföra.
I övrigt har kommittén koncentrerat sitt arbete på frågan om yrkesvägt
ledning och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra, och betänkande i detta
ämne beräknas kunna framläggas i början av år 1947.
25. Parlamentariska undersökningskommissionen angående flgktingårenden
och säkerhetstjänst (1946:1 32).
Tillsatt genom Ivungl. Maj:ts beslut den 12 januari 1945 med uppdrag att
\ verkställa en allsidig undersökning rörande vissa förhållanden i samband
med uppdagandet att e. o. byråinspektören i statens utlänningskommission
R. Paulson tillhandahållit en svensk medborgare, som bedrivit olovlig underrättelseverksamhet,
vissa uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari
1945).
Ledamöter:
Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
•Branting, G., advokat, led. av I kamm.;
Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamm.;
Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Romanus, S. E., lagbyråchef.
Förhörsledare m. m.:
Lindskog, A. G., borgmästare;
Tammelin, N. E., rådman;
von Sydow, G., hovrättsassessor.
Notarier (biträdande sekreterare) :
Munthe, R. E. L., revisor;
Eberliardt, G., amanuens;
Lindström, E„ stadsfiskal (t. o. m. den 31 januari 1946);
Äqvist, N. E„ extra fiskal (t. o. m. den 31 juli 1946);
Lindencrona, L. G., extra fiskal (t. o. in. den 30 september 1946).
Biträdande tjänstemän för särskilda uppdrag: Mehr, Ilj. L., t. f. drätselkamrer
(t. o. m. den 31 maj 1946); von Hartmansdorff, C.-H., byråchef
(t. o. in. den 6 juni 1946).
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 samt. g
1 Riksdagslicrttttclsen.
82
Riksdagsberättelsen.
I Si 25 Härjämte har kommissionen med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande såsom
biträden under vissa tidsperioder eller för särskilda utredningsuppdrag
anlitat tre personer.
Lokal: Rosenbad 2; tel.: 20 28 61, 20 29 75, 20 28 94.
Beträffande kommissionens uppdrag, se 1946: I S 32.
Under tiden den 1 december 1945—den 30 november 1946 har kommissionen
hållit 71 sammanträden.
Kommissionen har den 31 maj 1946 överlämnat betänkande (del I) angående
flyktingars behandling (SOU 1946: 36) samt den 20 december 1946 avgivit
betänkande (del II) angående utlämnande av uppgifter om flyktingar.
Redogörelse för kommissionens undersökningar rörande säkerhetstjänstens
verksamhet beräknas komma att avgivas under första halvåret 1947.
26. /945 års skogshärbärgesutredning (1946: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 19 januari 1945 med
uppgift att inom departementet biträda med utredning angående förbättrande
av skogsarbetarnas och dem närstående arbetargruppers bostadsförhållanden
på arbetsplatserna (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1945):
VVallner, K. O. G., skogs- och flottledsinspektör, ordförande;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Sahlin, O., disponent.
Sekreterare:
Broström, S., forstmästare;
Ahlbom, S. V., e. o. byråsekreterare (fr. o. m. den 18 november 1946).
Lokal: Kungsgatan 55; tel.: 11 78 30.
Beträffande direktiven för utredningen se 1945:1 S 33.
Utredningen har under år 1946 hållit 4 sammanträden. Utredningens sekreterare
har besökt 2 socknar inom vart och ett av de sju nordligaste länen
för införskaffande av vissa uppgifter.
Utredningen avser att i början av år 1947 avgiva betänkande beträffande
bostadsfrågans ordnande å bondeskogarna.
Med anledning av remisser har utredningen avgivit vissa yttranden.
Utredningens arbetsuppgifter beräknas bliva slutförda under år 1947.
27. Sakkunniga för utredning beträffande erforderliga åtgärder vid överflyttning
från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission av ärenden
rörande arbetslöshetsförsäkring (1946:1 34).
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 26 januari 1945 med uppdrag att inom
departementet biträda med utredning rörande vilka åtgärder, som behöva
vidtagas vid en överflyttning från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission
av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring:
Thomson, A. N„ landshövding, f. d. ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;
Jerneman, T. G., t. f. byråchef.
1
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
83
Sekreterare: I S: 29
Ringenson, S., t. f. byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadskommissionen; tel.: 21 18 08 (sekreteraren).
De sakkunniga ha under år 1946 intill den 1 december icke hållit något
sammanträde. Studieresor ha företagits till Danmark och Norge.
En promemoria angående den norska arbetslöshetsförsäkringens organisation
in. m. har utarbetats.
Med hänsyn till den i mars 1946 igångsatta utredningen rörande ett centralt
organ inom statsförvaltningen för handhavande av arbetsmarknadsfrågor
(se I So 37), har de sakkunnigas verksamhet i huvudsak varit inställd
i avvaktan på att vissa resultat, som äro erforderliga såsom grundval
för de sakkunnigas arbete, skulle framkomma genom nämnda utredning.
De sakkunnigas uppdrag väntas kunna slutföras under första halvåret 1947.
28. 1945 års vårdhemssakkunniga (1946:135).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1945 med
uppdrag att inom departementet biträda med verkställande av överarbetning
av ett av 1940 års civila byggnadsutredning den 15 februari 1943 avgivet betänkande
(SOU 1943: 10), i vad betänkandet avser förslag till föreskrifter rö1
rande planläggning och utförande av byggnader för ålderdomshem, hem för
kroniskt sjuka, vårdhem för lättskötta sinnessjuka samt lokaler för folktandpoliklinker:
Fast,
J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Dahlgren, I. J. G., sekreterare, tillika sekreterare;
Hamrin, Greta, kursledarinna;
Myrgård, A., provinsialläkare;
Molander, M. E., arkitekt.
Experter (fr. o. m. den 2 april 1946):
Löfström, F., arkitekt;
Fröléen, S., arkitekt.
Lokal: Svenska landstingsförbundet, Slussplan 9; tel.: 23 40 45.
De sakkunniga ha under år 1946 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet är i det närmaste fullgjort och betänkande avses att
avgivas i början av år 1947.
29. Bgggnadssäsongutredningen (1946: I 38).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 31 augusti 1945 för utredning
angående överföring av viss del av den nuvarande byggnadsregleringen
att gälla även under normala tider (se Post- och Inrikes tidn. den 21
september 1945):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Björkman, V., förbundsordförande;
Gustafson, D., byggmästare;
Holmen, F. II., direktör;
84
Riksdagsberättelsen.
I S: 29 Johansson, A. H., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå;
Olsson, I., sekreterare.
Sekreterare:
Lindblad, C. W., sekreterare.
Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I S 38.
Utredningen har under år 1946 hållit 13 sammanträden.
Med hänsyn till inflationsriskerna samt den alltjämt betydande bristen
på arbetskraft och byggnadsmaterial har det varit nödvändigt att tills vidare
bibehålla regleringen av byggnadsverksamheten. Utredningen, som till en
början avsåg att avsluta sitt uppdrag under första hälften av 1946, har funnit
det önskvärt att i möjligaste män anknyta sitt förslag till den vid regleringens
upphörande rådande arbetskraftssituationen.
Utredningen räknar med att slutföra sitt arbete under år 1947.
30. 1945 års civilförsvarsutredning (1946: I 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 för
att verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 oktober 1945):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;
Lemmel, C. F. R., överstelöjtnant;
Linderot, S. H., redaktör, led. av I kamm.;
Lundquist, S. V., byråchef;
Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.;
Thapper, G. F., metallarbetare, led. av II kamm.;
Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.
Sekreterare:
Widmark, G. F. S., assessor.
Biträdande sekreterare (fr. o. m. den 6 november 1946):
Femqvist, L. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Hantverkargatan 21; tel.: 52 06 00.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I S 39.
Utredningen har under tiden den 30 november 1945—den 30 november
1946 hållit 29 sammanträden. Mellan sammanträdena ha vissa ledamöter
ävensom sekreteraren och biträdande sekreteraren utfört arbete i anledning
av utredningsuppdraget. Därjämte ha vissa av ledamöterna ävensom sekreteraren
företagit studieresor utomlands.
Till utredningen har för avgivande av utlåtande överlämnats ett flertal
framställningar.
I skrivelse den 14 januari 1946 har utredningen till Kungl. Maj:t framlagt
förslag rörande verksamheten inom civilförsvaret under tiden intill dess att
det slutliga resultatet av utredningen föreligger.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under loppet av januari 1947.
85
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
31. Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmarknadsfrågor I Si 32
(1946: I 40).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945
för att inom departementet verkställa utredning rörande vissa frågor angående
försäljning av egnahem och bostadsrättslägenheter i samband med innehavarens
avflyttning till annan ort i arbetsmarknadsreglerande syfte ävensom
angående betalning av förfallande annuiteter och räntor å bostadslån
vid inkomstbortfall till följd av arbetslöshet och arbetskonflikt (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 december 1945):
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
Tunhammar, E., direktör i Sveriges industriförbund;
Gonäs, E., ombudsman i svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Södermark, S., advokat.
Sekreterare:
Ekdahl, G., förste aktuarie (fr. o. m. den 1 mars 1946).
Lokal: Statens Byggnadslånebyrå; tel.: 23 37 40 (sekreteraren).
Intill den 1 december 1946 ha de sakkunniga hållit 16 sammanträden.
De sakkunniga ha bl. a. genom samråd med representanter för statens arbetsmarknadskommission
och bostadssociala utredningen sökt klarlägga de
allmänna förutsättningarna för särskilda åtgärder i syfte att lämna stöd åt
arbetslös egnahemsägare eller bostadsrättshavare. I anslutning härtill ha de
sakkunniga låtit utföra en statistisk undersökning beträffande verkningarna
å bostadsmarknaden av en sysselsättningsminskning.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
32. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1945 för
utredning angående sjuksköterskeutbildningen och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):
Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;
Becker, Anna, fru;
Dahlgren, I. J. G., sekreterare;
Dillner, Elisabet, föreståndarinna vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola;
Johnsson,
B. E., statskommissarie;
Schuberth, O. O., med. d:r, docent;
Thomson, Lisa, föreståndarinna vid S:t Eriks sjuksköterskeskola.
Experter:
Andrell, Maria, byråinspektör;
Nilstein, A., amanuens (fr. o. m. den 15 februari 1946);
Wernstcdt, S., t.f. föredragande i regeringsrätten (fr. o. in. den 20 september
1946).
86
Riksdagsberättelsen.
I Si 32 Sekreterare:
Wernstedt (t. o. in. den 19 september 1946);
Berlitz, N. E., amanuens (fr. o. in. den 20 september 1946).
Lokal: Södersjukhuset; tel.: 44 62 51 eller Kanslihuset.
De för kommittén gällande direktiven framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade härvid om riksdagens skrivelse den 30 juni 1945, nr 519, samt
anförde hland annat följande:
För att det föreliggande eller förväntade behovet av utbildad sjukvårdspersonal
skall kunna tillgodoses erfordras bl. a. att spörsmålet om sjuksköterskeutbildningen
blir löst. En första förutsättning härför är givetvis att antalet
skolor och andra utbildningsmöjligheter är tillräckligt stort. För tryggande
av rekryteringen till sjuksköterskeyrket erfordras vidare att frågan
om utbildningens anordnande erhåller en sådan lösning — bl. a. i vad avser
kostnaderna för utbildningen —- att icke någon för yrket lämpad ung kvinna
av ovidkommande omständigheter avhålles från att ägna sig åt detsamma.
En lösning av frågan om utbildningens längd och kvalitet, som åsidosätter
sjukvårdens krav på tillräckliga kvalifikationer hos dess utövare, kan å andra
sidan självfallet icke godtagas.
I första hand måste omprövas vilka krav som i utbildningshänseende böra
ställas på sjuksköterskor inom skilda verksamhetsområden och på olika befattningar
inom dessa. Angeläget är att rekryteringen till sjuksköterskeyrket
sker med bredast möjliga bas. Prövas bör om och i vad mån kraven på teoretiska
förkunskaper för tillträde till sjuksköterskeskolor kunna mildras. Undersökas
bör därvid även under vilka förutsättningar tjänstgöring såsom
sjukvårdsbiträde skall kunna berättiga till inträde i sjuksköterskeskola. För
sjukvårdsbiträden, som icke eftersträva att på dylik väg erhålla full sjuksköterskekompetens,
bör beredas tillfälle att genomgå någon mindre, teoretisk
kurs, som öppnar väg för befordran inom sjukvårdsbiträdesgraden.
Det bör undersökas i vad mån en omläggning bör ske av de kursplaner,
som nu följas vid sjuksköterskeskolorna. Frågan om en sekularisering av
dessa skolor kan icke heller längre undanskjutas. Jämväl arten och omfattningen
av elevernas praktiska tjänstgöring bör uppmärksammas. Den sammanlagda
utbildningstiden synes genom effektiviserings- och rationaliseringsåtgärder
kunna åtminstone i någon mån förkortas. I den mån sjuksköterskeelevema
rekryterats ur sjukvårdsbiträdeskåren böra de, vid utmätningen av
längden av de praktiska kurserna, under närmare angivna förutsättningar
äga i skälig utsträckning tillgodoräkna sin tidigare tjänstgöring.
Spörsmålet om skolornas organisation måste även uppmärksammas. Framkomna
förslag att en mot sjuksköterskeutbildningen svarande utbildning borde
anordnas för manlig sjukvårdspersonal böra undersökas.
I den mån hinder av ekonomisk art möta för den som önskar genomgå
sjuksköterskeskola eller utbildningskurs, böra dessa i görligaste mån undanröjas.
Det synes angeläget, att ekonomiskt stöd till utbildningen lämnas —
i den mån så befinnes lämpligt i sådan form, att vederbörande bindes vid
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
87
yrket under någon tid efter det utbildningen avslutats. Stipendier kunna så- I 33
lunda lämnas under villkor att eleven efter genomgången utbildning under
viss minimitid tjänstgör såsom sjuksköterska. Dylika anordningar få å andra
sidan självfallet icke verka därhän att sjuksköterskorna förhindras att
ingå äktenskap vid unga år.
I sakens natur ligger att utredningen torde komma att tangera även vissa
närliggande utbildningsområden, i synnerhet utbildningen av barnmorskorna.
Sålunda torde särskilt beaktas ett framfört förslag att, med tanke särskilt
på behovet i mera glest befolkade landsdelar, utbilda distriktssköterskor med
jämväl barnmorskekompetens.
Kommittén har intill den 1 december 1946 sammanträtt in pleno 40 gånger.
Inom kommittén ha arbetat flera subkommittéer, vilka haft ett betydande
antal sammanträden. Enskilda ledamöter ha företagit studieresor inom och
utom landet.
Kommittén har till sjukhus och sjuksköterskeskolor in. fl. utsänt ett tiotal
frågeformulär rörande behovet av sjukvårdspersonal och sjuksköterskor
bildningens anordnande m. m. De härå avgivna svaren ha statistiskt bearbetats.
Samråd har ägt rum med vissa andra kommittéer ävensom med ett flertal
för kommitténs arbetsuppgift intresserade organisationer m. fl.
Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1947.
33. Sxjnkravskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande behovet av särskilda
fordringar på synförmågan för anställda inom vissa yrken i allmän
och enskild tjänst jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 februari 1946):
Ploman, K. G., professor, ordförande;
Larsson, S. W., professor;
Lingman, J., ombudsman;
Pelow, M. E., byrådirektör;
Strömberg, A. E., rektor;
Strömberg, O. A. E., fältläkare;
Svahn, O. E., t. f. professor.
Sekreterare:
Stenhis, J. E., t. f. andre kanslisekreterare (t. o. in. den 30 september 1946);
Ström, G. T. W., förste byråsekreterare (fr. o. in. den 1 oktober 1946).
Lokal och tel.: Riksförsäkringsanstalten (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet
framhölls bland annat:
Inom vissa yrken i allmän eller enskild tjänst liava för erhållande av
anställning uppställts vissa minimikrav i fråga om bland annat synskärpa.
88
Riksdagsberättelsen.
I S: 33 Vacl man vanligtvis menar med god syn har för vissa speciella arbetsområden
icke ansetts vara tillräckligt för att garantera en ur produktionssynpunkt
tillfredsställande arbetskapacitet. Därtill kommer ytterligare, att
riskerna för olycksfall i arbetet i en del fall anses äga direkt samband med
synorganens funktionsduglighet. Ett tredje och icke mindre viktigt motiv
för uppställandet av dessa krav har varit hänsynen till den allmänna säkerheten,
exempelvis inom trafikväsendet.
De föreskrifter angående synförmågan, som nu äro gällande, ha varit
föremål för en viss kritik från bl. a. en del berörda personalgruppers sida.
Senast har styrelsen för svenska järnvägsmannaförbundet i en till chefen
för kommunikationsdepartementet den 6 december 1945 överlämnad skrivelse
ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till vunna erfarenheter de fordringar
på synförmågan och ögonens funktionsduglighet i övrigt, som sedan
den 1 juli 1932 gälla för personal i säkerhetstjänst vid statens järnvägar,
borde bli föremål för översyn.
Professorn i oftalmiatrik vid universitetet i Lund Sven Larsson publicerade
år 1944 en utredning om »Synkrav och arbetsanställning». Denna
hade verkställts av en kommitté inom oftalmologförbundet med ekonomiskt
bidrag från statens arbetsmarknadskommission. I utredningen anföres som
ett generellt omdöme, att »envar ögonläkare har under sin verksamhet känt
otillfredsställelse över den förbistring, som råder beträffande kraven på
ögonens funktionsduglighet för anställning i allmän och enskild tjänst».
Det säges vidare, att nu gällande föreskrifter — där sådana finnas -—- knappast
äro helt tillfredsställande. Efter att ha redovisat resultatet av kommitténs
undersökning, som omfattat verk, inrättningar och företag av statlig,
kommunal och enskild natur, sysselsättande i runt tal 385 000 anställda, anför
författaren, att fordringarna på exempelvis synskärpa i vissa fall synas
vara godtyckligt fastslagna, ibland orimligt höga, ibland för låga. Beträffande
de fordringar, som uppställts av vissa enskilda företag, heter det. att
de äro överraskande i fråga om ineffektivitet och oklarhet.
Frågan om synkravens innebörd och praktiska återverkningar beträffande
arbetskraftens utnyttjande är av betydelse för stora områden av arbetsmarknaden.
Det är ur arbetsmarknadssynpunkt av vikt att i görligaste mån
få klarlagt, i vilken omfattning föreskrifter i angivet syfte föranleda kassation
av arbetskraft och därmed bidraga till förekomsten av i detta avseende
partiellt arbetsföra. Vidare bör det vara av intresse att utröna, vilken
betydelse synkraven kunna anses ha för motverkandet av olycksfall i arbete,
liksom för förhindrandet av sådana ögondefekter förorsakade olyckor, som
kunna drabba allmänheten, särskilt då inom trafikföretagen. Jag har därför
funnit, att en utredning av hithörande spörsmål bör företagas. Densamma
bör omfatta sådana yrken inom vårt arbetsliv, för vilka särskilda fordringar
beträffande synförmågan redan äro föreskrivna eller beträffande
vilka efter en närmare undersökning sådana föreskrifter anses böra givas.
Då det är möjligt att exakt bestämma och siffermässigt uttrycka synskärpan,
bör utredningen undersöka möjligheterna att för olika arbetsområden
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
89
efter rationella grunder utarbeta förslag till nödiga fordringar i dessa av- I S; 34
seenden. De resultat utredningen kan komma att redovisa böra bli av stor
betydelse såsom normgivande för de synkrav, som kunna vara erforderliga
inom olika arbetsområden.
Eventuella modifieringar av nu gällande föreskrifter eller förslag till bestämmelser
för nu icke berörda yrken böra ta sikte på att minimikraven
icke utformas strängare än vad som med hänsyn till arbetseffektiviteten
och kravet på säkerhet kan anses nödvändigt. I görligaste mån bör en ur
såväl vetenskapliga som praktiska synpunkter lämplig systematisering av
synskärpekraven ske. Vidare bör uppmärksamhet ägnas åt frågan i vilka
fall de av syndefektema förorsakade olägenheterna i arbetet kunna avhjälpas
genom användandet av korrektionsglas.
Slutligen bör utredningen pröva, huruvida det kan vara erforderligt att
för den kontinuerliga behandlingen av hithörande frågor vidtaga särskilda
åtgärder.
Kommittén har intill den 1 december 1946 hållit 8 sammanträden, varjämte
vissa ledamöter deltagit i förberedande överläggningar.
Kommittén har införskaffat utredningsmaterial genom ett frågeformulär,
som tillställts skilda myndigheter, företag och organisationer m. fl. överläggningar
ha ägt rum med trafiksäkerhetskommittén samt representanter
för järnvägsstyrelsen, generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen. Preliminära
förslag till synkravsbestämmelser ha upprättats för handelsflottans personal,
sjuksköterske- och bammorskeaspiranter samt för viss personal vid
statens järnvägar och telegrafverket. Beträffande järnvägspersonalen har
kommittén gått i författning om att anställa vissa prov.
34. 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 februari 1946 med
uppdrag att inom departementet verkställa utredning rörande den halvöppna
barnavården och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 mars 1946).
Elmgren, B., överlärare, led. av I kamm., ordförande;
Ahnsjö, S., docent;
Alvén, Hildur, fru, led. av II kamm.;
Höjer, Signe, fru;
Lindblom, Helena, t. f. barnstuguinspektris;
Myrdal, Alva, studierektor;
Nordenfelt, P., leg. läkare.
Sekreterare:
Tegner, G., pol. mag.
Lokal: Fredsgatan 2; tel.: 10 22 03.
Direktiven för kommittén framgå av statsrådet Mossbergs anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. I anförandet framhölls följande:
I
oktober 1943 tillsatte befolkningsulredningen en särskild delegation för
90
Riksdag sberättelsen.
1 8: 34 behandling av frågan om utbildning av personal inom den halvöppna barnavården.
På grundval av ett inom denna delegation utarbetat förslag framlade
befolkningsutredningen i december 1943 en promemoria beträffande kompletteringskurser
för viss personal vid daghem och lekskolor. Åt delegationen
uppdrogs i juni 1944 att även framlägga förslag beträffande det statliga
stödet åt den halvöppna barnavården under budgetåret 1945/46. Med biträdande
av det förslag, som delegationen i detta avseende framlade, överlämnade
utredningen den 18 november 1944 till Kungl. Maj:t en promemoria
med förslag angående ökat statligt stöd åt den halvöppna barnavården. Befolkningsutredningen
framlade vidare i skrivelse den 8 januari 1945 ett
av delegationen utarbetat förslag om statsunderstöd till utbildning av personal
inom den halvöppna barnavården, vilket förslag i huvudsak lades till
grund för den proposition i ärendet (nr 214/1945), som statsrådet och chefen
för socialdepartementet den 2 mars 1945 föreläde riksdagen. Sedan delegationen
slutfört här nämnda arbetsuppgifter, upptog den på uppdrag
av befolkningsutredningen till förnyat övervägande frågan om den halvöppna
barnavårdens ställning i samhällslivet och riktlinjerna för det allmännas
stöd åt denna barnavårdande verksamhet. Då befolkningsutredningen
nu står inför sin avveckling och delegationens arbete icke synes
kunna avslutas inom den tid, som beräknas åtgå till dess att utredningen
fullföljt sina övriga återstående arbetsuppgifter, synes det mig lämpligast
att delegationen får slutföra sitt arbete såsom särskild kommitté.
I första hand bör härvid beaktas att samhällets möjligheter att omhändertaga
barn i förskoleåldern i institutioner för halvöppen barnavård böra ökas.
Då 1946 års skolkonunission har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor,
bör samarbete ske med kommissionen vid utformandet av riktlinjerna
för institutionsväsendet. Emellertid bör ej endast förskoleinstitutionernas
förhållande till skolväsendet övervägas. En avvägning bör även ske
mellan de olika synpunkter av pedagogisk, social, arbetsmarknads- och befolkningspolitisk
natur, som motivera ett utbyggt samhälleligt stöd åt förskoleinstitutionerna.
Härvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt statsbidragets
utformning samt åt lokal- och personalfrågor. Även de medicinska
och hygieniska synpunkterna på den halvöppna barnavården böra i detta
sammanhang beaktas.
Kommittén har intill den 30 november 1946 hållit 17 sammanträden,
därav ett gemensamt med 1946 års skolkommission. Dessutom bär en delegation
inom kommittén arbetat med de speciella problemen angående daghemmens
och barnträdgårdarnas planläggning och inredning och härför
sammanträtt ett 20-tal gånger.
På förslag av kommittén har undersökning angående infektionsriskerna
på förskoleinstitutionerna igångsatts i oktober 1946 på Stora Essingens daghem
i Stockholm.
Kommitténs arbetsuppgifter beräknas kunna vara avslutade under första
kvartalet 1947.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
91
35. Sakkunniga för utredning rörande personalorganisationen vid statens j g. jjg
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars 1946 för att
inom socialdepartementet verkställa utredning angående personalorganisationen
vid dåvarande statens skyddshem (nu statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården):
Norberg, R. E., statskommissarie;
Eriksson, G. T., byråchef.
Sekreterare:
Örtengren, S. O., t. f. andre kanslisekreterare.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1946 hållit 3 sammanträden. Vidare
ha de i studiesyfte företagit resor till ett flertal skolor.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i mitten av januari 1947.
36. Utredningen rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 mars 1946 för att verkställa
utredning rörande ett centralt organ inom statsförvaltningen för handhavande
av arbetsmarknadsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1946):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm.;
Fagerholm, P. H„ ombudsman, led. av II kamm.;
G.illström, A. K., redaktör, led. av I kamm.;
Grahn, E. G., ombudsman;
Kugelberg, B., direktör;
Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Hedfeldt, N. E., t. f. lagbyråchef.
Sekreterare:
Hultström, L. A. I., byråchef.
Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen.
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att ha erinrat om förhållandena i samband med tillsättandet av den nuvarande
arbetsmarknadskommissionen och denna kommissionens viktigaste
arbetsuppgifter m. m., anförde statsrådet bland annat följande:
Efter krigets slut och inför den pågående återgången till fredsförhållanden,
synes det mig nödvändigt att till förnyad omprövning ta upp hithörande
spörsmål. Det förefaller mig vara uppenbart att det allt framgent kommer att
finnas behov av ett centralt, statligt organ för handläggning av de frågor,
som avse samhällets arbetsmarknadspolitiska åtgöranden. För förverkligandet
av en så hög och jämn sysselsättning som möjligt komma otvivelaktigt
åtgärder från samhällets sida av arbetsmarknadspolitisk natur att bil
erforderliga. Näringslivets egna ansträngningar i delta syfte torde sålunda
kräva det allmännas medverkan i fråga om i första hand en effektiviserad
yrkesrådgivning och arbetsförmedling samt industrins lokalisering.
92
Riksdagsberättelsen.
I S: 36 En till följd av befolkningsutvecklingen vikande tillgång på arbetskraft
gör det vid en hög sysselsättningsnivå angeläget att särskild uppmärksamhet
från samhällets sida ägnas åt sådana åtgärder, som kunna bidraga till en
så rationell sysselsättning som möjligt av den arbetsföra befolkningen.
Strävandena att åstadkomma ett effektivt nyttjande av våra produktiva
resurser utesluta icke risken för perioder av arbetslöshet av mera allmän
karaktär eller begränsad till vissa orter eller branscher. Även under sådana
förhållanden krävas åtgärder från samhällets sida, exempelvis för att överföra
den friställda arbetskraften till områden med brist på sådan eller för
igångsättandet av arbeten i sysselsättningsfrämjande syfte. Jämväl för en
kontinuerlig översyn och utbyggnad av den beredskap mot arbetslöshet i
form av en omfattande investeringsreserv, som upprättats under senare år,
torde erfordras ett centralt organ. I förut nämnda och liknande lägen på arbetsmarknaden
torde uppkomma behov av skilda, varandra kompletterande
åtgärder, som i fråga om den centrala planläggningen och verkställigheten
icke utan olägenheter torde kunna fördelas på olika organ. Erfarenheterna
av det nu praktiserande provisoriska systemet synas mig styrka ett sådant
antagande.
Frågan om inrättandet av ett permanent, centralt organ för arbetsmarknadsfrågor
bör av här anförda skäl göras till föremål för en utredning av
särskilda sakkunniga.
Utredningen bör klarlägga, vilka uppgifter som lämpligast kunna uppdragas
åt ett sadant organ för att erforderliga krav på organisatorisk och
administrativ samordning i olika avseenden skola kunna tillgodoses. Med
hänsyn till de från tid till annan ytterst skiftande förhållandena på arbetsmarknaden,
som ytterst måste komma att bestämma omfattningen och utformningen
av ett sådant centralt organs verksamhet, bör särskild uppmärksamhet
ägnas åt frågan hur rimliga anspråk på organisationens elasticitet
skola kunna låta sig förena med kravet på nödig stadga och kontinuitet i
fråga om verksamhetens bedrivande. Utredningen bör jämväl pröva hur med
hänsyn till verksamhetens art erforderlig självständighet i fråga om vissa
avgöranden skall kunna tillförsäkras ett sådant organ utan att dess ställning
i alltför hög grad avviker från vad som är brukligt inom svensk statsförvaltning.
Utredningarbetet beräknas bli slutfört under januari 1947.
37. 1946 års kommunallag skommitté.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1946
för verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 april 1946):
Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm., ordförande;
Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;
Holmberg, H., redaktör, led. av II kamm.;
Larsson, S., förbundsdirektör;
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
93
Larsson, Y., fil. d:r, led. av II kamm.; L S
Pettersson, J. W., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sjödahl, E., lektor, led. av I kamm.;
Thun, F. W., poststationsföreståndare, led. av I kamm.;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Sekreterare:
Ekblom, S., hovrättsassessor.
Lokal: Rosenbad 2; tel.: Kanslihuset 656.
Direktiven för kommitténs arbete framgå av statsrådet Mossbergs anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Statsrådet yttrade därvid bland annat följande:
Under senare år har riksdagen vid upprepade tillfällen framfört önskemål
om översyn i olika avseenden av kommunallagarna samt om framläggande
för riksdagen av de förslag, vartill dessa utredningar kunde föranleda. Jämväl
från en del andra håll ha hos Kungl. Maj:t påkallats vissa jämkningar i
kommunallagstiftningen.
Beträffande riksdagens framställningar må i första hand nämnas, att riksdagen
i skrivelse den 13 april 1944, nr 181, anhållit om en skyndsam utredning,
huruvida och i vad mån nu gällande bestämmelser i kommunallagarna
om kvalificerad majoritet för vissa beslut böra så ändras att den kommunala
förvaltningen erhåller större rörelsefrihet. I det till stöd för framställningen
åberopade utskottsutlåtandet (konstitutionsutskottets uti. nr 13)
framhålles att bestämmelserna om att vissa kommunala beslut för sin giltighet
fordra två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster i många
fall verkat hindrande då det gällt att tillgodose olika kommunala behov. Så
hade bland annat varit fallet, då kommunerna haft att genom jordförvärv
lösa trängande bostadsfrågor eller att genom upplåning anskaffa medel för
att finansiera framdragande av vatten och avloppsledningar. Även för egen
del finner jag tiden nu vara inne för en revision av dessa bestämmelser. När
jag alltså förordar en utredning i ämnet, vill jag emellertid understryka,
att jag, lika litet som utskottet, kunnat taga ställning till frågan om kraven
på kvalificerad majoritet böra borttagas eller uppmjukas i samtliga de i kommunallagarna
för närvarande angivna fallen. Det får bliva den kommande
utredningens uppgift att upptaga denna fråga till allsidig undersökning.
I detta sammanhang bör bemärkas att den kommunala verksamheten enligt
gällande lagstiftning är begränsad till gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter.
överståthållarämbetet har i framställning till Kungl.
Maj:t den 5 augusti 1944 framhållit, att den gränsdragning i fråga om de
kommunala representationernas beslutanderätt, som det ankommit på rättspraxis
att verkställa, städse skett jämförelsevis snävt. Detta kunde ha varit
naturligt under äldre tider, när de kommunala uppgifterna varit föga omfattande
och då samhällsutvecklingen ännu icke ställt så många skilda och nya
anspråk på det allmänna som nu vore fallet. Något behov hade då knappast
förelegat för kommunerna att kunna utsträcka sin beslutanderätt till
nya, i de kommunala författningarna ej särskilt angivna frågor. Numera
94: Riksdag sberättelsen.
I 8: 37 finge emellertid läget enligt överståthållarämbetets mening anses var ett
annat. Det moderna samhällslivet nödvändiggjorde ett ingripande på allt
flera områden för tillgodoseende av kommunmedlemmarnas olika intressen.
Efter att ha anfört ett antal exempel från rättspraxis, där enligt överståthållarämbetets
mening gränsdragningen i fråga om de kommunala representationernas
beslutanderätt vore alltför snäv, har överståthållarämbetet hemställt
att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande att låta utarbeta och
för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring av lagen om kommunalstyrelse
i Stockholm, att kommunalrepresentationen därstädes tillerkändes
en mot tidsutvecklingen svarande vidgad beslutanderätt. Frågan om en utvidgning
av kommunernas befogenheter har uppmärksammats jämväl av
kommunindelningskommittén, som i sitt betänkande med förslag till riktlinjer
för en revision av rikets indelning i borgerliga primärkommuner
(SOU 1945: 38) understrukit, att en restriktiv tolkning av begreppet »gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter» icke sällan hindrade en
tidsenlig utveckling av den kommunala verksamheten. Kommittén förordade
fördenskull lagändring i syfte att revidera tidigare praxis på området. Riksdagen
har vidare flera gånger gjort framställningar, berörande kommuns
rätt att bevilja anslag för vissa speciella ändamål. Sålunda har 1942 års
riksdag avlåtit en skrivelse (nr 233) beträffande frågan om rätt för kommun
att anvisa medel till hemvärnets verksamhet. Förslag till lag, innebärande
dylik rätt, har sedermera framlagts av 1945 års hemvämskommitté
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 juli 1945, varöver genom remiss yttranden
inhämtats från åtskilliga myndigheter. Spörsmålet om rätt för kommun
att anslå medel för underlättande av studier har upptagits i ett par
riksdagsskrivelser; nämnda fråga har genom Kungl. Maj ds beslut den 31
juli 1945 gjorts till föremål för utredning genom en särskild tillkallad utredningsman.
I och för sig synes det vara ändamålsenligt att, såsom är fallet enligt gällande
kommunallagar, överlåta åt rättspraxis att närmare bestämma den konkreta
omfattningen av kommunernas verksamhetsfält. De i skilda sammanhang
framkomna önskemålen om åtgärder för att vidga den av praxis satta
gränsen för kommunernas beslutanderätt ge emellertid anledning ifrågasätta,
huruvida den nuvarande gränsdragningen tar skälig hänsyn till att den samhälleliga
verksamheten kommit alt omspänna allt fler områden. Det synes
mig därför angeläget att eu utredning verkställes om behovet av att utvidga
den kommunala beslutanderätten.
I detta sammanhang torde även frågan om rätten att överklaga kommunal
myndighets beslut böra uppmärksammas. Skäl kunna anföras för en
utvidgning av besvärsrätten i
socialstyrelsen i yttrande den 7 februari 1945, avgivet i anledning av framställningar
av tjänstemännens centralorganisation och Sveriges allmänna organist-
och kantorsförening angående, förhandlingsrätten för kommunala
tjänstemän in. in., bl. a. hemställt om sådana lagstiftningsåtgärder, att för
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
95
ening, som äger förhandlingsrätt enligt lagen om förhandlingsrätt för kom- I 37
munala tjänstemän, tillerkännes rätt att anföra besvär över beslut, som fattats
av kommunalmyndighet utan iakttagande av de i nämnda lag givna bestämmelserna.
Denna fråga torde böra beaktas vid den förutberörda utredningen.
Utredningen synes även böra avse vissa andra frågor som uppmärksammats
av riksdagen. Riksdagen har sålunda gjort framställningar angående
ändrade bestämmelser om ersättning till kommunala förtroendemän samt om
utseende av suppleanter för dem. I det utskottsutlåtande (konstitutionsutskottets
uti. nr 16/1945) som ligger till grund för framställningen om ersättningsreglerna
(riksdagens skrivelse nr 278/1945) påpekas bl. a. att de nuvarande
bestämmelserna av skilda anledningar —- bl. a. genom penningvärdets fall
— icke längre kunna anses tillfyllest. Jag delar riksdagens mening, att ersättningsreglerna
böra överses. Utredning torde likaså böra ske i anledning av
riksdagens skrivelse den 18 mars 1944, nr 96, rörande lämpligheten av att i
kommunallagarna införa sådana bestämmelser, att vid val av stads-, kommunal-,
municipal- och kyrkofullmäktige även suppleanter måtte utses för att
inträda såväl vid ledamots avgång som vid binder för honom att bevista
sammanträde. Anmärkas må att riksdagen i en tidigare skrivelse — av den
5 mars 1938, nr 83 — begärt utredning och förslag till bestämmelser av
innehåll, att i stad, som utgör egen förstakammarvalkrets, vid val av stadsfullmäktige
tillika skola utses suppleanter för dessa med uppgift att vid förfall
för stadsfullmäktig deltaga i val av ledamöter till första kammaren. Denna
specialfråga skulle tydligen erhålla sin lösning om suppleantsystem infördes
i enlighet med yrkandet i skrivelsen 96/1944. Slutligen har riksdagen i
skrivelse den 11 mars 1944, nr 81, hemställt om utredning och förslag till
sådana ändringar eller tillägg i gällande lagar och författningar, att suppleanterna
skola underrättas om sammanträden med kommunala nämnder
och styrelser, vid vilka de äga närvara. I fråga om den närmare motiveringen
till dessa framställningar torde jag få hänvisa till respektive riksdagsskrivelser
och utskottsutlåtanden (konstitutionsutskottets utlåtanden nr
8/1944, 4/1938 resp. 5/1944). Vad beträffar ersättnings- och suppleantfrågorna
är att märka, att icke endast föreskrifterna i kommunallagarna utan
även motsvarande bestämmelser i en del andra författningar torde böra
överses.
Vidare har riksdagen flera gånger, senast år 1937 (skrivelse nr 266), begärt
utredning angående den kommunala revisionen. En mera fackmässig
och effektiv revision har väl i viss utsträckning under senare tid ernåtts på
fri villighetens väg genom samarbete mellan kommunerna och deras sammanslutningar.
Frågan bör emellertid uppmärksammas vid utredningen. Bestämmelserna
om centraliserad medelsförvaltning kunna även behöva överses.
Vid utredningsarbetet torde också en del andra spörsmål rörande kommunallagstiftningen
böra upptagas. Därest kommunindelningskommitténs förslag
leder till en revision av rikets kommunala indelning, torde detta aktualisera
flera ändringar i den kommande lagstiftningen. Sålunda kan ifråga
-
"b Riksdagsberättelsen.
I Si 37 sättas om icke, därest fullmäktigeinstitutionen blir obligatorisk för de borgerliga
primärkommunerna på landet, bestämmelserna om kommunalstämma
skulle kunna utmönstras ur kommunalförfattningarna. Även bestämmelserna
om allmän rådstuga torde behöva omprövas.
Vad särskilt angår kommunallagstiftningen för städerna må erinras om
att riksdagen i skrivelse den 22 juni 1943, nr 351, hemställt om utredning av
frågan huruvida de av magistratens funktioner som avses i lagen om kommunalstyrelse
i stad kunna upphöra eller överflyttas å andra organ. I den
motion, som gav anledning till riksdagens skrivelse, åsyftades en slutgiltig
utredning om magistrats skiljande från rådhusrätt i anseende till magistratens
såväl kommunala som statliga funktioner. Sammansatta konstitutionsoch
första lagutskottet framhöll i det utlåtande, som låg till grund för riksdagens
skrivelse, att den föreslagna utredningen i och för sig vore önskvärd
men att det för närvarande icke syntes kunna ifrågakomma att igångsätta
en utredning av så vidlyftig omfattning. Utskottet fann sig däremot kunna
förorda en anhållan om en mera begränsad utredning, nämligen rörande avvecklig
av magistratens befattning med i kommunallag föreskrivna uppgifter
jämte därmed sammanhängande ämnen. Ehuru vissa olägenheter äro
förbundna med en dylik begränsad revision av magistratsinstitutionen, synes
det angeläget, alt i samband med en allmän utredning rörande den kommunala
lagstiftningen jämväl undersökes i vad mån det av riksdagen framställda
önskemålet låter sig realisera.
Vid utredningen torde slutligen även andra frågor, som beröra kommunallagstiftningen
utan att likväl angå grunderna för denna, böra prövas i
den mån så befinnes påkallat. Jämväl i mera formellt avseende synes viss
överarbetning av kommunallagarna önskvärd; bl. a. bör undersökas om icke
de nuvarande kommunallagarna för städerna respektive landsbygden skulle
kunna sammanföras till en gemensam lag för de borgerliga primärkommuneraa
samt om icke lagen om kommunal fondbildning bör inarbetas i kommunallagarna.
Utredningen kommer med hänsyn till de sålunda angivna
uppgifterna i viss mån att innebära en allmän översyn av den kommunala
lagstiftningen.
Utredningsarbetet synes böra bedrivas så att frågor som äro av mera
brådskande natur i första hand upptagas. I detta hänseende synes det särskilt
angeläget att spörsmålen om ändring av bestämmelserna i kommunallagarna
om kvalificerad majoritet för vissa beslut och om utvidgning av
kommunernas beslutanderätt snarast möjligt bli belysta. Förslag i dessa ämnen
torde böra framläggas utan att resultatet av utredningen i övrigt avvaktas.
I den mån så befinnes erforderligt böra de sakkunniga söka kontakt
med 1944 års kommitté för kommunal samverkan.
Kommittén har under tiden den 14 maj—den 30 november 1946 sammanträtt
13 dagar.
Arbetet har främst inriktats på spörsmålen om ändring av kommunallagarnas
bestämmelser angående kvalificerad majoritet för vissa beslut och
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
97
om utvidgning av kommuns beslutanderätt. Kommittén avser att framlägga £ g:
betänkande med förslag i dessa hänseenden under första kvartalet 1947.
38. Sakkunniga för översyn av folktandvårdsorganisationen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1946 för att
verkställa utredning angående översyn av folktandvårdsorganisationen (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1946):
Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm., ordförande;
Berling, E. B., målarmästare, led. av I kamm.;
Beijbom, G. O. L., landstingsdirektör;
Maunsbach, A. B., byrådirektör;
Osvald, O., chefstandläkare.
Experter:
Holmer, U., tandvårdsinspektör;
Oldmark, I., leg. tandläkare;
Englund, Å., amanuens.
Sekreterare:
Ahlberg, T. V. A., förste amanuens.
Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat:
Då beslutet om anordnande av en folktandvårdorganisation fattades av
1938 års riksdag, räknade man med att organisationen skulle vara fullt utbyggd
senast inom 10 år. Olika omständigheter, däribland bristen på tandläkare
som varit villiga att söka anställning inom folktandvården, ha medfört,
att det uppgjorda tidsschemat icke kunnat hållas. Det har emellertid
redan med den omfattning, som folktandvården hittills erhållit, visat sig, att
vissa organisatoriska brister vidlåda densamma och att de i ämnet gällande
bestämmelserna icke äro fullt tillfredsställande. Detta förhållande är förklarligt
med hänsyn till att man vid 1938 års beslut icke hade någon nämnvärd
praktisk erfarenhet att bygga på vare sig inom eller utom riket. I rådande
situation är det emellertid särskilt angeläget, att organisationen ernår all
den effektivitet, som under de givna förutsättningarna är möjlig. Konstaterade
bristfälligheter böra därför snarast avhjälpas och utvägar i övrigt
sökas för vinnande av ökade arbetsresultat. Härmed skulle ock organisationens
utbyggande till avsedd kapacitet underlättas och folktandvården kunna
tillföras vissa organisatoriska vinster av bestående värde. Jag anser fördenskull,
att en allmän översyn av organisationen nu bör komma till stånd.
Utredningen har intill den 1 december 1946 hållit 9 sammanträden, varjämte
överläggningar mellan ordföranden och enskilda ledamöter samt sekreteraren
ägt rum.
Emiuéter ha utsänts till ett stort antal anstalter rörande anordnande av s. k.
anstaltstandvård och till länsstyrelserna rörande omfattningen av tandvård
Bihanq till riksdagens prot. 19i7. 1 samt 7
Itiksdngsberättelsen.
98
Riksdcigsberättelsen.
I Si 38 inom folktandvårdens ram åt obemedlade och mindre bemedlade. Bearbetning
av de inkomna svaren pågår.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under senare delen av år 1947.
39. Ortopedi- och vanförevårdssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1946 med
uppdrag att verkställa utredning av ortoped- och vanförevårdens organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1946):
Johansson, S., professor, ordförande;
Bergenfeldt, E. M., lasarettsläkare;
Brännberg, C. M.. direktör;
von Bosen, S., överläkare, docent;
Söderqvist, C., byrådirektör;
Thott, A., major (fr. o. m. den 4 november 1946);
Montan, K., sekreterare, tillika sekreterare.
Lokal: Jutas backe 1; tel. 21 38 73.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat, att ortopediens ställning
och uppgifter inom sjukvården aktualiserats från olika utgångspunkter
samt krävde en snar och allsidig utredning under beaktande av dess samband
med skilda sidor av samhällets sjukvårdande och sociala verksamhet.
I sammanhang härmed borde frågan om vanförevårdens organisation i dess
helhet tagas under omprövning, helst som betydande utvidgningsplaner torde
föreligga vid samtliga vanföreanstalter. I den mån speciella frågor, såsom
t. ex. bamförlamningsfallens eftervård, funnes kunna lösas för sig, borde
givetvis hinder icke möta att göra dessa till föremål för särskilda förslag.
De sakkunniga ha under år 1946 hållit 4 sammanträden. En studieresa
har företagits.
Utredningsarbetet har till en början inriktats på frågan om barnförlamningsfallens
nuvarande vårdmöjligheter. I samband härmed ha gjorts en rad
enquéter.
De sakkunniga ha vidare fortsatt en av Sveriges läkarförbund påbörjad
utredning angående lämpliga förläggningsorter av nya ortopediska kliniker
m. m. I anledning härav ha vissa uppgifter infordrats.
I samband med utredning om vanföreanstaltemas organisation har en särskild
delegation inom kommittén påbörjat en undersökning av elevmaterialets
vid vanföreanstaltemas yrkesskolor sammansättning.
40. 1946 års hjälp- och särklasslårarutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1946 för att
inom departementet biträda med utredning rörande organisationen av utbildningen
av lärare för sinnesslö- och hjälpklassundervisningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 maj 1946):
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
99
Isaacsson, A. J., rektor, ordförande; I S: 40
Anneli, Anna-Lisa, inspektör för sinnesslövården;
Jungner, Ragnhild, inspektör för sinnesslöundervisningen;
Sjödén, O. B., chef och läkare för Lövstahemmet;
Sjöström-Bengtsson, Anna, lärarinna, led. av I kamm.
Sekreterare:
Borelius, Astrid, förste amanuens i skolöverstyrelsen.
Tel.: 55 04 36 (sekreteraren).
Direktiven för utredningens arbete framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelande av ovan nämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid i huvudsak följande:
Då det ökade behov av lärare i kunskapsämnen vid sinnesslöskoloma,
som den nya lagen om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa beräknas
medföra, icke kan tillgodoses inom ramen för nuvarande utbildningsorganisation,
bör frågan om en utökning av utbildningsresurserna
på detta område utredas. I samband därmed bör prövas lämpligheten
av att denna lärarutbildning helt övertages av staten. Då sinnesslöundervisningen
äger nära samband med undervisningen av barn å hjälpklasstadiet,
bör det vidare undersökas i vad mån utbildningen av lärare
för sinnesslöundervisningen och för hjälpklassundervisningen lämpligen
kan kombineras. I detta sammanhang bör även uppmärksammas, huruvida
utbildningen av lärare för sinnesslöundervisningen skulle kunna omläggas
så alt den, i likhet med viss annan lärarutbildning, får karaktär av
specialutbildning på grundval av tidigare avlagd examen för undervisning
av normala barn, närmast småskollärarexamen. Övervägas bör också, huruvida
för lärarinnorna i kvinnlig slöjd böra beredas särskilda utbildningsmöjligheter,
som göra dem skickade för det speciella arbetet bland de
sinnesslöa.
Vid utredningen måste givetvis även undersökas, huruvida undervisningen
alltjämt bör vara förlagd till Slagsta eller om den, helt eller delvis, bör
förläggas till annan eller andra orter. Det skulle sålunda kunna tänkas
vara förmånligt, att den teoretiska delen av lärarutbildningen för sinnesslöundervisningen
förlädes till Stockholm, medan utbildningens praktiska
del kunde ske vid Slagsta och eventuellt därjämte vid en eller flera andra
sinnesslöanstalter.
Utredningen bär intill den 1 december 1946 sammanträtt in pleno 9 dagar,
varjämte ordföranden vid några tillfällen haft överläggningar med enskilda
kommittéledamöter. Utredningen har i studiesyfte besökt ett antal
sinnesslöanstalter inom landet. Tre ledamöter ha vidare företagit en studieresa
till Schweiz.
På utredningens initiativ har anvisats anslag till anordnande under vårterminen
1947 av eu provisorisk utbildningskurs för sinnesslölärare.
Under året har införskaffats visst utredningsmaterial från skolor och lärare.
Bearbetning av materialet pågår.
I S: 41
100 Riksdagsberättelsen.
41. Polisinstruktionsutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1946 med
uppdrag att verkställa revision av gällande föreskrifter om polisens allmänna
tjänstefunktioner och sättet för deras fullgörande, främst i vad avser
polisens förhållande till allmänheten (se Post- och Inrikes tidn. den 20
juni 1946):
Lindell, I. A., t. f. statssekreterare, ordförande;
Andersson, E. R., poliskonstapel;
Fontell, E., polismästare;
Olofsson, Å. W., redaktör, led. av II kamm.;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
Expert och sekreterare:
Sjöholm, B. E., landsfogde.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet
framhölls bland annat:
I ett demokratiskt samhälle vore det av fundamental betydelse, att polisens
och allmänhetens inställning gentemot varandra baserades på ömsesidigt
förtroende. På polisen ankomme den svåra och grannlaga uppgiften att tillse
att ordning och säkerhet upprätthålles samt att lagar och författningar efterlevas.
Härvid vore det synnerligen viktigt att polisens oväld icke sattes
i tvivelsmål av den enskilde medborgaren. Det vore vidare nödvändigt att
polismannen, för att kunna tillvinna sig allmänhetens förtroende, själv kände
sig som en del av det demokratiska samhälle, vilket till de övriga medborgarnas
bästa utrustat honom med de befogenheter som han hade att utöva
å samtligas vägnar. Ett enda misstag från polismannens sida i dessa
hänseenden kunde för ett stort antal människor bli bestämmande för deras
allmänna inställning under lång tid framåt till polisverksamheten överhuvud.
Grundläggande regler rörande polisens allmänna verksamhet återfunnes
i polislagen och polisreglementet. De bestämmelser som här närmast åsyftades
inginge emellertid i den av chefen för socialdepartementet den 12 december
1925 jämlikt 15 § polisreglementet fastställda normalinstruktionen
för polispersonal. Denna instruktion, som vore avsedd att tjäna till ledning
vid utarbetande och fastställande av instruktioner för polispersonalen i de
olika polisdistrikten, innehölle nämligen bland annat allmänna regler för
hur den enskilde polismannen under sin tjänstgöring skulle förhålla sig
gentemot allmänheten. Dessa regler hade merendels i oförändrat skick influtit
i de av länsstyrelserna för de särskilda polisdistrikten fastställda lokala
polisinstruktionerna.
I skilda sammanhang hade från olika håll framförts önskemål om att normalinstruktionen
måtte omarbetas. För egen del hyste statsrådet också den
uppfattningen att instruktionen, främst med hänsyn till vad han tidigare
anfört om sin allmänna syn på polispersonalens förhållande till allmänheten,
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
101
vore otidsenlig samt att det sätt, varpå bestämmelserna rörande polistjänsten 1 S: 41
och dess fullgörande, särskilt rapporteringsskyldigheten utformats, gåve anledning
till onödiga friktioner mellan ordningsmakten och medborgarna.
Statsrådet ville därför förorda, att utredning snarast möjligt verkställdes i
avsikt att revidera instruktionen i förevarande avseenden.
Utredningens huvudsyfte borde vara dels att klargöra och fastställa polisens
allmänna uppgifter och befogenheter dels att, med beaktande av polismannens
ställning såsom en allmänhetens förtroendeman, utforma erforderliga
direktiv och vägledande anvisningar angående sättet för polistjänstens
fullgörande. Vid utredningen borde särskilt tillses att sådana föreskrifter utrensades
ur instruktionen som bunde den enskilde polismannen i hans tjänsteutövning
på ett sätt, som försvårade ett otvunget och naturligt uppträdande
gentemot allmänheten. Polismannen borde erhålla visst utrymme att handla
självständigt på grund av eget övervägande om vad skäligheten bjöde. Bland
de olika spörsmål som påkallade uppmärksamhet i detta sammanhang vore
särskilt polisens hjälpande och förebyggande verksamhet. Denna borde j instruktionen
givas en väsentligt mera framträdande plats än vad nu vore fallet.
Vad särskilt ordningspolisen beträffade syntes dennas verksamhet böra
mera än vad för närvarande i allmänhet torde vara fallet inriktas på att genom
upplysningar och råd söka förekomma överträdelser av olika slag. En
fråga som i detta sammanhang anmälde sig vore i vilken omfattning polismännen
borde vara skyldiga att rapportera iakttagna förseelser. För närvarande
förelåge i regel ovillkorlig rapporteringsskyldighet för polismannen.
Fullgörandet av denna skyldighet uppfattades ej sällan av allmänheten som
kitslighet eller överdrivet tjänstenit och anordningen vore uppenbarligen icke
ägnad vare sig att öka arbetsglädjen hos polismannen eller att stärka samhörigheten
mellan honom och allmänheten. Möjlighet syntes därför böra införas
för polispersonalen att låta bagatellartade trafik- och andra ordningsförseelser
bero vid en erinran eller varning. Vid utformande av regler rörande
rapporteringsskyldigheten torde jämväl böra beaktas den möjligheten att
eftergiva åtal vid smärre ordningsförselser o. d., som enligt den nya rättegångsbalken
komme att stå åklagarmyndigheterna till buds.
Då en reglering av hithörande spörsmål helst borde göras enhetlig och
gälla alla polismän, oavsett deras stationeringsorter, borde undersökas om
icke ifrågavarande instruktionsbestämmelser kunde givas i c-n av Kungl.
Maj:t utfärdad, för hela riket gällande instruktion för polispersonalen. En
reglering i denna form skulle vara värdefull icke blott för de enskilda polismännen
utan också för allmänheten. Den kännedom allmänheten på så sätt
kunde erhålla om polisens åligganden och befogenheter komme säkerligen
att i sin mån bidraga till att utjämna onödiga spänningsförhållanden mellan
ordningsmakten och allmänheten.
Utredningens uppdrag har genom Kungl. Maj ds beslut den 23 november
1946 utvidgats till att omfatta jämväl frågan om ökat personalinflytande
rörande polisväsendet.
102
Riksdag sberättelsen.
I S: 41 Utredningen har intill den 1 december 1946 hållit 7 sammanträden, varvid
huvudsakligen behandlats vissa med en ny allmän polisinstruktion sammanhängande
spörsmål. Därjämte ha vissa ledamöter av utredningen företagit
studieresor till respektive England, Danmark och Amerikas förenta
stater.
- Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1947.
42. 1916 års läkemedelsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att verkställa
utredning angående apoteksväsendet, droghandeln och läkemedelsindustrien
och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1946):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Ahlgren, J. G., professor;
Andersson, B. E. W., apotekare;
Edberg, R. F., chefredaktör;
Gunnars, E., direktör;
Ljungdahl, M. J. J., professor, överläkare.
Sekreterare:
Rooth, J. H., föredragande i regeringsrätten.
Lokal: Stallgatan 3; tel.: 20 22 84 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande vid
meddelande av ovannämnda bemyndigande. Statsrådet anförde därvid bland
annat följande:
Beredningen av och handeln med läkemedel har av ålder varit föremål för
statlig tillsyn och kontroll. Apoteksväsendet är koncessionerat och för bedrivandet
av apoteksrörelse gälla stränga bestämmelser, avsedda att tillgodose
det allmännas intresse av en betryggande ordning för läkemedelsförsäljningen.
Genom särskilda prisföreskrifter har man sökt förhindra, att läkemedeishandeln
otillbörligt utnyttjas i enskilt förvärvsintresse; de särskilda apotekens nettoavkastning
är dessutom beskuren till förmån för ändamål, som äro gemensamma
för apoteksväsendet i dess helhet. Apoteksväsendet har härigenom erhållit
prägeln av ett privatägt kollektivt monopol under statlig kontroll och
tillsyn.
Ehuru samhället sålunda utövar ett avsevärt inflytande på apoteksnäringen,
har prisnivån å läkemedlen ofta befunnits otillfredsställande hög. Under diskussionen
om läkemedlens förbilligande bör emellertid icke endast apoteksväsendet
uppmärksammas. I våra dagar är nämligen läkemedelsförsörjningen
och prissättningen på läkemedlen i hög grad beroende även av grosshandeln
med droger och läkemedel samt av läkemedelsindustrien. Medan tidigare såväl
anskaffningen av råvarorna som tillverkningen och försäljningen av läkemedlen
uteslutande handhades av apoteken, har genom den kommersiella och industriella
utvecklingen de särskilda funktionerna inom läkemedelsförsörjningen
kommit att fördelas på olika händer. Tillverkningen av läkemedel sker
numera i betydande omfattning vid särskilda läkemedelsfabriker, och en om
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
103
langsrik grosshandel med för läkemedelstillverkningen behövliga råvaror samt J 42
färdigberedda läkemedel har vuxit fram. Apoteken ha genom denna utveckling
kommit att alltmera intaga ställningen av distributionsföretag. För närvarande
torde drygt hälften av apotekens totala avsättning utgöras av fabrikstillverkade
specialiteter och av lösviktspreparat, som framställas utanför
apoteksväsendets ram.
Genom att droghandeln brutits ut ur apoteksväsendet och läkemedelsindustrien
vuxit upp utanför detsamma ha dessa led i läkemedelsförsörjningen i
stort sett fallit utanför apotekskontrollen från samhällets sida. Under det att
de belopp, till vilka apoteken högst må upptaga sina tillverkningskostnader
och sin handelsvinst, reglerats genom allmänna taxor, äro sålunda engrospriserna
— utgångspunkten för apotekens prissättning — icke tillgängliga för
offentlig kontroll och granskning. Detta har i sin tur medfört, att den statliga
kontroll, som utövas över prissättningen å läkemedlen, i viss utsträckning
kommit att bliva mera skenbar än verklig. Avsaknaden av en planmässig reglering
på läkemedelsindustriens och droghandelns områden är vidare ägnad
att leda till att organisationsformerna, sedda som en helhet, icke bliva de
mest ändamålsenliga.
1944 års riksdag har anhållit om utredning av möjligheterna att förbilliga
läkemedlen och att därvid frågan om ett helt eller delvis förstatligande av
läkemedelsindustrien, droghandeln och apoteksväsendet i syfte att åstadkomma
en rationellare och ändamålsenligare organisation måtte uppmärksammas.
Av vad jag redan anfört framgår, att en dylik utredning lämpligen
bör erhålla formen av en allmän översyn av läkemedelsförsörjningen, därvid
dess olika led höra ses i sammanhang med varandra. Vid utredningen bör
eu rationell plan för läkemedelsförsörjningen och de organisatoriska formerna
därför utarbetas. Möjligheterna till ytterligare ökad industriell tillverkning
av läkemedlen böra undersökas. Syftet bör vara att få fram billigare
läkemedel utan att säkerhets- och kvalitetssynpunkterna eftersättas samt att
bereda allmänheten snabb och bekväm tillgång till behövliga läkemedel. Angelägenheten
även för statens egen räkning av att läkemedlen förbilligas
framträder med skärpa i belysningen av framlagda förslag, enligt vilka stalen
skulle påtaga sig en avsevärd del av läkemedelskostnaderna för landets
befolkning.
Från de synpunkter jag nu utvecklat bör sålunda grosshandeln med läkemedel,
dess prissättning och affärsförhållanden i övrigt göras till föremål för
eu ingående utredning. Om det härvid skulle visa sig att grosshandeln behöver
omläggas enligt riktlinjer, som uppdragits vid tidigare utredningar i
ämnet, bör utredningen upptaga dessa linjer till förnyad prövning.
Läkemedelsindustriens produktionsförhållanden, prissättning och aflärsförhållanden
i övrigt böra även ingående granskas. Med den dominerande
roll, som de fabriksframställda läkemedlen intaga i läkemedelsförsörjningen,
är eu kännedom om de förhållanden och villkor under vilka de framställas
och prissättas av grundläggande betydelse. Skulle det visa sig att en etfekliv
104
Riksdagsberättelsen.
I St 42 kontroll över läkemedelsindustriens tillverkning och prissättning samt dess
planmässiga inordnande i läkemedelsförsörjningen kan vinnas endast genom
ett statligt övertagande av denna industri, böra också denna fråga och
dess konsekvenser utredas.
Utredningen bör vidare upptaga frågan om en rationell organisation av
apoteksväsendet. Därvid bör undersökas om icke vissa läkemedel, som nu
tillverkas på det apotek, där de försäljas, och icke lämpligen böra tillverkas
inom industrien, med fördel skulle kunna beredas antingen vid ett för hela
riket gemensamt laboratorium eller å ett mindre antal därför lämpade apotek
(distriktsapotek). Härigenom skulle apoteken komma att i viss mån differentieras,
varjämte en del apotek skulle kunna ersättas av filialapotek, läkemedelsförråd
eller någon annan lämplig form av inrättning för läkemedelsdistribution.
Möjligheten att i de stora städerna i ökad utsträckning förlägga
försäljningsställena från de med höga hyror belastade lokalerna i affärscentra
till bostadsområdena bör undersökas. Frågan om ett helt förstatligande
av apoteken bör ingående prövas och skälen för och emot redovisas.
Gällande grunder för beräkning av läkemedlens utförsäljningspris måste
i samband med utredningsarbetet göras till föremål för revision. I samband
härmed böra föreskrifterna angående handeln med farmacevtiska specialiteter
Överses. I sistnämnda avseende har medicinalstyrelsen med skrivelse den
15 juni 1944 övrlämnat ett förslag till nya föreskrifter, vilket synes böra tagas
under omprövning vid förevarande utredning.
Vid utredningsarbetet torde jämväl böra beaktas de åtgärder, som kunna
befinnas påkallade i fråga om importen av läkemedel. Jämväl spörsmålet om
lagerhållning i beredskapssyfte bör uppmärksammas.
Av vikt är att förutsättningarna för ett upprätthållande och stärkande av
apotekspersonalens kunnighet och skicklighet icke försvagas genom de ändrade
organisationsformerna. De problem, som i samband med en omorganisation
kunna uppstå för den nu i läkemedelsväsendet sysselsatta personalen,
böra noga beaktas.
Utredningen har intill den 1 december 1946 hållit 4 sammanträden in
pleno för principdiskussioner samt beslut om riktlinjer för utredningsarbetet.
Mellan sammanträdena ha dessutom åtskilliga överläggningar ägt rum mellan
ordföranden och enskilda ledamöter samt sekreteraren. I studiesyfte ha
besök avlagts vid bland annat militärapoteket och vissa läkemedelsfabriker.
43. 1946 drs statsbidrcigssakkunniga för hälso- och sjukvården.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 juni 1946 för att
verkställa översyn av grunderna och villkoren för statens bidrag till hälsooch
sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1946):
Wahlbäck, J. M., underståthållare, ordförande;
Björkquist, E. G. A., byråchef;
Dahlgren, I. J. G., sekreterare;
Kommittéer och sakkunniffo: Socialdepartementet.
105
Hansson, N. H., sjukhusdirektör; I St 43
Viklund, K. G., landstingsdirektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
lladhe, S. A., borgarrådssekreterare.
Lokal och tel.: överståthållarämbetet.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid hland annat:
Svenska landstingsförbundets styrelse har gjort framställning om en översyn
och omläggning av grunderna för statsbidrag till landstingens hälso- och
sjukvårdande verksamhet i syfte att ernå enklare och rationellare bidragsgrunder.
Liknande synpunkter hava också framkommit från andra håll.
Det nuvarande statsbidragssystemet, som från början tagit sikte på att
befrämja ett fåtal vårdgrenar beträffande vilka ett betydande riksintresse
förelåg, har efter hand som systemet utvidgats till att omfatta nya vårdgrenar
blivit alltmera osmidigt och administrativt tungrott. Systemet lämnar
även sakligt sett rum för erinringar. Då förslag tillika föreligger, vilkas förverkligande
skulle ytterligare komplicera systemet, synes mig en allmän omprövning
av systemet icke längre böra uppskjutas.
Vid utredningen, som bör vara förutsättningslös, torde bland annat ett av
landstingsförbundet framfört uppslag till generellt driftbidrag per vårddag
allvarligt böra övervägas. Uppmärksamhet bör ägnas sambandet mellan
statsbidragsfrågan och spörsmålet om statens medverkan vid pensionering
av vissa personalgrupper. I detta avseende bör samråd ske med 1944 års
pensionsutredning.
övervägas må ock i vad mån särskilda åtgärder äro befogade i syfte att
befrämja ett övertagande från landstingens sida av den slutna sjukvård,
som för närvarande bedrives av kommuner, vilka deltaga i landsting. Vidare
bör en omprövning komma till stånd av grunderna för statens bidrag till
den av vissa enskilda huvudmän bedrivna vården, närmast vården av vanföra
och kirurgiskt tuberkulösa, vilken till huvudsaklig del formellt ombesörjes
av stiftelser och föreningar men med staten som reell garant. Samråd
bör i detta hänseende ske med dels 1946 års ortoped- och vanförevårdssakkunniga,
dels ock vederbörande huvudmannasammanslutningar.
I fråga om den öppna vården torde översynen i avvaktan på vårdens utbyggande
väsentligen böra begränsas till att undanröja mera speciella olagenheter,
som äro förenade med det nuvarande bidragssystemet.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1945 hålllit 10 sammanträden,
varvid i första hand behandlats frågan om statsbidrag till den slutna kroppssjukvården.
De sakkunniga beräkna att i början av år 1947 avgiva ett betänkande
rörande denna del av sjukvården. Därefter komma spörsmålet om
statsbidrag till den öppna vården och övriga frågor att upptagas till behandling.
De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1947.
I S :u
106 Riksdagsberättelsen.
44. Kommittén för kommunal upplysningsverksamhet.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppdrag att verkställa utredning rörande statsmakternas medverkan för utarbetande
av handböcker och korrespondenskurser i sociala frågor för i
första hand kommunala förtroendemän och tjänstemän samt, enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 15 november 1946, för att verkställa utredning
jämväl beträffande den kursverksamhet, som är avsedd för kommunala förtroendemän
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli och den 6 december 1946):
Larsson, S., direktör i svenska landskommunernas förbund, ordförande;
Andersson, A., pol. mag.;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kannn.;
Heckscher, G., docent (fr. o. m. 15 nov. 1946).
Sekreterare:
Thylin, H., redaktör.
Lokal: Svenska landskommunernas förbund, Vasagatan 14; tel.: 23 04 65.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens, statsrådet
Möller, anförande till statsrådsprotokollet den 27 juni 1946 och av statsrådet
Mossbergs anförande till statsrådsprotokollet den 15 november 1946.
Statsrådet Möller erinrade bland annat därom, att 1945 års riksdag i
anledning av likalydande motioner (I: 22 och II: 48) i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhållit om utredning rörande åtgärder för ökad social allmänbildning
och upplysningsverksamhet för kommunala förtroendemän och tjänstemän.
Även om man icke bör överdriva den påtalade bristen på för det lokala
reformarbetet nödiga insikter i och kunskap om hithörande frågor, syntes
det statsrådet angeläget, att detta spörsmål ägnades uppmärksamhet från
statsmakternas sida. En utredning i syfte att klarlägga vad som genom statsmakternas
medverkan i berörda avseende borde och kunde göras borde komma
till stånd genom särskilda sakkunniga. Efter att ha erinrat om, att statsrådet
samma dag hemställt om Kungl. Maj ds bemyndigande att få tillkalla
sakkunniga för utredning dels av frågan om inrättandet av ett socialmuseum
och dels statsmakternas medverkan i syfte att främja tillkomsten av upplysningsfilmer
i sociala ämnen samt att frågan om eventuell kursverksamhet
av det slag socialutbildningssakkunniga antytt i sitt betänkande (SÖU
1944: 29) torde böra tagas upp till behandling i annat sammanhang, anförde
statsrådet, att nu förevarande utredning borde begränsas till att avse frågan
om utarbetandet av handböcker och korrespondenskurser i sådana ämnen,
som kunna befinnas lämpliga och inte endast omfattande sociala frågor utan
även andra grenar av den kommunala verksamheten, exempelvis skolfrågor,
jord- och markfrågor etc. Utredningen borde, förutom en ämnesförteckning,
så långt en sådan under utredningsarbetets gång visar sig möjlig att sammanställa,
utmynna i vissa principförslag avseende handböckernas och korrespondenskursernas
pedagogiska uppläggning och tekniska utformning, formerna
för deras förläggande och distribution samt omfattningen och sättet
för det allmännas medverkan. I den mån så är möjligt, borde förslagen vara
åtminstone preliminärt kostnadsberäknade. I den utsträckning så kan visa
Kommittéer och sakkunniffa: Socialdepartementet.
107
sig erforderligt, borde utredningsmännen söka samråd med de sakkunniga, I St 45
som ha att utreda frågan om inrättandet av ett socialmuseum m. m. och
nämnden för utgivande av fö rva ltni ngs rä 11 sl i ga publikationer.
Genom statsrådet Mossbergs nyssnämnda anförande till statsrådsprotokollet
utökades de sakkunnigas uppdrag till att avse utredning jämväl beträffande
den särskilda kursverksamhet, som är avsedd för kommunala förtroendemän.
Statsrådet erinrade, att i Kungl. Maj:ts proposition den 29 mars
1946 (nr 236) med förslag till ny indelning av riket i borgerliga kommuner
föredragande statsrådet förklarat sig dela den uppfattning angående behovet
av kursverksamhet för de kommunala förtroendemännen, åt vilken
kommunindelningskommittén i sitt den 26 september 1945 framlagda betänkande
(SOU 1945:38) givit uttryck. Genom anordnande av sådana kurser
skulle ökade möjligheter beredas för förtroendemännen att anpassa sig
efter förhållandena i de nya större kommunbildningarna, och skulle behovet
av särskilda tjänstemän i de nya kommunerna kunna i viss mån nedbringas.
Kursverksamheten för de kommunala förtroendemännen kräver omsorgsfull
planläggning. Arbetet med denna bör påbörjas i sådan tid, att — sedan medel
för ändamålet ställts till förfogande av riksdagen — kurser kunna anordnas,
så snart intresse för dylika kurser visar sig föreligga bland kommunalmännen.
Då förberedelserna för indelningsreformens genomförande
nu kommit igång, förklarade sig statsrådet anse det vara tid att påbörja plaiy
läggningsarbetet i fråga om kursverksamheten.
Sakkunniga ha intill utgången av december 1946 hållit 3 sammanträden.
Uppdraget avses bli slutfört under år 1947.
45. 1946 års sinnesslövdrdsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning i fråga om organisationen och finansieringen av den
sinnesslövård, som icke regleras genom 1944 års lag om undervisning och
vård av bildbara sinnesslöa (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1946):
Björklund, L. A., f. d. reparatör, led. av II kamm., ordförande.
Anneli, Anna-Lisa, inspektör för sinnesslövården;
Haage, E. H., folkskolinspektör.
Sekreterare:
Eckerberg, P. A., fil. kand., sekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat:
Genom lagen den 30 juni 1944 om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa
infördes skolplikt för bildbara sinnesslöa samt skyldighet för dem
att underkasta sig viss praktisk utbildning efter skoltiden till dess de fyllt
21 år. Landsting och städer, som ej deltaga i landsting, skola draga försorg
om att bildbara sinnesslöa erhålla sådan undervisning och vård som
10° Riksdagsbercittelsen.
I St 45 avses i lagen. För dylikt ändamål skall för varje landstingsområde och stad
utanför landsting finnas en centralanstalt, i princip omfattande upptagningshem
för barn före skolåldern, skolhem med sinnesslöskola för barn i
skolåldern samt arbetshem för utbildning i praktiskt hänseende av dem,
som avslutat undervisningen i skolhemmet. Det har vid lagens tillkomst
förutsatts, att de sinnesslöanstalter, som av landstingen och städerna utanför
landsting tidigare inrättats och å vilka intagits såväl bildbara som
obildbara, skola efter erforderliga kompletteringar kunna fungera som centralanstalter.
I den proposition (nr 205), varigenom förslaget till 1944 års lag framlades
för riksdagen, föreslogs att centralanstalterna skulle stå under medicinalstyrelsens
överinseende. På denna punkt vidtog riksdagen den ändringen av
förslaget, att överinseendet skulle utövas av skolöverstyrelsen.
I skrivelse den 15 december 1945 har svenska landstingsförbundets styrelse
framhållit, att enligt det sakkunnigförslag, som låg till grund för Kungl.
Maj :ts proposition i ämnet, skulle hela den sinnesslövård, för vilken landstingen
hade att svara, kunna anslutas till centralanstalterna, varvid de statliga
byggnadsbidragen, som formellt allenast avser anstalter för bildbara
sinnesslöa, automatiskt skulle komma hela landstingens sinnesslövård till
godo. Denna uppfattning delades emellertid icke av skolöverstyrelsen som
ansåge, att centralanstaltema borde erhålla rent pedagogisk karaktär. Godtoges
sistnämnda uppfattning, skulle landstingen bli nödsakade att inrätta
särskilda anstalter för såväl obildbara sinnesslöa barn som för bildbara sinnesslöa
över 21 år. En dylik differentiering medförde för landstingens del
betydande ekonomiska konsekvenser, som icke hade förutsetts vid sakkunnigförslagets
remissbehandling. Differentieringen vore tillika förbunden med
praktiska olägenheter, enär vissa landstingsområden vore för små för att
uppbära en sådan utbyggnad. Förbundsstyrelsen hemställde därför om en
snar omprövning av detta spörsmål.
Skolöverstyrelsen har å sin sida i särskild skrivelse hemställt om bemyndigande
att meddela anvisningar till landstingen och städerna utanför landsting
rörande sinnesslövårdens ordnande, innebärande bland annat att skoloch
arbetshem jämte därtill hörande upptagningshem i princip skulle vara
skilda från såväl vårdhem för obildbara som arbetshem för äldre bildbara
sinnesslöa.
Medicinalstyrelsen har i yttrande i ärendet anslutit sig till landstingsförbundets
uppfattning, att anstalterna böra omfatta jämväl vårdhem för obildbara
barn samt arbetshem för bildbara över 21 år. Härvid borde emellertid
överinseendet över centralanstalterna uppdelas mellan medicinalstyrelsen och
skolöverstyrelsen allt efter avdelningarnas art, så att avdelningar med övervägande
pedagogisk karaktär, d. v. s. skolor, ställdes under skolöverstyrelsens
ledning och avdelningar med övervägande vårduppgifter, d. v. s. vårdhem
för barn, upptagningshem och arbetshem, ställdes under medicinalstyrelsens
överinseende.
Styrelsen för svenska stadsförbundet har för sin del hävdat, att ur peda -
109
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
gogiska synpunkter betänkligheter icke borde möta mot att ansluta vården X St 45
av obildbara barn till centralanstaltema, om lämplig lokal utredning kunde
äga rum. Däremot borde man ur enahanda synpunkter såvitt möjligt
undvika att till centralanstalterna knyta vården av äldre bildbara sinnesslöa.
Erforderliga anstalter för dessas vård borde enligt förbundets uppfattning
lämpligen anordnas genom statens försorg.
Nu berörda spörsmål bar även upptagits till behandling i en vid innevarande
års riksdag väckt motion (I: 22), vari påyrkats utredning åsyftande
en klarare gränsdragning mellan skolöverstyrelsens och medicinalstyrelsens
uppgifter och befogenheter på sinnesslövårdens område. Andra lagutskottet,
till vilket motionen hänskjutits, har i utlåtande (nr 35) avstyrkt motionen
under hänvisning till att frågan om en reglering av vården av de sinnesslöa,
som icke omfattas av 1944 års lag, i skilda sammanhang blivit föremål
för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. Riksdagen bar emellertid, med bifall
till en vid utlåtandet fogad reservation, i skrivelse (nr 392) hemställt om utredning
i de hänseenden motionen berört. I reservationen framhålles, att de
praktiska svårigheter av organisatorisk art, som bevisligen framträtt på sinnesslövårdens
område efter införande av lagen om undervisning och vård
av bildbara sinnesslöa delvis vore en följd av en oklar gränsdragning mellan
skolöverstyrelsens och medicinalstyrelsens befogenheter beträffande vården
av sinnesslöa. Dessa svårigheter vore av sådan storleksordning, att en
utredning på området kunde anses vara motiverad. I detta sammanhang
borde även utredas frågan angående riktlinjerna för vården av obildbara
sinnesslöa och äldre bildbara sinnesslöa samt undersökas, huruvida en enhetlig
lagstiftning rörande vården av samtliga sinnesslöa borde genomföras.
Bestämmelserna rörande statsbidrag till uppförande och drift av sinnesslöanstalter
borde även underkastas en granskning i syfte att möjliggöra statsbidrag
till alla av landsting och städer utanför landsting inrättade sinnesslöanstalter,
oberoende av det vårdade klientelets beskaffenhet.
Den situation, som enligt det anförda uppstått på sinnessjukvårdens område,
torde även enligt min uppfattning få i huvudsak ses mot bakgrunden
av 1944 års riksdags beslut att överlåta tillsynen av centralanstalterna åt
skolöverstyrelsen. Även om Kungl. Maj ds proposition i ämnet icke direkt
tog ställning till utbyggnaden av den sinnesslövård, som faller utanför 1944
års lag, utgick den emellertid — i likhet med sakkunnigförslaget — från
att hinder i princip icke skulle föreligga för de lokala huvudmännen alt ansluta
all sin sinnesslövård till centralanstalterna. I betraktande av de olika
synpunkter, som i diskussionen anlagts på denna fråga, torde en omprövning
av densamma snarast böra komma till stånd. Därvid bör även spörsmålet
om den lämpligaste gränsdragningen mellan statens och de lokala
huvudmännens ansvar och skyldigheter beträffande den sinnesslövård, som
icke regleras genom 1944 års lag göras till föremål för övervägande. Jag vill
i detta sammanhang erinra om att —- frånsett vissa specialkategorier av sinnesslöa
— statsmakterna hittills icke tagit ståndpunkt till denna fråga i vidare
mån än att de (prop. nr 177/46, riksdagens skriv, nr 209) uttalat sig
HO Riksdagsberättelsen.
I Si 45 för att staten borde i viss utsträckning medverka till att landstingens centralanstalter
befriades från obildbara sinnesslöa samt att för detta ändamål
avsetts att, efter hand som utbyggnaden av sinnessjukvården det medgiver,
helt taga i anspråk Källhagens sjukhus vid Vänersborg.
Utredningen har under tiden till och med den 30 november 1946 hållit 13
sammanträden, varav ett gemensamt med svenska landstingsförbundets styrelse.
Vissa av de sakkunniga samt utredningens sekreterare ha besökt sinnesslöanstalter
inom landet.
Utredningen har utfört en orienterande undersökning rörande möjligheterna
att inom respektive landstingsområden omorganisera sinnesslövården i
enlighet med inom utredningen övervägda planer. Genom utredningens försorg
ha åtgärder vidtagits för att få situationen den 31 december 1946 beträffande
antalet bildbara respektive obildbara sinnesslöa inom de skilda
landstingsområdena siffermässigt belyst.
Utredningens arbetsuppgifter beräknas bliva slutförda under första halvåret
1947.
46. Kommittén för social upplysning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 med uppdrag
att verkställa utredning om dels inrättande av ett socialmuseum och
dels statsmakternas medverkan i syfte att främja tillkomsten av upplysningsfilmer
i sociala ämnen (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1946):
Myrdal, Alva, fru, studierektor, ordförande;
Johansson, G., redaktör;
Åkerman-Johansson, Brita, fru, vice direktör;
Lundberg J., ombudsman, led. av II kamm.;
Munthe, G., direktör;
Skjöld, H., direktör;
Thedin, N., redaktör;
Thömberg, E., kanslichef.
Sekreterare:
Skoglund, E., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal och tel.; Kanslihuset (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Sedan
departementschefen inledningsvis omnämnt en till departementet ingiven
framställning med yrkande om inrättandet av en permanent institution, förslagsvis
beämnd socialmuseum, med uppgift att i utställningens form sprida
kunskap om vårt lands sociala förhållanden och socialpolitiska verksamhet
samt fortsättningsvis anlagt synpunkter på behovet av och avvägningen av
en dylik utställningsverksamhet anförde departementschefen vidare, bland
annat, i huvudsak följande.
Utredningen borde utmynna i så preciserade förslag som möjligt beträf -
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
111
fande verksamhetens omfattning och organisation, beräkningar över en- I St 46
gångskostnader för utställningens iordningställande — innefattande lokaler,
utställningsmaterial etc. — liksom ungefärligen löpande omkostnader för
materialets successiva förnyelse och underhåll, utrustandet av vandringsutställningar,
löner m. m. De sakkunniga syntes vid förslagens utformning
och uppgörandet av kostnadsberäkningarna böra utgå ifrån, att någon egentlig
forskningsverksamhet icke torde kunna ifrågakomma vid en sådan institution,
men väl att densamma skulle kunna tagas i anspråk för undervisning
i samband med kortare föreläsningskurser, särskilt anordnade studiebesök
och andra liknande arrangemang. Särskilt beaktande förtjänade frågan hur
allmänheten skulle kunna intresseras för utställningens verksamhet och hur
den centrala institutionen genom vandringsutställningar och på annat sätt
skulle kunna tillgodose behovet av en motsvarande verksamhet i landsorten.
Den permanenta institutionen syntes nämligen av många skäl böra vara förlagd
till huvudstaden. Beträffande utställningens tekniska formgivning borde
de sakkunniga överväga utnyttjandet av alla de olika tekniska arrangemang,
som kunde vara ägnade att göra anordningarna så intresseväckande
och lättillgängliga som möjligt. Det syntes vidare angeläget att pröva, huruvida
icke en för allmänheten liksom för mera speciellt intresserade avpassad
informationstjänst i sociala frågor kunde anordnas i direkt anslutning
till utställningen. Då benämningen socialmuseum lätt kunde ge intryck
av en till övervägande del på historiskt material byggd verksamhet borde
även övervägas om icke denna benämning med fördel kunde bytas ut mot
någon, som bättre svarade mot verksamhetens egentliga syfte.
Då det under utredningsarbetet sannolikt torde komma att visa sig fördelaktigt
att ta filmen i anspråk för vissa av de ämnen utställningen skulle
åskådliggöra syntes det vidare lämpligt att i direkt samband med denna utredning
verkställa den av 1946 års riksdag i skrivelse nr 284 begärda skyndsamma
utredningen om och på vad sätt och i vilken utsträckning statsmakterna
kunna och böra främja tillkomsten av kortare upplysningsfilmer i syfte
att popularisera och sprida kunskap om i främsta rummet samhällets egen
sociala hjälpverksamhet. Eu dylik filmverksamhet syntes — förutom tillgodoseendet
av det behov av dylik film som skulle kunna komma att uppstå
i anledning av upprättandet av eu permanent socialutställning — böra
avse såväl inslag i den reguljära biografrepertoaren som program vid av
olika organisationer och institutioner särskilt anordnade upplysningsmöten
i sociala frågor. Även i den sociala utbildningen och skolundervisningen
borde sådana filmer med fördel kunna komma till användning. Olika alternativ
beträffande såväl i vilken ordning beslut om inspelande av sådana
filmer borde träffas som i fråga om verksamhetens finansiering och filmernas
distribution torde vara tänkbara. Det borde ankomma på de sakkunniga
att avgiva förslag om i vilken form denna verksamhet lämpligast borde bedrivas
med hänsyn till kravet på erforderligt inflytande över verksamheten
från det allmännas sida och största möjliga smidighet i fråga om verksamhetens
organisatoriska utformning.
112
Riksdagsberättelsen.
I S: 46 Sammanträden ha intill den 1 december 1946 hållits med kommittén i
dess helhet under 6 dagar samt med en inom kommittén tillsatt delegation
för specialbehandling av spörsmålet om statsmakternas eventuella medverkan
för tillkomsten av upplysningsfilmer i sociala ämnen under 3 dagar.
Tre av filmdelegationens ledamöter jämte kommitténs sekreterare ha företagit
en studieresa till Köpenhamn.
Kommittén avser att i början av januari 1947 avgiva förslag till provisoriska
åtgärder för statligt stöd åt produktionen av upplysningsfilmer i sociala
ämnen. Vissa förberedande undersökningar ha igångsatts till vägledning för
kommitténs fortsatta överväganden rörande frågan om inrättande av en
socialutställning.
Utredningen beräknas bliva slutförd tidigast under slutet av år 1947.
47. Barackförsåljningsnämnden.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 med
uppgift att med ledning av angivna anbud besluta till vilken anbudsgivare
staten tillhöriga övertaliga baracker må försäljas:
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;
Larsson, A. O. E., t. f. förste byråsekreterare;
Åsbrink, P. V., sekreterare.
Sekreterare:
Widström, C. F., kontorist.
Nämnden har intill den 1 november 1946 hållit ett sammanträde.
48. Beredningen för utländsk arbetskraft.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1946 med uppdrag
att biträda vid handläggningen av frågor som avse sysselsättande av
utländsk arbetskraft (se Post- och Inrikes tidn. den 12 augusti 1946):
Thunborg, F., direktör, ordförande;
Andersson, G., ordförande i landsorganisationen i Sverige, (avliden den 19
oktober 1946);
Kugelberg, B., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Olsson, K. J., ordförande i statens arbetsmarknadskommission, led. av I
kamm.;
Vahlberg, G., andre ox-dförande i landsorganisationen i Sverige, (fr. o. m.
den 1 november 1946);
Åselius, Hj., verkst. direktör i Fagersta bruks aktiebolag.
Experter beträffande vissa försäkringsfrågor (fr. o. m. den 22 november
1946):
Jememan, T. G., t. f. byråchef;
Engström, E. M., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Wahlström, K.-O., inspektör.
Lokal och tel.: Kanslihuset (ordföranden) och arbetsmarknadskommissionen
(sekreteraren).
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
113
Vid meddelandet av förenämnda bemyndigande anfördes till statsrådspro- I St 4-S
tokollet bland annat.
Den akuta brist på arbetskraft, som för närvarande gör sig starkt kännbar
på praktiskt taget alla områden av näringslivet och som till följd av den
stagnerade tillväxten av befolkningen i produktiva åldrarna kan komma att
göra sig gällande under en följd av år, har aktualiserat frågan om vidtagande
av olika åtgärder i syfte att åstadkomma en bättre balans på arbetsmarknaden.
Sålunda har planerats en begränsning av investeringsverksamheten.
Därjämte pågå undersökningar om möjligheten att tillföra arbetsmarknaden
den arbetskraftsreserv, som framför allt representeras av icke
yrkesverksamma kvinnor och partiellt arbetsföra. Dessa ansträngningar böra
fullföljas med all kraft. Då det emellertid kan tänkas att nämnda åtgärder
kunna komma att visa sig otillräckliga för att, i varje fall på kort sikt, åstadkomma
en förbättring av läget, torde även andra möjligheter i sådant syfte
böra övervägas, bland annat frågan om att i vårt land i viss omfattning bereda
sysselsättning åt utländska arbetare. Utöver vad som kan visa sig möjligt
att göra för att tillföra arbetsmarknaden den inhemska arbetskraftsreserven
torde därför förutsättningarna för sysselsättande av arbetskraft
från utlandet böra prövas och såväl de fördelar som nackdelar, som för vårt
lands vidkommande kunna vara förenade med en sådan åtgärd, ägnas beaktande.
Den lämpligaste formen härför synes vara att det uppdrages åt tillkallade
sakkunniga att som en särskild beredning inom socialdepartementet
biträda vid handläggningen av härmed sammanhängande frågor.
Vid urvalet av de personer, som i detta sammanhang skola kunna medgivas
tillstånd för inresa till och uppehåll i vårt land, skall hänsyn tagas icke
endast till vederbörandes yrkeskvalifikationer utan även till hans medborgerliga
förhållande i hemlandet under kriget. Rimliga anspråk på en god
omvårdnad i olika avseenden skola tillgodoses. Beträffande löner och övriga
i avtal reglerade arbetsvillkor förutsättes, att en tillfredsställande ordning
skall kunna åvägabringas genom att vederbörande söka och erhålla
medlemskap i respektive fackorganisationer.
Beredningen har intill den 1 december 1946 hållit 7 sammanträden. Dessutom
ha beredningens ordförande jämte ledamoten Vahlberg tillsammans
med de för ändamålet särskilt tillkallade experterna åt beredningen, verkmästaren
R. Gustafsson, ingenjören G. Ingelman, byråchefen G. Lindencrona
och redaktören A. Stenbom företagit en resa till Italien.
Förhandlingar ha förts med såväl officiella myndigheter i utlandet som
motsvarande länders beskickningar i Sverige beträffande främst möjligheterna
för en organiserad överföring av ett begränsat antal specialarbetare,
särskilt för verkstadsindustrien, på viss tid. Dessutom ha överläggaingar ägt
rum med statens utlänningskommission och statens arbetsmarknadskommission.
Verkställda undersökningar ha bland annat avsett bostads- och transportfrågor
samt vederbörande utvandringslands socialförsäkringssystem och för
Bihana
till riksdagens prat. 1047. 1 samt. 8
Itiksdngsberättclsen.
114
Riksdagsberättelsen.
I S: 48 utsättningarna för arbetarna att för i hemlandet kvarvarande familjemedlemmar
utan avbrott få bibehålla nu gällande försäkringsskydd.
49. Utredning rörande viss utländsk propaganda under krigsåren.
Tillkallad för att ur den allmänna säkerhetstjänstens material sammanställa
vissa rapporter beträffande utländsk propaganda i Sverige:
Kjellberg, G. K:son, fil. lic.
Sekreterare:
Janzon, Karin, fru.
Lokal: Stallgatan 3iv; tel. 20 86 31.
Den sakkunnige avser att i början av januari 1947 avlämna en redogörelse
för viss utländsk propaganda i Sverige under krigsåren.
50. 1946 års alkoholistvårdsutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1946 för
utredning rörande alkoholistvården (se Post- och inrikes tidn. den 9 oktober
1946):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Edlund, K. E. V., förste provinsialläkare;
Hedvall, J. J., byråföreståndare;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Lundquist, G. A. R., överinspektör för sinnessjukvården;
Sundberg, N. E. L., direktör;
Wieslander, I. L., hovrättspresident;
öhman, H. G., praktiserande läkare.
Sekreterare:
Wiklund, S. A. D., byråinspektör.
Lokal: Riksdagshuset; tel. Riksdagen.
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet
framhölls bland annat:
I skrivelse den 13 maj 1944, nr 246, har riksdagen hemställt om utredning
av alkoholistvårdsproblemen. Av de utskottsutlåtanden, som åberopas
i riksdagsskrivelsen, framgår, att riksdagens hemställan i främsta rummet
tager sikte på vissa speciella spörsmål inom alkoholistvården, vilka under
senare tid tilldragit sig ökad uppmärksamhet och vilka framför allt röra
anstaltsväsendet och anstaltsvården.
Efter att ha redogjort för de nuvarande alkoholistanstalternas organisation
och vårdverksamhet samt förefintliga möjligheter till differentiering av
dessa anstalters klientel konstaterade statsrådet, att förutsättningar i stort
sett saknats för att på ett tillfredsställande sätt å dessa anstalter mottaga och
vårda psykiskt defekta alkoholister, bland vilka sådana av mycket skiftande
slag torde rymmas.
Behovet av speciell vård åt sådana alkoholister, som äro psykiskt eller fy -
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
115
siskt sjuka, har i någon mån kunnat tillgodoses utanför anstaltsorganisatio- I j§; 50
nens ram därigenom att anstaltsvårdade alkoholister blivit omhändertagna
på olika sjukvårdsanstalter. Detta har emellertid skett endast sporadiskt och
tillfällighetsbetonat. Relativt betydande insatser för behandling av alkoholister
ha dock gjorts på vissa sinnessjukhus, varjämte medicinsk vård meddelats
alkoholmissbrukare på ett par kroppssjukhus.
En påfallande brist i fråga om den slutna alkoholistvården är, åt! intagning
å anstalt i allmänhet icke föregås av en mera ingående fysisk läkarundersökning.
Ofta torde ej heller en tillräckligt grundlig utredning föreligga
beträffande de sociala faktorer, som kunna ha föranlett alkoholmissbruket,
och angående den aktuella sociala situationen.
De brister på alkoholistvårdens område, som här berörts, jämte en stigande
insikt om alkoholmissbrukets samband ej endast med sociala förhållanden
utan även kroppsliga eller själsliga rubbningar ha föranlett de önskemål
om bättre resurser inom alkoholistvården, vilka under senare år allt starkare
gjort sig gällande och även kommit till uttryck i de motioner, som föranlett
riksdagens i det föregående omnämnda skrivelse. Såvitt gäller den medicinska
sidan av problemet, har härvid i förgrunden stått frågan om inrättande
av ett specialsjukhus för alkoholister. Detta skulle ha till uppgift både
att bereda vård åt vissa slag av alkoholister och att vara en diagnostisk central
för hela anstaltsorganisationen. Sjukhuset skulle vidare tjänstgöra som
ett centralt institut för vetenskaplig forskning rörande alkoholismen och för
klinisk undervisning i fråga om alkoholsjukdomarna. Icke minst för sistnämnda
ändamål har en sådan specialanstalt ansetts erforderlig. Det har
ofta framhållits, att läkarna i gemen vore bristfälligt orienterade om alkoholistproblemet
även såvitt anginge dess medicinska sidor samt att läkarutbildningen
fördenskull borde kompletteras med teoretisk och praktisk undervisning
om alkoholsjukdomarna men att de kliniska förutsättningarna
härför saknades.
Utredningen bör enligt min mening icke begränsas till att avse endast anstaltsväsendet.
Jag vill erinra, att de samhälliga åtgärderna i fråga om alkoholister
i betydande utsträckning äga rum utanför anstaltsorganisationens
ram. Nykterhetsnämndernas verksamhet berör sålunda för närvarande omkring
20 000 personer. A alkoholistanstalter intagas varje år omkring 1 300
alkoholmissbrukare. Anstaltsklientelet utgör alltså numerärt sett endast en
mindre del av de alkoholister, beträffande vilka samhällsingripanden av
olika slag förekomma. Det står för mig klart, att anstaltsvården också bör
vara supplementär såtillvida, att intagande å anstalt bör äga rum endast i
sådana fall, då erforderligt ingripande i andra och friare former icke kan
anses tillräckligt. Möjligheterna att ytterligare utbygga dessa ingripanden,
så att därigenom skapas en effektiv öppen vård, måste därför skänkas nödigt
beaktande vid en utredning av alkoholistvårdsproblemen. Framhållas
må vidare, all anslaltsvistelsens längd i de enskilda fallen uppenbarligen
måste påverkas av de möjligheter till eftervård, vilka stå till huds. Sådana
eftervårdande åtgärder måste givetvis, åtminstone i viss omfattning, bli av
116
Riksdagsberättelsen.
I S: 50 samma natur som de ingripanden, vilka företagas mot alkoholister, vilka anses
kunna erhålla uteslutande öppen vård. Det nära samband, som sålunda
förefinnes mellan olika former av alkoholistvård, bör därför enligt min mening
medföra, att frågorna om öppen vård, sluten vård och eftervård lösas
i ett sammanhang. Jag anser på grund av det anförda, att den föreslagna
utredningen till behandling böra upptaga alkoholistvårdsproblemen i deras
helhet.
Såsom riktpunkt för utredningen bör, i överensstämmelse med den uppfattning
jag förut givit tillkänna, gälla, alt sådana åtgärder skola eftersträvas,
att anstaltsvården, vilken innefattar ett vittgående frihetsberövande, icke erhåller
större omfattning än som är oundgängligen nödvändigt. I enlighet
härmed bör utredningen ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheterna att
omhändertaga alkoholister i andra och friare former än genom intagning å
alkoholistanstalt. Därvid bör även den eftervårdande verksamheten skänkas
nödigt beaktande. Vid åtgärdernas utformning bör tillses, att vården, i den
mån så är möjligt, inriktas på att bevara och stärka den enskilde individens
känsla av ansvar för sitt personliga öde samt underlätta och stadga möjligheterna
för honom att genom ombyte av sysselsättning — eventuellt efter
omskolning eller yrkesutbildning — eller av miljö erhålla nya förutsättningar
för en ordnad livsföring. Härvid kan även ifrågakomma, att tjänlig
medicinsk vård beredes de alkoholskadade och att de placeras i inackorderingshem
eller i familjevård. Då genomförandet av sådana åtgärder i vissa
fall kan böra medföra förflyttning från ort till annan, måste den öppna vården
organiseras så, att samarbete mellan organ i olika orter kan etableras
utan svårighet. Vidare böra lämpliga former sökas för samarbete i arbetsanskaffningsfrågor
med de arbetsberedande organen och i sjukvårdsfrågor
med de allmänna sjukhusen. I detta sammanhang bör övervägas, hur kostnaderna
för sjukvård, omskolning, yrkesutbildning och miljöombyte skola
bestridas.
Till de problem, som alkoholistvården erbjuder, hör spörsmålet om de
grunder, på vilka ingripande mot alkoholmissbrukare må äga rum. Dessa
grunder angivas i alkoholistlagen. De sakkunniga böra ingående pröva, huruvida
lagstiftningen i denna del är tillfredsställande, och framlägga de ändringsförslag,
som kunna finnas påkallade.
Den nuvarande ordningen för fattande av beslut om tvångsintagning å alkoholistanstalt
har under de senare åren utsatts för kritik. Krav ha rests på
att för tvångsintagning å sådan anstalt liksom i åtskilliga andra fall av s. k.
administrativt frihetsberövande skulle erfordras beslut av allmän domstol
eller av särskilt tillskapade socialdomstolar av ett eller annat slag. Beslut om
intagning å anstalt skulle föregås av muntlig förhandling av i huvudsak samma
art som vid domstol.
För egen del finner jag starka skäl tala för en ändring av nuvarande regler
rörande intagningsförfarandet. Internering å alkoholistanstalt torde efter
den reformering, som straffverkställigheten på senaste tid undergått, i stort
sett från den enskilde individens synpunkt te sig i det närmaste lika starkt
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 117
ingripande på den personliga rörelsefriheten som det frihetsberövande, vil- I jjj; 50
ket äger rum i straffrättsliga former. Interneringsklientelet å alkoholistanstalterna
är även av relativt betydande storlek. Sålunda torde medelbeläggningen
å alkoholistanstalterna uppgå till inemot hälften av medelbeläggningen
å fångvårdsanstalterna. Medan ådömandet av frihetsstraff är kringgärdat
av starka rättsgarantier, är emellertid kravet på rättsskydd vid intagning å
alkoholistanstalt mindre väl tillgodosett. Även om avsaknaden av fastare
rättsgarantier i sistnämnda fall icke föranlett några påtagliga missförhållanden,
synes mig det nuvarande tillståndet icke tillfredsställande. Jag delar alltså
uppfattningen, att intagning å alkoholistanstalt bör föregås av ett muntligt
förfarande vid kvalificerad myndighet. En alkoholskadad, vars omhändertagande
ifrågasättes, bör ha möjlighet att fritt framlägga sin talan inför
denna myndighet, att härvid anlita rättsbiträde och att inkalla personer, på
vilkas uttalanden han anser sig kunna stödja sin talan. Kostnaderna för biträde
och inkallade böra kunna, då behov därav finnes, gäldas av allmänna
medel. Självfallet bör tillses, att organisationen icke utformas så, att den
hindrar ett snabbt ingripande mot en alkoholmissbrukare då sådant ingripande
är påkallat. Vikten att skydda anmälare och inkallade mot hämndåtgärder
från den omhändertagnes sida bör även beaktas. Jag är icke beredd
att nu taga ställning till frågan om förfarandet bör förläggas till allmän
domstol eller om särskilda socialdomstolar eller annat lämpligt organ böra
tillskapas för ändamålet, och detta så mycket mindre som spörsmålet om
det administrativa frihetsberövandet berör även andra områden än alkoholistvården.
Kunna de sakkunniga föreslå en för alkoholistvården lämplig ordning,
vilken vid behov kan utvidgas för motsvarande uppgifter i andra ifrågakommande
fall, måste detta hälsas med tillfredsställelse. Om så icke kan
ske utan frågan finnes höra lösas i ett större sammanhang, torde de sakkunniga
böra anmäla detta förhållande för Kungl. Maj:t och därvid redovisa de
särskilda synpunkter, som för alkoholistvårdens del äro att beakta vid en
dylik lösning.
Vad anstaltsorganisationen angår, kan jag helt ansluta mig till uppfattningen
om behovet inom alkoholistvården av specialanstalt med medicinska
och psykiatriska vårdmöjligheter. Det bör övervägas, hurvida icke denna
anstalt jämväl bör fungera såsom diagnostisk central för hela anstaltsorganisationen.
Såsom förut nämnts har även föreslagits, att vid anstalten skulle
drivas vetenskaplig forskning rörande alkoholismen och meddelas klinisk
undervisning i fråga om alkoholsjukdomarna. Då alkoholismen genom sin
utbredning och sina verkningar är en starkt invalidiserande företeelse i samhället,
är det uppenbarligen angeläget, att studiet av alkoholismen får en helt
annan ställning inom den medicinska forskningen och utbildningen än hittills.
Jag är emellertid icke beredd att nu taga ställning till frågan om i vilken
utsträckning nu nämnda uppgifter böra åläggas ifrågavarande anstalt
eller om andra anordningar för tillgodoseende av forsknings- och undervisningsbehovet
kunna vara mera ändamålsenliga. Givetvis kan jag icke nu uttala
mig om huruvida det är tillräckligt med en anstalt för hela riket eller
118
Riksdagsberättelsen.
I S: so om två eller flera anstalter böra komma till stånd. Dessa frågor torde få
närmare övervägas vid utredningen. Det är önskvärt, att de sakkunniga utan
att resultaten av deras överväganden i övrigt föregripas utarbeta förslag angående
inrättande av en eller flera specialanstalter för angivna ändamål och
rörande riktlinjerna för verksamheten samt med all den skyndsamhet, som
finnes möjlig, framlägga dessa förslag i särskilt betänkande.
Den nuvarande anstalten å Svartsjö, vilken icke tillfredsställer fordringarna
på en modem alkoholistanstalt, bör enligt min mening nedläggas. Åtminstone
en del av denna anstalts klientel torde kunna överföras till specialanstalt
av nyss angiven karaktär.
Vad anstaltsorganisationen i övrigt beträffar, bör denna bli föremål för en
allmän översyn avseende såväl vårdverksamheten som anstalternas organisatoriska
ställning. I fråga om vårdnaden ligger huvudvikten givetvis vid att
verksamheten med beaktande av de rön, som särskilt den medicinska forskningen
gjort, inriktas på att effektivt bota de intagna. Härvid bör övervägas,
bland annat, att genomföra en ökad differentiering av klientelet, att skapa
bättre sysselsättningsmöjligheter vid anstalterna, att införa en mera aktiv —
medicinsk eller psykologisk behandling m. m. Frågan, huruvida de nuvarande
normerna för anstaltsvistelsens längd äro lämpliga, bör ägnas uppmärksamhet.
Vid bedömande härav föreligger för de sakkunniga den förut angivna
uppgiften att undersöka möjligheterna för en friare vård i form av placering
å inackorderingshem eller i familjevård och genom meddelande av tjänlig
medicinsk vård. Reformer med avseende å behandlingen kunna böra föranleda,
att själva anstaltsorganisationen ändras. De sakkunniga böra pröva, huruvida
anstaltsväsendet kan behöva kompletteras med — förutom den förut
angivna specialanstalten — andra anstaltstyper av ny karaktär. När det gäller
anstalternas organisatoriska ställning, inträder spörsmålet, huruvida det
är möjligt att tillgodose behovet av en mera enhetlig planläggning av organisationen
i dess helhet med bibehållande av den nuvarande ordningen med
enskilda anstalter vid sidan av statliga. Vid prövningen av denna fråga böra
de sakkunniga vara oförhindrade att undersöka, huruvida ett förstatligande
av anstaltsorganisationen i dess helhet bör ifrågakomma.
I nära sammanhang med anstaltsvårdens utformning står frågan om personalens
utbildning och de för personalen önskvärda kvalifikationerna. Löneoch
pensionsförhållandena för de enskilda alkoholistanstalternas befattningshavare
äro för närvarande helt oreglerade. Därest så finnes av rekryteringsskäl
påkallat, bör utredningen vara oförhindrad att upptaga till behandling
jämväl löne- och pensionsspörsmålen jämte frågan om de ändringar i statsbidragsbestämmelserna,
som därav kunna påkallas. Om de sakkunniga finna
anstaltsväsendet böra förstatligas, bör förslag angående personalens placering
i de statliga löneplanerna framläggas.
Jag vill slutligen beröra två för den öppna och slutna alkoholistvården gemensamma
spörsmål, nämligen frågorna om alkoholistvårdens utbyggande
med en social kuratorsorganisation och om tillgodoseende av behovet i fråga
om medicinsk rådgivning och behandling.
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 119
Med avseende å den förstnämnda frågan bör det ankomma på de sakkun- I S: 50
niga att utreda behovet av att tillföra nykterlietsvårdsorganen större antal
socialt kunniga och helst även psykologiskt utbildade befattningshavare. Dessa
befattningshavare skulle kunna tjänstgöra bland annat såsom sociala kuratorer
med uppgift att lämna råd och bistånd åt personer, vilka kände sig
vara hotade av ett överdrivet alkoholbruk och därför frivilligt vände sig till
en kurator för att söka hjälp häremot. Kuratorerna skulle vidare kunna få
betydelsefulla uppgifter såsom övervakande och hjälpande organ såväl inom
den öppna alkoholistvården som beträffande eftervården av personer, vilka
försökspermitterats eller utskrivits från alkoholistanstalt. Vidare skulle en
sådan utbyggnad av organisationen bereda de nykterhetsvårdande myndigheterna
större möjligheter än för närvarande att vid ett ingripande kunna
stödja sitt bedömande av den föreliggande situationen på en utredning, vilken
gåve en så långt möjligt fullständig bild av de socialt betingade faktorer,
som kunna ha medverkat till att den person, som är föremål för myndighetens
uppmärksamhet, förfallit till alkoholmissbruk.
Möjlighet bör vidare beredas den, som känner sig hotad av alkoholmissbruk,
att ställa sig under observation och erhålla behandling i sjukvårdsanstalt.
Övervägas bör även, huruvida icke en sådan ordning bör skapas, att intagning
å alkoholistanstalt eller andra ingripanden icke må ske utan ingående
läkarundersökning, som regel företagen å sjukhus. Det bör vidare prövas,
huruvida icke i ökad utsträckning psykiatrisk eller sjukhusmässig vård utanför
det egentliga alkoholistanstaltsväsendets ram böra kunna ifrågakomma såsom
en mellanform mellan den öppna och den slutna vården. Jag vill erinra,
att riksdagen i år fattat beslut om statsunderstöd för upprättande vid kroppssjukhusen
av psykiatriska kliniker avsedda bland annat för alkoholister med
symptom på psykisk sjukdom. Vid utredningen torde böra beaktas de erfarenheter,
som redan vunnits av alkoholistvården vid de allmänna sjukhusens
medicinska avdelningar och psykiatriska kliniker. De sakkunnigas överväganden
böra även avse frågan, huruvida och i vilken utsträckning staten
bör ekonomiskt stödja sjukhusens ifrågavarande verksamhet. — -— -—-
De sakkunnigas arbete torde böra bedrivas i närmaste samråd med 1944
års nykterhetskommitté.
Utredningen har under år 1946 hållit 2 sammanträden.
Den 6 november 1946 har utredningen avlåtit promemoria angående deponering
av anslag till statsbidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
samt samma dag avgivit infordrat utlåtande över framställningar
av föreningen Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund u. p. a.
om erkännande av dess anstalt Björstorp såsom allmän alkoholistanstalt
in. m.
Utredningen har igångsatt vissa förberedande undersökningar till utrönande
av dels platsbehovet för eu specialanstalt inom alkoholistvårdens anstaltssystem,
dels möjligheterna att bereda alkoholister vård å nyupprättade, psykiatriska
lasarettsavdelningar vid länslasaretten.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
120
Riksdagsberättelsen.
I Si Öl 51. Sakkunniga för utredning rörande polismännens utbildningskostnader
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1946 med
uppdrag att inom departementet biträda med utredning rörande polismännens
utbildningskostnader och en eventuell statlig kreditgaranti för dessa
ävensom viss stipendiegivning åt elever vid statens polisskola (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 oktober 1946):
Norman, D., folkskollärare, led. av I kamm.;
Norman, N., fil. lic., lärare vid statens polisskola;
Sahlin, M., sekreterare i svenska polisförbundet.
Sekreterare:
Blomqvist, G., notarie.
Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att hava framhållit att eleverna vid statens polisskola såväl i konstapelklassen
som överkonstapelklassen ofta ådraga sig avsevärda skulder under denna
utbildning och att en del därutöver måst skuldsätta sig under sin praktikanttjänstgöring
samt att polisdistrikten förfara mycket olika i fråga om
lönen till befattningshavare som bevista skolan, yttrade statsrådet bland
annat:
Utan tvivel ställer ifrågavarande skuldsättning många polismän i en svår
situation. Då polislönerna i regel äro ganska små, kan även en begränsad
skuldsättning komma att innebära allvarliga påfrestningar på ekonomien särskilt
för polismän som äro familjeförsörjare. Svårigheterna för den enskilde
att ordna en kontinuerlig amortering på längre sikt äro uppenbara. Dessutom
måste ur samhällelig synpunkt en skuldsättning av den omfattning som den
preliminära undersökningen utvisar anses som olämplig av den anledningen
att polismännen lätt kan riskera att komma i beroendeställning till sina kreditorer.
I detta sammanhang må erinras om att i normalinstruktionen för
polispersonal, § 13, understrukits att polisman särskilt bör iakttaga, att han
icke sätter sig i skuld hos någon, vars verksamhet han har att å tjänstens
vägnar övervaka, eller anlita sådan person såsom borgensman. Förutom de
problem som all skuldsättning normalt aktualiserar för den, som har begränsade
inkomster kan förevarande skuldsättning sålunda även komma att för
polismännen medföra svårigheter att uppfylla de krav, som ställas på deras
förhållande i tjänsten.
I avvaktan på en lösning av polisutbildningens framtida organisation torde
frågan om polismännens skuldsättning på grund av utbildningskostnader och
praktikanttjänstgöring och därmed sammanhängande problem skyndsamt
böra utredas. I samband härmed bör möjligheten för polismännen att komma
i åtnjutande av statlig kreditgaranti på samma villkor, som enligt beslut av
innevarande års riksdag skola gälla för dem, vilka avlagt akademisk eller
därmed jämförlig examen, göras till föremål för prövning.
Utredningen bör även pröva förutsättningarna för åstadkommande av en -
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.
121
hetliga normer för polisdistriktens avlöning av elever vid polisskolan. I prin- 1 St 53
cip bör med utbildningen förenade skäliga kostnader täckas genom avlöning
från respektive polisdistrikt. Skulle vissa elever på grund av sin tjänsteställning
icke kunna komma i åtnjutande av lön från polisdistrikt torde möjligheten
att genom statsstipendium bidraga till utbildningskostnaderna böra
tagas under övervägande. En sådan stipendiegivning bör dock utformas under
iakttagande av att polisdistriktens intresse att utbetala skälig lön under
studietiden ej minskas.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1946 hållit ett sammanträde.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1947.
52. Sakkunnig för utredning rörande en central polisinspektion och härmed
sammanhängande frågor.
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 25 oktober 1946 för att såsom sakkunnig
inom departementet biträda med verkställande av utredning rörande en central
polisinspektion och härmed sammanhängande frågor:
Enhörning, H. A., landsfogde.
Lokal och tel.: Länsstyrelsen, Örebro.
53. Sakkunnig för översyn av statens utlänning skommissions och statens
flyktingsnämnds verksamhet och organisation m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1946 för
att verkställa översyn av statens utlänningskommissions och statens flyktingsnämnds
verksamhet och organisation, vilken översyn skall syfta till att skapa
en efter fredsmässiga förhållanden anpassad ordning för handläggningen av
de frågor, som hittills ankommit på nämnda organ; skolande den sakkunnige
äga att successivt inkomma med resultaten av berörda översyn:
Hagelin, N., inspektör, ordförande i statens utlänningskommission och i statens
flyktingsnämnd.
Sekreterare:
Lindencrona, G., byråchef.
Lokal: Utlänningskommissionen; tel.: 23 31 20.
Den sakkunnige har den 6 december 1946 avlämnat en promemoria angående
den tekniska handläggningen av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd
för utlänningar (stencilerad).
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1947.
122
Riksdagsberåttelsen.
I K: l
Kommunikationsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. 1939 års traktorsutredning (1944: I 2; 1945: I 4; 1946: I 6).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 augusti 1939)
dels såsom utredningsman:
Berglund, H., kansliråd;
dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att överlägga med utredningsmannen
:
Björklund, L. A., led. av II kamm.;
Elliot, C. W., överstelöjtnant, länsbesiktningsman;
Lindberg, C., trafikbilägare;
Sjögren, C. E., verkst. direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Schwartz, V. A. O., förste byråsekreterare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1940: K 10.
Utredningen har den 5 november 1946 avgivit utlåtande över en av styrelsen
för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter (statens maskinprovningar)
i skrivelse till lantbruksstyrelsen den 13 augusti 1938 väckt fråga
om skattefrihet för i jordbruket använd bensin.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1943 års rundradioutredning (1944: I 7; 1945: 1 8; 1946: I 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se Postocb
Inrikes tidn. den 1 juli 1943):
Sävström, A. V., talman, led. av II kamm., ordförande;
Berger, O. A., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Hugo, Y., verkst. direktör i aktiebolaget radiotjänst;
Hökerberg, Eva, chefredaktör, fru;
Johansson, J., rektor;
Linder, E. H., redaktör;
Sterky, H. K. A., generaldirektör.
Sekreterare:
Hahr, H., intendent.
Biträdande sekreterare:
von Schéele, C.-A., andre kanslisekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: 1 K 7.
Utredningen har den 9 januari 1946 avgivit betänkande angående rundradion
i Sverige, dess aktuella behov och riktlinjerna för dess framtida verksamhet
(SOU 1946: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
123
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
3. 1943 års flygplatsutredning (1944: I 12; 1945: I 11; 1946: I 12). I
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 3 decemebr 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1943):
Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;
Delin, B. G., kapten;
Jung, E. S., överlantmätare;
Ljungberg, E. C. R., överdirektör;
Lundqvist, R., byråchef;
Wirseen, Å., kansliråd.
Experter:
Lignell, K., överingenjör;
Ängstrpm, T. K., luftfartsinspektör.
Sekreterare:
Liljevali, B. G:son, förste byråsekreterare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I K 12.
Utredningen har den 12 augusti 1946 framlagt betänkande med förslag rörande
utbyggnad av civila flygplatser m. m. (SOU 1946: 58).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. (1945:1 17; 1946: I 17).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 15 juni 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1944):
Sahlin, O. E., direktör, ordförande;
Braune, E. G., byråchef;
Sundström, E. V., avdelningschef;
Wittrock, E. J. P., förste byrådirektör.
Sekreterare:
Hagstrand, E. F., förste kanslisekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I K 17.
Utredningen har den 4 januari 1946 avgivit betänkande med förslag till omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. (SOU 1946: 10).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. /944 års telefonkommitté (1945: I 20; 1946: I 19).
Genom beslut den 13 oktober 1944 bemyndigade Kungl. Majd telegrafstyrelsen
att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom styrelsen verkställa utredning
i fråga om åtgärder till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden.
Tillkallade med stöd av nämnda bemyndigande:
Lundgren, J. A., f. d. överdirektör, ordförande;
Heimburger, H. A., byråchef;
Lindblad, K. F. T., trafikinspektör;
124
Riksdagsberättelsen.
I K: 5 Nehrfors, A. E. L., linjeingenjör;
Sigmar, E. R. J. K., trafikinspektör.
Sekreterare:
Nygren, T. G., förste byråsekreterare.
Kommittén har den 31 december 1945 överlämnat betänkande med redogörelse
och förslag till åtgärder för förbättring av landsbygdens telefonförhållanden
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1945 års bilbesiktningsutredning (1946:124).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 juli 1945):
Nyländer, K. A. S., civilingenjör, ordförande;
Ekberg, K. G., vägtrafikinspektör;
Elliot, C. W., överstelöjtnant, länsbesiktningsman;
Hellbacken, G. K., hemmansägare, led. av II kamm.;
Klackenberg, O. H., expeditionschef.
Sekreterare:
Nilsson, C. E., förste byråsekreterare och ombudsman.
Biträdande sekreterare:
Salomonson, G. S. R., amanuens (fr. o. m. den 14 augusti 1946).
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946:1 K 24.
Utredningen har den 22 november 1946 framlagt betänkande med förslag
till omorganisation av besiktningsväsendet för motorfordon m. m. (stencilerat)
.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande förhållandet mellan löne ställning en för däcks- och
maskinbefälet vid statens järnvägars tågfårjor (1946: I 25).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945:
Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;
Eggert, E. A. F., f. d. byrådirektör;
Johnsson, B. E., statskommissarie.
Sekreterare:
Andersson, F. V., byråsekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 25.
De sakkunniga ha den 6 februari 1946 avlämnat betänkande i ämnet (stencilerat)
.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Verkstadskommittén 1945 för väg- och vattenbgggnadsvåsendet
(1946: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1945):
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
Granholm, A., f. d. generaldirektör, ordförande;
Hallgren, H. H., fabrikör;
Hedqvist, A. S., metallarbetare, led. av II kamm.;
Malcolm, R. A., direktör;
Nelander, J. E., förrådsdirektör;
Norinder, T. E., verkstadsdirektör.
Expert:
Belz, F. A. A., ingenjör.
Sekreterare:
Laurin, L. E., överingenjörsassistent.
Biträdande sekreterare:
Hård af Segerstad, N. J. G., förste amanuens.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I K 26.
Kommittén har den 25 maj 1946 avgivit betänkande med förslag till verkstadsorganisation
för väg- och vattenbyggnadsväsendet (SOU 1946:43).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredningen om Säffle kanal (1946:1 27).
Tillkallad av Kungl. Majd den 29 juni 1945:
Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Fröman, K. A., f. d. byråchef.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I K 27.
Utredningsmannen har den 28 augusti 1946 avlämnat betänkande rörande
ombyggnad och förbättring av Säffle kanal samt dess framtida förvaltning
och drift (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning rörande vissa ersättningsspörsmål m. m. vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (1946: I 29).
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1945:
Edsberg, P. G. H. L., assessor.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I K 29.
Utredningsmannen har den 15 februari 1946 överlämnat utlåtande med
förslag beträffande löneställning och befordringsförhållanden för viss personal
vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Uppdraget är därmed slutfört. 11
11. Utredning angående översgn av bestämmelserna rörande postverkets
ensamrätt till befordran av brev och brevkort m. in. (1946: I 30).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1945 för
att biträda generalpoststyrelsen vid utredningen:
Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;
Hellquist, C. G. I., justitieråd;
125
I K: 11
126
Riksdagsberåttelsen.
I Kl 11 Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.
Beträffande utredningsuppdraget, se 1946: I K 30.
Förslag till nya bestämmelser angående postverkets ensamrätt till brevbefordran
har avlämnats den 28 augusti 1946.
Uppdraget är därmed slutfört.
12. 1946 års trafiksäkerhetskampcmj.
Verkställande utskott, tillsatt av chefen för kommunikationsdepartementet
den 21 januari 1946:
Ekblom, O., landshövding, ordförande;
Holmstedt, E. W. A., rektor, verkställande ledamot;
Englund, O., överkonstapel;
Hagardt, S. A. O., advokat;
Hansson, H. O. G., föredragande i regeringsrätten;
Hellqvist, H., direktör;
Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.
Verkställande utskottet har i samarbete med statliga och kommunala myndigheter
samt organisationer och andra intresserade under år 1946 anordnat
en riksomfattande propagandakampanj för ökad trafiksäkerhet. Medel för
ändamålet ha ställts till förfogande dels av statsmakterna (se proposition nr
163 till 1946 års riksdag, bilaga 5, punkten 1, samt riksdagens skrivelse nr
157), dels ock från enskilt håll, huvudsakligen trafikförsäkringsföreningen.
Uppdraget är slutfört.
13. Flggplatsekonomisakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 17 maj 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. samma dag):
‘Kock, Karin, professor, ordförande;
Gabrielsson, A. T. N., direktör;
Reuterwall, S. E., överdirektör.
Sekreterare:
Lindblom, S. G., fil. lic.
I departementschefens anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet
av ovannämnda bemyndigande refererades dels en driftskostnadskalkyl för
en flygplats vid Väsby, framlagd av 1944 års flygplatsutredning den 10 mars
1945, dels en av luftfartsstyrelsen under hand till kommunikationsdepartementet
överlämnad promemoria, dagtecknad den 27 februari 1946, innehållande
en gemensam driftskalkyl för Bromma flygplats och ny flygplats vid
Halmsjön.
Departementschefen anförde vidare i huvudsak följande.
Mot bakgrunden av de nya, mycket betydande statsutgifter, som antingen
redan beslutats eller varom förslag inom en nära framtid torde komma att
föreläggas riksdagen, är det särskilt angeläget att ingående och fördomsfritt
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 127
pröva frågan om de ekonomiska konsekvenserna av en så avsevärd kapital- I Kt 13
investering, som lösandet av Stockholms flygplatsfrågor kräver. Visar det sig
därvid, att å en sådan investering kan erhållas full förräntning eller att i allt
fall förräntning å en stor del därav är att påräkna, kan spörsmålet ur statsfinansiell
synpunkt bedömas betydligt gynnsammare än om investeringen måste
antagas bliva helt eller i huvudsak oräntabel. Såsom av luftfartsstyrelsens
utredning framgår skulle, därest man utgår från styrelsens beräkningar, rörande
utgiftssidan i driftskostnadskalkylen för Bromma och Halmsjöns flygplatser,
för en balansering av utgifter — däri inräknade ränta och avskrivning
på anläggningskostnader •— och inkomster erfordras såväl en betydande
trafikökning som mycket avsevärda höjningar av nu utgående flygplatsavgifter
och andra intäkter. Den civila flygtrafiken berörande vårt land har
efter krigsslutet utvecklats avsevärt och skulle säkerligen ha nått ett ännu
större uppsving, därest flygbolagen kunnat erhålla flygmateriel i önskad utsträckning.
Å andra sidan är det av luftfartsstyrelsen för kalkylen förutsatta
flygprogrammet av betydande omfattning. Vad flygplatsavgifterna beträffar,
äro de i vårt land för närvarande tillämpade enligt vad som framgår
av vissa från luftfartsstyrelsen inhämtade uppgifter i allmänhet lägre än de
som tillämpas i andra länder. Särskilt i förhållande till de avgifter, som uttagas
vid flygplatsen La Guardia utanför New York, äro de svenska avgifterna
mycket låga. Det är emellertid vanskligt att bedöma föreliggande möjligheter
att mera avsevärt öka flygplatsavgiftema utan att därigenom flygtrafikens
utveckling hindras. Vidare har man att taga hänsyn till i vad mån
ökade flygplatsavgifter kunna tänkas komma att inom det internationella
flygets område ofördelaktigt påverka våra förhållanden till andra länder,
som beröras av svenskt flyg.
Med hänsyn till å ena sidan den betydelse, som måste tillmätas utsikterna
att erhålla en godtagbar förräntning av flygplatskapitalet, och å andra
sidan de på grund av rådande förhållanden osäkra premisser, på vilka luftfartsstyrelsens
driftskalkyler helt naturligt måste bygga, anser jag, att ställning
till frågan om utbyggnad av en ny flygplats för Stockholm icke bör
tagas, förrän driftskalkylema blivit underkastade en förutsättningslös granskning
av särskilt tillkallade personer, vilka kunna antagas besitta allmän insikt
i ekonomiska frågor och förmåga att på ett i möjligaste mån objektivt sätt
bedöma här berörda spörsmål. Granskningsarbetet bör bedrivas med sådan
skyndsamhet, att eventuellt förslag om flygplatsens anläggande kan i god
tid nästkommande höst föreläggas riksdagen.
De sakkunniga ha den 30 september 1946 avgivit ett utlåtande, vilket tryckts
såsom bihang I till propositionen den 15 november 1946 (nr 379) angående
byggande av en storflygplats in. in.
Uppdraget är därmed slutfört.
128
Riksdagsberättelsen.
IK: 14; B* Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
14. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommcmde
tvistefrågor om järnvägsegendomens värde in. m.
(1944: I 3; 1945:1 5; 1946: I 7).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939.
Ledamöter:
Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;
Bolinder, N. L., generaldirektör;
Westman, K.-A., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Beträffande nämndens uppdrag se 1940: K 16.
Genom beslut den 14 september 1946 uppdrog chefen för kommunikationsdepartementet
åt nämnden att söka åstadkomma uppgörelse rörande förvärv
för statens räkning av de under trafikförvaltningen Göteborg—Dalame—
Gävle lydande järnvägarna.
Nämnden har i anledning av detta uppdrag under år 1946 intill den 1
december hållit 5 sammanträden samt företagit en resa över trafikförvaltningens
järnvägar.
15. 1942 års järnvägskostnadsutredning (1944:15; 1945:1 7; 1946:18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 januari 1942 för
verkställande av utredning om principerna för statens järnvägars självkostnadsberäkningar
i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder för de kostnadskalkyler,
på vilka taxesättningen bygger (se Post- och Inrikes tidn. den
26 januari 1942):
Ohlin, B. G., professor, led. av II kam., ordförande;
Lundvik, V. G., landshövding;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Rapp, Y., civilingenjör;
Sjöberg, E. A., förste byråsekreterare, tillika sekreterare;
Sällfors, C. T., generaldirektör.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 1342.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I K 8.
Utredningen har under 1946 intill den 1 december sammanträtt 9 dagar.
Utredningens sekreterare har under tiden den 11 januari—den 23 mars 1946
företagit en resa till Amerikas förenta stater för att studera frågor angående
kostnadsberäkningar vid amerikanska järnvägar.
Utredningens arbete i vad gäller metodfrågorna för kostnadsberäkningarna
vid statens järnvägar är i huvudsak avslutat. Det praktiska genomförandet
av utredningens olika förslag förutsätter i flera fall experimentella försök och
statistiska undersökningar, vilka emellertid på grund av den intensiva trafiken
vid statens järnvägar under de senaste åren icke kunnat genomföras
annat än i mycket begränsad omfattning. Då mera normala trafikförhållan
-
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 129
den åter inträda, komma emellertid dessa försök och utredningar att full- I K; 17
följas.
Utredningen har för avsikt att under år 1947 avgiva principbetänkande angående
kostnadsberäkningarna vid statens järnvägar.
16. 19U3 års järnvägskommitté (1944:1 9; 1945:1 9; 1946:1 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):
Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;
Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Malmkvist, E. V., byråchef;
Palander, T. F., professor;
Sandström, K. H., överingenjör;
Sundberg, C. G., disponent, led. av I kamm.;
Söderling, E. G., direktör.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 april 1945:
Blomberg, A. M. R., distriktschef.
Huvudsekreterare:
Gemzell, Chr., häradshövding.
Biträdande sekreterare:
Svensson, J. S., byråsekreterare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen, tel.: Järnvägen 1339.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I K 9 och 1946: I K 10
Under tiden den 1 december 1945—den 30 november 1946 har hela kommittén
sammanträtt 12 dagar, varjämte ordföranden och statens järnvägars
representanter i kommittén samt sekretariatet sammanträtt ytterligare 9 dagar.
Kommittén har vidare företagit ett flertal studieresor, bl. a. till Norge.
Kommittén har uppvaktats av deputationer från östra Småland och östra
Blekinge den 10 december 1945, från Skaraborgs län den 18 september 1946
och från Askersund den 27 september 1946. Även enstaka representanter för
orter vid smalspåriga järnvägar ha hos kommittén framfört önskemål i järnvägsspörsmål.
Kommittén har den 10 december 1945 avlämnat betänkande med förslag
till utbyggande på vissa villkor av järnvägen Visby—Lärbro till Fårösund
(stencilerat).
Utredningsarbetet har under året varit inriktat på de smalspåriga järnvägarna
i Småland och Östergötland. Kommittén avser att inom den närmaste
tiden avlämna sitt utlåtande rörande dessa banors framtida gestaltning.
17. Utredning rörande revision av gällande regler om järnvägs ansvar för
skada å gods m. m. (1944: I 11; 1945: I 10; 1946: I 11).
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag) för att verkställa av riksdagen i skrivelse
den 1 juli 1943, nr 440, begärd utredning i ämnet:
Bihanp till riksdagens prot. 1947. i samt. 9
Riksdagsbcrättelscn.
130
Riksdagsberättelsen.
I K: 17 Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.
Angående direktiven, se 1944:1 K 11.
Utan kostnad för statsverket har utredningsmannen under resor i Frankrike,
England och Schweiz införskaffat utredningsmateriel.
Utredningsmannen har vidare bearbetat problemet angående ett internationellt
genomgångskonossement, omfattande sjö-, luft- och järnvägstrafik.
De av standardiseringskommissionens emballageavdelning med hjälp av
statens provningsanstalt förra året påbörjade hållbarhets- och stadighetsproven
å pappemballage ha fortsatts under 1946.
18. 1944 års fiskehamnsutredning (1944:1 13; 1945:1 12; 1946:1 13).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
för att verkställa utredning rörande planläggning av statliga och statsunderstödda
fiskehamnsbyggnader (se Post- och Inrikes tidn. den 30 december
1943):
Hansén, D., landshövding, ordförande;
Hessle, Chr. W., byrådirektör;
Hällgren, E. W., möbelsnickare, led. av II kamm.;
Stenberg, S. J., byråchef;
Utbult, B., affärsföreståndare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hall, G. V., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset 261.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944:1 K 13.
Utredningen beräknar kunna slutföra uppdraget i början av år 1947.
19. Kraftledningsskadeersättningssakkunniga (1945:1 13; 1946:1 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1944):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Edén, J. A., jägmästare;
Hagberg, A. E., biträdande jägmästare;
Hagberth, N. E., domänintendent;
Herlitz, N. A., direktör;
Pontén, S., lantbruksskoleföreståndare;
Streyffert, K. T., professor.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. Vattenfall 352.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945:1 K 13.
De åkernormssakkunniga ha under år 1946 hållit 4 sammanträden. Dessutom
har ett gemensamt samarbetsutskott för kraftledningsskadeersättningssakkunniga
och vägmarksersättningssakkunniga hållit överläggning med
representanter för Riksförbundet Landsbygdens Folk. Samarbetsutskottet
har hållit 9 sammanträden. Vidare ha vissa ledamöter av samarbetsutskottet
i september 1946 haft överläggning med representanter för markutredningen
och bostadssociala utredningen.
131
Kommittéer och sakkunniffa: Kommunikationsdepartementet.
Ett under år 1945 uppgjort preliminärt förslag till åkemormer har prövats I K: 20
under år 1946. De sakkunniga ha därvid funnit det önskvärt att normerna
om möjligt förenklas. Arbetet å denna förenkling har pågått under år 1946.
De skogsnormssakkunniga ha icke hållit något sammanträde under året.
Bearbetning pågår av en del material som insamlats i samband med värdering
av intrånget i skog vid framdragande av tre kraftledningar: Lycksele—
Storuman, Stadsforsen—Untra, Linköping—Åtvidaberg. Vissa produktionstabeller
skola utarbetas av statens skogsforskningsinstitut men ha ännu icke
kommit de sakkunniga tillhanda.
20. 1944 års hamnutredning (1945: I 15; 1946: I 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att,
i enlighet med i riksdagens skrivelse den 21 juni 1943, nr 375, gjord hemställan,
utreda frågan om större planmässighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 mars 1944):
von Sneidern, A., f. d. landshövding, ordförande;
Berger, T., byråchef;
Dieden, G., f. d. hamndirektör, överstelöjtnant;
Eneborg, H., förste aktuarie, tillika sekreterare;
Enström, A., direktör;
Flink, A., kassör;
Sandström, B., direktör;
Sundin, T. W., tullpackhusförman;
Sylwan, E. C., fil. lic., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Edgren, A., civilingenjör.
Lokal: Kommerskollegium.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1945: I K 15.
Utredningen har sammanträtt den 26 och 27 februari samt den 17—18
december 1946.
Utredningen har bedrivit fortsatta undersökningar angående statens ställning
till hamnbyggnadspolitiken i en del länder och har härvid ägnat förhållandena
i Amerikas förenta stater särskild uppmärksamhet. En delegation
av utredningen, bestående av utredningens ordförande, ledamoten Sundin
samt utredningens båda sekreterare gjorde under tiden den 28 mars_
den 28 maj 1946 en resa till Amerikas förenta stater och Canada.
Undersökningar ha verkställts angående hamnarnas varutrafik och fraktskillnadsgränser
med avseende å stapelvaror. Vidare äro vissa undersökningar
under arbete rörande förutsättningen för samt dispositionen och dimensioneringen
av hamnbyggnadsprojekt, rörande vilka utredningen införskaffat
uppgifter.
Utredningen har bedrivit fortsatta undersökningar angående frågan om en
eventuell koncentration av viss trafik till eu eller flera hamnar, varvid särskilt
trafikens ekonomi under olika förutsättningar undersökts.
132
Riksdagsberättelsen.
I K: 20 Slutligen har utredningen ägnat frågan om hamnbyggnadsärendenas behandling
närmare studium.
Under år 1946 ha vissa remissyttranden avgivits.
Utredningen beräknar att under år 1947 slutföra sitt uppdrag.
21. 19H års trafikutredning (1945: I 16; 1946: I 16).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1944):
Rausing, A. R., direktör, ordförande;
Grill, C. L. C. C., konsul, verkst. direktör;
Huss, E., verkst. direktör, tillika huvudsekreterare;
Olsson, O. L., ombudsman;
Palander, T. F., professor;
Simonsson, Y. A., verkst. direktör;
Sylwan, E. C., fil. lic., sekreterare.
Experter:
Akselsson, L., fil. lic. (t. o. in. den 27 juni 1946);
Rager, J. H., byrådirektör;
Forsblom, E., åkeriägare;
Kållberg, H., åkeriägare;
Ljunggren, Th., ingenjör;
von Matern, N., överingenjör;
Sjöberg, E. A., förste byråsekreterare;
Svennberg, T., civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, B. G., sekreterare.
Lokal: V. Trädgårdsgatan 9, Stockholm 16; tel. 23 13 10.
Utredningen har under 1946 intill den 1 december hållit 12 sammanträden
(19 dagar), varjämte utredningen företagit tre studieresor till olika delar av
landet.
Utredningen har den 19 december 1945 avgivit betänkande med förslag
till inrättande av en statens trafiknämnd (stencilerat) samt den 15 juni 1946
betänkande med förslag till omorganisation av statens järnvägar (stencilerat).
Därjämte har utredningen under år 1946 behandlat bl. a. lagstiftningen
rörande yrkesmässig biltrafik och därmed sammanhängande spörsmål om
samverkan mellan biltrafik och övriga trafikmedel, samt spörsmål om investeringar
i vägväsendet och formerna för dessas finansiering och i samband
därmed frågor om biltrafikens andel i vägkostnaderna.
Utredningen har i anledning av remisser avgivit ett flertal utlåtanden.
Utredningen beräknas bli slutförd under första halvåret 1947.
22. års trafikförfattningssakkunniga (1945: I 19; 1946: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;
Christensson, J., ombudsman;
Elliot, C. W., överstelöjtnant, länsbesiktningsman;
Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent;
Hagardt, S. A. O., advokat;
Rapp, F., droskägare;
Rimby, Hj., folkskollärare.
Sekreterare:
Beskow, B. G., hovrättsassessor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I K 19.
Under tiden från och med den 1 december 1945 till och med den 30 november
1946 ha de sakkunniga sammanträtt 65 dagar. Mellan de sakkunnigas
sammanträden ha utredningsarbeten utförts, förutom av sekreteraren,
av vissa av ledamöterna. Två av de sakkunniga samt sekreteraren ha i november
1946 företagit en studieresa till Norge och Danmark.
De sakkunniga, som samrått med representanter för ett flertal intressegrupper,
ha uppgjort preliminära utkast till författningstext, motsvarande
bl. a. större delarna av motorfordonsförordningen och vägtrafikstadgan, varjämte
de sakkunniga utarbetat motiv i anslutning till vissa delar av författningstexten.
Vissa förslag och remisssvar ha därjämte avlåtits till kommunikationsdepartementet.
Då de sakkunnigas arbete i vissa väsentliga delar är beroende på de utredningar,
som bedrivas av 1945 års trafiksäkerhetskommitté, kan för närvarande
tiden för arbetets slutförande ej närmare beräknas.
23. 1945 års markkommission (1946:120).
Av Kungl. Maj:t den 26 januari 1945 förordnad ordförande (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 februari 1945):
Nothin, T. K. V., överståthållare.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande nämnda dag såsom
statens representanter:
Heiding, G. A., godsägare, led. av I kamm.;
Leo, H. V., generaldirektör;
Malmberg, O. H., generaldirektör;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.
Utsedda av Stockholms stadskollegium såsom
representanter för Stockholms stad:
Berglund, H. J., borgarråd;
Göranson, K. H., borgarråd;
Höglund, C. Z. K., borgarråd;
Larsson, Y. G. R., f. d. borgarråd, led. av II kamm.;
Persson, S. E., borgarråd.
Sekreterare:
Joachimsson, N., hovrättsråd.
133
I K: 23
Riksdagsberättelsen.
I K: 23 Lokal: överståthållarämbetet.
Beträffande kommissionens arbetsuppgifter, se 1946:1 K 20.
De under 1946 inom kommissionen förda förhandlingarna ha resulterat i
två förslag till avtal mellan staten och Stockholms stad. Det ena förslaget,
vilket avser ett antal fastigheter m. m., huvudsakligen belägna inom de mera
centrala delarna av huvudstaden, avlämnades till chefen för kommunikationsdepartementet
med skrivelse den 20 mars 1946. Det andra avtalsförslaget
rör upplåtelse under 50 år av Bromma flygplats till staten och Ladugårdsgärde
till staden jämte vissa i samband därmed stående förhållanden.
Detta avtalsförslag avlämnades till departementschefen med skrivelse den 12
september 1946 samt har lagts till grund för en den 15 november 1946 avlåten
proposition till riksdagen (nr 348).
En dispositionsplan över vissa delar av Djurgården, avsedd att i stora
drag angiva huru mark bör reserveras för statliga behov, för olika kommunala
ändamål, för bostadsbebyggelse och för friområden m. in., beräknas
under viss förutsättning vara i huvudsak färdig under första hälften av 1947.
Det i 1946 års berättelse omförmälda arbetet med utarbetande av förslag
till stadsplaner har fortsatt. Under den närmaste tiden torde förslag föreligga
till ändrad stadsplan för Mariebergs- och Konradsbergsområdena. Arbete
för utredning om stadsplan för Långholmen, avsedd att ligga till grund
för värdering av kronans därvarande mark, torde likaledes inom kort vara
fört till slut.
Härjämte har kommissionen under år 1946 fört förhandlingar rörande
åtskilliga frågor om fastigheter och markområden inom huvudstadens mera
centralt belägna delar. En grupp av sådana frågor avse mellanliavanden
mellan järnvägsstyrelsen och staden. De förberedande utredningarna om
detta frågekomplex ha fortskridit så långt, att slutliga förhandlingar inom
den närmaste tiden torde kunna påbörjas. Även i övrigt pågå fortfarande
vissa förberedande utredningar beträffande fastigheter, som ifrågasatts till
överlåtelse.
Därest icke hinder möta på grund av oförutsedda dröjsmål med färdigställande
av stadsplaner och dispositionsplaner samt återstående värderingar,
torde kommissionens arbete kunna vara i huvudsak slutfört med utgången
av 1947.
24. Vägmarksersättningssakkunniga (1946: I 21).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande de 29 juni 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1945):
Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;
Bexelius, T. A., revisionssekreterare;
Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Håård, K. H., byggnadschef;
Hagberth, N. E., domänintendent, för utarbetande av åkernormerna;
Pontén, S., lantbruksskoleföreståndare, för utarbetande av åkernormerna;
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
Herlitz, N. A., direktör, för utarbetande av skogsnormerna;
Streyffert, K. T., professor, för utarbetande av skogsnormerna.
Expert:
Nanneson, L., professor.
Sekreterare:
Önnesjö, K.-E. A., revisor.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946:1 K 21.
Ett intimt samarbete har ägt rum med kraftledningsskadeersättningssakkunniga
och har för detta ändamål bland annat utsetts ett gemensamt ar.-betsutskott. Sammanträde har ägt rum med hela kommittén en gång, med
arbetsutskott eller mindre del av kommittén 4 gånger samt med det gemensamma
arbetsutskottet 9 gånger. Därjämte ha de sakkunniga jämte deras
sekreterare företagit studieresor med åtföljande sammanträden och överläggningar
till Blekinge, Västemorrlands och Södermanlands län.
Experten har utfört vissa utredningar rörande möjligheterna att med anlitande
av tillgängliga statistiska och andra uppgifter bestämma allmänna
saluvärdet å mark, som upplåtits till väg. Kommittén har vidare i fråga om
vissa för skogsnormerna betydelsefulla specialundersökningar hänvänt sig
till statens skogsforskningsinstitut, där dylika undersökningar för närvarande
bedrivas.
Överläggningarna och utredningsarbetet i övrigt ha huvudsakligen avsett
de principiella grunderna för beräkning av ersättning i olika fall. De sakkunniga
ha beträffande dessa grunder bland annat även överlagt med representanter
för fastighetstaxeringsväsendet och lantmäteriväsendet.
Utredningsarbetet kommer under år 1947 att ytterligare intensifieras för
att normerna snarast möjligt skola kunna tillämpas. Utredningen torde åtminstone
i huvudsak kunna avslutas under år 1947.
25. 1945 års skårgårdsutredning (1946:1 22).
Tillkallade på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):
Nyländer, O. E., landshövding, ordförande;
Böös, C. C., marindirektör;
Engelstedt, E. C. L., expeditionschef;
Lindencrona, A., byråchef;
Martin, K. A. M. J., disponent;
Södergren, J. R. A., vägdirektör;
Thorburn, B., direktör.
Sekreterare:
Winberg, A. IT, e. o. förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Karlson, S. G. L., amanuens (fr. o. m. den 8 mars 1946).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset 233.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 22.
135
I K: 25
136
Riksdagsberåttelsen.
I Kl 25 Utredningen har under tiden den 1 december 1945—den 30 november 1946
sammanträtt tillhopa 52 dagar samt företagit 2 studieresor inom Östergötlands,
Kalmar, Blekinge och Västernorrlands läns skärgårdar. Utredningen
har i huvudsak slutfört sina undersökningar rörande skärgårdarnas behov
av förbättrade kommunikationer i vad avser väg-, bro- och färjeanläggningar
samt hamn- och farledsarbeten av natur att komma under utredningens
prövning. Utredningen är för närvarande sysselsatt med frågan om
ordnandet av sjötrafiken i de olika skärgårdarna.
Utredningen har under året sökt kontakt med 1944 års trafikutredning,
1944 års fiskehamnsutredning och kommittén för kommunal samverkan
samt avgivit utlåtanden i anledning av remisser angående frågor, som omfattats
av utredningens uppdrag. Utredningens arbete avses att avslutas i så
god tid att proposition med förslag i ämnet kan föreläggas 1947 års vårriksdag.
26. 1945 års trafiksäkerhetskommitté (1946:1 23).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1945):
Ekblom, O., landshövding, ordförande;
Bennich, L., försäkringsdirektör;
Bång, O. G. M., rådman;
Ekberg, K. G., vägtrafikinspektör;
Hagardt, S. A. O., advokat;
Helgesson, H. I. R., förbundsordförande;
Holmstedt, E. W. A., rektor;
Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;
Nilsson, C. O., trafikförman, led. av II kamm.;
Rimby, Hj., folkskollärare;
Wallenberg, G. O., direktör;
Ygberg, N. H., leg. läkare.
Experter:
Bergquist, J. A., civilingenjör;
Cassler, A. L., kapten;
Fellenius, V., fil. lic.;
Hansson, H. O. G., föredragande i regeringsrätten;
Insulander, H., direktör;
Kugelberg, I. F. R., docent;
Lundberg, T., förste byråingenjör;
Möllerström, J., docent;
Norström, K., ombudsman;
Nyström, E. V., förste flygläkare;
Rylander, G. G., docent;
Wassén, K. E., docent;
Wold, H. O. A., professor.
Kommittéer och sakkunniffa: Kommunikationsdepartementet.
Sekreterare:
Cassel, L. D., länsnotarie.
Biträdande sekreterare:
Salomonson, C. S. R., amanuens (t. o. m. den 15 juni 1946);
Petri, E. Hj., jur. kand. (fr. o. m. den 16 juni 1946).
Lokal: Riksdagshuset; tel. Riksdagen 73, 74.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946:1 K 23.
Under tiden från och med den 1 december 1945 till och med den 30 november
1946 har kommittén in pleno hållit 14 sammanträden. Inom kommittén
arbeta flera subkommittéer, vilka hållit ett betydande antal sammanträden.
Kommittén har gemensamt med 1944 års trafikförfattningssakkunniga
utsett en subkommitté för undersökning av möjligheten att konstruera
väg- och gatusignaler lämpade även för de färgblinda och en särskild delegation
för studium av rattfyllerifrågan. Denna delegation har företagit en
studieresa till Norge och Danmark.
27. 19A6 års SJ-bostadsutredning (1946:1 28).
Tillkallade av järnvägsstyrelsen den 16 november 1945 med stöd av Kungi.
Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 12
juli 1945):
Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;
Johansson, K. A., trafikbiträde;
Jonson, B., arkitekt;
Poring, A. A., förste baningenjör;
Strokirk, E., civilingenjör.
Sekreterare:
Genborg, H. I., bokhållare.
Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 1279.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 28.
Intill den 1 december 1946 har utredningen hållit 36 sammanträden. Utredningen
har företagit ett antal studieresor å olika statsbanelinjer samt avlagt
studiebesök vid andra statliga verk och större industriella anläggningar,
Utredningen har därjämte under två dagar i jämförelsesyfte studerat bostadsförhållandena
vid de danska statsbanorna.
Utredningen har från vederbörande linjemyndigheter införskaffat detaljerade
uppgifter rörande samtliga statens järnvägar tillhöriga, till ett antal av
cirka 10 000 uppgående bostadslägenheter, i vad avser dessas storlek och
bekvämlighetsutrustning m. m. Bearbetningen av detta uppgiftsmaterial
pågår.
Utredningsarbetet beräknas taga större delen av år 1947 i anspråk.
28. 1945 års Gotland skommitté (1946:1 31).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj.ts bemyndigande den 27 september
1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1945):
Malmkvist, E., byråchef, ordförande;
137
I K:~28
138
Riksdagsberättelsen.
28 Pettersson, G., socialvårdsassistent;
Svennberg, T., civilingenjör;
Wahlgren, Å., direktör.
Sekreterare:
Lemne, M., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 13 maj 1946);
Bjured, G., förste amanuens (fr. o. m. den 14 maj 1946).
Lokal: Järnvägsstyrelsen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I K 31.
Kommittén har intill den 1 december under år 1946 hållit 12 sammanträden.
Därjämte har kommittén företagit en studieresa till Visby, varvid kommittén
haft överläggningar med representanter för ångfartygsaktiebolaget
Gotland samt studerat olika turistanläggningar å Gotland.
Utredningsarbeten ha utförts beträffande bl. a. hamnavgiftema i Visby
hamn jämförda med vissa hamnavgifter å fastlandet samt rörande ångfartygsaktiebolagets
andel i sjötrafiken på Gotland med avseende å varukvantiteter
och fraktavgifter. Vidare bär kommittén låtit verkställa en utredning
om ångfartygsaktiebolagets taxa för godsbefordran jämförd med statens järnvägars
godstaxa.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1947.
29. 19hd års klassificeringskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 maj 1946):
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;
Hultman, G. A., byråchef;
Oredsson, H. E., överinspektör;
Wold, S. G., byråchef.
Sekreterare:
Ulf, B. L., e. o. förste byråsekreterare.
Kommittén har att i första hand bedöma grunderna för klassificering av
trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. Därjämte
bör kommittén, såvitt möjligt, utarbeta fullständigt förslag till klassificering
av de olika verkens trafikanstalter.
Kommittén har intill den 1 december 1946 sammanträtt 7 gånger samt
företagit en studieresa, under vilken trafikanstalter inom mellersta och södra
Sverige besökts. På föranstaltande av kommittén pågå vissa specialundersökningar
inom de olika verken.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
30. Utredning rörande anläggnings- och bidragsverksamheten i fråga om
vattenförsörjning och avlopp.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november
1946 (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1946):
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniffa: Kommunikationsdepartementet.
139
Bexelius T. A., revisionssekreterare; I K. 30
Petrelius, B., byråchef;
Sundström, E. V., avdelningschef.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:
I skrivelse den 21 februari 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
under åberopande av innehållet i två vid skrivelsen fogade promemorior,
hemställt att Kungl. Maj:t måtte dels vidtaga erforderliga åtgärder för ändring
av bestämmelserna angående statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp i enlighet med ett av styrelsen uppgjort förslag, dels ock
låta genom särskilda sakkunniga utreda frågan om anläggnings- och bidragsverksamhetens
fortsatta bedrivande och därmed sammanhängande spörsmål.
Genom kungörelse den 21 juni 1946 (nr 287) har Kungl. Maj:t förordnat, att
gällande statsbidragskungörelse i ämnet (733/1944) skall i vissa delar erhålla
ändrad lydelse samt i sålunda ändrat skick äga fortsatt giltighet till och
med den 30 juni 1947. Jag anhåller nu att få anmäla den av styrelsen väckta
frågan i de delar, som ännu ej prövats av Kungl. Maj :t.
Från och med innevarande budgetår torde statsbidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp komma att i större utsträckning än dessförinnan
beviljas från det å riksstaten för ändamålet anvisade anslaget. Detta utgör
i och för sig anledning att företaga en översyn av gällande statsbidragsbestämmelser,
vilka i avbidan på en rikligare medelstilldelning och på erfarenhet
från någon tids bidragsverksamhet erhållit en allenast provisorisk
karaktär. Därvid måste emellertid beaktas, att det redan nu aktuella behovet
av dylika anläggningar är så stort, att en anläggningsverksamhet för dess
täckande av praktiska och ekonomiska skäl måste utsträckas över en jämförelsevis
lång tidrymd, samt att statsbidragssystemet därför under de närmaste
åren måste inriktas på att främja tillkomsten av anläggningar, vilka
framstå såsom särskilt angelägna. Samtidigt bör emellertid även ihågkommas,
att förhållandena trots del nuvarande läget på arbetsmarknaden kunna
komma att utveckla sig därhän, att på beredskap sstat anvisade medel till
bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp kunna behöva tagas
i anspråk för sysselsättning av friställd arbetskraft. Mot bakgrunden av
det anförda framstår det såsom angeläget, att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärda utredningen snarast kommer till stånd. För utredningsarbetets
bedrivande torde följande synpunkter kunna tjäna till ledning.
Vid prövning av frågor huruvida statsbidrag överhuvud taget skall utgå
till viss anläggning måste ett flertal faktorer beaktas. Vissa sådana finnas
angivna i 3 § av gällande kungörelse i ämnet. Det torde emellertid vara önskvärt,
att mera utförliga riktlinjer utformas för bedömandet av dessa frågor.
Vid statsbidragssystemets utformning synas nu gällande grunder i huvudsak
kunna tagas till utgångspunkt. För närvarande skola vattenkostnaderna
upp till eu viss gräns helt bestridas av konsumenterna, medan statsbidrag
kan utgå till nedbringande av den överskjutande kostnaden. Härigenom er
-
140
Riksdagsberättelsen.
I K: 30 hålles en viss utjämning av vattenkostnadema mellan olika anläggningar.
Jag är icke beredd att utan ytterligare utredning taga ställning till frågan
huruvida de nuvarande grunderna medgiva en tillräcklig utjämning av vattenkostnaderna
eller om en längre gående utjämning i riktning mot en för
hela landet enhetlig vattenkostnad bör eftersträvas genom höjning av statsbidragsprocenten
vid anläggningar med särskilt hög vattenkostnad. I senare
fallet kan ökningen av det totala bidragsbehovet motverkas genom höjning
av den nyssnämnda gränsen, såvida detta icke kan anses leda till en oskäligt
hög vattenkostnad för konsumenterna.
Med nu angivna utgångspunkter kommer beviljandet av statsbidrag väsentligen
att bliva beroende av om en anläggning objektivt sett är kostsam.
Frågan härom jämte frågan om anläggningens angelägenhetsgrad bör också
enligt min mening träda i förgrunden vid prövningen av bidragsbehovet. Viss
hänsyn torde emellertid jämväl — såsom också kommit till uttryck vid förarbetena
till gällande författning — böra tagas till vederbörandes förmåga
att själva bära kostnaderna för anläggningen. Åtminstone så länge tillgången
på bidragsmedel är ringa i förhållande till det aktuella behovet av nyanläggningar
förefaller det sålunda naturligt, att statsbidrag icke beviljas sådana
kommuner, vilka med hänsyn till skatteunderlag och uttaxering måste anses
utan större svårigheter kunna mot rimliga avgifter helt på egen hand förse
sina invånare med vatten och avlopp. Mera komplicerad blir nu förevarande
fråga, då sökanden är ett kollektiv av enskilda personer. Svårigheten att här
undersöka och taga hänsyn till samtliga deltagares skiftande ekonomiska förhållanden
synes berättiga till den slutsatsen, att i dylika fall någon mera ingående
behovsprövning i nu förevarande hänseende icke är lämplig.
Vid bidragsverksamheten tillämpar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
närvarande den regeln, att alla av en anläggning berörda skola äga ansluta
sig till anläggningen. Några mera i detalj gående grunder för anslutningsrättens
omfattning finnas dock ej utarbetade. Anslutningsrätt bör uppenbarligen
finnas för huvuddelen av bebyggelsen i en tätort, men även fastigheter utanför
den egentliga tätbebyggelsen böra vara berättigade att ansluta sig till den
gemensamma anläggningen i sådana fall där detta skulle medföra en allenast
tämligen obetydlig höjning av den genomsnittliga kostnaden för övriga deltagare.
Riktlinjer torde böra uppdragas för ett bedömande huru långt en sådan
lokal utjämning bör få komma till stånd och huru anslutn.ingsområdena
lämpligen böra begränsas.
I vissa fall kan tillkomsten av en vattenledningsanläggning tänkas bliva
äventyrad genom ovillighet från någon eller några fastighetsägare att deltaga
i företaget. Det bör övervägas huruvida i sådana fall — såsom redan gäller
beträffande avloppsledningsföretag — särskilda samfällighet^- för vattenförsörjning
med tvångsanslutning böra bildas. I många fall torde anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp lämpligen höra ägas och drivas av
kommunen. Det kan ifrågasättas huruvida icke såsom villkor för statsbidrags
lämnande i sådana fall bör föreskrivas, att anläggningen skall omhänderhavas
av vederbörande kommun. I samband härmed bör även prövas, om
141
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
behov föreligger av att genom administrativa föreskrifter kunna i ökad ut- I K: 30
sträckning ålägga kommun att vidtaga åtgärder för ordnande av vatten- och
avloppsförhållandena inom en begränsad del av kommunen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förutnämnda framställning
föreslagit, att större statsunderstöd skulle kunna utgå under en anläggnings
första brukningstid, därest vattenkostnaderna under denna tid eljest kunde
beräknas bli högre än senare, exempelvis efter en successiv ökning av antalet
till anläggningen anslutna förbrukare. Styrelsen har upprättat två alternativa
förslag till den bidragstekniska lösningen av frågan. Det bör nu övervägas,
huruvida något system för återkrävande av utbetalda bidragsbelopp
eller någon låneform bör införas i det angivna syftet. Även frågan om statliga
lån till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp bör upptagas i
hela sin vidd.
För att främja och säkerställa, att en anläggnings utförande föregås av
tillräckliga och med anlitande av erforderlig sakkunskap verkställda utredningar,
vore det antagligen av värde om statsbidrag kunde beviljas särskilt
till utrednings- och undersökningskostnader samt om sådana planeringsbidrag
kunde få utgå även till smärre anläggningar. I samband med behandlingen
av denna fråga bör också övervägas huruvida icke statsbidrag till
mindre anläggningar lämpligen må kunna utgå i form av material samt sadant
undersöknings- och förslagsarbete och sådan arbetsledning m. in. som
icke kan besörjas av de bidragssökande själva. Då det måste anses ligga i
statens intresse icke endast att en delvis med statsmedel tillkommen anläggning
från början är lämpligt dimensionerad, konstruerad och utförd utan
även att den sedermera underhålles på bästa sätt, bör vidare i detta sammanhang
uppmärksamhet ägnas åt frågan om teknisk kontroll från statens
sida av vatten- och avloppsverkens skötsel.
Ett effektivt arbete på nu ifrågavarande område ställer betydande krav
på administrativ samordning. Sålunda ha väg- och vattenbyggnadsverket samt
lantbruksstyrelsen och de styrelsen underställda lantbruksingenjörerna att
befatta sig med i vissa fall delvis artskilda i andra fall återigen i sin helhet
eller i stora delar likartade avloppsanläggningar. Sättet för en samordning av
verkens praxis samt behovet av en mera preciserad fördelning av arbetsuppgifterna
dem emellan bör undersökas. Motsvarande torde böra gälla beträffande
väg- och vattenbyggnadsverket och egnahemsstyrelsen, vilka båda
handlägga såväl tekniska frågor rörande smärre anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp som frågor om bidragsgivning till dylika anläggningar.
Resultatet av sistnämnda undersökning måste givetvis göras beroende av
de organisatoriska och andra förändringar, som under utredningens gång kunna
komma alt genomföras på det bostadspolitiska området. Vid bedömningen
av frågan, huruvida en anläggning för vattenförsörjning och avlopp bör
komma till stånd med bidrag av statsmedel och hur den hör dimensioneras,
måste hänsyn tagas till befolkningsutvecklingen och andra för samhällsbildningen
viktiga frågor. Såväl av dessa som av tekniska skäl förekommer samarbete
mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt byggnadsstyrelsen och
142
Riksdagsberättelsen.
I K: ao dess länsarkitektorganisationer. Lämpliga riktlinjer och former för detta samarbete
bör nu övervägas, varvid även bör undersökas i vad mån och på vilket
sätt väg- och vattenbygnadsstyrelsens tekniska expertis bör i ökad utsträckning
bistå de statliga stadsplanemyndighetema vid sådana markundersökningar
och utredningar som erfordras för stads- och byggnadsplaners uppgörande
och vilka kunna väntas minska kostnaderna för blivande vatten- och
avloppsanläggningar.
I fråga om bidragsärendenas behandling bör eftersträvas, att förfarandet
såvitt möjligt förenklas för den enskilde bidragssökanden och att handläggningen
av ärendena sker i enkla och smidiga former, så att icke onödig tidsutdräkt
vållas. På längre sikt bör en decentralisering av verksamheten och
ärendenas handläggning övervägas.
31. Värderings- och förhandlingsnämnd för beredande av frågor rörande
markförvärv för den planerade storflggplatsen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts förordnande den 15 november 1946:
Elmroth, A. E., landstingsordförande, ordförande;
Flodkvist, G. F., domänintendent;
Pavell, O. G., distriktslantmätare;
Ringi, H. S., biträdande jägmästare;
Svenngren, G. O., byråsekreterare.
Sekreterare:
Lindstedt, B., amanuens.
Nämnden har att verkställa värdering av för den planerade storflygplatsen
vid Halmsjön erforderlig mark samt att föra förhandlingar med vederbörande
ägare om förvärv av densamma.
32. Djurgårdskommissionen.
Ledamöter:
Malmberg, O. H., generaldirektör, ordförande;
Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;
Heiding, G. A., godsägare, led. av I kamm.;
Persson, J. A. L., tändsticksarbetare, led. av II kamm.;
Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör;
Sjöwall, H. E. J., advokat.
Sekreterare:
Grönvall, S. I., kammarråd.
Ingenjör:
Frölén, G. H. F., kapten.
Lokal: Blasieholmstorg 11 C; tel.: 105591, 1038 04 och 11 4688.
Beträffande kommissionens allmänna uppgifter samt huvudsakliga förvaltningsuppgifter,
se 1937 s. 60 och 1942: I K 11.
.4. Exploateringsverksamheten å Ladugårdsgärdet.
Liksom under budgetåret 1944/45 bär ej heller under sistförflutna budgetår
av samma skäl som tidigare några nya bostadslägenheter kunnat utföras
143
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdeimrtementet.
inom stadsdelen Ladugårdsgärdet. Behovet härav har genom tillkomsten av I K: 32
de nya militära ämbetsbyggnaderna invid Värtavägen och Banérgatan blivit
mycket stort. Efter nybyggnader för radiohus och statens normalskola på Svea
artilleriregementes nuvarande kasernområde och för andra statliga ämbetsverk
på Svea livgardes kasernområde vid Linnégatan och Banérgatan kommer
behovet av nya bostadslägenheter att ännu mer göra sig gällande.
I anledning av Svea artilleriregementes förestående utflyttning till Ursvik
har efter förhandlingar med vederbörande militära myndigheter överenskommits,
att tomten nr 14 i kvarteret Mässen kunde få disponeras för bostadsbebyggelse
hösten 1946 och övrig tomtmark i kvarteret Marketenteriet under
vissa förutsättningar den 1 april 1947. Med anledning härav har kommissionen
med Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening i Stockholm u. p. a.
upprättat preliminära avtal rörande försäljning av tomterna nr 14 och 15 i
kvarteret Mässen. Försäljningen av tomtmarken i kvarteret Marketenteriet
har måst uppskjutas i avvaktan på resultatet av viss utredning inom 1945
års markkommission.
Under budgetåret har djurgårdskommissionen i samråd med byggnadsstystyrelsen
och stadens vederbörande myndigheter upprättat förslag till stadsplaneändring
för de delar av Svea artilleriregementes kasemområde, vilka
enligt statsmakternas beslut skola disponeras såsom tomter för statens normalskola
och för radiohus. Kommissionen har vidare med Stockholms stads
fastighetsnämnd träffat ett villkorligt avtal av den 3 och den 12 mars 1946
rörande förslagets genomförande. Sedan Stockholms stadsfullmäktige å sammanträde
den 17 juni 1946 beslutat godkänna stadsplaneändringsförslaget
och avtalet, det sistnämnda dock under viss angiven förutsättning av sådan
innebörd, att grunderna för det träffade avtalet ändrades, har kommissionen
upptagit fortsatta förhandlingar om förslagets genomförande.
Efter Svea livgardes utflyttning till nya kaserner i Ulriksdal ha vissa delar
av Gustaf Adolfskyrkans område, som tidigare tagits i anspråk för övningsändamål,
upplåtits tills vidare till Stockholms stad för att disponeras såsom
en för allmänheten städse tillgänglig parkanläggning. Giltigheten av avtalet
härom, som träffats mellan djurgårdskommissionen och Stockholms stads
gatunämnd den 28 juni och den 1 juni 1946, har gjorts beroende av Kungl.
Maj:ts godkännande.
Inom det vid Frihamnen belägna industriområdet i kvarteret Tegeludden
har under budgetåret ingen ny tomt upplåtits.
Budgetårets gatuarbeten inom Ladugårdsgärdesområdet hava huvudsakligen
omfattat färdigställandet av Valhallavägens norra kör- och gångbanor
mellan Banérgatan och Oxenstiernsgatan.
B. Exploateringsverksamheten å Mariebergs—Konradsbcrgsområdena.
På grund av alt förhandlingarna mellan kronan och staden genom 1945
års markkommission rörande områdenas framtida disposition alltjämt pagå
bär den fortsatta exploateringen av de delar av Maricberg—Konradsbcrg,
vilka ställts under kommissionens vård och förvaltning, ytterligare uppskju*
tits.
144
Riksdagsberåttelsen.
Ekonomiskt sammandrag'' rörande djurgårds -
Inkomster: |
Ladugårdsgärdes- området kronor |
Johanneshov—Kvam-ängen-området |
||
1. a) Influtna köpeskillingar för tomter under |
70 000: — |
15 000: — |
||
b) Köpeskilling för tomt nr 3 i kvarteret |
232 900: — |
|||
c) Köpeskillingsandel för fastigheter att erläggas |
1 454 000: — |
1 524 000: — |
270 000: — |
517 900: — 33 794: — |
2. a) Å reverser, avlämnade som köpeskillingslikvid för tomter, på budgetåret belöpande räntor 3. Arrenden och hyror m. m. för områden....... |
6 599: 78 93 062: 98 |
|||
4. Inkomster av administrationstillägg........... |
12 986:53 |
* . |
26 023:89 |
|
5. Inkomster från fastighetsägare för gårdsutrym-menas inom kvarteren iordningställande: |
1 268: — |
|||
b) > planteringsarbeten...................... |
3:38 |
113 571:32 |
114 839: 32 |
|
6. Inkomster av förskotterad kostnad för expenser, |
4 517:55 |
9 731:05 |
||
7. Inkomster för förskotterade gatukostnader: a) Kostnader att helt återgäldas kommissionen b) Kostnader för breddning av Valhallavägen öster om Värtavägen .................... |
20 009:33 6 446:44 |
304 328: 90 |
||
c) Kostnader för breddning av Värtavägen .... d) Övriga gatuanläggningskostnader........... |
119 437:07 |
145 892: 84 |
16 562:67 |
320 891:57 |
Summa inkomster |
1 787063: 06 |
1023179:83 |
||
J Utgifter: 1. Förvaltningskostnader: a) Avlöningar och expenser................ |
21 812: 81 |
21812: 81 |
||
b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn ...... |
||||
c) Skatter..........................",..... |
||||
d) Kostnader för fastighetsbildning............ |
o 4i)o. yu |
|||
e) Övriga förvaltningskostnader ............. |
68114:31 |
|||
O i 401. Öl |
||||
2. Stadsplanearbete och kartläggning ............ |
2 510: — 50 257: — 1 101: 60 2 500: — |
4 200: — |
||
3. 1945 års markkommission.................... |
||||
4. Flyttning och iordningställande av militära och |
||||
5. Gottgörelse till djurgårdskassan för minskade |
||||
6. Kostnader för gatuarbeten: a) att helt återgäldas kommissionen........... |
19 181: 59 |
300 853:44 |
||
b) för breddning av Valhallavägen öster om |
32 426: 61 |
|||
c) för breddning av Värtavägen............. |
— |
_ |
||
d) övriga gatuanläggningskostnader ........... |
45 763:40 |
97 371: 60 |
176 477:12 |
477 330:56 |
7. Utgifter för gårdsutrymmenas inom kvarteren a) för inteckningar.................... |
190: — |
1116: — |
||
b) > planteringsarbeten..................... |
379: 57 |
78308: 72 |
||
Summa utgifter |
222 234:08 |
597 100: 79 |
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 145
kommissionens förvnltuingsverksamhet budgetåret 1045/46.
Marieberg—Konrads-bergsområdena |
Årsta—Bellevue-områdena |
Torphagen- området kronor |
Summa kronor |
|||
100 000: — |
736 450: — |
— |
_ |
|||
— |
lOOOOO- |
2 569 100: — |
3 305 550: — |
— |
_ |
5 447 450:— |
1 475:77 |
— |
— |
41 896: 55 |
|||
1125-. — |
— |
— |
— |
94 187: 98 |
||
5 764: 82 |
— |
— |
44 775: 24 |
|||
— |
493: 75 |
493:75 |
_ |
— |
122 485: 97 |
|
7 149:52 |
— |
— |
— |
15 891: — |
||
11926:12 |
1 642:40 |
— |
— |
— |
||
62 072:98 |
73 999:10 |
651: — |
651: — |
1 1 1 |
— |
541 434: 51 |
189 680:84 |
3 308170:52 |
_ |
— |
6 308094: 25 |
||
21 812: 81 |
21812:81 |
9 683: 46 |
||||
2 111:40 |
— |
— |
— |
|||
559: 01 |
— |
— |
— |
|||
5: — |
3 266: - |
— |
— |
|||
24 488'' 22 |
25 078:81 |
9 683:46 |
164 626:31 |
|||
119: — |
— |
2 001: 56 |
8 830: 56 |
|||
— |
— |
— |
— |
50 257: — |
||
360: 29 |
— |
— |
— |
1461:89 |
||
— |
— |
— |
2 500: — |
|||
8 553: 44 |
106 518: 54 |
— |
— |
|||
113 536: 35 |
122 089: 79 |
160 427: 15 |
266 945: 69 |
— |
— |
963 737: 64 |
90: - |
266: 25 |
|||||
21371:47 |
21 461:47 |
— |
266: 25 |
— |
100 416:01 |
|
168 309: 77 |
202 409: 75 |
11686:02 |
1 291 829: 41 |
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 samt. 10
iiiksdagsberättelsen.
146
Rik sdag sb er ätt el sen.
I Kl 32 Gatuarbetena inom området ha under budgetåret endast omfattat mindre
kompletteringsarbeten för gatudelarnas förseende med beläggning och planteringar.
C. Exploateringsverksamheten inom Johanneshov—Kvarnängen.
Under budgetåret har tomten nr 2 i kvarteret Vinjetten inom nordvästra
Johanneshovsområdet försålts till Stockholms stads sparbank för en köpeskilling
av 285 000 kronor. Antalet normaleldstäder uppgår till 152,5 och
köpeskillingen motsvarar ett eldstadspris av eu 1 869 kronor.
Genom kungl. brev den 29 mars 1946 har tomten nr 3 i kvarteret Vinjetten
överförts till generalpoststyrelsens vård och förvaltning. Värdet av tomten har
beräknats till 232 900 kronor, vilket för 136 normaleldstäder motsvarar ca
1 713 kronor per normaleldstad. Inom Johanneshov—Kvarnängenområdena
återstår endast en osåld. tomt, nämligen tomten nr 1 i kvarteret Blåsut, som är
avsedd att försäljas under nästkommande budgetår, sedan genom djurgårdskommissionens
försorg å tomten befintliga grusmassor över gatuplanet blivit
bort schaktade.
D. Exploateringsverksamheten inom Årstaområdet.
Efter det att stadsplaneändringen för området fastställts av Kungl. Maj:t
den 23 augusti 1945 påbörjades arbetena för gatornas iordningställande med
erforderliga ledningar. Gatuarbetena ha så bedrivits att vid budgetårets slut
gatudelama inom exploateringsområdet voro färdigställda i körbart skick.
Tomtförsäljningen ägde rum under december månad 1945 och omfattade 3
tomter för låghusbebyggelse och 21 tomter för höghusbebyggelse. Sammanlagt
hava köpeskillingarna uppgått till 3 305 550 kronor.
E. Torphagenområdet.
Stadsplaneutredningarna för Torphagenområdet ha under budgetåret bedrivits
i samråd med domänstyrelsen och Stockholms stads stadsplanekontor.
Preliminärt stadsplaneförslag föreligger som kan ligga till grund för upptagandet
av förhandlingar med staden.
Finansdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. 1938 års tulltaxerevision (1944:1 18; 1945:1 12; 1946:1 13).
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1946 har utredningens verksamhet,
som sedan juli 1940 varit vilande, numera upphört.
2. Sakkunniga för utredning av frågan om malmexportens fördelning mellan
Luleå och Narvik (1944:1 19; 1945:1 13; 1946:1 14).
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1946 har utredningens verksamhet,
som sedan december 1939 varit vilande, numera upphört.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
147
3. 1939 års sulfitspritsakkunniga (1944:1 20; 1945:1 14; 1946:1 15). I Fi: 6
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1946 har utredningens verksamhet,
som sedan december 1939 varit vilande, numera upphört.
4. Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 19 mars 1943 chefen för finansdepartementet
att föranstalta om vissa utredningar rörande de ekonomiska problem,
som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd. Direktiven för nämnda
utredningar ha återgivits i propositionen nr 365 till 1943 års riksdag.
Angående de med stöd av nämnda bemyndigande under år 1943 lämnade
utredningsuppdragen, se 1944:IFi26.
Under åren 1944 och 1945 färdigställda utredningar ha redovisats under
1945:1 Fi 19; 1946:1 Fi 4 och I Fi 19.
De utredningar som färdigställts under år 1946 redovisas nedan under respektive
utredningsorgan.
Investeringsutredningen, se nedan I Fi 5.
Överstyrelsen för yrkesutbildning. Genom beslut den 29 november 1946
har Kungl. Maj:t förklarat, att det till överstyrelsen lämnade utredningsuppdraget
(se 1944: I Fi 26) tills vidare icke skall fullföljas.
Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation, se nedan I Fi 6.
5. Investeringsutredningen (1944: I 27; 1945: I 20; 1946: I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 mars 1943):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Westling, E. A., landshövding;
Sundström, E. V., avdelningschef i statens arbetsmarknadskommission;
Mossberg, H. K. E., statsråd.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I Fi 27.
Utredningen har den 2 januari 1946 avgivit betänkande med utredning rörande
personal- och materielresurser in. m. för genomförande av ett arbetsprogram
enligt av utredningen tidigare framlagt förslag.
Sedan vid statens arbetsmarknadskommission inrättats en teknisk och social
beredskapssektion för hland annat sådana undersökningar, som bedrivits
av investeringsutredningen, har utredningen efter hand överlämnat sina
arbetsuppgifter jämte allt utredningsmaterial till kommissionen.
Utredningen har därmed upphört.
6. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation (1944: I 32;
1945: I 22; 1946: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 (se Posloch
Inrikes tidn. den 30 mars 1943):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
148
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
I Fi: 6 Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm.;
Lindberg, A., förste ordförande i landsorganisationen;
Söderlund, G., direktör, f. d. ordförande i svenska arbetsgivareföreningen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 32 och 1945: I Fi 22.
Kommitténs sekretariat har varit förlagt till arbetsmarknadskommissionens
kansli och sekreterararbetet har utförts av tjänstemän inom kommissionen,
varjämte i vissa fall särskilda till kommissionen knutna experter anlitats.
De sakkunniga ha den 27 mars 1946 dels överlämnat en redogörelse för
den offentliga arbetsförmedlingens utbyggnad efter den 20 maj 1940, dels
ock ingivit ett förslag till modifierat kontrollsystem vid arbetsförmedlingens
behandling av arbetsansökan från kontantunderstödda arbetslösa.
Under de sakkunnigas ledning har inom arbetsmarknadskommissionens
kansli utarbetats en redogörelse över den offentliga arbetsförmedlingen under
krigsåren (SOU 1946:44).
Vidare ha de sakkunniga den 13 juni 1946 avlämnat ett betänkande angående
Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation. Motiv och
förslag (SOU 1946:51).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga (1944: I 35; 1945: I 24; 1946: I 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 november 1943):
Rietz, A. T., landskamrerare, ordförande;
Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Janson, S., agronom, led. av II kamm.;
Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Svensson, W., agronom, led av II kamm.
Sekreterare:
Bsekkevold, A. F., länsassessor.
Bokföringssakkunnigt biträde:
Elvefors, B. E., taxeringsintendent.
Efter därom av de sakkunniga gjord framställning har departementschefen
den 10 mars 1945 förordnat professorn L. Nanneson att biträda de sakkunniga
i vissa frågor rörande avdrag vid inkomsttaxeringen för värdeminskning
å inventarier och byggnader i jordbruk och skogsbruk.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 35.
De sakkunniga, som under december 1945 och under 1946 hållit 5 sammanträden,
ha den 19 februari 1946 avgivit betänkande med förslag till ändrade
bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet
samt lag om jordbruksbokföring (SOU 1946:29).
De sakkunniga ha därmed slutfört sitt uppdrag.
149
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
8. 794-4 års deltidstjänstutredning (1945: I 32; 1946: I 29). I Fil 10
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944 med uppdrag
att inom finansdepartementet biträda med utredning i fråga om deltidsarbete
i allmän tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1944):
Lundquist, R., överdirektör, ordförande;
Jäderström-Rössel, Agda, fru;
Nevrell, B., avdelningschef i finansdepartementet;
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;
Wallberg, C. E. F., bankdirektör;
Vedberg-Larsson, Elvira, fru;
Vinge, Margit, biblioteksassistent.
Sekreterare:
Lingren, G. W., byråchef.
Att biträda utredningen vid behandlingen av löne- och pensionsfrågor lia
förordnats, den 13 mars 1945 förste kanslisekreteraren Folke Ericson och
den 29 juni 1946 e. o. förste byråsekreteraren J. O. Ulne.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fi 32.
Utredningen, som under år 1946 hållit 17 sammanträden, har den 23 oktober
1946 avlämnat betänkande om deltidsarbete i allmän tjänst m. m. (SOU
1946: 71).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. 7944 års militära pensionsutredning (1945: I 34; 1946: I 31).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944 för
att biträda med utredning om ändrade bestämmelser om pensionsålder m. m.
för viss personal inom försvarsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 31
oktober 1944):
Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;
Nilson, J. F., krigsråd;
Silfverberg, K. J. A., överste;
Törnkvist, A. Å:son, led. av II kamm.
Sekreterare:
Dickson, W., andre kanslisekreterare.
Angående direktiven för utredningen, se 1945: I Fi 34.
Utredningen, som under år 1946 hållit 16 sammanträden, har den 26 juni
1946 avgivit en promemoria angående avgångsskyldighet för beställningshavare
vid försvarsväsendet m. m. (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. 7944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal
(1945: I 40; 1946: I 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 24 november 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1944):
150
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 10 Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;
Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;
Andersson, A. J., förste expeditionsvakt;
Blomqvist, H. K. G., kapten;
Elfving, K. I., byxådirektör;
Höjer, Gerda, sjuksköterska.
Sekreterare:
Elfving, K. I. (se ovan);
Petré, K. B. T., assessor.
Angående kommitténs uppdrag, se 1945: I Fi 40 och 1946: I Fi 33.
Kommittén, som under år 1946 hållit 21 sammanträden och efter remisser
avgivit utlåtanden i ett flertal frågor, har den 30 september 1946 avlämnat betänkande
med utredning och förslag angående löneställningen för viss statsanställd
sjukvårds- och ekonomipersonal m. m. (SOU 1946: 67).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. 19A5 års statsskatteberedning (1946: I 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1945):
Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm.;
Brandt, E. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Bärg, A. J., led. av I kamm.;
Hermansson, C., redaktör;
Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;
Sundén, O. R., direktör.
Experter:
Bredal-Bauer, J. F., t. f. förste aktuarie;
Lundberg, O., fil. d:r;
Sundström, G.-E., assessor;
Östman, O., taxeringsrevisor.
Sekreterare:
Bodin, N. A., kammarrättsråd.
Vidare har förste amanuensen i finansdepartementet I. Löfqvist biträtt
med inom sekretariatet förekommande arbetsuppgifter.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946: I Fi 36.
De sakkunniga, som under år 1946 sammanträtt under departementschefens
ordförandeskap 21 gånger, ha den 19 november 1946 avgivit betänkande
med förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen samt angående
kvarlåtenskapsskatt m. in. (SOU 1946: 79).
Uppdraget är därmed slutfört.
151
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
12. Utredning angående anställningsvillkoren för de underordnade läkarna I Fil 1
vid Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet (1946: I 38).
Tillkallad enligt Kungl. Maj-.ts bemyndigande den 30 november 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1945):
Johnsson, B. E., statskommissarie.
Sekreterare:
Kull, B., e. o. förste byråsekreterare.
Utredningsmannen har den 26 mars 1946 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Utredning för översyn av det statliga kommittéväsendet (1946:1 40).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1946):
Rosander, K. E., borgmästare.
Sekreterare:
Bucht, S. F. V., e. o. förste kanslisekreterare.
Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1946:IFi40.
Utredningsmannen har den 28 september 1946 avlämnat en promemoria
med redogörelse för den verkställda översynen (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Museivaktutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1945 med
uppdrag att verkställa utredning rörande löne- och anställningsvillkoren för
den lägre personalen vid museer och därmed jämförliga institutioner (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1946):
Andersson, A. J., förste expeditionsvakt;
Johnsson, B. E., statskommissarie.
Sekreterare:
Rydback, A. V. L., byrådirektör.
De sakkunniga, som hållit 6 sammanträden och avlagt studiebesök vid de
av uppdraget berörda institutionerna, ha den 7 oktober 1946 framlagt utredning
med förslag angående löne- och anställningsvillkoren för den lägre personalen
vid museer och därmed jämförliga institutioner (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
15. 1916 års lönestatistiksakkunniga.
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1946
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1946):
Bergquist, Tli. E. N., landshövding, led. av 1 kamm., ordförande;
Brodén, E. II., direktör;
Rehn, L. G., sekreterare;
152
Riksdagsberättelsen
I Fi: 15 Svensson, G. I. H., statistikförare;
Styrman, G. A., direktör;
Aman, O. V., direktör, led. av I kamm.
Expert:
Twengström, A. J., t. f. byråchef.
Sekreterare:
Björk, S. L., t. f. förste aktuarie.
Direktiven för de sakkunnigas arbete framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:
Önskemål om förbättringar i den officiella löpande lönestatistiken beträffande
arbetar- och förvaltningspersonal inom industri och samfärdsel m. m.
ha framkommit i olika sammanhang. Olika brister vidlåda den på detta
material grundade statistiken, i främsta rummet att den ger en relativt ofullständig
belysning av lönestrukturen inom den svenska industrien. Såsom en
brist har jämväl framhållits, att bearbetningen av materialet vanligen medfört
en sådan tidsutdräkt, att användbarheten av statistiken väsentligen
minskats.
Landsorganisationen i Sverige hemställde i skrivelse den 4 mars 1944, att
Kungl. Maj:t måtte igångsätta en utredning angående frågan om en förbättring
av ifrågavarande lönestatistik. Socialstyrelsen tillstyrkte i yttrande häröver
förslaget om en utredning i ämnet. På basis av då föreliggande material
för frågans bedömande ansåg jag icke lämpligt att tillsätta en särskild sakkunnigutredning
med representanter för arbetsmarknadens olika parter. Jag
anmodade i stället socialstyrelsen att i samråd med de hos arbetsmarknadsparterna
anställda statistikerna verkställa en preliminär undersökning av
vissa spörsmål av betydelse för den ifrågasatta förbättringen av lönestatistiken.
Styrelsen lämnade i skrivelse den 8 oktober 1945 en redovisning för
detta uppdrag.
De av landsorganisationen framhållna önskemålen i fråga om lönestatistiken
åsyftade dels att denna statistik — för att kunna tjäna som grundval
för den ekonomiska och sociala politiken -—- skulle ge en bättre och
säkrare uppfattning om löneinkomsterna inom olika yrkes- och åldersgrupper
och om den allmänna löneutvecklingen, dels ock att statistiken skulle erbjuda
ett mera värdefullt material för förhandlingarna på arbetsmarknaden. För tillgodoseende
av båda syftena vore det enligt landsorganisationens uppfattning
erforderligt, att statistiken, åtminstone delvis, byggde på individuella löneuppgifter
och dessutom bearbetades väsentligt snabbare än för närvarande.
Socialstyrelsen framhöll för sin del, att det i så fall torde vara nödvändigt,
att en obligatorisk uppgiftsskyldighet för arbetsgivarna och en viss standardisering
av företagens lönebokföring genomfördes. En sådan standardisering
ansåg styrelsen kunna ske i samband med uppbördsreformens genomförande
utan att detta skulle behöva medföra någon väsentligt ökad arbetsbörda
för flertalet större arbetsgivare. För att tillgodose de båda förut angivna
önskemålen i fråga om lönestatistiken skulle man enligt styrelsen
153
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
vidga denna statistik till att bland annat omfatta allmänna löneräkningar, X Fi: 16
baserade på individuella årslöneuppgifter och återkommande med vissa års
mellanrum, och dessutom årliga snabbundersökningar, grundade på motsvarande
uppgifter för kortare perioder och avseende mera begränsade områden
av näringslivet, vilka vore aktuella ur förhandlingssynpunkt.
Genom den av socialstyrelsen framlagda undersökningen synes mig ha
erhållits en utgångspunkt för igångsättande av eir utredning i ämnet. Vid
utredningen bör i främsta rummet prövas, huruvida de av socialstyrelsen
preliminärt angivna riktlinjerna för lönestatistikens utveckling tillgodose de
anspråk, som böra ställas på lönestatistiken, och kunna realiseras inom en
rimlig kostnadsram. Måhända kunna även andra vägar ifrågakomma för att
åstadkomma den önskvärda förbättringen av lönestatistiken. Vid bedömandet
av den rimliga kostnadsramen bör beaktas, i vad mån utbyggnaden av
den statliga lönestatistiken kan förväntas medföra en begränsning av den
statistik, som fackorganisationerna på arbetsmarknaden för närvarande upprätta
var för sig. I samband härmed bör prövas, i vad mån en sådan utbyggnad
även möjliggör begränsningar i avseende å annan statistik beträffande inkomster,
som för närvarande utarbetas.
Genomförandet av en sådan utvidgning av lönestatistiken, som socialstyrelsen
skisserat, innefattar ett flertal olika problem, till vilka utredningen
måste ta ställning. Särskild uppmärksamhet kräver frågan om arbetsgivarnas
medverkan vid uppgiftslämnandet. Beträffande detta spörsmål bör samråd
äga rum med de utredningsmän, som chefen för justitiedepartementet
den 31 december 1945 bemyndigats tillkalla för att verkställa en förberedande
utredning om ökad offentlig redovisning av företagens ekonomiska
förhållanden.
Även lönestatistiken beträffande förvaltningspersonalen inom industri och
samfärdsel m. in. torde vid utredningen böra bli föremål för en närmare
översyn och de särskilda problem, som en förbättring av denna statistik
innefattar, ägnas uppmärksamhet.
Strävandena att koordinera den nordiska lönestatistiken böra vid utredningen
beaktas och kontakt i sinom tid tagas med den expertkommitté för
ändamålet, som planerades vid det nordiska socialministermötet i Köpenhamn
i september 1945, dock utan att detta samarbete i högre grad må fördröja
framläggandet av utredningens arbetsresultat.
De sakkunniga, som sammanträtt 10 gånger, ha den 21 december 1946
avlämnat betänkande med förslag angående den offentliga lönestatistiken
(SOU 1946: 90).
Uppdraget är därmed slutfört.
16. Utredning rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för viss
verkstadspersonal m. fl. vid mynt- och justeringsverket.
Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1946):
Antoni, N.-F. G., förste intendent.
154
Riksdagsberåttelsen.
I Fi: 16 I en den 30 november 1946 dagtecknad skrivelse har utredningsmannen
redogjort för sin medverkan vid behandlingen av vissa lönefrågor inom
verket.
Uppdraget är därmed slutfört.
17. Militära skatteanståndskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1946 med uppdrag
att verkställa utredning av frågan om särskilda bestämmelser angående
anstånd med inbetalning av värnpliktiga påförda utskylder (se Post- och
Inrikes tidn. den 18 juni 1946):
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Curtman, C. W., avdelningschef;
Edström, K. S., länsassessor.
Sekreterare:
Edström, K. S., länsassessor (t. o. m. den 11 september 1946);
Wadén, I. P. J., förste arkivarie (fr. o. m. den 12 september 1946).
Direktiven för kommittén framgå av chefens för finansdepartementet anförande
till statsrådsprotokollet den 7 juni 1946, därvid departementschefen
bland annat anförde:
I första hand bör undersökas om tillräcklig anledning överhuvud kan anses
föreligga att efter uppbördsförordningens ikraftträdande bibehålla särskilda
regler om värnpliktigas utskyldsbetalning. Vid prövning av denna
fråga bör beaktas å ena sidan angelägenheten av en sådan utformning av
hithörande regler att värnpliktens fullgörande icke bereder de skattskyldiga
särskilda svårigheter i fråga om utskyldsbetalning, å andra sidan att lagstiftningen
icke bör ytterligare kompliceras utan att ett verkligt behov av specialregler
för de värnpliktiga kan anses föreligga. Därest utredningen ger till
resultat att vissa särskilda regler erfordras rörande värnpliktigas utskyldsbetalning,
bör vidare undersökas huruvida dessa regler lämpligen skola infogas
i uppbördsförordningen eller om de böra meddelas i en fristående författning.
Kommittén, som hållit 14 sammanträden, har den 25 september 1946 överlämnat
betänkande med förslag till bestämmelser angående anstånd med inbetalning
av värnpliktiga påförda utskylder (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
18. 1946 års pensionssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 med uppdrag
att verkställa utredning i fråga om de ändringar i tjänste- och familjepensionsförfattningamas
bestämmelser om storleken av pensionsförmåner
och om pensionsavdrag samt i övrigt av teknisk natur, som kunna påkallas
i samband med den pågående allmänna lönerevisionen för statliga befattningshavare
m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 september 1946):
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
155
Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm., ordförande; I Fi: 18
Björn, E. O. F., statskommissarie;
Jansson, E. T., fil. d:r, försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare.
Det ursprungliga uppdraget för kommittén framgår av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid kommitténs tillsättande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.
Vid sina förhandlingar med vederbörande personalorganisationer hade 1945
års lönekommitté enligt meddelade direktiv haft att upptaga även frågan om
de ändringar i tjänste- och familjepensionsförfattningarnas bestämmelser om
storleken av pensionsförmåner och om pensionsavdrag, som kunde påkallas
i samband med den pågående avlöningsrevisionen. I sådant sammanhang
hade kommittén bland annat haft att beakta det av statsmakterna nj ligen
fattade beslutet om ändrade grunder för folkpensioneringen. Enligt vad för
departementschefen anmälts hade vid förhandlingarna överenskommelse träffats
om den blivande pensionsnivån, varvid dock frågan om tjänstepensionsbeloppens
storlek lämnats i viss utsträckning svävande. Anledningen till sistnämnda
förhållande vore i första hand, att det vid förhandlingarna funnits
erforderligt, att frågan i vilken utsträckning och på vilket sätt samordning
av folkpension och tjänstepension skulle ske och vilken inverkan folkpensionen
borde ha på tjänstepensionsbeloppen gjordes till föremål för särskild
utredning, vid vilken även motsvarande förhållande på den allmänna arbetsmarknaden
skulle beaktas. Det hade vidare framhållits som önskvärt, att den
närmare avvägningen av tjänste- och familjepensionerna, även i vad den
ägde samband med andra spörsmål än de nu berörda, överlämnades till den
ifrågasatta särskilda utredningen.
Departementschefen hade vidare inhämtat, att lönekommittén avsåge att
framlägga förslag om övergång från brutto- till nettolönesystem, innebärande
att lönerna skulle beräknas sålunda, att särskilda pensionsavdrag icke skulle
verkställas. Vid genomförande härav erfordrades vissa ytterligare ändringar
i gällande pensionsreglementen för de av ändringen berörda personalgrupperna.
Även vissa andra av de förslag, lönekommittén avsåge att framlägga,
måste föranleda ändringar av teknisk natur i pensionsbestämmelserna.
För lönekommitténs här avsedda förslag konune närmare redogörelse att
lämnas i kommitténs betänkande.
I samband med överläggningarna i fråga om övergång till nettolönesystemet
hade framförts önskemål, att lönerna för statstjänstemän och närstående
personalgrupper måtte anordnas på sådant sätt, att en jämförelse utan större
svårighet kunde ske mellan dessa löner och dom som utgå på den allmänna
arbetsmarknaden. Detta önskemål hade ansetts böra tillgodoses genom att
publicering på lämpligt sätt skedde av de belopp, som för här avsedda personalgrupper
framkomme, då till nettolönerna lades belopp, motsvarande befattningsliavarnas
tänkta avgifter för viss del av pensionerna, bestämd un
-
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 18 der hänsynstagande till vad på den allmänna arbetsmarknaden vore brukligt
i fråga om arbetsgivarnas och de anställdas pensionsavgifter. Härför erforderliga
beräkningar hade ansetts lämpligen kunna utföras i samband med
den särskilda utredning angående pensionerna, som i det föregående berörts.
För ~egen del ville departementschefen förorda, att utredningsarbetet för
löne- och pensionsregleringen fullföljdes genom en särskild utredning i angivna
hänseenden. Denna utredning borde anförtros åt särskilda inom finansdepartementet
tillkallade utredningsmän till ett antal av högst fem.
Utredningsmännen borde fungera dels som utredningskommitté i vanlig
mening och dels som delegation för förhandlingar under ordförandens ledning
med representanter för de av utredningen berörda personalgrupperna.
Vad angår formen för förhandlingarna syntes man böra räkna med att dessa
jämväl i större eller mindre utsträckning skulle kunna föras av ordföranden
under medverkan i erforderlig omfattning av ledamöter av utredningen.
Vid utredningen borde vidare samråd kunna äga rum mellan utredningsmännen
och representanter för myndigheter och institutioner. Det borde få
ankomma på chefen för finansdepartementet att meddela erforderliga närmare
föreskrifter om formen för ifrågavarande förhandlingar och samråd.
Enligt förordnande av Kungl. Maj:t den 8 november 1946 ha för att tagas
i övervägande vid fullgörandet av utredningsuppdraget till de sakkunniga
överlämnats framställningar av styrelserna för statsläroverkens rektorsförening
och svenska seminarielärarföreningen samt rektorerna vid de tekniska
läroverken om ändring av bestämmelserna rörande tjänste- och familjepensionsunderlagen
för rektorerna vid vissa läroanstalter.
De sakkunniga ha under tiden intill den 1 december 1946 sammanträtt 21
dagar. Förhandlingar med de organisationer — statstjänarkartellen, statstjänstemännens
riksförbund och tjänstemännens centralorganisation — som
företräda de av utredningsuppdraget berörda personalgrupperna inleddes
den 27 september 1946.
De sakkunniga ha avgivit ett den 31 december 1946 dagtecknat betänkande
med förslag till pensionsreglering i anslutning till 1946 års lönereglering för
statstjänstemän m. fl. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta, sin verksamhet vid ingången av 1947.
19. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1944: I 17; 1945: I 11; 1946: I 12).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Utredningsarbetet, som med hänsyn till andra brådskande arbeten en tid
legat nere, har under år 1946 återupptagits och kommer att under närmaste
tiden avslutas.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
157
20. Arbetstidskommittén för kust- och gränsbevakningen (1944: I 22; I Fi: 21
1945: I 15; 1946: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939:
Nordin, J. V., generaldirektör, ordförande (t. o. in. den 29 juni 1946);
Wistrand, A. D. H., byråchef, ordförande (fr. o. in den 30 juni 1946);
Lindberg, P. H., byråchef;
Mårtenson, C., tullkontorist.
Sekreterare:
Rune, I. F., förste byråsekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. 23 05 60.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1940: Fi 26.
Sedan utredningen enligt departementschefens beslut den 30 december 1939
tills vidare uppskjutits, förordnade departementschefen den 23 november 1945,
att utredningsarbetet skulle återupptagas.
Kommittén har hållit 4 sammanträden samt företagit resor till vissa kustoch
gränsposteringar.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1947.
21. 1941 års lärarlönesakkunniga (1944:1 24; 1945:1 16; 1946:1 17).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1941):
Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande (t. o. m. den 31 januari 1946);
Andersson, D. E., undervisningsråd, ordförande (fr. o. in den 1 februari 1946);
Arvidsson, K. A. V., byråchef;
Källquist, K. G. E., undervisningsråd;
Swartling, A. E. V., generaldirektör;
Tamm, K. G. L. H., jägmästare.
Sekreterare:
Ulne, J. O., e. o. förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
öhman, B., förste kanslisekreterare.
Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 Fi 25.
Under tiden 1 december 1945—30 november 1946 ha de sakkunniga hållit
76 sammanträden.
De sakkunniga ha avgivit ett flertal utlåtanden i anledning av remisser
samt i december 1946 betänkande med förslag till reglering av övningslärarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden.
De sakkunniga räkna med att under våren 1947 framlägga
betänkande med förslag till lönereglering för övningslärarna vid de statsunderstödda
folkhögskolorna in. in., vilket uppdrag de sakkunniga erhållit
genom beslut den 24 juli 1942, och
betänkande med förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållanden
för vissa lärare vid statsunderstödda sinnesslöskolor och fristå
-
158
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 21 ende arbetshem samt statsbidrag till avlöning åt sådana lärare, vilket uppdrag
de sakkunniga erhållit genom beslut den 8 november 1946.
Av de sakkunnigas uppdrag återstår vidare frågan om statsbidrag till folkskolans
och de högre kommunala skolornas lärarlöner, vilken fråga nära
berör 1945 års folkskolesakkunnigas utredningsuppdrag.
Slutligen återstår frågan om löneförmånerna till ämneslärare vid fortsättnings-
och ersättningsskolor. Av de lärare, som ha sådan undervisning
som huvudsyssla, är det övervägande flertalet lärare i manlig och kvinnlig
slöjd samt hushållsgöromål vid yrkesbestämd fortsättningsskola, där nämnda
ämnen då betecknas arbetskunskap. Dessa lärare föreslås ingå i den allmänna
löneregleringen för övningslärare. Andra lärare i arbetskunskap och lärare
i läroämnen ha endast i ett fåtal fall denna undervisning som huvudsyssla.
Då fortsättnings- och ersättningsskolan i enlighet med förslag av 1940 års
skolutredning med tiden torde ersättas av andra skolformer, det för den skull
synes tveksamt, huruvida sistnämnda lärare nu böra bliva föremål för en
lönereglering, varigenom de beredas en fastare anställning, ha de sakkunniga
övervägt att hemställa om befrielse från utredningsuppdragen beträffande
statsbidrag till folkskolans och de högre kommunala skolornas lärarlöner
samt löneförmåner till ämneslärare vid fortsättnings- och ersättningsskolor.
De sakkunniga ha emellertid ännu icke tagit slutlig ställning härtill.
22. Sakkunnig angående liyresersättningen i staten tillhöriga fastigheter
(1944:1 5; 1945:1 18; 1946:1 18).
Tillkallad av besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940:
Löhr, B. A. H., kamrer.
Enligt departementschefens beslut har verksamheten sedan april månad
1943 tills vidare varit inställd men återupptagits hösten 1946.
Det pågående arbetet avser omprövning av gällande hyresbelopp för tjänstebostäder
hos armé-, marin- och flygförvaltningarna, fångvården, medicinalstyrelsen,
tullverket, lotsverket, telegrafverket, postverket, statens järnvägar
och riksbanken samt vissa anstalter.
Lppdraget beräknas kunna slutföras under år 1947.
23. 1943 års järnvägspensionsutredning (1944: I 33: 1945: I 8; 1946: I 10).
Sedan 1943 års järnvägspensionsutredning den 13 september 1945 avgivit
förslag angående reglering av tjänste- och familjepensioneringen för personal
vid Halmstad—Nässjö och Nässjö—Oskarshamns järnvägar i anslutning till
dessa järnvägars förstatligande och deras uppdrag därmed slutförts (se 1946:
I Fi 10), uppdrog Kungl. Maj:t den 3 maj 1946 åt de sakkunniga i nämnda
utredning att jämväl verkställa utredning och inkomma med förslag angående
reglering av tjänste- och familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas
och därmed samförvaltande järnvägar i anslutning till järnvägarnas
förstatligande.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
159
Tillkallade såsom sakkunniga i 1943 års järnvägspensionsutredning: I Fi: 26
Lindstedt, S., f. d. direktör i statens pensionsanstalt, ordförande;
Gemzell, Chr., häradshövding;
Ruist, G. F., byråchef i järnvägsstyrelsen.
Utredningsarbetet har, i avvaktan på slutförandet av förhandlingar angående
järnvägarnas förstatligande, under år 1946 måst inskränkas till vissa
förberedande undersökningar m. in.
24. Tullverkets redovisningskommission (1945: I 23; 1946: I 22).
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 november 1943:
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;
Dahlberg, G. W., kanslichef;
Dahlstedt, R. G. A., tullförvaltare.
Expert:
Tammelin, P. A. V., förste distriktsingenjör.
Sekreterare:
Bergström, S., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Generaltullstyrelsen; tel.: 11 14 93.
Angående kommissionens uppdrag och tidigare arbete, se 1945: I Fi 23 och
1946: I Fi 22.
Kommissionen har under år 1946 intill den 1 december hållit 2 sammanträden.
Kommissionen har under september 1946 igångsatt vissa praktiska prov
i syfte att undersöka möjligheterna till rationalisering av tulltaxeringsarbetet.
Förslag i anledning av vad som framkommit vid proven beräknas kunna
framläggas under första halvåret 1947, varmed kommissionens uppdrag kommer
att vara slutfört.
25. Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationalisering av den statliga
statistiken (1944: I 36; 1945: I 25; 1946: I 24).
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1943:
Höijer, E. J., överdirektör.
Angående den sakkunniges uppdrag, se 1945: I Fi 25.
Utredningsarbetet har under år 1946 kunnat bedrivas endast i mindre omfattning.
26. 19H års skattesakkunniga (1944: I 37; 1945: I 26; 1946: I 25).
Tillkallade av chefen för finansdepartementet den 23 december 1943:
Bärg, A. J., led av I kamm.;
Bergstedt, C. J., landskamrerare, tillika sekreterare.
Statistiker:
Östman, O., taxeringsrevisor.
Lokal: Munkbron 7; tel.: 10 74 33 och 11 23 36.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 37.
160
Riksdagsbérättelsen.
I Fi: 26 De sakkunniga ha under år 1946 hållit 30 sammanträden.
De sakkunniga ha dels den 31 mars 1946 avgivit betänkande med förslag
angående idrottssammanslutningars beskattning för inkomst (SOU 1946:
56), dels ock den 1 april 1946 avgivit yttrande över 1941 års befolkningsutrednings
betänkande om bamkostnadernas fördelning.
De sakkunniga avse att under år 1947 avgiva betänkande med förslag angående
vissa återstående, till de sakkunniga hänskjutna beskattningsfrågor.
27. 1944 års personalutredning (1945: I 29; 1946: I 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
inom departementet biträda med utredning rörande anställningsförhållandena
för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 april 1944):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Broström, Jane, kanslibiträde;
Carlsson, A., kansliråd;
Ekelöf, P. O., professor;
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Höijer, E. J., överdirektör;
Johansson, Helga, förbundskassör;
Styrud, S. G., byrådirektör;
Woxén, R., professor.
Sekreterare:
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Åmark, S. O. F., t. f. byråsekreterare.
Statistiska medhjälpare:
Agnell, Anna Lisa, förste amanuens;
Lublin, F. J., t. f. aktuarie (t. o. m. september 1946).
Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset (sekreteraren).
Angående utredningens uppdrag, se 1945: I Fi 29.
Utredningen har under tiden den 1 december 1945—den 30 november
1946 sammanträtt in pleno 28 gånger, varjämte de för behandling av biträdes-
och amanuenspersonalens befordringsförhållanden tillsatta sektionerna
haft särskilda sammanträden.
Den i 1946 års berättelse omnämnda undersökningen av befordrings- och
rekryteringsförhållandena för biträdespersonal och amanuenser har slutförts.
Resultatet har framlagts i ett den 17 september 1946 dagtecknat betänkande
angående reglering av anställningsförhållandena för viss civil personal
inom statsförvaltningen: Del I. Kontorspersonal och amanuenspersonal
(SOU 1946: 66).
Materialet från den likaledes i föregående berättelse omförmälda undersökningen
beträffande personal med viss teknisk utbildning har gjorts till
föremål för statistisk bearbetning. En särskild sektion torde komma att till
-
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
161
sättas inom utredningen för närmare behandling av frågan om tekniska be I Fi: 29
fattningshavares befordrings- och rekryteringsförhållanden.
Utredningsarbetet väntas kunna slutföras under loppet av år 1947.
28. 7944 års allmänna skattekommitté (1945:1 30; 1946:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 26 maj 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 maj 1944):
Sandström, K. G. A., skattedirektör, ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Lindahl, E., professor;
Lundblad, N. W., direktör;
Strand, A. W., kassör, led. av I kamm.;
Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.
Experter:
Bredal-Bauer, J. F., t. f. förste aktuarie;
Johansson, A. E. M., taxeringsrevisor;
Lindgren, G., fil. lic.;
Lundberg, F., fil. d:r (t. o. in. den 15 oktober 1946);
Prawitz, H. A., byråchef.
Sekreterare:
Lindquist, N. G., assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 4ni; tel.: Kanslihuset 535.
Beträffande kommitténs direktiv, se 1945: I Fi 30.
Kommittén har under år 1946 intill den 30 november sammanträtt 2
gånger, varjämte inom kommittén för speciell utredning tillsatt arbetsutskott
sammanträtt 5 gånger.
Kommittén har den 1 oktober 1946 överlämnat promemoria rörande avdragsrätt
och skattskyldighet för medlemsavgifter vid taxering (stencilerad).
Under år 1946 ha utredningar pågått angående olika spörsmål, därvid
i första hand behandlats försäkringsfrågor, beskattningsperioden, beskattning
av medlemsavgifter och periodiska understöd. Utredningsarbetet har
försenats i viss utsträckning genom att kommitténs sekreterare under större
delen av våren anlitats för andra offentliga uppdrag i samband med förordningen
om krigskonjunkturskattens avveckling.
Vidare har kommittén i anledning av remiss avgivit utlåtande över 1941
års befolkningsutrednings betänkande om barnkostnadernas fördelning med
förslag angående allmänna barnbidrag in. m.
Kommittén bär för avsikt att i början av år 1947 avgiva förslag till vissa
ändringar angående avdragsrätt för försäkringspremier in. in.
Utredningen torde komma att pågå även under år 1947.
29. 7944 års pensionsutredning (1945: I 31; 1946: I 28).
Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1944):
Bihanq till riksdagens prot. 1947. 1 samt. 11
itiksdagsbcriittclscn.
162
Riksdcigsberättelsen.
I Fi: 29 Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;
Björn, E. O. F., statskommissarie;
Dahlgren, I., sekreterare i svenska landstingsförbundet;
Lindstedt, S., f. d. direktör i statens pensionsanstalt.
Expert:
Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt.
Sekreterare:
Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Sollander, E. R., förste amanuens.
Lokal: Statens pensionsanstalt; tel.: 23 27 30 (sekreteraren) och 23 45 00
(bitr. sekreteraren).
Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I Fi 31.
Utredningen har under året sammanträtt in pleno 5 gånger. Dessutom
ha ett flertal sammanträden hållits med ett av utredningen tillsatt arbetsutskott.
Utredningsarbetet bar i huvudsak varit inriktat på dels omprövning av
de allmänna förutsättningarna för statens omhänderhavande av pensionering
av icke-statliga befattningshavare samt de allmänna principerna i övrigt
för pensioneringen av dylika befattningshavare, dels ock upprättande av
nya reglementen för pensioneringen. Behandlingen av vissa spörsmål rörande
pensionsförmåner och pensionsavgifter har utredningen funnit böra uppskjutas
i avvaktan bl. a. på framläggandet av 1946 års pensionssakkunnigas
förslag till ändringar av de allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.
Under våren 1947 beräknas ett delbetänkande med förslag till avgränsning
av pensionsverksamheten och till pensionsreglementen kunna avgivas.
Utredningen torde bliva slutförd under år 1947.
30. Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga (1945:1 33; 1946:1 30).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 15 juni 1944 för att
inom finansdepartementet biträda med viss omprövning av lönegradsplacering
m. m. för befattningshavare inom försvarsväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 september 1944):
ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;
Carlsson, A., kansliråd;
Dahl, C. E. H., ingenjör;
Helldén, B. E., förbundsordförande;
Norberg, R. E., statskommissarie;
Ström, E. T. H., krigsråd.
Sekreterare:
Edsberg, H., assessor.
Biträdande sekreterare:
Cars, G. F. O., förste amanuens.
Lokal och tel.: Krigsmaterielverket.
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
163
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fi 33 och 1946: I Fi 30. I FlS 31
De sakkunniga, som intill den 1 december 1946 hållit 44 sammanträden,
ha på grund av remisser avgivit utlåtanden i ett flertal frågor. Vidare ha de
sakkunniga avlagt studiebesök vid vissa militära institutioner.
Den 20 mars 1946 medgav departementschefen, att de sakkunniga fingo
till överläggningar kalla representanter för ett antal personalorganisationer.
De sakkunniga ha funnit utredningsarbetet lämpligen böra fullföljas i
olika etapper. Såsom en första etapp ha de sakkunniga upptagit frågan om
lönegradsplacering, tjänstebenämning och kompetenskrav i allmänhet för
de befattningshavargrupper som beröras av utredningen. Resultatet av utredningen
i denna del beräknas kunna framläggas i januari 1947.
De preliminärt uppgjorda följande etapperna av arbetet skulle avse: tilllämpmng
av förteckningen på försvarets olika verk och enheter, uppskattning
av personalbehovet vid dessa, upprättande av tjänsteförteckningar för
ordinarie och extra ordinarie befattningshavarna samt slutligen frågan om
avlöningsförmånerna in. m. för övrig personal.
Vad angår fullföljandet av utredningsuppdraget i sistnämnda delar har
den för översyn av det statliga kommittéväsendet tillkallade utredningsmannen
i en den 28 september 1946 dagtecknad promemoria anfört, att det
för närvarande vore förenat med stora svårigheter att bedöma det framtida
personalbehovet inom försvaret, då denna fråga i väsentlig grad vore beroende
av resultaten av vissa ännu pågående utredningar. Utredningsmannen
har vidare framhållit, att sedan det nu pågående första avsnittet av kommitténs
arbete slutförts, departementet borde taga i övervägande i vilken omfattning
och i vilka former kommitténs övriga då aktuella arbetsuppgifter
borde bringas till eu lösning.
31. 1944 års nykterhetskommitté (1945: I 39; 1946: I 32).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1944 såsom
sakkunniga för utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida innehåll
och utformning (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):
Ingvar, S. I., professor, ordförande (t. o. m. den 20 november 1946);
Danielson, B. G. E., statsråd, ordförande (ledamot och ordförande fr. o. in.
den 21 november 1946);
Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm.;
Englund, E. V., aktuarie, led. av I kamm.;
Furuskog, K. .1., rektor;
Hagberg, E. K., redaktör, led. av II kamm.;
Larsson, Karin, fru;
Nilson, J., distriktsförestandare, led. av II kamm. (avliden den 3 november
1946);
Olsson, (i. A., redaktör, led. av II kamm.;
Onsjö, .1., lantbrukare, led. av 11 kamm.;
Sefve, S. I., rektoi, led. av II kamm.;
Svensson, Valborg, redaktör;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm. (fr. o. in. den 21 november 1946);
164.
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 111 Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm.;
Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.
Experter:
Dahlberg, G., professor;
Klackenberg, O. H., expeditionschef;
Segerstedt, T., professor.
Sekreterare:
Elmér, Å. B. A., fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Nelker, H. G., t.f. aktuarie.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel. Kanslihuset 388.
Beträffande direktiven för kommitténs utredningsuppdrag, se 1945: I Fi 39.
Kommittén har under år 1946 hållit 6 plenarsammanträden, varjämte ett
inom kommittén utsett arbetsutskott, bestående av ordföranden samt herrar
Bergvall, Furuskog, Hagberg och Olsson, sammanträtt 8 gånger.
Kommittén har under året igångsatt en större undersökning, grundad på
material från 1945 års folkräkning, systembolagens registermaterial, socialregistren
och straffregistret, angående alkoholmissbrukets nuvarande omfattning
och restriktionssystemets verkningar i olika avseenden med särskild
uppmärksamhet på frågan om ungdomens alkoholvanor. Dessutom har
kommittén genom aktiebolaget svenska Gallupinstitutet låtit företaga en Översiktlig
kartläggning av alkoholvanornas omfattning och karaktär samt påbörjat
mindre undersökningar rörande den illegala alkoholhanteringen, rörande
sambandet mellan könssjukdomarnas utbredning och olika former av
alkoholförtäring (i samarbete med medicinalstyrelsen) samt rörande verkningarna
av olika slag av maltdrycker, den sistnämnda utförd på karolinska
institutets farmakologiska institution under ledning av docenten L. Goldberg.
32. Sakkunniga för undersökning rörande taxering av jordbruksfastighet vid
1945 års allmänna fastighetstaxering (1946:1 9).
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1944 och den 12
april 1946:
Lindeberg, E. F. L., landshövding;
Höijer, E. J., överdirektör.
Uppdraget innebär verkställande av sådan undersökning med avseende å
1945 års allmänna fastighetstaxering, som avses i 71 § taxeringsförordningen,
för utrönande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden
jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd.
Sedan en första preliminär redogörelse avlämnats den 23 maj 1945 (se
1946: I Fi 9), fullföljes utredningen på grundval av fastighetsprövningsnämndemas
protokoll samt fastighetstaxeringslängderna m. m.
33. 1945 års bankkommitté (1946: I 34).
Tillkallade genom Kungl. Maj ds beslut den 23 mars 1945 (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 april 1945):
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
165
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande; I Fil 33
Andersson, I., fil. d:r, chefsredaktör, led. av 1 kannn.:
Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
De Geer, J. G. G., friherre, disponent;
Elofsson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;
Fredriksson, K., redaktör;
Hall, D., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Hallnäs, S., ombudsman;
Lindahl, C., bankdirektör;
Rooth, I., riksbankschef;
Severin, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Wulff, K. E., byråchef, tillika sekreterare;
Wärn, T., f. d. statssekreterare
Biträdande sekreterare:
Gabrielson, L., byråchef.
Lokal: Bank- och fondinspeklionen, Sturegatan 16; tel.: 62 43 18.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I Fi 34.
Kommittén har under år 1946 sammanträtt in pleno 18 dagar.
Efter därom av kommittén gjord framställning har chefen för finansdepartementet
genom beslut den 18 januari 1946 förordnat kanslichefen i
statens byggnadslånebyrå S. A. Algott, verkställande direktören i Sveriges
allmänna hypoteksbank L. B. Allstrin samt verkställande direktören i konungariket
Sveriges stadshypotekskassa J. A. Zotterman att såsom experter
biträda kommittén vid utredning rörande fastighetskreditväsendets organisation.
Departementschefen har samtidigt förordnat tjänstemannen vid stadsliypotekskassan
K. A. Fredricsson att med sekreterareuppgifter biträda kommittén
vid nyssnämnda utredning. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut
den 28 juni 1946 förordnat verkställande direktören i Stockholms stads sparbank
O. Norbeck och verkställande direktören i svenska sparbanksföreningen
O. Sahlin att vid handläggning inom kommittén av viss fråga rörande den
offentliga tillsynen över bank- och sparbanksväsendet vara ledamöter av
kommittén.
Kommittén har under året upptagit till behandling frågor av central betydelse
för kreditväsendets organisation. För utredning av frågan om den statliga
och halvstatliga bostadskreditgivningen har kommittén tillsatt en särskild
delegation, vilken avgivit vissa alternativa förslag till frågans lösning. Dessa
ha varit föremål för förberedande diskussioner inom kommittén. Vidare har
denna upptagit till behandling frågan om bankernas inlåningsrätt samt i denna
fråga gjort framställning hos Kungl. Maj:t. Framställningen har föranlett
proposition (nr 364) till höstriksdagen 1946 med förslag till provisorisk lagstiftning
i ämnet. Utredningar ha verkställts rörande bankernas holdingbolag
samt angående förutsättningarna för inrättandet av eu statlig affärsbank.
Dessutom har kommittén under året beretts tillfälle att genom remissyttranden
framföra sina synpunkter i eu del frågor av betydelse för kreditväsendets
organisation. Sålunda har kommittén den 9 februari avgivit utlåtan
-
166
Rik sdag sb er ätt el sen.
I Fi; 33 de över en av svenska jordbrukskreditkassan den 16 juni 1945 avlåten skrivelse
med förslag till ändring i vissa delar av förordningen den 5 juni 1942
om jordbrukets kreditkassor. Den 5 mars har kommittén avgivit utlåtande
över bostadssociala utredningens slutbetänkande, del I, och den 14 juni har
kommittén yttrat sig rörande småföretagareutredningens förslag till ordnande
av kreditgivnings- och rådgivningsverksamheten för hantverk och småindustri
in. in. Slutligen har kommittén den 9 oktober avgivit yttrande rörande
frågan om inrättandet av en gemensam tillsynsmyndighet för bank- och
sparbanksväsendet.
Uppdraget beräknas vara slutfört under 1948.
34. 19A5 års lönekommitté (1946: I 35).
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 med uppdrag att
verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare
vid den civila och militära statsförvaltningen och det statsunderstödda kommunala
skolväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1945):
Westling, P. W. N., advokat, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 16 februari 1946);
Mårtensson, J. W., f. d. tändsticksarbetare, led. av II kamm.;
Nilson, J., distriktsföreståndare, led. av II kamm. (t. o. in. den 15 februari
1946);
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;
Persson, S. E., borgarråd, f. d. riksdagsman;
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Expert:
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Ericson, F., förste kanslisekreterare.
Att biträda med inom kommitténs sekretariat förekommande arbetsuppgifter
har chefen för finansdepartementet förordnat amanuensen hos statens
arbetsmarknadskommission C. H. II. Edgardh och förste amanuensen hos
riksräkenskapsverket N. V. Simonsson.
Kommittén har vidare för utredning av särskilda frågor åtnjutit biträde av
ett flertal experter.
Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel.: Kanslihuset 661 (sekreteraren) och 395
(expeditionen).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I Fi 35.
Under tiden efter den 30 november 1945, då föregående redogörelse avgavs,
ha plenisammanträden hållits sammanlagt 49 dagar. En inom kommittén
tillsatt särskild delegation har därjämte sammanträtt 37 dagar.
Den del av uppdraget, som avsåg utredning rörande ändringar i tjänsteoch
familjepensionsförfattningarnas bestämmelser om storleken av pensionsförmåner
och om pensionsavdrag, vilka kunde påkallas i samband med avlöningsrevisionen,
har med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 28
juni 1946 av departementschefen anförtrotts åt särskilda utredningsmän,
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
167
1946 års pensionssakkunniga. Sedan åt 1946 års manskapslöneutredning I Fil 36
uppdragits att företaga utredning rörande det militära manskapets löneställning,
ha även de härmed sammanhängande spörsmålen undantagits från
lönekommitténs verksamhetsområde.
Under våren 1946 ägde förhandlingar rum med statstjänarkartellen, statstjänstemännens
riksförbund och tjänstemännens centralorganisation. Med
nämnda organisationer träffades därvid en överenskommelse rörande de
nya lönebeloppen samt i vissa frågor, vilka ingå såsom väsentliga led i själva
löneavvägningen eller nära sammanhänga därmed. I överenskommelsen ingingo
även vissa uttalanden rörande den blivande pensionsnivån.
överenskommelsens resultat och det till grund därför liggande utredningsarbetet
ha av kommittén redovisats i ett betänkande med förslag till statliga
löneplaner in. in. (SOU 1946: 48). Kommitténs verksamhet har därefter
inriktats på kvarstående frågor rörande olika slag av anställningsförmåner
in. in. samt på utarbetandet av förslag till nya avlöningsförfattningar. Förhandlingar
i dessa ämnen ha under hösten 1946 upptagits med vederbörande
tjänstemannaorganisationer. Kommittén beräknar kunna slutföra sitt uppdrag
i början av år 1947.
35. Kust- och gränsbevakningsutredningen (1946:1 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 15 november 1945 för
att verkställa utredning angående arbetsuppgifterna för tullverkets kust- och
gränsbevakning jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 december 1945):
Linnér, S. N., f. d. landshövding, ordförande;
Lindberg, P. H., byråchef;
Beskow, C. A., kommendörkapten;
Andersson, H. B. W., ombudsman.
Sekreterare:
Malmberg, S. L., kammarskrivare.
Lokal: Generaltullstyrelsen; tel.: 11 24 15.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I Fi 37.
Utredningen har med början den 23 februari och under tiden intill den
1 december 1946 sammanträtt 5 gånger. I samband med studieresor till ett
flertal tullposteringar ha överläggningar rörande till utredningsuppdraget
hörande frågor hållits med vissa länsstyrelser.
Från överbefälhavaren, vederbörande länsstyrelser och generaltullstyrelsen
in. fl. myndigheter har utredningen införskaffat skriftliga upplysningar
i de ämnen utredningen har att behandla. Bearbetningen av insamlat material
pågår.
Utredningen beräknar att avsluta sitt uppdrag under första halvåret 1947.
36. Sakkunniga för utredning angående riksräkenskapsverkets organisation
(1946: 1 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1946):
168
Riksdag sberättelsen.
I Fi: 36 Linnér, S. N., f. d. landshövding, ordförande;
Runemark, P. S., generaldirektör;
Dahlberg, G. W., kanslichef.
Sekreterare:
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Lokal: Riksräkenskapsverket: tel. 20 09 91 (sekreteraren).
Angående direktiven för utredhingen, se 1946:1 Fi 39.
De sakkunniga ha under år 1946 intill den 1 december hållit 42 sammanträden.
Ett flertal överläggningar ha hållits med representanter för olika verk och
myndigheter, varjämte de sakkunniga besökt åtskilliga större myndigheter
ävensom från sådana myndigheter införskaffat utredningar i syfte att klarlägga
den interna medelsredovisningen och medelskontrollen.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1947.
37. Sakkunniga för folkbokföringen i Stockholm och Göteborg.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 februari 1946 med
uppdrag att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan om
folkbokföringens ordnande i Stockholm och Göteborg (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 februari 1946):
Höijer, E. J., överdirektör, ordförande;
Elsin, P.-E., vice stadsjurist;
Jungen, E. B., överlärare, ordförande i Göteborgs stadsfullmäktige;
Kollberg, G. N., mantalsintendent;
Meijer, P. O. B., mantalsdirektör;
Mogård, J. A. B., kyrkoherde;
Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergqvist, J. E. A., förste revisor.
Lokal: Statistiska centralbyrån; tel.: Skatteverket (sekreteraren).
För utarbetande av förslag till författningstexter ha de sakkunniga biträtts
av hovrättsassessorn K. L. Larsson och t. f. assessorn K. G. Linnander.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående omorganisation
av folkbokföringen uttalade jag bland annat (se proposition till
1945 års riksdag, nr 282, s. 122), att med hänsyn till de särskilda förhållandena
i Stockholm och Göteborg jag i likhet med folkbokföringskommittén
ansåge, att det föreslagna folkbokföringssystemet i nämnda städer borde genomföras
först efter viss ytterligare utredning. Sedan jag vidare uttalat att
representanter för städerna )>orde medverka vid utredningen, anförde jag,
att jag torde få återkomma till berörda fråga, sedan detaljutformningen av
förslaget i övrigt fortskridit så långt att systemet kunde med erforderlig bestämdhet
överblickas även i fråga om dess enskildheter. Jag förordade även
169
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
att, vad Göteborg anginge, det tryckande registret skulle föras å mantals- I Fil 38
kontoret i staden.
Utredningen bör avse att klarlägga i vad mån specialbestämmelser beträffande
folkbokföringen erfordras för Stockholm och Göteborg. Utredningen
bör alltså bygga på det förslag till detaljutformning av folkbokföringen för
riket i övrigt som för närvarande är under utarbetande inom finansdepartementet.
Vidare erfordras — eftersom Stockholm tills vidare kommer att arbeta
med ett annat plåtsystem än riket i övrigt — en skyndsam utredning
av frågan om vilka föreskrifter, som erfordras för att möjliggöra utväxling
av uppgifter beträffande flyttningar till och från Stockholm.
De sakkunniga ha under tiden februari—november 1946 hållit 17 sammanträden
samt företagit en studieresa.
Mellan sammanträdena ha de sakkunniga inom sig utsett särskilda delegerade
för beredning av vissa till behandling upptagna frågor.
Sedan de sakkunniga i skrivelse till chefen för finansdepartementet den
3 maj 1946 uttalat bl. a., att det ur såväl statens som Göteborgs stads synpunkt
vore mest lämpligt och rationellt att det tryckande registret för folkbokföringen,
såvitt anginge Göteborgs stad, handhades av mantalskontoret
därstädes, anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut den 24 maj 1946 de sakkunniga
dels att utreda vilka frågor som i samband med en överföring å
Göteborgs stad av det tryckande registret för staden borde bliva föremål för
överenskommelse mellan staten och staden, dels ock att med utgångspunkt
från de av riksdagen godkända huvudgrunderna för kostnadsfördelningen
upprätta förslag till överenskommelse. Sådant förslag lämnades av de sakkunniga
i skrivelse den 7 september 1946.
Med skrivelse den 29 oktober 1946 ha de sakkunniga överlämnat utredning
och förslag till folkbokföringens ordnande i Stockholm (otryckt).
De sakkunniga ha därefter varit sysselsatta med utarbetande av bestämmelser
angående folkbokföringen i Göteborg.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under första hälften av år 1947.
38. Sakkunniga för utredning av frågan om rätt för stadshgpoteks- och bostadskreditföreningar
att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1946):
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, ordförande;
Eriksson, K., försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Hagström, S., direktör.
Lokal: Kungsgatan 42; tel.: 23 36 20.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens yttrande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
I en den 29 november 1945 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t ha
styrelserna för konungariket Sveriges stadshypotekskassa och svenska bo
-
1‘ Riksdagsberättelsen.
I Fi: 38 stadskreditkassan hemställt, att Kungi. Maj:t måtte låta verkställa utredning
rörande förutsättningarna för en utvidgning av stadshvpoteks- och bostadskreditinstitutionernas
verksamhet att omfatta jämväl utgivande av lån mot
säkerhet av tomträttsinteckning samt angående formerna för en sådan långivning.
Styrelserna ha uttalat, att under de senare åren allt starkare önskemål
framträtt, att hypoteksinrättningarna måtte kunna tillhandahålla lånesökande
tomträttshavare bunden kredit.
Beträffande det sätt, på vilket tomträtten skulle kunna anpassas till hypoteksinrättningarnas
lånesystem. ha styrelserna framhållit, att stadshypoteksoch
bostadskreditföreningarna utgjorde sammanslutningar av låntagarna
själva, vilka såsom medlemmar i respektive förening vore solidariskt ansvariga
för dess förbindelser. Föreningarna hade till uppgift att förmedla lånen
till sina medlemmar och vore anslutna till en centralkassa — stadshypoteksföreningarna
till stadshypotekskassan och bostadskreditföreningarna till bostadskreditkassan
— för vars förbindelser de vore solidariskt ansvariga.
Kassorna anskaffade de erforderliga lånemedlen genom försäljning av obligationer.
Säkerheten för obligationerna utgjordes av de av låntagarna
till töreningarna överlämnade, av dessa till kassan pantförskrivna fastighetsinteckningarna,
varjämte staten till vardera kassan tillskjutit en viss
grundfond. Det ankomme på de ansvariga styrelserna att bedriva utlåningsrörelsen
med beaktande av att säkerheten för obligationerna icke försämrades
och medlemmarnas solidariska ansvar icke ökades. Nu angivna
huvudgrunder för organisationen vore av fundamental betydelse för rörelsen.
I dessa grunder borde några sådana ändringar icke få vidtagas, som kunde
kränka de villkor, under vilka låntagarna eller obligationsinnehavarna trätt
i förbindelse med organisationen. Författningsändringar, som skulle innebära
ett försvagande av säkerheten, syntes icke kunna vidtagas, försåvitt icke staten
genom att själv påtaga sig därmed ökade risker hölle de gamla obligationsinnehavarna
och låntagarna skadeslösa eller tillsåge, att eljest åtgärder
i sådant syfte vidtoges. Det vore givetvis svårt att härvidlag uppdraga någon
klar gränslinje mellan sådana författningsändringar, som kunde vidtagas
utan åsidosättande av de civilrättsliga avtal, som låge till grund för institutionernas
upp- och utlåning, och sådana ändringar, som icke kunde vidtagas
utan nämnda konsekvens. Det måste här bliva en prövning av de i varje
särskilt fall föreliggande förhållandena. Frågan huruvida tomträttsbelåningen
borde införlivas med hypoteksinrättningarnas verksamhet, borde prövas med
särskild hänsyn tagen till nu angivna synpunkter.
Vidare ha styrelserna såvitt angår förutsättningarna för en belåning av inteckning
i tomträtt anfört, att ett huvudvillkor för dylik belåning vore, att i
förordningar och reglementen för hypoteksinrättningarna stadgades vissa
minimikrav med avseende å tomträttsavtalens innehåll av sådan art, att
tomträttens kreditvärde kunde anses tryggat.
Enligt vad styrelserna framhållit med avseende å formerna för belåning
av inteckning i tomträtt skulle två olika huvudformer kunna komma i fråga.
Tomträttsbelåningen kunde nämligen anordnas antingen såsom en fristående,
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
171
från fastighetsbelåningen helt avskild rörelsegren eller ock såsom en endast I Fi:
i statistiskt hänseende från fastighetsbelåningen skild rörelsegren.
Styrelserna ha därefter understrukit, att med hänsyn till de berörda spörsmålens
beskaffenhet och omfattning desamma icke torde kunna bringas till
en tillfredsställande lösning utan att en ingående utredning företoges. I samband
med en sådan utredning borde även utarbetas förslag till de ändringar
i de för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna gällande författningarna,
vilka vore erforderliga, för den händelse ifrågavarande långivning funnes
böra medgivas.
Med hänsyn till den ökade betydelse för bostadsbyggnadsverksamheten,
som tomträttsinstitutet under de senare åren fått och ytterligare kan förväntas
komma att få, synes det påkallat, att frågan om förutsättningarna för en utsträckning
av stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas verksamhet
att omfatta långivning mot säkerhet av inteckning i tomträtt upptages till
närmare övervägande. Hinder torde icke möta att låta utredningen i ämnet
avse långivning av angivet slag i huvudsak inom den nuvarande tomträttslagstiftningens
ram. Utredningen bör därför kunna verkställas utan avvaktan
på resultatet av den utav 1945 års riksdag begärda översynen av tomträttslagstiftningen.
Under utredningsarbetet böra de olika synpunkter på detta slag av utlaningsrörelse,
vilka anförts i framställningen från styrelserna för stadshypotekskassan
och bostadskreditkassan, beaktas.
Det må erinras, att 1945 års bankkommitté torde komma att behandla
jämväl frågor, som beröra stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas
utlåningsrörelse. Denna kommitté, som har till uppgift att utreda centrala
spörsmål inom bankväsendet överhuvud taget, kan emellertid icke förväntas
avsluta sitt arbete inom den närmaste tiden. Härtill kommer, att en utvidgning
av nyssnämnda föreningars utlåningsrörelse på sätt nu ifrågasättes torde
kunna genomföras utan att därigenom bankkommitténs blivande förslag
föregripes.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1946 hållit 8 sammanträden.
Utredningen beräknas bliva slutförd i början av år 1947.
89. Sambeskattningssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 med uppdrag
att verkställa utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
beskattningen av äkta makar (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1946) :
Lutteman, S. E., assessor, ordförande;
Ahlberg, Iris, fru;
Andersson, Ebon M. I., bibliotekarie, led. av 1 kamm.;
Hladli, E. H., ämneslärare, led. av II kamm.;
Gärde-Widemar, Ingrid, jur. kand.;
Hermansson, C.-H., redaktör;
Larsson, Elsa, fru.
Sekreterare:
Wasteson, S. A. F., länsbokhållare av första klass.
■*-1 “ Riksdagsberättelsen.
A J1!» ■iö Sammantiädeslokal: Riksdagshuset; adress och tel.: Länsstyrelsen. Linköping
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Efter att ha redogjort för innebörden
av nu gällande bestämmelser rörande sambeskattning av äkta makar
erinrade departementschefen om att frågan om ändrade grunder för
äkta makars beskattning upprepade gånger varit föremål för behandling i
riksdagen, senast åren 1944, 1945 och 1946. Departementschefen anförde
vidare bland annat.
Med hänsyn till de krav på ändrade bestämmelser rörande beskattningen
av äkta makar, som under de senaste åren framställts såväl inom riksdagen
som i andra sammanhang, torde hithörande frågor nu böra göras till föremål
för utredning.
Vid denna utredning torde i första hand böra till förnyad prövning upptagas
frågan huruvida den nuvarande sambeskattningen av äkta makar bör
avskaffas och ersättas med ett system, enligt vilket äkta makar taxeras och
beskattas såsom av varandra oberoende skattskyldiga. Vid prövningen av
denna fråga bör beaktas bland annat den risk för överflyttningar av kapital
och inkomst mellan äkta makar, som ett upphävande av sambeskatlningen
kan medföra.
Skulle utredningen i förenämnda del giva till resultat, att sambeskattningen
av äkta makar alltjämt bör bibehållas, torde i andra hand böra undersökas
huruvida ett särskilt avdrag för förvärvsarbetande kvinna bör återinföras
vid statsbeskattningen och i samband därmed motsvarande, vid
kommunalbeskattningen utgående avdrag bör höjas.
I övrigt torde den nu förordade utredningen böra vara förutsättningslös.
Skulle sålunda under utredningens gång framkomma förslag till lösning av
hithörande spörsmål enligt andra linjer än de nyss antydda, torde jämväl
dessa förslag böra närmare prövas.
De sakkunniga ha under år 1946 intill den 1 december sammanträtt 4
gånger.
Vissa förberedande undersökningar ha företagits, bland annat rörande utländsk
skattelagstiftning samt beträffande erforderliga statistiska uppgifter.
Då de sakkunniga för sitt fortsatta arbete delvis äro beroende av de ändrade
bestämmelser beträffande ortsavdrag m. in., som förväntas bliva resultatet
av 1945 års statsskatteberednings arbete, har slutlig ståndpunkt till
principfrågorna ännu icke kunnat tagas. De sakkunnigas uppdrag beräknas
emellertid kunna slutföras under år 1947.
40. 7946 års upphandlingssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 21 juni och den 20
september 1946 (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli och den 26 september
1946):
Hammarskiöld, S. L., f. d. hovrättsråd, ordförande;
Antoni, N. F. G., förste intendent;
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
Ehnbom, C. J. G., förste revisor, tillika sekreterare; I Fit 41
Jerdenius, K. E., förste byråsekreterare;
Lindqvist, R., byggnadschef;
Palme, E. R. C., byråchef.
Lokal: Nobelstiftelsen, Sturegatan 14; selu-eteraren: statens sakrevision,
Smålandsgatan 14; tel. 23 53 40.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat följande.
Under senare år bär från olika håll uttalats önskemål om att uppliandlingsförordningen
måtte göras till föremål för eu allmän översyn. En framställning
i detta syfte har avgivits av byggnadsstyrelsen den 10 juli 1944 och
i yttrande över nämnda framställning har statens sakrevision understrukit,
att upphandlingsförordningen vore i behov av omarbetning i flera betydelsefulla
avseenden. Vidare har krigsmaterielverket i skrivelse den 23 januari
1946 föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda frågan angående revision
av upphandlingsförordningen och i samband därmed eventuellt upprättande
av för den statliga upphandlingen lämpliga allmänna leveransbestämmelser.
Frågor berörande tillämpningen av upphandlingsförordningen ha vid åtskilliga
tillfällen varit föremål för undersökning av riksdagens revisorer.
Under den tid som förflutit sedan upphandlingsförordningen trädde i kraft
har den statliga förvaltningen i åtskilliga hänseenden utbyggts och förändrats.
Sålunda har utvecklingen gått i den riktningen, att den statliga upphandlingsverksamheten
i stor utsträckning centraliserats till vissa myndigheter
samtidigt som denna verksamhet blivit av större omfattning. Härigenom
har statsverket erhållit möjlighet att utöva effektivare kontroll över
myndigheternas upphandlingar än som var fallet vid tiden för upphandlingsförordningens
tillkomst. Ä andra sidan har för de upphandlande myndigheterna
behov av att vid upphandlingarna anlita särskild merkantil expertis
gjort sig mera gällande.
Med hänsyn härtill torde upphandlingsförordningen böra göras till föremål
för sådan omarbetning, att den närmare ansluter sig till nuvarande förhållanden
inom statsförvaltningen. Särskilt erfarenheterna på detta område
under krigsåren torde böra tillgodogöras vid den utredning, som sålunda
bör igångsättas. Såsom krigsmaterielverket framhållit bör vid utredningen
upptagas till undersökning jämväl frågan, huruvida icke för den statliga
upphandlingen böra fastställas vissa allmänna leveransbestämmelser, exempelvis
i avseende å vite och 1''orce majeure.
Intill den 1 december ha med början den 4 oktober under året hållits S
sammanträden, varvid förhandlingar bland annat förts med representanter
för ett flertal organisationer inom industri och handel in. m.
41. Varubeskattningskommittén.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 20 september 1946
(so Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1946):
174
Riksdagsberät felsen.
I Fi: 41 Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Sundén, O. R., direktör;
Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm.;
Thulin, E. E:son, t. f. byråchef;
Åkesson, A. O., centralkonsulent.
Sekreterare:
Granlund, S. A., assessor.
Lokal: Centrala omsättningsskattenämnden, Storkyrkobrinken 4; tel.:
11 63 13.
De för kommittén gällande direktiven framgå av departementschefens anförande
vid beslutet om kommitténs tillsättande. Departementschefen erinrade
därvid om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 juni 1946,
nr 431, hemställt om förslag angående den allmänna omsättningsskattens
avveckling från och med den 1 juli 1947, vilket förslag jämväl borde avhandla
frågan huruvida särskild beskattning av varor, som nu vore underkastade
skärpt omsättningsskatt, skulle bibehållas. Riksdagen hade tillika framhållit,
att därest förhållandena skulle utveckla sig på sådant sätt att det kunde befinnas
angeläget att omsättningsskatten slopades redan före den 1 juli 1947,
frågan därom borde upptagas till omprövning.
Departementschefen framhöll därefter, att en utredning nu borde verkställas
rörande sådana frågor av teknisk natur, som sammanhängde med avvecklingen
av den allmänna omsättningsskatten. Utredningsarbetet borde i
denna del planläggas med utgångspunkt från att det kunde visa sig lämpligt
att avveckla nämnda skatt redan fr. o. in. den l januari 1947.
I samband med nämnda utredning borde även undersökas i vilken omfattning
det kunde anses motiverat att, sedan den allmänna omsättningsskatten
avvecklats, bibehålla den såsom ett komplement till nämnda skatt införda
strängare beskattningen av vissa konsumtionsvaror av mera umbärlig eller
lyxbetonad art. Denna utredning borde sålunda avse såväl de varugrupper,
vilka nu vore underkastade skärpt omsättningsskatt, som de varugrupper, vilka
vore förmål för varuskatt respektive pälsvaruskatt. Den avgörande synpunkten
borde härvid vara, att beskattningen borde bibehållas huvudsakligen
endast beträftande varor, vilka vore av mera väsentlig betydelse i fiskaliskt
hänseende och vilkas karaktär av umbärliga varor vore mera allmänt erkänd.
Därest under utredningens gång skulle befinnas att jämväl andra varor
än de, som för närvarande vore föremål för skärpt omsättningsskatt eller
varuskatt, borde indragas under beskattningen, borde förslag utarbetas jämväl
härom.
I den mån en särskild varubeskattning ansåges böra bibehållas beträffande
varor som nu vore föremål för skärpt omsättningsskatt, borde vid utredningen
vidare prövas, om skatten alltjämt borde utgå såsom en omsättningsskatt
eller om den i skattetekniskt hänseende borde omläggas till en hos tillverkaren
utgående varuskatt.
Vad särskilt anginge de nu med varuskatt belagda varorna hade frågan
om en allmän översyn av bestämmelserna angående nämnda skatt varit
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.
175
aktuell sedan lång tid tillbaka, och vissa förslag till ändringar i denna be- 1 Fi: 43
skattning hade utarbetats inom kontrollstyrelsen. Vid den nu förevarande
utredningen borde därför frågan om varuskattens tekniska utformning m. in.
prövas i hela sin vidd.
Kommittén har under tiden intill den 1 december 1946 sammanträtt 16
dagar.
Kommittén har den 9 november 1946 avgivit betänkande med förslag till
avveckling av den allmänna femprocentiga omsättningsskatten (stencilerat).
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1947.
42. Sakkunniga för utredning rörande avlöningsförmåner till timlärare.
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 23 november 1946 att
såsom sakkunniga inom departementet biträda med utredning rörande avlöningsförmåner
till timlärare vid det civila undervisningsväsendet och inom
försvaret:
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Swedenborg, G. B. V. E., major.
Utredningsarbetet har påbörjats.
43. Utredning rörande spritfabrikationens avsättningsförhållanden m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1946):
Schwartz, S. G., direktör, ordförande;
Almgren, S. G., överdirektör;
Lindholm, P. S., led. av II kamm.;
Marcus, M., fil. d:r, tillika sekreterare;
von Schwerin, W., byråchef;
Wahlstedt, G. V. R., direktör.
Enligt direktiven avser utredningen i första hand en planering av sulfitspritindustriens
förhållanden under fredstid, men i samband därmed böra
avsättningsproblemen för spritfabrikationen i dess helhet upptagas till allsidig
och förutsättningslös omprövning.
Behovet av en utredning framstår i dagens läge såsom särskilt trängande
av två skäl. Dels är det nödvändigt för statsmakterna att före den 1 april
1947 taga ståndpunkt till de olika problem, som aktualiseras, när avtalet med
aktiebolaget svensk sprit utlöper. Dels påkallar den nuvarande, värmeekonomiskt
förlustbringande användningen av högvärdigt bränsle vid framställning
av sulfitsprit en snabb omprövning med beaktande av de krav, som det ansträngda
försörjningsläget ställer. Därest det finnes önskvärt att staten vid utgången
av avtalet med aktiebolaget svensk sprit befrias från avsättningsgarantierna
enligt avtalen med de nya fabrikerna, böra utredningsmännen
undersöka möjligheterna av att få till stånd eu överenskommelse och förhandla
med vederbörande företag härom.
Vid utredningen torde böra undersökas, i vilken utsträckning sprit av olika
slag kan beräknas bli erforderlig såväl för tillgodoseende av skilda behov
176
Riksdagsberättelsen.
I Fi: 43 under fredstid som eventuellt med hänsyn till beredskapens krav. I den mån
avsättningen anses böra stödjas genom statliga åtgärder, bör övervägas i vad
mån ändringar böra ske i den nuvarande ordningen härför. Därvid bör även
frågan om beskattning av motorsprit upptagas till omprövning. Vid bedömandet
av avsättningsproblemen bör ståndpunkt tagas till frågan, om den
före kriget fastställda avgränsningen av skilda konsumtionsområden för olika
slag av sprit bör behållas i framtiden.
Utredningsmännen böra, i vad uppdraget berör beredskapssynpunkter, arbeta
i nära kontakt med och framlägga sina förslag efter samråd med den
riksnämnd för ekonomisk försvarsberedskap, om vars inrättande riksdagen
fattat beslut. Utredningsmännen böra beredas möjlighet att överlägga med
representanter för av utredningen berörda näringsföretag och organisationer.
Ecklesiastikdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. 1940 års skolutredning (1944: I 13; 1945: I 17; 1946: 1 9).
Genom beslut den 22 november 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. m. och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1940).
Sammansättning:
Bagge, G., professor, led. av II kamm., ordförande;
Andrse, T. J. E., biskop;
Gardell, Karin, småskollärarinna;
Dahr, Elisabeth, rektor;
Fredriksson, V. A., folkskolinspektör;
Hjärne, U. G. E:son, överläkare vid Stockholms stads folkskolor;
Iverus, G. H„ rektor;
Jonsson, Sigrid, överlärare;
Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;
Karnell, N. B., e. o. undervisningsråd;
Ivolmodin, K. M., rektor;
Kärre, K., t. f. generaldirektör;
Persson, N. A., folkskolinspektör;
Sandberg, F. W. E., f. d. kansliråd, tillika sekreterare;
Wellander, E. L., professor.
Därjämte har f. d. undervisningsrådet N. H. Hänninger såsom ledamot av
skolutredningen biträtt vid utarbetandet av det under år 1946 överlämnade,
nedan omförmälda betänkandet VI.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1941: I E 23.
Under år 1946 ha följande personer av departementschefen tillkallats för
att såsom experter biträda skolutredningen vid behandlingen av vissa frågor,
nämligen rektorerna Martha Grön vall, Ingrid Larsson, Margaretha (Greta)
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 177
Rothstein, ämneslärarna Lajla Hoppe-Gunnarson, Monica Aurivillius, Linnéa I El 2
Roosvall och Signe Lagerström, lärarinnorna Gertrud Sjöberg, Inga Ekelund
och Greta Davidsson samt konsulenten Ebba Virgin såsom experter för vissa
ämnen vid utarbetandet av förslag till kursplaner för flickskolan, teckningsläraren
K. A. R. Bendelius, musikläraren C. A. Ahlberg samt gymnastiklärarna
G. H. Lindau och Anna (Annickan) Edde såsom experter vid utredning
av gymnasiets organisation m. m., t. f. förste aktuarien T. O. Widstam
för biträde vid vissa statistiska undersökningar m. m., rektorn A. G. R. Ekholm
såsom expert vid utredning av frågan om terminsavgifterna vid de
allmänna läroverken och vissa därmed sammanhängande spörsmål samt rektorn
S. K. O. Olsson Nordberg såsom expert vid behandlingen av vissa med
studentexamen sammanhängande frågor. Därjämte hava vissa tidigare tillkallade
experter även under år 1946 biträtt skolutredningen.
Kommittén och dess underavdelningar ha under år 1946 sammanträtt ett
stort antal gånger.
Under år 1946 liar kommittén avlämnat den 9 februari betänkande VI.
Skolans inre arbete (SOU 1946: 31) och den 22 oktober betänkande VII.
Radio och film i skolundervisningen (SOU 1946: 72). Den 19 december har
undertecknats betänkande VIII. Utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska
anordningar inom skolväsendet samt den 31 december betänkande
IX. Gymnasiet och X. Den högre flickskolan. Sistnämnda tre betänkanden
torde komma att föreligga i tryck i början av år 1947.
För kommittén återstående uppdrag, nämligen att utreda spörsmålet om utbildningsbehoven
för olika ändamål och i skilda landsdelar, har på därom
gjord framställning återkallats.
Kommittén har alltså vid 1946 års utgång avslutat sitt egentliga arbete. Därefter
återstår endast ombesörjande av tryckning av de den 19 och den 31 december
dagtecknade betänkande^.
2. Socialutbildningssakkunniga (1944: I 16; 1945: I 18; 1946: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 för att inom
departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den
högre socialvetenskapliga och sociala utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1942):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av I kamm.;
Heckscher, G. E., docent, rektor för socialinstitutet i Stockholm, tillika sekreterare;
Hult,
W. P. A., professor;
Högbom, I., professor, rektor för handelshögskolan i Stockholm;
Karlbom, T. O., studierektor;
Larsson, Y. G. R., f. d. borgarråd, led. av II kamm.;
Lindahl, E. R„ professor;
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 samt. 12
Riksdagsberfittelsen.
178
Rilcsdagsberättelsen.
I E: 2 Biträdande sekreterare:
Edgardh, C., amanuens.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I E 21.
De sakkunniga ha den 30 mars 1946 avlämnat betänkande med utredning
och förslag rörande statsvetenskapliga examina m. m. (SOU 1946:30).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1942 års kyrkomusikerutredning (1944:1 17; 1945: I 19; 1946: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
en nyorganisering av klockarinstitutionen och dit hänförliga befattningar
samt vad därmed sammanhänger (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli 1942):
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;
Gustafsson, K. G., kantor;
Ralf, E. C., direktör för musikhögskolan;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wohlin, T. H., kammarråd, tillika sekreterare.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I E 22.
I utredningens arbete under år 1946 ha såsom särskilda experter deltagit
förste kanslisekreteraren N.-E. Brolin och direktören i statens pensionsanstalt
T. B. Kjellén.
Utredningen har med skrivelse den 27 juni 1946 avlämnat del II av betänkande
med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna
m. m. (SOU 1946: 50).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1943 års sexualundervisning ssakkunniga (1944: I 22; 1945: I 20;
1946: I 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 5 augusti 1943 för att
inom departementet i anslutning till gällande författningar och i samråd med
1940 års skolutredning skyndsamt utarbeta och avgiva förslag till instruktionskurser
och annan handledning i sexualundervisning för lärare vid folkskolor
och övriga under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter
samt förslag till anordnande av ifrågavarande undervisning för lärjungar på
olika åldersstadier i nämnda skolor:
Herlitz, C. W., skolöverläkare, sammankallande ledamot;
Ahlberg, G. A., överlärare;
Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;
Runestam, A., biskop.
Sekreterare:
Näsmark, K. E. J., lektor.
De sakkunniga ha den 13 augusti 1946 överlämnat betänkande med utredning
rörande sexualundervisningen i högre skolor jämte förslag till handledning
i sexualundervisning för lärare i högre skolor (SOU 1946: 55).
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
179
5. Sakkunnig för utredning rörande reglering av församlingsindelningen i I E: 7
Stockholm (1945: I 24; 1946: I 15).
Tillkallad den 11 februari 1944 för att i enlighet med bestämmelserna i
lagen den 13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm:
Schalling, E. H., kammarråd.
Den isakkunnige har i augusti 1946 avlämnat betänkande angående reglering
av den territoriella församlingsindelningen i Stockholm (SOU 1946: 54),
varmed utredningsuppdraget fullgjorts.
6. Kgrkomötesutredningen (1945:1 34; 1946:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1944 för
utredning rörande kyrkomötets sammansättning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 januari 1945):
Rodhe, E. M., biskop, ordförande;
Berggren, G. H., kansliråd;
Gustavson, J. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Göransson, H. P., överdirektör;
Hermelin, Gunilla (Gunni), friherrinna;
Hultgren, G. A. E., domprost;
Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.
Sekreterare:
Svensson, T. V., förste amanuens.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 34.
De sakkunniga ha under år 1946 hållit 4 sammanträden om sammanlagt
7 sammanträdesdagar.
Med överlämnande den 10 april 1946 av betänkande med förslag till förordning
angående allmänt kyrkomöte m. m. (SOU 1946: 32) ha de sakkunniga
slutfört sitt uppdrag.
7. Sakkunniga för utredning rörande organisationen av den meteorologiska
forskningen och undervisningen (1946:1 27).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1945 för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag beträffande
vissa frågor rörande organisationen på längre sikt av den meteorologiska
forskningen och undervisningen:
Ahlmann, H. J. K. W., professor;
Norinder, E. H., professor.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1946:1 E 27.
Professorn vid universitetet i Chicago C.-G. Rossby har biträtt de sakkunniga
med viss utredning.
De sakkunniga ha den 26 januari 1946 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
180
Riksdagsberättelsen.
I El 8 8. Helgdagssakkunniga (1946:1 33).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1945 med uppdrag att
inom departementet verkställa en förutsättningslös utredning, huruvida en
allmän högtidsdag med eller utan kyrklig karaktär kunde inrättas under
höstens lopp, samt inkomma med det förslag vartill utredningen kunde föranleda:
Hallén,
H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;
Lindström, K. A. R., redaktör, led. av I kamm;
Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamm.;
Nilsson, A. H., disponent.
Sekreterare:
Hallberg, B. O. C. L., amanuens.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946: I E 33.
De sakkunniga ha enligt uppgift slutfört sitt utredningsarbete och komma
i början av år 1947 att avlämna betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Socialvetenskapliga forskningskommittén (1946:134).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 27 september 1945
och den 25 januari 1946 för att inom departementet biträda med utredning
och avgiva förslag rörande socialvetenskapemas ställning vid universitet och
högskolor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1945):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic.;
Heckscher, G. E., docent, rektor för socialinstitutet i Stockholm;
Nelson, H. M. O., professor;
Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm.;
Segerstedt, T., professor;
Svennilson, S. I., professor;
Wold, H. O. A., professor (fr. o. m. den 25 januari 1946);
Åkerman, J. G., professor.
Sekreterare:
.Westerståhl, J., docent.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 E 34.
Kommittén har den 31 oktober 1946 avgivit betänkande angående socialvetenskapemas
ställning vid universitet och högskolor m. m. (SOU 1946: 74).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredningen angående den husliga utbildningens centrala ledning.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 14 december 1945
för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
möjligheterna att åstadkomma en gemensam tillsynsmyndighet för viss yrkesutbildning,
särskilt med tanke på den husliga utbildningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 januari 1946):
Lundquist, O. R., överdirektör, ordförande;
Amegren, O. A. P., byråchef;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
181
Osvald, Ingrid M., inspektris för lantliushållsskolorna. I Et 10
Sekreterare:
Sjöberg, O. T. E. V., t. f. e. o. byråsekreterare.
I anförande till statsrådspi‘otokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
redogjorde departementschefen inledningsvis för den nuvarande
handläggningen av frågor rörande den husliga utbildningen och berörde ett
av 1941 års befolkningsutredning i betänkande angående den husliga utbildningen
(SOU 1945: 4) gjort uttalande angående olägenheterna av den nuvarande
splittringen på detta område. Departementschefen erinrade vidare om
den utredning i hithörande ämne, som i juli 1945 anförtrotts inspektrisen
Ingrid Maria Oswald (1945:1 E 31) samt anförde därefter bland annat följande:
Jag
är för egen del övertygad om, att den nuvarande splittringen av ledningen
över den husliga undervisningen på flera olika myndigheter, utan att
någon bestämd gränsdragning dem emellan föreligger och utan att arbetskraften
på något håll kan anses tillräcklig, innebär betydande olägenheter
och misshushållning med arbetskraft. Behov av en förstärkt ledning torde
därför föreligga redan för den undervisning, som nu bedrives, och för möjligheten
att utvidga och effektivisera undervisningen i anslutning till befolkningsutredningens
förslag torde en förbättrad ledning vara ett oeftergivligt
villkor. Jag anser det därför vara en angelägenhet av stor vikt, att denna
fråga göres till föremål för en ingående och allsidig utredning, vilken bör
taga sikte på problemet i ett vidare sammanhang än vad fallet är i nyssnämnda
utredningsuppdrag. Den bör sålunda avse, huruvida möjligheter finnas
att åstadkomma en centralisering till om möjligt en gemensam tillsynsmyndighet
av till den husliga utbildningen i allmänhet hörande ärenden. Då
denna utredning torde bli alltför omfattande och krävande för att kunna
av den av min företrädare tillkallade sakkunnige medhinnas vid sidan av
de övriga viktiga uppgifter, som ålagts henne, vill jag förorda, att densamma
hänskjutes till särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga,
lämpligen tre till antalet, i samband varmed Ingrid Maria Osvald torde
böra befrias från det henne givna utredningsuppdraget, i vad det avser förevarande
fråga.
Den ifrågasatta utredningen torde närmast böra avse den del av den husliga
utbildningen, som har karaktären av egentlig yrkesutbildning. Undantagen
blir alltså den husliga undervisning, som bedrives i de allmänna skolorna
och som även i fortsättningen lämpligen synes böra sortera under skolöverstyrelsen.
Befolkningsutredningen har ifrågasatt en koncentration av ärendena rörande
den husliga yrkesutbildningen till överstyrelsen för yrkesutbildning.
Detta synes vara ett uppslag, som de sakkunniga torde böra taga till sin uppgift
att närmare undersöka. Särskilt intresse knyter sig därvidlag till den utbildning,
som för närvarande bedrives vid lantliushållsskolorna och andra
under lantbruksstyrelsens överinseende stående yrkesutbildningsanstalter.
Jag vill erinra, alt överstyrelsen för yrkesutbildning enligt sin instruktion
skall vara tillsynsmyndighet lör yrkesutbildningen i riket ävensom den yr
-
182
Riksdag sberättelsen.
i Et 10 kesutbildning, som med bidrag av statsmedel bedrives inom näringslivet, varvid
emellertid undantagits sådan utbildning, som hänför sig till jord- och
skogsbruk samt fiske, vilken utbildning i stället står under lantbruksstyrelsen
och domänstyrelsen. Bland de anstalter, som enligt nämnda instruktion skola
stå under överstyrelsens inseende, märkas kommunala och statsunderstödda
enskilda anstalter för yrkesundervisning, avseende husligt arbete. Då den
utbildning, som bedrives vid lanthushållsskolorna, i väsentligt högre grad
torde taga sikte på huslig undervisning i egentlig mening än på verklig jordbruksutbildning,
vill det synas mindre följdriktigt, att dessa skolor äro undandragna
överstyrelsens ledning. De sakkunniga torde därför böra undersöka
möjligheterna för ett överförande av dessa anstalter från lantbruksstyrelsen
till överstyrelsen för yrkesutbildning. Detsamma bör givetvis även gälla
lanthushållsseminariema. Måhända kan det därvid visa sig lämpligt, att en
överflyttning jämväl av vissa andra lantbruksstyrelsen underställda anstalter,
vilka avse egentlig yrkesutbildning på jordbrukets område, t. ex. lantmannaskolorna,
kommer till stånd. Därest de sakkunniga skulle finna detta
vara fallet, böra de vara oförhindrade att framlägga förslag härom.
Hemkonsulenterna äro för närvarande anställda av hushållningssällskapen
och därigenom underställda lantbruksstyrelsen, som dock icke tager
någon närmare befattning med deras verksamhet. Åtgärder synas av de sakkunniga
böra övervägas i syfte att fastare reglera hemkonsulenternas ställning
och knyta desamma till överstyrelsen för yrkesutbildning.
Ett speciellt problem erbjuder hemslöjdsundervisningen, i det att vissa
ärenden handläggas av överstyrelsen för yrkesutbildning och vissa av kommerskollegium.
Starka skäl synas tala för att samtliga hithörande ärenden
förläggas under överstyrelsen.----
Den omständigheten, att den husliga undervisningen i de allmänna skolorna
alltjämt ansetts böra hemfalla under skolöverstyrelsen, synes icke nödvändigtvis
behöva medföra, att jämväl handarbets- och skolköksseminarierna
kvarbliva under nämnda myndighet, även om större delen av de lärarinnor,
som där utbildas, komma att sysselsättas i de allmänna skolorna.
Tvärtom kunna flera skäl anses tala för att även dessa anstalter underställas
överstyrelsen för yrkesutbildning. ,
I det föregående ha endast de viktigaste formerna av huslig yrkesutbildning
berörts. De sakkunniga böra givetvis låta utredningen omfatta även
andra förefintliga former av sådan utbildning.
Utredningen, som hållit 13 sammanträden, har den 7 november 1946 avgivit
utredning med förslag angående den husliga utbildningens centrala
ledning (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sakkunnig för utredning av frågan om anordnande av medicinskt-klinisk
undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö.
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 22 februari 1946 för att
— i samråd med representanter för universitetet i Lund och Malmö stads
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
183
sjukhusdirektion samt med 1945 års universitetsberedning och de medicinska J E; 13
högskolornas organisationskommitté — inom departementet verkställa en
allsidig utredning av frågan om samarbete mellan nämnda universitet och
allmänna sjukhuset i Malmö i avsikt att genom en utökning av den praktisktkliniska
undervisningen vid sagda sjukhus förbättra utbildningen i ämnena
praktisk medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi och avgiva de förslag,
vartill utredningen må föranleda:
Thomson, A. N., landshövding.
Sekreterare:
Valentin, N. G., försäkringsdirektör (t. o. m. den 15 september 1946);
Johansson, J. A. H., borgmästare (fr. o. m. den 16 september 1946).
Förslag i ämnet har uppgjorts och kommer att avlämnas i början av år
1947.
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Sakkunnig för utredning angående möjligheterna att nedbringa studietiden
för tandläkarexamen.
Tillkallad den 29 juni 1946 för att såsom sakkunnig inom departementet
verkställa av riksdagen i skrivelse den 29 juni 1946, nr 454, begärd ytterligare
undersökning med avseende å möjligheterna att nedbringa studietiden för
tandläkarexamen:
Jonsson, P. C., landshövding.
Sekreterare:
Romberg, N. W. A., aktuarie.
Den sakkunnige, som tidigare på departementschefens anmodan verkställt
en överarbetning av de förslag till studieplan, som framlagts av 1944 års
tandläkarutbildningssakkunniga, har såväl härvid som vid här ifrågavarande
utredningsuppdrag biträtts av tandläkarna T. Brandrup-Wognsen och B.
Burman samt professorerna T. E. A. Petrén och G. E. N. Westin.
Den sakkunnige har i skrivelse den 12 oktober 1946 redovisat resultaten av
sina undersökningar.
Utredningen är därmed slutförd.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
13. Chalmerska byggnadskommittén (1944: I 8; 1945: I 13; 1946: I 7).
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri in. m. vid Chalmers tekniska institut.
Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj:t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.
Byggnadskommitténs sammansättning under år 1946:
Hammar, IT G. E., fil. d:r, direktör, ordförande;
Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;
Hultin, S., professor, kassaförvaltare;
184
Riksdagsberättelsen.
1 E: 13 Friberger, E. G., länsarkitekt;
ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:
Granholm, J. H., professor;
Huggert, E. W., speciallärare;
ledamöter av kommitténs sektion för maskinteknik:
Karlson, K. G., professor;
Lundberg, S. G. E., professor (t. o. m. den 29 mars 1946);
ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik:
Dahr, K., professor;
Ekelöf, J. A. A. S., professor;
Rydbeck, O. E. H., professor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., kamrer.
Kommitténs arkitekt:
Wernstedt, C. M., professor.
Därjämte arbetar sedan år 1944 en särskild sektion för textilteknik och sedan
år 1946 för om- och tillbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan
en sektion för silikatkemi, båda med samma ledamöter som i huvudkommittén.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 13 85 85
(kamrer Nordwall); arkitektkontor, Gibraltargatan 5, Göteborg, tel. 13 34 34
(prof. Wernstedt).
Chalmers tekniska högskolas rektor har deltagit i de flesta av kommitténs
under år 1946 hållna sammanträden.
Vid handläggning av ärenden i samband med silikatkemiska institutionens
om- och tillbyggnad har kommittén med sig adjungerat professorn J. A. Hedvall.
Som byggnadskontrollant har kommittén anställt ingenjören G. Löfgren.
Lokaler för arkitektkontor ha inrymts i en byggnad på högskolans område
vid Gibraltargatan.
Sektionen för väg- och vattenbyggnad har under år 1946 icke hållit något
eget sammanträde. Byggnadskommitténs arbete för uppförande av nybyggnader
(hörsalsbyggnad och laboratoriebyggnad) för Chalmers tekniska högskolas
avdelningar för väg- och vattenbyggnad och arkitektur är i huvudsak avslutat.
Anskaffandet av utrustning till laboratoriebyggnaden har försenats
genom rådande leveranssvårigheter.
Sektionen för textilteknik har under år 1946 icke hållit något eget sammanträde.
Arbetena å byggnaden för svenska textilforskningsinstitutet äro att anse
som slutförda.
Byggnadsarbetena för fysikinstitutionen igångsattes i februari 1946. Byggnaden
kan beräknas färdig att tagas i bruk sommaren 1947. I byggnaden har,
utöver de tidigare fastställda ritningarna, beretts utrymme för bl. a. filmarkiv
och filmmaskinrum.
Jämlikt Kungl. Maj ds beslut den 29 juni 1946 har kommittén fått i uppdrag
att omhänderhava med utförandet av om- och tillbyggnad av institutionen
för silikatkemisk forskning förenade arbeten. För behandling av frågor
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 185
sammanhängande med uppförandet av nämnda byggnad samt nybyggnader I E: 14
för avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik jämte tillbyggnad av
fysikinstitutionen, har kommittén sammanträtt 12 gånger.
Nybyggnaden för elektroteknik: Professorerna Wernstedt, Ekelöf och Rydbeck
ha under år 1946 företagit en studieresa i Amerika för att studera byggnadsföretag
och laboratorieutrustning i anslutning till planerade byggnader
vid högskolan. Under resan gjordes inköp och beställningar av elektriska
instrument och apparater. En del av den sålunda i Amerika inköpta materielen
förstördes genom eld i Göteborgs frihamn den 27 juli 1946, men större
delen därav hade hunnit upptransporteras till högskolan. — Nybyggnaden
för institutionens för radioteknik och elektronik sändarstation är i det närmaste
färdig. Övriga byggnadsdelar för avdelningen för elektroteknik äro
i huvudsak utformade på ritningarna. Entreprenaderna beräknas kunna utlämnas
under år 1947.
Nybyggnaden för maskinteknik: Det föreslagna nybyggnadskomplexet för
Chalmers tekniska högskolas avdelning för maskinteknik skulle bland annat
innehålla en för högskolans samtliga byggnader å Gibraltarområdet gemensam
kraft- och värmecentral. Såsom sakkunniga för ångcentralens inredning
och utrustning ha anlitats professorn L. Malm och civilingenjören D. Lorentzon.
Vidare ha högskolans professorer inom avdelningarna för maskinteknik
och elektroteknik biträtt vid utformningen av programhandlingama.
Sedan anbud infordrats har kommittén uppdragit åt en huvudentreprenör
att svara för leverans av ångpannor och värmeteknisk utrustning m. m. Leveransen
i sin helhet skall vara fullt färdig den 1 november 1948. Avtal om
den elektriska utrustningen (motorer, transformatorer, ställverk, belysning
m. m.) har träffats. Byggnaden för pannhuset är ännu icke definitivt utformad
i detaljerna. Pannhusbyggnaden liksom hörsalsbyggnaden torde vara
färdiga att utlysas på entreprenad i början av år 1947.
Om- och tillbyggnad av silikatkemiska institutionen: Kommittén har uppdragit
åt arkitekten V. Mattsson i Göteborg att utföra konstruktionsritningarna
och uppgöra program.
14. 1940 drs arkivsakkunniga (1944: I 11; 1945: I 16; 1946: I 8).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier m. m.:
Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;
Arvidsson, K. A. V., byråchef;
Boethius, S. B., riksarkivarie;
Staf, N. O. B., förste arkivarie vid Stockholms stadsarkiv.
Sekreterare:
Samzelius, P. P. M., förste arkivarie (t. o. m. den 31 december 1946);
Holm, N. F., e. o. arkivarie (fr. o. in. den 1 januari 1947).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 225 (ordf.).
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 19.
186
Riksdcigsberättelsen.
I E: 14 De sakkunniga ha under år 1946 hållit 23 plenisammanträden. Mellan sammanträdena
har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren,
delvis tillsammans med olika ledamöter. Överläggningar och samråd ha vid
skilda tillfällen ägt rum med representanter för olika förvaltningsområden.
De sakkunniga ha under år 1946 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 3 januari angående jämkning av vissa bestämmelser om gallring
av marinens verifikationer; den 11 januari angående viss gallring i karolinska
sjukhusets och serafimerlasarettets arkiv; den 30 januari och den 20 december
angående gallring i statens industrikommissions arkiv; den 29 mars angående
gallring i statens livsmedelskommissions och kristidsstyrelsernas arkiv; den
29 april och den 9 september angående utgallring av handlingar i statens
bränslekommissions arkiv; den 15 maj angående utrymmesbehoven för de
statliga arkivinstitutionerna; den 17 juni angående gallring i clearingnämndens
och clearingkontorets arkiv; den 17 juni och den 21 oktober angående
gallring i statens trafikkommissions arkiv; den 26 augusti angående utgallring
av handlingar ur kristidsstyrelsernas arkiv vid en kommande avveckling av
kristidsstyrelserna; den 9 september angående ytterligare gallring i statens
livsmedelskommissions arkiv; den 14 september angående gallring i statens
reservförrådsnämnds arkiv; den 21 november angående gallring i statens
krigsförsäkringsnämnds arkiv; den 21 november angående gallring i statens
priskontrollnämnds arkiv; den 21 november angående utgallring av talonger
till jaktkort och jaktpass; samt den 21 november angående gallring i domkapitels
och stiftsnämnders arkiv.
Därjämte ha de sakkunniga varit sysselsatta med utarbetande av förslag
till gallringsföreskrifter för länsstyrelsernas arkiv (jfr 1946: I E 8).
De sakkunniga ämna att, sedan sistnämnda gallringsfråga slutbehandlats,
övergå till ytterligare några mera skrymmande ämbetsverksarkiv, såsom arkiven
hos byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, domänstyrelsen och statens
arbetsmarknadskommission, varjämte avsikten är att utarbeta förslag till omarbetning
av 1909 års allmänna gallringskungörelse.
15. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1944:1 24;
1945:1 21; 1946:1 13).
Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild
kommitté för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med uppgift i första
hand att — med ledning av vad chefen för ecklesiastikdepartementet enligt
proposition nr 151 till 1943 års riksdag och riksdagen enligt dess skrivelse
den 8 juni 1943, nr 280, i ämnet anfört — uppgöra och för Kungl. Maj:t
framlägga förslag till karolinska sjukhusets utbyggande med en dermatosyfilidologisk
och en pediatrisk klinik.
Av Kungl. Maj:t den 24 september 1943 tillkallade ledamöter:
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;
Bohmansson, G., professor;
Hellerström, S. C. A., professor (för den dermato-syfilidologiska kliniken);
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
187
Hellström, J. G. L., professor; I E: 16
Lichtenstein, A., professor (för den pediatriska kliniken);
Nordström, A., byggnadsingenjör;
öman, I., f. d. borgarråd.
Sekreterare:
Ekbom, C. A. IL, t. f. andre kanslisekreterare (tel. Kanslihuset).
Lokal: Karolinska institutets kollegierum, Hantverkargatan 3.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I E 24.
Kommittén har under år 1946 hållit 4 sammanträden in pleno. Därjämte
har ett särskilt arbetsutskott haft 10 sammanträden.
Kommittén har den 15 maj 1946 till Ivungl. Maj:t överlämnat huvudritningar
till den pediatriska kliniken, vilka ritningar av Kungl. Maj:t den 11
oktober 1946 fastställts att lända till huvudsaklig efterrättelse vid byggnadsföretagets
utförande. Schaktnings- och sprängningsarbetena för denna klinik
ha under hösten 1946 påbörjats.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni och den 25 oktober 1946 anbefallt
kommittén att uppgöra ritningar samt utföra andra förberedande arbeten
beträffande den reumatologiska kliniken samt klinikbyggnaden för den
medicinska tuberkuloskliniken och den thoraxkirurgiska kliniken.
16. Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen (1944: I 28; 1945: I 22;
1946: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 10 november 1944 för att inom departementet biträda med utredning och
avgiva förslag rörande förbättrade betingelser för den andliga värden a sjukvårdsinrättningar
jämte därmed sammanhängande frågor:
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm., ordförande;
Bager, E. B. E., lasarettsläkare;
Bergsten, G., distriktsföreståndare, pastor;
Hillbom, Karin, sjuksköterska;
Skoglund, H. L., kammarråd;
Ysander, D. T., biskop.
Sekreterare:
Åberg, E. V. R., t. f. förste advokatfiskal (tel. 23 45 60).
Lokal: Kammarkollegiet.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 E 28.
De sakkunniga ha under år 1946 sammanträtt 12 dagar.
Kommittén har under år 1946 fortsatt bearbetningen av infordrade uppgifter.
Särskilt ha behandlats frågor om organisationen och finansieringen av
den andliga vården vid sjukhusen samt möjligheten att vid sjukhus såsom
assistent anställa frikyrkopastor.
De sakkunniga avse att under år 1947 slutbehandla inkommet material
och taga definitiv ställning till samtliga de frågor, som sammanhänga med utredningsuppdraget.
Riksdagsberåttelsen.
I El 17 17. 194A års tajidläkarutbildningssakkunniga (1945: I 26; 1946: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 februari och den
6 oktober 1944 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande tandläkarundervisningens organisation och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor:
Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Kjellgren, B. S. T., övertandläkare;
Lindbärg, K. E., stadskamrerare;
Nordlander, O., generalfältläkare;
Petrén, T. E. A., professor;
Pålsson, F., chefstandläkare;
Strömbeck, J. P., professor;
Westin, G. E. N., professor;
Wikblad, Å. H., tandläkare.
Sekreterare:
Romberg, N. W. A., aktuarie.
Biträdande sekreterare:
Romberg, Karin, förste amanuens (fr. o. in. den 1 juni 1946).
Lokal: Tandläkarinstitutet; tel. 10 30 92, sekretariat tel. 52 68 73.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 26.
De sakkunniga ha under år 1946 sammanträtt in pleno 19 gånger under
sammanlagt 34 dagar. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits
av särskilda subkommittéer.
De sakkunniga, som under verksamhetsåret samrått med ett stort antal
experter, ha den 2 februari 1946 avlämnat betänkande angående tandläkarutbildningens
ordnande m. m. del I (SOU 1946: 12) samt den 4 mars 1946
en promemoria över ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för tandläkarinstitutet
i Stockholm vid ett genomförande av den föreslagna femåriga
studieplanen ävensom den 21 december 1946 betänkande om tandläkarutbildningens
ordnande m. m. del II. Hjälpkrafterna (SOU 1946: 87).
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1946 skall länsstyrelsen i Malmö i
samråd med de sakkunniga upptaga förhandlingar med Malmö stad för träffande
av överenskommelser rörande statens och stadens ekonomiska förpliktelser
med avseende å inrättande av det nya tandläkarinstitutet i Malmö och
därmed sammanhängande frågor. I anledning härav ha de sakkunniga von
Hofsten, Petrén, Pålsson och Strömbeck samt sekreteraren deltagit i överläggningar
med representanter för Malmö stad.
De sakkunniga beräkna avgiva betänkande angående tandläkarinstitutens
organisation m. m. senast i februari 1947.
Därefter återstående arbetsuppgifter, bland vilka främst märkes en eventuell
överenskommelse med Stockholms stad angående tandläkarinstitutets
i Stockholm ställning vid ett ordnande av stadens folktandvård, beräknas
vara slutförda senast den 1 juli 1947.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
189
18. Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av Upp- I Et 19
sala domkyrka (1945: I 27; 1946: I 17).
Tillkallade den 15 juli och den 8 december 1944 för granskning av tävlingsförslag
vid den allmänna pristävling för svenska arkitekter rörande restaurering
av Uppsala domkyrka, som enligt beslut förstnämnda dag skall anordnas
:
Bagge, G., professor, led. av II kamm., ordförande;
Anderberg, A. H., domprost;
Boethius, Gerda, professor;
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie;
Eidem, E., ärkebiskop;
Hedqvist, P. G., professor;
Leo, H. V., generaldirektör;
Lundberg, E. J., professor;
Noreen, Ä., intendent;
Thiis, H., domkyrkoarkitekt;
Zimdahl, H., arkitekt.
Sekreterare:
Tengelin, Å. E., byrådirektör.
Lokal och tel.: Byggnadsstyrelsen.
Beträffande nämndens uppdrag, se 1945:1 E 27.
Vid tävlingstidens utgång den 1 november 1946 hade 25 tävlingsförslag
inlämnats. Nämnden har därefter för granskning av förslagen hållit 2 sammanträden.
Nämndens ledamöter ha vidare var för sig studerat förslagen.
Resultatet av granskningen beräknas kunna redovisas i början av år 1947.
19. 1944- års lönekommitté för privatläroverken (1945: I 28; 1946: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 augusti 1944 för att
inom departementet biträda med utredning i fråga om löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1944):
Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;
Aurivillius, Monica L., ämneslärare;
Lundh, H. T., rektor;
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Blomberg, D. Ingeborg, byråsekreterare.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 11 92 79.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945:1 E 28 och 1946:1 E 18.
De sakkunniga ba under tiden den 1 december 1945 — den 30 november
1946 sammanträtt in pleno 12 dagar. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet
enligt kommitténs uppdrag bedrivits av enskilda medlemmar.
Kommittén har den 16 november 1946 avgivit förslag angående särskilt lönetillägg
till befattningshavare vid privatläroverken och de privata handar
-
190
Riksdagsberättelsen.
I E: 19 hets- och skolköksseminarierna dels i skrivelse angående anslag för ändamålet
å tilläggsstat för budgetåret 1946/47 och dels i skrivelse med utlåtande över
skolöverstyrelsens förslag i riksdagspetita för budgetåret 1947/48 beträffande
privatläroverken samt handarbets- och skolköksseminarierna.
Uppdraget kan beräknas bliva slutfört under år 1947.
20. Naturvetenskapliga forskningskommittén (1945: I 29; 1946: I 19).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 augusti 1944 och
den 22 februari 1946 för att inom departementet biträda med utredning och
avgiva förslag rörande åtgärder för främjande av matematisk-naturvetenskaplig
forskning jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 september 1944):
Tunberg, S. A. D., professor, rektor vid Stockholms högskola, ordförande;
Edlén, B., professor;
Hadding, A. R., professor (fr. o. m. den 11 mars 1946);
Kahlson, G. S., professor;
Nannfeldt, J. A. F., professor (fr. o. m. den 25 februari 1946);
Runnström, J. A. M., professor (fr. o. m. den 25 februari 1946);
Siegbahn, K. M. G., professor, föreståndare för vetenskapsakademiens forskningsinstitut
för experimentell fysik (t. o. m. den 10 mars 1946);
Sundén, O. R., direktör i Sveriges industriförbund;
Tiselius, A. W. K., professor;
Westgren, A. F., professor, vetenskapsakademiens sekreterare.
Sekreterare:
Funke, G. W., lektor (adr.: Besmansvägen 10, Åkeslund; tel.: 25 23 15).
Angående direktiven för utredningen, se 1945: I E 29.
Under år 1946 ha vissa personer anlitats såsom experter.
Kommittén i sin helhet har under år 1946 haft 7 sammanträden och en
del av kommittén dessutom 6 sammanträden.
Kommittén har den 26 november 1946 överlämnat betänkande »II. Förslag
till reformer rörande doktorsavhandlingar och annan publiceringsverksamhet
inom naturvetenskaperna. Den marinbiologiska forskningen. Utbildningen
av laboratoriebiträden.» (SOU 1946: 77) samt den 19 december 1946 inkommit
med hemställan att professuren i ärftlighetslära med husdjursförädling
vid Stockholms högskola måtte omvandlas till ordinarie professur i
genetik vid högskolan m. m.
Intim kontakt har uppehållits med 1945 års universitetsberedning vid behandling
av gemensamma problem.
Kommittén anser sig i och med överlämnandet av andra delen av sitt betänkande
ha i huvudsak slutfört sitt uppdrag. Beträffande vissa ännu icke
färdigbehandlade frågor är det kommitténs avsikt att senare inkomma med
kortfattade promemorior. Dessa avse ordnandet av den vetenskapliga verksamheten
på det geofysiska området, kompletterande utredning angående
frågan om genetikundervisningen i Uppsala och, i samband med ordnande
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
191
av den naturvetenskapliga avdelningens vid högskolan framtida status, frå- I Et 21
gan om samarbetet mellan de vetenskapliga institutionerna mera allmänt.
21. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
(1945:I 30; 1946:I 20).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944 för fortsatt beredning
av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm:
Kreuger, H., professor emeritus, ordförande;
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef (fr. o. m. den 29 juni
1946);
Dahl, D., byggnadsråd;
Hellström, B. M., professor;
Larsson, S. B., led. av I kamm.;
Sundahl, P. E., professor;
Woxén, R., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm.
Arkitekter:
Ahrbom, N. O., professor;
Zimdahl, H., arkitekt.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., intendent.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. 23 28 20 (växel) till sekreteraren och
kassaförvaltaren; 20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32 till arkitektkontoret.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1945:1 E 30.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1946 utfärdat särskild instruktion för kommittén.
Följande särskilda experter ha under år 1946 av departementschefen tillkallats
att biträda kommittén, nämligen professorn G. Löfgren och professor
emeritus S. Velander i frågor rörande högskolans elektriska anläggningar,
Hugo Theorells ingenjörsbyrå aktiebolag i frågor rörande uppvärmnings- och
sanitetsanläggningar samt ingenjörsfirman Jacobson och Widmark i statiska
konstruktionsfrågor.
På kommitténs arkitektkontor ha under år 1946 varit anställda åtta arkitekter
och ingenjörer.
Att biträda de särskilda experterna i frågor rörande högskolans elektriska
anläggningar ha tre ingenjörer och en ritare varit anställda.
Under år 1946 har kommittén sammanträtt 10 gånger. Under året ha dels
två av kommitténs ledamöter företagit resor för kommitténs räkning till
Amerikas förenta stater, dels en ledamot en studieresa till England, Schweiz
och Tjeckoslovakien.
Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén
att i enlighet med nyssnämnda instruktion och övriga av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser omhänderha följande till den första etappen av föreliggande
generalplan för högskolans utbyggnad hörande arbeten, nämligen
dels sprängning, terrassering, planering samt anläggning av utvändiga ledningar,
dels ock uppförande av nybyggnader för personalbostäder. Sedan av
192
Riksdagsberättelsen.
I El 21 kommittén uppgjorda ritningar jämte beskrivningar och kostnadsberäkningar
av Kungl. Maj:t godkänts ha ifrågavarande arbeten påbörjats. Den 22 november
1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén att ombesörja uppförandet
av nybyggnader för de båda lägre årskurserna och för laboratorium
för fysik med hörsal i huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén
företedda ritningar. Ifrågavarande arbeten beräknas kunna påbörjas i början
av år 1947. Kommittén har underställt Kungl. Maj:ts prövning ritningar
jämte beskrivningar och kostnadsberäkningar till byggnader för kemisk apparathall
och kemiskt laboratorium.
Byggnadskommittén har i samråd med djurgårdsförvaltningen utarbetat
förslag till nya gränser för högskolans område.
Kommittén har framlagt äskanden om anvisande av investeringsanslag för
de om- och nybyggnader, som enligt generalplanen avses skola utföras under
budgetåret 1947/48.
22. 1944 års folkbildning sutredning (1945:1 31; 1946: I 21).
Tillkallade enligt Kungl Maj:ts bemyndiganden den 13 oktober och den 15
december 1944 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga
bildningsarbetet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1944):
Andersson, C. I., fil. d:r, ordförande;
Bolin, E. I., fil. lic.;
Hirdman, G. G., riksstudieledare;
Nilsson, B. A., egnahemsdirektör, led. av I kamm.;
Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm. (fr. o. m. den 6 december 1946);
Sjöstrand, Helga, fru;
Sundqvist, E. G., studierektor, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 17 maj 1946);
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;
Åberg, T. G., rektor.
Expert med sekreteraråligganden:
Wirgin, N. A. C., assessor.
Sekreterare:
Hjelmqvist, B. O., förste bibliotekskonsulent (adr. och tel.: Skolöverstyrelsen).
Biträdande sekreterare:
Adelsköld, Elise Sofie, stadsbibliotekarie (fr. o. m. den 1 mars t. o. m. den
30 juni 1946).
Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I E 31.
Utredningen har under år 1946 sammanträtt in pleno 37 dagar, varjämte
ordföranden, sekreteraren och experten eller allenast de båda förstnämnda
sammanträtt ytterligare likaledes 37 dagar.
Den 12 oktober 1946 avlämnade utredningen »Betänkande och förslag angående
det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Del I. Allmänt folkbildningsarbete»
(SOU 1946:68).
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
193
Under år 1947 avser utredningen att behandla frågor rörande folkbild- I E
ningsarbetet inom musikens, konstens och teaterns område. En andra del
av betänkandet, behandlande dessa frågor, beräknas kunna framläggas under
början av år 1948.
23. Nationalmuseiutredningen (1945:1 32; 1946:1 22).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1944 för
att verkställa utredning rörande frågan om beredande av ändamålsenliga lokaler
för de av nationalmuseum förvaltade konstsamlingarna, varvid bland
annat särskilt böra undersökas frågorna om lokalbehovet för samlingarna av
konsthantverksprodukter och modem konst (se Post- och Inrikes tidn. den
2 december 1944):
Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande (avliden den 16 december
1946);
Gauffin, A. W. R., f. d. överintendent:
Gustafson, K. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Markelius, S. G., stadsplanedirektör;
Wettergren, K. E. W. F.. överintendent och chef för nationalmuseum;
Wiberg, J. Å. T., direktör, led. av II kamm.;
Althin, T. K. W., museiintendent;
Olson, H., direktör;
Romdahl, A. L., professor;
Sköld, J. A. J. O., f. d. professor.
Uppdraget åt Althin och Olson avser medverkan vid behandlingen av frågan
om lokaler för konsthantverkssamlingama samt uppdraget åt Romdahl
och Sköld medverkan vid behandlingen av frågan om lokaler för samlingarna
av modern konst.
Sekreterare:
von Malmborg, B. F., e. o. intendent.
Lokal: Nationalmusei sessionssal; tel. 10 51 10.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 32.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 16 augusti 1946 ställt medel till de sakkunnigas
förfogande för anlitande av dels arkitekten P. O. Olsson för att biträda
med utredning beträffande utbyggnad av nationalmuseum för beredande
av utrymme åt samlingar av äldre konst och äldre konsthantverk, dels
ock arkitekten S. I. Lind för att biträda med utredning beträffande förslag
till nytt museum för nutida konst och museum för nutida konsthantverk.
Under år 1946 ha hållits 8 sammanträden in pleno och 6 sammanträden
med ett inom utredningen tillsatt arbetsutskott.
De sakkunniga ha företagit en studieresa till Danmark och en av de sakkunniga
en studieresa till Amerikas förenta stater.
Efter remissbehandling av det av de sakkunniga den 20 december 1945
avgivna utlåtandet ha förnyade utredningar börjats rörande den lämpligaste
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 sand. 13
Riksdagsbcrättelsen.
194
Riksdag sberättelsen.
I E: 23 platsen för vissa nybyggnader och programmet för dessa. Samtidigt behandla
de sakkunniga frågan om den lämpligaste formen för statens konstsamlingars
framtida organisation.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
24. 1945 års folkskolesakkunniga (1945: I 33; 1946: I 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 1 december 1944 och
den 20 december 1946 för utredning rörande förhållandet mellan staten och
skoldistrikten och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 december 1944):
Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande (t. o. m. den 15 december 1946);
Andersson, D. E., undervisningsråd, ordförande (fr. o. m. den 16 december
1946);
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Dillner, H. J., kansliråd (t. o. in. den 15 december 1946);
Granér, P. E., folkskolinspektör;
liaage, E. TE, folkskolinspektör (fr. o. m. den 20 december 1946);
Kyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;
Linder, Ruth Ingeborg Charlotta, småskollärarinna (fr. o. m. den 16 december
1946);
Lund, B. A., komminister.
Expert:
Ahlberg, G. A., överlärare.
Sekreterare:
Reuterswärd, B. E., e. o. förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945:1 E 33 och 1946: I E 23.
Genom beslut den 14 juni 1946 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit åt de
sakkunniga att verkställa utredning rörande frågan om beredande av förbättrade
befordrings- och förflyttningsmöjligheter för folkskolans lärare därigenom
att tillsättningen av ett antal lärartjänster undantoges från det i
folkskolestadgan föreskrivna förfarandet och i stället förbehölles skolöverstyrelsen.
De sakkunniga ha under år 1946 hållit 10 sammanträden om sammanlagt
15 sammanträdesdagar samt företagit en studieresa.
De sakkunniga ha dels den 4 januari 1946 avgivit utlåtande över 1941 års
befolkningsutrednings betänkande om skolmåltiderna (SOU 1945:47), dels
den 14 mars 1946 avlämnat betänkande och förslag angående skoldistriktens
reglementen m. m. (stencilerat) dels ock den 10 december 1946 avlämnat
utredning och förslag angående statsbidrag till undervisningsmateriel vid
folk- och småskolor (stencilerat).
De sakkunniga, vilka under år 1946 även sysslat med frågor som sammanhänga
med den statliga inspektionen av folkskoleväsendet, avse att under
år 1947 ägna sig åt dessa och andra organisatoriska och ekonomiska
frågor rörande folkskoleväsendet.
195
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
25. 1945 års seminariesakkunniga (1946: I 25). I El 26
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1945 för
att verkställa skyndsam utredning och avgiva förslag rörande elevintagningen
vid folkskoleseminariema under de närmaste åren jämte därav föranledda
organisationsändringar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars
1945):
Falck, K. R., undervisningsråd, ordförande;
Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;
Nygren, Hildur K., t. f. undervisningsråd, led. av II kamm.;
Rosberg, K. G., folkskollärare;
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Wikberg, S., överlärare (adr. Adolf Fredriks torg 7; tel. 40 70 96).
Lokal: Skolöverstyrelsen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 E 25.
De sakkunniga ha under tiden den 1 januari—den 30 november 1946 haft
13 sammanträden, varjämte ett antal konferenser mellan ordföranden och
sekreteraren eller ordföranden och enskilda ledamöter ägt rum.
De sakkunniga ha under år 1946 avgivit två betänkanden, nämligen
den 19 januari 1946 angående åtgärder för underlättande av lärarrekryteringen
å avlägset belägna orter m. m. (stencilerat) samt den 11 februari
1946 angående folkskoleseminariernas organisation under budgetåret 1946/
47 m. in. (stencilerat). Dessutom ha de sakkunniga den 15 november 1946
avlåtit en skrivelse till Kungl. Maj:t angående särskilda språktillägg för
lärarpersonalen i finnbygdens skolor.
De arbetsuppgifter, som återstå, äro vissa utredningar, beräkningar och
förslag huvudsakligen rörande seminarieorganisationen under tiden till och
med budgetåret 1952/53.
De sakkunniga beräkna slutföra sitt arbete under första hälften av år
1947.
26. Farmaceututbildningssakkunniga (1946:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1945 för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen
av den farmaceutiska utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1945):
Nordström, J. H. M., kansliråd, ordförande;
Källström, E. J. E., apotekare;
Lönngren, D. IL, leg. apotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E., professor, rektor för farmaceutiska institutet;
Wilund, A. O., byråchef.
Experter:
Liljestrand, G., professor;
Matém, E. B. E., pol. mag.
Lokal: Farmaceutiska institutets styrelserum; tel. 32 90 60.
196
Riksdagsberättelsen.
I El 26 Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946:1 E 26.
De sakkunniga ha under 1946 intill den 1 december hållit 21 sammanträden
in pleno. Därav ha 5 sammanträden med vederbörligt tillstånd varit förlagda
till Köpenhamn, där de sakkunniga studerat den danska farmaceutiska
högskolebyggnaden och samrått med olika företrädare för den danska farmaceutiska
utbildningen. Mellan sammanträdena har utredningsarbete verkställts
av ordföranden och sekreteraren samt i viss utsträckning av professorn
Ohlsson, överläggningar och samråd ha vid skilda tillfällen ägt rum
med institutets lärare, med representanter för institutets studentkår, för apotekarsocieteten,
Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmacevtförbund
samt med 1946 års läkemedelsutredning.
Utredningsuppdraget beräknas bliva avslutat under första kvartalet 1947.
27. 1945 års universitetsberedning (1946:1 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 22 juni 1945 och den
15 november 1945 för att biträda med utredning och avgiva förslag beträffande
universitetsorganisationen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1945):
Andrén, G., professor, led. av I kamm., ordförande;
Löfstedt, H. E. H., professor emeritus, vice ordförande;
Agge, K. I., professor;
Aspelin, G., professor;
Blix, F. G., professor;
Gunnarsson, G. O. I., professor;
Hadding, A. R., professor;
Hult, W. P. A., professor;
Höjer, T. A. M., docent;
Kjöllerström, S. G., professor;
Ohlon, S. J. E., rektor;
Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.;
Rodhe, C. O. W., förste amanuens, fil. lic. (fr. o. m. den 11 mars 1946, jämväl
expert fr. o. m. den 1 april 1946);
Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Tiselius, A. W. K., professor (t. o. m. den 10 mars 1946);
Wistrand, K. K., direktör, led. av I kamm.;
Wolontis, S., med. lic.
Huvudsekreterare:
Lönnroth, N. E. M., professor.
Biträdande sekreterare:
Bruno, C. A., förste amanuens;
Ahlander, B. O., jur. och fil. kand.
Lokal: Utrikesutskottets lokal i riksdagshuset; tel. 11 39 68.
Beträffande beredningens uppdrag, se 1946:1 E 28.
Under år 1946 har beredningen hållit 10 sammanträden in pleno om sammanlagt
46 dagar. Mellan sammanträdena har arbetet bedrivits på delega
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
197
tioner och av enskilda ledamöter. Samarbete har ägt rum med bland annat I E: 28
1940 års skolutredning, naturvetenskapliga forskningskommittén, 1944 års
folkbildningsutredning, socialvetenskapliga forskningskommittén, de medicinska
högskolornas organisationskommitté och 1946 års skolkommission.
Delegationer av beredningen ha företagit studieresor till Danmark och Norge.
Beredningen har avgivit ett den 31 oktober 1946 dagtecknat betänkande
»II. Akademiska lärarbefattningar samt anslag till den vetenskapliga utbildningen
m. m.» (SOU 1946: 81). Därjämte har beredningen avgivit utlåtanden
i ett flertal till beredningen remitterade ärenden.
Under år 1947 avser beredningen att verkställa utredning och framlägga
förslag rörande statligt stöd åt de enskilda högskolorna, examensväsendet,
universitetens administrativa organisation, institutionsfrågor, universitetsbiblioteken
m. m.
Beredningens arbete beräknas vara slutfört med utgången av år 1948.
28. Handelsutbildningskommittén (1946:1 29).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945):
Tömqvist, K. G. G., professor, ordförande;
Andersson, G. O., rektor;
Elldin, H., rektor;
Larsson, G. I., rektor;
Lindblom, Edith M., försäkringstjänsteman;
Lindforss, K. B. R., ombudsman;
Olsson, S. S., auktoriserad revisor;
Rosenberg, G. D., direktör;
Wetterlind, Å. J., direktör;
Wiklund, H. W., rektor.
Sekreterare:
Lindblad, C. W., sekreterare.
Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel. Arbetsmarknadskommissionen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 E 29.
Förste aktuarien i statens arbetsmarknadskommission E. J. E. Bohlinder
har biträtt med statistiskt utredningsarbete. Under år 1946 hava vidare ledamoten
av riksdagens första kammare, kommunalborgmästaren i Karlskoga
J. E. Ericson och rektorn vid Norrköpings handelsgymnasium J. G. Hedvall
tillkallats att såsom experter biträda kommittén, Ericson vid handläggningen
av frågor rörande handelsskolväsendets ekonomiska organisation och
Iledvall vid behandlingen av spörsmål av pedagogisk och organisatorisk art.
Kommittén har den 2 maj 1946 beslutat uppdela sitt arbete på fyra sektioner,
nämligen:
1. sektion för allmän fullständig handelsundervisning på dagtid (handelsgymnasier,
ettåriga handelsskolor in. in.); ledamöter: Tömqvist, ordförande,
Andersson, Olsson, Rosenberg, Wetterlind och Wiklund;
198
Riksdcigsberättelsen.
I E: 28 2. sektion för specialiserad handelsundervisning (lärlings- och yrkesskolor,
detaljhandelsundervisning, korttidskurser av skilda slag); ledamöter: Larsson,
ordförande, Elldin, Lindforss, Wiklund och Edith Lindblom;
3. sektion för pedagogiska metoder m. m. (nämligen korrespondensundervisning,
föreläsningar, studiecirkelverksamhet, undervisningsmateriel, läroböcker,
lokaler och inredning); ledamöter : Elldin, ordförande, Larsson, Rosenberg
och Wiklund; samt
4. sektion för ekonomiska frågor (medelsbehov, skolornas finansiering,
elevstöd, skolformernas ekonomiska utbredning); ledamöter: Wetterlind, ordförande,
Lindforss och Olsson.
Kommittén har under år 1946 intill den 1 december hållit 9 sammanträden
in pleno. Sektion 1 har sammanträtt sex gånger, sektion 2 tre gånger
och sektion 3 två gånger.
Under januari, februari och mars har kommittén i Stockholm, Göteborg,
Hälsingborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Västerås, Sundsvall och Luleå
anordnat konferenser med representanter för olika företag inom handeln och
inom handeln anställda ävensom med handelslärare.
Den 17 oktober 1946 avgav kommittén en framställning till Kungl. Maj:t
angående anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från enskild
undervisning. Samma dag avgav kommittén utlåtande över en framställning
angående ställande av ett liandelsgymnasium i Kalmar under överstyrelsens
för yrkesutbildning inseende.
29. Sakkunnig för utredning rörande avskaffande av den tvångsvisa anslutningen
till de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg m. m.
(1946: I 30).
Tillkallad den 13 juli 1945 för att verkställa den av 1945 års riksdag i skrivelse
den 27 juni 1945, nr 470, gjorda hemställan om utredning av spörsmålet,
huruvida åtgärder böra vidtagas, varigenom den tvångsvisa anslutningen
till de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg samt församlingar av
motsvarande art kan avskaffas:
Schalling, E. H., kammarråd.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Utredningen, som kunnat påbörjas först i april 1946, har ansetts böra avse
den finska församlingen i Stockholm samt de tyska församlingarna i Stockholm
och i Göteborg.
Enligt Kungl. Maj ds beslut den 31 december 1945 ha, för att tagas i övervägande
vid fullgörande av utredningsuppdraget, överlämnats handlingarna
till en år 1933 väckt fråga rörande tyska församlingens i Göteborg nuvarande
ställning såväl inom den svenska kyrkoorganisationen som ock särskilt i
förhållande till Göteborgs Kristine (territoriella) församling, med vilken den
tyska delar dispositionen av Kristine kyrka, och den kyrkliga samfälligheten
i Göteborg, i vilken församlingen på visst sätt är delaktig, samt rörande vad
därmed i övrigt kan äga sammanhang, däribland äganderätten till Kristine
kyrka.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
199
Den sakkunnige har från vederbörande församlingar inhämtat vissa upp- I E: 80
gifter rörande församlingarnas administrativa och ekonomiska förhållanden
samt påbörjat undersökning av deras rättsliga ställning i samband varmed
särskild uppmärksamhet ägnats frågan om rätten till Kristine kyrka.
Den sakkunnige beräknar, att sedan vissa förhandlingar ägt rum, utredningen
skall vara avslutad före utgången av juni månad 1947.
30. Sakkunnig för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området m. m. (1946: I 31).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1945 för att såsom sakkunnig
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området och
därmed sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 september 1945):
Osvald, Ingrid M., inspektris för lanthushållsskolor^.
Särskilda sakkunniga för överläggningar och samråd (ämnesrepresentanter)
:
Virgin, Ebba, konsulent;
Davidsson, Greta, konsulent;
Smedberg, Anna-Lisa, inspektris;
Norup, Ruth, rektor;
Wiklund, Signild, vävlärarinna;
Jonzon, Ester, hemkonsulent;
Lundberg, Bertha, yrkeslärarinna;
Brodén, Märta, e. hemslöjdskonsulent;
Carlson, Ann-Beat, vävlärarinna.
Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 72 71.
Sammanträden med ämnesrepresentanter ha under år 1946 hållits sam*
manlagt 4 dagar.
Studieresor ha företagits till Norge, Finland och Danmark.
Överläggningar ha ägt rum med styrelserna eller enskilda representanter
för samtliga seminarier, vilka utbilda lärarinnor inom det husliga arbetsområdet,
samt med representanter för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
hemmens forskningsinstitut, 1946 års skolkommission, kommittén
för halvöppen barnavård, yrkesvägledningen och ekonomiföreståndarinnorna.
Med byggnadsstyrelsen har samarbete inletts beträffande utformningen av
en byggnad, inrymmande ett statens seminarium för utbildning av samtliga
här berörda lärarinnekategorier. Eu preliminär plan för detta seminarium
har överlämnats till byggnadsstyrelsen.
I samband härmed har planen för övriga seminarier i landet diskuterats.
Remissvar rörande 1941 års befolkningsutrednings betänkande angående den
husliga utbildningen (SOU 1945:4) samt vissa enquétesvar ha bearbetats. Arbetet
med uppgörande av förslag till förutbildning samt planläggning av kurserna
för olika lärarinnelinjer pågår.
200
Riksdagsberätt elsen.
I Et 31 31. Utredning beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande
av studier (1946: I 32).
Tillkallad den 31 juli 1945 för att inom departementet verkställa utredning
och avgiva förslag beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande
av studier:
Wejle, C. G., avdelningschef i skolöverstyrelsen, kansliråd.
Experter:
Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Lundgren, P. G„ fältläkare, drätselkammarens i Umeå ordförande.
Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 32.
Ett sammanträde har hållits i december 1946.
Utredningsarbetet har omfattat fortsatt insamlande och bearbetande av för •
uppdragets fullgörande erforderligt material.
Den sakkunnige har trätt i förbindelse med sakkunniga för översyn av den
kommunala lagstiftningen.
Utredningen beräknas kunna avslutas i början av år 1947.
32. Kollektutredningen (1946: I 35).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 5 oktober 1945 för att
inom departementet verkställa den av riksdagen i skrivelse den 19 maj 1945,
nr 235, begärda utredningen angående ändrade bestämmelser för det kyrkliga
kollektväsendet i syfte att rimligen tillgodose den enskilda församlingens rätt
och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1945):
Cullberg, J. O., biskop, ordförande;
Mogård, J. A. B., kyrkoherde;
Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.
Tillkallad att såsom sakkunnig deltaga i granskningen av de ändamål, för
vilka rikskollekterna till lutherska världskonventets svenska landskommitté
och allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills använts:
Ljunggren, Å. V., fil. stud.
Sekreterare:
Sunnerfelt, B. G., stiftsnotarie (tel. Västerås 302 64).
Lokal: Diakonistyrelsens sessionsrum.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 35.
Genom beslut den 29 oktober 1946 har statsrådet Quensel tillkallat professorn
H. G. F. Sundberg att såsom särskild expert biträda de sakkunniga vid
utredning av frågan om de rättsliga grunderna för den inskränkning i fråga
om församlingarnas självstyrelse, som senare tiders förfogande över kollekträtten
i allt större utsträckning kommit att innebära.
Utredningen har under år 1946 sammanträtt 6 gånger.
En historik över kollektväsendet föreligger i preliminärt skick och en sammanställning
rörande det aktuella kollektbeståndet har upprättats. Undersök
-
201
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
ning har verkställts rörande de kollektmottagande institutionernas organisa- I Et 34
tion, hur revisionen rörande kollektmedlen är ordnad, hur kollektmedlen
användas m. m. Av den sakkunnige Ljunggren utförd särskild undersökning
rörande vissa kollekter är i huvudsak slutförd.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under första hälften av år
1947.
33. De medicinska högskolornas organisationskommitté (1946: I 36).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 12 oktober 1945 och
den 22 mars 1946 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande de medicinska högskoleinstitutionernas arbetsförhållanden
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 22
oktober 1945):
Bergstrand, K. J. H., professor, rektor vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
ordförande;
Hammarsten, E., professor;
Westman, A. E., professor;
Blix, F. G., professor;
Strömbeck, J. P., professor;
Wolontis, S., med. lic.;
Hultén, J. O., professor (fr. o. m. den 22 mars 1946);
Vahlquist, B. C., docent (fr. o. m. den 7 maj 1946).
Expert:
Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Funke, G. W., lektor (adr. Besmansvägen 10, Akeslund; tel. 25 23 15).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 36.
Kommittén har under år 1946 hållit 28 sammanträden.
Kommittén har den 15 november 1946 avlämnat första delen av sitt betänkande
med titeln »I. Organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk
forskning» (SOU 1946: 76).
Under år 1947 planerar kommittén att fullfölja sitt arbete beträffande
ytterligare upprustning av klinikernas resurser, främst beträffande underordnade
läkarkrafter.
Kommittén väntas kunna avsluta sitt arbete i slutet av år 1947.
34. 1945 års lärobokskommitté (1946: 1 37).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för förbättring av
läroböcker m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 oktober 1945):
Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;
Elmgren, B. F., överlärare, led. av I kamm.;
Mattsson, J. G. A., f. d. rektor, sekreterare i målsmännens riksförbund;
202
Riksdag sberättelsen.
I E: 34 Rönn-Christiansson, Solveig, A. O., fru, led. av II kamm.;
Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;
Wikström, N. K., redaktör.
Sekreterare:
Sundfeldt, S.-A., fil. kand. (tel. 25 11 78).
Lokal: Statens läroboksnämnd, Vasagatan 52; tel. 20 55 04.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I E 37.
Under år 1946 har såsom expert anlitats sekreteraren i läroboksnämnden,
läroverksadjunkten J. G. Berg, varjämte vissa andra experter anlitats kortare
tider.
Kommittén har under tiden den 1 december 1945—den 30 november 1946
sammanträtt in pleno 15 dagar. Dessutom har ett antal sammanträden ägt
rum med utskott inom kommittén. Överläggningar ha också ägt rum med
representanter för skolöverstyrelsen, lärar-, målsmanna- och folkbildningsorganisationer
samt med svenska bokhandlareföreningen.
Under år 1946 ha huvudsakligen behandlats frågorna om läroboksgranskningen
samt distributionen av läroböcker. Den förra frågan är väsentligen
färdigbehandlad, varför kommitténs huvudsakliga arbete under år 1947
kommer att inriktas på frågorna om produktion och distribution av läroböcker.
Kommittén beräknar att slutföra sitt uppdrag under år 1947.
35. 1945 års döv stumutredning (1946:1 38).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 26 oktober 1945 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande dövstumskolväsendet
och därmed sammanhängande frågor:
Wagnsson, R., undervisningsråd, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, S. B., led. av I kamm.;
Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Malm, N. T. B., dövs tumlärare.
Lokal: Skolöverstyrelsen; tel. ordf. Skolöverstyrelsen.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I E 38.
Under år 1946 hava följande personer anlitats såsom experter, nämligen
docenten L. K. A. Holmgren, rektorn I. M. Ingvarsson, förra föreståndarinnan
Annie Koch, dövstumkonsulenten K. J. Ek och t. f. dövstumkonsulenten
H. G. Lundell.
Under år 1946 ha hållits 48 sammanträden med samtliga sakkunniga, varjämte
ordföranden och sekreteraren haft ett stort antal sammanträden. Studieresor
ha företagits till dövstumskolor inom landet och i Danmark.
Till chefen för ecklesiastikdepartementet har utredningen avgivit framställning
den 6 februari 1946 med förslag till provisoriska restaureringsarbeten
vid Manilla dövstumskola samt vissa yttranden i anledning av remisser.
Utredningen har under året behandlat frågor rörande förskolor för döv
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. ^6
stumma barn, förstärkning av undervisningen genom anställande av biträ- I Et 36
dande lärare, elevantalet i klasserna, hörövningar och erforderlig apparatur
för dessa, dagordning och timplaner, internatets anordning, uppfostran inom
skolhemmet, den fortsatta utbildningen efter avgång från barndomsskolor, lärarutbildningen,
förläggningen av östra dövstumskoldistriktets upptagningsskola
samt vissa byggnadsfrågor.
Det återstående arbetet avser vissa ytterligare problem rörande organisationen
av den fortsatta utbildningen efter avgång från barndomsskola, filmundervisningen
i dövstumskolan, vissa byggnadsfrågor samt förslag till stadgeändringar
och nya nndervisningsplaner i anslutning till av utredningen avgivna
förslag.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt uppdrag under första hälften
av år 1947.
36. Atomkommittén (1946: I 39).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 23 november 1945 och
den 9 augusti 1946 för att inom departementet biträda med utredning rörande
planläggningen av forskningsarbetet för atomenergiens tillgodogörande (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1945):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;
Alfvén, H. O. G., professor;
Björkeson, G. A. G., överdirektör;
Gustafson, T. V., professor;
Ivalling, B. M. S., greve, f. d. professor;
Liljeblad, K. R., direktör;
Schmidt, T. A., överstelöjtnant;
Siegbahn, K. M. G., professor, föreståndare för vetenskapsakademiens forskningsinstitut
för experimentell fysik;
Sterky, H. K. A., generaldirektör;
Svedberg, T., professor (fr. o. m. den 12 augusti 1946);
Tiselius, A. W. K., professor.
Expert:
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd.
Sekreterare:
Funke, G. W., lektor (adr. Besmansvägen 10, Åkeslund; tel. 25 23 15).
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1946: I E 39.
Kommittén i sin helhet har under år 1946 haft 13 sammanträden, varjämte
en del av kommittén haft 3 sammanträden.
Kommittén liar den 13 mars 1946 överlämnat ett betänkande rörande preliminära
organisatoriska åtgärder för atomenergiforskningens främjande
(stencilerat). Kommittén bar vidare med hjälp av medel, som på kommitténs
förslag av Kungl. Maj:t beviljats ur anslaget till atomenergiforskning,
främjat genomförandet av forskningsprogram såväl av grundforskningsnatur
som av målinriktad karaktär, stött utbildningen av forskare (bland annat
Riksdagsberättelsen.
I E: 36 genom resestipendier) samt genomfört andra åtgärder avsedda att förbereda
det tekniska utnyttjandet av atomenergien.
Vid en tidpunkt, som bestämmes av den tekniska utvecklingen, kommer
atomkommittén att ingiva förslag om något organ, som kan övertaga de funktioner
kommittén nu har.
Under år 1947 avser kommittén att fullfölja det pågående arbetet att samordna
och leda forskning och andra arbeten, vilkas mål är atomenergiens
utnyttjande.
37. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av
gymnastiklärare och sjukgymnaster m. m. (1946:1 40).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 7 december 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
omorganisation av utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster m. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1945):
Larsson, O. E., f. d. borgarråd, ordförande;
Abramson, E. L., professor;
Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;
Blomquist, K. S., överlärare;
Christensen, H. E., professor;
Fischer, Ingrid, gymnastiklärare;
Holmdahl, D. E., professor;
Råberg, E., major (fr. o. m. den 7 januari 1946);
Thorson, G. A., gymnastiklärare.
Sekreterare:
Sandberg, G. T. B., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Gymnastiska centralinstitutet.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 E 40.
De sakkunniga hava under år 1946 hållit 4 sammanträden.
38. 1946 års skolkommission.
Genom beslut den 12 januari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission
att verkställa fortsatt utredning rörande skolväsendets organisation
m. m. och att framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 januari 1946).
Sammansättning:
Ledamöter:
Erlander, T. F., statsminister, led. av I kamm., ordförande (t. o. m. den 31
oktober 1946);
Weijne, J. J. E., statsråd, ordförande fr. o. m. den 1 november 1946 (vice
ordförande t. o. m. den 31 oktober 1946);
During, H. I., professor, vice ordförande fr. o. m. den 1 november 1946;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
205
von Friesen, B., leg. läkare, led. av II kamm.; J[ 3$
Farm, H. G. E. A., förbundssekreterare;
de Laval, Märta, redaktör;
Myrdal, Alva, studierektor;
Nilsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Näsström, E. E., fattigvårdsordförande, led. av I kamm.;
Olsson, K. M. G., redaktör;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Sjöström-Bengtsson, Anna M., lärarinna, led. av I kamm.;
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.
Expertråd:
för läroverkens personalorganisation:
Arvidson, E. S. Å., rektor;
Carlholm, E. G.-A., läroverksadjunkt;
Söderlund, E. F., läroverksadjunkt, docent;
Nordhult, A., rektor;
Swedberg, E. A., rektor;
för folkskolans personalorganisationer:
Hillman, B. A., folkskollärare;
Kyling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;
Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.;
Nygren, Hildur Kristina, t. f. undervisningsråd, led. av II kamm.;
Borrman, Maria Kristina (Stina) Olivia, småskollärarinna;
Linder, Ruth Ingeborg Charlotta, småskollärarinna;
samt i övrigt:
Elmgren, J. K. G., professor;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Falck, K. R., undervisningsråd;
Lundblad, H. R., undervisningsråd;
Herlitz, C. W., docent, skolöverläkare;
Josephson, K. O., byråchef;
Heimbiirger, Karin, rektor;
Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;
Åstrand, R. S., rektor;
Wigforss, F. J. M., lektor;
Olsson, O. U. B., f. d. lektor, led. av I kamm.;
Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.;
Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;
Bark, H., folkskollärare;
Alm, Ulla G., fil. kand., led. av I kamm.;
Andersson, K. O. W., inspektör för centrala verkstadsskolor m. in., rektor;
Osvald, Ingrid M., inspektris;
Hirdman, G. G., riksstudieledare;
Karlbom, T. O., studierektor;
Norman, N. G., e. o. adjunkt;
206
Riksdagsberättelsen.
I E: 38 Blomberg, I. W., fil. kand.;
Ternström, O. A., studerande.
Sekreterare:
Arvidson, E. S. A., rektor;
Asbrink, P. V., pol. mag.
Lokal: Fredsgatan 2; tel. växel 10 22 01, 10 22 03, 10 32 02.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda beslut
erinrade departementschefen inledningsvis om Kungl. Maj ds beslut den
22 november 1940 att uppdraga åt en kommitté (1940 års skolutredning) att
verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. in. och om nämnda
kommittés ditintills utförda arbete. Departementschefen anförde därefter
bland annat följande.
I och med att 1940 års skolutredning den 29 december 1945 avlämnat sina
betänkanden och förslag angående skolpliktstidens skolformer har skolutredningen
slutfört sina arbetsuppgifter beträffande det kanske mest aktuella
och med avseende på de organisatoriska frågorna mest svårbedömda spörsmålet
inom vårt skolväsen, nämligen den allmänna skolundervisningen från
första skolåret och fram till gymnasiestadiet. Det torde kunna antagas, att
skolutredningens återstående arbetsuppgifter skola kunna slutföras inom relativt
kort tid.
Det synes råda en relativt stor enighet om att det svenska skolväsendet bör
underkastas en genomgripande omgestaltning beträffande såväl målsättning
och organisation som arbetsmetoder och kursplaner. De beslut, som komma
att fattas i denna fråga, bli av grundläggande betydelse för vårt samhälles
fortsatta framåtskridande och komma att under avsevärd tid sätta sin prägel
på vårt samhällsliv. Besluten böra därför icke fattas utan djupgående
prövning och moget övervägande. 1940 års skolutredning har i sina omfattande
och om grundliga förberedelser vittnande betänkanden i enlighet med
utredningsarbetets planläggning anlagt väsentligen fackmässiga synpunkter
på de föreliggande arbetsuppgifterna. För att dessa skola bli allsidigt belysta
böra de emellertid även skärskådas ur mera allmänna synpunkter. Det är
givetvis av största vikt, att lekmanna- och föräldraintressena därvid få komma
till tals och att allmänpolitiska synpunkter få göra sig gällande.
Tidpunkten synes nu vara inne att påbörja den överarbetning av de framlagda
förslagen ur nämnda, mera allmänna synpunkter, som erfordras, innan
skolproblemen kunna anses mogna för definitiva beslut. Visserligen har 1940
års skolutredning ännu icke avslutat sitt arbete, vilket i och för sig kunde
vara ett skäl för uppskov med det fortsatta utredningsarbetet i skolfrågan.
Mot ett sådant uppskov talar emellertid, att ett omfattande planläggningsarbete
för kommande reformer på andra samhällsområden verkställts och
att det synes önskligt att i ett sammanhang få pröva jämväl de krav, vilka
skolväsendet kommer att ställa på statsfinanserna. Härtill kommer den starkt
ökade nativiteten vilken nödvändiggör omfattande åtgärder beträffande lärarutbildning,
skolbyggande etc., som böra inpassas i en uppgjord plan för
skolväsendets fortsatta utbyggande. Med hänsyn till dessa synpunkter och
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 207
då det väsentliga av 1940 års skolutrednings arbete är verkställt, torde hin- I E; 38
der icke möta att nu påbörja den överarbetning, som jag alltså anser erforderlig
och som synes böra anförtros åt en särskild skolkommission.
Kommissionens huvuduppgift bör vara att uppgöra en plan för det allmänna
skolväsendets framtida organisation och riktlinjer för dess genomförande.
Enligt sakens natur måste emellertid åt mera genomgripande reformer
inom detta område tillmätas en relativt lång övergångstid. Det bör därför
vara kommissionen obetaget att även framlägga förslag till sådana omedelbart
eller på kortare sikt genomförbara förbättringar av skolväsendet, som
må befinnas påkallade och som kunna åstadkommas utan föregripande av
den framtida organisationen.
Bland de arbetsuppgifter, som hänskjutits till 1940 års skolutredning, ingå
icke frågorna om utbildning av lärare för det allmänna skolväsendet samt
om den lägre yrkesutbildningens ställning i skolsystemet. I båda dessa hänseenden
synas åtgärder böra vidtagas i nära framtid. Då såväl lärarutbildningen
som yrkesundervisningen ha ett påtagligt samband med övriga skolfrågor,
torde den nya skolkommissionen i början av sitt arbete böra uppdraga
vissa allmänna riktlinjer för dessa frågors lösning, varefter den fortsatta
utredningen synes böra anförtros åt särskilda sakkunnigkommittéer.
Kommissionen bör jämväl beakta vikten av att öka samhällets möjligheter
att redan i förskoleåldern omhändertaga barnen i lekskolor. Då särskild utredning
pågår i detta hänseende, bör samarbete ske mellan kommissionen
och dessa sakkunniga.
Till kommissionens förfogande bör ställas en krets av experter med insikt
och erfarenhet från olika områden av kulturlivet och skolväsendet. Med hänsyn
till att det här gäller att få utrymme för olika åsikter, intressen och erfarenheter,
synes antalet experter komma att bli betydande. Före viktiga
ställningstaganden bör kommissionen bereda hela kretsen av experter tillfälle
att framföra sina synpunkter, medan vid behandlingen av detaljfrågor
samråd bör ske med i dessa frågor speciellt sakkunniga. Kretsen av experter
torde icke böra givas en fast sammansättning utan bör kunna växla under
utredningsarbetets fortgång.
Sedermera har departementschefen såsom experter tillkallat förbundssekreteraren
L. Eliasson, gymnastikläraren J. N. Håkansson och lektorn E.
G. I. Stenvinkel (fr. o. m. den 15 mars 1946), undervisningsrådet D. E. Andersson,
landstingsmannen T. E. Andrée, studierektorn J. H. Berglind, kanslirådet
H. J. Dillner, överläraren H. L. Flinck, folkskollärarinnan Ester A. S.
Hermansson, t. f. professorn A. R. A. Lindahl, direktören för statens biografbyrå
J.-G. Lindström, sektionschefen i statens arbetsmarknadskommission
N. G. E. Neymark, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren
II. R. Nilson, t. f. förste kanslisekreteraren E. Skoglund, ledamoten av riksdagens
första kammare, professorn S. G. W. Wahlund och arkitekten II.
Zimdahl (fr. o. in. den 15 augusti 1946, Dillner t. o. in. den 15 december 1946),
208
Riksdagsberättelsen.
E: 38 professorn F. K. G. Odqvist och studeranden T. Sundin (fr. o. m. den 1 november
1946) samt kontoristen Birgit Elvira Christiernin, folkhögskolinspektören,
rektorn K. V. Hedlund, rektorn Honorine Louise Hermelin, ledamoten
av riksdagens första kammare, undervisningsrådet R. Wagnsson och rektorn
T. G. Åberg (fr. o. m. den 1 december 1946). Därjämte hava experter tillkallats
för behandlingen av vissa frågor.
Kommissionen har i stor utsträckning fördelat sitt arbete på olika delegationer.
Följande delegationer hava tillsatts:
För utredning av frågor rörande lärarutbildningen (lärarutbildningsdelegationen):
Diiring,
ordförande, von Friesen, Alva Myrdal, Näsström, Anna SjöströmBengtsson,
Falck, Wahlund och Wigforss;
Sekreterare:
Carlbom och Hillman (Hillman t. o. m. den 19 oktober 1946).
För utredning av skolbyggnadsfrågor (skolbyggnadsdelegationen):
Andrée, ordförande, D. E. Andersson, Dillner (t. o. m. den 15 december 1946),
Alva Myrdal, Näsström, Persson och Zimdahl;
Sekreterare:
Ekströmer, L. E. M., t. f. andre kanslisekreterare.
För utredning av frågor rörande skolväsendets lokala ledning (delegationen
rörande skolväsendets lokala ledning):
Wallentheim, ordförande, Färm, Märta de Laval, G. Nilsson, H. R. Nilsson
och Olsson;
Sekreterare:
Malmberg, P. G., t. f. e. o. förste kanslisekreterare.
För utredning av åtgärder för skolornas utrustning med sådana moderna
hjälpmedel för undervisningen som film, radio etc. (film- och radiodelegationen):
Olsson,
ordförande, Berglind, Flinck, Färm, Lindström, Alva Myrdal, G. Nilsson
och Skoglund;
Sekreterare:
Flinck.
För inventering och granskning av vid in- och utländsk vetenskaplig forskning
och pedagogisk försöksverksamhet framkommet material av betydelse
vid utformning av kursplaner, scheman och de olika ämnenas inre metodik
m. m. (kursplanedelegationen):
Alva Myrdal, ordförande, Stina Borrman, Ester Hermansson, Söderlund och
Wigforss;
Sekreterare:
Blomberg, I. W. (se ovan).
För utredning av frågor sammanhängande med barnens psykologiska anpassning
till skolan och skolarbetet, psykologisk rådgivning, testning och andra
prövningsförfaranden samt utbildningen för dylikt arbete ( skolpsykologiska
delegationen):
von Friesen, ordförande, Märta de Laval, Lindahl, Neymark och Näsström;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
209
Sekreterare: I E: 38
Lindahl.
För utredning och framläggande av förslag till anpassning av kursplanerna
i samband med kommande försök att på en sexårig folkskola bygga en treårig
realskola (delegationen för anpassning av kursplanerna för försöken med
treårig realskola):
Lundblad, ordförande, Carlholm och Hillman;
Sekreterare:
Carlholm.
För utredning rörande folkhögskolans ställning och uppgifter i skolväsendet
( folkhög skoledelegationen):
Wagnsson, ordförande, Elvira Christiemin, Färm, Hedlund, Honorine Hermelin,
Malmborg, Persson och Åberg;
Sekreterare:
Jönsson, Ella, fil. mag.
Därjämte har kommissionen för beredning av enstaka frågor i några fall
inom sig utsett olika tillfälliga delegationer.
Kommissionen har intill den 1 december 1946 hållit sammanlagt 53 sammanträden,
varav 15 sammanträden varit gemensamma med kommissionens
expertråd och därjämte 2 sammanträden gemensamma med ledamöterna av
kommissionens olika tillsatta delegationer. Därutöver ha delegationerna under
året hållit sammanlagt 31 sammanträden och slutligen kommissionens presidium
och sekretariat sammanträtt ett stort antal gånger.
Kommissionens arbete inleddes med föredragningar inför kommissionen
och överläggningar rörande 1940 års skolutrednings dittills framlagda betänkanden
och förslag samt rörande skolväsendet i vissa främmande länder.
Därefter ägnades ett antal för kommissionens och expertrådets ledamöter gemensamma
sammanträden åt en allmän principdebatt angående vissa huvudfrågor
i det kommissionen förelagda uppdraget samt angående förslag till
omedelbart genomförbara partiella reformer på skolans område. Vid sammanträden
med kommissionen under tiden den 15—den 28 juli 1946 behandlades
främst frågor rörande skolväsendets organisation, lärarutbildningen
samt yrkesutbildningens plats i skolsystemet.
Kommissionen har beslutat genomföra en rad olika undersökningar eller
ock medverkat vid tillkomsten av i annan ordning upptagna sådana rörande
olika frågor av betydelse för det kommissionen meddelade utredningsuppdraget.
Sålunda har på kommissionens framställning anvisats 84 000 kronor till
genomförande av statens psykologiskt-pedagogiska institut i samarbete med
kommissionen och under professorn J. Elmgrens ledning av vissa psykologiskt-pedagogiska
undersökningar, avseende bland annat att giva en grundval
för kursplanernas revision med hänsyn till de olika åldrarnas intellektuella
mognad, att klarlägga språkmognaden med särskild hänsyn
till den lämpliga åldern att påbörja undervisning i främmande språk
samt att belysa utvecklingen av barnens intellektuella kapacitet och intresse
Bihang
till riksdagens prot. 1947. 1 samt. It
Riksdagsberättelsen.
210
Riksdagsberättelsen.
I E: 38 inriktning. Kommissionen liar vidare igångsatt en undersökning rörande pubertetens
inverkan på arbetsresultaten i realskolan och gymnasiet. Eu inventering
av den pedagogiska försöks- och experimentverksamheten i våra högre
och lägre skolor har likaledes föranstaltats av kommissionen. I samråd med
universitetsberedningen har kommissionen medverkat vid tillkomsten av en
under professorn C.-E. Quensels ledning igångsatt statistisk undersökning avsedd
att belysa de för olika år i studentexamen examinerades fördelning på
olika efterföljande utbildningsvägar och levnadsbanor m. m. För att erhålla
en grundval för en bedömning av frågan om en påyrkad förbättring av stipendier
och understöd till eleverna vid de på olika håll i landet upprättade
realskolorna med kombinerad muntlig och korrespondensundervisning har
kommissionen slutligen igångsatt en undersökning rörande nämnda skolors
elevrekrytering, uppnådda studieresultat, förutsättningar för fortsatt drift,
elevernas stipendiebehov etc. — Utöver nu nämnda påbörjade undersökningar
har kommissionen beslutat vissa andra, bland annat rörande tillgången på
folkskollärare med behörighet att undervisa i engelska m. m. samt rörande
möjligheterna att med provisoriska skollokaler avhjälpa den med barnantalets
stegring och den rådande byggnadsmaterialknappheten sammanhängande
lokalbristen inom skolväsendet.
På grundval av överläggningar och beslut inom kommissionen och i vissa
fall efter föregående beredning inom dess olika delegationer har kommissionen
vidare avlåtit ett flertal framställningar till Kungl. Maj:t, bland andra
framställning om sådan ändring av § 35 mom. 2 i folkskolestadgan, att barns
skolgång får begynna det kalenderår under vilket barnet fyller sex år, om
föräldrar och målsman så önska och om barnet vid läkarundersökning och
skolmognadsprövning befinnes vara väl skolmoget, samt att dessa bestämmelser
skola tillämpas enhetligt och ej vara beroende av stadganden i lokala
reglementen; framställning om vidtagande av vissa ändringar i stadgan
för rikets läroverk och i övrigt åtgärder, som erfordras för genomförande
av olika provisoriska reformer avseende studentexamen, nämligen införande
av efterprövningsinstitut, partiell studentexamen, sammanfattningsbetyg i
samtliga skrivämnen etc.; framställning om revision av gällande villkor för
intagning i gymnasiet och för flyttning till högre avdelning inom de allmänna
läroverken; framställning om åtgärder för att till skolöverstyrelsen
knyta ett visst antal lekmannarepresentanter; framställning om inrättande
av särskilda stipendier för folkskollärare, som önska genomgå kurser för att
vinna behörighet att undervisa i engelska; framställning om anordnande av
frivilliga kurser i engelska vid folkskoleseminarierna, syftande till behörighet
att undervisa i engelska i folkskolan, samt framställning om åtgärder för
att möjliggöra utvidgade försök med kombinerad radio- och korrespondensundervisning
i engelska.
Ett stort antal från myndigheter, institutioner, organisationer och enskilda
ingivna framställningar i olika frågor har av Kungl. Maj:t överlämnats till
kommissionen för utlåtande eller för beaktande vid fullgörandet av kommissionens
uppdrag.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
211
Under sitt hittills genomförda arbete har kommissionen vid olika tillfäl- I El 39
len antingen genom gemensamma sammanträden eller genom sekreteriatet
samrått med andra sakkunnigutredningar, verksamma på kommissionens
uppdrag näraliggande områden.
I samband med sammanträden med kommissionen eller eljest ha olika
av kommissionens ledamöter i några fall beretts tillfälle till studiebesök vid
skolor och andra institutioner. I samband med uppdrag att som observatör
deltaga i en av United nations educational, scientific and cultural organisation
(Unesco) anordnad generalkonferens i Paris har kommissionens ledamot Alva
Myrdal företagit ett kortare studiebesök i Schweiz för studier av vissa med
kommissionens arbete sammanhängande frågor. I enahanda syfte har ledamoten
av kommissionens expertråd Söderlund likaledes företagit en studieresa
till Belgien och England. Vissa ytterligare utländska studieresor planeras
av kommissionen.
Kommissionen inriktar — samtidigt som olika långsiktigare arbetsuppgifter
berörande lärarutbildning, kursplanefrågor, skolbyggnadsfrågor, frågor
avseende skolväsendets lokala ledning m. m. fullföljas framför allt av kommissionens
delegationer — sitt närmaste fortsatta arbete på att utarbeta och
framlägga ett betänkande med principförslag till skolväsendets organisation,
avsett att färdigställas i så god tid, att därpå grundade förslag hinna föreläggas
1948 års riksdag.
39. Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl.
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 18 januari 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
yrkesutbildning för varubud m. fl. yrkesutövare med likartad anställning (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1946):
Åman, O. V., direktör, led. av 1 kamm., ordförande (t. o. m. den 7 maj 1946);
Green, E., ombudsman, ordförande (fr. o. m. den 8 maj 1946);
Johansson, B. R., sektionschef;
Söderqvist, C. G. F., byrådirektör.
Sekreterare:
Svenonius, K.-H. E., förste amanuens.
Lokal: Överstyrelsen för yrkesutbildning; tel. 20 69 00 (ordföranden),
67 09 50 (sekreteraren).
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
framhöll departementschefen, att hithörande förhållanden icke
syntes tillfredsställande reglerade vare sig ur de berörda yrkesutövarnas eller
ur samhällets synpunkt, varför frågan borde göras till föremål för en allsidig
utredning, samt erinrade om att Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juni 1945 anhållit om föranstaltande
av utredning i ämnet samt vidtagande av därav betingade åtgärder.
I skrivelsen hade förbundet anfört huvudsakligen följande. Enligt 1943 års
beredskapsmönstring funnes i vårt land över 16 000 varubud, av vilka endast
något hundratal genomgått skolmässig yrkesutbildning. De ringa förut
-
212
Riksdagsberättelsen.
I E: 39 sättningarna för denna ungdom att erhålla yrkesutbildning hade bland annat
sin grund i följande förhållanden. I huvudsak rekryterades ungdom till dessa
sysselsättningar från familjer med mindre god ekonomi, vilka så tidigt som
möjligt behövde ett tillskott till den gemensamma budgeten. I motsats till de
unga arbetarna inom industrien kunde vidare varubuden endast i undantagsfall
erhålla yrkesutbildning på arbetsplatsen, vilket i sin tur delvis berodde
därpå, att endast en ringa del av dessa ungdomar stannade kvar inom
respektive verksamhetsområden. Anställningen betraktades allmänt som en
övergångstjänst, framför allt inom detaljhandeln, men vore därutöver till
sin natur sådan, att den icke främjade ordnad yrkesundervisning. Följden
bleve, att denna ungdom vid övergång till annat arbete finge svårt att hävda
sig i konkurrensen om de bättre avlönade anställningarna. Under överskådlig
tid torde man knappast kunna så rationalisera denna del av distributionen,
att tjänsterna försvunne. Däremot kunde ifrågasättas huruvida inte rationaliseringen
skulle kunna drivas så långt, att tjänsterna finge karaktären av
deltidsarbete med möjligheter för de unga att samtidigt bedriva såväl praktiska
som teoretiska yrkesstudier. En sådan ordning borde emellertid icke
försämra ungdomens ekonomiska utbyte av sitt arbete.
Departementschefen erinrade vidare om att överstyrelsen för yrkesutbildning
i den 12 oktober 1945 avgivet yttrande över ovannämnda framställning
anfört bland annat följande. Formella förutsättningar för kommuner att
anordna exempelvis lärlingskurser för utbildning inom industriella yrken, i
vilka varubud, i cykelexpresser anställda och ungdomar med liknande sysselsättning
kunde intagas, förelåge redan nu. För utbildning inom handelsyrkena
kunde såväl formerna lärlingsskola som lärlingskurs komma i fråga.
Lämpliga kurser för utbildning inom handel vore också flerstädes anordnade.
Genom ett mellan bankernas förhandlingsorganisation och svenska
bankmannaförbundet träffat kollektivavtal för bankbud hade bankerna förklarat
sig i princip vara beredda att medverka till att kontorsbuden vid sidan
av tjänsten erhölle viss yrkesutbildning genom deltagande i utbildningskurser
och att i detta syfte bidraga till kostnaderna för deltagande i dylika kurser
samt för anskaffande av undervisningsmateriel. Även om således redan
nu förutsättningar förelåge för de kommunala yrkesundervisningsanstalterna
att anordna yrkesundervisning i lärlingsskolor och lärlingskurser för varubud
m. fl. för utbildning till yrken inom handel och industri mötte det dock
svårigheter att rekrytera dylika kurser, därest de uteslutande skulle bedrivas
å kvällstid. Särskilt för utbildning till industriella yrken bleve nämligen kurserna
relativt tidskrävande, då de förutom teori även måste omfatta yrkesarbete.
Kunde tjänsterna erhålla karaktären av deltidsarbete med möjligheter
att samtidigt bedriva såväl praktiska som teoretiska yrkesstudier skulle
enligt överstyrelsens mening sannolikt större intresse för saken vara att förvänta
hos de unga. Det kunde i detta sammanhang erinras därom, att man
vid vissa skolor anordnat kurser för handelsutbildning med undervisningen
förlagd till morgontid, varvad eleverna (inom handeln anställda varubud och
andra) fått för utbildningen utan löneavdrag delvis utnyttja arbetstid. Även
213
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
hade en del större företag själva ordnat utbildningskurser med liknande vill- I El 40
kor för kursdeltagarna. Det hade emellertid i nämnda fall gällt utbildning för
fortsatt anställning inom de näringsområden, där vederbörande befunno sig
vid tiden för utbildningen. Vid Stockholms stads yrkesskolor hade kurser för
meddelande av grundläggande utbildning av bilmekaniker varit anordnade
för varubud m. fl., ehuru i detta fall vederbörande icke beretts särskild ledighet
av sina arbetsgivare. På grund av bristande tillslutning hade emellertid
dessa kurser, från vilka erfarenheterna eljest bedömts såsom goda, måst
nedläggas. Av det förut anförda exemplet på åtgärder avtalsvägen i syfte
att underlätta för anställda bud att erhålla yrkesutbildning torde framgå, att
åtskilligt skulle kunna åstadkommas genom att parterna på arbetsmarknaden
träffade lämpliga överenskommelser på detta område. En utredning, som
närmare belyste behovet av yrkesutbildning för berörda kategorier ävensom
de sociala vådorna av frånvaron av sådan utbildning torde sannolikt bland
annat också kunna underlätta tillkomsten av dylika överenskommelser. Samhällets
eventuella medverkan i vidare mån än vad med nu gällande regler
kunde ske för anordnande av yrkesutbildning för här berörda kategorier torde
ävenledes böra förutsätta närmare utredning. Frågan vore utan tvivel
värd den största uppmärksamhet.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1946 sammanträtt 8 gånger.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1947.
40. 1946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare och
lantbruksingenjörer.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 18 januari 1946 för att
inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande utbildningen
av lantmätare och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1946):
Johansson, F. L. H., byråchef, ordförande;
Myrbeck, K. D., professor;
Nilsson, N. R., professor, rektor vid lantbrukshögskolan;
Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Hägglund, J. M., byråchef;
Lindkvist, G. B., överlantmätare.
Sekreterare:
Lundgren, J. B., lantmätare.
Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 36; tel. 23 36 60.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen, sedan en kort redogörelse lämnats
för lantmätarnas och lantbruksingenjörcrnas nuvarande utbildning samt olika
under senare tid framkomna förslag till reformering av utbildningen refererats,
bland annat följande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha frågorna om lantmätar -
214
Riksdagsberättelsen.
I E: 40 nas och lantbruksingenjörernas utbildning under senare år vid skilda tillfällen
och i olika sammanhang varit föremål för överväganden. Den dominerande
frågeställningen har därvid varit, huru undervisningen lämpligen bör
avvägas mellan olika ämnen för att tillgodose krav på såväl teknisk som
jordbruks- och skogsekonomisk sakkunskap. Tämligen genomgående ha de
sakkunnigutredningar, som behandlat dessa spörsmål ävensom de myndigheter
och sammanslutningar, vilka äga särskild förtrogenhet därmed, hävdat
den meningen, att utbildningen för närvarande ur jordbruks- och skogsekonomiska
synpunkter icke kan anses tillfredsställande och att densamma
allt för mycket inriktats på rent tekniska ämnen. I den mån de ekonomiska
synpunkterna därvid tillmätts särskild vikt, har även eu förläggning av utbildningen
till annan läroanstalt än tekniska högskolan i Stockholm —- i
första hand lantbrukshögskolan — övervägts, varigenom jämväl önskemålet
om en försöksgård för lantmäteriundervisningen skulle kunna bli tillgodosett.
Hittills har någon samtidig prövning av spörsmålen om lantmäteri- och
lantbruksingenjörsutbildningens organisation icke ägt rum. Såväl 1940 års
sakkunniga för den högre tekniska undervisningen som 1942 års torrläggningssakkunniga
ha emellertid förordat en utredning av dessa frågor i ett
annat sammanhang. Samma uppfattning har också allmänt kommit till uttryck
vid remissbehandlingen av berörda sakkunnigutredningars förslag ävensom
uttalats vid riksdagsbehandlingen av hithörande frågor innevarande år.
Den sålunda ifrågasatta förnyade utredningen rörande frågorna om lantmätarnas
och lantbruksingenjörernas utbildning torde nu böra komma till
stånd. Utredningen torde böra omfatta dessa utbildningsfrågor i hela deras
vidd. Beträffande de skilda problem, som därvid möta, hänvisar jag till den
i det föregående lämnade redogörelsen för den tidigare behandlingen av utbildningsfrågorna.
Enighet synes i stort sett råda därom, att den nuvarande
utbildningen icke tar tillräckligt sikte på bibringandet av nödiga insikter i
jordbruks- och skogsekonomiska ämnen. Utredningen lärer sålunda i första
hand böra inriktas på en undersökning av lämpliga åtgärder för förbättring
av utbildningen i nämnda hänseende, dock utan att kravet på erforderlig
teknisk sakkunskap eftersättes. Önskvärt är givetvis även, att utbildningstiden
icke förlänges. I övrigt böra föreliggande frågor prövas förutsättningslöst,
däribland den viktiga frågan om utbildningens förläggning, varvid de
olika lösningar, som kunna tänkas, böra ingående övervägas. Utredningen
bör i övrigt avse såväl den teoretiska som den praktiska utbildningen. Såvitt
gäller ordnandet av undervisningen i geodesi, bör frågan därom upptagas till
Provning jämväl för de ordinarie studerandena vid avdelningen för väg- och
vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm.
Utredningen bör givetvis även omfatta de ekonomiska sidorna av utbildningsfrågorna.
Noggranna kostnadsberäkningar böra således uppgöras och
organisationsproblemen bedömas med vederbörligt beaktande av kostnadssynpunkter.
De sakkunniga ha intill den 22 november 1946 hållit 7 sammanträden
samt företagit studieresa i Västmanlands län för förberedande undersök
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
ningar i syfte att anskaffa permanent övningsområde för lantmäteriunder- I E: 41
visningen.
Den 4 oktober 1946 avgåvo de sakkunniga utlåtande rörande framställning
från tekniska högskolan i Stockholm angående inrättandet av speciallärarbefattning
i geodesi II.
De sakkunniga lia upprättat förslag till en reformerad lantmäteriutbildning
samt påbörjat utredning beträffande lantbruksingenjörsutbildningen.
Sedan sistnämnda utredning slutförts, återstår dels att undersöka i vilken utsträckning
utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer kan kombineras,
dels att taga ställning till frågan om utbildningens förläggning m. m.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1947.
41. Sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas ekonomiska
förhållanden.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1946 för att
inom departementet biträda med utredning rörande Stockholms högskolas
ekonomiska förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1946).
Dillner, H. J., kansliråd;
Garpe, D. A. J., vice stadssekreterare.
Sekreterare:
Åkerberg, B., sekreterare.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda beslut
anförde departementschefen bland annat följande.
Naturvetenskapliga forskningskommittén avgav den 1 november 1945 ett
betänkande om den naturvetenskapliga forskningens behov av personal, anslag
och lokaler samt förslag om inrättande av ett naturvetenskapligt forskningsråd
(SOU 1945:48). I betänkandet har för varje behandlad institution
avgivits förslag rörande åtgärder, som ansetts erforderliga. De sakkunniga
ha därvid särskilt understrukit, att stödåtgärder äro speciellt behövliga vid
Stockholms högskola, vilkens matematisk-naturvetenskapliga avdelning för
närvarande otvivelaktigt befinner sig i det svåraste läget med avseende på
såväl hjälpkrafter som anslag till forskningens bedrivande. Frågan om stödåtgärder
borde emellertid ej betraktas enbart ur det närvarandes synvinkel
utan måste ses även på mycket lång sikt. Vad det här gällde vore närmast,
om den naturvetenskapliga forskningen även i framtiden skulle fördelas på
tre lärosäten, eller om det ur ekonomisk eller effektivitetssynpunkter vore
lämpligare att koncentrera sig på två av dem, väl då närmast på statsuniversiteten.
De sakkunniga vore för sin del av den bestämda åsikten, alt detta senare
alternativ ej vore lyckligt. Risken för ensidighet vore särskilt stor i ett
litet land och denna risk ökades givetvis, om forskningsinstitutioner genom
sammanslagning skulle hindras från att utvecklas efter individuella linjer.
Såsom sin förhoppning ha de sakkunniga därför och av andra skäl uttalat, att
Stockholms högskolas matematisk-naturvetenskapliga avdelning skall i alla
avseenden jämställas med universitetens motsvarande sektioner, då det gäller
Riksdagsberättelsen.
1 El 41 åtgärder från statens sida till fromma för forskning och akademisk undervisvisning.
De sakkunniga förutsätta emellertid, att Stockholms stad även i fortsättningen
kommer att lämna frikostiga bidrag till högskolan. Med dessa utgångspunkter
ha de sakkunniga utarbetat sina förslag. — ---
Den föreslagna utökningen av stadens åtaganden gent emot högskolan har
ingivit stadens myndigheter betänkligheter. Staden har emellertid förklarat
sig beredd att ingå i förhandlingar med staten.
Även ur statens synpunkt kunna enligt min mening de framlagda vittgående
förslagen väcka betänkligheter. Högskolan har visserligen väl fyllt sin
uppgift, men staten har icke deltagit i högskolans utbyggnad och har intet
avgörande inflytande på högskolans angelägenheter. Någon avvägning ur
statlig synpunkt mellan verksamheten vid universiteten och högskolan har
därför ej ägt rum liksom ej heller någon prövning av frågan om högskolans
framtida ställning i förhallande till staten, därest denna i större omfattning
skulle lämna högskolan ekonomiskt stöd. Även statens och stadens inbördes
förhållande i frågor, som beröra högskolan, synes behöva klarläggas.
För att möjliggöra ett ställningstagande till förutnämnda frågor synes det
nödvändigt att till en början verkställa en ingående undersökning av högskolans
ekonomiska förhallanden. Den nuvarande dispositionen av högskolans
inkomster bör sålunda klarläggas, varvid särskild uppmärksamhet bör fästas
vid fondmedlens användning och möjligheterna till en friare disposition av
dessa medel. Vidare bör en utförlig redogörelse förebringas för de olika avdelningarnas
och institutionernas utgifter och behov av medel. Därvid böra
särskilt beaktas kostnaderna för en behövlig upprustning i avseende å arbetskrafter
av olika slag, utrustning och lokaler. I viss mån giver väl sakkunnigas
betänkande klarhet i dessa frågor. Jag anser emellertid erforderligt,
att en väsentligt mer ingående utredning nu göres, som tillika omfattar
högskolans samtliga avdelningar. Jag betraktar utredningen som en förberedelse
till det slutliga ställningstagandet till förevarande spörsmål.
Utredningen väntas vara slutförd i början av år 1947.
42. 1946 års museisakkunnige.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 februari 1946 för att
inom departementet verkställa överarbetning av det av 1935 års museisakkunniga
avgivna betänkandet angående sammanförande och organisation av i
Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från medelhavsländerna och
främre Orienten samt i samband därmed beakta den av de sakkunniga berörda
frågan, huruvida inom en och samma museiinstitution lämpligen böra
inrymmas, förutom nämnda samlingar, jämväl andra samlingar av övervägande
arkeologisk karaktär:
Curman, J. S., f. d. riksantikvarie.
Sekreterare:
Westholm, D. A., docent.
Såsom expert har anlitats arkitekten N. Tesch.
217
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
Under år 1946 ha 27 sammanträden hållits, förutom vissa konferenser med I E: 43
chefer för de institutioner, som äro berörda av utredningen.
Förslag har upprättats till ett sammanförande i framtiden av vissa samlingar
samt till dessas museala organisation. Vidare ha ritningar upprättats
till de museibyggnadsplaner, som den sakkunnige ämnar framlägga.
Utredningen beräknas vara färdig under första hälften av år 1947.
43. 1946 års prustlönekommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars 1946 för att inom
departementet biträda med utredning och avgiva förslag till revision av
bestämmelserna om prästerskapets avlöning och vad därmed sammanhänger
(se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1946):
Westling, E. A., landshövding, ordförande;
Berger, Å. B. H., kyrkoherde;
Helander, D. A. V., professor;
Mårtensson, J. W., överrevisor, led. av II kamm.;
Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Wohlin, T. H., kammarråd.
Sekreterare:
Brolin, N.-E., förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
lämnade statsrådet Quensel en redogörelse för gällande regler
för församlingsprästernas avlöning och för tidigare förslag till en revision av
det prästerliga avlöningsväsendet samt anförde därefter bland annat följande.
Särskilt under de gångna krigsåren har den antikverade regleringen på det
prästerliga avlöningsområdet berett betydande olägenheter. Stora vanskligheter
mötte exempelvis, när det gällde, att i det prästerliga avlöningssystemet
infoga de erforderliga bestämmelserna för reglering av prästernas avlöningsförhållanden
vid inkallelse till militär beredskapstjänstgöring. Det stod härvid
icke att undvika, att de utfärdade föreskrifterna i detta ämne blevo högeligen
omständliga, invecklade och för andra än experter svårtolkade. Sedan
länge föreligger även ett starkt praktiskt behov av ett inarbetande i gällande
avlöningsreglemente för prästerna av vissa allmänna stadganden betiäffande
löneavdrag vid tjänstledighet, varom Kungl. Maj:t enligt hittills tillämpad
praxis plägar förordna från fall till fall. En dylik författningsmässig reglering
på denna speciella punkt har dock icke ansetts i närvarande läge tillrådlig.
Ett revisionsarbete måste här först företagas från grunden.
I detta samanhang bör även påpekas, att prästernas semestermöjligheter
äro synnerligen otillfredsställande.
Den tjänstepensionsreglering, som finnes för prästerna genomförd, grundar
sig på den samtidigt med prästlönereglcringslagen utfärdade lagen om emeritilöner
för präster. Även denna reglering bygger pa principer, som avsevärt
avvika från dem, vilka vunnit tillämpning för flertalet övriga grupper av be
-
218
Riksdagsberättelsen.
I E: 4a fattningshavare i allmän tjänst. Möjlighet att erhålla tjänstepension (emeritilön)
är icke ordnad för alla inom statskyrkan tjänstgörande präster. På grund
av särskild bestämmelse i emeritilönelagen var finansieringen ur kyrkofonden
av emeritilönema från början förbunden med vissa såsom garantier för fondens
bärighet uppställda förbehåll. Dessa förbehåll äro väl numera —■ från
och med år 1938 — icke längre gällande, men lagstiftningen på detta område
intager likväl alltjämt den ståndpunkten, att de ifrågavarande prästerliga
befattningshavarna icke erhållit någon formell rätt till tjänstepension, på
sätt som tillkommer de statliga befattningshavarna, t. ex. inom civilstaten enligt
det allmänna tjänstepensionsreglementet. Därtill kommer, att emeritiåldern
är för prästerna i förhållande till övriga befattningshavare exceptionellt
hög.
Under senare hälften av 1930-talet yppade sig ett trängande behov att öka
pensionerna för efterlevande till präster.---Åt särskilda sakkunniga
uppdrogs att verkställa utredning och framlägga förslag rörande en förbättrad
ordning på detta område. I sitt den 28 december 1940 avgivna betänkande
anförde de sakkunniga, bland annat:
Då man sålunda icke har anledning till annat antagande än att en förestående
nyordning beträffande de prästerliga avlöningsförhållandena skall komma
att begränsas till en — må vara ingripande — omgestaltning av avlöningssystemets
så att säga lönetekniska struktur och sålunda komma att, åtminstone
i det hela, lämna den reala lönesättningen för här ifrågavarande befattningshavare
orubbad, hava de sakkunniga ansett, att något avgörande
hinder icke bör möta för en rationell lösning av familjepensioneringsfrågan
redan på det gällande prästerliga avlöningssystemets grund.---
De sakkunnigas förslag blev år 1941 av statsmakterna godkänt.---
Av vad jag här anfört torde vara tillräckligt klarlagt, att en reformering av
det prästerliga avlönings- och pensioneringssystemet är i högsta grad påkallad.
En sådan reformering kan dock numera icke begränsas till den rent lönetekniska
sidan.
Jag får erinra om, att Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945 tillsatt
en under finansdepartementet lydande kommitté med uppdrag att verkställa
revision av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid den civila
och militära statsförvaltningen och vid det statsunderstödda kommunala
skolväsendet. Enligt direktiven för denna kommitté skall densamma främst
ha att taga ställning till själva löneavvägningen (reallönestandarden) för befattningshavarna
och därmed förbundna speciellare lönespörsmål (dyrortsgraderingen
m. m.) men även ha att överväga vissa mera rent lönetekniska
problem, såsom övergången till ett nettolönesystem med de särskilda pensionsavdragen
frånräknade redan i löneplanen. Genom beslut den 26 oktober
1945 har Kungl. Maj:t uppdragit åt förenämnda lönekommitté att jämväl avgiva
förslag rörande sådana ändringar i gällande tjänste- och familjepensionsförfattningar,
som påkallas i samband med avlöningsrevisionen.
Det torde med hänsyn till direktiven för den sålunda igångsatta allmännare
219
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
löne- och pensionsutredningen ligga i sakens natur, att en utredning i närva- 1 E. 44
rande läge rörande prästerskapets löne- och pensionsförhållanden likaså niåste
taga sikte på den reala löne- och pensionsutmätningen och härutinnan söka
ernå en rättvis lösning. Tydligt är ock, att den definitiva utformningen
av ett förslag till revision av de prästerliga avlönings- och pensionsbestämmelserna
icke kan ske utan tillbörligt beaktande av 1945 års lönekommittés
blivande arbetsresultat rörande även andra sådana principiella och praktiska
spörsmål, som med hänsyn till ämnets natur äro för de båda utredningsuppdragen
gemensamma.
I detta sammanhang är även att beakta, hurusom de extra ordinarie prästerna
för närvarande — organisatoriskt sett — intaga en rätt olikartad, i vis
sa hänseenden mindre tryggad ställning i förhållande till motsvaiande kategori
befattningshavare inom exempelvis den civila statsförvaltningen. Det torde
vid en allmän utredning rörande de prästerliga avlöningsförhållandena
visa sig ofrånkomligt, att frågan om de extra ordinarie prästernas tjänsteorganisatoriska
ställning jämväl tages under omprövning.
Med hänsyn till naturen av de skiftande spörsmål, som vid den här ifrågasatta
utredningen rörande de prästerliga avlönings- och pensionsförhållandena
måste komma under bedömande, synes syftet med utredningen bäst främjas,
om den i det huvudsakliga får bedrivas förutsättningslöst. Några bindande
direktiv för utredningsarbetet — utöver vad jag härförut berört — lärer fördenskull
lämpligen icke böra meddelas.
De sakkunniga, åt vilka utredningen kommer att anförtros, böra under densamma
bereda vederbörande prästerliga sammanslutningar tillfälle att inför
de sakkunniga göra sina synpunkter pa hithörande spörsmål gällande.
Till kommittén har från ecklesiastikdepartementet överlämnats ett antal
äldre framställningar, berörande prästerskapets avlöning och vad därmed
nära sammanhör, för att av kommittén tagas i övervägande vid dess utredningsarbete.
Sedermera har till kommittén av enskilda personer och organisationer
gjorts ett flertal framställningar i frågor berörande den anbefallda
utredningen, vilka kommittén beslutat taga i övervägande framdeles vid kommitténs
arbete.
Under år 1946 hava de sakkunniga hållit sammantiäden o dagar.
De sakkunniga ha i första hand upptagit till utredning frågan om extra
ordinarie prästers anställningsförhållanden. En sammanställning häröver har
utarbetats av två av de sakkunniga. Utredningsarbetet härutinnan och med
Övriga till ämnet hörande frågor avses komma att fullföljas under år 1947.
44. Domkyrkosakkunniga av år 1946.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 12 april 1946 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande ordnande
av de äldre domkyrkornas ekonomi och förvaltning (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 maj 1946):
Riksdagsberättelsen.
I El 44 Berglöf, L., f. d. generaldirektör, ordförande;
Edling, N. G. S., häradshövding;
Enochsson, E. A., domprost;
Grönquist, E. A., kamrerare;
Holmbäck, Å. E. V., professor, led. av I kamm.;
Skoglund, H. L., kammarråd.
Sekreterare:
Häggqvist, L., t. f. kansliråd (tel. Kanslihuset).
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda be •
myndigande hänvisade statsrådet Quensel till utlåtanden av kammarkollegiet
den 22 februari 1946 samt uttalade, att utredningen i stort sett torde
böra avse de spörsmål, som av kollegiet angivits. I första hand borde alltså
klarläggas huru kostnaderna för domkyrkornas underhåll och vård skulle
bestridas samt formerna för domkyrkorna tillhöriga fastigheters förvaltning.
Kammarkollegiet hade anfört huvudsakligen följande: »---Dom
kyrkoförvaltningens
viktigaste uppgift torde vara vården om själva kyrkobyggnaden
och förvaltningen av domkyrkans fastigheter och kapital. Förstnämnda
uppgift kräver---för dess behöriga fullgörande kvalifikationer
av kulturhistorisk, konstnärlig och byggnadsteknisk art men även insikt i
affärsuppgörelser.---Sistnämnda uppgift fordrar kännedom om affärs
förhållanden
rörande jordbruk och skogsbruk samt stadsfastigheter, om sådana
egendomar — såsom ofta är fallet — tillhöra domkyrkan.
Varken sysslomannen, som enligt kyrkolagen skall vara prästman, eller
domkapitlets ledamöter, vilka utses med hänsikt till helt andra uppgifter,
torde kunna förutsättas besitta kvalifikationer för vare sig den ena eller den
andra uppgiften. Icke heller sammansättningen av de särskilda domkyrkostyrelser,
som handha förvaltningen och vården av vissa domkyrkor, utgör
borgen för förefintligheten av dylik kompetens.--- — Det torde vara för
tjänt
att närmare undersökas, om icke förvaltningen av domkyrkornas fastigheter
och kapital och med domkyrkornas ekonomi förknippade göromål
bör kunna övertagas av stiftsnämnderna.
Samtliga domkyrkor torde utgöra sådana byggnadsminnesmärken av kulturhistoriskt
värde, varom förmäles i sista stycket av § 18 i kungörelsen den
26 november 1920 (nr 744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet.
Inseendet över att domkyrkorna lämpligen underhållas och
vårdas torde sålunda tillkomma byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien.
Den högsta sakkunskap med avseende å vården av domkyrkobyggnaderna
torde också förefinnas hos de nämnda myndigheterna. Det skulle
därför kunna ifrågasättas om icke vården och tillsynen av domkyrkobyggnaderna
helt bör övertagas av dessa myndigheter. —---Vid fastställande
av stater för domkyrkorna och eljest vid fråga om anvisande av medel till
reparation av domkyrkor har fråga uppkommit, huruvida och i vad mån
domkyrkoförsamlingarna borde bidraga till domkyrkornas underhåll.--
— Kravet på bidrag från domkyrkoförsamlingarna till domkyrkas underhåll
grundar sig å den omständigheten, att församlingarna äga disponera dom
-
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
221
kyrkorna för sin gudstjänsthållning samt å otillräckligheten i de mycket be- I E: 44
gränsade tillgångar, som i allmänhet stå till buds för domkyrkornas underhåll.
--—
Vid större reparationer hava efter framställning till riksdagen särskilda
statsbidrag, ofta mycket betydande, esomoftast beviljats.--— Jämväl
från domkyrkoförsamlingarna hava vid dylika tillfällen bidrag lämnats liksom
ock frivilliga enskilda bidrag från stiftens invånare. Eljest hava till domkyrkornas
löpande årliga underhåll bidrag från församlingarna utgått i ringa
omfattning och till obetydliga belopp. Från åtskilliga församlingar---
hava inga som helst bidrag lämnats därtill.
Några generella bestämmelser om domkyrkoförsamlings bidragsskyldighet
till domkyrkas underhåll hava icke utfärdats utan de bidrag som i vissa
fall utgå äro grundade på frivillig överenskommelse mellan vederbörande
domkyrkoförvaltning och församling. Icke heller fördelningen mellan domkyrka
och församling av kostnaderna för själva gudstjänsthållningen och
andra driftkostnader är rationellt och enhetligt ordnad. Då nu tillämpade
ordning med avseende å församlingarnas bidrag till domkyrkorna i ifrågavarande
hänseenden icke synes motsvara krav på ordning, reda och skälighet,
föreligger stort behov av ordnande av hithörande förhållanden. Härvid
lärer hänsyn i varje särskilt fall få tagas till församlingens storlek och bärkraft.
Icke heller de nu utgående årliga statsanslagen till domkyrkornas underhåll
äro bestämda efter rationella grunder. Det bör tagas under övervägande
om icke--- — efter behovet och med beaktande av de bidrag, som böra
utgå av församlingarna, bestämda årliga statsanslag böra utgå till varje
domkyrka för det löpande underhållet.
Av domkyrkornas medel bestridas kostnaderna för vissa för domkyrkorna
främmande ändamål. —--Det har ansetts åligga domkyrkorna att till
handahålla
ämbetslokaler åt domkapitlet ävensom att lämna bidrag till underhåll
av biskopsgården i stiftet — — -—-, allt givetvis i den omfattning domkyrkans
tillgångar förslå därtill. Då övriga utgifter för domkapitlen bestridas
medelst å riksstaten anvisade anslag samt biskoparnas avlöning och
andra utgifter för biskopsgårdarna utgå av kyrkofondens medel, torde böra
övervägas om icke, såsom bidragande till enkelhet och reda i förvaltningen,
vid ett tidsenligt ordnande av domkyrkornas ekonomi domkyrkorna böra
befrias från dessa utgifter.
Huru vården och tillsynen av de äldre domkyrkorna lämpligast skall ordnas
torde tarva närmare utredning. En lokal styrelse för varje sådan domkyrka
torde böra inrättas. I denna styrelse torde även domkyrkoförsamlingen,
därest denna kommer att bidraga till domkyrkans underhåll, böra vara
representerad. Av synnerlig vikt är ock, att styrelsen i sig inrymmer eller
att till styrelsens förfogande ställes erforderlig sakkunskap på det byggnadstekniska
och konstnärliga området. Domkyrkosysslomansinstitutionen
såsom sådan torde böra upphöra och i stället en ledamot av styrelsen eller
222
Riksdagsberättelsen.
I E: 44 hos styrelsen anställd sakkunnig befattningshavare vara föredragande och
verkställande.
Under år 1946 hava de sakkunniga sammanträtt under 4 dagar samt under
en sammanträdesdag företagit en resa till Uppsala för vissa överläggningar.
Inom kommittén har tillsatts en särskild redaktionskommitté, som sammanträtt
under 8 dagar.
De sakkunniga, som ha för avsikt att verkställa särskild utredning beträffande
varje domkyrkas förhållanden, ha från vederbörande domkyrkostyrelser
och domkyrkoförsamlingar infordrat uppgifter rörande dels domkyrkornas
ekonomiska förhållanden, dels domkyrkoförsamlingarnas ekonomiska
ställning i förhållande till domkyrkorna, dels ock domkyrkosysslomännen.
Enär i avbidan på lösningen av frågan om domkyrkosysslomansinstitutionens
upphörande, vilken fråga ingår under de sakkunnigas uppdrag, nya
sysslomän icke böra utses, ha de sakkunniga i skrivelse till statsrådet Quensel
hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för vakanssättning tillsvidare av
ledigblivande domkyrkosysslomansbefattningar.
45. Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behörighet till kyrkliga
ämbeten och tjänster.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 juni 1946 för att
inom departementet biträda med utredning av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten och tjänster samt avgiva de förslag, vartill utredningen
må föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1946):
Bohlin, T. B., biskop, ordförande;
Bredberg, Greta, fru;
Göransson, H. P., överdirektör;
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;
Hartman, C. O., komminister;
Helander, D. A. V., professor;
Junker, Eva-Gun, teol. och fil. kand.;
Leijon, Märta, författarinna;
Lemark, O. W. M., komminister;
Lutteman, Ester, teol. och fil. kand.;
Scheutz, Elsa, församlingsdiakonissa;
Sjöberg, E. K. T., lektor;
Ström, T. V., kyrkoherde;
Svedberg, Ellen, fru, led. av II kamm.
Sekreterare:
Svensson, T. V., förste amanuens.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
den 28 juni 1946 anförde statsrådet Quensel — under erinran
223
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
att frågan om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst vid olika tillfällen varit I El 15
föremål för diskussion, att år 1923 avgivits betänkande och förslag i ämnet
samt att 1946 års riksdag anhållit om utredning i ämnet — vidare i huvudsak
följande.
Vid en förnyad utredning böra de spörsmål, som ingående behandlats i det
år 1923 avgivna betänkandet, särskilt uppmärksammas. Kommitterades mening,
att hänsyn framför allt bör tagas till de samhälleliga intressen, som
beröras av denna fråga, ock icke till ett abstrakt likställighetssträvande, förtjänar
att understrykas. I 1923 års betänkande framhölls, att »något skäl av
principiell natur, varför icke den kvinna, som har håg och fallenhet för den
prästerliga gärningen, skulle kunna intaga den plats, där hon har de rikaste
möjligheterna att arbeta i kyrkans religiösa uppgift, icke torde kunna förebringas».
Det motstånd, som dock finnes mot att giva kvinnan tillträde till prästämbetet,
synes framför allt grunda sig på tolkning av vissa bibelställen. Den
kyrkliga traditionens betydelse på detta område kan man icke heller bortse
ifrån. Den föreliggande frågan är uppenbarligen av ömtålig natur, och härtill
måste den blivande utredningen taga hänsyn. Å andra sidan måste beaktas,
att kvinnan ofta har en andlig utrustning, som gör henne speciellt disponerad
för själavårdande uppgifter och kyrklig tjänst i allmänhet, och att ett genomförande
av den ifrågavarande reformen därför kan förväntas gagna den
kyrkliga verksamheten. Likaså bör beaktas, att brytandet av en urgammal
tradition, även där det är berättigat och av behovet pakallat, alltid pa många
håll väcker motstånd och framkallar betänkligheter, som först tiden och
erfarenheten kunna övervinna. På grund härav synes den eljest möjliga
utvägen att invänta krav på kvinnliga präster från församlingarna själva
icke vara den som bör beträdas.
Jag är av den uppfattningen, att man på ett eller annat sätt först måste
giva kvinnan ett tillfälle att praktiskt visa vad hon kan uträtta i det kyrkliga
arbetet, innan den helt naturligt konservativa opinionen i denna fråga kan
påverkas. Jag ansluter mig sålunda helt till vad som framhölls av de sakkunniga
1923, nämligen att på samma sätt som motståndet mot diakonisstjänsterna
försvann i samma mån diakonissoma finge tillfälle att utöva sin
verksamhet, så kan församlingarnas ställning till föreliggande fråga endast
i ringa grad påverkas genom principskäl och än mindre genom maktspråk,
utan blott därigenom att kvinnan får tillfälle att visa vad hon duger till
såsom präst. Vid en förnyad utredning böra därför övervägas olika möjligheter
att försöksvis kunna pröva kvinnor i olika prästerliga uppgifter. Upplysningar
som stå att finna från andra länder beträffande erfarenheterna
av kvinnor i prästerlig tjänst böra likaså beaktas vid utredningen. Vid utredningen
bör möjligheten att från kvinnligt håll rekrytera prästerliga tjänster
undersökas. Lämpligheten av enkäter bland den studerande kvinnliga ungdomen
vid universitet och gymnasier torde därför böra övervägas.
De sakkunniga ha under år 1946 hållit 1 sammanträde.
224
Riksdag sberättelsen.
I E: 46 46. Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande yrkesutbildningens utformning
med hänsyn till befolkningsutvecklingen.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 juli 1946 för att
inom departementet verkställa utredning rörande de frågor av betydelse för
yrkesutbildningens utformning och anordnande, som sammanhänga med inträffade
och förestående, av befolkningsutvecklingen betingade förändringar
i fråga om vårt lands arbetskraftstillgångars storlek och sammansättning (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 juli och den 19 augusti 1946):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Eriksson, G. E., ombudsman;
Hellman, O. A., överingenjör;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svennilson, S. I., professor.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.
Såsom på sistone i den allmänna ekonomiska debatten från olika håll påpekats,
står vårt land inför genomgripande, med befolkningsutvecklingen
sammanhängande förändringar med avseende på näringslivets försörjning
med arbetskraft. Efter att de arbetsföra åldrarna inom vår befolkning sedan
en lång tid tillbaka undergått kontinuerlig och förhållandevis betydande
stegring, vilken skapat ett underlag för den industriella expansion och
därmed för den välståndsstegring, vårt land kunnat inregistrera, kommer till
följd av den snabba nedgången av nativiteten under perioden efter det förra
världskriget och fram till 1930-talets mitt denna utveckling nu och för en
tid framåt att avlösas av en utveckling med en i stort sett stagnerande arbetsför
befolkning.---
Samtidigt som den totala arbetsföra befolkningen stagnerar, komma inom
denna de yngre åldersgrupperna att kraftigt minska och den arbetsföra befolkningens
ålderssammansättning överhuvudtaget att undergå en stark förskjutning
mot högre ålder.--—
Det är självfallet, att denna befolkningsutveckling kan komma att få genomgripande
konsekvenser för vårt näringslivs utvecklingsbetingelser och
möjligheter till fortsatt expansion. —- -—- —
De befarade olägenheterna och riskerna framstå ännu klarare mot bakgrunden
av vad jag förut anfört beträffande förändringarna i den arbetsföra
befolkningens ålderssammansättning. Den omständigheten, att den arbetsföra
befolkningens stagnation beror på en minskning av de nytillträdande
årgångarna av ung arbetskraft och att inom den produktiva befolkningen
de yngre åldersgrupperna komma att bli absolut och relativt fåtaligare
än förut, kommer att innebära icke endast att näringslivet förlorar de
arbetskraftstillskott, som det förut regelbundet kunnat förfoga över; den synes
därtill komma att innebära, att näringslivet förlorar den rörligaste arbetskraften,
den arbetskraft som är lättast tillgänglig för ny produktion och
för att tillgodose de arbetskraftsbehov, som näringslivets önskvärda, ständigt
fortgående strukturella nyanpassning och utveckling medföra.---—■
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 225
Eftersom den angivna befolkningsutvecklingen icke är enhetlig och lika I E; 46
för olika delar av vårt land utan uppvisar betydande variationer, är det anledning
att antaga, att dess sannolika återverkningar på näringslivets arbetskraftsförsörjning
också komina att framträda med olika styrka för olika
delar av landet.---
På samma sätt som de av befolkningsutvecklingen betingade förändringarna
av arbetskraftstillgången kunna väntas olika träffa olika landsdelar, synas
deras verkningar komma att beröra även olika industrier och näringsgrenar
i olika grad.---
Allmänt taget är det uppenbart, att det förändrade läget med avseende på
de för näringslivet disponibla arbetskraftstillgångamas storlek och sammansättning
aktualiserar icke blott frågor om enskilda näringsgrenars och sysselsättningsområdens
arbetskraftsförsörjning utan även det större problemet
om de tillgängliga arbetskraftsresursernas fördelning på olika produktiva
uppgifter i samhället. I ett läge, då en kontinuerligt framväxande ökning av
dessa resurser icke längre står till buds och det ena behovet ej kan tillgodoses
annat än på bekostnad av det andra, kommer ovillkorligen den inbördes
avvägningen mellan olika sysselsättnings- och produktionsuppgifter i syfte
att tillförsäkra arbetskraften dess bästa användning att framstå såsom betydelsefullare
än förut.
Det måste vara ett samhällsintresse av första ordningen, att de olika i det
föregående berörda problem, som vårt näringsliv ställes inför, bli i god tid
beaktade och att sådana åtgärder vidtagas, som kunna bidraga till att motverka
eller neutralisera de för näringslivet ogynnsamma återverkningar, som
de inträffade eller förutsedda demografiska förändringarna kunna antagas
medföra.----
Såsom jag i ett anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1946 i
samband med mitt förslag om tillkallande av en kommission för fortsatt utredning
rörande skolväsendets organisation m. m. framhöll, torde eu särskild
sakkunnigkommitté böra tillsättas för utredning av frågan om den lägre yrkesutbildningens
ställning i skolsystemet, sedan dessförinnan nyssnämnda
kommission (1946 års skolkommission) behandlat ärendet och uppdragit
vissa riktlinjer för utredningen. Med hänsyn till de i det föregående upptagna
frågornas vikt har jag emellertid funnit det önskvärt att vid sidan av
nämnda utredning jämväl få till stånd en särskild inventering av de speciella,
för yrkesutbildningens anordnande och utformning relevanta problem, som
sammanhänga med de i det föregående berörda, av befolkningsutvecklingen
betingade förändringarna i fråga om våra arbetskraftstillgångars storlek och
sammansättning.
I samband med en sådan inventering böra de frågor, jag i det föregående
berört, upptagas till närmare övervägande i syfte att nå fram till sådana
praktiska slutsatser och förslag med avseende på yrkesulbildningsväsendets
utformning, vartill de kunna befinnas böra föranleda. Dessa överväganden
böra direkt taga sikte på de uppgifter, som i detta sammanhang synas kunna
Bihang till riksdagens prot. 19i7. t samt. 15
Riksdagsberfittelscn.
226
Riksdag sberättelsen.
I Et 46 ankomma på yrkesutbildningen, nämligen att i görligaste mån bidraga till
att öka arbetskraftens rörlighet och till att effektivisera tillvaratagandet och
utnyttjandet av förefintliga arbetskraftsreserver.
I detta hänseende synes det erforderligt, att en översiktlig kartläggning av
arbetskraftstillgångarnas nuvarande och för de närmaste 10—15 åren beräkneliga
»överskottsområden», näringsvis såväl som geografiskt, verkställes.
En sådan kartläggning torde böra omfatta å ena sidan en analys av
respektive geografiska områdens och näringars demografiska förhållanden
och å andra sidan en bedömning av deras egna ekonomiska utvecklingsbetingelser
och därav betingade sannolika framtida arbetskraftsbehov.
Därest det under arbetets gång visar sig, att behov föreligga av särskilda
åtgärder i syfte att möjliggöra en fortlöpande planering och anpassning av
yrkesutbildningsverksamheten med hänsyn till arbetsmarknadens krav, torde
det böra ankomma på de sakkunniga att jämväl framlägga förslag härom.
I sådant avseende synas böra övervägas möjligheterna att, eventuellt i samarbete
med arbetsmarknadens fackliga organisationer, skapa förutsättningar
för en statistisk redovisning av olika yrkeskategoriers demografiska förhållanden,
åldersfördelning m. m., varigenom en säkrare grundval för en fortlöpande
bedömning av arbetskraftsavgång och nyrekryteringsbehov för olika
näringar och yrken kunde erhållas och därmed också en vägledning för yrkesutbildningsverksamhetens
inriktning. — överhuvudtaget torde de sakkunniga
vidare böra uppmärksamma frågan om ett utbyggande av samhällets
möjligheter till en prognostisk bedömning av arbetsmarknadsutvecklingen,
arbetskrafts- och utbildningsbehov för olika yrken och näringar i syfte
att förstärka grundvalen för en ändamålsenlig inriktning av yrkesutbildningsverksamheten.
I delta sammanhang torde även ändamålsenligheten ur här
anlagda synpunkter av de nuvarande formerna för yrkesväglednings- och yrkesorienteringsverksamheten
böra underkastas en prövning.
Med hänsyn till de berörda arbetskraftsproblemens omedelbara aktualitet
torde det kunna befinnas lämpligt, att de särskilda krav på yrkesutbildningens
anordnande, de föranleda, beaktas redan vid övervägandena rörande den
ordning, i vilken yrkesutbildningsväsendets fortsatta utbyggnad bör äga rum.
Det synes sålunda böra övervägas, huruvida och i vad mån vid yrkesutbildningens
utbyggnad sådana skolor och utbildningsanstalter, vilka i särskilt
hög grad kunna tillgodose behovet att tillvarataga lokalt förefintliga arbetskraftsreserver,
böra givas företräde framför skolor, vilka icke i samma man
kunna antagas tjäna detta syfte. I anknytning härtill synes vidare böra prövas
frågan om den lämpliga förläggningen av skolor, för vilka nämnda syfte
är särskilt framträdande, nämligen frågan huruvida skolorna böra förläggas
till de orter eller områden, från vilka elevrekryteringen önskas, eller
till orter, vilkas arbetskraftsbehov utbildningen direkt kan eller bör tillgodose.
I samband därmed torde ävenledes böra undersökas ändamålsenligheten
och omfattningen av näringslivets egna, i direkt anknytning till företagen
drivna yrkesutbildningsanstalter. Slutligen synas, särskilt därest skäl tala för
att yrkesutbildningen förlägges till elevrekryteringsområdena, jämväl böra
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 227
övervägas möjligheterna att anordna tillfälliga eller flyttande yrkesutbild- I El 47
ningskurser för sådana orter eller områden, vilka uppvisa begränsade arbetskraftsöverskolt
men icke kunna uppbära permanenta skolor.
Vissa andra frågor, som likaledes kunna ha betydelse för den ordning, i
vilken yrkesutbildningsväsendet bör utbyggas, torde vidare böra bli föremål
för de sakkunnigas prövning. Den minskade tillgången på yngre och därmed
på rörligare arbetskraft kommer, som jag i det föregående framhållit, att
särskilt aktualisera frågan om arbetskraftens rörlighet.
Å ena sidan kommer i samma mån, som tillgången på ung, s. a. s. normalt
rörlig arbetskraft minskar, behovet att så långt möjligt vidmakthålla
och öka den äldre arbetskraftens rörlighet alt te sig allt mera angeläget.
Det förefaller sannolikt, att behovet av utbildningsmöjligheter för omskolning
av äldre arbetskraft kommer att öka, och icke uteslutet, att detta behovs
tillgodoseende kommer att kräva uppmärksamhet såsom en med yrkesutbildningen
för de unga konkurrerande uppgift.
Å andra sidan torde på grund av den efter hand uppkommande ökade relativa
knappheten på ung arbetskraft och de därmed följande möjligheterna
för unga personer att lätt erhålla anställningar, att byta anställning och att
betinga sig jämförelsevis goda löner även utan sådan yrkesutbildning, som
eljest skulle erfordras, risk föreligga för uppkomsten av sådana förhållanden,
som särskilt aktualisera behovet av yrkesutbildning för just de unga
yrkesutövarna.---
Det framstår som angeläget, att den ordinarie yrkesutbildningsverksamheten
för de unga icke otillbörligt eftersättes och att den så utformas, att den
blir tillräckligt attraktiv. Den erfordras både för att hos de unga yrkesutövarna
skapa den stabilitet i yrkesambitionen, som kan komma dem att motstå
en gynnsam arbetsmarknadssituations frestelser till kortsiktigt lockande
men i längden ofördelaktiga yrkesväxlingar och anställningsbyten, och för
att på lång sikt uppehålla arbetskraftstillgångamas kvalitet.
De sakkunniga torde böra ägna även dessa frågor beaktande och upptaga
såväl omskolningsverksamheten som den ordinarie yrkesutbildningen för de
unga till övervägande utifrån de synpunkter, som i det föregående berörts. De
böra därvid jämväl överväga den förras inordnande och ställning inom yrkesutbildningsväsendet.
Vissa förberedande undersökningar rörande utredningsarbetets planläggning
ha ägt rum.
47. Utredning om arbetsförhållanden m. m. för de underordnade läkarna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 augusti 1946 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående arbets-,
anställnings- och löneförhållanden för de underordnade läkarna
228
Riksdagsberåttelsen.
I E: 47 vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 augusti 1946):
Kjellman, G. H., landshövding, ordförande;
Johnsson, B. E., statskommissarie;
Ljungdahl, M. J. J., professor.
Sekreterare:
Kull, B., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal och tel.: Statskontoret.
Departementschefen anförde vid meddelandet av nämnda bemyndigande
bland annat följande.
Frågan om underläkamas vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
anställnings- och löneförhållanden har varit underställd 1946 års riksdag
(proposition nr 273). Förslaget innebar beträffande den stora gruppen av
underläkare, bland annat, att i fråga om rätten till s. k. intygsersättning ingen
ändring skulle ske i gällande förhållanden.
I mitt anförande till statsrådsprotokollet vid avlåtande av nyssnämnda
proposition framhöll jag, att ett fortsatt provisorium i löne- och därmed
sammanhängande frågor tedde sig ändamålsenligast i avvaktan på resultatet
av ytterligare undersökningar rörande läkarnas arbetsförhållanden m. m.
___En översyn av arbetsförhållandena vid nämnda sjukhus och en
undersökning av möjligheterna att förbättra patalade missförhållanden syntes
påkallade.---
Riksdagen (skrivelse nr 456) godkände Kungl. Maj:ts förslag rörande reglering
av anställnings- och löneförhållandena för de underordnade läkarna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet m. m. Riksdagen anförde
tillika, att den av mig ifrågasatta undersökningen rörande läkarnas arbetsförhållanden
snarast borde komma till stånd.---
De sakkunniga böra taga upp frågan i hela dess vidd och därigenom skapa
underlag för en mera definitiv lösning av de underordnade läkarnas anställnings-
med flera spörsmål. En noggrann undersökning bör alltså ske av läkarnas
nuvarande arbetsförhållanden samt — för den händelse undersökningen
visar, att arbetsbördan är av onormal omfattning — rörande möjligheterna
att åstadkomma erforderliga lättnader. På grundval av denna undersökning
böra de sakkunniga till behandling upptaga frågan om läkarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden.
De sakkunniga ha utverkat bemyndigande, dels den 4 oktober 1946 att i
första hand till behandling upptaga frågan om intygsersättningen samt att,
därest utredningsmännen kunde komma fram till en acceptabel lösning av
denna fråga, framlägga förslag i denna del oberoende av utredningen i övrigt,
dels ock den 9 november 1946 att fullfölja utredningsuppdraget från
den utgångspunkten att vederbörande läkare skulle erbjudas arvodesanställning
med rätt att uppbära oavkortad ersättning för intyg, som utfärdades
i samband med sjukvården.
De sakkunniga ha under år 1946 haft sammanträden 9 dagar.
229
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
Kommitténs återstående arbetsuppgifter beräknas kunna slutföras under J 48
våren 1947.
48. Kommittén för medicinsk högskola i Göteborg.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 20 september 1946
för att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag om en
eventuell medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 september 1946):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;
Brännberg, C. M. L., sjukkassedirektör;
Byttner, J. T., medicinalråd;
von Friesen, O. B., leg. läkare, led. av II kamm.;
Fåhrseus, R. S., professor;
Kahlson, G. S., professor;
Odin, M. O., professor, överläkare;
Rexed, B. A., docent;
Wallgren, A. J., professor;
Weibull, C. H. J., professor.
Expert:
Birch-Lindgren, G., arkitekt.
Sekreterare:
Ranäng, F. E. V., förste byråassistent (tel. Göteborg 11 80 04 eller 15 87 89).
Lokal: Länsstyrelsen i Göteborg.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
den 20 september 1946 anförde departementschefen bland annat
följande.
I skrivelse den 29 juni 1946, nr 463, har riksdagen anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa utredning angående en utökning av de medicinska
utbildningsmöjligheterna.---
I likhet med riksdagen anser jag, att starka skäl tala för att en utredning
kommer till stånd angående utökning av de medicinska utbildningsmöjligheterna
i vårt land.---
Det råder emellertid delade meningar om behovet av ett ökat antal
läkare.---
Enighet synes däremot råda om att de nuvarande utbildningsanstaltema
— de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska institutet
i Stockholm — äro starkt betungade. Det är allmänt omvittnat, att trängseln
vid de medicinska fakulteterna medfört olägenheter för de studerande och
deras utbildning. Utbildningskurserna äro utan tvivel alltför överbelagda, för
att de studerande rationellt skola kunna utnyttja studietiden. Det har därför
länge varit ett önskemål, att deltagarantalet i kurserna skulle kunna minskas.
Särskilt när det gäller klinisk undervisning är den direkta, personliga kontakten
mellan lärare och elever betydelsefull. Undervisningen bör därför så
långt möjligt vara individuell. Men ett mindre antal kursdeltagare förutsät
-
230
Riksdag sberättelsen.
I Et 48 ter anordnandet av flera kurser, och härför torde de nuvarande undervisningsklinikemas
resurser i fråga om lärare, patienter och lokaler icke vara
tillfyllest.
Det synes mig emellertid, som om de sakkunniga i första hand böra överväga
möjligheterna att skapa en fullständig medicinsk fakultet i Göteborg.
Det av karolinska institutets lärarkollegium åberopade förhållandet, att den
kliniska forskningen numera i mycket stor utsträckning bedrives i samarbete
med de teoretiska institutionerna, bör nämligen av de sakkunniga särskilt
uppmärksammas när det gäller att taga ställning till frågan rörande omfattningen
av en eventuell medicinsk utbildningsans fält i Göteborg. En decentralisering
av den medicinska undervisningen redan under de prekliniska studierna
synes dessutom kunna medföra påtagliga fördelar.
Upprättandet av en fullständig medicinsk fakultet i Göteborg kan emellertid
visa sig vara förenat med så stora kostnader eller möta svårigheter av
sådant slag, att även andra lösningar av frågan böra övervägas. De sakkunniga
böra därför undersöka möjligheten att anordna enbart praktisk medicinsk
undervisning för medicine kandidater. Sjukvårdsinrättningarna i Göteborg
erbjuda nämligen utan tvivel ett utomordentligt material just för klinisk
undervisning, vilket även läkarutbildningssakkunniga framhållit. Enbart
klinisk undervisning torde därför relativt lätt kunna komma till stånd där.
De sakkunniga bör emellertid framlägga fullständiga kostnadsberäkningar
för olika alternativa lösningar.
Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på det förhållandet,
att karolinska institutets lärarkollegium i sitt yttrande över förut nämnda
motioner bestämt avstyrkt, att någon del av den kliniska undervisning, som
bedrives vid institutet, överflyttas till Göteborg.
De sakkunniga böra begränsa sin utredning till att omfatta frågan om en
eventuell medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg. Härför talar även önskvärdheten
av att utredningen bedrives med all skyndsamhet, medan man i
Göteborg står inför utbyggandet av sina redan nu existerande sjukvårdsinrättningar.
Oavsett i vilken omfattning medicinsk undervisning må komma att anordnas
i Göteborg, bör även frågan om samordnandet av den eventuella medicinska
utbildningsanstalten med Göteborgs högskola upptagas till prövning.
Sammanträden ha under år 1946 hållits med kommittén 2 gånger och med
ett arbetsutskott inom kommittén likaledes 2 gånger.
Kommitténs arbete under året har huvudsakligen omfattat granskning av
i Göteborg tillgängliga resurser i fråga om studiematerial, lokaliteter etc., undersökning
av möjligheterna att under ett provisorium använda vissa byggnader
till teoretiska institutioner, varvid överläggningar ägt rum med representanter
för Göteborgs stad, samt förberedande undersökningar angående
utrymmesbehov m. m. för erforderliga teoretiska institutioner och angående
231
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
möjligheterna att erhålla lämpliga tomter för sådana institutioner. Ovan- 1 Et 49
nämnda undersökningar ha ännu ej avslutats.
Kommittén beräknas hava slutfört sitt arbete omkring den 1 mars 1947.
49. Kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö.
Genom beslut den 20 september 1946 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild
kommitté för att handhava frågan om utrustning av tandläkarinstitutet i
Malmö och därmed sammanhängande spörsmål.
Av Kungl. Maj:t den 20 september 1946 förordnade ledamöter:
Andrée, T. E., landstingsman, ordförande;
Asker, N. E. P., sjukhusdirektör, tillika sekreterare;
Ehnbom, C. J. G., förste revisor;
Lönnerblad, T., tandläkare;
Pålsson, F., chefstandläkare;
Westin, G. E. N., professor.
Av byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande förordnad ledamot:
Lindqvist,
R., byggnadschef.
Lokal: Sjukhusdirektionens i Malmö konferensrum, Allmänna sjukhuset,
Malmö; tel. namnanrop: »Allmänna sjukhuset».
I Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 20 september 1946 meddelades,
förutom visst bemyndigande för kommittén i fråga om upphandling av utrustning,
bland annat följande föreskrifter:
Kommittén skall ha att förbereda och verkställa upphandling av erforderlig
utrustning för tandläkarinstitutet i Malmö samt för de provisoriska
lokaler, vilka skola ställas till förfogande av Malmö stad för den undervisning
motsvarande andra året av tandläkarutbildningens studieplan, som enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1946 skall anordnas i Malmö för de
studerande, som vårterminen 1946 antagits för undervisning till tandläkarkandidatexamen
vid medicinska fakulteten vid universitetet i Lund. Kommittén
skall vid uppdragets fullgörande beakta, dels att omförmälda provisoriska
lokaler och lokalerna för det nya tandläkarinstitutet äro avsedda att tagas
i bruk för undervisning, de förra från och med vårterminen 1947 och de
senare från och med vårterminen 1948, dels ock att utrustning, som anskaffas
för de provisoriska lokalerna, såvitt möjligt kan komma till användning
även i det nya institutet. Vidare uppdrager Kungl. Maj:t åt kommittén att
i samband med byggnadsarbetena för tandläkarinstitutet i Malmö biträda
byggnadsstyrelsen i frågor, som sammanhänga med den anskaffade utrustningens
anbringande, och beträffande övriga förekommande spörsmål av
beskaffenhet att kräva den speciella sakkunskap rörande odontologisk utbildning
m. m., som kommittén innefattar. Det åligger kommittén att hålla
chefen för ecklesiastikdepartementet underrättad om arbetets fortgång och
ställa sig till efterrättelse de ytterligare direktiv för uppdragets fullgörande,
som av departementschefen må komma att meddelas.
Riksdagsberättelsen.
I El 49 Kommittén har under år 1946 hållit 2 sammanträden. Därjämte har ett
inom kommittén tillsatt arbetsutskott sammanträtt ett flertal gånger.
Efter granskning av ritningar och besök i de provisoriska lokalerna har
behovsberäkning verkställts beträffande såväl möbler som dentalutrustning
för dessa samt anbud för täckande av dessa behov infordrats. Inom kommittén
och dess arbetsutskott har beräkningen av behovet för det nya tandläkarinstitutet
påbörjats. Skrivelser hava avlåtits till svenska dentalföretag
för att utröna lagertillgång och leveransmöjligheter inom landet samt till
amerikanska firmor för infordrande av allmänna offerter.
Kommittén avser att under år 1947 fortsätta arbetet med behovsberäkningen
för det nya tandläkarinstitutet, fastställandet av lämpliga typer för
utrustning av olika slag samt infordrande av anbud.
50. Sakkunnig för utredning rörande utarrendering av ecklesiastika löne
bostållen
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 1 november 1946 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i fråga om de
ändringar av gällande bestämmelser rörande utarrendering av ecklesiastika
löneboställen, som erfordras för att bringa dessa bestämmelser i närmare
överensstämmelse med den s. k. sociala arrendelagstiftningen:
Gynnerstedt, T. V. K., stiftssekreterare.
Sekreterare:
Bäck, G. H. H., e. o. andre kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.
Den sakkunnige har börjat sitt arbete med bearbetningen av vissa till honom
överlämnade äldre förslag rörande ändring i de ecklesiastika arrendebestämmelserna,
bland annat ett av f. d. domänintendenten Bernhard Nilsson
i Landeryd på departementschefens uppdrag utarbetat betänkande av den
7 februari 1944 angående löneboställenas räntabilitet m. m. Därefter ämnar
den sakkunnige utarbeta förslag till ändring av bestämmelserna om utarrendering
av ifrågavarande ecklesiastika boställsjord och vad därmed äger
samband.
Uppdraget beräknas bli slutfört under första hälften av år 1947.
51. 1946 års utredning om den högre utbildningens demokratisering
(studentsociala utredningen).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 november 1946 för
att verkställa utredning angående frågan om universitets- och högskolestudenternas
ekonomiska och sociala förhållanden (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 december 1946):
Edenman, R. H. L., fil. d:r, ordförande;
Dahlström, H. A., med. kand.;
Eckerberg, P. A., sekreterare;
Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
233
Kjellman, L. F., fil. lic.;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;
Norman, N. G., e. o. adjunkt;
Witting, N. O., pol. mag.
Sekreterare:
Forsström, E. G. A., amanuens (tel. 67 07 00).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset 202.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen, efter en redogörelse för tidigare
undersökningar angående den studerande ungdomens ekonomiska och sociala
förhållanden samt för av statsmakterna vidtagna åtgärder för att ekonomiskt
underlätta studier vid universitet och högskolor för obemedlade och mindre
bemedlade studenter, bland annat följande.
De åtgärder statsmakterna hittills vidtagit måste enligt min mening anses
otillräckliga. Alltjämt äro obemedlade och mindre bemedlade studiebegåvade
ungdomar i stor utsträckning av ekonomiska hinder utestängda från möjligheten
att skaffa sig högre utbildning och andra åter kunna icke bedriva universitets-
eller högskolestudier utan att ådraga sig betydande och under många
år kännbara skulder. Med hänsyn härtill och da en stark ökning av tillströmningen
till våra universitet och högskolor är att vänta icke minst till följd av
den genom 1945 och 1946 års stipendiereformer väsentligt vidgade rekryteringsbasen
för dessa läroanstalter, synes det erforderligt att nu verkställa en
allsidig utredning rörande den akademiska ungdomens ekonomiska och sociala
problem.---
Utredningens mål bör vara att på grundvalen av gjorda undersökningar
och överväganden avgiva förslag till åtgärder för att undanröja ännu kvarstående
hinder av ekonomisk natur för studielämplig ungdom att genomgå
utbildning vid våra universitet och högskolor. Detta syfte kan nås på en,
eventuellt flera av tre olika vägar, nämligen studielån, stipendier och lön under
studietiden. Studielån och stipendier äro tidigare prövade stödformer, medan
däremot tanken på lön under studietiden framförts först under senare ar
och med en helt ny principiell motivering. Enligt denna äro högre studier och
fackutbildning att betrakta som samhällsnyttigt arbete, som följaktligen borde
betalas i förhållande till sin betydelse för samhället. Medan stipendier i
princip endast tillfalla ekonomiskt behövande eller givas som belöning för
särskilt framstående prestationer, måste studielön rent principiellt tillfalla
alla utan bchovsprövning.---
Studiekostnadsproblemet måste emellertid behandlas i nära samband med
akademikernas arbetsmarknadsförhållanden. Särskilt aktuella äro fragorna
om rationell yrkesvägledning och tillförlitliga arbetsmarknadsprognoser för
de akademiska yrkena. Även åtgärder på det studentsociala området böra ses
i sitt samband med studiekostnadsfragorna. Ilur studenternas bostadsfraga
löses kan sålunda få stor betydelse även för utformningen av exempelvis den
statliga stipendiegivningen.
Riksdagsberättelsen.
I E: 51 De sakkunniga böra i största möjliga utsträckning utnyttja det utredningsmaterial,
som redan föreligger, framför allt det som sammanbragts av 1945
års akademikerutredning. Genom samråd med statens studielånenämnd torde
dess erfarenheter och synpunkter rörande låne- och stipendieverksamhet böra
inhämtas. Kontakt bör vidare hållas med 1945 års universitetsberedning.
Jag förutsätter härvid, att frågor rörande undervisning och studiernas organisation,
såvitt gäller universiteten samt Stockholms och Göteborgs högskolor,
utredas av den sistnämnda sakkunnigberedningen, men att denna däremot
icke behandlar frågor rörande studenternas ekonomiska och sociala förhållanden.
De sakkunniga böra icke begränsa sin utredning till att avse endast statsuniversiteten,
karolinska institutet och de s. k. fria högskolorna utan böra ingå
på de studentsociala förhållandena även vid de s. k. fackhögskolorna.
När det gäller att finna lämpliga stödformer böra de sakkunniga i första
hand undersöka möjligheten att medelst studielån giva varje studerande tillräckliga
ekonomiska resurser för att under eget ansvar kunna bedriva studier.
Olika kreditformer kunna härvid tänkas. Sannolikt torde de nyligen möjliggjorda
statsgaranterade akademikerlånen kunna erbjuda en lämplig kreditform
även för själva studietiden.---
Ur de studerandes egen synpunkt torde stipendieformen förefalla mest tilltalande.
En sådan lösning av studiekostnadsproblemet är emellertid helt beroende
av statsfinansiella förutsättningar. Finna de sakkunniga likväl denna
stödform vara att föredraga framför ett system med studielån, torde böra beaktas,
att stipendiesystemet bör konstrueras så, att åtminstone alla verkligt
studiebegåvade och obemedlade studenter skola kunna erhålla effektivt stöd.
De sakkunniga böra dessutom taga ställning till frågan, huruvida kontantstipendier
eller naturastipendier äro alt föredraga. Med hänsyn till att studiekostnadsproblemet
väsentligen är ett problem om studenternas levnadskostnader
vill det synas som om naturastipendier i någon form vore att rekommendera.
Erfarenheterna av de nuvarande statsstipendierna i form av fri bostad
och kost äro gynnsamma. Under alla förhållanden torde det vidare vara
lämpligt att pa nagot sätt kombinera en statlig stipendiegivning med stöd åt
studentbostadsbyggandet. De sakkunniga böra därför pröva olika tänkbara
former av sådant stöd, varvid i första hand direkta kapitalsubventioner och
hyressubventioner torde ifrågakomma. Vidare bör inrättandet av särskilda
studentmatsalar övervägas, eftersom avsevärda besparingar i levnadskostnaderna
torde stå att vinna även på detta område.
I samband med bostadsfrågan böra även de gifta studenternas speciella
problem uppmärksammas. Hyressubventioner i någon form torde sålunda
kunna tänkas för s. k. studentfamiljer, oavsett om de bo i studentbostadshus
eller hyra i öppna marknaden. Det i den allmänna diskussionen framförda
förslaget om särskilda kollektivhus för studentfamiljer med barn torde likaledes
böra bli föremål för prövning.
Ett radikalt och fullständigt utbyggande av det statliga stipendiesystemet
skulle i realiteten innebära en form av studielön.---Det är därför an
-
235
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
geläget, att de sakkunniga även taga ställning till själva principfrågan, näm- I Et 51
ligen huruvida ett statligt ekonomiskt stöd till de studerande vid universitet
och högskolor bör givas med eller utan individuell behovsprövning.
Ett utbyggande av stipendiesystemet skulle komma att aktualisera även en
rad andra frågor, som de sakkunniga böra taga ställning till. Härvid står
spörsmålet om de akademiska studiernas frihet i förgrunden. En viss kontroll
av stipendiaternas eller låntagarnas studieresultat måste nämligen under
alla förhållanden komma till stånd.---Det gäller att söka undvika, att
en större ekonomisk trygghet för de enskilda under studietiden vinnes på
bekostnad av deras frihet i studierna.
____De sakkunniga torde icke böra förbigå den synnerligen komplicerade
frågan om en reglerad tillströmning till universitet och högskolor. Jag
förutsätter emellertid, att en vägledande synpunkt för de sakkunniga kommer
att vara önskvärdheten av att såvitt möjligt undvika spärrar byggda på
andra grunder än ett kvalitativt urval.
Av största betydelse i detta sammanhang är frågan om en rationell yrkesvägledning
samt tillförlitliga arbetsmarknadsprognoser för de akademiska yrkena.
Jag delar också de allmänna synpunkter, som i denna fråga framförts
av Sveriges yngre akademikers centralorganisation i skrivelse till Ivungl. Maj :t
detta år. I nämnda skrivelse framhålles bland annat vikten av att tillströmningen
till de intellektuella banorna från början ledes på sådant sätt, att arbetsmarknadens
behov i största möjliga utsträckning bli tillgodosedda, samtidigt
som felinvesteringar i utbildningshänseende undvikas. - Man
föreslår inrättandet av ett permanent organ för utförande av prognoser rörande
den intellektuella arbetsmarknaden. Även riksdagen har (skrivelsen 1943:
376) hos Kungl. Maj:t hemställt om åtgärder i syfte att åstadkomma bättre
vägledning för den studerande ungdomen vid dess yrkesval samt framhållit,
att en objektiv yrkesvägledning borde grunda sig på tillförlitliga arbetsmarknadsprognoser.
Tillskapandet av ett prognosinstitut för den intellektuella arbetsmarknaden
bör följaktligen övervägas av utredningen. Man bör därvid i första hand
eftersträva, att administrativt så nära som möjligt söka knyta ett sådant
organ till redan nu existerande institutioner, sasom arbetsmarknadskommissionen
eller statistiska centralbyrån. Beträffande frågan om en förbättrad
universitetsstatistik förutsätter jag en nära samverkan mellan de sakkunniga
och 1945 års universitetsberedning.
Till de studentsociala frågorna hör även studenthälsovården, och det är
önskvärt, att de sakkunniga framlägga förslag syftande till en obligatorisk
hälsokontroll av samt fri sjukvård för den vid universitet och högskolor studerande
ungdomen. Frågan om studenternas fysiska fostran förtjänar jämväl
att uppmärksammas i delta sammanhang. Slutligen vill jag framhålla, att de
sakkunniga böra kunna upptaga även andra än i det föregående angivna studentekonomiska
och studentsociala spörsmål till behandling.
Den vägledande synpunkten för de sakkunniga bör vara önskvärdheten
av att framlägga positiva förslag till de högre utbildningsmöjligheternas de
-
Riksdagsberättelsen.
I Et 51 mokratisering genom undanröjande av de ekonomiska hindren för tillträdet
till de högre utbildningsanstalterna. Utöver denna allmänna målsättning bör
utredningen bedrivas förutsättningslöst. För att snabbt ernå praktiskt genomförbara
resultat böra de sakkunniga — om så befinnes lämpligt — successivt
framlägga avgränsade förslag.
52. Sakkunniga för utredning rörande grunderna för statsunderstöd till
folkbiblioteksväsendet.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1946 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 december 1946):
Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm., ordförande;
Hjelmqvist, B. O., förste bibbotekskonsulent;
Larson, C. L., överlärare.
I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.
Genom 1930 års biblioteksreform skapades ekonomiska förutsättningar för
den betydande utveckling som folkbiblioteksväsendet sedan dess genomgått.
I förening med en stark stegring av kommunernas insatser ledde de ökade
statsunderstöden till en omfattande utbyggnad av verksamheten i såväl kvantitativt
som kvalitativt hänseende. Denna kraftiga utveckling har å sin sida
medfört, att 1930 års bestämmelser i flera avseenden inte längre svara mot
sitt syfte. Samtidigt som utlåningsverksamheten ökat ha penningvärdets
förändringar därjämte haft till resultat, att de i olika avseenden maximerade
statsunderstöden undergått en reell värdeminskning.
De sakkunniga böra underkasta nu gällande bestämmelser angående statens
understödjande av folkbiblioteksväsendet och i samband därmed stående
frågor en ingående granskning och framlägga de förslag, vartill granskningen
kan föranleda. Granskningen bör ha till syfte att bringa nu gällande
villkor för statsunderstöd i överensstämmelse med de krav, som biblioteksväsendets
fortsatta utveckling har framkallat. Därjämte böra de sakkunniga
uppmärksamma de möjligheter som finnas att i övrigt främja biblioteksverksamheten.
Som en brist hos folkbiblioteksväsendet har ansetts vara, att biblioteksverksamheten
icke når ut till landets alla delar. Många kommuner sakna ännu
statsunderstödd biblioteksverksamhet och i åtskilliga kommuner, där folkbibliotek
äro upprättade, är biblioteksverksamheten av obetydlig omfattning.
Den beslutade nya kommunindelningen kan i detta avsende komma att medföra
ett förbättrat utgångsläge. De sakkunniga synas emellertid böra undersöka,
huruvida några ytterligare åtgärder kunna vidtagas för att skapa en
biblioteksorganisation av sadan omfattning, att landets samtliga medborgare
beredas sa vitt möjligt lika möjligheter till lån av litteratur för såväl studier
som förströelse.
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.
237
För närvarande utgår statsunderstöd dels till kommunala och med dem X E: 52
likställda folkbibliotek och dels till folkbiblioteksverksamhet i sammanhang
med studiecirkelarbete.---De sakkunniga böra överväga, om och på
vad sätt det är möjligt att samordna biblioteksverksamheten inom vederbörande
ort utan att därigenom bildningsarbetets krav på tillgång till för studiecirkelverksamheten
erforderlig litteratur åsidosättes.
En av orsakerna till den bristande räckvidden hos de nuvarande understödsbestämmelserna
ligger däri, att statsunderstödet till biblioteksverksamheten
inom en och samma kommun är maximerat ----Då bestämmelsen
ursprungligen tillkom, voro endast ett fåtal kommuner berättigade till erhållande
av maximibeloppet. Med penningvärdets fall och biblioteksväsendets
utveckling ha förhållandena i detta avsende blivit annorlunda. Under
sådana omständigheter är en omprövning av maximeringsbestämmelsen
oundgänglig. Det synes därvid angeläget, att understödsvillkoren formuleras
så, att kommunerna stimuleras till ökade insatser för biblioteksväsendets utveckling.
Även vissa andra i bibliotekskungörelsen fastställda maximi- och
minimibelopp torde böra underkastas revision.
Vid utformningen av nu gällande statsunderstödsbestämmelser har man
på olika sätt sökt främja en kvalitetsmässigt tillfredsställande biblioteksverksamhet.
I detta syfte äro statsunderstöden, så snart det gäller större förhållanden,
uppdelade på grundunderstöd och två olika tilläggsunderstöd, så avpassade,
att statsunderstöd jämte tilläggsunderstöd icke överstiga det belopp,
som biblioteket erhåller från andra håll än staten. Tilläggsunderstöden avse
att premiera bibliotek med å ena sidan läsrum och handbokssamling och å
andra sidan kvalificerad personal. Till följd av statsunderstödens maximering
äro bestämmelsernas möjligheter att främja det med dem avsedda syftet
numera förhållandevis begränsade. Det har även ifrågasatts, om en premiering
av denna typ alltjämt är önskvärd eller om det icke nu torde vara möjligt
att av samtliga bibliotek, som erhålla statsunderstöd över ett visst belopp,
kräva såväl handbokssamling som på visst sätt utbildad personal. Vid
sin översyn av bibliotekskungörelsens bestämmelser böra de sakkunniga uppmärksamma
denna fråga.
I detta sammanhang bör även till behandling upptagas frågan om de kompetenskrav,
som böra ställas på bibliotekspersonalen.---Med den om
fattning,
folkbiblioteksverksamheten erhållit, och med den betydelse, som
biblioteken äga för folkbildningsarbetet, torde det böra övervägas, om icke
mera preciserade kompetenskrav, främst för den heltidsanställda personalen,
böra uppställas.
I nära samband med kompetensfrågan står bibliotekspersonalens lönefråga.
Av folkbibliotekens personalorganisation liar framhållits, att den nuvarande
låga lönesättningen inom folkbiblioteken utgör ett hinder för en kvalitativt
god rekrytering till bibliotekarieyrkel. Med utgångspunkt härifrån
böra de sakkunniga pröva, huruvida några åtgärder från statens sida äro
behövliga för att tillförsäkra bibliotekspersonalen en mot den erforderliga
238
Riksdagsberättelsen.
I Et 52 kompetensen svarande avlöning. Även frågan om bibliotekarieutbildningen
bör prövas av de sakkunniga.
I fråga om centralbiblioteken har 1944 års folkbildningsutredning framlagt
ett förslag om omedelbar ökning av det särskilda statsunderstödet till
dessa bibliotek för att möjliggöra en effektiviserad biblioteksverksamhet på
landsbygden. De sakkunniga böra undersöka, huruvida några ytterligare åtgärder
äro nödvändiga för att främja centralbibliotekens arbete.
—--Beträffande av staten ägda sjukvårdsinrättningar finnas inga före
skrifter
angående biblioteksverksamhet. De sakkunniga böra uppmärksamma
möjligheterna att få till stånd en ordnad biblioteksverksamhet även vid dessa
sjukhus. Frågan om biblioteksverksamhet vid fångvårdsinrättningar och liknande
anstalter bör likaledes göras till föremål för prövning.
-— --I sitt förslag till undervisningsplaner för folkskolan (SOU 1946:
15) har 1940 års skolutredning starkt understrukit, att varje skola bör äga
ett så vitt möjligt välförsett skolbibliotek. Någon föreskrift härom föreligger
för närvarande icke, och ett stort antal skoldistrikt saknar alltjämt biblioteksverksamhet.
Med skolbibliotekets centrala betydelse för skolarbetet kan
detta förhållande icke betraktas som tillfredsställande. Det torde kunna ifrågasättas,
huruvida inrättande av skolbibliotek skall vara avhängigt av de
lokala myndigheternas intresse. Med hänsyn härtill bör övervägas, huruvida
statens understöd till skolbiblioteken icke bör utformas annorlunda än vad
som nu är fallet och göras beroende av omfattningen av den undervisningsverksamhet,
som skolan bedriver.
I fråga om understöden till andra skoltyper böra de sakkunniga överväga,
huruvida statsunderstöd jämväl bör utgå till vissa nu icke statsunderstödsberättigade
skolformer.
Slutligen böra de sakkunniga uppmärksamma möjligheterna till rationalisering
av det bibliotekstekniska arbetet. Eftersom biblioteken i stort sett
arbeta med samma bokmaterial är det möjligt att genom någon central organisation
låta utföra t. ex. vissa katalogiseringsarbeten. En rationaliseringsverksamhet
av detta slag har påbörjats av de olika biblioteksorganisationerna.
De sakkunniga böra pröva, på vad sätt verksamheten kan främjas och
utvecklas.
Jordbruksdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. 1937 års riksskogstaxeringsnämnd (1944: I 12; 1945: I 14; 1946: I 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:
Nyblom, A. E., länsjägmästare, ordförande;
Jonson, T. W., f. d. professor, vice ordförande;
Lindeberg, E. F. L., landshövding;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
239
Nordquist, M., jägmästare; I Jo: 4
Näslund, H. M. E., professor.
Sekreterare, överledare för fältarbetena samt föreståndare för räknekontoret
hos nämnden:
Hagberg, A. E., biträdande jägmästare.
Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.
Nämnden har den 13 december 1946 avgivit en redogörelse för riksskogstaxeringens
tekniska utförande samt därvid använda metoder och vunna
erfarenheter.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt till
område å Djurgården (1944: I 13; 1945: I 15; 1946: I 11).
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 september 1944 för att verkställa utredning
rörande lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården,
därvid även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten i avseende
å byggnader m. m. skola utredas:
Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.
Efter att i skrivelse med promemoria den 4 juli 1946 ha framhållit att utredningsuppdraget
på grund av ändrade förhållanden icke syntes böra fullföljas,
har utredningsmannen den 5 juli 1946 blivit entledigad från uppdraget.
3. 1942 års björnutredning (1944:1 20; 1945:1 19; 1946:1 15).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1942):
Sundberg, R. A., landssekreterare, ordförande;
Johansson, H., lappfogde;
Dahlbeck, N., fil. d:r, tillika sekreterare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I Jo 29.
Utredningen har avvaktat verkningarna av de bestämmelser angående
jakt å björn och lo, som finnas intagna i kungörelsen den 17 juni 1943
(SFS nr 519) angående tillfälliga ändringar i fridlysningstidema för vissa
djurslag.
Enligt Kungl. Maj ds beslut den 29 november 1946 har utredningens verksamhet
upphört från den 1 december 1946.
4. Utredning rörande ny lagstiftning om uppsikt å jordbruk (1945:1 30;
1946: I 21).
Tillkallade jämlikt Kungl. Majds bemyndiganden den 12 maj och den 21
juli 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1944):
Wililborg, N., f. d. häradshövding, ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Falk, N. J., hypoteksdirektör;
240
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 4 Janson, S., agronom, led. av II kamm.;
Nilsson, A., lantbrukare;
Hellbacken, G. K., hemmansägare, led. av II kamm.;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.
Sekreterare:
Andersson, H. G., hovrättsassessor.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 30.
Utredningen, som under år 1946 hållit 5 sammanträden, har den 30 september
1946 avgivit ett betänkande med förslag till ny lagstiftning om uppsikt
å jordbruk (SOU 1946:64).
Vidare har utredningen den 29 oktober 1946 avgivit yttrande över ett av
1942 års jordbrukskommitté avgivet betänkande angående riktlinjer för den
framtida jordbrukspolitiken.
Utredningens uppdrag har därmed slutförts.
5. Utredning för verkställandet av överarbetning av statens hästexportberednings
utredning rörande användningen av å beredningens verksamhet uppkommen
behållning (1945:1 31; 1946:1 22).
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1944:
Bouveng, G. A., expeditionschef.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 november 1946 har utredningsmannens
verksamhet upphört från den 1 december 1946.
6. 1945 års lantmäteriutredning (1946:1 24).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1945 för att
verkställa utredning rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 april 1945):
Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II kamm.;
Arvidsson, K. A. V. byråchef;
Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm.;
Sandberg, A. G. N., byråchef.
Experter:
Garlsson, A., kansliråd (fr. o. m. den 23 augusti 1946);
Elmhed, E. V., byrådirektör (fr. o. m. den 30 september 1946).
Förordnade att biträda utredningen med vissa utredningsuppgifter:
Bysjö, Å. S., amanuens (fr. o. m. den 24 april 1946);
Charpentier, J. R. H., amanuens (fr. o. m. den 20 maj 1946).
Sekreterare:
Sollander, E. R., förste amanuens.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Jo 24.
Utredningen, som under år 1946 sammanträtt under 14 dagar ävensom företagit
vissa studieresor, har den 19 december 1946 avgivit betänkande med
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdeparteirtentet.
241
förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhål- I Jo; 8
landen m. m.
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande lagstiftning om föreningar för gemensamt ägande och
gemensam drift av jordbruk (1946: I 28).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 juli 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 augusti 1945)
dels såsom utredningsman:
Nordfelt, Hj., revisionssekreterare;
dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:
Andersson, J. A., bankofullmäktig, led. av II karnm.;
Jansson, F., lantbrukare, landstingsman;
Olsson, K. H., byråchef;
örborn, K. A., agronom.
Sekreterare:
Lundgren, Å. V„ hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 februari 1946).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Jo 28.
Utredningsmannen har den 21 oktober 1946 avgivit betänkande med förslag
till lag om sambruksföreningar (SOU 1946: 70).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 7.946“ års kommitté för planläggning av täckdikningsförsök.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag till planläggningen av försök m. m.
rörande täckdikning (se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli 1946):
Hägglund, J. M., byråchef, ordförande;
Gustafsson, Y. H., professor;
Hallin, S. G. V., lantbruksingenjör;
Perman, O. T., försöksgårdsföreståndare;
Torssell, B. R. M., professor.
Experter:
Adolfsson, T., jordbrukskonsulent;
Almlöf, E. V., jordbrukskonsulent;
Ekström, P. G. J., statsgeolog;
Sjölund, E. O., jordbrukskonsulent.
Sekreterare:
Hessel, N. O., agronom.
Direktiven för utredningsarbetet framgå av föredragandens, statsrådet
Sträng, anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Statsrådet
Sträng anförde härvid bland annat följande.
Stora besparingar stå givetvis att vinna i fråga om arbetskraften vid täckdikning,
därest förbättrade maskinella hjälpmedel för dikningar kunna er
Bihang
till riksdagens prot. 1947. 1 sand. 16
Riksdagsberättelsen.
242
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 8 hållas. Emellertid är det även av största betydelse att själva dikningen sker
på mest ändamålsenliga och lämpliga sätt och mot minsta möjliga kostnader.
Ur ekonomisk synpunkt är denna fråga uppenbarligen av stor betydelse
för jordbrukarna. Sålunda skulle högst avsevärda besparingar i kostnaderna
för täckdikningen kunna ske, för den händelse genom försök kunde
utrönas, att samma resultat uppnåddes, därest dikena lades mindre tätt eller
till mindre djup än nu vanligen sker. Tidigare ha vissa försök och undersökningar
beträffande nu berörda spörsmål företagits. Dessa försök och undersökningar
ha icke varit tillräckligt omfattande för att man av desamma
skall kunna få några mera allmängiltiga svar på de föreliggnde problemen.
Med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse förevarande spörsmål äga
för jordbrukarna synes mig mera omfattande försök och undersökningar böra
komma till stånd på detta område. Försöken torde för att lämna ett såvitt
möjligt säkert underlag för problemens bedömande böra förläggas på olika
jordar inom landet. Det synes tillika ändamålsenligt, att dessa anordnas såväl
såsom mera ingående försök och då anslutas till statens försöksgårdar eller
andra lämpliga gårdar, vilka kunna stå till förfogande, som ock såsom enklare
försök, som göras vid lämpliga försöksgårdar i olika delar av landet.
De rent vetenskapliga försök, vilka kunna finnas påkallade, torde böra utföras
under lantbrukshögskolans ledning. För att dessa försök och undersökningar,
vilka sannolikt komma att draga icke obetydliga kostnader, skola
nå sitt ändamål är det nödvändigt att desamma noga planläggas och föregås
av bland annat vissa markundersökningar beträffande de platser dit de böra
förläggas. Det synes därför lämpligast, att planläggningen av försöken och
undersökningarna ske genom särskilda sakkunniga efter samråd med lantbrukshögskolan.
Kommittén, som intill den 1 december 1946 hållit 5 sammanträden, varjämte
vissa studieresor företagits, har den 30 november 1946 avgivit utredning
med förslag angående planläggningen av försök m. m. rörande täckdikning.
Utredningsuppdraget är därmed avslutat.
9. 1946 års utredning angående central fiskeristyrelse.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande inrättande av central fiskeristyrelse
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;
Corneliusson, S., ombudsman;
Hessle, C. W., byrådirektör;
Murray, C. A., byråchef;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Expert:
Alm, G. O., byråchef.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
243
Sekreterare: I Jot 10
Ossmark, J. O. L., t. f. förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen framgå av föredragandens, statsrådet Sträng,
anförande vid meddelandet av förenämnda bemydigande. Efter att ha redogjort
för innehållet i en av 1945 års fiskeriutredning den 17 maj 1946 avgiven
skrivelse, vari hemställts att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta förslag till
central administration för fiskerinäringen, anförde statsrådet bland annat
följande.
Det är troligt, att den centrala förvaltningsapparaten på jordbrukets område
kommer att ställas inför delvis nya och i varje fall mera omfattande
uppgifter i framtiden, vilket kommer att erfordra vissa organisatoriska omläggningar
och förändringar. I ett sådant läge skulle det kunna befinnas
lämpligt att hänskjuta de åtgärder, som avse fiskerinäringens befrämjande,
till ett från den övriga jordbruksförvaltningen fristående organ. Ett ställningstagande
skulle då i hög grad underlättas, om en organisationsplan för
en fiskeristyrelse förelåge. Det är icke minst med hänsyn härtill, som jag ansett
en utredning om ett centralorgan för fiskeriärenden ej längre böra uppskjutas
utan omedelbart igångsättas.
Då onekligen vissa skäl tala för att fiskets pris- och avsättningsfrågor böra
hänföras till samma organ, som kan komma att handha övriga prisregleringsåtgärder
på jordbrukets område, synes den av mig här förordade utredningen
i första hand böra undersöka, huruvida redan de uppgifter till befrämjande
av fiskerinäringen, som åvila lantbruksstyrelsens fiskeribyrå,
kunna bilda tillräckligt underlag såsom verksamhetsfält för en självständig
fiskeristyrelse. Därest denna fråga besvaras jakande, bör en organisationsplan
för en styrelse med här avsedda uppgifter utarbetas. Därjämte torde
emellertid en organisationsplan böra upprättas jämväl i enlighet med det
alternativ, som 1945 års fiskeriutredning närmast förordat och som innebär
att samtliga fiskerifrågor få handhavas av samma myndighet. Detta alternativ
torde få en alldeles särskild betydelse, därest de sakkunniga finna att ett
avskiljande av pris- och avsättningsärenden från övriga fiskerifrågor skulle
giva otillräckligt arbetsfält för ett fristående statligt organ.
Utredningen, som intill den 25 november 1946 sammanträtt under 10 dagar,
har den 30 december 1946 avgivit betänkande med förslag angående
inrättande av en central fiskeristyrelse m. m.
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
10. Statens sockernämnd (1944:1 9; 1945:1 11; 1946:1 7).
Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (SFS nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (SFS nr 710) och den 28
juni 1946 (SFS nr 515).
244
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 10 Ledamöter:
Mannerfelt, G. E. A., landshövding, ordförande;
Carlborn, Hj., direktör;
Degerstedt, Hj., direktör;
Backman, H. R., hovrättsråd.
Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:
Christoffersson, O., agronom;
Lovén, P., landstingsman.
Föredragande för tvister angående betarbetarlöner m. m.:
Jacobsson, G., jur. kand.
Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning'' av svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:
Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.
Föredragande och kontrollant i frågor rörande anslag och lån för lastningsoch
lossningsanordningar för sockerbetor:
von Friesen, E., f. d. distriktschef (avliden den 3 oktober 1946).
Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel.: 710 97.
Nämnden har under år 1946 sammanträtt 17 dagar.
Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat fortlöpande kontroll över
svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet. Nämnden har t. o. m. skördeåret
1945/46 kontrollerat den betodlare åliggande skyldigheten att jämlikt
till nämnden avlämnad förbindelse erlägga viss minsta ersättning för utfört
betarbete. Sistnämnda funktion har numera inskränkts till viss upplysningsverksamhet
beträffande betarbetarlöner. Nämnden har uppburit den avgift,
som betodlarna enligt till nämnden avgiven förbindelse haft att erlägga, och
efter av Kungl. Maj:t lämnade föreskrifter fördelat influtna avgiftsmedel.
Vidare har nämnden haft att handlägga inkomna ansökningar om bidrag
och lån av statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor.
Kungl. Maj:t har den 24 maj 1946 i anledning av riksdagens skrivelse den
22 maj 1946, nr 259, uppdragit åt nämnden att i samråd med statens priskontrollnämnd
verkställa utredning rörande detaljhandelspriset å socker.
11. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1944: I 10; 1945: I 12;
1946: I 8).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.
Ledamöter,
utsedda av Kungl. Maj:t:
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:
Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
245
utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank: I Joi 12
Allstrin, B., bankdirektör;
utsedd av styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan:
Waller, T., revisor.
Suppleanter, resp.:
Berger, O. A., kansliråd;
Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;
Cederström, A., friherre, godsägare.
Verkställande tjänsteman:
Stjemberg, S. T., jur. kand.
Lokal: Näckströmsgatan 1; tel.: 20 02 80.
Nämnden har under år 1946 sammanträtt 9 gånger. För besiktning av belånade
eller till belåning ifrågasatta egendomar ha vissa resor företagits av
nämnens ledamöter och verkställande tjänsteman.
Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlarna, som visat sig
erforderliga, ha genom cirkulärskrivelser lämnats dessa.
Under året ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 1 869 200 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 464 stycken.
12. Lyckebyåutredningen (1944: I 11; 1945: I 13; 1946: I 9).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 23 oktober 1936:
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;
Herbe, G. H., egnahemsdirektör;
Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.
Förordnade att såsom adjungerade ledamöter av utredningen deltaga vid
behandlingen av frågor rörande utarbetande av fastighetsbildningsplaner
inom Lyckeby området:
Amberg, K. G. T., överlantmätare;
Edstam, B. F. O., överlantmätare.
Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel.: 24 eller 825.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.
Under tiden den 6 november 1945—den 21 november 1946 har utredningen
hållit 5 sammanträden.
Arbetet med årännans uppgrävning har försenats ytterligare, så att slutbesiktning
av detsamma icke kan förväntas ske förrän i början av år 1947.
Arbetet med upptagning av småkanalerna, vilket arbete enligt entreprenadavtal
skulle slutföras till 1947 års utgång, har även på grund av åtskilliga
svårigheter blivit avsevärt försenat.
246
Riksdagsberåttelsen.
I Jo: 12 Kolonisationsverksamheten har fortgått i huvudsaklig överensstämmelse
med tidigare tillämpade riktlinjer. Efter överläggningar med utredningen har
statens sakrevision den 14 oktober 1946 framlagt förslag rörande kolonisationen.
Enligt detta skall utredningen fullfölja den egentliga torrläggningsverksamheten,
anlägga det lokala vägnätet och bemyndigas att för underlättande
av fastighetsbildningen förvärva viss mark intill den 1 juli 1947,
då handhavandet av kolonisationsverksamheten föreslås skola omhändertagas
av egnahemsorganen.
13. Epizootisakkunniga (1944: I 15; 1945: I 16; 1946: I 12).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1939):
Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande (avliden den 16 december
1946);
Fallenius, B. A., statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 17 december
1946);
Höjer, J. A., generaldirektör;
Magnusson, H. G., professor;
Jerlov, S., chefveterinär;
Lanke, B. T., sekreterare;
Nilsson, M. Hj., lantbrukare.
Experter:
Askelöf, I. T., försäkringsdirektör;
Börjesson, A., disponent;
Jeppsson, H. Hj., distriktsveterinär;
Svegart, H. L., landskanslist;
Wingborg, A. H. B., förste aktuarie.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21.
Under år 1946 ha de sakkunniga hållit 4 sammanträden.
De sakkunniga ha för avsikt att i början av år 1947 framlägga förslag angående
den statsunderstödda försäkringsverksamheten mot förluster på grund
av smittsamma husdjurssjukdomar, varmed de sakkunnigas uppdrag kom:
mer att vara slutfört.
14. Statens linnämnd (1944: I 17; 1945: I 17; 1946: I 13).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (SFS nr 448).
Ledamöter:
Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Larsson, N., hemmansägare;
Leman, A., disponent;
Paues, E. W., direktör;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
247
Svensson, D., lantbrukare; I Jo : 16
Åkerman, E. Ä., professor.
Sekreterare:
Heidendahl, N. M., direktör.
Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.
Under år 1946 har nämnden hållit 11 sammanträden.
Linnämnden har följt den ekonomiska utvecklingen vid lin- och hampberedningsföretagen
och företagit undersökningar rörande produktionskostnaderna
för olika detaljer i lin- och hampberedningen. Genom jämförelser
av produktionskostnaderna inom olika beredningsverk har rationalisering
kunnat företagas. Nämnden har vidare utsänt en studiedelegation till Belgien
för att taga del av erfarenheterna därstädes av odling och beredning av
lin. Förhandlingar ha förts med linne- och hampindustriema rörande avsättning
av svensk spånadsväxtfiber.
15. Elektrifieringsberedningen (1944: I 19; 1945: I 18; 1946: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943 samt den 9 mars och den 26 oktober 1945:
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande;
Granström, E. A., byråchef;
Helleberg, N., byråchef;
Upmark, E. G. J., civilingenjör.
Sekreterare:
Lund, R. N., civilingenjör.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: Kommerskollegium.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Jo 32.
Under tiden den 25 november 1945—den 25 november 1946 har beredningen
hållit 22 sammanträden samt avgivit utlåtande i 445 ärenden rörande elektrifieringsbidrag
eller därmed sammanhängande förhållanden.
16. 7942 års jordbrukskommitté (1944: I 21; 1945: I 20; 1946: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 maj 1942 och den
12 februari 1943 (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1942)
dels såsom sakkunniga:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Sjögren, K. E., direktör, vice ordförande;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Blomkvist, B., lantbrukare;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Ekström, B., lantbrukare;
Eriksson, G., ombudsman;
Fallenius, B. A., statssekreterare;
Fredgardh, F., lantbrukare;
Gullander, Å., lantbrukare:
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 16 Gustafsson, E. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Johansson, A. L., förbundsordförande;
Johansson, R., landshövding;
Johansson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Lange, N. G., bitr. statssekreterare;
Larsson, K., sekreterare;
Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;
Lundberg, E. F., professor;
Norrman, E., ombudsman;
Ringborg, H., lantbrukare;
Sahlin, G., direktör;
Själander, E., lantbrukare;
Stensgård, A. A. H., direktör;
Svennilson, S. I., professor;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd;
Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;
Ytterborn, G. R., överdirektör;
dels ock såsom särskilda sakkunniga alt biträda vid verkställandet av vissa
specialutredningar:
Axelsson, J., professor;
Berglund, N. H., ingenjör;
Bonnier, G., professor;
Carlheim-Gyllensköld, H., arkitekt;
Fröjer, K., fil. d:r;
Heidendahl, N. M., direktör;
Hyrenius, H., docent;
Johansson, K. I., professor;
Lagerlöf, N. P., professor;
Lindahl, E., professor;
Lindkvist, G. B., överlantmätare (fr. o. m. den 18 februari 1946);
Nanneson, L., professor;
Nilsson-Leissner, G., professor;
Nordengren, S., direktör;
Osvald, H., professor; .
Ringborg, G., docent;
Rodhe, S. O., sekreterare;
Rolander, E., landssekreterare;
Rydie, B. H., byrådirektör;
Streyffert, K. T., professor;
Sundström, E. V., byråchef;
Vieweg, O. V. K., rektor;
Wintzell, T., överingenjör;
Zetterberg, O., byråchef:
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
249
Zotterman, G. Y., professor; I J
Åkerberg, E., docent;
Åkerman, E. Å., professor.
Sekreterare:
Nordlander, C. H., rättsavdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Juréen, L., förste aktuarie (t. o. m. den 31 augusti 1946);
Olsson, K. H., byråchef (t. o. m. den 21 juli 1946).
Tjänstemän:
Grundström, S., amanuens (t. o. m. den 13 augusti 1946);
Sjöborg, N. E., byråagronom (t. o. m. den 15 april 1946).
Lokal: Artillerigatan 42; sekreterarens tel.: Kanslihuset.
Angående jordbrukskommitténs uppdrag, se 1943:1 Jo 30.
Under år 1946 intill den 20 november har kommittén sammanträtt in pleno
20 dagar. Delegationer och särskilda utskott inom kommittén ha under samma
tid haft tillhopa 26 sammanträden.
Jordbrukskommittén har den 29 juni 1946 till departementschefen överlämnat
ett den 1 juni 1946 dagtecknat principbetänkande angående riktlinjer
för den framtida jordbrukspolitiken (SOU 1946: 42). I samband härmed har
kommittén även överlämnat två av särskilda sakkunniga efter samråd med
kommittén verkställda specialutredningar, nämligen dels en av professor Å.
Åkerman verkställd utredning angående den svenska växtodlingens utvecklingstendenser
samt dess inriktande efter kriget (SOU 1946:39), dels en av
professorn L. Nanneson utförd utredning rörande rationalitetsvariationema
inom det svenska jordbruket (SOU 1946:47). Ytterligare tre av kommittén
igångsatta specialutredningar äro under tryckning, nämligen
utredning av direktören A. H. Stensgård och agronomen S. Holmström angående
metoden för beräknande av priser, som giva jordbruk av en viss rationaliseringsgrad
full lönsamhet;
utredning av förste aktuarien L. Juréen angående jordbruksproduktionen
och Sveriges försörjning med livsmedel; samt
utredning av amanuensen S. Grundström angående sysselsättningsmöjligheterna
för jordbruksbefolkningen vid sidan av jordbruket m. m.
Av jordbrukskommittén påbörjade utredningar äro därmed avslutade med
undantag för en utredning angående organisationen av tillverkningen av potatismjöl
och glykos samt en utredning angående stöd åt ullproduktionen.
Kommittén har vidare under året besvarat ett flertal remisser i olika ärenden.
I januari och mars 1946 har kommittén granskat de kalkyler angående
jordbrukets inkomster och utgifter, vilka skolat läggas till grund för prissättningen
å jordbrukets produkter under regleringsåret 1945/46 respektive
1946/47.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 25 oktober 1946 föreskrivit dels att
jordbrukskommitténs arbete skall upphöra, utom såvitt gäller frågorna om
utformningen av det statliga stödet åt odlingen av fabrikspotatis och om åtgärder
till stödjande av ullproduktionen, dels ock att utredningsarbetet be
-
Z!){> Riksdagsberättelsen.
I Jo: 16 träffande dessa frågor skall omhänderhavas av en delegation inom kommittén,
bestående av kommitténs ordförande och vice ordförande samt ledamöterna
av kommittén direktören A. H. Stensgård och ordföranden i statens livsmedelskommission,
hovrättsrådet O. A. V. Söderström, med rätt för delegationen att
till deltagande i dess arbete kalla andra ledamöter av kommittén.
17. Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. (1944: I 23;
1945: I 21; 1946: I 17).
Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att verkställa utredning rörande vissa skogsvårdslagstiftningsfrågor
m. m. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat att de arbetsuppgifter, som åvilade
1936 års skogsutredning, skulle sedan denna avslutat den inom utredningen
pågående undersökningen rörande skogsbrukets transporter på vägar
och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943: I Jo 16).
Med stöd av Kungl. Maj ds i förenämnda beslut lämnade bemyndigande
tillkallade att sasom särskilda sakkunniga biträda skogsstyrelsen med ovannämnda
utredningsuppgifter:
Bogren, G. H., revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Ekdahl, N. F. G., häradshövding.
Tillkallade sasom särskilda sakkunniga vid utredningen rörande skogsvårdslagstiftningen
:
Beck-Friis, G. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;
Chöler, C. G., länsjägmästare;
Ekman, G. I., skogschef;
Fallenius, B. A., statssekreterare;
Jansson, A., jägmästare.
Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;
Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;
Petterson, C. IF, professor;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led av II kamm.;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.
Tillkallade att såsom särskilda sakkunniga biträda vid utredningen rörande
flottningsväsendet och flottningslagstiftningen:
Appelberg, K. F., vattenrättsdomare;
Boberg, S., försäljningschef;
Englund, A., ombudsman;
Essén, G., flottningschef;
Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;
Kempe, F. O. E., fil. d:r;
Lundén, P., flottningschef;
Nordqvist, M., jägmästare;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.:
Strömbäck, C., direktör;
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
251
Thygesen, R. Ch., förste kanslisekreterare; I Jot 17
Wärn, G., disponent.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 24 november 1944 och den
4 maj 1945 tillkallade att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbetning av
vissa föreskrifter rörande virkesmätning och därmed sammanhängande frågor
dels
såsom särskild utredningsman:
Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;
dels såsom särskilda sakkunniga:
Boberg, S., försäljningschef;
Edström, Th. G. F., direktör;
Englund, A., ombudsman;
Hellström, A., disponent;
Herlitz, N. A., direktör;
Jonsson, L. J., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Magnusson, M., disponent;
Nordqvist, M., jägmästare;
Strömbäck, C., direktör;
Wesslén, G., skogschef;
Winbladh, A. Th., jägmästare.
Av skogsstyrelsen tillkallade att såsom särskilda experter inom styrelsen
biträda vid viss del av utredningen rörande virkesmätningen:
Ahnlund, B., disponent;
Bäcklund, O., jägmästare;
Djurberg, G., disponent;
Nordqvist, M., jägmästare;
Ålund, H., forstmästare.
Lokal: Skogsstyrelsen; tel.: 23 36 60.
Beträffande direktiven för utredningarna, se 1943: I Jo 32 rörande skogvårdslagstiftningen
samt flottningsväsendet och flottningslagstiftningen och
1946: I Jo 17 rörande virkesmätningslagstiftningen m. m.
Under år 1946 ha 2 sammanträden hållits med de sakkunniga för skogsvårdslagstiftningen.
Styrelsen har den 27 maj 1946 framlagt betänkande med
förslag till skogsvårdslag m. m. (SOU 1946: 41), varmed utredningsarbetet i
denna del är avslutat.
Utredningen rörande flottningsväsendet och flottningslagstiftningen har
under året avslutats genom att styrelsen den 10 januari 1946 avgivit betänkande
med förslag till ändrade grunder för flottningslagstiftningen m. m.
(SOU 1946: 3).
Vad angår utredningen rörande virkesmätningen m. m. har den bedrivits
efter två linjer, dels beträffande ifrågasatt lagstiftning å området, dels ock
för åstadkommande av enhetliga mätningsföreskrifter avseende i huvudsak
sågtimmer och massaved. I lagstiftningsfrågan har utredningsarbetet avslutats
genom att styrelsen den 30 augusti 1946 avgivit betänkande med förslag
till lag om virkesmätning m. m. (SOU 1946: 63).
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 17 Beträffande frågan om enhetliga mätningsföreskrifter ha ett flertal sammanträden
hållits med experterna. Upprättade förslag till instruktioner för
mätning av massaved i fast mått ha gjorts till föremål för omfattande provmätningar.
Specialundersökningar ha verkställts av statens skogsforskningsmstitut
och vid några skogsindustriers laboratorier. Resultaten av dessa provmätningar
och specialundersökningar komma att färdigställas i början av år
1947. Förarbeten till ny instruktion för mätning av sågtimmer av barrträd
beräknas fortskrida i sådan takt, att erforderliga provmätningar kunna ske
under vintern 1946—47. Utredningsarbetet i denna del beräknas vara avslutat
före utgången av år 1947.
18. Fiskerättskommittén (1944: I 28; 1945: 1 23; 1946: 1 18).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 8 oktober 1943 för
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning angående rätt till
fiske m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 oktober 1943):
Romberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;
Alm, G. O., byråchef;
Andersson, P. V., lantbrukare;
Levin, H. S., fiskare;
Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;
Widerberg, H. E. O., fiskerikonsulent.
Särskilda experter:
Dahr, E., fiskeriintendent;
Hessle, C. W., byrådirektör.
Sekreterare:
Thulin, G. G., revisionssekreterare.
Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 77 96.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Jo 28.
Under år 1946 har kommittén hållit 5 plenisammanträden. Dessutom ha
överläggningar ägt rum med vissa ledamöter av kommittén och med de tillkallade
experterna. Kommittén har under tiden mars—maj hållit sammanlagt
7 offentliga möten i fiskerifrågor med representanter för olika intressegrupper
bland befolkningen vid Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i
Jämtland.
Med ledning av den utredning som erhållits vid dessa offentliga möten
och vid liknande möten, som under år 1945 hållits med kustbefolkningen,
har frågan om nya lagbestämmelser beträffande den allmänna frifiskegränsen
i saltsjön och i de nämnda insjöarna slutbehandlats inom kommittén,
överläggningarna med lagberedningen rörande vissa spörsmål om gränsdragning
i vatten ha fullföljts. Därjämte ha till behandling upptagits frågor
om fiskevårdsområde, fiskådra, skattlagda fisken samt fast och rörlig fiskeredskap.
Beträffande det enskilda hummerfisket i norra Bohuslän har kom
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
253
mittén företagit undersökningar till belysande av dess ekonomiska betydelse I Jo: 19
för strandägarna.
Efter förslag av kommittén har Kungl. Maj:t den 1 november 1946 förordnat
särskild utredningsman att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande vissa fiskerättsliga spörsmål inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker (se I Jo 40).
Kommitténs utredning beräknas bliva slutförd under första halvåret 1947.
19. Norrlandskommittén (1945: I 25; 1946: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 18 februari 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1944):
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande;
Strindlund, G., överdirektör, vice ordförande;
Andersson, L. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Collin, Karin, fröken;
Degerstedt, Hj., direktör;
Enström, A., direktör;
Fjällström, H., lantbrukare;
Granström, E. A., byråchef;
Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;
Holmbäck, M. B., direktör;
Johansson, A., disponent;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Kempe, F. O. E., fil. d:r;
Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;
Mäler, K. M., redaktör, led. av II kamm.;
Nyström, P. E., förbundsordförande;
Pålsson, P. O., landstingsman;
Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;
Svennilson, S. I., professor;
Tilländer, T., biträdande länsjägmästare;
Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.;
Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;
Westerlund, P. O., kronojägare;
Wigren, G., landstingsdirektör;
Åman, Aggan, fru.
Särskilda sakkunniga och utredningsmän, tillkallade att biträda vid vissa
specialutredningar:
Berger, T., byråchef;
Braunstein, Å. G. V., häradshövding (t. o. m. den 30 juni 1946);
Edlund, F. G. A., f. d. hamndirektör (fr. o. in. den 22 februari 1946);
Eliasson, P., lantbrukare (t. o. m. den 30 juni 1946);
Eneborg, H. G. E., förste akluarie (t. o. m. den 21 februari 1946);
254
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 19 Forsberg, A., med. lic., t. f. laborator (fr. o. m. den 7 mars 1946);
Jung, E. S., överlantmätare (t. o. m. den 30 juni 1946);
Källström, K. M., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;
Odelberg, A., överläkare (fr. o. m. den 5 april 1946);
Sandström, B., direktör;
Sjöholm, K. Hj., kommerseråd;
Sundberg, H., lantbrukare (t. o. m. den 30 juni 1946);
Åhmansson, N. C. E., direktör.
Sekreterare och kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Bouvin, S. E. H., aktuarie (t. o. m. den 31 juli 1946);
Collinder, S. T., jägmästare;
Höjer, I., byråsekreterare;
Nyström, E. A. R., jägmästare (fr. o. m. den 1 september 1946);
Sjölund, E. O., jordbrukskonsulent;
Velander, J., jur. kand.;
Westerberg, M. O., civilingenjör;
Åkerberg, P. E. H., docent.
Tjänsteman:
Swedborg, E., pol. mag. (fr. o. m. den 16 april 1946).
Lokal: Riddargatan 12; tel.: 61 53 79.
Angående kommitténs uppdrag, se 1945: I Jo 25 och 1946: I Jo 19.
Sammanträden ha under år 1946 intill den 1 december hållits med kommittén
i dess helhet under 2 dagar, med arbetsutskott under omkring 20
dagar samt med sektioner eller delegationer under omkring 35 dagar. Studieresor
ha företagits av vissa sektioner och delegationer.
Kommittén har under året avlåtit följande utlåtanden eller betänkanden
till Kungl. Maj:t eller departementschef, nämligen den 16 januari angående stipendier
för blivande distriktstandläkare, samma dag angående befolkningsutredningens
betänkande om förlossningsvården, den 4 februari angående befolkningsutredningens
betänkande om skolmåltiderna, samma dag angående skogsvårdsåtgärder
på allmänningsskogar, samma dag angående forsknings- och
försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland (SOU 1946: 16), den
22 februari angående skogsstyrelsens förslag om ändrade grunder för flottningslagstiftningen
m. m., samma dag angående upprättande av en superfosfatfabrik
i Norrbotten, den 28 mars angående befolkningsutredningens
betänkande om barnkostnadernas fördelning, samma dag angående åtgärder
till befrämjande av linodlingen i Norrbotten, samma dag angående befolkningsfördelningen
mellan landsbygd och stadsbygd m. m., den 7 maj angående
utbyggnad av Norrbottens järnverk, den 11 maj angående vissa undersökningar
rörande jordbruket inom Nedertorneå kommun, den 4 juni
angående viss ändring i jorddelningslagen, den 3 juni angående skogstill
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 255
delning åt Salt- och Fetmyrans jordförmedlingsföretag, samma dag angå- I Jo: 21
ende bostadsförhållandena för helårsarbetande skogsarbetare m. m., den 15
juni angående småföretagsutredningens förslag om kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet
för hantverk och småindustri samt bildande av företagarnämnder,
den 24 juli angående tidsbegränsade skogsservitut, den 11 september
angående statsbidrag till skogligt växtförädlingsarbete i Gävleborgs
län, den 16 september angående småföretagsutredningens betänkande angående
hantverkets och småindustriens befrämjande, den 18 november angående
skogsstyrelsens betänkande angående ny skogsvårdslag m. m., den 5
december angående vissa åtgärder till förbättrande av transportförhållandena
i Norrland (SOU 1946:84), samma dag angående synpunkter på den
norrländska jordbrukspolitiken samt likaledes samma dag angående distriktssköterskornas
verksamhet.
Härjämte har kommittén avgivit ett 30-tal andra utlåtanden över olika
till kommittén remitterade betänkanden eller i andra ärenden. Kommitténs
uppdrag att övervaka den verksamhet, som bedrives av de lokala jordnämnderna
i Väster norr lands och Norrbottens län, har föranlett vissa åtgärder
från kommitténs sida.
Kommittén har för avsikt att under de första månaderna av år 1947 avgiva
betänkanden angående sågverksdriften i Norrland, angående vissa norrländska
befolknings- och arbetskraftsproblem samt angående hälso- och
sjukvården i Norrland.
20. Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m. (1945:1 27;
1946: I 20).
Tillkallad enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 januari 1944 att enligt föredragande
statsrådets närmare bestämmande verkställa utredning och avgiva
förslag rörande vissa frågor beträffande lapparna m. m.:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.
Angående utredningsmannens uppdrag, se 1945:1 Jo 27.
Utredningsmannen har under år 1946 avlämnat utredning med förslag
angående vissa lägenhetsupplåtelser å kronomark i Norrlands fjälltrakter (SOU
1946: 80). Vidare ha avgivits remissutlåtanden i ett flertal ärenden. En resa
har företagits till fjälltrakterna i Lappland.
Utredningsmannen har under behandling remisser i åtskilliga ärenden,
delvis av betydande omfattning.
21. Kommittén för maskinell täckdikning (1945:1 32; 1946:1 23).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):
Berglund, N. H., ingenjör, ordförande;
Almlöf, E. V., jordbrukskonsulent;
Moberg, H. A:son, agronom.
256
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 21 Experter:
Weibull, N. R. M., civilingenjör;
Andersson, E. Y., agronom.
Sekreterare:
Larsen, H. R., agronom.
Lokal: Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut; tel.: Malmö
46 40 19 (sekreteraren).
Reträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 32.
Kommittén har under år 1946 hållit ett sammanträde. Kommitténs ordförande
har företagit en studieresa till U. S. A. Preliminära avtal om inköp
av täckdikesgrävmaskiner till Sverige ha därvid träffats. Några av kommitténs
ledamöter och experter ha dessutom studerat vissa i Sverige förekommande
täckdikesgrävmaskiner och nykonstruktioner av sådana.
22. Utredning rörande organisationen av forsknings- och försöksverksamheten
samt undervisningen på mejerinäringens område (1946:1 25).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 juli 1945)
dels såsom utredningsman:
Rouveng, G. A., expeditionschef;
dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:
Aaröe, V. M. L., direktör;
Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;
Arnegren, O. A. P:son, byråchef;
Hakelius, A., agronom;
Norup, R. S. B:son, lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, N., professor;
Söderqvist, J., direktör;
Theorell, A. H. T., professor;
Thomé, K. E., professor.
Sekreterare:
Sjöborg, N. E., byråagronom.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel.: 25 45 60 (utredningsmannen).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 25.
Utredningsmannen har under år 1946 hållit 2 sammanträden med de
sakkunniga samt företagit resor till olika orter för överläggningar med representanter
för mejerinäringen m. fl.
Utredningsarbetet beräknas bliva avslutat under första hälften av år 1947.
23. 1945 års jordbruksförsöksutredning (1946:1 26).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av försöksverksamheten
på jordbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli
1945):
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
257
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande; I Jo: 23
Carlström, O. L., lantbrukare, led av II kamm.;
Eriksson, C. E., möbelhandlare, led. av I kamm.;
Giöbel, G., phil. d:r;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Karlsson, B. E. A., redaktör, led. av II kamm.;
Nilsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, N., professor;
Stenberg, J. E., föreståndare för Gisselås försöksgård (avliden den 19 april
1946);
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Wixell, N. F., jur. kand.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel.: Livsmedelskommissionen.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946: I Jo 26.
Kungl. Maj:t har den 26 april 1946 uppdragit åt de sakkunniga att verkställa
utredning och avgiva förslag angående den vid institutet för husdjursförädling
vid Wiad bedrivna verksamheten. Direktiven för denna utredning
framgå av departementschefens anförande vid meddelandet av förenämnda
utredningsuppdrag. Departementschefen yttrade därvid bland annat följande:
I
första hand bör undersökas, om staten bör upptaga en försöksverksamhet
av det slag som bedrives vid institutet för husdjursförädling vid Wiad.
Skulle så anses vara förhållandet, bör förslag framläggas rörande verksamhetens
organisation. Uppenbarligen kunna ett flertal olika organisationsformer
vara tänkbara. Valet mellan dessa kan givetvis påverkas av det stöd
för den fortsatta verksamheten, som den för institutet för närvarande ekonomiskt
intresserade Wallenbergska stiftelsen eventuellt kan erbjuda. Denna
fråga synes på ett tidigt stadium av utredningen böra klargöras genom förhandlingar.
Under år 1946 intill den 1 december ha 14 sammanträden om tillhopa 32
arbetsdagar hållits med utredningen i dess helhet samt 13 sammanträden
om sammanlagt 15 arbetsdagar med delegationer inom utredningen. För
studium av försöksverksamhetens organisation i Danmark och Finland ha
vissa av de sakkunniga föi-etagit resor till dessa länder.
Vad angår utredningen rörande jordbruksförsöksverksamhetens allmänna
organisation ha fortsatta undersökningar bedrivits rörande vissa för utredningen
grundläggande frågor. Härvid ha ett flertal överläggningar ägt rum
med i forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område arbetande
krafter, överläggningar ha vidare i skilda frågor hållits med styrelsen
för svenska vall- och mosskulturföreningen, jordbrukssektionen inom norrlandskommittén
och 1946 års trädgårdsundervisningskommitté. Utredningsarbetet
i förevarande del beräknas vara avslutat under första hälften av år
1947.
Bilianq till riksdagens prot. 1947. 1 samt. 17
RiksdnKsbcriittclsen.
258
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 23 Vidkommande utredningen om institutet för husdjursförädling vid Wiad
ha överläggningar hållits med institutets styrelse och med styrelsen för Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse. Med sistnämnda styrelse ha jämväl förhandlingar
förts, vilka resulterat i att styrelsen — i avvaktan på utredningens
kommande förslag rörande den vid institutet bedrivna verksamheten och
statsmakternas ställning till denna fråga — förklarat sig villig att som hittills
finansiera verksamheten vid institutet till den 1 januari 1950.
Utredningen har vidare i anledning av remisser avgivit ett flertal utlåtanden
under året, bland annat över norrlandskommitténs betänkande angående
forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland,
lantbruksstyrelsens utredning med förslag angående svinstamkontrollens organisation
m. m., och lantbrukshögskolans framställning rörande inrättandet
av en försöksgård på Gotland.
24. 1945 års fiskeriutredning (1946:1 27).
Riksdagen har i skrivelse den 19 maj 1945, nr 266, under åberopande av
vad jordbruksutskottet vid 1945 års riksdag i utlåtande nr 46 anfört, hemställt
om utredning och förslag angående fiskerinäringens efterkrigsproblem.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 31 juli 1945 för att
verkställa den sålunda påyrkade utredningen och avgiva förslag i ämnet
samt därjämte utreda frågan om den prisreglerande verksamheten på fiskets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1945):
Hessle, C. W., byrådirektör, fil. d:r, ordförande;
Comeliusson, S., ombudsman;
Häller, L., direktör;
Högström, G., ombudsman;
Johansson, H., direktör;
Kewenter, A., direktör;
Molin, E., grosshandlare;
Myrgren, H., kontrollör;
Nilsson, G., fiskare;
Stidner, M., direktör;
Ståhle, A. N. O. K., utrikesråd (fr. o. m. den 13 februari 1946).
Experter:
Tolstoy, N., greve, sektionschef i statens livsmedelskommission;
Fredholm, H., fil. d:r;
Sjöholm, S., byråchef.
Sekreterare:
Gerhard, I., fil. lic.
Förordnad att biträda utredningen:
Swedborg, E., pol. mag.
Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel.: 23 46 20 (ordföranden) och 26 52 25 (sekreteraren)
.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Jo 27.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
259
Utredningsmännen ha under år 1946 intill den 1 december sammanträtt I J(K 26
16 dagar.
Utredningsarbetet har i huvudsak slutförts och utredningen beräknas kunna
avgiva betänkande under januari 1947.
25. Utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket och skogshan
teringen
(1946:1 29).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1945):
Lindberg, E. H., landshövding, ordförande;
Eklundh, B. E. H., förvaltare;
Held, G., ombudsman;
Mattsson Måm, L. H., docent;
Persson, I., agronom, led. av I kamm.;
Winroth, Ch., studiesekreterare.
Sekreterare:
Söderqvist, C. G. F., byrådirektör.
Lokal: Riddargatan 9; tel.: 67 47 00.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1946:1 Jo 29.
Under år 1946 intill den 1 december ha de sakkunniga sammanträtt in
pleno 8 gånger.
De sakkunniga ha vidare under sammanlagt 14 dagar företagit studieresor
till olika skolor inom jordbrukets och skogshanteringens område.
De sakkunniga ha den 18 oktober 1946 avgivit förslag angående viss ändring
av bidragsgrundema till jordbrukets yrkesskolor.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat före utgången av år 1947.
26. /946 års sakkunniga för utarbetande av bestämmelser m. m. för fort
bildningskurser
rörande jordbrukets rationalisering.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1946 för
att utarbeta program och vidtaga i övrigt erforderliga anordningar för igångsättande
av fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;
Lange, N. G., bitr. statssekreterare.
Myrbeck, K. D., professor;
Sekreterare:
Lundgren, J. B., amanuens.
Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.
De närmare riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag framgå av Kungl.
Maj:ts proposition nr 334 till 1945 års riksdag (bil. 8 p. 4) samt jordbruksutskottets
utlåtande nr 82 rörande samma proposition.
Under år 1946 ha sammanlagt 4 fortbildningskurser rörande jordbrukets
rationalisering anordnats med sammanlagt 440 kursdeltagare från lantmäteristaten,
lantbruksingenjörsorganisationen, egnahemsväsendet, hushållningssällskapen,
den lägre lantbruksundervisningen, skogsvårdsstyretserna
260
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 20 samt de ekonomiska organisationerna på jordbrukets och skogsbrukets områden.
Varje kurs har omfattat föreläsningar och diskussioner under 6 dagar.
Under januari och februari månader 1947 komma ytterligare två kurser
att anordnas med sammanlagt omkring 230 deltagare.
De sakkunniga ha avgivit utlåtande över en framställning från Sveriges allmänna
lantbrukstjänstemannaförbund angående statsbidrag till anordnande
av fortbildningskurser berörande jordbrukets rationaliseringsproblem för hushållningssällskapens
vandringsrättare.
27. 19i6 års köttbesiktningskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 18 januari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 januari 1946):
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;
Aaby-Ericsson, R. B., major;
Andersson, B. O. L., länsveterinär;
Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;
Karlsson, G., direktör;
Thorbjörnsson, G., fabrikschef.
Särskild expert:
Schirén, G. U., revisionssekreterare.
Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 36; tel. 23 36 60.
Direktiven för utredningen framgå av föredragandens, statsrådet Sträng,
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Statsrådet lämnade därvid en redogörelse för gällande bestämmelser
om köttkontrollen och för gjorda framställningar om ändringar däri samt
anförde vidare bland annat följande.
Under de gångna krisåren har det uppenbarligen icke varit lämpligt att
till närmare övervägande upptaga frågan om införande av obligatorisk köttbesiktning
inom större delar av riket. Sedan normalare förhållanden åter inträtt,
torde emellertid stora förutsättningar förefinnas att få till stånd en
mera allmän köttkontroll. I första hand ha möjligheterna härtill ökats genom
den utbyggnad av slakteriorganisationerna som under senare år ägt rum
samt genom tillkomsten av nya slakterier. De förbättringar av kommunikationerna
på landsbygden, som bliva en följd av motortrafikens igångsättande
i större omfattning, torde även underlätta denna verksamhet. Otvivelaktigt
skulle ett obligatoriskt köttbesiktningstvång ur näringshygieniska synpunker
vara önskvärt. Å andra sidan skulle införandet härav föranleda icke obetydliga
kostnader och besvär, framför allt i mera glest bebyggda trakter. En
ökad besiktningsskyldighet torde sålunda nödvändiggöra inrättandet av ett
betydligt antal nya besiktningsbyråer och kan även förväntas försvåra handeln
med köttvaror samt medföra vissa fördyringar av dessa varor förutom
de anspråk som komma att ställas på veterinärväsendet. Emellertid finner
jag frågan om införande av ett mera allmänt köttbesiktningstvång numera
ha kommit i det läge, att densamma bör underkastas en närmare utredning.
Vid denna utredning bör undersökas i vad mån köttbesiktningstvånget bör
261
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
utvidgas utöver vad nu i detta avseende gäller. Härvid synes da främst vara 1 Jo. 28
att överväga införandet av obligatoriskt köttbesiktningstvang för hela riket
eller vissa delar därav. Det bör självfallet beaktas, att en sådan allmän skyldighet,
såsom nyss berörts, kunde komma att bliva ekonomiskt betungande
eller förorsaka andra betydande olägenheter inom vissa landsdelar och områden
med bristfälliga kommunikationer. I följd härav bör övervägas i vad
mån från ett allmänt besiktningstvång böra göras undantag eller medgivas
lättnader i fråga om sättet eller anordningarna för besiktningens utförande.
Om vid utredningen befinnes, att köttbesiktningsverksamheten bör erhålla
större omfattning än hittills, synas vidare böra undersökas möjligheterna att
genomföra den önskvärda utbyggnaden med minsta möjliga ökning av antalet
besiktningsbyråer och besiktningsveterinärer. Noggranna beräkningar böra
verkställas rörande kostnaderna för stat och kommuner av den utvidgning
som kan komma att föreslås samt av det eventuellt ökade behovet av
veterinärer. Med hänsyn till kostnaderna torde i detta sammanhang böra undersökas
möjligheterna av att anordna ambulatorisk köttkontroll genom anlitande
av sådana vid den statliga veterinärorganisationen anställda befattningshavare,
som anses kunna vid sidan av sina hittillsvarande åligganden
även fullgöra uppgiften som besiktningsmän i nu förevarande hänseende.
Tillika bör övervägas vilka anordningar som kunna erfordras med avseende
å tillfälliga besiktningslokaler och kontrollen över hygien och ordning i dessa
ävensom rörande kostnader för en ambulatorisk besiktning och sättet för
dessas bestridande.
De särskilda svårigheter, som möta vid det praktiska genomförandet av ett
besiktningstvång för kött av ren, torde ha varit anledningen till att detta slag
av kött hittills icke blivit underkastat bestämmelserna om köttbesiktning.
Emellertid synas i samband med förevarande utredning böra övervägas lämpliga
åtgärder för att, utan väsentligt betungande av renskötseln, befordra en
bättre hygien vid slakten och den därefter följande behandlingen av renköttet.
Vid utredningen torde även böra upptagas andra frågor, som äga samband
med de nu berörda.
Kommittén, som intill den 1 december 1946 hållit 8 sammanträden och
företagit 3 studieresor, har den 18 december 1946 avgivit betänkande med
förslag till en utökad köttkontroll in. m. Kommittén avser att avgiva särskilt
utlåtande rörande frågorna om besiktningstvång för kött av ren samt bättre
hygien vid renslakt och vid behandlingen av renkött ävensom om åtgärder
mot sjukdomen trikinos.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
28. 19A6 års tryckeriutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens
reproduktionsanstalt in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1946):
Riksdag sb eräit elsen.
I Jo: 28 Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;
Hernlund, C. A. V., överdirektör;
Leche, H. J., major;
Murray, C. A., byråchef;
Sandberg, A. G. N., byråchef;
Thunborg, T. F., direktör.
Experter:
Drewitz, R., disponent;
Lindholm, G. A., tryckerikonsulent.
Sekreterare:
Edling, N. P. J., förste amanuens.
Lokal: Kammarkollegiet; tel. 23 45 60.
Direktiven för utredningen framgå av föredragandens, statsrådet Sträng,
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Statsrådet anförde
därvid bland annat följande.
Reproduktionsanstalten har under de senaste årtiondena genomgått en
högst betydande utveckling och bedriver numera en omfattande tryckeriverksamhet.
Med hänsyn härtill synes böra företagas en utredning av frågan,
huruvida den för mer än tjugu år sedan tillskapade organisationsformen för
anstaltens verksamhet alltjämt kan anses ändamålsenlig. Härvid torde möjligen
kunna övervägas om icke en koncentration av statens tryckeriverksamhet
vid anstalten och postens tryckeri kan komma till stånd. Närmast till
hands synes dock ligga att undersöka lämpligheten av att anstalten organiseras
såsom ett självständigt affärsdrivande verk på samma sätt som exempelvis
försvarets fabriksstyrelse. Däremot ställer jag mig mera tveksam till
bolagsformen som den mest ändamålsenliga för den av anstalten nu bedrivna
verksamheten. Emellertid torde även denna organisationsform kunna
övervägas under utredningen.
I samband med den av mig nu förordade utredningen bör även upptagas
till övervägande spörsmålet angående karttryckets ordnande. För denna frågas
lösning synas flera utvägar tänkbara. En undersökning torde således böra
verkställas om icke möjligheter förefinnas att revidera avtalet angående
karttrycket i en för staten förmånligare riktning. Emellertid synes även förtjänt
att övervägas att överflytta karttrycket till statens reproduktionsanstalt,
vilken anstalt sedan densamma erhållit nya lokaler torde äga förutsättningar
för att övertaga denna verksamhet. Slutligen torde jämväl den möjligheten
förefinnas, att ett bolag bildades med staten såsom delägare för bedrivande
av ifrågavarande verksamhet. Den blivande utredningen torde få giva svar
på frågan vilken av nu berörda organisationsformer, som ur statens synpunkt
är den fördelaktigaste för karttryckets ordnande.
Utredningen har intill den 25 november 1946 hållit 11 sammanträden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
263
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
29. Utredning rörande indragning av ströängar d kronomark ovan odlings- I JOI 31
gränsen inom Norrbottens län, m. m.
Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari 1946 att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande indragning av ströängar å kronomark
ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län, m. m.:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel.: 1146 99.
Under år 1946 har genomgång påbörjats av det omfattande utredningsmaterialet,
bland annat för planläggning av erforderliga resor nästa år for
sammanträden med jordbruksbefolkningen på orten.
30. Utredning rörande fiskredskapsförsäkring.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 april 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående fiskredskapsförsäkring (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1946):
Apelqvist, S., direktör, ordförande;
Henriksson, N. T., direktör, led. av II kamm.;
Levin, H. S., fiskare;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;
Utbult, K. B., affärsföreståndare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Pernell, G. A., direktionssekreterare.
Lokal: Kungsgatan 5; tel.: Folket-Samarbete.
Direktiven för utredningen framgå av föredragandens, statsrådet Sträng,
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Statsrådet yttrade
därvid bland annat. .......
Det råder delade meningar om på vilket sätt en fiskredskapsförsäkring
lämpligast bör ordnas. De hittills framkomna förslagen ha i allmänhet icke
ansetts tillfredsställande. Med hänsyn till den betydelse frågan om redskapsförsäkring
har för fiskarena anser jag en förnyad utredning i ämnet böra
igångsättas. För att få till stånd en ändamålsenlig försäkringsform torde det
vara nödvändigt att statsmakterna lämna visst ekonomiskt stöd åt verksamheten.
Vid utredningen bör emellertid eftersträvas att sa avväga det statliga
stödet att statsmedel icke tages i anspråk i större omfattning än som är oundgängligen
nödvändigt för att verksamheten skall kunna bedrivas utan att i
allt för hög grad betunga fiskerinäringen. Utredningen bör i övrigt vara förutsättningslös.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
31. Bogesundsutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1946 för att
verkställa utredning rörande dispositionen av fideikomissegendomen Bogesund
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1946):
264
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 31 von Stockenström, B. H., generaldirektör, ordförande;
Gustafson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Åkesson, N. O. T., arkitekt;
örborn, K. A., agronom.
Sekreterare:
Holmstedt, S. A., byråsekreterare.
Lokal: Domänstyrelsen; tel.: 23 10 90 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat följande.
Det är uppenbart, att dispositionen av en egendom av denna storleksordning,
belägen så nära Stockholm, måste erbjuda ett flertal svårlösta och betydelsefulla
problem med avseende å såväl bebyggelsens som kommunikationernas
ordnande som ock i fråga om jordbrukets och skogsbrukets planläggning.
Många sinsemellan konkurrerande intressen måste här avvägas och
samordnas på ett ur sociala och ekonomiska synpunkter tillfredsställande
sätt. Med hänsyn härtill måste planläggningen ske med en klar blick för
möjligheterna att lösa de skilda problemen vid egendomens disposition. Enligt
min mening synes mest ändamålsenligt, att planläggningen sker genom
statens försorg.
Vid planläggningen bör i stora drag klargöras på vad sätt olika delar av
egendomen böra användas. Sålunda torde böra övervägas vilka delar av
egendomen som böra disponeras för jordbruk och skogsbruk samt vilka områden
som lämpa sig för permanent bebyggelse samt i vad mån områden böra
disponeras för fritidsändamål såsom camping, bad- och landningsplatser
samt naturreservat. Jordbruksdriften och skogsbruket böra ordnas efter vad
som ur sociala och ekonomiska synpunkter befinnes mest ändamålsenligt. Då
bebyggelsen å de olika brukningsdelarna är i högsta grad förfallen, måste denna
så gott som helt förnyas, vilket kräver en omsorgsfull planläggning. Detta
förhållande synes å andra sidan möjliggöra ett helt fördomsfritt bedömande
av de driftsformer, som kunna ifrågakomma. Vid uppgörandet av planerna
för skogsbruket synas böra beaktas de modifikationer, som böra göras däri
med hänsyn till att vissa delar av skogsmarken kunna komma att disponeras
för fritidsändamål. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas frågan om
skogsarbetarnas arbets- och bostadsförhållanden, varvid likaledes stor frihet
torde vara för handen vid uppgörande av förslag.
Därest kommunikationerna med staden kunna ordnas på ett tillfredsställande
sätt, synes icke uteslutet att vissa områden med tiden kunna komma
i fråga för bebyggelse av den typ, som finnes inom ett flertal av Stor-Stockholms
villasamhällen. Å andra sidan torde delar av egendomen med fördel
kunna nyttjas för bebyggelse med sportstugor eller sommarvillor. Bebyggelse
av sistnämnda slag finnes redan inom egendomen. Vid planläggningen torde
noga beaktas, att stränderna i möjligaste mån undantagas från bebyggelse
och att hänsyn tages till det säregna i områdets naturtyp. Likaledes bör kulturminnesmärkens
bevarande ägnas uppmärksamhet.
265
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
Planläggningen av bebyggelsen liksom av fritidsområdena torde böra äga J Jo» 32
rum under samverkan med representanter för östra Ryds kommun samt
Stockholm och Vaxholm för att i den mån så finnes ändamålsenligt möjliggöra
ett tillgodoseende av kommunala önskemål och intressen i dessa hänseenden.
Vid egendomens användning för nu avsedda ändamal synes man
icke i första hand böra utgå från att de områden, som nu äro i fråga, med
äganderätt överlåtas till vederbörande intressent. Det torde snarast böra
övervägas att upplåtelsen sker i tomträttens form eller på annat för innehavaren
betryggande sätt.
Utredningen har intill den 22 november 1946 hållit 2 sammanträden och
företagit en resa till egendomen. Vid ett sammanträde ha representanter för
östra Ryds kommun samt Stockholm och Vaxholm närvarit.
Utredningsarbetet bär under året huvudsakligen omfattat insamlande av
material för uppdragets fullgörande. Utredningen har vidare avgivit utlåtande
i ett ärende.
32. Utredning rörande planering av jordbruket och skogsbruket i Nedertor
neå
kommun.
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1946 att i
samråd med hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens
län företaga en planering av jordbruket och skogsbruket i Nedertomeå kommun
samt avgiva förslag angående lämpliga förbättringsåtgärder (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juni 1946):
Wetterhall, H. C. B., biträdande överlantmätare.
Experter:
Kivijärvi, O. A., jordbrukskonsulent;
Sandström, K. E. O., extra lantmätare.
Förordnade att biträda vid vissa specialundersökningar:
Ahlström, B., konsulent hos svenska vall- och mosskulturföreningen;
Niva, J. O., länsskogvaktare.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.
Jag anser det synnerligen angeläget, att klarhet vinnes om möjligheterna
att bereda befolkningen i Nedertorneå tryggad sysselsättning och bättre bärgning
i jordbruket och skogsbruket samt om vilka åtgärder som i detta syfte
kunna bliva erforderliga. En planering utifrån dessa utgångspunkter av nu
berörda områden av näringslivet inom sagda kommun synes därför snarast
böra igångsättas. Givetvis äro motsvarande problem för handen även på
andra håll. En dylik planering torde emellertid åtminstone tillsvidare böra
begränsas till Nedertorneå kommun. Där vunna erfarenheter kunna sedermera
bliva av betydelse för planering jämväl på andra håll. Vid planeringen
torde i första hand böra närmare klargöras vilken jordbrukstyp med hänsyn
till storlek och ägosammansättning som i framtiden bör eftersträvas. På
266 Riksdag sb erätt elsen.
I JO! 32 grund av den talrika förekomsten av ofullständiga jordbruk synes vidare böra
utredas vilka åtgärder som lämpligen böra vidtagas för att genom arealkompletteringar
skapa bärkraftiga brukningsdelar. Möjligheterna att genom nyodling
och sammanläggning av ofullständiga jordbruk åstadkomma brukningsdelar
tillräckligt stora för att tjäna såsom underlag för en tryggad försörjning
och jämn sysselsättning för innehavarna och deras familjer böra sålunda
undersökas såsom ett led i den här förordade jordbruksplaneringen.
Även om det förvisso icke skulle vara tillrådligt att uppmuntra en mera omfattande
nyodlingsverksamhet inom landet i dess helhet, synes emellertid
inga berättigade invändningar kunna resas mot att inom de nordligaste delarna
av landet och där andra kompletteringsmöjligheter saknas nyodling
företages såsom ett medel att förstärka befintliga jordbruksfastigheter. Eftersom
tillräcklig inkomst av enbart jordbruk i dessa delar av landet endast mera
undantagsvis kan vinnas, torde de förtjänstmöjligheter och arbetstillfällen
skogen kan erbjuda beaktas. Frågan om förstärkning av ofullständiga jordbruk
genom anskaffande av skogsmark från statens domäner, från bolagsskogar
eller från större skogsbruk i enskild ägo torde i detta sammanhang
böra tagas under övervägande. Vid planläggningen av jordbruket bör man
vidare eftersträva en förbättring av nuvarande arronderingsförhållanden och
nedbringande av transporterna genom sammanförande av ägorna i lämpliga
brukningsfigurer och genom utformning av rationella väg- och dikesnät. Möjligheterna
att höja standarden i jordbruket genom förbättringsåtgärder av
olika slag såsom täckdikning, betesförbättring och stenröjning samt förbättring
av byggnadsbeståndet böra också uppmärksammas. Härjämte synes det
närmare böra utredas huruvida och i vilken utsträckning nya dikningsföretag
böra igångsättas och kultiveringsåtgärder vidtagas i skogsvårdsbefrämjande
syfte. Härigenom skulle ju icke endast en stegring av produktiviteten inom
skogsbruket kunna vinnas utan dessutom ökad sysselsättning kunna beredas
befolkningen inom kommunen. I den mån så erfordras för bedömande av
stödjordbrukets existensmöjligheter torde betingelserna för den framtida utvecklingen
inom övriga områden av ekonomisk verksamhet, däribland småindustri
och hemslöjd, böra klarläggas. I övrigt synes vid den här förordade
planeringsverksamheten av 1942 års jordbrukskommitté avgivna P. M. angående
utvecklingsplanering på jordbrukets område (SOU 1946: 18) böra
beaktas och i tillämpliga delar kunna tjäna till vägledning.
Ett tiotal sammanträden ha hållits med ortsbefolkningen. Utredningsmannen
har även deltagit i sammanträde på orten med norrlandskommittén. Ett
stort antal överläggningar ha hållits med representanter för olika myndigheter
och sammansiutningar samt med enskilda personer.
Fältarbetena äro avslutade och bearbetning av det erhållna materialet
pågår.
Utredningsmannen har för avsikt att framlägga ett betänkande i början av
år 1947.
267
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
33. 19A6 års kommitté för jordbrukets maskinhållning. I Jo: 33
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande ordnandet av maskinhållarverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1946):
Janson, S., agronom, led. av II kamm., ordförande;
Berglund, N. H., ingenjör;
Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;
Karlsson, B. E. A., redaktör, led. av II kamm.;
Lindberg, B., förman;
Nilson, Hj. B., hemmansägare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lönnemark, K. H., agronom.
Lokal: Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 7; tel.: Uppsala 25090 (sekreteraren)
.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid
bland annat följande.
Ett av de mest framträdande och betydelsefulla spörsmål på jordbrukets
område som för närvarande står på dagordningen är frågan om en tillfredsställande
och snabb rationalisering av landets jordbruk. Härvid åsyftas
bland annat att förbättra jordbrukets arbetsbetingelser. Såsom ett viktigt led
i dessa strävanden ingår även att utöka och underlätta användningen av maskinella
hjälpmedel i jordbruket.---För närvarande torde maskin
hållarverksamheten
huvudsakligen bedrivas i två former, nämligen dels genom
sammanslutning av jordbrukare, vilka hålla en maskinpark för gemensam
användning, och dels genom s. k. maskinhållare, enskilda personer eller
bolag, vilka mot ersättning tillhandahålla maskiner för jordbrukare i trakten.
Erfarenheten synes emellertid giva vid handen att båda dessa former
för gemensam maskinanvändning icke i allo lämnat tillfredsställande resultat.
Det har sålunda visat sig svårt att få till stånd sammanslutningar av enskilda
jordbrukare för gemensam maskinanvändning på grund av att jordbrukarna
ofta icke kunna uppnå enighet rörande maskinernas användning.
Å andra sidan ha maskinstationerna, drivna av enskilda eller bolag, icke
givit jordbrukarna den känsla av trygghet att fa sina behov av maskinai beten
tillfredsställda i tillräcklig omfattning och å lämpliga tider som är nödvändig
för att jordbrukarna skola våga inskränka på sina egna maskiner och
dragare. Nu berörda förhållanden ha följaktligen medfört att ifragavarande
verksamhet icke fått den omfattning som ur jordbrukets synpunkt är önsk
värd. Med hänsyn härtill torde det vara påkallat att även få fram och utveckla
andra mera livskraftiga former för maskinhållarverksamhetens bedrivande.
I betraktande av den betydelse denna fråga har för jordbruket
torde eu utredning i ämnet snarast böra komma till stånd.
Givet är att vissa fördelar kunde vinnas, därest maskinhållarstationer upprättades
i statlig regi. Emellertid anser jag att i första hand bör övervägas
om icke denna verksamhet lämpligast kan omhänderhavas av jordbrukarna
Riksdagsberättelsen.
I Jo: 33 själva. Under senare år har kooperationen inom olika grenar av jordbruket
vunnit allt större utbredning. Starka skäl synas tala för att även maskinhållarverksamheten
bör ordnas efter kooperativa linjer. Vid utredningen
torde därför denna möjlighet först böra undersökas. Jag vill erinra därom
att sörmländska lantmännens centralförening nyligen startat två maskinhallarstationer.
Dessa försök, vilka dock upplagts i förhållandevis liten
skala, ha, såvitt hittills kunnat bedömas, slagit väl ut. Jordbrukarna som
betjänas av stationerna synas — då stationerna drivas av deras egen förening
— känna trygghet för att i tid och på tillfredsställande sätt få sina
behov av maskiner tillgodosedda. Det torde emellertid knappast vara möjligt
att centralföreningar i någon större omfattning skola kunna taga hand
om ifrågavarande arbetsuppgifter utan även andra vägar för denna kooperativa
verksamhet synas böra undersökas.
En annan utväg som därjämte synes böra prövas för den gemensamma
maskinanvändningens ordnande är att dylik verksamhet knytes till jordbrukets
undervisningsanstalter. Dessa böra nämligen vara intresserade av
att hålla en stor och modem maskinpark för undervisningen och att maskinerna
samtidigt kunna ekonomiskt utnyttjas. Även andra former, som kunna
erbjuda ökade möjligheter till gemensam maskinanvändning, böra emellertid
prövas.
Under utredningen bör vidare undersökas om och i vad mån ytterligare
stöd från statens sida kan vara av behovet påkallat för att maskinhållarverksamheten
skall få en önskvärd omfattning. Utvägar böra sökas för att
under den tid, då exempelvis traktorerna icke kunna sysselsättas i jordbruket,
dessa kunna användas på annat håll såsom vid landsvägstransporter,
skogsbruk, vägarbeten eller dylikt.
Kommittén har före den 1 december 1946 hållit 2 sammanträden samt
företagit 2 studieresor. Dessutom har en delegation av kommittén hållit 4
sammanträden.
Kommiténs arbete beräknas bliva slutfört tidigast hösten 1947.
34. Utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbruk
kets
arbetskostnader m. m.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1946 att
verkställa utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader jämte de spörsmål, som äga samband därmed:
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, ordförande;
Andersson, A., sekreterare;
Bonow, K. D. M., fil. lic., organisationschef;
Meidner, R., fil. kand.;
Stensgård, A. A. H., direktör.
Experter vid vissa undersökningar:
Svärdström, K. F., docent;
Holmström, S. J. R., agron. lic.
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
269
Sekreterare:
Olsson, K. H., byråchef.
Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1946 hållit 9 sammanträden.
Efter gemensam framställning av de sakkunniga samt statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader har Kungl. Maj:t genom beslut den 1 november
1946 bemyndigat statens livsmedelskommission att genom statens
forskningskommitté för lantmannabyggnader företaga en undersökning av
jordbrukets byggnadsbestånd.
I Jo: 35
35. 1946 års lantbruksmötesutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående organiserandet av lantbruksmöten
m. m.:
Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;
Alwerud, S., direktör;
Ericsson, A. G. E., agronom;
Franzén, Karin, skolkökslärarinna;
Wassberg, N. F. P., husdjurskonsulent;
Åkesson, N. O. T., arkitekt.
Sekreterare:
Mellquist, K.-E., agronom.
Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
Den nuvarande ordningen med distriktslantbruksmöten torde icke ha medfört
de fördelar för jordbruksnäringen som förväntats vid dess tillkomst. Med
hänsyn härtill torde en förändring beträffande lantbruksmötenas anordnande
böra genomföras.---Det torde böra övervägas om icke smärre mö
ten
för mindre områden, t. ex. län eller vissa delar därav, äro mera ändamålsenliga
och mera givande för jordbrukarna än distriktslantbruksmötena.
I samband härmed bör även undersökas möjligheterna att iordningställa
mera permanenta utställningsarrangement, vilka belysa olika områden av
jordbruksnäringen och förutsättningarna för dess rationalisering och vilka
kunna förflyttas mellan skilda utställningar. Spörsmålet om det kan anses
lämpligt att bibehålla de nuvarande rikslantbruksmötena synes likaså böra
närmare undersökas. Den organisation som handhar lantbruksmötenas anordnande
synes icke vara tillfredsställande. Även denna fråga torde därför
böra upptagas till övervägande. En på en gång mera fast och smidig organisation
än den nuvarande bör därvid eftersträvas. Härvid torde det lokala
initiativet och intresset böra lämnas 1 ritt spelrum och sålunda den centrala
ledningen begränsas till att i huvudsak vara av rådgivande natur.
Riksdagsberåttelsen.
I Jo: 35 De sakkunniga ha intill den 16 november 1946 hållit 2 sammanträden.
Utredningsarbetet har huvudsakligen omfattat insamling och bearbetning
av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt undersökning av
de för utredningen grundläggande frågorna.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1947.
36. Utredning rörande ladugårdskontroll m. m.
Riksdagen har i skrivelser den 11 maj 1946, nr 226, och den 18 juni 1946,
nr 372, under åberopande av vad jordbruksutskottet vid 1946 års riksdag i
utlåtanden nr 37 och 63 anfört, hemställt dels om utredning och förslag rörande
möjligheterna att effektivisera och vidga den nuvarande kontrollföreningsverksamheten,
dels ock om utredning rörande behovet av och sättet
för att främja den verksamhet, som bedrives av landets seminföreningar för
nötboskap.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande kontrollföreningsverksamheten
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1946) :
Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm., ordförande;
Bengtsson, B. N., kontrollassistent;
Borg, A. W., länsveterinär;
Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lagerlöf, N. P., professor;
Ryde, B. H., byrådirektör.
Sekreterare:
Rodhe, S. O., sekreterare.
Lokal: Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap, Uddevalla; tel.:
Uddevalla 12150 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
Sedan länge ha åtgärder från statsmakternas sida vidtagits för att främja
husdjursskötselns utveckling. Det råder icke heller någon meningsskiljaktighet
därom att detta är av synnerlig vikt att så sker med hänsyn till den
ställning husdjursskötseln har inom det svenska jordbruket. Emellertid synas
de vidtagna åtgärderna i nu förevarande hänseende icke i allo ha medfört
eftersträvat resultat. Framförallt torde detta gälla kontroll föreningsverksamheten.
Denna torde sålunda icke ha fått tillräckligt stor utbredning
bland innehavarna av mindre jordbruk. Anledningen till detta förhållande
synes närmast vara att söka däri, att innehavarna av de mindre jordbruken
icke anse sig ha mot kostnaderna svarande nytta av kontrollföreningsverksamheten.
Det synes vidare råda brist på tillräckligt kvalificerade befattningshavare
inom ifrågavarande gren av avelsverksamheten. Lönerna och anställningsförhållandena
torde icke anses nog lockande, liksom arbetet icke synes
helt utfylla befattningshavarens arbetstid. Även i andra avseenden torde
271
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.
förhållandena på förevarande område vara i behov av en reformering. Un- I Jo: 37
der utredningen bör undersökas möjligheterna att mejerihanteringen bidrager
till verksamhetens finansiering. Även befattningshavarnas avlönings- och
anställningsförhållanden böra underkastas en närmare utredning.
En annan fråga, som är av betydelse för avelsarbetet inom landet, är organisationen
av seminaveln. I samband med utredningen av kontrollföreningsverksamheten
bör även utredning av denna fråga komma till stand. Härvid
torde böra undersökas på vilket sätt en effektiv avkommebedömning av tjurar
kan anordnas, liksom ock i vilken omfattning statligt stöd för ändamålet
kan anses påkallat. Under utredningen torde även böra upptagas frågan
om statsbidrag för att underlätta särskilt för innehavare av mindre jordbruk
att ansluta sig till seminföreningarna. Emellertid synes en viss försiktighet
böra iakttagas, då det gäller att med stöd av statliga medel utbygga inseminationsverksamheten.
Denna verksamhet har nämligen ännu icke pågått sa
länge, att man har hunnit bilda sig en fullt klar uppfattning om dess framtida
förutsättningar. För närvarande råder dessutom brist på veterinärt utbildad
arbetskraft, som kan sättas in på detta område. Möjligheter torde
dock förefinnas att överföra vissa arbetsuppgifter i fråga om inseminationsverksamheten
på lämpligt utbildade lekmän. I detta sammanhang synes
lämpligt verkställa en mera allmän undersökning om icke vissa uppgifter —
icke enbart i samband med seminaveln — vilka nu handhavas av veterinärer,
utan olägenhet kunde under vederbörande veterinärs kontroll övertagas
av personal med mindre utbildning. Det synes icke uteslutet, att de inom
kontrollverksamheten arbetande befattningshavarna efter lämplig utbildning
här skulle i viss utsträckning kunna få arbetsuppgifter vid sidan av dem de
ha inom kontrollverksamheten. Denna fråga synes under utredningen förtjänt
av närmare övervägande.
Under år 1946 intill den 25 november har utredningen hållit 2 sammanträden
om tillhopa 4 sammanträdesdagar.
Utredningsarbetet har under år 1946 huvudsakligen omfattat insamling
och bearbetning av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt
undersökning av de för utredningen grundläggande frågorna. Utredningen
har därjämte avgivit utlåtanden i vissa ärenden.
37. Utredning rörande ordnandet av statens lantbrukskemislca
kontrollanstalts lokalfråga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 5 juli 1946:
Leo, H. W., generaldirektör, ordförande;
Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Sebelius, II. L., professor.
Sekreterare:
Henriksson, E. V., förste byråsekreterare.
Lokal och tel.: Byggnadsstyrelsen.
Riksdagsberättelsen.
I JO! 37 Utredningsmännen ha i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande ordnandet av statens lantbrukskemiska kontrollanstalts lokalfråga,
därvid även bör undersökas möjligheten att förlägga anstalten å annan
plats än Stockholm.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1947.
38. 1946 års trådgårdsundervisningskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1946 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående trädgårdsundervisningens
ordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1946):
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;
Björck, J. T., trädgårdsodlare, led. av I kamm.;
Gréen, S. G., trädgårdsdirektör;
Jansson, E., sekreterare i svenska lantarbetareförbundet;
Nilsson, F. W., professor;
Wetterberg, S., redaktör.
Sekreterare:
Kämpe, Y., fil. kand.
Lokal: Kommendörsgatan 30; tel.: Livsmedelskommissionen (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
Vid utredningen bör i första hand undersökas hur undervisningen vid
lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet i framtiden bör
ordnas och vilka åtgärder som kunna befinnas lämpliga för att få till stånd
en ändamålsenlig utrustning vid denna utbildningsanstalt. Man torde kunna
utgå ifrån att erforderliga markområden komma att finnas tillgängliga vid
skolans nuvarande förläggningsplats under de närmaste 20 till 25 åren. Huruvida
dessa markområden även härefter kunna disponeras för nuvarande
ändamål synes emellertid med hänsyn till huvudstadens framtida utveckling
i hög grad ovisst. Under dessa omständigheter synes en utvidgning av lantbruksakademiens
skola knappast kunna ifrågakomma. Däremot bör man givetvis
eftersträva att åstadkomma en trädgårdsskola som under nyssnämnda
tidrymd och inom i huvudsak den nuvarande ramen på ett så effektivt sätt
som möjligt fyller de ansprak bade i fråga om kursplaner och utrustning som
rimligen kunna ställas på en modern anstalt för yrkesutbildning i trädgårdsfacket.
I samband härmed torde också böra övervägas huruvida skäl föreligga att
inrätta ytterligare en trädgårdsskola i Mälardalen, som successivt skulle kunna
utbyggas och till vilken i sinom tid, och om så erfordrades den verksamhet,
som bedrives vid lantbruksakademiens trädgårdsskola, skulle kunna
överflyttas. Redan i föregående utredningar har man i viss mån varit inne
på denna tanke, varvid bland annat förslag framförts om förflyttning av
lantbruksakademiens skola till Nyckelby egendom på Ekerö i Stockholms
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 273
län. Då emellertid å andra sidan starka skäl anförts mot detta förslag, synes I Jo: 39
frågan om lämplig förläggningsplats för en ny trädgårdsskola i Mälardalen
böra upptagas till förnyad, förutsättningslös prövning. Härutöver bör mera
allmänt övervägas trädgårdsundervisningens ytterligare utvidgning, därvid
av naturliga skäl frågan om förläggningen av en trädgårdsskola för västra
Sverige träder i förgrunden.
Det synes vidare motiverat att i detta sammanhang underkasta nu tillämpade
kursplaner i den lägre trädgårdsundervisningen en allmän översyn, som
åsyftar en reformering av undervisningen och utbildningen i riktning mot
en ökad specialisering. Frågan om anordnande av särskild utbildning i trädgårdsanläggning
och trädgårdskonst torde ånyo böra övervägas, varvid förslag
om lämplig förläggningsplats för dylik utbildningskurs bör utarbetas.
Med hänsyn till de önskemål, som uttalats om inrättande av ytterligare en
fruktodlingsskola förlagd till Rånna i Säters socken av Skaraborgs län, torde
jämväl denna fråga böra upptagas till prövning i förevarande sammanhang.
Behovet och lämpligheten av en viss samorganisation av den lägre och den
högre trädgårdsundervisningen torde vidare förtjäna uppmärksammas liksom
även spörsmålet om inrättande av lokala försöksstationer. I och för begränsning
av kostnaderna torde försöksstationernas förläggning i anslutning
till trädgårdsskolor, fruktodlingsskolor o. d. böra allvarligt prövas. Icke minst
med hänsyn till sistnämnda önskemål torde närmare böra undersökas hur
Alnarpsinstitutets trädgårdsavdelning och statens trädgårdsförsök kunna infogas
i den framtida organisationen av undervisningen och försöksväsendet
på trädgårdsnäringens område.
Till den 21 november 1946 har kommittén haft 5 sammanträden samt för
studier och överläggningar företagit vissa resor.
Utredningsarbetet har under 1946 huvudsakligen omfattat insamlande och
bearbetande av för uppdragets fullgörande erforderligt material.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1947.
39. Utredning rörande lagstiftning angående naturskyddet m. in.
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 27 september 1946
för att verkställa utredning rörande lagstiftning angående naturskyddet m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):
Elliot, K. E., häradshövding, ordförande;
Dahlbeck, N., fil. d:r;
Florin, C. R., professor;
Gustafsson, K. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lindström, S. A., arkitekt;
Nilsson, G. H., kraftverksdirektör:
Westman, K. J. A., byråchef.
Sekreterare:
Spens, E. W., greve, hovrättsassessor.
Il i ha nr/ till riksdagens prot. 1947. 1 saml. 18
Riksdagsbcrättelsen.
274
Riksdag sberättelsen.
I Jo: 39 Direktiven för utredningen framgå av föredragandens, statsrådet Sträng,
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Statsrådet yttrade
därvid bland annat följande.
Att den snabbt fortgående utvecklingen inom skilda områden medför stora
förändringar i naturen är oundvikligt. Härvid kan understundom icke förhindras,
att ingrepp måste vidtagas vilka förorsaka förstörelse av skönhetsvärden
eller eljest medför förflackning av landskapsbilden. Givet är att naturskyddet
har en betydelsefull uppgift att fylla då det kan bli fråga om
dylika ingrepp i naturen. Enligt min mening bör målsättningen för det framtida
naturskyddet vara att, i den mån så är praktiskt möjligt och med rimliga
uppoffringar kan ske, söka undanröja nämnda olägenheter dels genom
modifikationer och begränsningar i ingreppen och dels genom positiva åtgärder,
som skapa nya skönhetsvärden i stället för dem som gått förlorade.
— ---Erfarenheten har visat att när representanter för olika intressen på
ett tillräckligt tidigt stadium nått kontakt med varandra, företagen kunna planeras
på sådant sätt att naturskyddet blir tillgodosett i tillbörlig omfattning.
Det synes sålunda böra eftersträvas att vid lagstiftning på ifrågavarande område
giva naturskyddsintressena möjligheter att i anslutning till arbeten av
förut omförmäld art, liksom vid planering av bebyggelse eller andra åtgärder
som medföra märkbara ingrepp i naturen eller landskapsbilden göra sig
gällande för att förhindra onödiga skövlingar av naturen eller för att skapa
nya skönhetsvärden. Tillåtligheten av olika slags företag, som likväl vålla
avsevärd skada ur naturskyddssynpunkt, bör helt naturligt bedömas med
hänsyn jämväl till nämnda skada. Härvid bör dock enligt min mening såsom
regel ekonomiska samt social- och näringspolitiska synpunkter ha företräde
i förhållande till naturskyddssynpunkter.
Skulle det ur vetenskapliga eller kulturella synpunkter visa sig önskvärt
att speciellt intressanta naturförhållanden bevarades eller särskilt skyddades,
synes man böra föranstalta om sådant områdes inlösande, i den mån
medel kunna ställas till förfogande för ändamålet. Under vissa förhållanden
torde det emellertid — liksom beträffande kulturminnesmärken — ofta vara
möjligt att på frivillighetens väg uppnå att ägaren av området, eventuellt mot
viss ersättning, underkastar sig erforderliga begränsningar i utövning av sin
rätt att begagna området. Det synes önskvärt, att dessa begränsningar i utövning
av äganderätten kunna göras bindande för en kommande ägare. Å
andra sidan bör det dock finnas möjligheter att vid ändrade förhållanden
kunna jämka på föreskrivna inskränkningar i äganderätten. I detta sammanhang
torde även böra undersökas om icke de nuvarande bestämmelserna
i lagen angående nationalparker rörande vården och förvaltningen av avsatta
områden kunna göras smidigare och mindre omständliga. Liksom hittills
synes möjligheten böra hållas öppen för ägare av naturminnesmärke att få
detta fridlyst.
Den formella gestaltningen av lagstiftningen i ämnet kan naturligtvis tänkas
ske på olika sätt. Flera skäl tala för att i möjligaste mån sammanföra
samtliga bestämmelser till en författning. Genom bestämmelsernas samman
-
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 275
förande skulle en bättre överblick över lagstiftningsområdet skapas. Huru- I Jo! 41
vida den nu antydda vägen är framkomlig, torde den kommande utredningen
få avgöra.
Det synes nödvändigt att en särskild organisation finnes för tillvaratagande
av naturskyddsintresset. Denna bör dock icke göras onödigt omfattande. De
förslag, som i detta hänseende tidigare framlagts, synas innebära en avsevärd
överorganisation. Det synes kunna övervägas om icke åtminstone till
en början det kan anses tillräckligt, att endast en befattningshavare anställes,
som har att handlägga dessa frågor och även i övrigt bevakar naturskyddsintressena.
Det bör tillses, att befattningshavaren underrättas i god tid, innan
ingripande med konsekvenser ur naturskyddssynpunkt företagas. Det synes
önskvärt att under den tid frågan om ingreppet behandlas ett tillfälligt skydd
för naturskyddsintresset kan åstadkommas.
Utredningen har under år 1946 hållit ett förberedande sammanträde.
40. Utredning rörande vissa fiskeråttsliga förhållanden inom Västerbottens
och Norrbottens län.
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1946 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande vissa fiskerättsliga förhållanden
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker (jfr I Jo 18):
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.
Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel.: 11 46 99.
41. Utredning rörande den framtida utvecklingen och omfattningen av hög
skolorna
på jordbrukets och skogsbrukets område.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 december 1946):
Fallenius, B. A., statssekreterare, ordförande;
Hjärre, A., professor;
Höijer, E. W., överjägmästare;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Melin, J. B. E., professor;
Norup, B. S. B:son, lantbrukare, led. av II kamm.;
Åkerman, E. Å., professor.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid
bland annat.
Under de senaste krigsåren har av olika skäl en viss återhållsamhet måst
iakttagas, då det gällt att tillgodose många av de berättigade krav, som från
vetenskapsmännens sida rests på förbättringar i skilda hänseenden. Jag finner
emellertid tiden nu vara inne för att få till stånd en mera allmän upprustning
av ifrågavarande högskolors vetenskapliga resurser. För detta ändamål
synes böra igångsättas eu allsidig utredning rörande högskolornas behov, liksom
ock en plan för deras vidare utveckling bör upprättas.
276
Riksdag sberättelsen.
I JO! 41 Vid utredningen bör undersökas i vad män ytterligare professurer kunna
vara behövliga. Det föreligger redan nu ett flertal framställningar om nya
lärostolar vid högskolorna. Jag vill emelleidid framhålla att vid prövningen
av de förefintliga behoven i detta hänseende även måste beaktas de möjligheter
till forskning och utbildning som inom motsvarande ämnesområden
finnas vid universiteten och andra högskolor. Sålunda bör exempelvis vid
prövningen av frågan om uppdelningen av professuren i lantbruksekonomi
vid lantbrukshögskolan tagas i betraktande de möjligheter till forskning och
undervisning som inom den nationalekonomiska vetenskapen finnas på annat
håll. Å andra sidan måste dock tillses att, i den mån speciella behov av
vetenskaplig forskning på jordbrukets eller skogsbrukets område förefinnas,
dessa bliva tillgodosedda. Det synes också angeläget att den högre undervisningen
rörande maskintekniken och därmed sammanhängande problem liksom
undervisningen i arbetslära utvidgas. Emellertid vill jag understryka
vikten av att — även om nya lärostolar upprättas och undervisningsmöjlighetema
vidgas — det är av stor betydelse att studietiderna för ungdomen vid
högskolorna icke förlängas.
Det synes under utredningen även böra undersökas i vad mån de forskare,
som anknytas till exempelvis statens skogsforskningsinstitut och veterinärmedicinska
anstalten kunna anlitas för undervisning vid motsvarande högskolor.
Erinras må att vid lantbrukshögskolan och försöksanstalterna föreligger
en viss växelverkan, vilken varit till gagn för såväl forskningen som undervisningen.
Det förefaller därför icke uteslutet att vissa arrangement kunna
göras, vilka kunna möjliggöra ett fruktbringande utbyte även vid förstnämnda
institutioner. Särskilt torde detta gälla skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet,
vilka båda institutioner framställt önskemål om utvidgade
forskningsmöjligheter inom närliggande områden.
Utredningen synes även böra upptaga till övervägande om och på vad sätt
från professorerna skulle kunna avlyftas vissa mera elementära delar av undervisningen,
vilka skulle överflyttas på andra lärarkrafter, för att möjliggöra
för professorerna att mera odelat kunna ägna sig åt vetenskaplig forskning.
I anslutning härtill bör även undersökas på vad sätt man kan underlätta
för studerande med vetenskaplig begåvning och fallenhet för sådan
forskning att kunna vidare utbilda sig till professorer och forskare. Härvid
bör upptagas till behandling frågan, huruvida en utbyggnad av docentinstitutionen
vid högskolorna är påkallad. De problem, som sammanhänga med
publicering av de vetenskapliga forskningsresultaten synas även böra närmare
utredas.
Av vad jag tidigare anfört framgår att en utbyggnad av lantbrukshögskolan
är nödvändig för att tillgodose det stegrade behovet av agronomer. Utredningen
bör undersöka, i vilken utsträckning det blir erforderligt att i anledning
härav mera permanent förse högskolor med ytterligare lärarkrafter
och lokaler. Härvid bör kontakt sökas med den utredning som för närvarande
arbetar inom ecklesiastikdepartementet för att utreda lantmäteriundervisningens
ordnande. Skulle denna utredning komma till det resultatet, att lant
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
mäteriutbildningen i större eller mindre omfattning bör förläggas till lant- I Hj 2
brukshögskolan, bör detta vid den av mig nu förordade utredningen beaktas
för att rätt avväga högskolans behov. Det synes även lämpligt att frågan om
en utökning av antalet elever vid de övriga högskolorna närmare utredes samt
att, därest en dylik utökning skulle befinnas behövlig, förslag framläggas om
de i anledning därav påkallade utbyggnader av högskolorna. Givet är att utredningen
skall beakta i vad mån de resultat, till vilka utredningen i övrigt
kommer, påkalla utökning av personal samt utrustning och lokaler. Utredningen
synes även böra överväga i vad mån de av universitetsutredningen,
naturvetenskapliga forskningskommittén och de medicinska högskolornas organisationskommitté
vunna resultaten kunna få tillämpning vid nu ifrågavarande
högskolor Det torde vara ändamålsenligt att under utredningsarbetet
kontakt upprätthålles med jordbruksförsöksutredningen, så att planerna
i fråga om utbyggnaderna av lantbrukshögskolan och försöksverksamheten i
erforderlig omfattning samordnas.
Handelsdepartementet.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. Traktatberedningen (1944: I 5; 1945: I 4; 1946: I 4).
Enligt Kungl. Maj ds brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen
till uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande
för beredande av handelsavtalsförhandlingar med främmande makter samt
av andra handelspolitiska spörsmål av större betydelse.
Sammansättning under år 1946:
Gjöres, A., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Lundvik, V. G., landshövding, vice ordförande;
Elliot, K. E., häradshövding;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.:
Hägglöf, B. G., envoyé;
Nyländer, O. E., landshövding.
Sekreterare:
von Horn, K. R. L. R., kansliråd.
Beredningen har under år 1946 icke hållit några sammanträden.
Genom beslut den 20 december 1946 har Kungl. Maj:t förordnat, att beredningens
verksamhet skulle upphöra med utgången av år 1946.
2. Försäkringsutredningen (1944: I 8; 1945: I 7; 1946: I 7).
Jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande den 22 januari 1937 tillkallade chefen
för handelsdepartementet dels genom beslut samma dag tre utredningsmän,
av vilka eu skulle vara ordförande, all inom departementet verkställa
utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten dels ock
Riksdagsberättelsen.
I H: 2 genom senare beslut tio särskilda sakkunniga att, på kallelse av ordföranden
för utredningsmännen, med dessa deltaga i överläggningar i ämnet.
Beträffande de ullkallade utredningsmännen och de särskilda sakkunniga
ävensom försäkringsutredningens ursprungliga uppdrag, se 1938: H 12.
Enligt departementschefens beslut den 12 januari 1940 skulle arbetet
inom försäkringsutredningen tills vidare anstå och återupptagas först efter
departementschefens bestämmande.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 20 november 1942 departementschefen att
dels tillkalla högst sex utredningsmän för att, med vissa ändringar i direktiven,
återupptaga försäkringsutredningens arbete, dels uppdraga åt en avutredningsmännen
att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet, dels
ock i mån av behov ställa sekreterare och experter till utredningsmännens
förfogande (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1942).
Tillkallade jämlikt sistnämnda bemyndigande:
Åkesson, O. A., överdirektör, ordförande;
Cramér, C. H., professor;
Ekwall, N. J., försäkringsdirektör;
Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör;
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Lundberg, E. F. O., fil. d:r, f. d. försäkringsdirektör.
Expert vid behandlingen av frågor rörande försäkringsbolag med lokalt
begränsade verksamhetsområden:
Bylund, J. G., försäkringsdirektör.
Den 3 december 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t departementschefen dels
att anmoda försäkringsutredningen att vid fullgörandet av sitt uppdrag till
behandling upptaga jämväl fragan om ändring — i viss omfattning — avgällande
skattebestämmelser rörande livförsäkringsväsendet, dels ock tillkalla
en särskild utredningsman att biträda utredningen vid behandlingen
av nämnda fråga (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1943).
Tillkallad jämlikt sistberörda bemyndigande:
Stern, E., kammarrättsråd.
Kungl. Maj:t bemyndigade därjämte den 22 september 1944 departementschefen
att anmoda försäkringsutredningen att vid fullgörandet av sitt uppdrag
underkasta lagen om försäkringsrörelse jämväl den omarbetning som
erfordrades för att bringa nämnda lag i överensstämmelse med den av 1944
års riksdag antagna lagen om aktiebolag (se Post- och Inrikes tidn. den 22
september 1944).
Sekreterare:
Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.
Beträffande direktiven för utredningens slutliga uppdrag, se vidare
1943:1 H 9.
Utredningen har den 1 april 1946 avlämnat betänkande med förslag till
lag om försäkringsrörelse m. m. (SOU 1946:33 och 34).
Uppdraget är därmed slutfört.
279
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
3. 1937 års granitutredning (1944:1 9; 1945:1 8; 1946:1 8). I H
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 mars 1937):
Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;
Matz, K. S., kommerseråd;
Petersen, K., direktör;
Royen, N. T., f. d. byrådirektör.
Tillkallade sakkunniga och experter:
Biide, T., civilingenjör;
Gyllenberg, C. E., vägdirektör;
Hultman, A., f. d. gatuchef;
Mannerfelt, A. T. W. A., vägdirektör;
von Matern, N. A., överingenjör;
Ploman, P. F., f. d. väginspektör;
Schlyter, R. O. O., doktoringenjör, direktör;
Södergren, J. R. A., vägdirektör.
Sekreterare:
Springer, T. T. G., förste byråsekreterare.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: H 13.
Utredningen har under år 1946, i likhet med föregående år, handhaft överinseendet
över de genom försorg av statens väginstitut pågående provningarna
av bergarter, som lämpa sig för tillverkning av gatsten. Provningarna
och bearbetandet av resultaten pågå hos väginstitutet, sedan Sveriges geologiska
undersökning och statens provningsanstalt slutfört de på dessa myndigheter
ankommande provningarna.
Genom beslut den 29 november 1946 har Kungl. Maj:t förordnat, att kommitténs
verksamhet skulle upphöra med utgången av november 1946.
4. 1938 ars sjöfartskommitté (1939:14; 1941:1 14; 1946:1 9).
Kommitténs arbete har vilat tills vidare enligt departementschefens beslut
den 12 januari 1940.
Genom beslut den 29 november 1946 har Kungl. Maj:t förordnat, att kommitténs
verksamhet skulle upphöra med utgången av november 1946.
5. Tjänstepensionsutredningen (1945:1 16; 1946:1 13).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 22 september 1944
för att verkställa utredning rörande riktlinjerna för ett framtida ordnande
av tjänstepensionsförsäkringen och därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 september 1944):
Ekblom, O., landshövding, ordförande;
Ahlberg, C. E. N., ombudsman;
Kjellén, T. B., direktör, tillika sekreterare;
Kugelberg, W. B., direktör;
Lundberg, E. F. ()., fil. d:r, f. d. försäkringsdirektör.
280
Riksdag sberättelsen.
I Hl 5 Beträffande utredningens uppdrag, se 1945:1 H 16.
Utredningen har den 9 februari 1946 avlämnat betänkande angående
tjänstepensionsförsäkringens organisation (SOU 1946:26).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Småföretagsutredningen (1946:1 15).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 15 juni och den 19
september 1945 för att verkställa utredning rörande möjligheterna att främja
hantverkets och småindustriens utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 16
juli 1945):
Lundquist, R., överdirektör, ordförande;
Berggren, H., målarmästare;
Bosaeus, E., civilingenjör (t. o. in. den 4 februari 1946);
Iveroth, A., sekreterare;
Johansson, A., verkst. direktör i svensk industriförening (t. o. in. den 29
mars 1946);
Larsson, I., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;
Modig, J.-O., verkst. direktör i Sveriges hantverks- och småindustriorganisation;
Mäler,
K. M., redaktör, led. av II kamm.;
Petterson, L., fabrikör;
Wahlgren, G., disponent;
Wickman, K. A., kommerseråd.
Sekreterare:
Arvas, C. G. B., byråchef.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946:1 H 15.
Utredningen har avlämnat dels den 4 februari 1946 betänkande med förslag
till ordnande av kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet för hantverk
och småindustri samt bildande av företagarnämnder (SOU 1946: 22),
dels ock den 27 maj 1946 betänkande angående hantverkets och småindustriens
befrämjande (SOU 1946:40).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning av frågan om reglerande föreskrifter beträffande fastighets
mäklaryrket
(1946:1 17).
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 19 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1945):
öhman, F., t. f. assessor.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 17.
Utredningsmannen har den 30 november 1946 avlämnat promemoria med
författningsförslag i ämnet (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 281
8. Utredning rörande frågan om den statliga provningsverksamhetens orga- I Ht 0
nisation (1946:1 20).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1945):
Royen, N. T., f. d. byrådirektör.
Sekreterare:
Tengvik, N. R., e. o. byråingenjör.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946:1 H 20.
Utredningen har den 28 augusti 1946 avlämnat betänkande med förslag i
ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning angående den fortsatta driften av vissa företag, vari finnas
tyska intressen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för att
ur allmänt ekonomiska synpunkter utreda frågan i vad mån och på vilket
sätt verksamheten vid företag, i vilka finnas tyska intressen, — gruv- och
försäkringsföretag dock undantagna — skall fortsätta efter eu avveckling av
nämnda intressen, samt därvid särskilt beakta spörsmålet om det kan anses
ändamålsenligt att svenska staten övertager vissa av företagen och i så fall
hur detta lämpligen bör ske
dels såsom utredningsman:
Lindahl, A., advokat;
dels ock såsom experter:
Adamsson, H., ombudsman;
Kock, Karin, professor;
Lindberg, A., ordförande i landsorganisationen i Sverige;
Lundberg, S., direktör.
Sekreterare:
Dahlin, E. H., hovrättsråd.
Utredningsarbetet har i huvudsak avsett den elektriska industrien, enkannerligen
sådana företag, som satts under administration eller vilkas aktiestock
helt eller delvis belagts med kvarstad. Övriga av utredningen berörda
företag ha i regel behandlats endast summariskt, varvid de med stöd av uppgifter
från flyktkapitalbyrån förtecknats och systematiserats. De särskilt undersökta
företagen inom den elektriska industrien äro Elektriska aktiebolaget
Siemens, Elektriska aktiebolaget AEG, Aktiebolaget Tudor och Aktiebolaget
Osram-Elektraverken, samtliga jämte dotterföretag. Angående desamma
ha promemorior avgivits. Dessutom har Aktiebolaget Elema blivit föremål
för särskild utredning med hänsyn till vissa äganderättsförhållanden.
Uppdraget är därmed slutfört.
282
Riksdagsberättelsen.
I H: 10 10. 1946 års utredning angående hantverksinstitutet.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1946 för att
utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av statens hantverksinstitut
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1946):
Svensson, S. P., boktryckare, led. av II kamin., ordförande;
Lindbergson, K. A., statskommissarie;
Modig, J.-O., verkst. direktör i Sveriges hantverks- och småindustriorganisation;
Schlyter,
R. O. O., doktoringenjör, direktör.
Sekreterare:
Stiernstedt, L. J. T., byråsekreterare.
I direktiven för utredningen hänvisas till vad som anförts vid anmälan av
anslagsbehovet till statens hantverksinstitut i 1946 års statsverksproposition.
Utredningen har den 30 september 1946 avgivit dels betänkande rörande
den fortsatta utbyggnaden av statens hantverksinstitut (stencilerat), dels ock
yttrande över småföretagsutredningens den 27 maj 1946 avgivna betänkande
angående hantverkets och småindustriens befrämjande (SOU 1946:40).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Utredning rörande statens uppfinnarnämnds fortsatta bestånd och därmed
sammanhängande spörsmål.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 5 april 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1946):
Fransén, H., regeringsråd, ordförande;
von Zvveigbergk, Å. C., byråchef.
Sekreterare:
Bergius, E. V., byrådirektör.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementchefen
anförde därvid i huvudsak följande.
Statens uppfinnarnämnd, som inrättades år 1940, skall enligt sin instruktion
väsentligen arbeta med uppgifter av krisbetonad natur. Fråga har därför
uppkommit om nämnden nu, då mera normala förhållanden börja inträda,
bör fortsätta sin verksamhet, eventuellt efter lämplig omorganisation,
eller om den, såsom flertalet andra i anledning av krisen inrättade statsorgan,
bör avvecklas.
En utredning rörande frågan om nämndens fortsatta verksamhet och därmed
sammanhängande spörsmål synes nu böra komma till stånd — — —.
Skulle utredningen giva vid handen att uppfinnarnämnden bör bestå, bör
också övervägas, huruvida nämnden såsom hittills skall ha till sitt förfogande
medel för undersöknings- och försökskostnader. Skulle utredningsmännen
däremot komma till den uppfattningen att uppfinnarnämnden icke
283
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
bör bibehållas, torde även böra utredas, om nämndens arbetsuppgifter helt I Ht 13
eller delvis skola överföras på annat eller andra organ.
I detta sammanhang må erinras om att riksdagen i samband med inrättandet
av uppfinnarnämnden anvisade ett anslag av 3 miljoner kronor att
efter prövning från fall till fall av Kungl. Maj:t användas för lån och bidrag
till exploatering av uppfinningar av betydelse för försvarsberedskapen
och folkförsörjningen. Detta anslag har tagits i anspråk i mycket begränsad
omfattning. Utredningsmännen böra i anslutning till sina undersökningar beträffande
uppfinnarnämnden även överväga, huruvida denna form för statens
stöd åt exploatering av uppfinningar är den mest lämpliga eller om annan
form bör väljas.
Utredningsmännen ha den 20 september 1946 avlämnat betänkande med
utredning och förslag rörande frågan om statens uppfinnarnämnds fortsatta
bestånd och därmed sammanhängande spörsmål (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. 1946 års utredning angående säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 juli 1946):
von Hom, K. R. L. R., kansliråd, ordförande;
Frost, R. V., överfyringenjör;
Hessle, Ch. W., byrådirektör;
Utbult, K. B., handelsföreståndare, led. av II kamm.;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.
Sekreterare;
Bergstedt, L. P. V., t. f. byråsekreterare.
Uppdraget var föranlett av riksdagens i skrivelse den 4 juni 1946, nr 286,
gjorda hemställan om en utredning i ämnet.
Utredningsmännen ha den 14 oktober 1946 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
13. 1946 års torvutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1946 för
att verkställa förberedande utredning om formerna för en praktiskt inriktad
forsknings- och försöksverksamhet på torvområdet samt hur en lämplig
krigsberedskap inom torvhanteringen bör åstadkommas och en inventering
av landets torvförekomster bör organiseras (se Post- och Inrikes tidn. den
26 september 1946):
Winlzell, T., överingenjör;
Werner, D., överingenjör;
284
Riksdaasberättelsen.
I H: 13 André, S., disponent;
Kåreby, E., direktör;
Malm, L., professor;
Rendahl, E., byråchef.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att
ha redogjort för vissa framställningar om utredning i frågan om det framtida
utnyttjandet av landets torvtillgångar anförde departementschefen bland
annat:
Vårt land har omfattande mossförekomster. Deras sammanlagda areal
uppgår till ca 6 miljoner hektar, och torvmängden uppgår till hundratals
miljoner ton. Ur heredskapssynpunkt är denna naturtillgång av stor vikt, och
den skulle redan ur denna synpunkt kunna bli ännu mycket mer betydelsefull
om den tekniska utvecklingen på området kunde möjliggöra en rationell
lösning av i första hand avvattningsproblemet. Kan en ekonomiskt tillfredsställande
lösning av detta problem uppnås, erhållas många fördelar.
Fortsatta tekniska förbättringar inom torvhanteringen skulle, åtminstone
i större utsträckning än hittills, kunna möjliggöra en ekonomiskt bärkraftig
torvhantering också under fredliga förhållanden. Kommer en mera omfattande
torvhantering att bedrivas än vad som hittills varit vanligt i fredstid,
skulle detta även kunna få viss betydelse ur jordbrukets och skogsbrukets
synpunkt. Därjämte kunna möjligheterna ökas att med utgångspunkt från
lorven utveckla en bärkraftig kemisk industri.
För torvhanteringens fredsmässiga utveckling äro statliga insatser ofrånkomliga.
Det synes mig som om den praktiska forskningsverksamheten i
töista liand höide anknytas till Aktiebolaget Svensk torvförädling, som just
tillkommit för ändamålet att, i samband med industriell produktion, bedriva
forsknings- och försöksverksamhet på torvområdet. Särskilt synas bolagets
labiiksanläggningar vid Sösdala och en eller flera för ändamålet lämpliga
statsmossar böra utnyttjas för här ifrågavarande syfte. Detta utesluter emellertid
icke, att det kan befinnas lämpligt att staten finansiellt och organisatoriskt
samverkar med enskilda företagen vid en försöksverksamhet även
på andra platser, där lämpliga mossförekomster i enskild ägo förekomma.
Det torde även böra undersökas huruvida och på vad sätt den mera teoretiskt
inriktade torvkemiska forskning, som hedrives vid ingenjörsvetenskapsakademiens
laboratorier i Stockholm, bör samordnas med den praktiska
försöksverksamheten. Om en sådan mera intim samordning anses böra
komma till stånd, bör övervägas, huruvida ifrågavarande laboratoriearbete
fortfarande bör bedrivas i ingenjörsvetenskapsakademiens regi eller om det
exempelvis i stället bör direkt anslutas till Aktiebolaget Svensk torvförädlings
verksamhet. Slutligen bör i samarbete med Sveriges geologiska undersökning
utarbetas en plan för en inventering av landets torvmossar. Utredningen
bör även i Övriga hänseenden utforma ett program för vidmakthållande
av lämplig krigsberedskap inom torvhanteringen. För det fall, att utredningen
icke skulle ha avslutat sitt arbete, innan det nya centralorganet för
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
285
ekonomisk försvarsberedskap, varom förslag framlagts (SOU 1946: 19), blir I Ht 14
tillsatt, bör givetvis samarbete komma till stånd med nämnda organ. Även
med representanter för den av aktiebolaget Svensk torvförädling sysselsatta
personalen bör samråd äga rum.
Utredningen synes böra företagas i två etapper. Den första utredningsetappen,
som i huvudsak bör slutföras till början av november, bör väsentligen
vara av tekniskt förberedande natur och i främsta rummet inriktad
på hur långt den produktionstekniska utvecklingen hunnit och hur det fortsatta
tekniska forsknings- och försöksarbetet bör planeras.
Utredningen har den 30 november 1946 avgivit betänkande med förslag till
åtgärder för utveckling av den svenska torvinduslrien (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
14. Exportkreditnämnden (1944:1 6; 1945:1 5; 1946:1 5).
Nämnden tillsattes av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (SFS nr 214), vilken senast genom
kungörelsen den 28 juni 1946 (SFS nr 453) förordnats skola äga fortsatt
giltighet till och med den 30 juni 1947.
Exportkreditnämndens sammansättning under år 1946.
a) ledamöter:
Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;
Sohlman, R., envoyé, vice ordförande;
Eckerberg, E. L., statssekreterare;
Lilja, C. B., bankdirektör;
Vinell, K. T., handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Forsman,
K. H. G., verkst. direktör i svenska lantmännens riksförbund;
Böök, K. E., vice riksbankschef;
Frick, B. R., verkst. direktör i aktiebolaget industrikredit (fr. o. in. den 21
september 1946);
b) suppleanter:
Frick, B. R., verkst. direktör i aktiebolaget industrikredit (t. o. m. den 20
september 1946);
Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg, G. A., verkst. direktör i Sveriges slakteriförbund;
Brusewitz, S. I., direktör i statens handelskommission.
Under år 1946 ha tjänstgjort såsom verkställande direktör ledamoten i
nämnden B. R. Frick, som biträdande direktör till och med den 30 juni 1946
direktören O. W. Lindström och som sekreterare från och med den 6 maj
1946 förste kammarskrivaren i Sveriges riksbank Å. G. V. Zander. I nämndens
kansli hava därutöver varit anställda 9 personer.
Riksdagsberåttelsen.
I Ht 14 Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: 23 58 30.
Nämnden har i regel sammanträtt minst två gånger i månaden.
15. Clearingnämnden (1944:1 7; 1945:1 6; 1946:1 6).
Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Tyska riket (SFS nr 464), den 28 juni
1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till
Italien m. m. (SFS nr 381), den 28 juni 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till Belgien och Luxemburg (SFS nr 633), den 23
juli 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till Danmark
(SFS nr 720), den 9 september 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i
förhållande till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (SFS nr 811) och
den 13 juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till de
till De Socialistiska Rådsrepublikernas Union anslutna republikerna Litauen,
Lettland och Estland (SFS nr 375) ankommer handläggningen av frågor rörande
tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet av den närmaste
tillsynen över desammas efterlevnad på en av Kungl. Maj :t för ändamålet utsedd
nämnd (clearingnämnden).
Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj:t den 28 augusti
1934 (SFS nr 465).
Clearingnämndens sammansättning under år 1946:
a) ledamöter:
Dahlberg, K., f. d. häradshövding, f. d. verkst. direktör i svenska bankföreningen,
ordförande;
Engzell, G., utrikesråd, vice ordförande;
Brusewitz, S. I., verkst. direktör i statens handelskommission;
Magnusson, H., bankdirektör;
Sauber, K., generalkonsul, verkst. direktör i aktiebolaget Rylander & Asplund;
Vinell,
K. T., handelsråd, verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Wallberg, F., vice verkst. direktör i aktiebolaget svenska handelsbanken.
b) suppleanter:
Böök, K. E., vice riksbankschef;
Frick, B. R., verkst. direktör i aktiebolaget industrikredit och i exportkreditnämnden;
Larsson,
L., direktör;
Ljungberger, B. G., vice verkst. direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Utterström, C., direktör.
Jämlikt beslut av clearingnämnden utgöres nämndens arbetsutskott av följande
ledamöter: ordföranden, vice ordföranden samt herrar Magnusson och
Brusewitz.
Verkst. direktör: jur. kand. C. Eberstein.
Ställföreträdare: bankdirektören G. R. Palm.
Sekreterare: jur. kand. greve F. W. F. C.-G. B. R. E. von Rosen.
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
287
16. 1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva I Ht 17
varor (1944:1:12; 1945:1 11; 1946:1 10).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):
Nauckhoff, S. A. G., fil. d:r, ordförande;
Andersson, J., järnhandlare;
Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Westrell, C. F., sprängämnesinspektör;
Nordzell, C. O. J., major.
Sekreterare:
Nilsson, S. J., landssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Persson, S., t. f. andre kanslisekreterare.
Lokal: Sprängämnesinspektionen, Birger Jarlstorg 5; tel.: 21 24 00.
Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I H 15.
Under år 1946 ha hållits sammanlagt 27 sammanträden inom arbetsutskottet
och med de sakkunniga in pleno, varjämte 2 konferenser hållits med representanter
för sprängämnesindustrien och sprängämneshandeln.
Arbetsprogrammets fullföljande har även under år 1946 förskjutits. Betänkande
med förslag till ny förordning angående explosiva varor samt tilllämpningsbestämmelser
beräknas kunna avlämnas i början av år 1947.
17. Elkraftutredningen av år 1943 (1944: I 13; 1945: I 12; 1946: I 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 18 december 1942 för
att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan
mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska landsbygdens
försörjning med elektrisk kraft (Se Post- och Inrikes tidn. den 25
januari 1943):
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
Malm, N. P., f. d. kommerseråd;
Persson, P. H. Y., civilingenjör, belysningschef i Örebro;
Svensson, D., lantbrukare;
Syhvan, N. E., f. d. överdirektör;
Upmark, E. G. J., civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.
Kanslichef:
Rusck, Å., överdirektör.
Biträdande kanslichef:
Nilsson, G., kraftverksdirektör.
Sekreterare:
Carle, B., e. o. länsnotarie.
Särskilda biträden:
Meiton, S., civilingenjör;
288
Riksdagsberätt elsen.
I H: 17 Hedefalk, B., ingenjör;
Lindqvist, J., ingenjör;
Tömqvist, G. B., ingenjör.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel.: Vattenfall.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1944:1 H 13.
Utredningen har under år 1946 sammanträtt 8 gånger.
Undersökningen av den nuvarande organisationen av delaljdistributionen
samt av de villkor, på vilka distribulionsföretagen anskaffa och avsätta elektrisk
kraft, har under år 1946 fortsatt på samma sätt som tidigare genom insamling
och statistisk bearbetning av uppgifter från landets omkring 3 700
distributionsföretag. Resultatet av denna inventering har sammanställts i
särskilda länsredogörelser. Vid 1946 års slut förelågo dylika länsredogörelser
för sammanlagt 22 län. Jämsides härmed ha verkställts dels kompletterande
undersökning angående företagens råkraftinköp och i samband därmed förekommande
kedjehandel, dels särskild granskning av de distributionsföretag,
som uppvisa höga medelpriser (topprisföretag). Tilläggsredogörelser i dessa
ämnen ha vid 1946 års slut färdigställts för omkring 15 län. — Undersökningen
av landsbygdselektrifieringens omfattning har under året slutförts.
En översiktlig redogörelse häröver har utarbetats. — Frågan om åstadkommande
av standardtariffer vid detaljdistribution av elektrisk kraft har slutbehandlats.
— En på elkraftutredningens initiativ tillkommen kommitté, benämnd
Jordbrukets elinventering, som handhaft undersökningen av orsakerna
till att elkraften icke i större utsträckning kommit till användning för
att underlätta arbetet inom jordbruket, har framlagt det slutliga resultatet
av sitt arbete. — Landsbygdselektrifieringens system- och standardiseringstrågor
ha liksom under år 1945 varit föremål för bearbetning inom en särskild
kommitté, Samarbetskommittén för landsbygdsnätens standardisering.
Utredningsarbetet beräknas icke kunna avslutas under år 1947.
18. 1943 ärs sjöbefålssakkunniga (1944:1 15; 1945:1 14; 1946:1 12).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden dels den 30 juni 1943 för
att verkställa utredning rörande utbildningen av fartygsbefäl (nautiska utredningen)
och maskinbefäl (maskintekniska utredningen) för handelsflottan
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli
1943), dels ock den 1 februari 1946 för att verkställa utredning rörande sådana
med sjöbefälsutbildningen sammanhängande frågor, som angå utbildningens
organisation (organisationsutredningen) (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 februari 1946):
Nautiska utredningen:
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Gorthon, S., skeppsredare;
Osvald, G. S. hamndirektör.
Maskintekniska utredningen:
Löwbeer, N. T. generaldirektör, ordförande;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
289
Gorthon, S., skeppsredare; 1 H* 19
Söre, A., förbundsordförande.
Organisationsutredningen:
Löwbeer, N. T. generaldirektör, ordförande;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Gorthon, S., skeppsredare;
Osvald, G. S., hamndirektör;
Söre, A., förbundsordförande;
Bergström, C. A., rektor för navigationsskolan i Stockholm.
Sekreterare:
Harland, E., jur. kand.
Biträdande sekreterare:
Asplund, T., t. f. byråsekreterare.
Lokal och tel.: Patentverket (ordförande): Kommerskollegium (bitr. sekreterare)
.
Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1944:1 H 15.
De sakkunniga ha under år 1946 intill den 1 december hållit sammanlagt
36 sammanträden, varav 15 med nautiska utredningen, 12 med maskintekniska
utredningen och 9 med organisationsutredningen.
Arbetet har huvudsakligen avsett organisationsfrågan samt utarbetande av
de sakkunnigas betänkande i manuskript, som till större delen justerats.
Uppdraget torde komma att slutföras under första kvartalet av år 1947.
19. Sakkunniga för utredning av frågan om revision av förordningen angående
handel med vissa begagnade föremål m. m. (1946: I 14).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1945 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1945):
Alexanderson, K. E., revisionssekreterare, t. f. byråchef, ordförande;
Behrman, B. W., hovrättsråd;
Carlsson, B. A. B., fattigvårdsinspektör;
Landahl, B., advokat;
Lewenhaupt, G., greve, advokat;
Lindberg, B. R., grosshandlare;
Zetterquist, A. F., polisintendent.
Sekreterare:
Vogel, L. V., sekreterare.
Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg nr 2. Sekreterarens adress: Birger
Jarls torg nr 5; tel.: 20 46 67.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1946: I H 14.
De sakkunniga ha under år 1946 intill den 1 december hållit sammanlagt
10 sammanträden.
De sakkunniga ha utarbetat utkast till betänkande med förslag till ändrad
lagstiftning angående handel med skrot, lump och begagnat gods.
Utredningsuppdraget kan beräknas bliva slutfört i början av år 1947.
Iiihang till riksdagens prot. 19i7. 1 samt. 19
Rik sd årsberättelsen.
290 Riksdagsberättelsen.
I Hl 20 20. Handelspolitiska rådet (1946: I 16).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945.
a) Ledamöter:
Myrdal, K. G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Lundblad, N. W., f. d. hovrättsassessor, för handelskamrarnas nämnd;
Clemedtson, E., direktör, för inköpscentralemas aktiebolag;
Johnsson, W., direktör, för jernkontoret (t. o. m. den 27 april 1946);
Frisell, G., direktör, för jernkontoret (fr. o. m. den 28 april 1946);
Johansson, A., direktör, för kooperativa förbundet;
Strand, A., kassör, för landsorganisationen i Sverige;
Vahlberg, G., sekreterare, för landsorganisationen i Sverige;
Gullander, Å., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;
Söderlund, G., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen;
Herslow, C., bankdirektör, för svenska bankföreningen;
Lundgren, T., konsul, för svenska cellulosaföreningen;
Landberg, E., direktör, för svenska pappersbruksföreningen;
Ekman, J. L., direktör, för svenska trävaruexportföreningen;
von Heidenstam, R., kabinettskammarherre, för Sveriges allmänna exportförening;
Vinell,
K. T., handelsråd, för Sveriges allmänna exportförening;
Wetterlind, Å., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Lundberg, S., direktör, för Sveriges industriförbund;
Sjögren, E., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;
Carlsson, G., generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Nordenskiöld, O., sekreterare, för tjänstemännens centralorganisation;
Borgström, G., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Florenius, G. A., direktör, för svenska handelsagenters förening;
von Sydow, Chr., disponent, för textilrådet;
Persson, O. A., handelsträdgårdsmästare, för frukt- och trädgårdsodlamas
samarbetsnämnd;
Modig, J.-O., direktör, för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation;
Rogberg, N., direktör, för sjöassuradöremas förening.
b) Suppleanter:
Sachs, R., direktör, för handelskamrarnas nämnd;
Liwendahl, J. R., direktör, för inköpscentralemas aktiebolag;
Degerstedt, Hj., direktör, för kooperativa förbundet;
Adiels, Hj., ordförande i svenska pappersindustriarbetareförbundet, för
landsorganisationen i Sverige;
Wilhelmsson, E., ombudsman i svenska metallindustriarbetareförbundet, för
landsorganisationen i Sverige;
Nilsson, N. E., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;
Söderbäck, C. F., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen;
Browaldh, E., bankdirektör, för svenska bankföreningen;
Kördel, E., direktör, för Sveriges grossistförbund;
Settergren, G., direktör, för Sveriges industriförbund;
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
291
Stensgård, A. H., för Sveriges lantbruksförbund;
Johnson, Axel Ax:son, generalkonsul, för Sveriges redareförening;
Lindfors, R., ombudsman i handelstjänstemannaförbundet, för tjänstemännens
centralorganisation;
Schroff, R., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
Henriksson, T., direktör, för sjöassuradöremas förening.
Sekreterare:
Bohm, S., fil. lic.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Beträffande rådets uppdrag, se 1946: I H 16.
Handelspolitiska rådet har under år 1946 hållit 13 sammanträden.
21. 1945 drs skoutredning (1946: I 18).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning rörande sko- och garveriindustriemas samt sko- och
läderhandelns sysselsättnings- och effektivitetsproblem (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 oktober 1945):
Frendin, T., t. f. överingenjör;
Allard, H., annonschef, led. av II kamm.;
Bahrke, W., direktör;
Byhlén, G., direktör;
Hansson, G., sekreterare i svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet;
Lans, S., ombudsman i de förenade förbunden;
Älmeby, H., direktör, ordförande i statens priskontrollnämnd.
Sekreterare:
Sandström, C., jur. kand.
Lokal: Jakobsgatan 30; tel.: 20 42 73.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 18.
Under året har utredningen haft 12 sammanträden, varjämte utredningen
företagit studieresor bl. a. till Danmark.
På initiativ av utredningen bär under år 1946 förhandlingar ägt rum mellan
svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet och svenska skofabrikantföreningen.
Förhandlingarna ha resulterat i ett avtal om tillägg till gällande
kollektivavtal för skoindustrien, syftande till att bereda skoarbetama
full sysselsättning. Vidare ha utredningar igångsatts eller förberetts rörande
skoindustrien, skohandeln, läderindustrien samt läder- och hudhandeln. Undersökning
av garveriindustrien har förberetts i samarbete med Industriens
utredningsinstitut. De pågående undersökningarna ske i samtliga fall under
samverkan med näringsorganisationerna och med anlitande av till dessa
organ knutna utredningsinstitut.
Utredningen beräknas kunna slutföras under år 1947.
22. 1945 drs försäkringsutredning (1946: I 19).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för
att verkställa utredning och avgiva förslag i frågan om en rationalisering och
H: 22
292 Riksdagsberättelsen.
I H: 22 eventuell centralisering av försäkringsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 3 november 1945):
Olsson, K. J., ordförande i statens arbetsmarknadskommission, led. av I
kamm., ordförande (t. o. m. den 31 maj 1946);
Åman, O. V., direktör, led. av I kamm., ordförande (fr. o. m. den 1 juni
1946);
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Holmberg, N. G., redaktör, led. av I kamm.;
Hermansson, J. A., hemmansägare, led. av II kamm.;
Kristensson, G. F. N., järnhandlare, led. av II kamm.;
Johansson, N. I., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ljungqvist, G. N., försäkringsdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Prawitz, H. A., byråchef;
Brundin, G. G., byråinspektör.
Sekreterare:
Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Grabe, A. G., vice assessor.
Lokal: Sveavägen 42, Stockholm, tel.: 10 28 43 (sekr.) och 10 28 44 (bitr.
sekr.).
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 19.
Utredningen har intill den 1 december 1946 sammanträtt 42 gånger och
företagit en studieresa till Danmark.
Utredningen har börjat sitt arbete med att till behandling upptaga frågor
rörande obligatorisk försäkring. Genom förberedande undersökningar har
utredningen sökt skaffa underlag för det fortsatta utredningsarbetet, I anledning
av remisser har utredningen avgivit utlåtanden över betänkanden av
1942 års försäkringsutredning och tjänstepensionsutredningen.
23. 1945 års gruvutredning (1946: I 21).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1945 för
att verkställa utredning rörande frågan om ett särskilt statligt organ för
tillvaratagande av statens gruvintressen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
17 november 1945):
Sterner, R., statssekreterare, ordförande;
Mattson, E., ordförande i svenska gruvindustriarbetareförbundet;
Geijer, P. A., överdirektör;
Abenius, H., direktör;
Lindahl, A., advokat;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Lövgren, O. W., chefredaktör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Grabe, A. G., vice assessor.
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
293
Beträffande utredningens uppdrag, se 1946: I H 21. I Hl 24
Utredningen har under år 1946 sammanträtt 3 gånger.
I avvaktan på viss utredning angående svenska gruvaktiebolag med tyska
intressenter samt statsmakternas ställningstagande till frågan om de förutvarande
tyska tillgodohavandena i Sverige har gruvutredningens arbete sedan
juni 1946 i huvudsak legat nere.
Utredningen har avgivit yttranden i anledning av vissa remisser.
24. 1946 års stenindustriutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 4 januari 1946 för att
verkställa utredning rörande rationalisering av gat- och kantstensindustriema
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1946):
Hjort, K. G. M., överdirektör, ordförande;
Andreen, N., förste inspektör, agronom;
Mattsson, S. A., civilingenjör;
Andersson, K. H., stenhuggare, led. av I kamm.;
Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm.;
Karlsson, O. W., förtroendeman;
Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Hall, G. V., byråchef.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 4 januari 1946. Efter att ha erinrat om riksdagens
i skrivelse den 7 juni 1945, nr 326, gjorda hemställan om en allsidig och förutsättningslös
utredning rörande rationalisering av den svenska gat- och
kantstensindustrin med beaktande därvid huruvida ett förstatligande av densamma
kunde vara påkallat, anförde departementschefen bland annat följande.
Läget inom gat- och kantstensindustriema har länge varit synnerligen otillfredsställande
och har ytterligare förvärrats genom att exporten under kriget
praktiskt taget upphört.
Framtidsutsikterna för gat- och kantstensindustriema te sig synnerligen
ovissa. De inhemska avsättningsmöjligheterna äro begränsade. Under goda
år har tidigare så mycket som 90 procent av gatstenen exporterats.
Exportkonjunkturerna ha under tidigare årtionden varit synnerligen varierande.
Det kan i varje fall befaras, att en export, som till väsentlig del betingas
av åtemppbyggnadsbehov i krigshärjade länder, kan komma att mycket
starkt gå tillbaka efter ett begränsat antal år. Skulle så ske, komme stenindustrin
att först undergå en ny expansion för att sedan återigen utsättas för
en måhända lika plågsam sammandragning som den — med kortare uppehåll
— genomgått under de senaste femton åren.
Det synes angeläget, att en sådan utveckling i görligaste mån förhindras.
Den nya utredningen torde icke kunna gå förbi detta grundproblem om hur
294
Riksdagsbercittelsen.
I H: 24 variationerna i produktionens omfattning skola kunna begränsas. Vid sidan
av handelspolitiska åtgärder böra härvidlag övervägas även andra ingrepp av
olika slag. Sålunda bör prövas, huruvida icke export från statens gatstenslager
bör tillgripas, när totalexporten uppnått en viss nivå och en ytterligare
stegring i produktionen kan förutses bliva av särskilt oviss varaktighet. Lagerhållningen
skulle i så fall planmässigt kunna utnyttjas såsom en produktionsstabiliserande
buffert. Vidare bör övervägas, om icke under enahanda
förhållanden skall iakttagas större restriktivitet i fråga om sådan användning
av sten för inhemska gatu- och vägbyggnader, som icke är betingad av
rent teknisk-ekonomiska motiv.
Det ter sig överhuvud taget föga önskvärt att i längden bibehålla de nuvarande
avsättningssubventionema. Det torde därför böra ankomma på det
nya utredningsorganet att undersöka möjligheterna för en successiv avveckling
av avsättningssubventionema och — i den mån dylika möjligheter befinnas
föreligga — även framlägga plan för en sådan avveckling. Härvid
skall emellertid stenarbetarnas och stenkommunemas sociala behov noga
beaktas.
Under alla förhållanden ter sig en rationalisering av stenindustrins struktur
såsom synnerligen önskvärd.
Det får ankomma på utredningen att överväga, huruvida en erforderlig rationalisering
bör genomföras genom förstatligande eller på annat sätt. Det
finns otvivelaktigt vissa skäl, som kunna tala för ett förstatligande. Det viktiga
är emellertid, att industrin ur samhällsekonomiska och sociala synpunkter
blir mera effektivt organiserad än för närvarande. Om det vid närmare
granskning visar sig, att detta syfte bäst kan nås på andra vägar, som icke
innebära förstatligande, böra dessa vägar också föredragas.
Skulle utredningen emellertid föreslå förstatligande av stenindustrin, bör
den även ta ställning till frågan, vilka grenar av denna industri, som ett förstatligande
bör omfatta. Utredningen bör enligt riksdagens skrivelse i ämnet
beröra gat- och kantstensindustrierna. Företag som arbeta inom dessa
branscher äro emellertid i många fall verksamma även inom andra stenindustribranscher.
Det kan då ifrågasättas, huruvida ett förstatligande bör inbegripa
alla de stenindustrigrenar, som i många fall äro förenade inom samma
företag eller endast de nyssnämnda båda grenarna.
Utredningen torde även böra pröva vissa frågor av närmast socialpolitisk
natur. Den bör sålunda söka taga vara på ett uppslag som lämnas i granitutredningens
betänkande, enligt vilket arbetare över 60 år borde kunna erhålla
tjänstepension. En dylik pensionering skulle göra det ur social synpunkt
lättare att lägga ned mindre arbetsplatser med övervägande äldre arbetare.
Skulle utredningen förutse, att det finansiella läget i skattetyngda kommuner
ytterligare komme att försvåras genom att vissa arbetare på grund av sådana
rationaliseringsåtgärder som här avses bringas att flytta till en annan kommun,
bör därjämte övervägas, huruvida icke staten borde vidtaga särskilda
anordningar för att lätta bördan i sådana kommuner.
295
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
De sakkunniga ha under året sammanträtt 3 gånger samt företagit en stu- I H: 25
dieresa till gat- och kantstenshuggerier i Bohuslän.
Utredningen beräknas kunna slutföras under år 1947.
25. 1946 drs sjömanskommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 januari och den
1 februari 1946 för att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om
sjöfolkets levnads- och arbetsförhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 25
januari 1946):
Björnberg, A., fil. d:r, ordförande;
Blomgren, E. J., förbundsombudsman;
Böös, G. M. E., kommerseråd;
Reuterskiöld, H. F., direktör;
Strömberg, Å., sjökapten;
Svensson, J., förbundsordförande;
Söre, A., förbundsordförande.
Expert:
öbrink, H., byrådirektör.
Sekreterare:
Gerentz, S. T, civilekonom.
Lokal: Vasagatan 52; tel. 10 78 97, 21 Öl 55 och 10 99 81 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 18 januari 1946. Efter att ha erinrat om de från
svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening och svenska maskinbefälsförbundet
under de senaste åren framförda önskemålen om utredning
för genomförande av en allmän översyn av bestämmelser, som reglera
sjöfolkets arbets- och levnadsvillkor m. m., anförde departementschefen
bland annat, att utredningens allmänna syfte borde vara att skyndsamt undersöka
möjligheterna till förbättringar för sjöfolkets del i berörda avseenden.
Därvid borde de synpunkter komma i betraktande, som anförts under de senaste
årens riksdagsbehandling av hithörande frågor, ävensom de påpekanden,
som gjorts i sjöfolksförbundets m. fl. organisationers förut nämnda
framställningar.
Kommittén har under år 1946 intill den 1 december hållit 20 sammanträden.
Kommittén förberedde under våren 1946 Sveriges deltagande i den internationella
arbetskonferensen i Seattle. Arbetet med revision av sjömanslagen
har påbörjats, varvid initiativ tagits till nordiskt samarbete.
Kommitténs huvudfråga har under året varit välfärdsanordningarna för
sjöfolk i hamn, i vilken fråga omfattande utredningar företagits. Två av
kommitténs ledamöter och dess expert ha studerat välfärdsanordningarna för
sjöfolk i Liverpool, Boston, New York, Philadelphia och San Francisco. Ledamöter
av kommittén samt dess expert och sekreterare ha även besökt en rad
svenska hamnar, varvid överläggningar i flertalet fall ägt rum bland annat
Riksdagsberättelsen.
I H: 25 med de kommunala myndigheterna. Kommitténs ordförande och expert ha
vidare i Oslo deltagit i överläggningar rörande nordiskt samarbete i fråga om
välfärdsanordningar för sjöfolk i utländska hamnar. Representanter för de
organisationer, vilka redan bedriva välfärdsarbete bland sjöfolk, ha i flera
fall beretts tillfälle framföra sina synpunkter. Ett särskilt betänkande rörande
välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn m. m avses att avlämnas i
början av år 1947.
Kommittén har i några fall avgivit yttranden rörande olika framställningar
till Kungl. Maj:t om bidrag till välfärdsanordningar för sjöfolk. Den 12
april 1946 har kommittén till chefen för finansdepartementet överlämnat en
V. P. M. rörande beskattning av sjömän.
Genom Kungl. Maj ds beslut den 26 april 1946 erhöll kommittén i uppdrag
att i samråd med socialstyrelsen verkställa utredning angående åtgärder för
motverkande av arbetslöshet bland svenskt sjöfolk vid vistelse i utländsk
hamn m. m. I anledning härav voro svensk-norska överläggningar anordnade
i Oslo den 12 15 juni 1946, varvid bland annat möjligheterna att arran
gera
arbetslöshetskontroll för svenskt sjöfolk i Norge diskuterades och vissa
preliminära överenskommelser träffades.
Kommitténs arbete beräknas bliva slutfört under år 1947.
26. Utredning rörande utvidgning av verksamheten vid handelshögskolan
i Göteborg.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 25 januari 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1946):
Wijkander, Th., direktör, ordförande;
Adler, A., direktör;
Bengtsson, Th., bankdirektör;
Boman, H., direktör;
Carlsson, G., generalkonsul;
Dahlström, A., överförmyndare;
Ekman, C., konsul;
Gabrielson, A., direktör;
Karlsson, G., redaktör, led. av I kamm.;
Petri, B., expeditionschef;
Wetter, E., konteramiral, led. av I kamm.
Expert:
Carlson, S. L., professor.
Sekreterare:
Uddenberg, R. F., sekreterare.
Lokal: Handelskammaren i Göteborg; tel.: 13 11 78.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att ha framhållit att styrelsen för handelshögskolan i Göteborg i en den 21
december 1945 dagtecknad skrift framlagt en plan för utvidgningen av verk
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
297
samheten vid handelshögskolan, anförde departementschefen bland annat I H: 27
följande.
Utredningen bör främst ägna uppmärksamheten åt frågan om finansieringen
av utvidgningsprogrammet. Det torde därvid kunna förväntas att, såsom
även nu är fallet, huvuddelen av utgifterna såväl engångsutgifter som
löpande kostnader skall kunna bestridas av medel, som tillskjutits från enskilt
håll. Utredningen bör vidare utarbeta detaljerade planer för högskolans
utvidgning, därvid vad i styrelsens nyssnämnda skrivelse anförts bör kunna
tjäna till grund. Utredningsarbetet bör ske i kontakt med ej blott de olika
facklärama vid högskolan utan även studentkåren och svenska ekonomföreningen.
Utredningen har hållit 2 och ett inom utredningen tillsatt särskilt arbetsutskott
12 sammanträden.
Utredningsarbetet har försiggått i två etapper. Den första, vilken avsåg att
säkerställa finansieringen av en nybyggnad för handelshögskolan, har i huvudsak
avslutats. Från enskilda företag har sålunda efter framställning från
utredningen antingen redan inbetalats eller utlovats bidrag till en nybyggnad
för handelshögskolan med ett sammanlagt belopp av kronor 2 043 500.
Den planerade nybyggnaden har beräknats draga en kostnad av omkring
2 000 000 kronor. — Från Göteborgs stads sida har en lämplig tomt för nybyggnaden
ställts till förfogande. — Den andra etappen avser utvidgningen
av verksamheten vid handelshögskolan. Det arbetsutskott utredningen tillsatt
för denna fråga har efter samråd med representanter för svenska ekonomföreningen
och handelshögskolans studentkår samt efter överläggningar
med utredningens expert utarbetat ett preliminärt förslag rörande planläggningen
av undervisningen vid högskolan och i samband därmed dispositionen
av den nya byggnaden.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1947.
27. 1946 års stuveriutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1946 för att
verkställa utredning rörande stuverirörelsens sysselsättnings- och effektivitetsproblem
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1946):
Björnberg, A., fil. d:r, ordförande;
Ericsson, C. E., direktör, led. av I kamm.;
Hagberg, G., d:r phil.;
Jungen, E., överlärare;
Norrblom, J. W., ombudsman;
Pettersson, A. H., ombudsman;
Svennberg, T., civilingenjör.
Expert:
Collett, J., fil. lic.
298
Riksdagsberättelsen.
I H: 27 Sekreterare:
Gårdstedt, B., notarie.
Lokal: Vasagatan 52m; tel. 10 78 97, 21 01 55.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 15 mars 1946. Departementschefen anförde därvid
bland annat följande.
Huvuduppgiften för den blivande utredningen bör vara att söka finna sådana
organisations- och arbetsformer för stuverirörelsens bedrivande, varigenom
nu förefintliga sociala och tekniska brister hos ifrågavarande näringsgren
kunna i möjligaste mån avlägsnas. Till beskaffenheten av de åtgärder,
vilka för ändamalet kunna befinnas lämpliga, vill jag icke för närvarande taga
ställning utan överlämnar åt utredningen att allsidigt och fördomsfritt pröva
olika tänkbara utvägar. Därest en godtagbar lösning av de föreliggande frågorna
icke skulle visa sig möjlig inom den fria företagsamhetens ram, böra
olika former för och grader av statlig eller kommunal medverkan övervägas.
Oavsett hur en ändamålsenlig lösning av dessa organisationsfrågor kan
komma att ställa sig, böra möjligheterna till en allmän förbättring av sysselsättningsförhållandena
för stuveriarbetarna ingående undersökas.
Jag vill understryka vikten av att alla olika möjligheter för tillgodoseende
av arbetarnas berättigade krav på ändamålsenliga välfärdsanordningar på
arbetsplatserna samt bättre skydd mot olycksfall i arbetet tagas under noggrant
övervägande av den blivande utredningen.
Vad angår de rent tekniska frågorna inom stuverirörelsen, synes i första
hand böra undersökas, huruvida icke en ökad grad av mekanisering skulle
kunna medföra avsevärd tidsbesparing i lossnings- och lastningsarbetet. Det
är vidare tänkbart, att en bättre avvägning mellan kajarbetet och verksamheten
ombord på fartygen kan leda till liknande fördelar. För den händelse
löne- och övriga avtalsbestämmelser skulle vara så utformade, att de försvårade
genomförandet av ur allmänna synpunkter önskvärda rationaliseringsåtgärder,
torde även detta böra belysas i utredningen. Till effektivitetsproblemen
hör slutligen även frågan om utbildning av arbetsledare.
Utredningen har intill den 15 november 1946 hållit 10 sammanträden
samt företagit resor till vissa svenska hamnar. Utredningen har därjämte
företagit en studieresa till London, Liverpool, Antwerpen, Rotterdam och Köpenhamn.
Utredningsarbetet har hittills huvudsakligen omfattat insamling och bearbetande
av för uppdragets fullgörande erforderligt material. På utredningens
initiativ ha vederbörande arbetsgivarorganisationer beslutat rekommendera
stuveriföretagen att samverka med den offentliga arbetsförmedlingen vid anställning
av arbetskraft. Efter överläggningar med statens arbetsmarknadskommission
har kommissionen förklarat sig beredd att vidtaga de åtgärder,
som i anledning av en samverkan mellan stuveriföretagen och arbetsförmed
-
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 499
lingen kunna erfordras i fråga om arbetsförmedlingens expeditionstider, lo- I H: 28
kaler och personal.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1947.
28. 1946 års möbelutredning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1946 för att
verkställa utredning om en effektivisering av produktion och distribution
inom möbelbranschen (se Post- och Inrikes tidn. den 4 april 1946):
Alm, Ulla, redaktör, led. av I kamm., ordförande;
Edstam, H., direktör;
Engstrand, A., ombudsman;
Martins, J., disponent;
Staaf, S., arkitekt;
Svedberg, E., arkitekt.
Experter:
Andersson, Kaj, redaktör;
Huldt, Å., arkitekt;
Johansson, Hertha, fru;
Johansson, Karin, fröken;
Kalderén, R., direktör;
Larsson, Lena, arkitekt;
Lewén-Eliason, Anna-Lisa, fru;
Lilliehöök, Eleonore, fru;
Ljung, E., direktör;
Löfving, J., fabrikör;
Mellberg, O., ombudsman;
Möller, J., disponent;
Tegvall, O., kalkylator.
Sekreterare:
Ragnå, N„ amanuens.
Lokal: Jakobsgatan 30m, t. h.; tel. 20 87 92.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 29 mars 1946. Efter att därvid ha erinrat om möbelindustriens
icke oväsentliga plats i vår hushållning, samt om vissa förhållanden
inom branschen, vilka måste beaktas vid en diskussion, anförde departementschefen
bland annat följande.
För en lösning av möbelbranschens problem torde också viss statlig medverkan
vara erforderlig. I huvudsak gäller det emellertid att söka sporra till
intensivare enskilda ansträngningar och söka göra det bästa möjliga av den
reformvilja, som redan finns på olika håll, genom att befrämja gemensamma
överläggningar mellan representanter för skilda grupper.
Vad gäller offentliga åtgärder, kommer det sannolikt att visa sig vara
olämpligt eller i varje fall obehövligt att rekommendera någon form av för
-
,iu’ Riksdagsberättelsen.
I H: 28 statligande. Däremot torde statlig medverkan erfordras för fortsatt utveckling
av upplysningsverksamheten liksom för bedrivande av forskning avseende
teknisk-ekonomiska problem inom möbelbranschen samt för yrkesutbildning.
I den mån enskilda insatser icke förslå för åstadkommande av nödig samverkan
inom branschen med planmässig specialisering, torde kompletterande
offentliga åtgärder i en eller annan form få övervägas. Sålunda bör exempelvis
undersökas, om det icke i samband med bosättningslåneverksamheten
eller eljest är möjligt att med statens hjälp organisera storbeställningar av
goda serieproducerade nyttomöbler, som till låga priser eventuellt kunna
levereras direkt från fabrikerna till konsumenterna. Det torde därjämte böra
prövas, om icke konsumenterna också mera allmänt kunde komma i direkt
kontakt med fabrikörerna, i den man de icke själva föredraga att utnyttja
den ofta betydelsefulla men dock kostnadskrävande service som detaljhandeln
ger.
Utredningen har under år 1946 hållit 10 sammanträden. Dessutom ha vid
två sammanträden utredningen och expertrådet sammanträtt tillsammans. Vid
ett av utredningens sammanträden ha experter utanför expertrådet deltagit.
Ordföranden och sekreteraren ha vidare företagit flera studieresor till möbelfabriker.
Utredningsarbetet har hittills huvudsakligen bestått i insamling av utredningsmaterial,
bl. a. genom utsändande av frågeformulär till samtliga företag
som äro medlemmar av branschorganisationerna. Svaren på dessa formulär
ha också i stort sett bearbetats.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1947.
29. Handelspolitiska beredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 april 1946 för att
utgöra en beredning med uppgift att under departementschefens ordförandeskap
förbereda ett ståndpunktstagande från statsmakternas sida rörande den
långsiktiga planeringen av vår handelspolitik (se Post- och Inrikes tidn den
30 april 1946):
Myrdal, K. G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Sahlin, S., envoyé, ställföreträdande ordförande;
Browaldh, E., bankdirektör;
Carlsson, G., generalkonsul;
Ekman, J. L., direktör;
von Heidenstam, R., kabinettskammarherre;
Johansson, A., direktör;
Lundberg, S., direktör;
Modig, J.-O., direktör;
Sjögren, E., direktör;
Vahlberg, G., sekreterare;
Wetterlind, Å., direktör;
Vinell, K. T., handelsråd
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
301
Direktiven för beredningen framgå av departementschefens anförande till 1 Hl 30
statsrådsprotokollet den 12 april 1946. Efter att ha erinrat om dels det av
kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering den 16 maj 1945 avgivna
betänkandet angående den svenska handelspolitiken efter kriget (SOU
1945:30), dels ett av amerikanska experter utarbetat förslag till främjande
av internationell handel och sysselsättning, dels ock det betänkande om handelspolitiken
under efterkrigstiden, som i april 1945 framlagts av Nationernas
förbunds ekonomiska och finansiella kommittéer (nr C 31 M 31 1945
II a), anförde chefen för handelsdepartementet bland annat följande.
Tiden synes nu vara inne för ett mera ingående övervägande av frågan
om den långsiktiga planeringen av vår handelspolitik. Därvid böra även tulloch
traktatfrågorna upptagas till principiell prövning ur handelspolitiska
synpunkter.
I syfte att förbereda ett ståndpunktstagande från statsmakternas sida i
dessa hänseenden synas problemen till en början böra göras till föremål för
överläggningar under departementschefens ordförandeskap mellan företrädare
för olika intressen inom näringslivet och jag förordar därför att en särskild
beredning tillsättes för ändamålet. Beredningen bör sammansättas av
ett antal ledamöter av handelspolitiska rådet samt sakkunniga från statsförvaltningen.
Det handelspolitiska rådet bör hållas löpande informerat om
beredningens arbete.
Beredningen har under år 1946 intill den 1 december hållit 6 sammanträden.
30. Nyetableringssakkunniga.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 14 juni 1946 för att
inom departementet verkställa utredning i frågan om behovet att undanröja
enskild nyetableringskontroll inom näringslivet och vissa olämpliga konkurrensmetoder,
såsom bojkott, exklusivavtal och prisdifferentiering (se Postoch
Inrikes tidn. den 19 juni 1946):
Kock, Karin, professor, ordförande;
Bonow, M., organisationschef;
Borgström, G., direktör;
Kördel, E., direktör;
Norrman, E., ombudsman;
Wahlberg, G., handlande.
Särskilda sakkunniga:
Gillberg, K. E., direktör;
Utterström, C., direktör;
Modig, J.-O., direktör.
Sekreterare:
Martenius, Å. B. A., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Eketorp, B., civilekonom, fil. kand.
Riksdagsberättelsen.
I H: 30 Lokal och tel.: Kanslihuset.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande, därvid
departementschefen yttrade bland annat.
Den praktiska erfarenheten synes ha visat, att en nyetableringskontroll,
som helt skötes av enskilda intressenter, lätt kan komma att tillämpas på ett
ur samhälleliga synpunkter mindre önskvärt sätt, och att dess effektivitet
upprätthålles med användning av konkurrensmetoder, som icke sällan te sig
olämpliga (exklusivavtal, bojkott, prisdifferentiering etc.). Gentemot detta har
hävdats, att en etableringskontroll dock är nödvändig, eftersom en alltför
ohämmad nyetablering även ur allmänna synpunkter skulle medföra skadeverkningar
genom att vålla förluster för leverantörerna och sålunda öka dessas
kostnader, genom att den totala produktions- och distributionsapparaten
blir större och därmed dyrbarare, än vad som erfordras, genom att alltför
stor arbetsstyrka dragés till uppgifter, som skulle kunna fullgöras med mindre
personal, eller genom att företagen hindras från att nå den omsättning
och bärkraft, som behöves om hög standard skall kunna förenas med låga
kostnader. Värdet av sådana synpunkter bör noga prövas av utredningen.
Det är givetvis synnerligen angeläget att bevara och utveckla effektiviteten
inom produktion och distribution. Det får emellertid icke från början tagas
för givet, att det just är genom en privat nyetableringskontroll av nu på flera
områden tillämpad omfattning, som detta syfte på bästa sätt kan nås. Den
risken föreligger nämligen, att av enskilda krafter resta konstlade hinder
mot nygrundningar av företag tvärtom bidraga till att konservera alltför höga
priser och handelsmarginaler och minska tvånget att genomföra rationaliseringsåtgärder.
Det finns mycket som talar för att en starkare priskonkurrens
från de mera effektiva företagens sida representerar en från samhällelig synpunkt
vida överlägsen metod att hindra mindre effektiva förelag från att uppträda
på marknaden och att denna metod bör möjliggöra en ökning i omsättningen
per företag liksom en allmän rationalisering inom vederbörande branscher.
I samband med dessa överväganden bör även märkesvarufrågan uppmärksammas.
Även den inom handeln anordnade kontrollen med uppgift att tillse,
att av fabriker fastställda priser å märkesvaror icke underskridas inom
distributionen synes böra närmare undersökas av utredningen.
Uppmärksamhet bör även ägnas åt de fall, då kontrollen av en viss vara
— vare sig märkesvara eller icke och oavsett om det gäller en råvara, ett
halvfabrikat eller en slutprodukt — ligger i händerna på en enda producent
eller grupp av producenter, som visar benägenhet att sälja endast till vissa
grupper av återförsäljare eller vidareförädlare.
•Å nya bebyggelseområden ha stadsplaneorganen i rationaliseringssyfte
sökt påverka butikernas förläggning och antal. Å sådana områden torde det
icke sällan bero på överenskommelse med vederbörande fastighetsägare i vad
mån olika företagsformer, sålunda både enskild och kooperativ handel, bli
303
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
företrädda. Det synes böra tillkomma den nya utredningen att undersöka, I H: 31
huruvida konkurrensförhållandena inom handeln liksom varudistributionens
effektivitet därvid påverkas i önsklig riktning eller om här framträda tendenser,
som i vissa avseenden kunna behöva korrigeras; i sistnämnda fall
böra förslag om erforderliga åtgärder utformas.
I en förutsättningslös utredning kan man icke på förhand utesluta den
möjligheten, att trots allt en viss etableringskontroll kan vara erforderlig
också ur samhälleliga synpunkter. Om utredningen skulle finna, att behov
av viss särskilt organiserad kontroll över nyetableringen verkligen föreligger,
bör den söka utforma förslag om hur denna kontroll skall vara anordnad
för att på ett bättre sätt än den nuvarande övervakningen tillgodose även
samhälleliga synpunkter.
För det fall att en viss kvarstående nyetableringskontroll befinnes vara erforderlig,
kan det måhända visa sig möjligt att organisera densamma på ett
sätt som tillfredsställer kraven på offentlighet och inflytande från konsumenter
och presumtiva företagare, utan att statliga organ behöva direkt engageras.
Denna möjlighet bör i sa fall utnyttjas. Jag vill emellertid förorda,
att man i första hand allvarligt överväger det alternativ som förut berörts,
och som går ut på att i görligaste mån avskaffa enskild nyetableringskontroll
och i detta avseende göra 1864 års näringsfrihetsförordning fullt effektiv.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1946 sammanträtt 3 gånger.
Ordföranden och sekreterarna ha avlagt ett studiebesök i Oslo.
En allmän plan för de sakkunnigas arbete har uppgjorts och erforderliga
undersökningar påbörjats inom vissa större branscher. För erhållande av
kunskap om de avtal och andra överenskommelser, som äro av intresse för
de sakkunnigas arbete, har ett intimt samarbete upptagits med den enligt
lagen den 29 juni 1946 om övervakning av konkurrensbegränsning inom näringslivet
inom kommerskollegium upprättade monopolutredningsbyrån.
31. 1946 års utredning angående kvalitetsforskning och
konsumentupplysning.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juli 1946):
Goude, N., ombudsman, ordförande;
Appelquist, Elsa, fröken;
Bergström, Greta, fru;
Edstam, H., direktör;
Hernelius, A., direktör;
Janson, S., agronom, led. av II kamm.;
Lundberg, C. G., direktör;
Silow, Signe, fru.
Särskild sakkunnig:
Karleby, O., sekreterare.
304
Riksdagsberättelsen.
I Hl 31 Sekreterare:
Börresen, T., civilingenjör;
Willny, H.
Lokal: Handelsdepartementet.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 28 juni 1946. Efter att ha erinrat om riksdagens i
skrivelse nämnda dag, nr 473, gjorda hemställan om utredning i frågan om
genomförande av en effektiv kvalitetskontroll av på svenska marknaden
saluförda viktigare varor samt om hur resultaten av en dylik kontroll skola
bringas till konsumenternas kännedom, anförde departementschefen bland
annat.
Det är uppenbart att här ifrågavarande problem är av den betydelse, att
en utredning i ämnet bör komma till stånd. Konsumenten är ställd inför
en marknad, som kännetecknas inte bara av en rikedom på varuslag utan
också av en mångfald olika märken eller typer av samma varuslag, men
med faktiska kvalitetsskillnader, beträffande vilka han har svårt att bilda
sig en riktig uppfattning. Frågan är även av betydelse för upprätthållandet
av en effektiv konkurrens. För detta ändamål erfordras icke endast att
monopolistiska inslag i prisbildningen undanröjas, utan även att konsumenterna
erhålla sådana upplysningar, som sätta dem i stånd att bedöma vilka
varor, som äro bäst i förhållande till priset respektive billigast i förhållande
till kvaliteten.
Statsmakterna ha redan på flera områden utfärdat särskilda kvalitetsföreskrifter
eller genomfört kvalitetskontroll till konsumenternas skydd. Vad
konsumtionsforskning och kvalitetsforskning beträffar ha väsentliga resultat
nåtts genom det arbete som utföres av organ sådana som statens institut
för folkhälsan. Även verksamheten vid nyare forskningsinstitut, sådana som
hemmens forskningsinstitut, svenska textilforskningsinstitutet och institutet
för konserveringsforskning, kan förväntas bli av alltmer ökad betydelse
i detta sammanhang. Vad upplysningsarbetet beträffar, må erinras om det
arbete som utföres inom skolor och organisationer av olika slag för att ge
allmänheten bättre möjligheter att analysera sina behov, överblicka varumarknaden
och göra ett väl avvägt konsumtionsval. Trots allt det betydelsefulla
arbete som redan försiggår, föreligger dock stort behov av ytterligare
åtgärder. Den hittills tillämpade kvalitetskontrollen och kvalitetsforskningen
har endast i mindre grad berört det väsentliga problemet om förhållandet
mellan kvalitet och pris. Slutligen och framförallt erfordras avsevärt mer
omfattande åtgärder, än vad som hittills förekommit, för att i verkligt lätttillgängliga
former bringa resultaten av forsknings- och provningsverksamheten
till konsumenternas kännedom.
Utredningen skall utgå från en närmare undersökning av vad som på detta
område åtgjorts och skall på denna grundval utforma förslag om en vidare
utveckling av ifrågavarande verksamhet. Det gäller här ett stort antal varuområden
med skilda forsknings- och upplysningsproblem. Det gäller vidare
icke endast artiklar för hemmen utan alla slags varor, som äro av betydelse
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
305
för konsumenterna. Det finns därför åtskilligt som talar för att detta forsk- I H: 32
nings- och upplysningsarbete bör bedrivas av specialiserade offentliga och
enskilda organ. Utredningen kommer emellertid sannolikt att finna, att det
även erfordras ett permanent sammanhållande organ med uppgift att verka
för att förhållandet mellan pris och kvalitet vederbörligen uppmärksammas
såväl i forsknings- som i upplysningsarbetet.
Utredningen har under 1946 intill utgången av november hållit 5 sammanträden.
32. Kinne-Klevautredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 28 juni 1946 för att
verkställa utredning av frågan, huru anläggningarna och naturtillgångarna
vid Kinne-Kleva på bästa sätt skola utnyttjas (se Post- och Inrikes tidn. den
8 juli 1946):
Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;
Strokirk, E., civilingenjör;
Wohlin, E., byggnadsingenjör;
Osvald, G., direktör;
Gejrot, C., direktör;
Mohlne, G., förbundssekreterare;
Gustafsson, G., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundets
avdelning nr 94 i Kinne-Kleva.
Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 530.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 28 juni 1946. Departementschefen anförde bland
annat följande.
I skrivelse den 10 januari 1946 framhöll styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget,
att ett uppehållande av driften vid bolagets anläggningar
vid Kinne-Kleva med oljetillverkning såsom huvudändamål skulle komma
att medföra årliga förluster, och anhöll därför om tillstånd att nedlägga
driften därstädes. Beslut rörande driftens nedläggande har nu fattats av
riksdagen. I förenämnda skrivelse tog styrelsen även upp frågan om möjligheten
att till Kinne-Kleva förlägga en industriell verksamhet, som icke vore
direkt avhängig av oljeframställningen.
Utredningen bör i första hand granska de olika förslag, som inkommit
dels från bolaget och personalrådet vid Kinne-Kleva, dels från enskilda företagares
sida, men den bör även undersöka andra möjligheter. Därvid bör
uppmärksammas de fördelar, som Kinne-Kleva kan erbjuda särskilt byggnadsämnesindustrier
genom sin tillgång på skiffer, skifferlera och kalksten
samt även skifferaska, som upplagrats i samband med oljelillverkningen.
Kinne-Kleva har icke direkt tillgång till hamn och ligger dessutom vid smalspårig
järnväg. Utredningen bör därför ägna särskild uppmärksamhet åt
transportfrågan. Jag förväntar emellertid, att ett fortsatt forsknings- och
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 samt. 20
Riksdagsberättelsen.
306
Riksdagsberättelsen.
I H: 32 utredningsarbete skall kunna ge resultat, som innebära ökade möjligheter att
anordna en lönsam produktion, som kan baseras på naturtillgångarna och
anläggningarna vid Kinne-Kleva. Utredningen bör även framlägga förslag
om under vilka former anläggningarna vid Kinne-Kleva i framtiden böra
förvaltas och produktion därstädes bedrivas. I nära samband med denna
fråga står den huruvida en på naturtillgångarna vid Kinne-Kleva baserad
fredsmässig produktion bör bedrivas i enskild, kooperativ, statlig eller halvstatlig
regi. Om fredsmässig produktion vid Kinne-Kleva skulle bedrivas
under självständiga former, måste under alla förhållanden villkoren för upplåtelsen
vara sådana, att beredskapsbehoven på behörigt sätt tillvaratagas.
Utredningen har intill utgången av november 1946 hållit 9 sammanträden,
därav 4 i anslutning till studiebesök vid skifferoljeverken i Kinne-Kleva och
Kvarntorp. Dessutom ha utredningens ordförande och en av dess ledamöter
företagit en särskild studieresa till Kinne-Kleva och i samband därmed hållit
överläggningar. Utredningen har med bistånd av Svenska skifferoljeaktiebolaget
föranstaltat om tekniska prov för utrönande av skifferaskans användbarhet
för visst ändamål m. m. samt om vissa andra ekonomiska och
tekniska utredningar.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1947.
33. 1946 års fflasindustrikommitté.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1946 för
att verkställa utredning rörande småglasindustrins sociala, ekonomiska och
tekniska problem (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1946):
Hemmar, A., advokat, ordförande;
Hemberg, P. J., direktör;
östlund, G., disponent;
Scheutz, C. I., diplomingenjör (t. o. in. 10 oktober 1946);
Flyboo, T., ombudsman;
Persson, F., ombudsman, led. av II kamm.;
Ljungmark, G., avdelningsordförande;
Åfors, E„ direktör (fr. o. m. 11 oktober 1946).
Särskild sakkunnig:
Scheutz, C. I., diplomingenjör (fr. o. m. 11 oktober 1946).
Sekreterare:
Reuterskiöld, D., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Winroth, Gunnel, jur. kand., civilekonom.
Lokal: Jakobsgatan 30.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 14 september 1946. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.
Den svenska glasindustrien är känd för sina kvalitativt och estetiskt högtstående
produkter. Liksom industrien i allmänhet arbetar den för närva
-
307
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
rande under gynnsamma avsättningsförhållanden. Vid ett närmare stu- I II: 34
dium av glasbranschen te sig emellertid framtidsutsikterna för ett flertal
svenska glasbruk synnerligen ovissa. I den mån som utländska tillverkare
uppnå ökad produktionsförmåga och material- och bränslebristen inom
landet blir hävd, kunna åtskilliga svenska bruk få svårt att hävda sig i
konkurrensen med utlandet och med vissa högrationaliserade svenska biuk.
Inom dessa hotade delar av glasindustrien kunna allvarliga sysselsättningsproblem
framträda och lokal arbetslöshet kan uppstå i vissa kommuner,
särskilt i sydöstra Småland, som domineras av glasindustrien. Inom dessa
delar av glasindustrien har också löneläget brukat avsevärt understiga såväl
lönenivån inom glasindustrien i övrigt som den genomsnittliga lönenivån
inom den svenska industrien, tagen som helhet. Det allvarliga problem, som
här berörts, avser närmast småglasbruken och konkurrensförhållandena mellan
dessa och buteljglasbruken.
Problemet gäller i första hand på vad sätt småglasindustrien skall kunna
sättas i stånd att med framgång möta en skärpt konkurrens från såväl inhemska
som utländska glasbruk. En viktig uppgift för utredningen blir att
med utgångspunkt från ett ingående studium av glasbrukshanteringen ur
tekniska synvinklar redovisa möjligheterna till produktivitetshöjande och
arbetsbesparande åtgärder inom småglasindustrien ävensom att klarlägga
förutsättningarna för att sådana åtgärder skola kunna vidtagas och tillgodogöras
av de enskilda bruken. Det bör undersökas huruvida den tekniskt-vetenskapliga
forskningen rörande glas kan behöva förstärkas, och om
programmet behöver utvidgas, exempelvis så, att det även kommer att omfatta
ekonomiska problem. Vidare bör övervägas, på vad sätt stiftelsen Glasinstitutets
i Växjö planer för yrkesutbildningens ordnande lämpligen skola
kunna främjas. Det förtjänar utredas, huruvida icke i vissa fall en driftskoncentration
skulle vara av värde. En huvuduppgift för den blivande utredningen
torde vara att stimulera till och finna lämpliga former för en
samverkan mellan företagen såväl i fråga om produktionsprogram som i
andra avseenden. Utredningen bör även ägna uppmärksamhet åt handeln
med hushållsglas. Om förutsättningar finnas att minska de ofta relativt
stora mellanhandsmarginalema inom vissa områden av glashandeln, böra
dessa förutsättningar redovisas och förslag framläggas för deras utnyttjande.
Det synes böra tillhöra utredningens uppgifter att utröna, i vad män det för
glasbruken gemensamma exportorganet behöver förstärkas och i vad mån
för detta ändamål statliga insatser kunna befinnas önskvärda.
Utredningen har intill den 1 december sammanträtt 1 gång. Sekretariatet
har införskaffat och sammanställt statistiska grunduppgifter inom verksamhetsområdet.
34. Utredning rörande vissa organisationsfrågor inom utrikeshandeln.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1946 för
att verkställa utredning rörande en för efterkrigsförliållandena lämpad organisation
av den statliga eller statsunderstödda verksamheten för främjande
Riksdagsberättelsen.
I H: 34 av svensk export och import samt därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 oktober 1946):
Petri, B., expeditionschef, ordförande;
Fallenius, H., utrikesråd;
Fredlund, G., direktör;
Karlsson, G., redaktör, led. av I kamm.;
Kördel, E., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Mörck, H., direktör;
Sjöman, E., advokat;
Wetter, E., konteramiral, led. av I kamm.;
Vinell, K. T., handelsråd.
Sekreterare:
Killander, J., andre sekreterare.
Lokal och tel.: Utrikesdepartementet (sekreteraren).
I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda
bemyndigande anförde departementschefen bland annat följande.
De sakkunniga böra vid sitt arbete särskilt uppmärksamma frågan om avvägningen
mellan statens och näringslivets bidrag till åtgärder, som främja
vår utrikeshandel. En finansieringsplan bör uppgöras för de närmaste åren.
Möjligheterna att förbättra de ekonomiska förhållandena för de svenska handelskamrama
i utlandet böra undersökas. Särskilt beaktande bör därvid
ägnas frågorna om utökning av medlemsantalet — bland annat från importsidan
— samt om möjligheterna att höja medlemsavgifterna. Uppmärksamhet
bör vidare ägnas spörsmålet, hur en gemensam organisation inneslutande
handelskamrama utomlands samt exportstipendiater, handelsstudiestipendiater
och marknadsundersökare bör samordnas med export- och importorganisationerna
här i landet. Vidare bör undersökas i vilken form kommerskollegium
och dessa sistnämnda organisationer böra samarbeta vid behandling
av ärenden, som röra fördelningen av de statliga bidragen.
Utredningen har under 1946 hållit 2 sammanträden.
Från de svenska handelskamrama i London, New York, Paris och Sidney
samt från närmast berörda beskickningar och konsulat ha vissa upplysningar
begärts avseende deras arbetsdistrikt och representation utanför huvudorten,
förbindelse med svenska organisationer på utrikeshandelns område,
ekonomi, administration och personalförhållanden, ävensom yttranden
över de i direktiven framställda spörsmålen om vidare åtgärder till
främjande av utrikeshandeln.
Uppdraget väntas bliva slutfört under första halvåret 1947.
35. 1946 års oljeledningsutredning.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 för
att verkställa utredning rörande de ekonomiska och tekniska förutsättningarna
för byggandet av en oljeledning från västkusten till hamn vid Östersjön
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.
309
eller Mälaren och därmed förknippade spörsmål samt att utforma de förslag I Ht 35
till vilka denna utredning kan giva anledning (se Post- och Inrikes tidn. den
14 november 1946):
Kock, Karin, professor.
Särskilda sakkunniga:
Lindahl, H., advokat;
Bergh, N. A. G., överstelöjtnant;
Dellborg, C. D. E., civilingenjör;
Lindquist, E. G. W., major.
Sekreterare:
af Klintberg, R. H. F., t.f. assessor.
Lokal och tel.: Kanslihuset.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.
Redan år 1938 framfördes tanken på att i vårt land införa den i Förenta
staterna och på andra håll i stor utsträckning använda metoden att transportera
bensin i rörledningar. Efter krigsutbrottet 1939 aktualiserades frågan
av försvarsberedskapsskäl. Utredning med kostnadsförslag utarbetades
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning av ett svenskt entreprenadbolag
samt en amerikansk firma. Det slutliga förslaget omfattade en ledning
för bensin från Uddevalla till Västerås. Kostnaden för ledningen beräknades
till 7 000 000 kronor, exklusive cisterner och hamnanläggningar i Uddevalla.
I nuvarande situation ha planerna på en oljeledning från västkusten åter
blivit aktuella. Sålunda har Göteborgs hamnstyrelse låtit verkställa en utredning,
som resulterat i en utarbetad plan om en ledning från Göteborg till
Stockholm. Vid sidan av Göteborgs stad ha även andra parter framträtt
med krav på att få sina synpunkter beaktade.
En oljeledning är närmast att anse såsom ett allmänt samfärdsmedel och
kan i åtskilliga hänseenden jämföras med eu järnvägsanläggning eller eu
elektrisk kraftledning. Det torde därför icke få ifrågakomma, att på grund
av konkurrens mellan olika intressen oljeledningar anläggas parallellt med
varandra mellan olika orter. Vidare kräver en anläggning av detta slag, icke
minst med hänsyn till en framtida utvidgning av nätet, en planläggning, vid
vilken allmänna näringspolitiska och försvarspolitiska hänsyn måste vara
avgörande. Det företag, som driver en oljeledning, får otvivelaktigt en viss
monopolställning, och det finnes därför anledning kräva statlig kontroll
eller statligt inflytande över anläggningen och dess drift i syfte att tillförsäkra
dem, som ha behov av dess transporttjänster, så låga transportkostnader
som möjligt och lika behandling i fråga om service och taxor. Frågan
i vilken form företaget lämpligast bör drivas påkallar även uppmärksamhet.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1947.
1 H: 36
310 Riksdagsberättelsen.
36. Utredning om en revision av näringslagstiftningen.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1946):
Elliot, K. E. häradshövding.
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter
att ha erinrat om att i näringsfrihetsförordningen näringsfrihetens princip
fastslås men att det samtidigt stadgas vissa modifikationer härvidlag, anförde
departementschefen bland annat följande.
Även i andra författningar än näringsfrihetsförordningen ha lagfästs modifikationer
i näringsfriheten, som av skilda skäl ansetts vara motiverade. Även
bortsett från kristidslagstiftningen äro dessa modifikationer synnerligen talrika.
Dessa legala inskränkningar i näringsfriheten ha under senare årtionden
ökat i antal. Det finns anledning att allvarligt överväga, om denna
utveckling mot minskad näringsfrihet skall tillåtas fortskrida. Inom den vida
övervägande delen av näringslivet framstår det som angeläget att vidmakthålla
en verklig konkurrens. Tydligt är att många av de legala inskränkningarna
äro så starkt motiverade av speciella förhållanden att någon undersökning
av deras berättigande ej behöver företagas. I åtskilliga fall kan dock
en mera grundlig prövning vara påkallad för att utröna både om inskränkningen
är nödvändig och om den är lämpligt utformad. Beträffande särskilt
näringsfrihetsförordningen gäller att en revision torde vara erforderlig även
ur formella synpunkter. Bland de spörsmål, som synes böra upptagas till
övervägande, hör vidare frågan om utlänningars näringsrätt. Ur allmänna
synpunkter synes det vara till gagn att onödiga hinder icke läggas för dugliga
utlänningars verksamhet här i landet. Med hänsyn till att utredningen kommer
att avse ett betydande antal författningar, som beröra flera skilda problemställningar,
synes densamma delvis böra vara av enbart förberedande
natur. Dess uppgift skall i främsta rummet vara att kartlägga behovet att
för vinnande av ökad näringsfrihet undanröja eller omforma sådana legala
begränsningar, vilka icke fylla något väsentligt syfte eller vilka äro mera ingripande
än som kan anses nödvändigt. I fråga om näringsfrihetsförordningens
bestämmelser bör utredningen dock syfta till en fullständig revision och
utredningsmannen bör framlägga utformat författningsförslag. Även i övrigt
bör emellertid utredningsmannen utarbeta direkta författningsförslag, därest
i vissa fall ändringar i gällande föreskrifter framstå som särskilt starkt påkallade
och icke förutsätta mera tidskrävande undersökningar.
Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 311
I Fo: 2
Folkhushållningsdepartementet.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1946.
1. Utredning förande den fortsatta planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen
(1945:13; 1946:14).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande den fortsatta planläggningen
av den ekonomiska försvarsberedskapen (se Post- och Inrikes tidn.
den 26 juni 1944):
Schwartz, S. G., direktör, förutvarande ordförande i statens industrikommission,
ordförande;
Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare, ledamot av statens industrikommission;
Hovgård,
T. Å., direktör, förutvarande ordförande i statens livsmedelskommission;
Lindell,
I. A., hovrättsråd, t. f. statssekreterare;
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande i statens bränslekommission;
Lundberg,
E. F., professor, ledamot av statens priskontrollnämnd;
Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm.;
ödeen, S. A. E., generaldirektör.
Sekreterare:
Fagerberg, K.-A., jur. kand.
Lokal och tel.: Industrikommissionen.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945:1 Fo 3.
Utredningen har den 9 februari 1946 avgivit betänkande med förslag rörande
den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation (SOU
1946: 19).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1947.
2. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet
(1945: I 2; 1946:1 3).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp åt
av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma
sammanslutningar eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka
för tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt
avseende.
Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:
Ekeberg, L. B., riksmarskalk, ordförande;
312 Riksdagsberättelsen.
I Fo: 2 Bernadotte af Wisborg, F., greve;
Bjelle, E. A., direktör;
Gedergren, Elsa, fru;
Goude, S. N., ombudsman;
Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;
von Hom, K. R. L. R., kansliråd;
Levinson, Margit, fru;
Myrdal, Alva, fru;
Nyström, E. G., professor;
Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;
Waldenström, M. E., direktör.
Sekreterare:
Beer, H., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Lagerfelt, Louise, fil. kand. (t. o. m. den 23 april 1946);
Boye, Agnes, fm (fr. o. m. den 1 maj 1946).
Lokal: Hovslagargatan 2; tel.: 20 85 17, 20 92 47. (Polenhjälpen 20 92 36,
20 92 37, 11 93 10.)
Genom beslut den 7 september 1945 har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommittén
att i samråd med vederbörande polska myndigheter handhava av
svenska staten bekostad hjälpverksamhet i Polen samt förordnat intendenten
hos civilförsvarsstyrelsen Å. Sundelin att vara intendent och verkställande
tjänsteman hos kommittén för ifrågavarande verksamhet.
Kommittén har under tiden 1 januari—20 november 1946 sammanträtt
in pleno 15 gånger. Kommitténs medicinska sektion har sammanträtt 3
gånger och dess rådgivande nämnd en gång.
över 50 hjälporganisationer äro registrerade hos kommittén. Kommittén
har liksom under tidigare år vidtagit åtgärder för åstadkommande av
samarbete mellan dessa beträffande verksamheten såväl inom som utom
Sverige. Sålunda tillkom med stöd av kommittén i februari 1946 Svenska
Europahjälpen, i vilken organisation ingå de stora riks- och intresseorganisationerna
samt hjälporganisationerna. Insamling av medel för hjälpverksamhet
bedrives f. n. så gott som uteslutande genom Europahjälpen.
Den av kommittén bildade samorganisationen för sömnadsarbete m. m.
till förmån för den internationella hjälpverksamheten, »S.J.H:s beredskapslager»,
har under året i samråd med Europahjälpen fortsatt sin verksamhet.
I maj 1946 påbörjades på kommitténs initiativ »Hemmens kuponginsamling
för Europahjälpen».
Intill utgången av november 1946 har ur anslaget till Bidrag till internationellt
återuppbyggnadsarbete anvisats eller till anvisning föreslagits sammanlagt
omkring 120 milj. kronor. Därav utgjordes omkring 85,5 milj.
kronor av före årets början anvisade medel, varför under året anvisade
medel i runt tal kunna beräknas till 34,5 milj. kronor.
Statliga hjälpsändningar av livsmedel, läkemedel, klädespersedlar, återuppbyggnadsmaterial
m. m. ha under året översänts till Albanien, Buiga
-
Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. öLö
rien, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Italien, Jugoslavien, Polen, I
Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakiet, Tyskland, Ungern, Österrike.
Under året har det svenska barnsjukhuset i Otwok utanför Warszawa tagits
i bruk. Sjukhuset är avsett att omhändertaga omkring 400 barn.
Bambespisningar under ledning av svensk personal äga f. n. rum i Jugoslavien
(6 300 barn), Polen (40 000), Tyskland (120 000), Ungern (22 500)
och Österrike (30 000). I de båda sistnämnda länderna erhålla dessutom
ytterligare 22 500 respektive 39 000 barn dagligen torrmjölk.
Av kostnaderna för bespisningen i Tyskland, vilken igångsatts efter anhållan
från brittiska regeringen, bestrides huvuddelen med statsmedel. Övriga
bespisningar finansieras f. n. av Svenska Europahjälpen.
Ett stort antal flyktingar och repatriander ha av olika skäl icke kunnat
återvända till sina hemländer. Från anslaget Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete
har beviljats omkring 19,3 milj. kronor för omhändertagande
i Sverige av dessa kategorier. Huvuddelen av kostnaderna för denna
verksamhet har bestridits från anslaget till Bidrag till flyktingars uppehälle
ctc.
Kommittén har under året upprätthållit kontakt med UNRRA och andra
internationella hjälporganisationer samt med representanter för främmande
makters beskickningar i Stockholm.
Slutförandet av kommitténs arbete blir beroende av hur länge svensk
statlig internationell hjälpverksamhet eller åtgärder för samordnande och
stöd åt enskild sådan verksamhet anses påkallade.
Kommitténs kommande arbetsuppgifter torde som hittills främst komma
att bestå i planering av användandet av för internationell hjälpverksamhet
avsatta statsmedel samt samordning av den enskilda hjälpverksamheten.
3. Oljeutredningen 19A5 (1946: I 5).
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1945 för
att utreda och avgiva förslag rörande statlig kontroll av importen av och handeln
med bränn- och smörjoljor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 september
1945):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande i statens bränslekommission,
ordförande;
Bengtsson, Y., direktör;
Olsson, Hj., ombudsman i svenska transportarbetareförbundet;
Severin, E. J., ombudsman, led. av II kamm.;
Thunborg, F., direktör.
Tillkallade sakkunniga:
Lagerström, N., aktuarie;
Nilsson, S. M. W., fil. lic.;
Odhe, K. G. T., redaktör;
Pramer, R. IL V., civilingenjör;
Romberg, W., aktuarie;
Fo: 3
314
Riksdagsbercittelsen.
I FÖ! 3 Rossholm, J. H., amanuens;
Tegner, G., sekreterare;
Wiborgh, H. C., ingenjör.
Sekreterare:
Digman, H. M., hovrättsråd.
Lokal: Regeringsgatan 50; tel.: 23 29 70.
Beträffande direktiven för utredningens uppdrag, se 1946- I Fo 5
Genom beslut den 26 januari 1946 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen
att i egenskap av undersökningsmyndighet enligt lagen den 18 juni
192o om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar
verkställa undersökning rörande visst antal i beslutet angivna företags
mverkan på pris- och omsättningsförhållandena för smörjoljor i riket. Samtidigt
forordnade Kungl. Maj:t hovrättsrådet Digman att vara sekreterare åt
undersokningsmyndigheten samt bemyndigade jämlikt 2 § nämnda lag myndigheten
att förordna Digman samt auktoriserade revisorn Sven Henriksson
och ingenjören Wiborgh att tillsvidare, efter myndighetens närmare bestämmande,
vara myndighetens ombud vid upplysningars inhämtande
Genom beslut den 19 juli 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt utredningen
att verkställa en av riksdagen i skrivelse den 28 juni 1946, nr 472, begärd
utredning, huruvida och på vad sätt en regional utjämning av priserna på
flytande motorbränslen lämpligen kunde åstadkommas.
Under år 1946 ha intill den 25 november hållits 57 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas bliva slutfört under februari 1947.
De centrala krisorganen: Justitiedepartementet — Utrikesdepartementet 315
II IT: 2
IL De centrala krisorganen.
Justitiedepartementet.
1. Fartygsersättningsnåmnden.
Tillsatt av Kungl. Maj:t jämlikt lagen den 11 maj 1945 med vissa bestämmelser
om fartyg, som ankommit från krigförande eller ockuperat land (SFS
nr 152). Närmare föreskrifter om nämndens verksamhet ha meddelats i kungörelsen
samma dag med vissa föreskrifter angående tillämpningen av lagen
(SFS nr 163).
Ledamöter:
Eklund, G. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;
Henriques, E., advokat, tillika sekreterare;
Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.
Suppleanter:
Wikander, H. Chr., f. d. hovrättsråd och divisionsordförande;
Eggert, E. A. F., sjökapten, f. d. byrådirektör;
Hafström, A. G. G:son, fil. lic. och jur. kand.
Lokal och tel.: Krigsförsäkringsnämnden.
Nämnden har under år 1946 hållit 25 sammanträden, vid vilka de ersättningssökande
lämnats tillfälle att inför nämnden utföra sin talan. De fartyg,
vilka beslagtagits under år 1946, ha värderats. Av de cirka 750 olika ärenden,
vilka anmälts i nämnden, ha omkring 500 blivit slutbehandlade. Intill den
1 december 1946 har nämnden fastställt ersättningar till de ersättningsberättigade
med sammanlagt omkring 2 825 000 kronor.
Nämnden beräknas kunna avsluta sitt arbete till den 1 april 194/.
Utrikesdepartementet.
1. Statens informationsstyrelse (1944:11 1; 1945:11 1; 1946:11 1).
En sammanfattande redogörelse för styrelsens verksamhet har den 20 februari
1946 överlämnats till ministern för utrikes ärendena.
I skrivelse den 26 april 1946 har styrelsens ordförande, landshövdingen
P. C. Jonsson, anmält, att han slutfört uppdraget att omhänderhava avvecklingen
av styrelsens personal samt att styrelsens verksamhet upphört.
2. Flyktkapitalbyrån (1946:11 2).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma da
(SFS nr 524); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS nr 889) samt den
november 1946 (SFS nr 700).
tc 00
316
Riksdagsberättelsen.
II IT: 2 Styrelse:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande och chef;
Böök, K. E., vice riksbankschef;
Eriksson, K., f. d. försäkringsdirektör (fr. o. m. den 15 november 1946) -Gronwall, T. H. F., byråchef;
Holmgren, H. K. H., hovrättsråd, byråchef för lagärenden;
Lindencrona, A., e. o. byråchef (fr. o. m. den 15 november 1946).
Vid forfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
tor honom.
Suppleanter:
Hammarskiöld, T. L., bankokommissarie;
Ärnfast, F. H., förste sekreterare;
Dennemark, S„ hovrättsassessor.
Kanslichef:
Karnell, E. A. G., byråchef.
Förste sekreterare:
Björklund, G. A., adjungerad ledamot i Svea hovrätt;
Falk, S. Sara T., e. hovrättsfiskal.
Förste revisor:
Millqvist, T. R., e. o. förste byråinspektör.
Lokal: Hovslagaregatan 2; tel. 21 24 61, 21 24 63, 21 24 65, 21 24 67.
Under år 1946 har byråns medverkan i omkring 110 fall påkallats för återställande
av egendom, som under kriget rättsstridigt frånhänts invånare i
ockuperade länder.
Byrån har under året fortsatt sin verksamhet med kontroll över och handläggning
av förvaltningsfrågor beträffande tysk och japansk egendom. Utredningar
ha verkställts genom sakkunniga granskare. Genom ombud och
gode man har kontroll utövats. Vidare har efter kvarstadsförordnanden syssloman
tillsatts for förvaltningen av de tyskägda aktierna i ca 35 bolag och för
annan tysk egendom i ett 100-tal fall. Sedan lagen den 14 december 1945 om
tT!S!ra!10n, aV V1S.Sa b°Iag m- m- tiIlkommit> Bär administratör tillsatts för
ett 30-tal aktiebolag, i vilka tyskt inflytande dominerat. Av sysslomän ha stora
varupartier och annan egendom försålts. Vidare ha genom sysslomän och
administratörer avvecklingen av tyska ägar- och andra intressen i företag påbörjats
och i vissa fall slutförts.
3. Restitutionsnämnden (1946: II 3).
/cuiUSatt aV MaJ:t den 29 Juni 1945. Instruktion utfärdad samma dag
(SFS nr 525); ändrad lydelse den 14 december 1945 (SFS 890).
Ledamöter:
Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;
Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;
Ahrnborg, B. S., advokat.
Suppleanter:
Kjellsson, K. B. N., advokat;
De centrala krisorganen: Socialdepartementet.
317
Nial, S. H., professor (t. o. m. den 8 november 1946); Il
Edling, S. Å., byråchef för lagärenden.
Sekreterare:
Ericsson, K. A., hovrättsassessor.
Lokal: Hovslagargatan 2, Stockholm.
Nämnden har under 1946 hållit 18 sammanträden.
Socialdepartementet.
1. Statens arbetsmarknadskommission (1944:11 1; 1945:11 1; 1946:11 1).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 maj 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(SFS nr 326; ändringar se SFS 1940 nr 812 och nr 887, 1943 nr 250, 1944
nr 818 samt 1946 nr 574).
Ledamöter:
Thomson, A. N., landshövding, ordförande och chef (t. o. m. den 30 juni
1946);
Olsson, K. J., redaktör, led. av I kamm., ordförande och chef (fr. o. m. den
1 juli 1946), vice ordförande och chefens ställföreträdare (t. o. m. den 30
juni 1946);
Curtman, C. W., avdelningschef, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(fr. o. m. den 1 juli 1946);
Carell, E. A. H., f. d. direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen (t. o. m.
den 30 september 1946);
Saemund, A. G., direktör i svenska lantarbetsgivareföreningen (fr. o. m. den
1 oktober 1946);
Falk, E. J. L., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen (t. o. m. den 30 november
1946);
Norrman, E., sekreterare i landsorganisationen (fr. o. m. den 1 december
1946);
Västberg, Disa, fru, led. av II kamm.;
Andersson, K. O. H., godsägare, led. av II kamm.;
Lundquist, O. R., överdirektör;
Adamsson, H., ingenjör, ombudsman i svenska industritjänstemannaförbundet.
För ledamöterna finnas ersättare förordnade.
Vid arbetsmarknadskommissionens sida är såsom rådgivande församling
ställt ett arbetsmarknadskommissionens råd, vars sammansättning bestämts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940. Rådet består av representanter
för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt för andra organisationer
inom näringslivet.
Enligt instruktionen finnes för kommissionen ett kansli, fördelat på avdelningar,
byråer och sektioner efter en av Kungl. Maj.t fastställd plan.
318 Riksdagsberättelsen.
IIS: i Enligt denna plan är kansliet uppdelat på två avdelningar, benämnda första
och andra avdelningen. Avdelningarna äro uppdelade på byråer och sektioner.
Chef för första avdelningen: Curtman, C. W., byråchef.
Byrå- och sektionschefer:
för arbetsförmedlingsbyrån: Skogh, S. A., byråchef;
» militära beredskapsbyrån: Nordin, A. G., överstelöjtnant;
» sektionen för administrativa ärenden rörande länsarbetsnämnderna: Jacobi,
A., byrådirektör;
» sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning: Neymark,
N. G. E., fil. lic.;
» kanslisektionen: Mandorff, T. F., jur. kand.;
Chef för andra avdelningen: Sundström, E. V., byråchef.
Byrå- och sektionschefer:
för socialhjälpsbyrån: Nordström, G. H., fil. d:r;
» tekniska byrån: Rudhagen, J. B., ingenjör;
» kameral- och förrådsbyrån: Jacobson, J. E. K. G., civilingenjör;
» byrån för ärenden angående byggnadstillstånd: Lindgren, G. W., jur.
kand.;
» tekniska beredskapssektionen: Tånneryd, A., civilingenjör;
» sociala beredskapssektionen: Johansson, B., redaktör.
Enligt Kungl. Maj ds beslut den 31 juli 1942 skall vidare inom arbetsmarknadskommissionen
finnas en särskild delegation för handläggning av vissa
ärenden angående inköp av gatsten för statens räkning. Delegationen utgöres
av arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande i
delegationen, samt fyra andra av Kungl. Maj:t särskilt utsedda medlemmar
jämte två suppleanter. Till medlemmar i delegationen ha utsetts landshövdingen
M. Jacobsson, tillika vice ordförande, förrådsdirektören J. E. Nelander,
direktören V. Kullgren, Uddevalla, och förtroendemannen O. W. Karlsson,
Göteborg, samt till ersättare för Kullgren ingenjören S. Mattsson, Göteborg,
och till ersättare för Karlsson ombudsmannen O. Nilsson, Göteborg.
Lokal: Döbelnsgatan 18; tel.: Arbetsmarknadskommissionen; adress: Stockholm
19.
2. Medicinalstyrelsens materielncimnd (1944: II 2; 1945: II 2; 1946: II 2).
Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 januari 1941.
Ledamöter:
Fast, J. E. G., led. av II. kamm., ordförande;
Bager, E. B. E., lasarettsläkare;
Telenius, S. F., civilingenjör;
Natt och Dag, B. H., överstelöjtnant;
Svensson, S. E., apotekare;
Welander, L. A. E., apotekare.
Kanslichef:
Blom, S. D., e. o. byråchef.
De centrala krisorganen: Socialdepartementet.
319
Sekreterare: II s
Gerdrup, F. G., jur. kand.
Lokal: Medicinalstyrelsen.; tel. 11 88 18, 11 88 28.
Angående nämndens uppgifter, se 1942: II S 2.
Nämnden har under år 1946 intill den 1 december sammanträtt 14 gånger.
Arbetsutskottet för handläggning av allmänna ärenden har i regel sammanträtt
en gång varje vecka.
Nämnden har på grund av de förbättrade handelsförbindelserna med utlandet
kunnat upphäva ransoneringsföreskrifterna beträffande flertalet av
de läkemedel, som omfattats av den mellan nämnden och droghandelsfirmoma
träffade överenskommelsen om frivillig handelsreglering av vissa
läkemedel m. m.
Nämndens avtal med importörerna av röntgenfilm om reglering av handeln
med sådan film har efter uppsägning från nämndens sida upphört att
gälla fr. o. m. den 1 februari 1946.
Ny läkemedelsinventering företogs den 1 april 1946. Denna uppvisade ett
tillfredsställande försörjningsläge utom beträffande några importvaror
(bismuthi tribromphenolas och kamfer). Särskilda inventeringar ha därjämte
företagits beträffande insulin och viss röntgenmateriel.
Efter verkställd utredning har nämnden till statens reservförrådsnämnd
avgivit förslag rörande fortsatt lagerhållning av vissa läkemedel m. m.
Materielnämnden har efter remiss från statens handelskommission verkställt
utredningar och framlagt förslag rörande varuutbytet i avseende å läkemedel
och sjukvårdsmateriel med ett flertal länder. Till handelskommissionen
och andra vederbörande myndigheter ha liksom tidigare av nämnden
avgivits yttranden i import- och exportlicensfrågor rörande nämnda varor.
Av övriga av nämnden under året avgivna remissutlåtanden må nämnas
sådana över ekonomiska försvarsberedskapsutredningens betänkande med
förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation
samt över en framställning från Aktiebolaget Ceaverken om anslag för möjliggörande
av bolagets fortsatta drift.
Nämndens upphandlingsverksamhet för den internationella hjälpverksamhetens
räkning har liksom tidigare varit betydande. Materielnämnden har
vidare enligt uppdrag verkställt upphandlingar för medicinalstyrelsens räkning
avseende utrustning av de s. k. E-paviljongerna vid vissa sanatorier.
Rörande nämndens förvaltning av den för beredskapssjukhusen anskaffade
utrustningen må anföras, att nämnden efter Kungl. Majds bemyndigande
verkställt försäljningar till svenska sjukvårdsinrättningar av materiel, varå
viss knapphet gjort sig gällande, särskilt textilvaror. Försäljningarna ha till
största delen skett över svenska landstingsförbundet. Arbetet med den under
augusti 1945 vidtagna inventeringen av all beredskapsmateriel har till
största delen slutförts och färdigställts.
Som en följd av det förbättrade importläget har nämnden under året
kunnat nedlägga sin verksamhet för odling och insamling av medicinalväxter.
En viss organisation av odlings- och insamlingsverksamheten har dock
320
Riksdagsberättelsen.
Il S: 2 ansetts böra äga bestånd. Initiativ har därför bl. a. tagits att söka åstadkomma
en försöksodling av medicinalväxter. Beträffande insamlingsverksamheten
har nämnden träffat överenskommelse med Sveriges apotekareförbund
och vissa större droghandelsföretag, enligt vilken apoteksinrättningarna och
droghandlarna skola övertaga den verksamhet för provning och avsättningsförmedling
av medicinalväxter, som hittills omhänderhafts av materielnämnden.
3. Statens utlänningskommission (1945: II 4; 1946: II: 3).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma dag
(SFS nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (SFS nr 323).
Ledamöter:
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande och chef (t. o. m. den 30 juni
1946);
Hagelin, N. P., förste inspektör, ordförande och chef (fr. o. m. den 1 oktober
1946);
Perslow, M. S., byråchef, vice ordförande;
Casparsson, R., redaktör;
Engzell, G., utrikesråd;
Hennings, Betty, rektor (t. o. m. den 30 juni 1946);
Holmbäck, Å., professor, led. av I kamm.;
Höjer, Signe, fru (fr. o. m. den 1 juli 1946);
Leche, H. J., major;
Lundh, H., rektor;
Nyström, P., statssekreterare;
Persson, K. G., landsfogde (t. o. m. den 31 december 1946).
För ledamöterna finnas fyra ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer och en kansliavdelning.
På passbyrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrotlbyrån handhar den löpande individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur ordnings-
och säkerhetssynpunkt. Inom byrån finnes en efterforskningsavdelning,
vars uppgift är att förhjälpa »displaced persons» att komma i skriftlig
kontakt med sina anhöriga och vänner. Sociala byrån har att svara för flyktingarnas
första mottagande, anordnande av flyktingläger, anskaffande av
utrustning m. m. Därjämte har byrån att tillhandahålla kansli åt statens
flyktingsnämnd. På kansliavdelningen slutligen handläggas ärenden angående
kommissionens personal, administration och ekonomi samt remisser av allmän
natur.
Chefer:
för passbyrån: Lindencrona, G., byråchef;
» kontrollbyrån: Wiman, O., byråchef;
» sociala byrån: Perslow, M. S., byråchef;
» kansliavdelningen: Stjemqvist, H. O., sekreterare.
Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: 23 31 20 (växel), adress: Stockholm 2.
De centrala krisorganen: Finansdepartementet.
321
Finansdepartementet.
II Fi:3
1. Valutakontoret (1944:11:2; 1945:11 1; 1946:11 1).
Enligt 2 § instruktionen för valutakontoret, utfärdad den 25 februari 1940
(SFS nr 125), utgöres dess styrelse av riksbankschefen, med vice riksbankschefen
som personlig suppleant, samt ytterligare högst sex ledamöter, vilka
jämte suppleanter förordnas av Kungl. Maj:t.
Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.
Den 15 februari 1940, den 22 maj 1942 och den 3 mars 1944 av Kungl.
Maj:t förordnade ledamöter av valutakontorets styrelse (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 februari 1940):
Dahlberg, K., f. d. häradshövding;
Hammarskjöld, D. H. A. C., envoyé;
Lundberg, S. E., direktör;
Lundgren, Th., konsul;
Wallberg, C. E. F., bankdirektör.
2. Centrala omsättningsskattenämnden (1944:11 3; 1945:11 2; 1946:11 2).
Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt
omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl. Maj:ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):
Hagander, J. O., justitieråd, ordförande;
Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande;
Lindqvist, J. L., direktör;
Törnqvist, G., professor;
Wingård, E., revisionschef.
Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t den 3 januari
1941 utsett för Wigert t. f. taxeringsintendent T. H. F. Hjohlman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. H. Cervin och
för Wingård lantbrukaren C. O. H. Andersson.
3. Krigskonjunkturskatterådet (1944:11 4; 1945:11 3; 1946:11 3).
Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1940
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940), den 13 mars 1942 och
den 31 december 1945.
Norrman, S., t. f. president i kammarrätten, ordförande;
Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd;
Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;
Söderlund, G., direktör.
Till suppleant för Söderlund har Kungl. Maj:t den 27 november 1942 förordnat
hovrättsrådet B. Lindskog.
Bihano till riksdagens prot. 7947. 1 samt.
Riksdagsberättelsen.
21
Riksdagsberättelsen.
II Fi:3 Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.
4. Centrala krigskonjunkturskattenämnden (1944:115; 1945:11 4; 1946:114).
. Den i 21 § förordningen den 21 juni 1946 (nr 361) om krigskonjunkturskatt
för år 1946 omförmälda centrala krigskonjunkturskattenämnden har
enligt Kungl. Maj:ts förordnande den 28 juni 1946 erhållit följande sammansättning:
Norrman,
S., t. f. president i kammarrätten, ordförande;
Wulff, K. E., byråchef, vice ordförande;
Browaldh, K. E., bankdirektör;
Brunes, L. M., kamrerare;
Eklund, J., direktör;
Jelf, O., auktoriserad revisor;
Persson, E. A. H., direktör;
Petterson, B. T., direktör;
Stensgård, A. H., direktör;
Strindlund, G., överdirektör.
Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t utsett för
Wulff assessorn S. E. Jarnerup, för Browaldh direktören H. Ohlin, för
Brunes kassören A. W. Strand, för Eklund direktören O. Baeckman, för
Jelf auktoriserade revisorn E. Rydbeck, för Persson professorn P. L. Nanneson,
för Petterson direktören B. Ljungberger, för Stensgård led. av II
kamm. K. Hj. Gustafson samt för Strindlund länsjägmästaren A. E. Nyblom.
Folkhushållningsclepartementet.
1. Statens reservförrädsnämnd (1944, 1945 och 1946:11 1).
Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (SFS nr 754).
Ledamöter:
Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;
Holmberg, G. A., direktör;
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör (t. o. in. den 30 juni 1946);
Nauckhoff, S. A. G, fil. d:r;
Wehtje, W., direktör.
Verkst. direktör:
Kindgren, R.
Vice verkst. direktör och sekreterare:
Lamberth, C. L., förste byråsekreterare.
Lokal; Smålandsgatan 12; tel. 23 06 65.
2. Statens krigsförsäkring snämnd (1944, 1945 och 1946: II 2).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrif
-
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.
323
ler angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 08) om statlig II FO! 3
krigsförsäkring m. m.
Ledamöter:
Levinson, K. S., landshövding, ordförande;
Östrand, D. O., byråchef, vice ordförande;
Ekman, J. L., direktör;
Henriques, E., advokat, tillika sekreterare;
Högberg, P. E., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Rogberg, N. O. L., assuransdirektör;
Ståhle, A. N. O. K., utrikesråd;
Åhmansson, N. C. E., direktör.
Den 7 november 1941 förordnades f. d. justitierådet C. A. R. Eklund och
sjötekniske konsulenten hos kommerskollegium, sjökaptenen B. G. Bergström
att efter kallelse av ordföranden inträda såsom ledamöter av nämnden i fall,
då annan ledamot på grund av jäv icke må deltaga i behandlingen av viss
fråga.
Lokal: Kungsgatan 6; tel.: Krigsförsäkringsnämnden.
3. Statens industrikommission (1944, 1945 och 1946:11 3).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 787; ändringar se SFS 1940 nr 582).
Ledamöter:
Schwartz, S. G., direktör, ordförande och chef (t. o. m. den 30 juni 1946);
Sohlman, S. R:son, direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. m. den 30 juni 1946), ordförande och chef (fr. o. in. den 1 juli 1946);
Carlborg, P. A. H., kommerseråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(fr o. in. den 1 juli 1946);
Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen (avliden);
Fomander, S. G. E., direktör (t. o. m. den 15 februari 1946);
Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare;
Hedulff, E. N:son, överdirektör (t. o. m. den 31 december 1946);
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Qvistgaard, J. H., marinöverdirektör (fr. o. m. den 14 december 1946);
Sundfeldt, B., överingenjör;
Vahlberg, G. E., andre ordförande i landsorganisationen (fr. o. m. den 16
november 1946).
Ledamöter i kommissionens råd:
Berggren, H. A., målarmästare (avliden);
Ehrnberg, G. Th., direktör;
Engkvist, O. Th., byggmästare;
Falk, E., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Hernod, T. R., direktör;
Johansson, K. A. A., verkst. direktör i kooperativa förbundet;
Johansson, I. S., lantbrukare;
^24 Riksdagsberättelsen.
II Fo: 3 Lilliehöök, Eleonore M., fru;
Lindskog, H„ ingenjör;
Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E. J., direktör, led. av II kamm.;
Westerberg, S. A:son, direktör;
Westerlund, O., ordförande i svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:
för järnavdelningen: Åhrén, A., överingenjör (t. o. m. den 31 december 1946);
Diedrichs, A. L., f. d. direktör (fr. o. m. den 1 januari 1947);
» verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;
» metallavdelningen: Lagerhjelm, P. E. G. J., bergsingenjör (t. o. m. den
31 juli 1946);
» kemiska avdelningen: vakant;
» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;
» läderavdelningen: Hallström, K. E., direktör;
» byggnadsavdelningen: Sandberg, A. E., direktör (t. o. m. den 31 mars
1946); Leire G. J:son, direktör (fr. o. m. den 1 april 1946).
Kanslichef:
Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare (t. o. m. den 31 maj 1946); Reuterskiöld,
B. H. C., jur. kand. (fr. o. m. den 1 juni 1946).
Lokal: Sveavägen 44—48 och Kungsgatan 36; tel. Industrikommissionen.
4. Statens livsmedelskommission (1944, 1945 och 1946:11 4).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 788; ändringar se SFS 1944 nr 29 och 1946 nr 565).
Före den 1 augusti 1946 hade livsmedelskommissionen till sitt förfogande,
förutom ett sekretariat, följande fyra huvudavdelningar, nämligen produktionsavdelningen,
varuomsättningsavdelningen, konsumtionsavdelningen och
allmänna avdelningen. Av dessa avdelningar voro varuomsättningsavdelningen
och allmänna avdelningen uppdelade å följande sektioner och därmed sidoordnade
byråer, nämligen varuomsättningsavdelningen å en sektion för ärenden
rörande spannmål och fodermedel m. in., en byrå för ärenden rörande
utsädesvaror in. in., en byrå för ärenden rörande fodermedel, en sektion för
ärenden rörande matfett m. m., en byrå för ärenden rörande lagringsfrågor
m. m., en sektion för ärenden rörande slaktvaror m. m., en sektion för ärenden
rörande potatis m. m., en sektion för ärenden rörande diverse livsmedel
och en sektion för administrativa ärenden samt allmänna avdelningen å en
sektion för ärenden rörande kristidsstyrelsema m. m., en planläggningsbyrå,
en statistisk byrå och en utredningsbyrå. Fristående från avdelningarna voro
juridiska sektionen, utrikes- och licensbyrån, byrån för prisclearing m. m.
och sekretariatet.
Enligt av Kungl. Maj:t den 25 juli 1946 (nr 565) utfärdad kungörelse om
ändring i instruktionen den 27 oktober 1939 (nr 788) för statens livsmedelskommission
har kommissionen från och med den 1 augusti 1946 till sitt förfogande,
förutom ett gemensamt sekretariat, följande fyra huvudavdelningar,
325
De centrala krisorganen: FolkhushåUningsdepartementet.
nämligen en för ärenden rörande regleringen av produktionen och omsätt- II FOI 4
ningen av animaliska produkter (avdelningen för animaliska produkter),
en för ärenden rörande regleringen av produktionen och omsättningen av
vegetabiliska produkter (avdelningen för vegetabiliska produkter), en för ärenden
rörande regleringen av konsumtionen (konsumtionsavdelningen) samt en
för organisations- och utredningsfrågor samt juridiska med flera ärenden
(allmänna avdelningen). Av dessa avdelningar är allmänna avdelningen uppdelad
på följande sektioner och därmed sidoordnade byråer, nämligen en
juridisk sektion, en sektion för administrativa ärenden, en sektion för kristidsstyrelserna
m. m., en byrå för prisclearing m. m., en planläggnings- och
lagringsbyrå, en statistisk byrå samt en utredningsbyrå. Fristående från
avdelningarna äro byrån för ärenden rörande fisk, utrikes- och licensbyrån,
sekretariatet och personalkontoret.
Ledamöter:
Hovgård, T. Å., lantbruksskolföreståndare, ordförande och chef (t. o. m. den
31 oktober 1946);
Söderström, O. A. V., hovrättsråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. m. den 31 oktober 1946), ordförande och chef (fr. o. m. den 1 november
1946);
Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm., vice ordförande och chefens
ställföreträdare (fr. o. m. den 1 november 1946);
Bonow, K. D. M., fil. lic. (fr. o. m. den 1 november 1946);
Carlsson, G., lantbrukare;
Johansson, H. B., direktör, led. av I kamm. (t. o. m. den 30 juni 1946;;
Nordgren, Olivia, fru, pensionssakkunnig, led. av II kamm.;
Åslund, L. P., köpman.
Ledamöter i kommissionens råd:
Abramson, E. L., professor;
Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;
Andersson, A., ordförande i småbrukarnas riksförbund, led. av I kamm.;
Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;
Bjömsson J. E., lektor, led. av I kamm.;
Blomkvist, B., lantbrukare;
Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Börjesson, A., disponent;
Carlborn, C. Hj., direktör;
Cederlund, C. F., direktör (avliden);
Degerstedt, Hj., direktör;
Ekström, B., landstingsman;
Enderstein, P. E., sekreterare;
Erlansson, A., landstingsman;
Flytström, A. Th., sekreterare;
Jansson, Linnea, fru;
Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetarförbundet;
3^6 Riksdagsberättelsen.
II Fo: 4 Johansson, J. H., hemmansägare, led. av II kamm.;
Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;
Lindberger, A., redaktör;
Lindström, K. J. O., direktör;
Myrgren, H„ ordförande i svenska ostkustfiskarenas centralförbund;
Möller, K., direktör;
Neumiiller, Margareta, fru, husmoder vid Karolinska sjukhuset;
Norenberg, C. W., konsul;
Olin, G., direktör;
Osvald, Ingrid M., inspektris;
Ringborg, H. G., förvaltare;
Rundlöv, E., kassör;
Själander, E. A., lantbrukare;
Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.;
Utbult, K. B., ordförande i svenska västkustfiskarnes centralförbund, led. av*
II kamm.;
Wiklund, Gertrud, fru.
Avdelningschefer före den 1 augusti 1946:
för produktionsavdelningen: Åkerman, E, Å., professor;
för konsumtionsavdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent.
Avdelningschefer efter den 1 augusti 1946:
för avdelningen för animaliska produkter: Lund, D. G. M., agronom;
för avdelningen för vegetabiliska produkter: t. f. avdelningschef: Hagander,
J. H., agronom;
för konsumtionsa vdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent; biträdande
avdelningschef: Hulting, K. R. G., sekreterare.
Sektionschefer före den 1 augusti 1946:
för sektionen för spannmål och fodermedel m. m.: t. f. sektionschef: Hagander,
J. H., agronom;
för sektionen för matfett m. in. och för sektionen för slaktvaror m. m.: Lund,
D. G. M., agronom;
för sektionen för ärenden rörande potatis m. m.: Magnusson, R. A. Hj.,
landssekreterare (t. o. m. den 30 juni 1946);
för sektionen för ärenden rörande diverse livsmedel: Tolstoy, N., greve,
förste amanuens; biträdande sektionschef: Hamrin, C. F. P., förste
aktuarie;
för sektionen för administrativa ärenden: Tolstoy, N., greve, förste amanuens;
för sektionen för kristidsstyrelsema m. m.: Magnusson, R. A. Hj., landssekreterare
(t. o. m. den 30 juni 1946); t. f. sektionschef: Nordström,
B. G. L., sekreterare (fr. o. in. den 1 juli 1946);
för juridiska sektionen: Nordlander, M. I. C.-H., rättsavdelningschef (t. o. m.
den 30 juni 1946); Larsson, K. L., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 juli
1946).
Sektionschefer efter den 1 augusti 1946:
för juridiska sektionen: Larsson, K. L., hovrättsassessor;
327
De centrala krisorganen: F olklxushållningsdepartementet.
för sektionen för administrativa ärenden: Tolstoy, N., greve, förste amanuens; II F(K6
för sektionen för kristidsstyrelserna in. m.: t. f. sektionschef: Nordström,
B. G. L., sekreterare.
Lokal: Artillerigatan 42 tel.: Livsmedelskommissionen.
5. Statens handelskommission (1944, 1945 och 1946: II 5).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 november 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 805).
Ledamöter:
Lundvik, V. G., landshövding, ordförande;
Böök, K. E., vice riksbankschef, vice ordförande;
Bonow, K. D. M., fil. lic. (t. o. m. den 30 september 1946);
Degerstedt, Hj., direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1946);
Gränebo, C. P. V., led. av I kamm.;
Kördel, E. R., direktör;
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd;
Sjögren, K. E., direktör;
Vinell, K. T., direktör.
Direktör:
Brusewitz, S. I., förste sekreterare.
Biträdande direktör:
Åkermalm, S. T. G., riksbankskamrer.
Avdelningschef er:
Palmstrand, T. E. H., tullöverkontrollör;
Karlberg, H., förste tullkontrollör;
Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.
6. Statens priskontrollnämnd (1944, 1945 och 1946:11 6).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 20 juni 1941 (SFS nr 482; ändringar se SFS 1942 nr 607, 1943 nr 312
och 1945 nr 208).
Ledamöter:
Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm., ordförande (t. o. m. den 30 juni
1946);
Älmeby, H. V. B., direktör, ordförande (fr. o. in. den 1 juli 1946);
Lundberg, E. F., professor, vice ordförande (t. o. m. den 30 juni 1946, kvarstår
såsom ledamot jämväl efter sistnämnda dag);
Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd, vice ordförande (fr. o. m.
den 1 juli 1946);
Jönsson, N. O., led. av II kamm. (fr. o. in. den 1 juli 1946);
Lind, A., redaktör;
Matts, A. G., direktör;
Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av 11 kamm. (t. o. m. den 30 juni 1946);
Nyström, P. E„ ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Ohlin, P. IL, ekonomidirektör;
Schmidt, C. S:son, civilingenjör.
328
Påksdagsberättelsen.
II ro: 6 Ledamöter i nämndens råd:
Andersson, Elsa, fru;
Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen (avliden);
Browall, G., direktör;
Collin, Karin, frö_ken;
Degerstedt, Hj., direktör;
Engberg, N. F., direktör;
Engel, G. A. G., disponent;
Eriksson, Nancy, fru;
Emmark, A. G., direktör;
Flood, Hulda, fru;
Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetareförbundet;
Johansson, H., direktör;
de Laval, Märta, fru;
Lindberger, A., redaktör;
Lindqvist, J. L., handlande;
Mårtensson, H., civilingenjör;
Nilsson, H., lantbrukare;
Nordström, A., byggnadsingenjör;
Söderberg, E., direktör;
Throne-Holst, H., disponent.
Kanslichef:
Dahlin, E. H., hovrättsråd.
Sektionschefer:
för sektionen för ärenden rörande järn- och metallprodukter:
Verner-Carlsson, S. J. G., civilekonom (t. o. m. den 12 maj 1946);
Wålstedt, B., civilekonom (fr. o. m. den 13 maj 1946).
för sektionen för ärenden rörande bränslen och trävaror:
Bseckström, T., jägmästare;
för sektionen för ärenden rörande textilprodukter:
Vakant (t. o. m. den 30 april 1946);
Nordqvist, B. R. B., e. o. länsnotarie (fr. o. in. den 1 maj 1946);
för sektionen för ärenden rörande läder och skor:
Älmeby, H. V. B., direktör (t. o. m. den 30 juni 1946);
Gillgren, L., direktörsassistent (fr. o. m. den 1 juli 1946);
för sektionen för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter:
Schmidt, C. S:son, civilingenjör (t. o. m. den 31 oktober 1946);
Hellman, A., disponent (fr. o. m. den 1 november 1946);
för sektionen för ärenden rörande livsmedel:
Älmeby, H. V. B., direktör (t. o. m. den 30 juni 1946);
Carbell, E. E. E., konsulent (fr. o. m. den 1 juli 1946);
för allmänna sektionen:
Schmidt, C. S:son, civilingenjör (t. o. m. den 31 oktober 1946);
Hellman, A., disponent (fr. o. m. den 1 november 1946);
för sektionen för ärenden rörande importhandeln:
Hessel, S., avdelningschef (t. o. m. den 14 januari 1946);
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.
Lundberg, H. F. N., kammarskrivare (fr. o. m. den 15 januari 1946);
för sektionen för ärenden rörande prisövervakning:
Strand, H. V. T., direktör (t. o. m. den 31 januari 1946);
Spongenberg, O., disponent (fr. o. m. den 1 februari 1946),
för sektionen för utredningar och planläggning:
Lundberg, E. F., professor (t. o. m. den 30 juni 1946);
Karleby, O., pol. mag. (fr. o. m. den 1 juli 1946);
för sektionen för ärenden rörande transporter:
Engström, H. O. T., förste byråsekreterare;
för sektionen för aktiv hushållning:
Åkerman-Johansson, Brita, fil. lic., fru (t. o. m. den 8 mars 1946);
Diurson, Vera, fru (fr. o. m. den 9 mars 1946).
Lokal: Drottninggatan 42—44; tel. Priskontrollnämnden.
329
II Fo: 7
7. Statens bränslekommission (1944, 1945 och 1946: II 7).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 581).
Ledamöter:
Lundh, E. A. F., landshövding, ordförande och chef (t. o. m. den 30 juni
1946);
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. m. den 30 juni 1946), ordförande och chef (fr. o. m. den 1
juli 1946);
Malmgren, E.-F. E., byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(fr. o. m. den 5 oktober 1946);
Carlsson, C. A., lantbrukare;
Höglund, B., disponent (t. o. m. den 28 februari 1946);
Lagergren, A. R., direktör (fr. o. m. den 1 mars 1946),
Lindberg, K. A., förste ordförande i landsorganisationen;
Nerell, Å. N. J., direktör;
Severin, E. J., ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. m. den 1 februari 1946).
Ledamöter i kommissionens råd:
Alm, M. F., byråchef;
Andersson, G. K. H., direktör;
Bengtsson, O. F., ombudsman;
Bengtsson, Y., direktör;
Berg, N. R., ryttmästare;
Byström, C., ombudsman;
Englund, A., ordförande i svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;
Hain, R. J. F„ direktör;
Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;
Hultman, G., f. d. överingenjör;
Johansson, R., landshövding;
Karlsson, K., direktör;
330
Riksdagsberättelsen.
II Fo: 7 Ljunggren, V., direktör;
Nordström, A., byggnadsingenjör;
Norgren, N. O., hemmansägare;
Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;
Schager, N., jägmästare;
Sundfeldt, R., direktör;
Telander, N. G., byråchef (avliden);
Tigerschiöld, K. M., överingenjör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör;
Wesslén, G., skogschef;
Wibom, T., major;
Östberg, Amanda, fru.
Kanslichef:
Palmquist, L. P. O., hovrättsråd (fr. o. m. den 1 oktober 1946).
Avdelningschefer:
för planläggningsavdelningen: Upmark, E. G. J„ civilingenjör (t. o. m. den
31 augusti 1946); Kjellström, P. O., civilingenjör (fr. o. m. den 1 september
1946);
* vedavdelningen: Malmgren, E.-F. E., byråchef (t. o. m. den 4 oktober
1946); Olhammar, G. F. N., överkontrollör (fr. o. m. den 5 oktober
1946);
» kolavdelningen: Ström, T. V., konsul (t. o. m. den 31 juli 1946); Holmquist,
K., avdelningschef (fr. o. m. den 1 augusti 1946);
* bensin- och oljeavdelningen (vars verksamhet upphört den 30 april
1946): Kähr, K. N. G., disponent.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj och den 6 september
1946 har statsrådet Ericsson tillkallat följande personer att såsom sakkunniga
åt bränslekommissionen stå till kommissionens förfogande vid behandlingen
av frågor rörande export av trävaror, nämligen:
Danielsen, N., direktör;
Ekman, J. L., direktör;
Fredriksson, E., direktör;
Göransson, G., direktör;
Lunell, F., disponent;
Norlin, K., direktör;
Sundblad, G., direktör;
Westerberg, N., disponent.
Såsom suppleanter för Westerberg, Lunell och Fredriksson ha tillkallats:
Johansson, G. A., grosshandlare;
Modin, L. V., disponent;
Wittboldt, D., kapten.
Lokal: Sveavägen 61; tel. Bränslekommissionen.
Ordförande, ledamöter och kansli.
Lokal: Regeringsgatan 50m; tel. 23 29 70.
331
De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.
8. Statens trafikkommission (1944, 1945 och 1946:11 8). II 1 Öl 8
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (SFS nr 747; ändringar se SFS 1944 nr 21).
Ledamöter:
Frisell, E. G., direktör, ordförande och chef;
Trolle, G. R., byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Andersson, G. K. H., direktör;
Eriksson, C. A., åkeriägare;
von Horn, C. C:son, överstelöjtnant;
Nerell, Å. N. J., direktör;
Ståhle, A. N. O. K., utrikesråd.
Ledamöter i kommissionens råd:
Borgström, N. O. G. J., verkst. direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Byström, C., verkst. direktör i svenska lasttrafikbilägareförbundet;
Corneliusson, S., ombudsman;
Dieden, G., civilingenjör;
Ekman, J. L., direktör;
Gillberg, K. E., verkst. direktör i kemisk-tekniska livsmedelsfabrikanters förening;
Hallgren,
H., fabrikör;
Hammarskiöld, A. P., civilingenjör;
Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;
Hérnod, T. R., direktör;
Hoogland, H., direktör;
Högberg, P. E., direktör;
Johansson, B., ombudsman;
Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;
Lindmark, G., direktör;
Lindskog, H., ingenjör;
Lindström, K. J. O., direktör;
Lundqvist, Hj., direktör;
Norenberg, C. W., vicekonsul;
Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;
Osvald, G. S., hamndirektör;
Persson, E., direktör;
Wahlstedt, G. V. R., direktör;
Waller, P., skeppsredare;
Westerberg, P. O., direktör;
Wijkander, R. T., direktör.
Kanslichef:
Dillen, B. O., e. o. länsnotarie.
Sektionschefer:
för sektionen för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna:
Axelson, K. A., vicekonsul (t. o. in. den 31 december 1946);
för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:
Brinck, P. E. II., byråsekreterare (t. o. m. den 30 september 1946) ;
332
Riksdagsberåttelsen.
II FO! 8 Trolle, C. R., byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1946);
för motorfordonssektionen:
Fredrikson, T., major (t. o. m. den 6 april 1946);
för personbiltrafiksektionen:
Trolle, C. R., byråchef;
för godsbiltrafiksektionen:
Grönvall, C.-G., kapten;
för sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten:
Petterson, T., skeppsredare (t. o. m. den 30 juni 1946);
Hoogland, H., direktör.
Genom beslut den 27 april 1945 föreskrev Kung], Maj:t, att inom trafikkommissionen
skulle såsom rådgivande organ i frågor rörande de socialla förhållandena
a fartyg, som befraktades i enlighet med bestämmelserna i ett
internationellt avtal, till vilket Sverige anslutit sig, rörande principerna för
fortsättande av den samfällda kontrollen över handelssjöfarten, finnas en
särskild delegation (sjöfolksdelegationen), som hade att följa utvecklingen
på ifrågavarande område samt hos trafikkommissionen göra de framställningar,
vartill omständigheterna kunde föranleda.
Sjöfolksdelegationens ledamöter:
Öbrink, J. K., byrådirektör, ordförande;
Lundgren, S. J., ordförande i svenska sjöfolksförbundet;
Rosendahl, W., direktör i Sveriges fartygsbefälsförening;
Söre, A., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet.
Lokaler: Sveavägen 44; tel.: Trafikkommissionen.
9. överrevisionen för krisförvaltningen (1944, 1945 och 1946:119).
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 31 december 1943.
Instruktion utfärdad samma dag (SFS nr 946: ändringar se SFS 1944 nr
241).
Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;
Hagström, S. A. H., auktoriserad revisor;
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;
Unger, B. B., hovrättsråd;
Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.
Byråchef:
Cronmark, J. E. H., förste revisor.
Lokal: Storgatan 19; tel.: 60 83 06, 60 83 46.
Stockholms slott den 3 januari 1947.
Regeringsgatan 4
Drottninggatan 10 ! tel: 23 35 60.
Fredsgatan 9
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
Lotterimedel.
333
Bilaga A.
Under år 1946 beviljade bidrag av lotterimedel.
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|||
Arkiv för dekorativ konst vid Lunds universitets konstmuseum |
*°/l2 |
10 000 |
— |
||
Backlund, H. G., professor emeritus, Uppsala....... |
28/a |
10 000 |
“H |
||
Berg, B., författare, Halltorp.............. |
6/ia |
20 000 |
|||
Billströmska folkhögskolan, Sibräcka........... |
28/a |
90 000 |
-1 |
||
Brunnsviks folkhögskola, Föreningen, Sörvik........ |
28/e |
220 000 |
-1 |
||
Dramatiska teatern................... |
29/3 |
68 000: |
— |
||
2I/« |
182 500: |
— |
|||
22/n |
100 000: |
— |
|||
> > ................... |
22/ii |
13 027: |
13 |
||
> > ................... |
20/l2 |
182 500: |
— |
546 027 |
13 |
Elias Fries-kommittén, Uppsala............. |
28/s |
12000 |
|||
Folketshusföreningarnas riksorganisation......... |
28/a |
10000 |
—; |
||
Folkets parkers centralorganisation............ |
200000 |
— |
|||
» > » ......... • |
21/» |
50000 |
— |
! |
|
» > » ............ |
2°/lä |
350 000 |
— |
600 000: —! |
|
| Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning...... |
28/a |
30 000 |
|||
1 Gävleborgs läns orkesterförening............. |
Va |
6 300 |
— |
||
> > > ............. |
21/a |
70000 |
— |
||
> > > ............. |
22/ii |
7000 |
— |
||
> > > ............. |
2°/« |
5000 |
— |
88 300: — |
|
| Göteborgs lyriska teater................. |
29/''a |
41000 |
— |
||
> > > ................. |
2 Va |
140 000 |
— |
||
> » * ................. |
22/n |
49 000 |
— |
||
> > » ....... ........ |
20/ia |
140 000 |
— |
370 000:- |
|
Göteborgs orkesterförening................ |
8/a |
8 750 |
— |
||
> > ................ |
2 Va |
45 000 |
|||
> > ................ |
22/n |
11200 |
|||
> > ................ |
S0/l2 |
45 000 |
— |
109 950: — |
|
1 1 Göteborgs stadsteater.................. |
29/s |
33 500 |
— |
||
> > .................. |
21/« |
87 500 |
— |
||
> > .................. |
22/ll |
52 000 |
— |
||
> > .................. |
20/u |
87 500 |
— |
260 500:— |
|
| Hallands regementes soldathem, Föreningen........ |
28/0 |
1 15 000: — |
334
Riksdagsberåttelsen.
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Hedemora gamla teaterlada, Föreningen........ |
28/e |
30 000: — |
|
Hjo stadsfullmäktige............ |
28/e |
9 000:- |
|
Humanistiska fonden............. |
*7» |
250000: — |
|
Hälsingborgs stadsteater............ |
s,/e |
27 500:- |
|
> > ............ |
22/n |
11000: — |
|
> > .......... |
27 500: — |
66 000: — |
|
Jordbrukareungdomens förbund......... |
28/« |
74 300: — |
|
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.......... |
28/e |
12 000: — |
|
Konsertföreningen i Stockholm........ |
8/s |
12 200:— |
|
> > > |
”/« |
70000: — |
|
> > > |
2v. |
10000: — |
|
> > > |
22/ll |
18 100: — |
|
> > > .......... |
20/u |
100 000: — |
210 300: — |
Kristliga föreningen av unge män i Västerås....... |
28/« |
110 000:- |
|
Liitzenfonden, Stiftelsen........... |
28/6 |
10000: — |
|
Malmbergets municipalnämnd........... |
28/6 |
25 000: — |
|
Malmö konserthus, Stiftelsen............. |
8/3 |
12 250: — |
|
> > > .............. |
2,/''« |
40 000:- |
|
> > > .......... |
S2/ll |
9 800: — |
|
> > > .............. |
20/is |
35 000: — |
97 050: - |
Malmö stadsteater............... |
29/S |
34 000: — |
|
> > .......... |
21/« |
95 000: — |
|
> > ............. |
22/ll |
86 000: — |
|
> > .......... |
20/l2 |
95 000: — |
310000: — |
Marieborgs folkhögskola, Norrköping........... Mellersta Norrlands ungdomsskola u. p. a., Föreningen, Härnö- |
28/6 |
100 000: — |
|
sand............... |
28/e |
50000: — |
|
Musikaliska akademien................. |
21/e |
3 250: — |
|
> » ..... |
28/e |
15 000:- |
|
> » ............ |
28/6 |
3 000: — |
|
> > ......... |
20/i2 |
3 250: — |
24 500: — |
Nordvästra Skånes folkhögskoleförbund, Svalöv...... |
28/« |
50 000: — |
|
Nordvästra Skånes orkesterförening........... |
8/3 |
6 300: — |
|
> » » ........... |
70000: — |
||
> > » ........... |
22/n |
7 850:- |
|
> > » ........... |
20/l2 |
1 250: — |
85 400: — |
Norra Södermanlands folkhögskola u.p.a., Föreningen, Mariefred |
28/6 |
60 000: — |
|
Norrbottens läns arbetsstugor, Stiftelsen........ |
28/6 |
100 000: — |
|
Norrbottens läns hembygdsförening............ |
28/e |
10 000: — |
|
Norrköpings orkesterförening.............. |
8/3 |
5 700: — |
|
> » .............. |
2,/6 |
70000: — |
|
> > .............. |
22/u | |
6 750: — |
82 450: - |
Lotterimedel.
335
Ändamål |
Besln-;ets dag |
Belopp kronor |
|
Operan........................ |
29/s |
164 000: — |
|
”/« |
500 000: — |
||
**/n |
224 000:- |
||
> ........................ |
»In |
32 392:88 |
|
»In |
500 000: — |
1 420 392: 88 |
|
Ordenshusens riksförening................ |
28/e |
30 000: — |
|
Ortnamnskommissionen................. Oxie och Skytts härads folkhögskoleförening u. p. a., Östra |
80/i* |
20 000:- |
|
Grevie....................... |
S8/e |
85 000: - |
|
Riksförbundet för bildande konst ............ |
so/is |
35000:- |
|
Riksteatern...................... |
"/• |
176 000: - |
|
> ...................... |
*%j |
176 000: — |
352 000: — |
Ruinspelen i Visby, Föreningen............. |
28/e |
2000: — |
|
Skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde . |
»In |
50 000:- |
|
Smålands fornminnen och kulturhistoria, Föreningen för, Växjö |
V» |
90 000: — |
|
S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö............. |
28/s |
75 000: — |
|
Stockholms högskolas styrelse.............. |
S8/6 |
25 000: — |
|
Svenska dans-teatern, I. Cramér, Stockholm........ |
*7/9 |
15 000:- |
|
j Svenska dramatikers studio, förening u. p. a., Stockholm . . |
28/e |
3 000:- |
|
> > > >»>> > .. |
11Ilo |
12 500:- |
|
> > > >>>J J .. |
»In |
5 000:- |
20 500: — |
1 Svenska jägareförbundet................ |
28/e |
50 000: — |
|
Svenska landsbygdens studieförbund........... |
28/e |
42 000:- |
|
Svenska skärgårdsförbundet .............. |
»h |
75 000: — |
|
Svenska sällskapet för antropologi och geografi...... |
28/e |
35000: — |
|
Svenska ungdomsringen för bygdekultur......... |
28/a |
9 000: — |
|
Sveriges körförbund.................. |
20In |
15 000: - |
|
| Sveriges orkesterföreningars riksförbund.......... |
»h |
5000:- |
|
> > > .......... |
21/e |
50000: — |
|
» » > .......... |
20In |
55 000: - |
110 000: — |
Sydöstra Skånes folkhögskoleförening u. p. a., Tomelilla . . |
*8/e |
75 000: — |
|
Råå........................ Teaterrådet (till understöd åt enskild teaterverksamhet i |
28/e |
40 000:- |
|
landsorten)..................... |
20In |
25 000: — |
|
Tekniska museets styrelse............... |
28/e |
30 000: - |
|
Thielska galleriet, Stiftelsen............... |
»Vid |
42 000: — |
|
Weudelsbergs folkhögskola, Mölnlycke.......... |
28/o |
100 000: — |
|
Ölands väderkvarnar, Kommittén för bevarandet av .... |
i »/>o |
| 15 000:—. |
Summa kronor 7 040670:01
336
Riksdagsberättelsen.
Justitie -
1 |
2 |
1 3 |
4 |
5 |
6 |
|
Kommitténs |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
t. o. m. |
Arvoden |
||||
1945 |
1946 |
1947 |
so/« 1945 |
|||
Sekr., |
||||||
möter |
experter |
|||||
A.. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 1946.1 |
||||||
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för- |
||||||
hindra förorening av vatten och luft samt rörande |
8 |
7 |
1 |
84 725 |
||
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko- |
||||||
lagstiftningens område2............ |
9 |
8 |
2 |
2180 |
_ |
_ |
1938 års patentutredning3............ Fortsatt utredning angående revision av strafflagen |
11 |
10 |
3 |
55 888 |
— |
|
för krigsmakten4............... |
21 |
20 |
7 |
40 688 |
2101 |
99 |
1943 års domarutredning............. Utredning angående reglering av förfarandet hos för- |
25 |
23 |
9 |
31281 |
5 058 |
14 091 |
valtningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt |
29 |
26 |
10 |
— |
— |
|
ställdas uppfinningar6............. |
— |
29 |
11 |
1 954 |
4 098 |
1536 |
1945 års krigsdomstolsutredning4......... Utredning angående omorganisation av justitiekanlers- |
— |
31 |
12 |
— |
2 757 |
837 |
ämbetet i anledning av processreformen6..... |
— |
33 |
13 |
_ |
_ |
_ |
Byggnadsborgenärsutredningen6.......... |
— |
34 |
14 |
_ |
2 004 |
_ |
1945 års försvarsuppfinningskommitté7...... Förberedande utredning rörande ökad offentlig redo- |
— |
36 |
15 |
— |
768 |
272 |
visning av driftföretags ekonomiska förhållanden8 . |
— |
38 |
16 |
— |
— |
- j |
ställighet av straffdomar m. m.......... |
— |
— |
17 |
— |
— |
|
Summa kr. |
216 716 |
.16 7S6 |
16S35 1 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet |
||||||
vid ingången av 1947.1 |
||||||
Straffrättskommittén............... |
10 |
9 |
18 |
234 878 |
4 695 |
8 865 |
Strafflagberedningen............... |
12 |
11 |
19 |
192 868 |
11501 |
14 979 |
Anktorrättskommittén.............. |
13 |
12 |
20 |
14 943 |
3167 |
_ |
1943 års sekretessutredning.......... |
14 |
13 |
21 |
8 092 |
744 |
8134 |
Ungdomsvårdskommittén6 ............ |
16 |
15 |
22 |
132 247 |
2 958 |
21 232 |
Fastighetsbildningssakkunniga9.......... |
17 |
16 |
23 |
210 630 |
5156 |
— |
Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken..... |
20 |
19 |
24 |
4 398 |
2 025 |
— |
Dissenterlagskommittén2............. |
24 |
22 |
25 |
6 892 |
3198 |
1284 |
1944 års tryckfrihetssakkunniga.......... |
28 |
25 |
27 |
6 624 |
1284 |
8134 |
Tredjemansskadesakkuuniga10......... Utredning för översyn av lagstiftningen om ekono- |
— |
27 |
28 |
14174 |
1560 |
— |
miska föreningar11 .............. |
— |
30 |
30 |
— |
4 638 |
— |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
337
Bilaga B.
departementet.
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | |
13 |
14 | |
15 |
16 |
u |
t g i f t e r |
|||||||
Vi 1945—Vs 1946 |
Vi—’1/» 1946 |
Beräknad |
||||||
totalkostnad |
||||||||
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
||||||||
Ersättning för |
Iiese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Summa |
V erkställ-da atg. |
Beräkna-de utg. |
t. o. m. sl/ia 14 och 15) |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
hyror, skriv-materialier |
Vt—31/io |
Vn—31/ls |
||
84 725 |
||||||||
_ |
_ |
_ |
400 |
2 580 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
57 888 |
6 823 |
8 771 |
_ |
177 |
_ |
17 971 |
13 656 |
5 000 |
77 315 |
811 |
— |
1432 |
746 |
— |
22138 |
16 554 |
• - |
69 973 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3125 |
4 875 |
8000 |
_ |
95 |
_ |
894 |
6 623 |
_ |
— |
8 577 |
|
13 223 |
3 479 |
— |
53 |
— |
20 349 |
15 705 |
8 400 |
44 454 |
1661 |
_ |
_ |
1661 |
3 210 |
6 000 |
10871 |
||
_ |
_ |
— |
_ |
2 004 |
5108 |
2 800 |
7 912 |
|
— |
— |
— |
— |
558 |
1598 |
— |
— |
1598 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1849 |
1849 |
|
20 857 |
13911 |
1527 |
976 |
1452 |
72 344 |
57 358 |
33324 |
379942 |
5011 |
274 |
2139 |
20 984 |
7 000 |
262 862 |
|||
19 359 |
447 |
2 073 |
953 |
70 |
49 382 |
21393 |
8 000 |
271 643 |
_ |
— |
3167 |
— |
1000 |
19 110 |
|||
84 |
— |
86 |
— |
— |
9 048 |
2 619 |
1430 |
21189 |
265 |
123 |
697 |
3 789 |
13591 |
42 655 |
9 435 |
1000 |
185 337 |
17 881 |
_ |
585 |
— |
— |
23 622 |
12 924 |
11300 |
258 476 |
_ |
_ |
_ |
— |
2 025 |
4 579 |
2 500 |
13 502 |
|
_ |
1337 |
577 |
122 |
1308 |
7 826 |
8141 |
5 600 |
28 459 |
339 |
_ |
366 |
_ |
_ |
10 123 |
6 405 |
5 000 |
28152 |
8 912 |
— |
100 |
— |
377 |
10826 |
24 |
— |
25 024 |
11811 |
— |
— |
— |
— |
16 449 |
1664 |
2 700 |
20 813 |
Bihang till riksdagens prot. 1947. 7 samt.
Riksdagsberiittelscn.
338
Riksdagsberättelsen.
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 6 |
6 |
7 |
Utredning rörande offentliggörande av hemligstämp-lade protokoll och handlingar i mål rörande spio-neri m. m................. |
32 |
31 |
2184 |
|||
Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen8 . . |
35 |
35 |
32 |
_ |
564 |
_ |
Utredning angående utformningen av administrativa |
37 |
33 |
||||
Processnämnden................ |
— |
— |
34 |
_ |
132 |
_ |
Utredning angående omorganisation av nedre justitie-revisionen i anledning av processreformen .... |
_ |
35 |
||||
Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens |
_ |
36 |
1000 |
|||
Bedömningsnämnden12.............. |
— |
— |
37 |
_ |
_ |
|
Markutredningen13................ |
— |
— |
38 |
— |
_ |
_ |
Utredning för översyn av flottningslagstiftningen9 . . |
— |
— |
39 |
— |
_ |
_ |
Sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgar-skapsrättens område.............. |
_ |
40 |
||||
Utredning av frågan om revision av riksdagens ar-betsformer .................. |
41 |
|||||
Sakkunnnig för utredning rörande nya privaträttsliga |
42 |
|||||
Fartygsersättningsnämnden............ |
— |
— |
— |
— |
— |
6 300 |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Stadsplaneutredningen 194213 ........... |
22 |
2 |
825 746 159 048 |
44 806 |
68 928 |
|
1944 års vallagssakkunniga6........... |
27 |
3 |
— |
— |
3132 |
_ |
Förberedande utredning angående utgivande av för-fattningshandböcker för förvaltande verk och myn-digheter ................... |
31 |
4 |
915 |
1000 |
456 |
|
Löneutredningen för viss fångvårdspersonal .... |
32 |
5 |
— |
2147 |
2 862 |
960 |
Sakkunniga för utredning angående vissa ändringar i |
— |
6 |
_ |
— |
1304 |
_ |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1945/ i Ersättning till kommerserådet S. Matz m. fl. för för-beredande utredning rörande avbetal-ningshandeln14.......... |
162110 |
8298 |
1416 |
|||
> > revisionssekreteraren C. J. Svennegård för förberedande utredning rörande |
||||||
> » häradshövdingen 0. G. Thulin för ut- redning angående kungörande av kom-munala myndigheters beslut m. m.6 . |
. |
|||||
> 3 professorn P. F. Å. Malmström för ut- redning angående upphävande avgamla |
||||||
» > hovrättsassessorn S. Dennemark för biträde vid utredning angående änd-ringar i lagen om arbetsdomstol i an-ledning av processreformen6 .... |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
339
8 |
9 |
10 |
il 1 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
3 922 |
6106 |
1128 |
900 |
8134 |
||||
3 764 |
— |
— |
— |
— |
4 328 |
5 252 |
4 500 |
14 080 |
732 |
400 |
1132 |
||||||
Öl |
— |
436 |
— |
— |
619 |
2142 |
4 000 |
6 761 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
_ |
_ |
1000 |
_ |
1850 |
2 850 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
3 630 |
5 000 |
8 630 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
4 938 |
4 000 |
8 938 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
154 |
2000 |
2154 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
155 |
1000 |
1155 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 550 |
2 550 |
800 |
800 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
5000 |
11300 |
6 500 |
2 800 |
20 600 |
71899 |
1907 |
5194 |
4873 |
22 485 |
219460 |
92115 |
75330 |
212651 |
176 |
12 213 |
12 389 |
171437 |
|||||
2 742 |
— |
— |
— |
956 |
6 830 |
— |
6 830 |
|
307 |
1763 |
_ |
_ |
2 678 |
||||
312 |
370 |
— |
— |
4 504 |
— |
— |
6 651 |
|
1406 |
_ |
9 |
— |
— |
2 719 |
— |
— |
2 719 |
4636 |
307 |
379 |
13169 |
28205 |
190315 ! |
|||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
21177 |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
650 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
171 |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
1101 |
— |
— |
340
Riksdagsberättelsen.
1 ...................... |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Ersättning till följande personer för biträde inom |
||||||
hovrättsrådet B. H. Scherdin .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> N. A. T. Beckman . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
krigshovrättsrådet G. Aquilon . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
revisionssekreteraren T. A. Bexelius10 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
hovrättsrådet C. V. Bergström . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
byråchefen G. Lindencrona6 .... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
hovrättsassessorn G. Ekblom .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> F. R. Å. von Schaltz |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» H. Skogman . . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
> B. A. S. Petrén . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
förste sekreteraren S.'' Rynell .... |
— |
— |
— |
— |
— |
- | |
byråsekreteraren T. Lindberg .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
advokatfiskalen E. Rndholm .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
tingssekreteraren K. W. Modigh . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
hovrättsfiskalen E. Bendz..... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
vattenrättssekreteraren P. G. Bergsten |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Bidrag till processreformbyrån.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet |
_ |
— |
_ |
— |
— |
_ |
Snmma kr |
— |
— |
— |
— |
— |
1
2
3
4
5
6
7
10
11
12
13
14
Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
> |
> |
andra och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften |
|||
> |
> |
» > tionde |
> |
> > > |
|
> |
> |
» » flärde |
> |
> > > |
|
> |
> |
> , sjätte o. tionde |
> |
» > en tredjedel |
|
> |
» |
> och femte |
> |
* » hälften |
|
> |
> |
> , fjärde o. tionde |
y |
> > en tredjedel |
|
> |
> |
» , femte o. » |
) |
> > > > |
|
> |
> |
> och nionde |
> |
> > hälften |
|
> |
> |
> > sjätte |
> |
> \ > > |
|
> |
> , nionde o. tionde |
> |
> > en tredjedel |
||
> |
> |
> , fjärde o. femte |
> |
» > » J |
|
> |
> |
» , femte o. sjätte |
> |
> » > > |
|
> |
> |
> och tionde |
> |
> > en fjärdedel |
Kommittékostnader: Justitiedepartementet.
341
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | |
14 |
15 |
16 |
15163 |
||||||||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
9 837 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
7 887 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
873 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
7 960 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
4117 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
504 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
9 068 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
9 367 |
— |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
250 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
7 564 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
30 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
2 582 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
550 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1369 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
350 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 082 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
15957 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
116 509 |
— |
— |
— |
från vartdera anslaget.
> » >
> > >
> vart anslag.
• vartdera anslaget.
> vart anslag.
> > > .
> vartdera anslaget.
> > >
> vart anslag.
> > > .
> > >
det förra och tre fjärdedelar från det senare anslaget.
342
Riksdagsberåttelsen.
Utrikes -
1 |
2 |
3 |
4 |
3 |
6 |
7 1 |
Kommitténs |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
1945 |
1946 |
1947 |
t. o. m. |
Arvoden |
|
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
Amerikantredningen............... |
2 |
2 |
1 |
3 202 |
— |
— |
Repatrieringskommittén 1945 ........... |
— |
3 |
2 |
1273 |
342 |
— |
Sakkunniga för beredande av frågan angående Sveriges |
_ |
3 |
_ |
2000 |
700 |
|
Summa kr. |
4 475 |
2 342 |
700 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
Understödsnämnden för rysslandssvenskar..... |
1 |
1 |
4 |
16 790 |
2 886 |
2 400 |
Redaktionsnämnden för utgivandet av eu framställning |
4 |
5 |
8 459 |
2 190 |
||
Sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet . |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
25249 |
5 076 |
2 400 |
|||
D. Av kommittéanslaget under hudgetåret Ersättning till följande personer för utförande av vissa |
||||||
justitierådet E. Sandström........... |
— |
— |
— |
— |
8 480 |
— |
statskommissarien E. Norberg......... |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
— |
Summa kr. |
— |
12 480 |
— |
Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.
343
departementet.
8 1 |
9 1 |
10 | |
il 1 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
u |
t g i |
f t e |
r |
|||||
V? 1945 |
—so/« 1946 |
Vt—31/ia 1946 |
Beräknad |
|||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna- |
Summa |
Verk- ställda |
Beräk-nade ut- |
totalkostnad |
||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
der, hyror, |
utgifter |
gifter Vn-sVi8 |
och 15) |
|
3 202 |
||||||||
— |
— |
2 650 |
— |
— |
2 992 |
— |
1020 |
5 285 |
90 |
_ |
_ |
— |
_ |
2 790 |
— |
— |
2 790 |
90 |
— |
2 650 |
— |
— |
5 782 |
— |
1020 |
11277 |
— |
— |
316 |
— |
91 |
5 693 |
1716 |
874 |
25 073 |
14 907 |
_ |
1163 |
80 |
18 340 |
— |
— |
26 799 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
|
14907 |
" |
1479 |
171 |
24 033 |
1716 |
874 |
51 872 |
|
8 480 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12480 |
- |
— |
344
Riksdag sberättelsen.
Försvars -
1 |
2 |
t 3 |
I i |
5 |
6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
|||||
t. o. m. |
||||||
1945 |
1946 |
1947 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksam* |
||||||
het under 1946.1 |
||||||
Arméns officersutbildningskommitté .... |
23 |
12 |
1 |
23 768 |
4 356 |
2 034 |
Försvarets sakanslagsntredning..... |
29 |
16 |
2 |
3 464 |
1056 |
1898 |
J 1945 års hemvärnskommitté...... |
— |
17 |
3 |
816 |
3552 |
2 964 |
1945 års utredning rörande åtgärder för ridhäst- |
||||||
avelns befrämjande....... |
— |
18 |
4 |
_ |
145 |
1 590 |
1945 års militärntredning...... |
— |
21 |
5 |
_ |
5088 |
7 912 |
Utredning rörande provisoriska åtgärder till för- |
||||||
bättring av ersättningar, utgående i anled- |
||||||
ning av olycksfall m. m. under beredskaps- |
||||||
tjänstgöring2.......... |
— |
22 |
6 |
_ |
2 797 |
2 999 |
Utredning av vissa vid sjökarteverket aktuella |
||||||
lönefrågor........... |
— |
23 |
7 |
_ |
312 |
604 |
j 1946 års barackutredning3 .... |
— |
24 |
8 |
480 |
870 |
|
j 1946 års manskapslöneutredning....... |
— |
— |
9 |
— |
846 |
- |
Summa kr. |
28048 |
18682 |
20 871 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verk- |
||||||
samhet vid ingången av 1947.1 |
||||||
Försvarsdepartementets granskningsnämnd för |
||||||
byggnadsarbeten........... |
21 |
11 |
10 |
6 632 |
780 |
260 |
1944 års militärsjukvårdskommitté .... |
24 |
13 |
11 |
17 647 |
1890 |
2160 |
Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . . |
26 |
14 |
12 |
7 498 |
3814 |
450 |
Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lö- |
||||||
sande vid vissa truppförband....... |
27 |
15 |
13 |
1216 |
2 874 |
|
1945 års elektronrörsutredning ...... |
— |
19 |
14 |
60 |
18 |
|
1945 års försvarskommitté........ |
— |
20 |
15 |
_ |
14 160 |
19 056 |
Biltraktorntredningen4........ |
— |
25 |
16 |
_ |
132 |
750 |
1946 års militära domänntredning5 . . |
— |
— |
17 |
_ |
475 |
|
1946 års militära fastighetsutredning . |
— |
— |
18 |
— |
_ |
|
Försvarets arkivkommitté...... |
— |
— |
19 |
|||
1946 års militära förvaltningsutredning . . . |
— |
— |
20 |
_ |
_ |
_ |
Översyn av gällande bestämmelser om arbetstid |
||||||
m. m. för försvarets civila icke-ordinarie personal j |
— |
— |
21 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
32993 |
21311 |
25 568 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
* Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde ock
Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 7 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 14 december 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
° Jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 15 mars 1946 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
345
departem entet.
8 |
9 |
10 1 |
il 1 |
12 |
1 |
13 | |
14 |
15 | |
16 |
U |
t g i |
t e r |
Beräknad totalkost- |
||||||
Vi 1945—1“»/o 1946 |
*/f-81/12 |
1946 |
|||||||
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner |
Eese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga ut- gifter |
Snmma |
Verk- ställda utg. Vt-s1/io |
Beräk-nade utg. ‘/ii— |
nåd t. o. m. 5, 13, 14 |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., experter |
nader,hyror, |
81/n |
||||
3 333 325 |
709 268 |
3 016 1113 |
466 |
12 739 3 663 8 688 |
14 730 2 342 |
4 833 |
Öl 237 7 846 16 679 |
||
1814 |
— |
3 924 5 804 |
3 614 |
“ |
5 659 |
6 471 |
325 3 730 |
12 455 57 879 |
|
5403 |
_ |
— |
212 |
11 411 |
— |
— |
11411 |
||
715 |
1036 68 |
117 321 |
107 72 |
399 3 |
3 290 |
376 832 |
6 700 |
3 290 8 771 |
|
6187 |
7 484 |
14 295 |
4259 |
614 |
72 342 |
55387 |
15 588 |
171365 |
|
137 |
634 |
429 2 802 |
1256 |
222 6 |
1828 |
926 3 808 |
1372 1428 |
10 758 |
|
j _ 290 |
346 10 719 35 200 |
215 1466 332 1337 |
1383 2023 208 548 |
116 |
4 818 |
623 34 564 |
466 2 192 3 000 |
7123 8 920 4 527 3 744 3 000 |
|
_ |
— |
— |
— |
- |
200 |
200 |
|||
511 |
11934 |
6581 |
5 418 |
| |
344 |
| 71667 |
49141 |
41051 |
194852 |
femte huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget,
femte huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget,
nionde huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget,
nionde huvudtitlarna med hälften från vartdera anslaget.
346
Riksdagsberåttelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 7 |
|
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het före ingången av 1946.1 j Utredning rörande garnisonssjnkvården i Stock-holm* ........ | 1943 års utredning rörande sj ökrigsmaterielen . Försvarets upplysningsutredning . . . ningen3........ 1944 års utredning rörande försvarets läkemedels-försörjning ......... 1944 års manskapsutredning . . Utredning rörande uniformsplikt för viss personal J inom försvarsväsendet..... Snmma kr. I). Av kommittéanslaget under budgetåret Föredraganden av ärenden angående vapenfria, 1 Utredning rörande ^iss min- och sprängmateriel N. W. A. von Hennigs.......... Försvarets avtalsnämnd .... Skaderegleringsnämnden........... Utredning angående marinförvaltningsreglementen Snmma kr. |
22 25 28 30 34 35 |
2 3 4 5 9 10 |
14 089 15 991 3 388 3 387 354 |
870 6 570 576 2 712 1548 |
3 500 4 616 1324 2124 2 208 |
|
— |
— |
— |
81497 |
12276 |
14478 |
|
| |
— |
_ |
. |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
* Jämlikt Knngl. Haj:ts beslut den 6 november 1942 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
'' Jämlikt Knngl. Majrts beslut den 12 maj 1944 skola kostnaderna bestridas från fjärde och
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.
347
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
3 500 |
17 589 |
|||||||
3132 |
4 708 |
— |
— |
30 455 |
||||
— |
— |
— |
— |
2 268 |
2 268 |
— |
— |
20 809 |
468 |
10 858 |
92 |
- |
5 541 |
28 145 |
— |
— |
44136 |
472 |
1553 |
3 925 |
— |
— |
7 313 |
|||
187 |
157 |
53 |
3 750 |
8 983 |
— |
— |
12 370 |
|
_ |
_ |
- |
29 |
3 785 |
— |
— |
4139 |
|
940 |
11045 |
249 |
53 |
16 273 |
55 314 |
136 811 |
||
3 300 |
_ |
|||||||
_ |
6 318 |
— |
— |
— |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
17 417 |
— |
— |
|
_ |
4 580 |
— |
— |
— |
||||
_ |
— |
8 623 |
— |
— |
— |
|||
_ |
_ |
2 406 |
— |
— |
— |
|||
_ |
— |
3 396 |
— |
— |
— |
|||
_ |
_ |
— |
— |
47 839 |
— |
— |
— |
|
— |
| |
_ |
— |
— |
93 879 |
— |
— |
— |
åttonde huvudtitlarna med tre fjärdedelar, respektive en fjärdedel från vartdera anslaget,
sjätte huvudtitlarna med två tredjedelar respektive en tredjedel från vartdera anslaget.
348
Riksdag sberättelsen.
Social -
___ 1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
6 |
1 7 |
Kommitténs |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
194E |
>1946 |
194 |
t. o. m. |
Arvoden |
|
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för upp-nående av största möjliga enhetlighet och ratio-nalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet Medicinalstyrelseutredningen..... Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande sammansättning........ Sakkunnig för utredning av vissa i samband med en Sakkunniga för utredning rörande behovet av lands-fogdeassistenter i länen m m. . Sakkunnig för utredning angående den definitiva 1946 års utredning för byggnadsfrågor . |
15 22 30 |
21 25 29 36 37 |
2 3 5 6 7 9 10 |
Öl 167 5 730 180 |
1754 2 706 750 618 |
3 804 2 034 720 930 200 |
Summa kr. |
101 523 |
5 828 |
7688 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
Bostadssociala utredningen .... Socialvårdskommittén..... 1938 års arbetarskyddskommitté . . 1944 års kommitté för kommunal samverkan .... 1941 års befolkningsutredning2 . . Statens flyktingsnämnd..... Statens sjukhusutredning av år 1943 1943 års sockersjukutredning . . Jordbrukets byggnadsstudiekommitté8...... Kommittén för partiellt arbetsföra . Parlamentariska undersökningskommissionen angående 1945 års skogshärbärgesntredning . . . |
8 10 11 12 16 19 20 27 28 31 32 |
14 16 17 18 23 24 27 28 30 31 32 33 |
13 14 15 16 19 20 23 24 25 26 |
230 361 21 966 469 730 22 803 ; 29 510 81 693 7 549 |
5 040 2 022 2 418 5 688 5 844 13 896 |
19155 47 018 7 338 2 952 44 663 72 867 68 601 14 548 41687 1428 |
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
349
departementet.
8 1 |
9 1 |
10 |
11 1 |
12 | |
13 [ |
14 | |
15 | |
16 |
u |
t g i |
f t e |
r |
|||||
Vt 1945 |
-8% 1946 |
‘/t—s1/it 1946 |
Beräknad |
|||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
1 Summa |
Verkställ-da ntg. |
Beräkna-de ntg. |
t. o. m. sl/ia 14 och 15) |
||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., experter |
hyror, skriv-materialier |
Vn—31/>2 |
|||
13 247 |
3097 |
144 3 313 |
2 972 |
6 816 6 549 |
28 737 |
2 565 |
82 469 62 684 |
|
— |
4 792 |
— |
— |
— |
5 512 |
4 778 |
— |
16 020 |
1723 |
— |
— |
— |
— |
3 403 |
— |
— |
3 583 |
268 |
— |
1284 |
— |
— |
2 370 |
— |
— |
2 370 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 311 4 678 |
249 6 500 |
4 560 11178 |
|
15 777 |
7 889 |
4 741 |
2972 |
13 365 |
58260 |
16332 |
6 749 |
182864 |
763 249 648 |
8 951 15 002 2 912 2 668 |
97 416 11165 234 800 1699 |
427 102 39 6 885 9 760 25 794 13 705 |
28 378 61199 85078 14 000 5 000 7 251 19 992 |
61 951 |
9 328 27 776 |
14 300 11400 |
301 640 39 964 643 308 4 473 40 405 |
3 866 1 1552 |
86 015 |
4 803 |
4 448 |
33 269 |
187 984 |
56 301 |
320 |
325 978 |
350
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Sakkunniga för utredning beträffande erforderliga åt-gärder vid överflyttning från socialstyrelsen till |
34 |
27 |
||||
Byggnadssäsongutredningen..... |
— |
38 |
29 |
1 814 |
£82 |
|
[ 1945 års civilförsvarsutredning..... |
— |
39 |
30 |
1 908 |
1 512 |
|
Sakkunniga angående vissa egnahems- och arbetsmark-nadsfrågor ....... |
40 |
31 |
1 056 |
|||
| 1946 års kommitté för sjnksköterskentbildning . . . |
— |
— |
32 33 |
3 630 |
1026 |
|
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården . |
— |
_ |
34 |
834 |
456 |
|
Sakkunniga för utredning rörande personalorganisatio-nen vid statens skolor tillhörande barna- och ung-domsvården ....... Utredningen rörande ett centralt arbetsmarknads-organ ....... |
— |
— |
35 36 |
— |
||
1946 års kommnnallagskommitté . . . |
_ |
— |
37 |
_ |
||
Sakkunniga för översyn av folktandvårdsorganisationen |
— |
— |
38 |
_ |
||
Ortoped- och vanförevårdssakkunniga . . . |
— |
— |
39 |
_ |
||
1946 års hjälp- och särklasslärarutredning5 . . |
— |
— |
40 |
_ |
||
Polisinstruktionsntredningen . |
_ |
— |
41 |
|||
1946 års läkemedelsntredning . . |
_ |
— |
42 |
_ |
||
1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjuk-vården ......... |
43 |
|||||
1946 års sinneslövårdsutredning . . . |
_ |
_ |
45 |
|||
Kommittén för social upplåning6 . . |
_ |
_ |
46 |
_ |
||
Beredningen för utländsk arbetskraft . . |
_ |
_ |
48 |
|||
Utredning rörande viss utländsk propaganda under |
— |
— |
49 |
_ |
_ |
_ |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet [ Ordningsstadgentredningen ... |
1 |
2 063 796 |
65 598 |
339 413 |
||
J Hembiträdesutredningen .... |
7 |
1 |
_ |
|||
1941 års reumatikervårdssakkunniga . . . |
21 |
4 |
— |
87 384 |
2 226 |
918 |
1942 års semesterkommitté..... |
25 |
6 |
_ |
77149 |
6198 |
2 142 |
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhållan-de av vikarier å landsfiskals- och landsflskalsassi-stenttjänst m. m....... |
26 |
7 |
8182 |
1 500 |
||
Kommunindelningskommittén . . . |
29 |
8 |
— |
78 854 |
2 724 |
2 952 |
! Sakkunnig för utredning angående kontrollen över |
33 |
9 |
13 936 |
|||
Sakkunnig för översyn av vapenkungörelsen . |
34 |
10 |
— |
3 078 |
2076 |
692 |
Sakkunniga för undersökning rörande övertagande av |
12 |
1746 |
1 650 |
|||
1 Kommittén rörande huselement .... |
— |
13 |
— |
— |
408 |
|
Summa kr. D. Av kommitté anslaget under budgetåret Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden |
268 583 |
16 878 |
8 354 |
|||
Ersättning till följande personer för visst biträde in-om departementet: professorn G. Westin....... |
2 000 |
|||||
med. lic. G. Inghe........ |
_ |
_ |
_ |
_ |
520 |
|
• > G. Jonsson ....... |
_ |
_ |
_ |
_ |
150 |
|
» > John Takman....... |
_ |
_ |
_ |
740 |
||
generaldirektören E. Bexelius ..... |
- |
— |
— |
— |
500 |
— | |
Kommittékostnader: Socialdepartementet.
351
8 1 |
9 1 |
10 |
ii i |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
176 |
200 |
376 |
||||||
779 |
_ |
— |
2 975 |
2 573 |
— |
5 548 |
||
9 350 |
18 |
35 |
1000 |
13 823 |
10181 |
8800 |
32 804 j |
|
67 |
1500 |
2 623 |
2 236 |
— |
4 859 |
|||
1 255 |
318 |
_ |
6 500 |
12 729 |
4193 |
6 000 |
22 922 |
|
_ |
1000 |
1000 |
3 294 |
— |
4 294 |
|||
~~ |
— |
— |
465 |
5 000 |
6 755 |
15 657 |
9 500 |
31912 ; |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
644 |
1750 |
2 394 |
|
6 347 |
5 000 |
11347 |
||||||
_ |
_ |
— |
6 636 |
9 200 |
15 836 |
|||
_ |
_ |
706 |
2 900 |
3 606 |
||||
_ |
6817 |
3 500 |
10 317 i |
|||||
_ |
_ |
7 427 |
3 000 |
10 427 |
||||
_ |
_ |
11336 |
3 500 |
14 836 |
||||
— |
— |
— |
— |
6 914 |
4 000 |
10 914 |
||
4 309 |
3 500 |
7 809 * |
||||||
_ |
_ |
2 000 |
— |
2 000 |
||||
_ |
2 069 |
5 500 |
7 569 |
|||||
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
500 |
1500 | |
! |
_ |
_ |
— |
— |
— |
6 541 |
3 300 |
9 841 |
8333 |
212 739 |
20925 |
66 883 |
276167 |
990 058 |
360364 |
175 782 |
3590000 |
— 1588 |
— 158 |
- 158 |
||||||
_ |
— 4028 |
— 402 |
— |
— |
— 402 |
|||
2 629 |
1 916 |
3 873 |
— |
3 428 |
14 990 |
— |
— |
102 374 |
5 718 |
6 692 |
2 458 |
1272 |
6504 |
30 984 |
— |
108 133 |
|
1 454 |
183 |
512 |
3 649 |
_ |
_ |
11831 |
||
75 |
8 513 |
1621 |
709 |
13 665 |
30 259 |
9 058 |
— |
118171 |
- 1758 |
— 175 |
_ |
_ |
13 761 |
||||
12 532 |
34 |
44 |
199 |
525 |
16 102 |
528 |
— |
19 708 |
5 081 |
3 999 |
2 886 |
1648 |
7 561 |
24 571 2 348 |
— |
i = |
24 571 2 348 |
29166 |
21 417 |
11005 |
3828 |
31400 |
122168 |
9 586 |
400337 |
|
3 603 |
_ |
_ |
— 4 052 |
8 — 449 |
4 262 |
— |
3 813 1 i |
|
2 000 |
_ |
2 000 |
||||||
_ |
2 086 |
2 606 |
— |
— |
2 606 |
|||
_ |
150 |
— |
— |
150 |
||||
_ |
240 |
980 |
— |
— |
980 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
500 |
352
Riksdag sb erätt elsen.
1 |
1 2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 i |
landskontoristen B. Krook . |
150 |
|||||
professorn W. B. Bosaeus7 . |
_ |
_ |
_ |
2 400 |
||
apotekaren G. Söderberg ..... |
— |
_ |
_ |
_ |
600 |
|
förste kanslisekreteraren S. Sjöberg . |
— |
— |
_ |
_ |
400 |
|
professorn G. Dahlberg . . . |
— |
_ |
_ |
_ |
2 000 |
|
byråchefen E. Göransson..... |
— |
_ |
_ |
200 |
||
landstingsdirektören E. H. Restad |
— |
_ |
_ |
_ |
270 |
|
assessorn E. Göransson . . |
— |
_ |
738 |
|||
hovrättsassessorn C. V. Bergström . |
_ |
— |
_ |
_ |
372 |
|
direktören F. Thnnborg .... |
— |
_ |
_ |
_ |
15 000 |
|
fil. lic. P. Nyström ... |
_ |
_ |
_ |
1 250 |
||
hovrättsassessorn Y. Samuelsson . |
_ |
_ |
_ |
2 190 |
||
byråinspektören G. G. Bruudin . . |
_ |
_ |
_ |
_ |
252 |
|
länsnotarien A. Rönquist • . . |
— |
— |
— |
_ |
1350 |
|
e. o. aktuarien T. Lindberg . |
— |
— |
— |
_ |
2 137 |
|
adjungerade ledamoten i Svea hovrätt T. Nordström |
_ |
_ |
_ |
9 914 |
||
byråchefen R. Broberg .... |
_ |
_ |
_ |
_ |
852 |
|
byråchefen E. G. A. Björkquist . . . |
— |
— |
_ |
_ |
9 311 |
|
sekreteraren P. Eckerberg . . . |
— |
— |
_ |
_ |
2158 j |
|
länsassessorn T. Eilander . |
_ |
_ |
_ |
972 |
||
landssekreteraren S. J. Nilsson . |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 258 |
|
t. f. förste revisorn S. E. Holmquist . |
_ |
_ |
_ |
_ |
720 |
|
landstingsdirektören E. H. Restad |
_ |
_ |
_ |
1 080 |
||
kanslichefen S. Algott . . |
_ |
_ |
_ |
264 |
||
hovrättsrådet B. Unger . |
_ |
_ |
_ |
|||
f. d. justitierådet A. E. F. Sandström...... |
— |
— |
— |
— |
— | |
— |
Summa kr. |
— |
59590 | |
2158 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
2 Jämlikt Kungl. Majits beslut den 27 september och den 21 december 1945 bestridas ett belopp
anslaget.
4 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1943 bestridas kostnaderna från femte och nionde
g * » > * 8 februari 1946 > > > femte, sjätte och
6 * * * * io * * * femte och åttonde
7 * * 1 > > 28 juni 1946 > » > femte och åttonde
8 TT<».. * * *. * 18 januari 1946 > > » andra och femte
Utfores som minusbelopp på grund av återleverering.
Kommittékostnader: Socialdepartementet:
353
8 |
9 |
10 |
il |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
150 |
_ |
150 |
||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
2 400 |
— |
— |
2 400 |
_ |
_ |
_ |
_ |
50 |
650 |
_ |
— |
650 |
887 |
_ |
_ |
— |
— |
1287 |
— |
— |
1287 |
__ |
_ |
_ |
— |
2000 |
— |
— |
2 000 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
200 |
— |
— |
200 |
|
_ |
_ |
221 |
— |
— |
491 |
— |
— |
491 |
4 760 |
_ |
_ |
— |
— |
5 498 |
— |
— |
5 498 |
2 444 |
_ |
_ |
— |
— |
2 816 |
— |
— |
2816 |
_ |
1526 |
_ |
— |
16 526 |
5 296 |
— |
21822 |
|
_ |
_ |
_ |
1250 |
— |
— |
1250 |
||
14 559 |
_ |
— |
— |
42 |
16 791 |
5 811 |
— |
22 602 |
598 |
— |
— |
— |
— |
850 |
— |
— |
850 |
2 743 |
— |
597 |
— |
85 |
4 775 |
— |
— |
4 775 |
3 491 |
_ |
113 |
— |
3 200 |
8 941 |
— |
— |
8 941 |
_ |
_ |
— |
9 914 |
5 385 |
— |
15 299 |
||
5 841 |
_ |
_ |
— |
— |
6 693 |
— |
— |
6 693 |
_ |
_ |
_ |
— |
9 311 |
5 541 |
— |
14 852 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
2158 |
4 900 |
— |
7 058 |
I 1760 |
_ |
100 |
— |
— |
2 832 |
— |
— |
2 832 |
8143 |
_ |
_ |
_ |
— |
11401 |
1972 |
— |
13 373 |
3 783 |
_ |
_ |
— |
— |
4 503 |
5 008 |
— |
9 511 |
350 |
_ |
598 |
— |
— |
2 028 |
— |
— |
2 028 |
1783 |
__ |
_ |
— |
— |
2 047 |
490 |
— |
2 537 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
300 |
— |
300 |
|
— |
— |
— |
- |
— |
1500 |
— |
1500 |
|
54 74Ö |
— |
3155 |
— |
1651 |
121299 |
40465 |
— |
161 764 |
av 10 135 kronor från femte och åttonde hnvudtitelns kommittéanslag med hälften från vartdera
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
en tredjedel från vartdera anslaget,
hälften från vartdera anslaget.
» » > »
» * > > .
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med
Bihang till riksdagens prot. 1947. 1 sand.
Riksdagsbcrilttelsen.
23
354
Riksdagsberåttelsen.
Kommunikations -
1 |
2 |
t 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs |
||||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
t. o. m. |
Arvoden |
||||
1945 |
1946 |
1947 |
s7« 1945 |
|||
Sekr., |
||||||
experter |
||||||
o. bitr. |
||||||
A. Kommittéer som ayslntat sin verksamhet |
||||||
under 1946.'' |
||||||
1939 års traktorsutredning............ |
4 |
6 |
1 |
9 652 |
276 |
|
1943 års rundradiontredning........... |
8 |
9 |
2 |
23135 |
9 606 |
3 354 |
1943 års flygplatsutredning............ |
11 |
12 |
3 |
70 464 |
3 360 |
|
Utredning rörande organisation och personalbehov för |
||||||
vissa avdelningar inom väg- och vattenbyggnads- |
||||||
styrelsen m. m................. |
17 |
17 |
4 |
7 850 |
2 658 |
3 000 : |
1944 års telefonkommitté2.....•...... |
20 |
19 |
5 |
6 455 |
9 640 |
|
1945 års bilbesiktningsutredning......... |
— |
24 |
6 |
876 |
1776 |
|
Utredning rörande förhållandet mellan löneställningen |
||||||
för däcks- och maskinbefälet vid statens järnvägars |
||||||
tågfäijor2.................. |
— |
25 |
7 |
_ |
522 |
408 |
Verkstadskommittén 1945 för väg- och vattenbygg- |
||||||
nadsväsendet ................. |
— |
26 |
8 |
_ |
1530 |
3 760 |
Utredningen om Säffle kanal........... |
— |
27 |
9 |
— |
750 |
|
Utredning rörande vissa ersättningsspörsmål m. m. |
||||||
vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- |
||||||
tut..................... |
— |
29 |
10 |
— |
726 |
_ |
Utredning angående översyn av bestämmelserna rö- |
||||||
rande postverkets ensamrätt till befordran av brev |
||||||
och brevkort m. m.’.............. |
— |
30 |
11 |
_ |
_ |
|
Flygplatsekonomisakkunniga........... |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Snmma kr. |
117 556 |
28 918 |
13 324 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1947.3 |
||||||
Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild |
||||||
järnväg uppkommande tvistefrågor om järnvägs- |
||||||
egendomens värde m. m............ |
5 |
7 |
14 |
3 573 |
_ |
|
1942 års järnvägskostnadsutredning2........ |
7 |
8 |
15 |
39 503 |
1116 |
6 382 |
1943 års järn vägskommitté2........... |
9 |
10 |
16 |
71010 |
2 992 |
4 912 |
1944 års fiskehamnsutredning........... |
12 |
13 |
18 |
12 917 |
1056 |
1 908 |
Kraftledningsskadeersättningssakknuniga2..... |
13 |
14 |
19 |
14 370 |
2 391 |
2 443 |
1944 års hamnutredning1............. |
15 |
15 |
20 |
40 559 |
5 274 |
1500 |
1944 års traflkutredning0............. |
16 |
16 |
21 |
38 285 |
12 618 |
6 617 |
1944 års trafikförfat.tningssakkunniga....... |
19 |
18 |
22 |
17 306 |
11196 |
13893 |
Vägmarksersättningssakknnniga.......... |
— |
21 |
24 |
— |
24 |
771 |
1945 års skärgårdsutredning ........... |
— |
22 |
25 |
_ |
4 320 |
1568 |
1945 års trafiksäkerhetskommitté......... |
— |
23 |
26 |
_ |
1 620 |
4 652 |
1946 års SJ-bostadsntredning2.......... |
— |
28 |
27 |
_ |
2 800 |
750 |
1945 års Gotlandskommitté........... |
— |
31 |
28 |
___ |
1452 |
1168 |
1946 års klassificeringskommitté2......... |
— |
— |
29 |
— |
||
Snmma kr. |
1 |
1 |
237 523 |
46859 | |
46 564 |
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.
255
departementet.
8 1 |
9 1 |
10 j |
.......11 1 |
12 |
13 |
14 | |
15 |
16 |
u t |
g i t |
ter |
||||||
l/r 1944- |
-s% 1946 |
>/7-31 |
/is 1946 |
Beräknad |
||||
Ersättning för |
Eese- och trakta- |
Övriga utgifter (trycknings- kostnader, |
||||||
mistade avlönings-förmåner |
mentsersättDingar |
Summa |
Verkställ-da utg. |
Beräknade ntg. |
1946 (s:a av 14 och 15) |
|||
Leda |
Sekr., |
Sekr., |
hyror, skriv- |
*/7-81/10 , |
1/ll—31/l 2 |
|||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
i i ii |
|||
42 |
318 |
150 |
10120 |
|||||
5364 |
305 |
1166 |
212 |
4 834 |
24 843 |
— |
— |
47 978 |
792 |
7 345 |
1456 |
382 |
6 200 |
19 536 |
5 941 |
— |
95 941 |
5182 |
_ |
_ |
4 215 |
15 056 |
_ |
__ |
22 906 |
|
— |
— |
249 |
— |
3 730 |
13 620 |
-, |
— |
20 075 |
— |
5 985 |
472 |
6 |
1000 |
10117 |
2 765 |
4 800 |
17 682 |
71 |
— |
77 |
35 |
— |
1114 |
— |
— |
1114 |
__ |
_ |
87 |
674 |
4 500 |
10552 |
3 722 |
_ |
14 274 |
— |
— |
342 |
279 |
500 |
1872 |
6 778 |
— |
8 650 |
— |
— |
— |
— |
— |
726 |
— |
726 |
|
1036 |
1036 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 317 |
6 304 |
8 621 |
6 227 |
18817 |
3 849 |
1588 |
25021 |
97 754 |
22 559 |
11 254 |
249123 |
1 800 |
5 373 |
|||||||
_ |
8 682 |
1010 |
9 360 |
511 |
27 061 |
6 661 |
1000 |
74 225 |
310 |
10 340 |
631 |
1761 |
12 044 |
32 990 |
7 088 |
4 500 |
115 588 |
1793 |
6 834 |
5 862 |
— |
17 454 |
631 |
800 |
31802 |
|
_ |
— |
2157 |
— |
172 |
7163 |
1 715 |
1 750 |
24 998 |
13 730 |
9 797 |
8 692 |
— |
11 900 |
50 894 |
27 283 |
10 000 |
128 736 |
360 |
9 000 |
7 445 |
587 |
8 300 |
44 928 |
— |
9 000 |
92 213 |
3 461 |
— |
2 247 |
1996 |
— |
32 794 |
10 172 |
7100 |
67 372 |
342 |
122 |
— |
500 |
1760 |
4 830 |
1400 |
7 990 |
|
1909 |
— |
12 433 |
712 |
1 500 |
22 443 |
10 949 |
1500 |
34 892 |
241 |
6 536 |
365 |
1 226 |
1500 |
16141 |
19 248 |
33 000 |
68 389 |
— |
1911 |
290 |
539 |
6 290 |
7 391 |
10 000 |
23 681 |
|
_ |
_ |
1380 |
114 |
1000 |
5114 |
1365 |
1800 |
8 279 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1576 |
1000 |
2 576 |
20 011 |
46 490 |
45 227 |
21908 |
37 966 |
1265 032 |
98909 |
84 650 |
686115 |
356
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
S |
4 |
5 |
6 |
1 7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
före ingången av 1945.‘ |
||||||
Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid |
||||||
utarbetande av anvisningar till byggnadsstadgan7 . |
— |
4 |
— |
_ |
2172 |
5300 |
Sakkunniga för viss utredning rörande förläggningen |
— |
5 |
— |
_ |
||
Summa kr. D. Av kommittéanslaget bestridda kostnader för Byggnadsstyrelsen............. |
2172 |
5 300 |
||||
Häradshövdingen G. R. Gunseus . . . |
— |
— |
— |
_ |
5 321 |
|
Förste kanslisekreteraren E. F. Hagstrand . . |
— |
_ |
_ |
_ |
618 |
|
Sekreteraren A. S. Lundberg........ |
— |
— |
— |
— |
13 548 |
— |
Summa kr. |
— |
19487 |
— |
Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den män ej annat angives. — Kommittén under nr
» > med andra medel än kommittéanslaget.
’ »av kommittéanslaget i den mån ej annat angives. — Kommittéerna under
> » från sjätte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
° » » från sjätte och sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
» » kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
» » från andra, femte och sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredje -
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.
357
8 |
9 |
10 |
il |
12 |
18 |
14 |
15 |
16 |
1848 |
1643 |
10 963 |
10 963 |
|||||
— |
- '' |
— |
— |
1000 |
1000 |
— |
— |
1000 |
1848 |
— |
1643 |
— |
1000 |
11963 |
— |
— |
11963 |
8 000 |
8 000 |
|||||||
-- |
— |
— |
— |
— |
5 321 |
1893 |
— |
7 214 |
3 637 |
— |
— |
— |
— |
4 255 |
— |
— |
4 255 |
— |
— |
323 |
— |
— |
13 871 |
5086 |
2 500 |
21 457 |
3637 |
— |
323 |
— |
— |
23447 |
14979 |
2500 |
40 926 |
12 i berättelsen har här utelämnats.
nr 17, 23, 30 och 31 i berättelsen har här utelämnats,
vartdera anslaget,
vartdera anslaget.
del från vart och ett av anslagen.
358
Riksdagsberättelsen.
Finans -
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs |
||||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
t. o. m. |
Arvoden |
||||
1945 |
1946 |
1947 |
“/e 1945 |
|||
Sekr., |
||||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 1946. |
||||||
1938 års tulltaxerevision1............ |
12 |
13 |
1 |
47 195 |
||
Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem |
||||||
(överstyrelsen för yrkesutbildning)2...... |
19 |
19 |
4 |
9 074 |
_ |
_ |
Investeringsntredningen3............. |
20 |
20 |
5 |
124 444 |
126 |
_ |
Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation |
22 |
21 |
6 |
708 |
1044 |
_ |
1943 års jordbrukstaxeringssakknnniga....... |
24 |
23 |
7 |
30 768 |
4 092 |
4 054 |
1944 års deltidstjänstntredning.......... |
32 |
29 |
8 |
5 547 |
3 024 |
3,072 |
1944 års militära pensionsntredning........ |
34 |
31 |
9 |
4 517 |
2 892 |
1800 |
1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och eko- |
||||||
nomipersonal................. |
40 |
33 |
10 |
12107 |
4 479 |
318 |
1945 års statsskatteberedning.......... |
— |
36 |
11 |
— |
3 969 |
|
Utredning angående anställningsvillkoren för de nnder- |
||||||
ordnade läkarna vid Karolinska sjukhuset och |
||||||
Serafimerlasarettet.............. |
— |
38 |
12 |
— |
350 |
240 |
Utredning för översyn av det statliga kommittéväsen- |
||||||
det..................... |
— |
40 |
13 |
— |
_ |
390 |
Museivaktntredningen............. |
— |
— |
14 |
— |
_ |
|
1946 års lönestatistiksakkunniga........ |
— |
— |
15 |
— |
348 |
1 152 |
Militära skatteanståndskommittén......... |
— |
— |
17 |
— |
||
1946 års pensionssakknnniga........... |
— |
— |
18 |
— |
— |
— |
Samma kr. |
234 360 |
16355 |
14 995 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1947. |
||||||
Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga |
||||||
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom |
11 |
12 |
19 |
1709 |
_ |
_ |
Arbetstidskommittén för kust- och gränsbevakningen |
15 |
16 |
20 |
— |
— |
_ |
1941 års lärarlönesakkunniga2.......... |
16 |
17 |
21 |
98 016 |
6 882 |
3 618 |
Sakkunnig angående hyressättningen i staten till- |
||||||
höriga fastigheter............. |
18 |
18 |
22 |
— |
_ |
_ |
1943 års järnvägspensionsntredning........ |
8 |
10 |
23 |
7 935 |
978 |
_ |
Tallverkets redovisningskommission4........ |
23 |
22 |
24 |
10 102 |
— |
__ |
1944 års skattesakknnniga............ |
26 |
25 |
26 |
66 814 |
6 390 |
1200 |
1944 års personalutredning........... |
29 |
26 |
27 |
32 331 |
5 388 |
10 888 |
1944 års allmänna skattekommitté....... |
30 |
27 |
28 |
28 252 |
4 402 |
2472 |
1944 års pensionsntredning............ |
31 |
28 |
29 |
4 886 |
996 |
2 639 |
Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga...... |
33 |
30 |
30 |
3 260 |
2 610 |
3 688 |
1944 års nykterhetskommitté......... |
39 |
32 |
31 |
7 888 |
2 964 |
20187 |
Sakkunniga för undersökning rörande taxering av |
||||||
jordbruksfastighet vid 1945 års allmänna fastig- |
||||||
hetstaxering4........... |
— |
9 |
32 |
6 800 |
972 |
_ |
1945 års bankkommitté........... |
— |
34 |
33 |
4 577 |
6126 |
5697 |
1945 års lönekommitté.......... |
— |
35 |
34 |
5 370 |
9 660 |
* Utföres som minusbelopp på, grand av återleverering.
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
359
departementet.
1 8 1 |
9 1 |
10 1 |
11 1 |
12 |
13 ! |
14 | |
15 |
16 |
u t |
gifter |
|||||||
>/, 1945—“/s 1946 |
Vt—31/is 1946 |
Beräknad |
||||||
Ersättning för |
Rese- ocli trakta-mentsersättningar |
Övriga utgifter (trycknings- |
Verkställ- |
Beräknade |
t. o. m. S1/u 14 och 15) |
|||
förmäner |
m. |
m. |
kostnader, |
Summa |
da utg. |
utg. |
||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
iyror, skriv- |
1/t—sl/io |
Va—al/n |
||
experter |
experter |
materialier |
||||||
— 280* |
— 280* |
46 915 |
||||||
530 |
530 |
_ |
— |
9 604 |
||||
_ |
_ |
_ |
6 650 |
6 776 |
— |
— |
131220 |
|
_ |
_ |
— |
1044 |
16 760 |
— |
18 512 |
||
2 797 |
7 425 |
1456 |
610 |
8 291 |
28 725 |
2 205 |
— |
61698 |
1027 |
_ |
4 000 |
11123 |
3 023 |
6 135 |
25 828 |
||
— |
132 |
— |
— |
— |
4 824 |
1929 |
— |
11270 |
7 810 |
1636 |
156 |
17 |
500 |
14 916 |
6 234 |
2100 |
35 357 |
595 |
— |
12 400 |
16 964 |
13034 |
12 000 |
41998 |
||
_ |
70 |
274 |
— |
344 |
1278 |
— |
— |
1278 |
500 |
890 |
3062 |
— |
3 952 |
||||
_ |
_ |
582 |
922 |
1504 |
||||
4 701 |
_ |
— |
6 201 |
6 039 |
4 700 |
16 940 |
||
_ |
— |
2 975 |
— |
2 975 |
||||
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
3 698 |
7 500 |
11198 |
10607 |
15 586 |
1886 |
627 |
32935 |
92 991 |
59 541 |
33 357 |
420 249 |
1709 |
||||||||
_ |
_ |
— |
_ |
900 |
900 |
|||
1606 |
1431 |
32 |
— |
7154 |
20 723 |
3 883 |
6 500 |
129 122 |
_ |
_ |
_ |
3 000 |
3 000 |
||||
20 |
_ |
998 |
998 |
900 |
10 831 |
|||
_ |
_ |
— |
— |
10 102 |
||||
19 061 |
11227 |
_ |
_ |
13 423 |
51 301 |
19 946 |
6 900 |
144 961 |
4 790 |
1766 |
_ |
12000 |
34 832 |
13 049 |
4 500 |
84 712 |
|
3 672 |
13 991 |
3 850 |
_ |
6049 |
34 436 |
8 563 |
4 800 |
76 051 |
4 319 |
_ |
— |
7 954 |
5195 |
2 000 |
20035 |
||
1 697 |
8 322 |
3180 |
934 |
1000 |
21431 |
3123 |
9 000 |
36 814 |
4 023 |
5819 |
2 794 |
184 |
8000 |
43 971 |
21274 |
30 800 |
103 933 |
1 065 |
2 037 |
11 102 |
4 200 |
24 139 |
||||
667 |
700 |
_ |
3000 |
16 190 |
7 816 |
500 |
29 083 |
|
15 177 |
20 645 |
33 |
19 000 |
69 885 |
42 269 |
23000 |
135 154 |
360
Riksdagsberättelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kust- och gränsbevakningsutredniugen .... |
37 |
35 |
588 |
|||
Sakkunniga för utredning angående riksräkenskapsver- |
||||||
hets organisation.......... |
— |
39 |
36 |
._ |
1068 |
|
Sakkunniga för folkbokföringen i Stockholm och Göte- |
||||||
borg2 ............. |
_ |
_ |
37 |
_ |
||
Sakkunniga för utredning av frågan om rätt för stads-hypoteks- och bostadskreditföreningar att utlämna |
||||||
lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt . . |
_ |
_ |
38 |
_ |
||
Sambeskattningssakkunniga .... |
_ |
_ |
39 |
_ |
||
1946 års upphandlingssakkunniga . . |
_ |
_ |
40 |
. _ |
||
Varuheskattningskommittén .... |
— |
— |
41 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
272 570 |
43078 |
61705 |
|||
C. Kommittéer som avslutet sin verksamhet |
||||||
1943 års dyrortskommitté..... |
21 |
2 |
_ |
96 128 |
2 428 |
1 944 |
1944 års uppbördsberedning..... |
27 |
3 |
_ |
44 144 |
660 |
412 |
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanerine5 . |
28 |
4 |
— |
169 906 |
3 420 |
1000 |
1944 års nöjesskatteutredning . . |
36 |
6 |
— |
5 341 |
||
Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser |
||||||
rörande kommunal fondbildning |
37 |
7 |
— |
_ |
1672 |
1716 |
Sakkunniga lör översyn av lagstiftningen om inves- |
||||||
teringsfonder m. m..... |
38 |
8 |
_ |
7 722 |
2 772 |
1 296 |
1945 års bensinskattesakknnniga . |
— |
11 |
— |
1123 |
||
Summa kr. |
323 241 |
12 076 |
6368 |
|||
D. Av kommittéanslaget fr. o. m. den 1 juli 1945 |
||||||
Finansdepartementets skatteberedning . |
_ |
_ |
_ |
1956 |
||
Sakkunnig för upprättande av i 4 § uppbördsförord-ningen den 31 december 1945 omförmälda skatte- |
||||||
tabeller för år 1947 . |
||||||
Centrala uppbördsnämnden . |
_ |
_ |
||||
Investeringsrådet..... |
_ |
_ |
282 |
|||
Statens bostadsnämnd . . |
4 816 |
|||||
> tobaksnämnd...... |
_ |
_ |
_ |
_ |
10 876 |
7 335 |
> priskontrollnämnd . |
_ |
_ |
1 250 |
|||
Statistiska centralbyrån . |
||||||
Assessorn N. G. Lindquist . |
_ |
_ |
_ |
200 |
||
Statskommissarien E. Björn . |
_ |
_ |
720 |
|||
T. f. byråchefen E. Thulin . |
_ |
2 100 |
||||
Professorn S. H. Nial . . |
_ |
400 |
||||
Börschefen S. H. Melin . |
650 |
|||||
Taxeringsrevisorn E. H. Anell |
_ |
_ |
400 |
|||
T. f. aktuarien C. A. Rönning . |
_ |
_ |
_ |
200 |
||
Taxeringsintendenten F. R. A. Elfvino |
340 |
|||||
Byråchefen A. E. Olsson . . . |
_ |
11 552 |
||||
Assessorn S. E. Jarnerup . . |
_ |
2 698 |
||||
Länsassessorn K. S. Edström . |
10 850 |
|||||
E. o. förste byråsekreteraren B. Kull . |
_ |
_ |
_ |
|||
E. o. assessorn J. 0. Beck-Friis........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
49090 |
7335 |
1 Kostnaderna bestridas från sjnnde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
* > > > > åttonde > > > > >
> bestredos nnder budgetåren 1944/45 och 1945/46 av andra medel än från kommit -
> bestridas av andra medel än från kommittéanslaget.
» bestredos under budgetåret 1944/45 av andra medel än från kommittéau slaget.
Kommittékostnader: Finansdepartementet.
361
8 1 |
9 I |
10 | |
n 1 |
12 |
13 | |
14 | |
15 |
_ |
_ |
— |
— |
588 |
11354 |
4 362 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
1068 |
3 745 |
7 624 |
— |
— |
602 |
212 |
1000 |
1814 |
2 509 |
6 200 |
_ |
700 |
||||||
_ |
— |
1000 |
2 000 |
||||
_ |
_ |
— |
3 543 |
||||
_ |
_ |
— |
— |
— 1 |
— |
3 500 |
|
45236 | |
71211 |
12944 |
1363 |
71691 |
307 228 |
155826 |
124 929 |
44 |
204 |
9 |
13 376 |
18 005 |
_ |
_ |
|
235 |
_ |
55 |
15184 |
16 546 |
— |
— |
|
_ |
494 |
— |
19 472 |
24 386 |
1080 |
— |
|
156 |
35 |
— |
— |
— |
191 |
||
— |
649 |
280 |
— |
1829 |
6146 |
— |
— |
300 — |
4 055 1 |
2 049 |
905 |
3 218 |
14595 |
— |
— |
1189 |
— |
795 |
3107 |
— |
— |
||
500 |
6367 |
2832 |
960 |
53 874 |
82 976 |
1080 |
|
14 958 |
— |
— |
— |
19 500 |
36 414 |
11918 |
7000 |
13000 |
13 000 |
_ |
— |
||||
_ |
_ |
5000 |
5 000 |
— |
— |
||
462 |
_ |
— |
744 |
224 |
703 |
||
_ |
— |
4 616 |
2000 |
— |
|||
.... |
1418 |
261 |
9 000 |
28 890 |
6 015 |
2 500 |
|
_ |
— |
1250 |
— |
— |
|||
___ |
_ |
— |
— |
— |
674 |
— |
|
_ |
_ |
— |
200 |
— |
— |
||
_ |
400 |
1120 |
— |
— |
|||
_ |
— |
275 |
2 375 |
823 |
150 |
||
. |
_ |
— |
200 |
600 |
— |
— |
|
_ |
_ |
— |
650 |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
— |
400 |
— |
— |
|
„_ |
_ |
— |
200 |
— |
— |
||
— |
— |
no |
— |
— |
450 11552 |
4 722 |
1923 |
19 7H3 |
_ |
_ |
_ |
15 401 |
5616 |
2 908 |
|
9 876 |
— |
20 |
— |
— |
7 20 746 |
6 098 |
1 628 |
_ |
— |
— |
— |
1 — |
1 no |
||
37 537 |
_ |
2 010 |
261 |
47 375 |
| 143608 |
| 38215 |
17 922 |
16
16 304
12 437
10 523
700
3 000
3 543
3 500
860553
114 133
60 690
195 372
5 532
6146
22 317
3107
407 297
55 332
13000
5000
1671
6 616
37 405
1250
674
200
1120
3 348
600
650
400
200
450
18 197
23 925
28 472
125
1110
199 745
vartdera anslaget.
» >
téanslaget.
362
Riksdan sberättelsen.
Ecklesiastik -
1 |
1 2 |
1 3 |
1 i |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs |
||||||
berättelsen |
||||||
Kommitténs benämning |
1945 |
194f |
194/ |
t. o. m. |
Arvoden |
|
j Leda-möter |
Sekr., |
|||||
I A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1940 års skolutredning..... |
'' 17 |
9 |
1 |
775 444 |
25 428 |
8 184 |
Socialutbildningssakkunniga .... |
18 |
10 |
2 |
34 203 |
5 880 |
1 818 |
1942 års kyrkomusikerutredning..... |
19 |
11 |
3 |
36 341 |
8 874 |
2 190 |
1943 års sexnalundervisningssakkunniga .... |
20 |
12 |
4 |
12 956 |
1356 |
1 626 |
Sakkunnig för utredning rörande reglering av för-samlingsindelningen i Stockholm .... |
24 |
15 |
5 |
8 328 |
1 842 |
|
Kyrkomötesutredningen...... |
34 |
24 |
6 |
2 400 |
4 386 |
2 670 |
Sakkunniga för utredning rörande organisationen av |
27 |
7 |
||||
Helgdagssakkunniga....... |
_ |
33 |
8 |
966 |
||
Socialvetenskapliga forskningskommittén..... |
_ |
34 |
9 |
_ |
1 464 |
2 201 |
Utredningen angående den husliga utbildningens cen-trala ledning...... |
10 |
|||||
Sakkunnig för utredning av frågan om anordnande av |
11 |
|||||
Sakkunnig för utredning angående möjligheterna att |
— |
12 |
_ |
— |
||
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet Chalmerska byggnadskommittén * . |
13 |
7 |
13 |
S69672 |
49 230 |
19655 |
1940 års arkivsakkunniga . . . |
16 |
8 |
14 |
139 878 |
3 414 |
2 004 |
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut-byggande4 ............. |
21 |
13 |
15 |
|||
Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen |
22 |
14 |
16 |
13149 |
2 866 |
2 004 |
1944 års tandläkarntbildningsakknnuiga . . . |
26 |
16 |
17 |
15128 |
12 030 |
4 469 |
Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till |
27 |
17 |
18 |
|||
1944 års lönekommitté för privatläroverken . |
28 |
18 |
19 |
11185 |
1302 |
2190 |
Naturvetenskapliga forskningskommittén . . . |
29 |
19 |
20 |
10 441 |
8190 |
1 992 |
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 4 |
30 |
20 |
21 |
|||
1944 års folkbildningsutredning .... |
31 |
21 |
22 |
6 513 |
6 714 |
4 740 |
Nationalmuseiutredningen . . . |
32 |
22 |
23 |
4184 |
1380 1 |
7 350 |
1945 års folkskolesakkunniga .... |
33 |
23 |
24 |
11929 |
3180 1 |
2 070 |
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet,
363
departementet.
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 1 |
12 | |
13 | |
14 | |
15 | |
16 |
u |
g i f |
ter |
||||||
''/r 1945- |
-»%> 1946 |
V7-S1/l |
1946 |
Beräknad 14 och 15) |
||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda |
Beräk- nade |
|||
Leda- i |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
utg. Vv—31/10 |
utg. */u-S1/l2 |
|||
89 980 8 738 |
19 331 689 |
7 015 |
2 482 89 |
71343 6 349 |
223 763 8 946 4 360 |
42 416 |
15 000 2 500 |
1056 623 19 816 |
2 239 3 362 |
922 |
2 364 |
in |
495 - 1 0102 |
4 576 |
6500 3010 |
— |
19 404 |
— |
— |
1064 |
6199» 470 |
500 1000 |
6199 1466 6199 |
2 278 9 092 |
1200 |
8 477 2 666 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 874 |
1800 |
5 674 |
_ |
— |
— |
711 |
900 |
1 611 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
- |
500 |
500 |
||
104 319 |
22 085 |
10 792 |
9 351 |
79 277 |
294 709 |
77 542 |
21900 |
1263 823 |
18 865 |
_ |
— |
— |
— |
24 283 |
12 299 |
6 600 |
183060 |
1082 |
4 539 |
923 |
770 |
12 898 |
6 675 |
3 396 |
4 800 |
28020 |
3 260 |
4 924 |
96 |
821 |
1000 |
12 772 |
3 353 |
10 000 |
10 000 |
367 4 337 |
5 060 5 164 |
5 408 |
276 201 |
1000 |
23 565 |
12 178 |
1000 |
43 256 |
364
Riksdagsberåttelsen.
2 |
3 |
4 |
6 |
6 |
7 |
25 |
25 |
2172 |
504 |
||
— |
26 |
26 |
500 |
3 984 |
|
— |
28 |
27 |
— |
10 254 |
4 872 |
29 |
28 |
— |
4 380 |
2 724 |
|
30 |
29 |
— |
— |
_ |
|
31 |
30 |
— |
8 000 |
||
— |
32 |
31 |
_ |
54 |
|
— |
35 |
32 |
— |
__ |
|
— |
36 |
33 |
— |
1122 |
552 |
— |
37 |
34 |
— |
552 |
4 334 |
— |
38 |
35 |
— |
1092 |
1842 |
39 |
36 |
— |
2 784 |
1146 |
|
_ |
40 |
37 |
|||
— |
— |
38 |
— |
2 988 |
6 749 |
— |
— |
39 |
— |
— |
|
— |
— |
40 |
— |
18 |
192 |
— |
— |
41 |
_ |
_ |
|
— |
— |
42 |
— |
_ |
|
— |
— |
43 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
44 |
— |
30 |
— |
— |
— |
45 |
— |
— |
|
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
_ |
47 |
||||
— |
— |
48 |
— |
_ |
_ |
— |
49 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
50 |
— |
— |
— |
— |
— |
51 |
— |
— |
— |
— |
— |
52 |
— |
— |
_ |
212907 |
76 806 |
49 734 |
|||
91 |
1000 |
970 |
|||
15 1 |
2 |
— |
70 031 |
2 202 |
2 408 |
5 |
— |
500 |
1170 |
1650 |
|
71531 |
4342 |
4058 |
|||
— |
— |
— |
1272 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1945 års seminariesakkunniga........
Farmaceututbildningssakkunniga.......
1945 års universitetsberedning........
Handelsutbildningskommittén.........
Sakkunnig för utredning rörande avskaffande
den tvångsvisa anslutniDgen till de tyska förs
lingarna i Stockholm och Göteborg m. m. . .
Sakkunnig för utredning rörande organisationen
för underlättande av studier.........
Kollektutredningen.............
De medicinska högskolornas organisationskommitté
1945 års lärobokskommitté...........
1945 års dövstnmutredning..........
Atomkommittén...............
Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av
utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster
m. m...................
1946 års skolkommission...........
Kommittén för yrkesutbildning åt varubud m. fl.
1946 års sakkunniga för utbildningen av lantmätare
och lantbruksingenjörer 5...........
Sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas
ekonomiska förhållanden.........
1946 års museisakkunnige............
1946 års prästlönekommitté 6...........
Domkyrkosakkunniga av år 1946 .........
Sakkunniga för utredning av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten och tjänster 7 . . . .
Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande
yrkesutbildningens utformning med hänsyn till befolkningsutvecklingen
............
Utredning om arbetsförhållanden m. m. för de underordnade
läkarna vid karolinska sjukhuset och sera
fimerlasarettet.
............
Kommittén för medicinsk högskola i Göteborg
Sakkunniga för utredning rörande utarrendering av
ecklesiastiska löneboställen m. m. 9.......
1946 å.rs utredning om den högre utbildningens demokratisering.
Studentsociala utredningen.....
Sakkunniga för utredning rörande grunderna för statsf
understöd till folkbiblioteksväsendet.......
Snmma kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1946.10
Sakkunnig för Stockholmsmuseemas luftskydd . . .
Läkarutbildningssakkunniga.........
Församlingssakkunniga för Göteborg
Summa kr.
®- Av kommittéanslaget nnder budgetåret 1945/
46 bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. m.
Statistiska centralbyrån 11............
Kontraktsprosten P. A. Boreman.......
1941 års befolkningsutredning17..........
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
365
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
4 835 |
1150 |
65 |
3 500 |
12 226 |
3 913 |
300 |
16 439 |
|
_ |
1000 |
10 539 |
2 267 |
3 400 |
16 706 |
|||
3 351 |
2 239 |
10180 |
950 |
5134 |
36 980 |
20 739 |
5 000 |
62 719 |
3 042 |
1006 |
5 000 |
16 152 |
2 030 |
7 800 |
25 982 |
||
536 |
_ |
— |
— |
— |
536 |
1885 |
2 500 |
4 921 |
— |
295 |
— |
« |
500 |
8 795 |
8 888 |
5 000 |
22 683 |
585 |
_ |
639 |
_ |
1500 |
2139 |
|||
1 680 |
_ |
_ |
1680 |
225 |
1000 |
2 905 |
||
1783 |
_ |
13000 |
17 437 |
6 680 |
2 000 |
26117 |
||
45 |
_ |
500 |
5 431 |
3 650 |
2100 |
11181 |
||
2 574 |
1065 |
1217 |
7 790 |
6110 |
3 000 |
16 900 |
||
— |
4009 |
2000 |
9 939 |
1768 |
2 000 |
13 707 |
||
500 |
500 |
|||||||
7 359 |
769 |
1214 |
10 000 |
29 079 |
83 662 |
35 000 |
147 741 |
|
— |
— |
— |
974 |
950 |
1924 |
|||
_ |
954 |
10 |
— |
1000 |
2174 |
4180 |
4 900 |
11254 |
_ |
1450 |
3000 |
4 450 |
|||||
_ |
_ |
344 |
3 000 |
3 344 |
||||
_ |
_ |
2 364 |
1800 |
4164 |
||||
181 |
— |
— |
— |
— |
211 |
2 606 |
2 200 |
5017 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
255 |
1000 |
1255 |
||||||
_ |
__ |
_ |
— |
— |
1000 |
4 400 |
5 400 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
900 |
|
55 764 |
46 718 |
54 661 |
6455 |
71239 |
360877 |
247 564 |
136950 |
958298 |
-5972 |
373 |
1373 |
||||||
422 |
__ |
6 886 |
11918 |
— |
— |
81949 |
||
— |
6% |
162 |
38 |
2 656 |
6 372 |
— |
— |
6 872 |
— |
696 |
584 |
38 |
8 945 |
18663 |
90194 |
||
22 049 |
22 049 |
|||||||
7 525 |
_ |
— |
— |
8 797 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
5000 |
5 000 |
— |
— |
— |
366
Riksdagsberåttelsen.
1 |
2 |
3 |
i |
5 |
6 |
|
Skolöverstyrelsen 13............ Kammarrådet T. H. Wohlin 14..... ] j ’ \ Legationssekreteraren J. H. P. A. Mailing . . . * j Dåvarande undervisningsrådet J. J. E. Weijne . . . T. f. undervisningsrådet R. F. Lund ....... Pol. mag. P. V. Asbrink........ Fil. d:r R. H. L. Edenman .... |
II 1 1 1 1 1 1 1 |
1 1 1 II 1 1 1 1 |
II 1 ! l II 1 1 |
2 380 96 2 925 5 750 |
3 800 |
|
Summa kr. |
_ |
14203 |
3 800 |
I f°erlevereriaDgeBtridaS &V kommittéanslaSet 1 den män ej annat angives i följande noter.
I vV k°SJtnaderlnai hava en tredjedel jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 18 januari och den 10 mai
Kostnaderna bestridas av andra medel än koramittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén,
byggnadskommitté redovisas utan kostnadsuppgifter, enär de slutfört sina egentliga utredningsuppe
Ä beslut den 18 januari 1946 skola vissa ersättningar utgä från åttonde och nionde huvudi
Ä ?es u* den kmar3 akola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyrkofonden.
8 beslut den 28 juni 1916 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyrkofonden.
9 v°|St”»a ,er”,a bestridas av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kostnadsEnligt
beslut den 1 november 1946 skola kostnaderna gäldas medelst förskott ur kyrkofonden
kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
12 kostnaderna bestridas av kommittéanslaget enligt Kungl. Majits beslut den 31 juli och den 30
is >> > >>>>>7 december 1945.
n 4 ■ * , , ’ ’ * * * >>>26 oktober 1945.
Av kostnaderna hava 6 000 kronor jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 juni 1945 bestritts av
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.
367
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
2 037 |
2 037 |
_ |
||||||
4 008 |
_ |
_ |
— |
— |
6 388 |
— |
— |
— |
_ |
176 |
— |
— |
176 |
— |
— |
— |
|
_ |
— |
3 800 |
— |
— |
— |
|||
660 |
_ |
_ |
— |
— |
756 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
2 925 |
— |
— |
— |
||
4 086 |
_ |
_ |
— |
— |
4 266 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
5750 |
— |
— |
— |
||
_ |
— |
— |
— |
— |
1600 |
— |
— |
— |
16279 |
— |
176 |
_ |
29086 |
63544 |
— |
— |
1946 bestritts av sjätte huvudtitelns kommittéanslag,
kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
drag och numera handhava verkställighetsuppgifter,
titlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
och tekniska högskolans i Stockholm
uppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsuppgifter.
november 1945.
kyrkofonden.
368
Riksdag sberättelsen.
Jordbruks -
Kommitténs benämning
1 3 | 4 |
I
Kommitténs |
|||||
194 |
5194 |
5194 |
t. o. m. |
Arvoden |
|
Leda- möter |
Sekr., |
||||
14 15 30 31 |
10 11 15 21 22 24 28 |
1 2 3 4 I 7 8 9 |
1 234 573 1912 13 018 1232 |
630 7 270 420 6 659 |
1702 1926 |
1268 572 |
14979 |
3628 |
|||
11 |
7 |
10 |
255398 |
7 200 |
22 900 |
12 |
8 |
11 |
600406 |
3 360 |
19 829 |
13 |
9 |
12 |
24 481 |
737 |
|
16 |
12 |
13 |
43 248 |
72 |
_ |
17 |
13 |
14 |
204 572 |
4 200 |
7 800 |
18 |
14 |
15 |
72 921 |
2022 |
1750 |
20 |
16 |
16 |
128 650 |
18 042 |
47 409 |
21 |
17 |
17 |
|||
39 251 |
1662 |
4 386 |
|||
16 393 |
— |
5666 |
|||
517 |
2 688 |
||||
23 |
18 |
18 |
68 642 |
5 970 |
2 514 |
25 |
19 |
19 |
182 558 |
16 050 |
51600 |
27 |
20 |
20 |
12 218 |
7 985 |
|
32 |
23 |
21 |
— |
636 |
— |
— |
25 |
22 |
__ |
2 844 |
1020 |
— |
26 |
23 |
— |
2 748 |
1914 |
— |
27 |
24 |
— |
2.694 |
9438 |
— |
29 |
25 |
— |
288 |
84 |
_ |
_ |
26 |
A. Kommittéer
som avslutat sin verksamhet
under 1946.1
| 1937 års riksskogstaxeringsnämnd2........
Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djurgården . .
i 1942 års björnutredning3.............
J Utredning rörande ny lagstiftning om uppsikt å jordbruk
.....................
j Utredning för verkställande av överarbetning av statens
hästexportberednings utredning rörande användningen
av å beredningens verksamhet uppkommen
behållning................
| 1945 års lantmäteriutredning...........
Utredning rörande lagstiftning om föreningar för geI
mensamt ägande och gemensam drift av jordbruk .
1946 års kommitté för planläggning av täckdiknings
försök.
...................
1946 års utredning angående central fiskeristyrelse .
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1946.1
Statens sockernämnd2..............
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit* ....
Lyckebyåutredningen 2..............
Epizootisakkunniga...............
Statens linnämnd8 . •.............
Elektrifleringsberedningen2............
1942 års jordbrnkskommitté2...........
Skogsvårdsstyrelsens utredningar rörande
skogsvårdslagstiftningen............
fiottningsväsendet och flottningslagstiftningen . . .
virkesmätningen och därmed sammanhängande
frågor....................
Fiskerättskommittén ..............
Norrlandskommittén3..............
Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m.
Kommittén för maskinell täckdikning.......
Utredning rörande organisationen av forsknings- och
försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens
område...............
1945 års jordbruksförsöksutredning......’ ''
1945 års fiskeriutredning.............
Utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket
och skogshanteringen.............
1946 års sakkunniga för utarbetande av bestämmel
ser
m. m. för fortbildningskurser rörande jordbrukets
rationalisering..............
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
369
departementet.
9 I 10 | 11 1 12 | 13 1 14 I 15 I16
u |
t g i |
’ t e r |
I |
Beräknad 5, 13, 14 |
||||
''/t 1945- |
s0/e 1946 |
V»—“/u 1946 |
||||||
Ersättning för mis-tade avlönings-förmåner |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-der, hyror, |
Summa 1 : |
Verk- ställda utg. lk-31/10 |
Beräk-nade utg. |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
_ |
i 1 1 |
1 6 686 |
1 241 259 |
|||||
630 |
_ |
_ |
2 542 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 837 |
— |
12 632 |
6199 |
1881 |
4 696 |
34 380 |
8 410 |
8000 |
63 808 |
1232 |
||||||||
138 |
7 579 |
1662 |
155 |
1000 |
12 880 |
10581 |
7 000 |
30 461 |
12 878 |
— |
2 083 |
— |
1974 |
23 594 |
9 981 |
3000 |
36575 |
_ |
_ |
2177 |
2 500 |
4 677 |
||||
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
4 260 |
5000 |
9 260 |
13016 |
20211 |
9944 |
2036 |
7 670 |
71484 |
35 409 |
32186 |
1407 651 |
127 |
2 024 |
8 736 |
2 974 |
43 961 |
17 058 |
8 000 |
324 417 |
|
476 |
44 499 |
4 927 |
73 091 |
12 560 |
5 900 |
691 957 |
||
1 661 |
30 |
2 428 |
916 |
1050 |
28 875 |
|||
749 |
_ |
821 |
2 761 |
— |
46 830 |
|||
2 904 |
5 057 |
11417 |
31378 |
21 758 |
15 500 |
273 208 |
||
15 505 |
225 |
2 551 |
22 053 |
7 910 |
4 680 |
i 107 564 |
||
— |
20187 |
6 373 |
2 085 |
5 318 |
99 414 |
59 891 |
95 000 |
382 955 |
l |
23 451 |
1274 |
326 |
4 526 |
35 625 |
14 445 |
_ |
89 321 |
_ |
20 590 |
1483 |
4 926 |
32 665 |
4 658 |
— |
53716 |
|
12 723 |
2 365 |
_ |
- |
17 776 |
4 937 |
500 |
23 730 |
|
1K 550 |
14 966 |
5 441 |
1503 |
3 000 |
51944 |
18 013 |
11 000 |
149 599 |
53 613 |
11594 |
10 979 |
Öl 357 |
196 091 |
73 595 |
26 000 |
478 244 |
|
_ |
500 |
8 485 |
5 250 |
1 200 |
27 153 |
|||
— |
1430 |
1177 |
— |
3 243 |
— |
1000 |
4 243 |
|
! 1 11639 |
596 |
1000 |
17 099 |
3 583 |
2 500 |
23182 |
||
12 453 |
5 758 |
474 |
4 000 |
27 347 |
23 153 |
4 000 |
54 500 |
|
— |
2 724 |
— |
2 500 |
17 356 |
12 631 |
3 000 |
32 987 |
|
— |
— |
440 |
— |
2 000 |
2 812 |
5 763 |
5 300 |
13 875 |
— |
1 |
— |
700 |
700 |
Bihana till riksdagens prnt. 1947. 1 samt.
370
Riksdagsberåttelsen.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1946 års köttbesiktningskommitté......... |
27 |
546 |
||||
1946 års tryckeriutredning............ |
— |
— |
; 28 |
— |
504 |
546 |
Utredning rörande indragning av ströängar å krono-mark ovan odlingsgränsen inom Norrbottens län |
29 |
|||||
Utredning rörande liskredskapsförsäkring...... |
— |
— |
30 |
— |
_ |
|
Bogesnndsntredningen ............. |
— |
— |
31 |
— |
_ |
_ |
Utredning rörande planering av jordbruket och skogs-bruket i Nedertorneå kommun......... |
32 |
|||||
1946 års kommitté för jordbrukets maskinhållning . |
— |
! — |
33 |
— |
— |
_ |
Utredning rörande frågan om rationaliseringens inver-kan på jordbrukets arbetskostnader m. m..... |
34 |
|||||
1946 års lantbruksmötesutredning......... |
— |
! — |
35 |
— |
— |
_ |
Utredning rörande ladugårdskontroll m. m...... |
— |
j — |
36 |
— |
_ |
_ |
Utredning rörande ordnandet av statens lantbrukske-miska kontrollanstalts lokalfråga........ |
37 |
|||||
1946 års trädgårdsundervisningskommitté...... |
— |
— |
38 |
— |
_ |
_ |
Utredning rörande lagstiftning angående naturskyddet |
— |
39 |
— |
_ |
_ |
|
Snmma kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet Utredning angående markkarteringens ordnande . . . |
22 |
i |
1649 255 749 |
79 702 360 |
177 402 |
|
Utredning rörande arrendebestämmelser för kommunal |
26 |
3 |
20 556 |
224 |
100 |
|
1944 års skogsvårdsstyrelseutredning....... |
28 |
4 |
— |
24 592 |
4 494 |
2 372 |
Utredning för verkställande av överarbetning av lant-bruksstyrelsens förslag den 11 november 1943 an-gående omorganisation av den lägre trädgårdsunder-visningen................ |
29 |
5 |
6 924 |
2118 |
||
Utredning rörande beredande av ersättning för skador |
— |
6 |
— |
_ |
414 |
. |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1945/ Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet : häradshövdingen A. G. V. Braunstein...... |
52 821 |
7 610 |
2 472 |
|||
förste amanuensen N. Edling.......... |
— |
— |
— |
_ j |
_ |
_ |
t. f. assessorn H. E. Kling .......... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
bitr. statssekreteraren N. G. Lange....... |
— |
_ |
— |
‘ |
___ |
|
kanslirådet S. It. Odhnofl''........ |
— |
— |
_ |
- i |
_ |
_ |
revisionssekreteraren G. U. Schirén....... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
|
Ersättning till följande personer för utförande av vissa redaktören P. Näs............... |
||||||
statskommissarien E. Norberg......... |
— |
— |
— |
_ 1 |
_ j |
_ |
amanuensen R. Thun............. |
— |
— |
— |
— | |
~ 1 |
— |
Summa kr. |
1 |
1 |
— |
— | |
— 1 |
1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.
> > > andra medel än kommittéanslaget.
8 „ » > delvis av andra medel än kommittéanslaget.
4 Aterleverering.
5 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.
371
8 |
9 |
10 |
il |
12 | |
13 | |
14 |
15 |
16 |
3 767 |
500 |
4 813 |
10 719 |
5 000 |
20 532 |
|||
67 |
2 316 |
— |
— |
1500 |
4 933 |
3 201 |
1000 |
9134 |
400 |
400 |
|||||||
_ |
_ |
— |
— |
1000 |
1000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1170 |
1170 |
: |
_ |
10 524 |
10 800 |
21 324 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
12 000 |
|
_ |
488 |
2000 |
2 488 |
|||||
_ |
_ |
— |
2 000 |
1 700 |
3 700 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
299 |
4 500 |
4 799 |
_ |
_ |
344 |
500 |
844 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 249 |
3170 |
6 419 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
300 |
44 004 |
200848 |
45 809 |
76 544 |
103 026 |
693 335 |
319 706 |
228 870 |
2 891166 |
31 |
391 |
_ |
_ |
1140 |
||||
100 |
60 |
208 |
-34* |
658 |
— |
— |
21 214 |
|
1398 |
4 384 |
1887 |
228 |
7 744 |
22 507 |
47 099 |
||
_ |
_ |
3142 |
— |
403 |
5 663 |
— |
— |
12 587 |
341 |
_ |
1957 |
— |
76 |
2 788 |
— |
— |
2 788 |
1739 |
4 484 |
7 077 |
436 |
8189 |
32 007 |
84 828 |
||
278 |
||||||||
_ |
_ |
— |
— |
2 241 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
— |
— |
2 150 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
14 049 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
__ |
— |
5 553 |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
13 075 |
— |
— |
|
350 |
_ |
_ |
— |
|||||
__ |
_ |
_ |
— |
88 |
— |
— |
||
— |
— |
— |
— |
— |
648 |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
38432 |
— |
— 1 — |
372
Riksdaqsberättelsen.
Handels -
1 |
2 |
3 |
i |
5 |
6 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
| |
||||
t. o. m. |
||||||
1945 |
1946 |
1947 |
1 Arv 1 Leda-möter |
oden Sekr., |
||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
nnder 1946.1 |
||||||
Traktatberedningen............... |
5 |
4 |
1 |
198 514 |
_ |
|
Eörsäkringsutredningen ............. |
7 |
7 |
2 |
136 729 |
10 662 |
3 288 |
1937 års granitntredning............. |
8 |
8 |
3 |
— |
_ |
|
1938 års sjöfartskommitté............ |
9 |
9 |
4 |
— |
_ |
_ |
Tjänstepensionsutredningen............ |
16 |
13 |
5 |
3 233 |
2 802 |
1000 |
Småföretagsutredningen.............. |
— |
15 |
6 |
— |
9 375 |
3 054 |
Utredning av frågan om reglerande föreskrifter beträf- |
||||||
fande fastighetsmäklaryrket.......... |
— |
17 |
7 |
— |
— |
_ |
Utredning rörande frågan om den statliga provnings- |
||||||
verksamhetens organisation .......... |
— |
20 |
8 |
— |
— |
_ |
Utredning angående den fortsatta driften av vissa |
||||||
företag, vari finnas tyska intressen....... |
— |
— |
9 |
— |
— |
_ |
1946 års utredning angående hantverksinstitntet . . |
— |
— |
10 |
— |
420 |
360 |
Utredning rörande statens uppfinnarnämnds fortsatta |
||||||
bestånd och därmed sammanhängande spörsmål . . |
— |
— |
11 |
— |
— |
_ |
1946 års utredning angående säkerhetsanordningar till |
||||||
ledning för fiskefartyg 4............ |
— |
— |
12 |
— |
_ |
_ |
1946 års torvutredning............. |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
338 476 |
23 259 |
7 702 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 1947. 5 |
||||||
Exportkreditnämnden.............. |
5 |
5 |
14 |
859 534 |
12 162 |
78 938 |
Clearingnämnden................ |
6 |
6 |
15 |
11887 734 |
11760 |
464 505 |
1942 års sakkunniga för revision av förordningen an- |
||||||
gående explosiva varor............. |
11 |
10 |
16 |
12 488 |
204 |
450 |
Elkraftutredningen av år 1943 .......... |
12 |
11 |
17 |
76 845 |
2142 |
50 794 |
1943 års sjöbefålssakkunniga: |
14 |
12 |
18 |
|||
Nautiska utredningen............. |
— |
— |
— |
17 040 |
1755 |
1971 |
Maskintekniska utredningen.......... |
— |
— |
— |
15 109 |
1695 |
1893 |
Organisationsuredningcn6........... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Sakkunniga för utredning av frågan om revision av |
||||||
förordningen angående handel med vissa begagnade |
||||||
föremål m. m................. |
— |
14 |
19 |
_ |
240 |
_ |
Handelspolitiska rådet.............. |
— |
16 |
20 |
— |
— |
_ |
1945 års skoutredning.............. |
— |
18 |
21 |
— |
948 |
5100 |
1945 års försäkringsutredning........... |
— |
19 |
22 |
— |
1224 |
2 595 |
1945 års gruvutredning............. |
— |
21 |
23 |
— |
144 |
603 |
1946 års stenindnstriutredning.......... |
— |
— |
24 |
— |
— |
|
1946 års sjömanskommitté............ |
— |
25 |
— |
1254 |
666 |
Kommittékostnader: Handelsdepartementet.
37 3
departementet.
8 I |
9 |
10 1 |
11 1 |
12 |
13 | |
14 1 |
15 |
16 |
U |
t g |
f t e |
r |
Beräknad 14 och 15) |
||||
Vt 1945 |
—s% 1946 |
Vt—s,/i> 1946 |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersättningar |
Övriga |
Summa v |
Verkställ-da utg. |
Beräkna-de utg. Vu—“/u |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
2002 |
198 714 |
|||||||
— ; |
9 452 |
— |
— |
13 204 |
36 606 |
- 1443 |
— |
173 191 |
617 |
— |
292 |
— |
1 155 |
5 866 |
_ |
_ |
9 099 |
542 |
7 754 |
7113 |
901 |
16 896 |
45 635 |
6 210 |
51 845 |
|
I |
_ |
500 |
500 |
4 318 |
— |
4 818 |
||
_ |
6 704 |
6 704 |
||||||
— |
103 |
— |
— |
1000 |
1883 |
3857 |
— |
5 740 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 608 |
— |
3 608 |
_ |
— |
— |
_ |
— |
— |
2 575 |
2 575 |
|
— |
— |
- |
- |
- |
— |
— |
— |
— |
1159 |
17 309 |
7405 |
901 |
32 755 |
90 490 |
17 849 |
9479 |
456 294 |
5 207 |
19 977 |
116 284 |
35 930 |
14 500 |
1 026 248 |
|||
— |
— |
— |
243 999 |
720 264 |
173 866 |
130 000 |
12 911 864 |
|
52 |
83 |
789 |
1669 |
1800 |
16 746 |
|||
291 |
— |
3 833 |
9 439 |
66 499 |
15 386 |
11000 |
169 730 |
|
no |
1863 |
2 577 |
1025 |
750 |
10051 |
4 531\ |
5 000 |
63 609 |
no |
1764 |
732 |
1197 |
750 |
8141 |
3 737) |
||
— |
— |
— |
— |
~ |
||||
570 |
— |
— |
500 |
1310 |
636 |
4 700 |
6 646 |
|
170 |
545 |
1 219 |
1000 |
7 982 |
9 078 |
7 500 |
24 560 |
|
15 291 |
104 |
1 000 |
20 214 |
19 760 |
14 250 |
54 224 |
||
3 705 |
163 |
200 |
500 |
5 3ir |
2 691 |
— |
8 006 |
|
_ |
— |
2 605 |
800 |
3 405 |
||||
1 — |
1 123 |
2 699 |
347 |
— |
6 08v |
5 442 |
6 000 |
17 531 |
374
Riksdagsberåttelsen.
1 |
1 2 |
3 |
1 * |
5 |
1 6 |
7 |
Utredning rörande utvidgning av verksamheten vid |
1 |
26 |
18 |
|||
1946 års stuveriutredning............ |
— |
— |
27 |
168 |
_ |
|
1946 års möbelutredning............. |
— |
— |
28 |
1 730 |
480 |
|
I Handelspolitiska beredningen........... |
— |
— |
29 |
_ |
||
Nvetableringssakkunniga............. |
— |
— |
30 |
_ |
_ |
|
! 1946 års utredning angående kvalitetsforskning och |
||||||
konsumentupplysning............. |
— |
— |
31 |
_ |
_ |
|
Kinne-Klevantredningen............. |
— |
— |
32 |
_ |
||
1946 års glasindustrikommitté......... |
— |
— |
33 |
_ |
_ |
|
i Utredning rörande vissa organisationsfrågor inom |
||||||
utrikeshandeln............... |
— |
— |
34 |
_ |
_ |
|
1946 års oljeledningsutredning.......... |
— |
— |
35 |
— |
_ |
_ |
Utredning om en revision av näringslagstiftningen . |
— |
— |
36 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
12 868 750 |
35 444 |
607 995 |
|||
! C. Kommittéer som avslutat sin verksamiiet | Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga torsk- |
||||||
ningens ordnande ............... |
10 |
1 |
— |
96 796 |
630 |
540 |
| Utredning rörande frågan om ordnande av vetenskap-lig försöksverksamhet med flygmotorer och propell- |
||||||
rar..................... |
13 |
2 |
— |
6 955 |
540 |
570 |
lletallografiska institutet............ |
— |
— |
— |
490 |
700 |
|
Pappersformatssakkunniga............ |
— |
— |
— |
— |
_ . |
|
Byggnadskommittén för flygteknisk försöksanstalt . |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
k Summa kr. |
104241 |
2170 |
1110 |
|||
I). Av kommittéanslaget under budgetåret 1945/ |
||||||
Professorn A. K. A. Bruzewitz.......... |
_ |
— |
_ |
_ |
250 |
|
Assessorn 0. H. Appeltofft............ |
— |
— |
— |
— |
1 146 |
_ |
Professorn E. L. Abramson............ |
— |
— |
— |
— |
200 |
_ |
Överingenjören H. T. Brahmer.......... |
— |
— |
— |
_ |
200 |
_ |
Kanslirådet V. A. Nvström........... |
— |
— |
— |
— |
375 |
|
Fil. d:r Arne Björnberg............ |
— |
— |
— |
— |
11250 |
_ |
T. f. assessorn F. Öhman........... |
— |
— |
— |
_ |
11 250 |
_ |
Fil. lic. G. N. A. Arvidsson........ |
_ |
— |
— |
_ |
5507 |
_ ! |
Kammarskrivaren E. 0. Thuresson .... |
_ |
_ |
— |
_ |
||
Professorn Karin Kock .... |
— |
— |
— |
_ |
4125 |
_ |
Pol. mag. E. 0. H. Grafström......... |
— |
— |
— |
— |
3 696 |
_ |
Fil. kand. B. Eketorp......... |
— |
— |
— |
-j |
3 774 |
_ |
Civilingenjören B. A. Holmström..... |
— |
— |
— |
-'' |
— |
1780 |
E. o. aktnarien E. Dahlgren....... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Ombudsmannen 0. H. E. Petersson..... |
— |
— |
— |
_1 |
_ |
_ |
E. o. byråchefen A. Lindencrona . . |
— |
— |
— |
-j |
_ |
_ |
Taxeringsassistenten B. H. Hjelmaeus . |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Fil. lic. S. Bohm.......... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Renskrivningskostnader m. m. för inom departemen- |
||||||
tet tillkallade sakkunniga........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. ! |
| |
41773 |
1780 1 |
Kostnaderna, med andantag för under nr 1 angivet institut, bestridas från kommittéanslaget.
2 Jämlikt Kungl. Majrts beslut den 20 december 1946 bestridas 200 kronor från tionde huvud
5
Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
4 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1946 från nionde och tionde
Kostnaderna bestridas med undantag för de under nr 14—15 angivna instituten från kommitté
6
Kostnaderna för organisationsutredningen äro medräknade i beloppen för nautiska och maskin
7
Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.
Kommittékostnader: Handelsdepartementet,
375
s |
9 |
10 | |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
IG |
_ |
186 |
204 |
804 |
200 |
1208 |
|||
63 |
_ |
1000 |
1231 |
3 418 |
1850 i |
6 499 |
||
— 1 |
1632 |
1027 |
795 |
1500 |
7164 |
5 821 |
4 900 |
17 885 |
— 1 |
— |
n |
— |
— |
— |
4 528 |
3150 |
7 678 |
_ |
_ |
5 000 |
5 000 |
|||||
_ |
_ |
_ |
— |
1 411 |
830 |
2 241 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
—* |
3 800 |
3 800 |
|
— 1 |
_ |
_ |
280 |
280 |
||||
_ i |
_ |
— |
— |
! |
— |
— |
1 000 |
1000 |
— 1 |
— |
1 |
— |
- |
- | |
— |
— |
— |
1251 |
25 378 |
11877 |
9177 |
280 415 ; |
971 537 |
•291313 |
216 560 |
14 348160 |
_ |
— |
— |
857 |
2 027 |
98 823 |
|||
64 |
200 |
1374 |
. |
_ |
8 329 |
|||
_ |
_ |
— |
700 |
— |
— |
1190 |
||
605 |
_ |
_ |
— |
605 |
— |
— |
605 |
|
- |
— |
— |
— |
300 |
— |
— |
300 |
|
_ |
605 |
64 |
— |
1057 |
5 006 |
109247 |
||
250 |
250 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
— |
1146 |
j 3166 |
— |
4 312 |
|
_ |
_ |
_ |
— |
200 |
— |
— |
200 |
|
_ |
__ |
— |
200 |
_ |
— |
200 |
||
_ |
_ |
_ |
— |
375 |
— |
— |
375 |
|
- |
_ |
_ |
— |
11250 |
3 750 |
— |
15000 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
700 |
11950 |
5000 |
— |
16 950 |
_ |
_ |
in |
_ |
-- |
5 618 |
750 |
— |
6 368 |
5 053 |
_ |
— |
— |
5 053 |
2 627 |
— |
7 680 |
|
_ |
542 |
_ |
— |
4 667 |
1000 |
— |
5 667 |
|
_ |
_ |
_ |
3 696 |
1200 |
— |
4 896 |
||
_ |
_ |
18 |
_ |
— |
3 792 |
2 800 |
— |
6 592 |
_ |
_ |
_ |
— |
1 780 |
5 943 |
— |
7 723 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
336 |
— |
336 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1416 |
— |
1 416 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
i 1833 |
— |
1833 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
750 |
— |
750 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
816 |
— |
816 |
_ |
— |
— |
— |
— |
5 062 |
4 909 |
9 971 |
|
5 053 |
— |
671 |
— |
700 |
55 039 |
36296 |
| |
91335 |
titelns kommittéauslag.
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
anslaget.
tekniska utredningarna.
376
Riksdagsberättelsen.
Folkhushållnings -
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs |
||||||
Kommitténs benämning |
1945 |
1946 |
1947 |
t. o. m |
Arvoden |
|
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
Ekonomiska forsvarsberedskapsntredningen1 . . . |
3 |
4 |
1 |
5 534 |
3066 |
2 300 |
Summa kr. |
5 534 |
3066 |
2300 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet |
||||||
Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet1 |
2 |
3 |
2 |
28 941 |
2 872 |
16 282 |
Oljentredningen 19452 ......... |
— |
5 |
3 |
— |
4 278 |
1458 |
Snmm a kr. |
28 941 |
7150 |
17 740 |
|||
C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före |
||||||
1944 års drivmedelsutredning1..... |
4 |
2 |
— |
8 352 |
1950 |
1098 |
Summa kr. |
8852 |
1950 |
1098 |
|||
D. Under budgetåret 1945/46 bestridda kost-nader för sakkunnigt biträde inom departe-mentet in. m.1 |
||||||
Attachén T. C. Björck.............. |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Sekreteraren S.-Hj. Lord.............j |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Assessorn E. Leijonhofvud..... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Byråchefen C. Donglas............. |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa kr. |
| |
— |
— |
— |
* Kostnaderna bestridas av elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.
* > » > > > > vissa utredningar och undersökningar.
Kommittékostnader: Folkhushållningsdepartementet.
377
departementet.
8 1 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
u t |
g i f |
ter |
Beräknad 14 och 15) |
|||||
Vt 1945—so/e 1946 |
Vt—S1/i2 1946 |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- | |
Övriga |
Summa |
Verkställ-da utg. Vt-s> |
Beräkna-de utg. Vll-S1/»2 |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
1326 |
6 692 |
12 226 I |
||||||
- |
— |
— |
1 326 |
6 6! >2 |
— |
— |
12 226 |
|
1 |
515 |
250 |
11000 |
30 920 |
6 090 |
1200 |
67 150 | |
|
_ |
1543 |
427 |
396 |
28 613 |
36 715 |
33 577 |
11000 |
81 292 |
— |
1543 |
142 |
646 |
39613 |
f>7 335 |
39667 |
12 200 |
148 442 |
5 390 |
300 |
8 738 |
_ |
- |
17090 |
|||
— |
5390 |
— |
300 |
8 73S |
17 090 |
|||
8130 |
||||||||
_ |
_ |
— |
— |
— |
9100 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1305 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
863 |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
19 398 |
— |
_ |
I |
Bilaga C.
O l *
Betänkande» in. in. utkomna
Statens offentliga
K r o n o 1 o » i s
1. Betänkande angående rundradion 1 Sverige. Dess
aktuella behov och riktlinjer för dess framtida verksamhet.
Norstedt. 167 s. K.
2. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess
samband med nativitetsminskningen och dess förhållande
vid olika former av förlossuingsvård samt
dess socialmedicinska och befolkniugspolitiska bety^delse.
Av C. Gyllenswärd. Beckman. 115 s. S.
3. Betänkande med förslag till ändrade grunder för
flottningslagstiftniugen m. in. Hyeggström. 99 s. Jo.
4. Betänkande med förslag angående uniforms pliktens
för viss personal vid försvarsväsendet.
V. Petterson. 59 s. Fö.
5. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med
förslag angående allmänna barnbidrag m. m. V. Petterson.
351 s. S.
6. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med
förslag angående allmänna barnbidrag m. m. Bilagor.
Beckman. 153 8. S.
7. Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begränsa
antalet koutraktsanställt manskap inom
krigsmakten. Beckman. 136 s. Fö.
8. 1941 års lurarlönesakkunniga. Betänkande med förslag
till boställsordning för folkskolans lärare m. in.
Marcus. 146 s. Fi.
9- 1945 års universitetsberedning. 1. Docentinstitutionen.
Haeggström. 62 s. t.
10. Betänkande med förslag till omorganisation av vägoch
vatten byggnadsstyrelsen in.in. Katalog- o. Tidskriftstryck.
217 s. K.
11 1940 års skolutrednings betänkanden och utred
ningar.
4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan.
A. Allmän del. Idun. 341 s. K.
12. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande
in. m. Del 1. Beckman. 216 s. K.
13. Investeringsutredningens betänkande med utredning
rörande^ personal- och materielresurser in. in. för
genomförande av ett arbetsprogram enligt av utredningen
tidigare framlagt förslag. Marcus. 72 s. Fi.
14. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Realskolan.
Praktiska linjer. Idun. 193 s. K.
15. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan.
B. Förslag till undervisningsplaner. Idun. 253 s. E.
16. Betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten
på iordbrukets område i Norrland. V. Petterson.
133 s. Jo.
17. Den familjevårdande socialpolitiken. Beckman. 132
s. s.
13. P M angående utvecklingsplanering på jordbrukets
område. Marcus. 252 s. Jo.
19. Betänkande med förslag rörande den ekonomiska
försvarsberedskapens framtida organisation. Iduu.
92 s. Fo.
20. Betänkande angående den centrala, organisationen
;iv det civila medicinal- och veterinärväsendet. Idun.
361 s. s.
21. Betänkande med utredning och förslag angående
rätten till arbetstagares uppfinningar. Norstedt. 71
s. Ju.
22. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivarnas-
och rådgivningsverksamhet för hantverk och
småindustri samt bildande av företagarnämnder.
Marcus. 144 s. H.
23. Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning
och förslag angående moderskapsbidrag. Beckman.
115 s. S.
24. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1.
1 örslag till effektiviserad kurators- och arbetsförmedlingsverksamhet
för partiellt arbetsföra m. m.
Katalog- o. Tidskriftstryck. 200 s. S.
25. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser
om uppfinningar in. in. av betydelse
för rikets försvar. Norstedt- 37 s. Ju.
26. Betänkande angående tjänstepensionsförsäkringens
organisation. Marcus. 71 s. H.
27. Betänkande med förslag till investeringsreserv för i
budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggni ngsarbeten. Marcus. vi j, 37 8 s. Fi.
28. Bilagor till betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala
och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus.
9 5 s. Fi.
från trycket under ar 1946.
utrednings!r I 046
fört © c k n in <;
29. 1943 års jordbrnkstareringssakkunnifra. Betänkande
med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om
taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag
om jordbruksbokföring. Marcus. 232 s. 3 bil. Fi.
30. Socialutbildningssakkunniga. 2. Utredning och förslag
rörande statsvetenskapliga examina in. in.
Haggström. 12T s. K.
31. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
C. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran
och undervisning. Idun. 194 s. 11.
32. Betänkande med förslag till förordning angående
allmänt kyrkomöte m. in. Haeggström. 161 s K
33. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse
in. m. 1. Lagtext. Norstedt, iv. 150
3. II.
34. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse
in. in. 2. Motiv. Norstedt, vj, 441
s. H.
35. Statsmakterna och folkhushållningen under den
till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen.
Del 6. Tiden juli 1914 —juni 1945. Idun. 470 s. Fn.
36. I arlamentariska undersökningskommissionen angående
flyktingärenden och säkerhetstjänst. 1. Betänkande
angående flyktingars behandling. Beckman.
500 s. S.
37. Socialvårdskommitténs betänkande. 13. Förslag angående
folkpensioneringens administrativa handhavande
m. m. V. Petterson. 114 s. s.
38. Betänkande med förslag rörande officersutbildningen
inom armén m. m. Hieggström. xv, 504 s. Fo.
39. Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser
samt dess inriktande efter kriget. Av A- Åkerman.
Idun. 106 s. Jo.
40. Betänkande angående hantverkets och småindustriens
befrämjande. Marcus. 192 s. H.
41. Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m.
Marcus. 430 s- Jo.
42. Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del
1. Idun. 282 s. Jo.
43. Betänkande med förslag till verkstadsorganisation
för väg- och vattenbyggnads väsende t. Sv. Tryckeri
AB. (2), 105 s. K.
44. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation.
Del 1. Den offentliga arbetsförmedlingen under
krigsåren. V. Petterson. 390 s. Fi.
4o. Betänkande med förslag till åtgärder för främjande
av ridhästaveln m. m. Norstedt. 94 s. Fö.
4 6. Riktlinjer för deu framtida jordbrukspolitiken. Del
2. Idun. 606 8. Jo.
47. Rationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket.
Av L. Nannesou. Idun. 84 8. Jo.
48. 1945 års lönekommitté. 1. Betänkande med förslag
till statliga löneplaner m. in. Marcus. 240 s. Fi.
49. Arvdabalksakkunnigas förslag till föräldrabalk.
Norstedt. 192 s. Ju.
50. Betänkande med förslag till nyorganisation av
kyrkomusikerbefattningarna m. m. Del 2. Sv. Tryckeri
AB. iv, 216 s. E.
51. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation.
Del 2. Den offentliga arbetsförmedlingens
framtida organisation. Motiv och förslag. V. Petterson.
189 s. Ei.
52. Socialvårdskommitténs betänkande. 14. Utredning
och förslag angående ålderdomshem in. m. Beckman.
88 8. S.
53. Betänkande om befolkningspolitikens organisation
in. m. Beckman. 70 s. S.
54. Utredning angående reglering av den territoriella
församlingsindelningen i Stockholm. Av E. Schalling.
V. Petterson. 254 8. 1 karta. E.
55. Utredning rörande sexualundervisningen i högre skolor
jämte förslag till handledning i sexualundervisning
för lärare i högre skolor. Hteggström. 103 s.
4 pl. E.
56. 1944 års skattesakkunniga. 2. Betänkande med förslag
angående idrottssammanslutningars beskattning
för inkomst. V. Petterson. 198 8. Fi.
57. Betänkande angående vissa organisations-, utbildnings-
och tjänstgöringsfrågor vid domstolarna. Norstedt.
330 8. Ju.
53. Betänkande med förslag rörande utbyggnad av civila
flygplatser m. m. Idun. 153 s. 1 karta. K.
59. Betänkande med förslag angående hemvärnet. Beckman.
157 s. 1 bil. Fn.
Betänkanden in. in. utkomna från trycket under år 1940
Öl.
62.
63.
64.
65.
66.
63,
69.
70
74
77
Betänkande med förslag till lag om skydd mot
ohälsa och olycksfall i arbete m. m. Almqvist &
Wiksell, Uppsala. 867 3. S.
Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken.
Del 3. Bilagor. Idun. 149 s. Jo.
Betänkande med förslag till lag om tryggande av
byggnadsarbetares lönefordran in. ni. Norstedt. iv,
f>29 8 Ju
Betänkande med förslag till lag om virkesmätning
m. in. Marcus. iv, 128 s. -lo.
Betänkande med förslag till ny lagstiftning om uppsikt
& jordbruk. Beckman. 160 s. Jo.
Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande!!.
Bilaga nr 2. Arbetsterapi, ett led i sjukvården. Av B.
Severin Statens Reproduktionsanstalt. 54 s. S.
Betänkande angående reglering av anställningsförhållandena
för viss civil personal inom statsförvaltningen.
Del 1- Kontorspersonal och amanuenspersonal.
Marcus. 138 s. Fi. . ,
Betänkande med utredning och förslag angående
löneställningen för viss statsanstalld sjukvårds- och
ekonomipersonal m. m. V. Petterson. 223 s. V i.
Betänkande och förslag angående det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet. Del 1. Allmänt folkbildningsarbete.
Beckman. 254 s. K.
Förvaltningsförf arandet. Förberedande utredning
angående reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter
i ärenden rörande enskild rätt och
därmed sammanhängande frågor. Av IN. Berlitz.
Utredningen omföreningsjordbruk. Betänkande med
förslag till lag om sambruksföreningar. V. Petterson.
Betänkande om deltidsarbete i allmän tjänst in. in.
1940 års skolutrednings betänkande!! och utredningar.
7. Radio och film i skolundervisningen.
Utlåtande rörande metoder och materiel vid saogsbrandsliickning.
Marcus. 142 s. K.
Betänkande angående social vetenskapernas stall
ning
vid universitet och högskolor m. m. Huegg
Betänkande
och förslag angäendeförhållandet mellan
befäl och meniga inom krigsmakten m. in. Beckman.
De medicinska högskolornas organisationskommitté.
1. Organisatoriska åtgärder till främjande av med
cinsk forskning. Idun. (2), 235 s. K.
Naturvetenskapliga forskningskommittén. — lor
slag till reformer rörande doktorsavhandlingar och
annan publiceringsverksamhet inom naturvetenskaperna.
Den marinbiologiska forskningen. Utbildningen
av laboratoriebiträden. Idun. 114 s. K.
78. Jordbruksbefolkningens möjligheter till sysselsättning
utom jordbruket. Av S. Grundström. Idun.
192 s. Jo.
79. 1945 års statsskatteberedning. Betänkande med
förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen
samt angående kvarlåtenskapsskatt m. in.
Beckman. 456 s. Fi.
SO. Utredning angående vissa lägenhetsupplåtelser å
kronomark i Norrlands fjälltrakter. Marcus. 87 s. Jo.
81. 1945 års universitetsberedning. 2. Akademiskalärar
befattningar
samt anslag till den vetenskapliga
utbildningen m. m. Beckman. 202 s. E.
S2. Betänkande med förslag angående kommunernas
bidrag till folkpensionskostnaderna. Idun. 95 8. >.
83. Betänkande med förslag till strafflagstiftning för
krigsmakten. Norstedt. 268 s. Ju.
84. Betänkande angående vissa åtgärder till förbättran
de
av transportförhållandena i Norrland. V. Petterson.
200 s. K. ,
85. Betänkande med förslag till en utökad kottkontroU
in. m. Idun. 71 s. 1 karta. Jo.
86. Den tyska propagandan i Sverige under krigsåren
1939—1945. Norstedt. 270 s. S.
87. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande
m. in. Del 2. Hjälpkrafterna. Beckman. 94 8. E.
i 88. Betänkande med förslag till organisation av tillsynen
å arbetarskyddslagstiftningen m. in. 2. Almqvist
& Wiksell, Uppsala. 221 s- S.
89. Utredning om utbetalningen av barnbidragen- v .
Petterson. 100 s- S. .. ...
| 90. Betänkande med förslag angående den offentliga
lönestatistiken- Marcus- 115 s- Fi.
91. Betänkande angående revision av det militära
rättegångsväsendet. Norstedt- 280 s- Ju.
99 Förslag till omorganisation av justitiekanslersäm*
betet och inrättande av ett riksåklagarämbete.
Norstedt. 54 s. Jn. .
! 93. Parlamentariska undersökningskommissionen anga1
* ende flyktingärenden och säkerhetstjänst. 2. Betän
kande
angående utlämnande av uppgifter om flyktingar.
Beckman. 197 s. S. . „
q. Försvarets tjänsteförtecknmgssakkunmgas betan!
kande. Förslag till lönegradsplaceringar, tjänst* -
benämningar m. m. V. Petterson. Fi. .
95 Betänkande med förslag angående till lönereglering
för fast anställt manskap vid försvaret m. in. v
Petterson. Fö.
sla„ till icfor tnPfBn stookholm. Bokstäverna med tetstil utgöra begynnelse
A
nm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten totooKao. t_ ex_ K> = ecklesiastikdepartementet Jo. -
bokstäverna till det departement, under vilket utredn ngen „ atatenä offentliga utredningars yttre anord -jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr 19g g Tarje departement.
ning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enneuig____
Statens offentliga utredningar 1946
Systematisk f 8 r t e c k n i n g
i « nummer i den kronologiska förteckningen.)
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Arvilnb;i lksakkunnigas förslag till förOldrabnlk. J491
Betänkande ang. vissa organisations-, utbildning
tjänstgörIngsfrågor vid domstolarna. lo7j
och
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och
vftttenbyggnadsstyrelscn in. m. Ilo) , ...
1945 års lönokommitté. 1. Betänkande med föisl.ig t II
statliga löneplaner m. in. (4 8]
Betänkande ang. reglering av anställningsförhållandena
för viss civil personal inom statsförvaltningen. Del 1
Kontorspersonal och ainanuonspersonal. [60]
Betänkando med utredning och förslag ang.lön est allningen
för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
in. in. [67]
Förvaltningsförfaramlct. Förberedande utredning ang
reglering av förfarandet Ims förvalt mngstnyndigiiotei
i ärenden rörande enskild rätt och därmed sammanhängande
frågor. [69J
Betänkande om deltidsarbete i allmän tjänst in. in (711
Förslag till omorganisation av jUHtitieka.nslri^.imh"l.ot
och Inrättande av ett riksåklagarämbete 9-
Kommunalförvaltiiinj!
Statens och kommunernas flnansväsen.
1943 års jordbrukstaxeringssakunniga. Betänkande med
förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering
av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jordbruksbokföring.
(291 , ......
1944 årsskattesakkunniga. 2. Betänkande med förslag angidrottssaminanslutningars
beskattning för inkomst. 15»»
1945 års statsskatteberedning. Betänkande med förslag
till omläggning av den direkta statsbcskattningen
samt ang kvarlåtenskapsskatt m. m. [79]
Betänkande med förslag ang. den offentliga lönestatistiken-
[90
Polil i.
Parlamentariska undersökningskommissionen ang. flyktingärenden
och säkerhetstjänst. 1. Betänkande ang.
flyktingars behandling. (36] 2. Betänkande ang utlämnande
av uppgifter om flyktingar. [93]
Den tyska propagandan i Sverige under krigsåren 1JJ.
—1945. [86]
Nat ionalekonomi oeli soeialpolit ik.
I löd född hoten och tidigdödlighoton i Sverige. | »ess Rambaml
med natlvltetsminskningon och dess förhållande
vid olika former av förlossningsvård samt dess social
-
Betänkanden in. in. utkomna från trycket under är 1M''J.
medicinska och befolkningspolifciska betydelse. [2]
Betänkande om barn kostnadernas fördelning med förslag
ang. allmänna barnbidrag m. m. [5] Bilagor. [6]
Investeringsutredningens betänkande med utredning rörande
personal- och materielresurser in. m. för genomförande
av ett arbetsprogram enligt av utredningen
tidigare framlagt förslag. [13]
Ben familjevårdande socialpolitiken. [171
Betänkande med förslag rörande den ekonomiska förevarsberedskapens
framtida organisation. [19]
.Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och
förslag ang. moderskapsbidrag. [23] 13. Förslag ang.
folkpensioneringens administrativa kandhavnnde m. in.
137] 1*. Utredning och förslag ang. ålderdomshem
in. in. [52]
Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Förslag
till effektiviserad kurators- och arbetsför-medlingsverksamhet
för partiellt arbetsföra m. in. [24] Bijaga
nr 2. Arbetsterapi, ett led i sjukvården. [65]
Betänkande med förslag till investeringsreserv för bud^ftaret
1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsarbeten. [27] Bilagor. [28]
Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd
av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. Tiden
juli 1944—juni 1945. [35]
Sakkunniga ang. arbetsförmedlingens organisation. Del 1.
Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren. [44]
Del 2. Den offentliga arbetsförmedlingens framtida
organisation. Motiv och förslag. [51]
Betänkande om befolkningspolitikens organisation m m
[53]
Betänkande med förslag till lag om skydd mot ohälsa
och olycksfall i arbete m. m. [60]
Betänkande med förslag ang. kommunernas bidrag till
folkpensionskostnaderna. [82]
Betänkande med förslag till organisation av tillsynen å
arbetarskyddslagstiftningen in. m- 2- [88]
Utredning om utbetalningen av barnbidragen. rS9^
Hälso- och sjukvård.
Betänkande ang. den centrala organisationen av det
civila medicinal- och veterinärväseendet. [20]
Allmänt näringsväsen.
betänkande med utredning och förslag ang. rätten till
arbetstagares uppfinningar. [21]
Fast egendom. Jordbruk med binäringar.
Betänkande ang. forsknings- och försöksverksamheten
på jordbrukets område i Norrland. [16''
P -HiaDS* ULvecklill>?splanering på jordbrukets område.
: 181
Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser samt
dess inriktande efter kriget. [39]
Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 1 [421
Del 2. [46] Del 3. Bilagor. [61]
Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av
ridhast a vein m. m. [45]
Kationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket
[47 J
Betänkande med förslag till ny lagstiftning om uppsikt
å jordbruk. [64]
Utredningen om föreningsjordbruk. Betänkande med förslag
Lill lag om sambruksföreningar. [70]
Jordbruksbefolkningens möjligheter till sysselsättning
utom jordbruket. [78]
J tred ning ang. vissa lägenhetsupplåtelser å kronomark
i Norrlands fjälltrakter. [80]
Betänkande med förslag till eu utökad köttkontroll m
m. [85]
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Betänkande med förslag till ändrade grunder för flottmngslag8tiftningen
m. in. [3]
Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. [41]
Betänkande med förslag till lag om virkesmätning m. m
163]
Utlåtande rörande metoder och materiel vid skogsbrandsläckning.
[73]
Industri.
Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivningsoch
rådgivningsverksamhet för hantverk och små8^rl
8am^'' bildande av företagarnämnder. [22]
Betänkande ang. hantverkets och småindustriens befrämjande.
[40]
betänkande med förslag till lag om tryggande av byggnadsarbetares
lönefordran m. m. [62J
Handel och sjöfart.
Kommunikation sväsen.
Betänkande ang, rundradion i Sverige. Dess aktuell beriktliilie,
r. för framtida verksamhet i]
B® “ed *örsla«\, tin verkstadsorsranisation för
r>\dn i ocb vattenbyggnad8vasendet. [43[
rm mf°58] rÖraDde utby^nad av civila flygplatser
Betänkande ang vissa Åtgärder till förbättrande av
transportförhållandena i Norrland. [84]
Bank-, kredit- och penningväsen.
Försäkringsväsen.
Btlon.k[26]e aD?'' tjänstepeusionsför8»k''''insens organisa
Frwiä“®SUtred,
ni?SeD- FörBlafr tU1 ,a- om försäkringsrörelse
m. m. 1. Lagtext. [33] 2. Motiv. [34]
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.
Andlig odling i övrigt.
18/nirS •äfariönesakkunniga. Betänkande med förslag
,bostållsördning för folkskolans lärare m. m. [8]
19ro’i öra iimversitetsberedning. 1. Docentinstitutionen.
a„r,"C-''Ba<[emoka Järarbefattningar samt anslag till
r*cnvetenskaPBga utbildningen m. m. [SI]
,■£ “r,s skolatrednings betänkanden och utredningar.
IV. Skolpliktstidens skolformer.
2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till undervi8nmgsplaner.
[15]
4. Realskolan. Praktiska linjer. [14]
VI Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och
undervisning. [311
''yfJ- Radio och film i skolundervisningen. [72]
Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande in. m.
Del I- [12] Del 2- Hjälpkrafterna. [87]
bocialutbildmngssakkunniga. 2. Utredning och föislag
rörande statsvetenskapliga examina m. m. 130]
Betänkande med förslag till förordning ang. allmänt
kyrkomöte m. m. [32]
Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna
m. m. Del 2. [50]
Utredning ang. regleriDg av deu territoriella församlingsindelningen
i Stockholm. [54]
Utredning rörande sexualundervisningen i högre skolor
]am,„ förslag till handledning i sexualundervisning
för lärare i högre skolor. [55]
Betänkande och förslag ang. det fria och frivilliga folkbildmngsarbetet.
Del 1. Allmäns folkbildningsarbete.
[Öb]
Betänkande ang. socialvetenskapernas ställning vid
universitet och högskolor m. m. [74]
De medicinska högskolornas organisationskommitté. 1.
Organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk
forskning. [76]
Naturvetenskapliga forskningskommittén. 2. Förslag
^h reformer rörande doktorsavhandlingar och annan
publiceringsverksamhet inom naturvetenskaperna.
Den marinbiologiska forskningen. Utbildningen av
laboratonebiträden. [77]
Försvars väsen.
Betänkande med förslag ang. uniformspliktens omfattning
för viss personal vid försvarsväsendet. [4]
Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begränsa
antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten.
[7]
Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser
om uppfinningar m. m. av betydelse för rikets
försvar. [25]
Betänkande med förslag rörande officersutbildningen
inom armén m. m. [38]
Betänkande med förslag ang. hemvärnet. [59]
Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan befäl
och meniga inom krigsmakten m. m. [75]
Betänkande med förslag till strafflagstiftning för krigsmakten.
[83]
Betänkande ang. revision av det militära rättegångsväsendet.
[91]
Försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande,
förslag till lönegradsplaceringar, tjänstebenämningar
m. in. [94]
Betänkande med förslag ang. lönereglering för fast anställt
manskap vid försvaret m. m. [95]
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Personregister.
381
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*
A
Aaby-Ericsson, A. V.
Aaby-Ericsson, R. B. . .
Aaröe, V. M. L.....
Abenius, H.......
Abramson, E. L. . . .
A damsson, H.....
Adelsköld, Elise . .
Adiels, Hj.......
Adler, A........
Adolfsson, T.....
Agge, K. I......
Agnell, Anna Lisa . .
Ahlander, B. O. . . .
Ahlberg, A......
Ahlberg, C. A.....
Ahlberg, C. E. N. . .
Ahlberg, G. A.....
Ahlberg, Iris ....
Ahlberg, T. V. A. . .
Ahlbom, S. V.....
Ahlgren, J. G.....
Ahlgren, N......
Ahlkvist, K. E. (I)
Ahlman, H. W:son
Ahlmann, H. J. K. W.
Ahlmark, S......
Ahlström, B.....
Ahnlund, B......
Ahnsjö, S.....
Ahrbom, N. O ...
Ahrnborg, B. S. . . .
Akselsson, L.....
Albert, B.......
Alexanderson, K. E. .
Alfvén, H. O. G. . .
Algott, S. A.....
Allard, K. A. H. (II) .
Alling, K. G.....
Allstrin, L. B.....
Alm, G. O......
Alm, M. P......
Alm, Ulla G. (I)o. . .
Almgren, C. E. A. . .
Almgren, S. G. . . .
Almiöf, E. V.....
Almroos, A......
Alsén, O.......
Althin, T. K. W. . .
Alvén, Hildnr M. . .
Alwerud, S......
......I Fö 4
...... I Jo 27
...... I Jo 22
......I H 23
. . I E 37; II Fo 4
. . . I H 9; II S 1
......I E 22
......I H 20
......I H 26
......I Jo 8
... I Ju 19, E 27
....... I Fi 27
......I E 27
.......I Ju 20
.......I E 1
.......I H 5
.....I E 4, 24
....... I Fi 39
.......I S 38
.......IS 26
.......I S 42
.......I Fö 15
.......I H 22
....... I Ju 37
.......I E 7
....... I Ju 38
....... I Jo 32
....... I Jo 17
.......IS 34
.......I E 21
......II U 3
.......I K 21
.......I Fö 9
. I Ju 31, H 19, E 21
.......I E 36
. . . . I S 10. Fi 33
. . . . I E 37, II 21
.......IS 15
... I Jo 11, Fi 33
......I Jo 9,18
......II Fo 7
. I Ju 22. E 38, II 28
.......I Fö 1
....... I Fi 43
......I Jo 8, 21
.......I Fö 9
....... I Ju 13
.......I E 23
... I S 34; II Fo 4
....... I Jo 35
Anderberg, A. H...........I E 18
Anderberg, H. R. (I) .....I Fi 10, Jo 22
Andersson, C.
......IS 44 ...... I Jo 34 |
|
(1)..... |
.....II Fo 4 |
.. J...... |
. . . . I Fi 10, 14 |
E. W..... |
......IS 42 |
O. L. ... |
...... I Jo 27 |
I....... |
.....I E 22, 38 |
Andersson, C. O. H..........II Fi 2
Andersson, D. E......I Fi 21, E 24, 38
Andersson, E. R...........I S 41
Andersson, E. Y..........I Jo 21
Andersson, Ebon (II) . .IS 20, Fi 29, 39, E 2
Andersson, Elsa..........II Fo 6
Andersson, F. Y.......... I K 7
Andersson, G.............IS 48
Andersson, G. A.........II Fo 3, 6
Andersson, G. K. H........ II Fo 7, 8
Andersson, G. L. (II) ........IS 15
Andersson, G. O...........I E 28
Andersson, H. B. W..........I Fi 35
Andersson, H. G...........I Jo 4
Andersson, I.............I Fi 33
Andersson, J.............I H 16
Andersson, J. A. (II) I Ju 23, K 30, Jo 4, 6. 7, E 40
Andersson, J. E. (I) ... I Fö 15, S 38, Fi 11
Andersson, Jones Erik (I) .... I E 24, 32
Andersson, K.. A. M. (II) . I Jo 4, 11, 16, 27,
Andersson, K. H. (I)
Fi 7, Fo 4
. . I H 24
Andersson, K. J. B. (II).......I Ju 32
Andersson, K. O. H. (II) ... I S 12; II S
Andersson, K, O. W.........I E
Andersson, Kaj
Andersson, L. E
Andersson, O. .
Andersson, P. V.
Andersson, S. . .
Andra, S. K. . .
Andra, T. J. E. .
André, L.....
André, S.....
Åndrée, T. E. . .
Andreen, N. . . .
Andrell, Maria
Andrén, G. (I) . .
Andrén, N. B. E.
Anneli, Anna-Lisa
Antoni, N F. G. .
Apelpvist, S. . .
(II)
1
38
I H 28
I Jo 19
. I Fi 33
. I Jo 18
. I Fö 15
. I Fö 19
. I E 1
.IS 15
. I H 13
E 38.
. . . I H
...IS
I Ju 37, E 27
. . . I Ju 41
. . I S 40, 45
. I Fi 16, 40
. . . I Jo 30
I
49
24
32
Förkortningarnas betydelse; se innehållsförteckningen
382
Riksdagsberättelsen.
Appelberg, K. F...........I J17
Appelquist, Elsa...........I H 31
Appeltofft, 0. H..........I H 2, 22
Arnberg, K. G. T...........I Jo 12
Arnegren, 0. A. P:son.....I E 10, Jo 22
Arvas, C. G. B. ...........I H 6
Arvidson, E. S. 1..........I E 38
Arvidsson, A.............I Ju 19
Arvidsson, K. A. V. . . .1 Fi 21, E 14, Jo 6
Askelöf, I. T.............1 Jo 13
Asker, N. E. P............I E 49
Aspelin, G..............I E 27
Asplund, E. G............I Fö 11
Asplund, T..............I H 18
Assarsson, S.............IS 21
Aste, J. G..............I Fö 2
Atterberg, K.............I Ju 20
Aurivillius, Monica........I E 1, 19
Axelson, E. A............II Fo 8
Axelsson, J..............I Jo 16
Axén, T. R..............I Fö 13
L.
B.
Backlund, G. I. . .
Backman, H. R. . .
Backström, A. . .
Baeckman, O. . . .
Bseckström T. . . ,
Bmckevold, A. F. .
Bager, E. B. E. . .
Bager, J, H. . . .
Bagge, A J. F. . .
Bagge, G. (II) . .
Bahrke, IV.....
Bark, H......
Beck-Friis, C. S. (I)
Becker, Anna . . .
Beckman, K. E. . .
Beckman, N. A. T. .
Beer, II......
Behring, I. A. . . .
Behrman, B. W. . .
Beijbom, G. O. L. .
Belz, F. A. A.
Bendelius, K. A. R.
Bendz, G. M. E. . .
BengtBon, K. . . .
Bengtsson, B. X. . .
Bengtsson, O. . . .
Bengtsson, O. F. . .
Bengtsson, Th. . .
Bengtsson, Y. . . .
Bennich, L.....
Berg, A. E. . . .
Berg, B. G. A. . .
Berg, J. G.....
Berg, X. R.....
Bergdahl, C. E. . .
Bergelin, S. O. . .
von Bergen, J. A. .
Bergendal, R. . . .
Bergenfeldt, E. M. .
Berger, O. A. . . .
Berger, T......
Berger, Å. B. H. .
...... I Fö 15
...... I Jo 10
......I Fö 9
......II Fi 4
......II Fo 6
......I Fi 7
S 3, E 16; II S 2
......I K 21
......I K 17
.....I E 1, 18
.....I H 21
.....I E 38
I Jo 17; II Fo 4
.....I S 32
.....I Ju 21
.....I Ju 18
.....I Fo 2
.....I S 14
.....I H 19
.....I S 38
. • • . . I K 8
.....I E 1
.....I Ju 9
.....I S 23
.....I Jo 36
.....I Ju 38
.... II Fo 7
.....I H 26
I Fo 3; II Fo 7
.....I K 26
.....I S 21
.....I Fö 15
.....I E 34
I Ju 23; II Fo 7
.....I Fö 9
.....I Fö 15
. 1 Fö 18, S 23
. . . I Ju 18, 19
.....I S 39
. I K 2, 29, Jo 11
. . I K 20, Jo 19
.....I E 43
Berggren, A.
Berggren, B. E.
Berggren, G. H
Berggren, H. . .
Berggren, H. A. .
Berggren, X. C. TV
Berggren, S. X. IV
Bergh, A.....
Bergh, K. R. (I) .
Bergh, N. A. G. .
Bergius, E. V.
Berglind, J. H. .
Berglund, H. . .
Berglund, H. J. .
Berglund, K. G. .
Berglund, K. G. H
Berglund, K. H. F.
Berglund, X. H. .
Berglund, S. F .
Berglöf, L. . . .
Bergquist, J. A. .
Bergqnist, Th. E. X
Bergqvist, J. E. A.
Bergstedt, C. J. . .
Bergsted t, L. P. V. .
Bergsten, G.....
Bergstrand, K. J. H
Bergström, B. G. . .
Bergström, C. A.
..........I Ju 22
..........I Jo 15
..........I E 6
..........I H 6
..........II Fo 3
..........I Ju 32
..........I Fö 16
..........I S 24
..........I E 25
.......I Fö 20, H 35
..........I H 11
..........IE 38
..........I K 1
..........I K 23
..........IFö 9
..........IFö 15
.......I Ju 11, 15
......I Jo 16, 21, 33
..........IFö 17
I Fi 19, E 44, Jo 20, 29, 40
.......I K 26
I Ju 14, 41, S 18, 30,
36, 50, Fi 6, 15, E 9
......I Fi 37
.......I Fi 26
.......I H 12
.......I E 16
......I E 33
......II Fo 2
I H 18
(I)
Bergström, G.............I S 14
Bergström, Greta..........I H 31
BergBtröm, K. A. E. (II).......IJu31
A. E. (II) . |
||
(i). . . . |
I Fi 18, |
31; |
(i) . . . . |
||
IVisborg, F. |
... I |
D i |
.. E. B. . . |
15
I S 38
2, Fo 2
Bergvall, J. H
Berling, E. B.
Bernadotte af
Berthelsson, A
Beskow, B. G............I K 22
Beskow, C. A.............I Fi 35
Beskow, E. A..........I E 23, Jo 13
Beskow, G..............I Ju 38
Bexelius, E. G......I S 14, 18; II S 3
Bexelius, T. A,
Biide, T.....
Birch-Lindgren, G
Birke, G. E. (II)
Bjelle, E. A. . .
Bjured, G. . . .
Bjurström, O. G.
Björck, K. A. TV.
Björck, J. T. (I)
Björk, S. L. .
Björkeson, G.
Björklund, G.
Björklund, L.
Björkman, V.
Björkqnist, E. G. A
Björn, E. O. F. . .
Björnberg, B. A
I K 24, 30
......I H 3
......I E 48
I S 20, Fi 34, E 15
... I Fö 15, Fo 2
......I K 28
......1 U 6
. . . I E 15, H 14
...... I Jo 38
......I Fi 15
......I E 36
.....II U 2
... i: S 45, K 1
. . . .'' I S 23, 29
. . . . IS 3,21,43
.... I Fi 18, 29
. I U 6, H 25, 27
Björnsson, J. E. (I).........II Fo 4
Bladh, E, H.............I Fi 39
B1«, F. G............1 E 27, 33
B1°m, S. D..........I S 21; II S 2
Blomberg, A. M. R..........I K 16
Blomberg, I. IV...........I E 38
A. G.
A. . .
A. (II)
Personregister.
383
Blomberg, Ingeborg
Blomgren, E. J. . .
Blomkvist, B. . . .
Blomqnist, K.. S.
Blomquist, S. K:son
Blomqvist, G. . . .
Blomqvist, H. K. G.
Boberg, S.....
Bodin, N. A. ...
Boethins, G. ...
Boéthius, Gerda . .
Boethins, S. B. . .
Bogren, G. H. . . .
Bobeman, E. C:son .
Bohlin, T. B. . . .
Boblinder, E. J. E.
Bohm, E. S. ...
Bohm, S......
Bohmansson, G. . .
Bolin, A. S. B. . .
BoliD, E. I.....
Bolin, H......
Bolinder, N. L.
Boman, H.....
Boman, K.....
Bonnier, G.....
Bonow, K.. D. M. .
Bonow, M.....
Borelins, Astrid . .
Borg, A. W.....
Borgström, N. O. G.
Borrman, Stina . .
Bossens, E.....
Bonveng, G. A. . .
Bouvin, S. E. H.
Boye, Agnes . . .
Brandrup-Wognseo,
Brandt, E. R. (Ill •
Branting, G. (I) . .
Branne, E. G. . . .
Braunstein, A. G. "V
Bredal-Bauer, J. F.
Bredberg, A.....
Bredberg, Greta . .
Brinck, G. F. . . .
Brinck, P. E. H.
Brinkmar, A. . . .
Britth, L. G. . . .
Brodén, E. H. . . .
Brodén, Märta . . .
Brolin, N.-E. . . .
Broomé, J. R. B.
Broomé, J. T. A.
Broström, Jane
Broström, S.....
Browall, G. . . .
Browaldh, K. E. . I
Brundel], A. . .
Brnndin, G. G. .
Brnnes, L. M. . .
Brunnberg, A. O. R
Brnno, C. A. . . .
Brnsewitz, A.. K A
Brusewitz, S. I. .
Bryntse, I. . . .
Brännberg, C. M. 1
Bucht, S. F. V. .
.........I E 19
.........I H 25
. . . . I Jo 16; II Fo 4
.........I E 37
.........I Fö 15
.......I S 15, 51
......... I Fi 10
......I Ju 39, Jo 17
.....I Ju 25, Fi 11
.........IS 9
.........I E 18
.........I E 14
......... I Jo 17
.........I U 1
.........I E 45
.........I E 28
......... I Fo 15
.........I H 20
.........I E 15
.........I IT 5
.........I E 22
.........I Fö 5
.........I K 14
........I H 26
.........I S 23
......... I Jo 16
. IE 9, Jo 16, 34; II Fo4,5
.........I H 30
.........I S 40
.......I S 3, Jo 36
J. . I H 20, 30: II Fo 4, 8
.........I E 38
.........IH 6
.......I Jo 5, 22
......... I Jo 19
.........I Fo 2
T.........I E 12
......... I Fi 11
........IS 25
.........IK 4
........ I Jo 19
.......I Fi 11. 28
.......I Fö 2, 11
.........I E 45
......I Ju 7, 12
........II Fo 8
.........IS 23
..........I Fö 4
. . I S 14. Fi 15; II S 1
.........I E 30
.......I E 3, 43
....... I Fö 19
........I Fö 9
...... I Fi 27
.........IS 26
........II Fo 6
Fi 28, 33. H 20, 29; II Fi 4
......I Fö 5
..........I H 22
.........II Fi 4
...... I Ju 37
.........I E 27
. . . . I Ju 27
. ... I II 14, 15; II Fo 5
..........IS 23
.......I S 16, 39, E 48
.......... I Fi 13
Burman, B. .
Bylébn, G. . .
Bylund,o J. G.
Bysjö, Å. S. . .
Byström, C. . .
Byttner, J. T.
Bång, O. G. M
Bäck. G. H. H
Bäcklund, O.
Bärg, A. J. (Il
Böckert, Signe
Börjesson, A.
Börresen, T. .
Böök, K. E.
Böös, C. C. .
Böös, G. M. E.
.......I E 12
.......I H 21
.......I H 2
.......I Jo 6
.....Il Fo 7, 8
. I Fö 11, S 22, E 48
..... . I K 26
.......I E 50
....... I Jo 17
. . . I Ju 25. Fi 11, 26
........I S 21
. . . I Jo 13; II Fo 4
........I H 31
I H 14, 15; II U 2, Fo 5
........I K 25
......I H 18, 25
C.
Carbell, E. E. E. . .
Cardell, Karin . . . .
Carell, E. A. H. . . .
Carlborg, P. A. H. . .
Carlborn, C. Hj. . . .
Carle, B.......
Carlheim-Gyllensköld,
Carlholm, E. G.-A. . .
Carlson, Ann-Beat . .
Carlson, S.-L.....
Carlsson, A.....
Carlsson, B. A. B. . .
Carlsson, C. A. . . .
Carlsson, G.....
Carlsson, G......
Carlström, O. L. (II)
Carlsund, A. ...
Carpelan, I. B. T. .
Cars, G. F. O.
Casparsson, K. R. .
Cassel, L. D. . . .
Cassler, A. L. . . .
Cavallin, S.....
Cedergren, Elsa . .
Cederlund, C. F.
Cederström, A. . . .
Cederström, H. . .
Cederwall, G. F. E.
Cervin, N. H. . . .
Charpentier, J. R. H.
Christensen, H. E. .
Christenson, A. . .
Christensson, J. . .
Cbristiernin, Elvira
Christoflersson, O. .
Cböler, C. G. ...
Clason. P......
Clemedtson, E. . .
Collett, J......
Collin, Karin . . .
Collinder, S. T. . .
Corin, G. E. M. . .
Cornelinsson, S. . .
Crafoord. C.-G. . .
Cramér, C. H. . . .
Cronmark, J. E. H.
Cronvall, M.....
.......II Fo 6
.......I E 1
.......II S 1
.......II Fo 3
. . . I Jo 10; II Fo 4
.......I R 17
i........I Jo 16
.......I E 38
.......I E 30
........I H 26
. . . I Fi 27, 30, Jo 6
......I H 19
........II Fo 7
.......II Fo 4
... I H 20, 26, 29
. . . I Fö 4, Jo 23, 37
.......I U 4
........I Fö 8
........ I Fi 30
. . . . I Ju 21; II S 3
.......I K 26
.....I K 26
....... I Ju 14
.......I Fo 2
.....II Fo 4
....... I Jo 11
........I S 24
. . . I Fö 10, S 12, 19
....... II Fi 2
........I Jo 6
.......I E 37
......I S 15
.....I K 22
......I E 38
..... I Jo 10
........ I Jo 17
..... I Fö 13
.......I H 20
.......I H 27
I S 19. Jo 19; II Fo 6
.......I Jo 19
........I U 4
. . 1 Jo 9, 24; II Fo 8
....... I Fö 14
..... I S 22, H 2
........ II Fo 9
......I S 18
384
Riksdagsberåttelsen.
Cullberg, J. 0. . . |
.......I E 32 |
|
Curman. J. S. . . . |
. . I S 18, E 18, 42 |
|
Curtman, C. W. . . |
I Fi |
17, Fö 2, 6, 9; II S 1 |
D |
||
Dagberg, E. 0. . . |
.......I S 21 |
|
Dahl, C. E. H. . . |
....... I Fi 30 |
|
Dahl, D...... |
.......I E 21 |
|
Dahlbeck, N. . . . |
.....I do 3, 39 |
|
Dahlberg, A. B. C. . |
....... I Ju 11 |
|
Dahlberg, G. ... |
....... I Fi 31 |
|
Dahlberg, G. W. . . |
.....I Fi 24. 36 |
|
Dahlberg, K. ... |
. . . I H 15; II Fi 1 |
|
Dahlgren, I..... |
....... I Fi 29 |
|
Dahlgren, I. J. G. . |
.....I S 28. 32 |
|
Dahlin, E. H. . . . |
. . . I H 9; II Fo 6 |
|
Dahlman, S. V. . . |
.......IC 8 |
|
Dahlstedt, E. G. A. |
....... I Fi 24 |
|
Dahlström, A. . . . |
.......I H 26 |
|
Dahlström, H. A. . |
.......I E 51 |
|
Dahnberg, E. . . . |
....... I Ju 22 |
|
Dahr, E...... |
....... I Jo 18 |
|
Dahr, Elisabeth . . |
.......I E 1 |
|
Dahr. K...... |
.......I E 13 |
|
Danielsen,;''N. . . . |
.......II Fo 7 |
|
Danielson, B. G. E. |
. . . . I Jn 9, Fi 31 |
|
Davidason, Greta |
......I E 1, 30 |
|
Degerstedt, Hj. |
. I Jo 10, 19, H 20: |
|
Dehlgren, S. F. . . |
....... I ju 20 |
|
Delin, B. G..... |
||
Dellborg, C. D. E. . |
.......I H 35 |
|
Dennemark, S. . . . |
. . . I Ju 23: II U 2 |
|
Dickson. W..... |
.......I Fi 9 |
|
Dieden, G..... |
. . . I K 20; II Fo 8 |
|
Diedrich, A. L. . . |
.......II Fo 3 |
|
Digman, H. M. . . |
.......I Fo 3 |
|
Dillén, B. 0. ... |
.......II Fo 8 |
|
Dillner, Elisabeth . |
.......I S 32 |
|
Dillner, H. J. . . . |
. . . I E 24. 38, 41 |
|
Diursson, Vera . . |
.......II Fo 6 |
|
Djurberg. G. ... |
||
Donglas. TV. A. . . |
.......I Fö 1 |
|
Drewitz, E..... |
....... I Jo 28 |
|
Dyrasen, G. P. W. . |
.......I Fö 5 |
|
Diiring, H. I. . . . |
E. |
.......I E 38 |
Eberhardt, G. . . . |
......I S 25 |
|
Eberstein, C. ... |
......I H 15 |
|
Eberstein, G. . . . |
....... I Ju 20 |
|
Eckerberg, E. L. . . |
.......I H 14 |
|
Eckerberg, P. . . . |
.......I S 19 |
|
Eckerberg, P. A. . . |
. . . . I S 45. E 51 |
|
Edberg, R. F. . . . |
. I Ju 27. 40, S 42 |
|
Edde, Annickan . . |
......I E 1 |
|
Edén, J. A..... |
||
Edenman, E. H. L. |
. . . . I Fö 1, E 51 |
|
Edgardh, C. H. H. . |
. . . I Fi 34, E 2 |
|
Ed gren, A..... |
......I K 20 |
|
Edlén, B....... |
......I E 20 |
|
Edling, N. G. S. . . |
......1 E 44 |
|
Edling, N. P. J. . . |
...... I Jo 28 |
|
Edling, S. Å..... |
. . I Ju 24; II U 3 |
|
Edlund, F. G. A. . |
...... I Jo 19 |
Edlund, K, E. V. |
........I S 50 |
Edsberg, H...... |
........ I Fi 30 |
Edsberg, P. G. H. L. |
........I K 10 |
Edstam, B. F. 0. . . |
........ I Jo 12 |
Edstam, H...... |
......I H 28, 31 |
Edström. K. S. . . . |
........ I Fi 17 |
Edström. Th. G. F. |
........ I Jo 17 |
Eggert, E. A. F. . . . |
.... I K 7; II .In 1 |
Ehnbom, C. J. G. . . |
.....I Fi 40, E 49 |
Ehnbom, E. B. A. . . |
........ I Fi 36 |
Ehrenavärd, C. A. . . |
........I Fö 15 |
Ehrnberg, G. Th. . . |
....... II Fo 3 |
Eidem, E. . . |
........I E 18 |
Ek, K. J....... |
........I E 35 |
Ekberg, K. G..... |
|
Ekblom, 0...... |
... I K 12, 26, H 5 |
Ekblom, S...... |
........I S 37 |
Ekbom, C. A. H. |
........1 E 15 |
Ekdahl, G...... |
........I S 31 |
Ekdahl, N. F. G. . . |
........ I Jo 17 |
Ekeberg, L. B. . I Jn 18. 20, 24, 28. 36. Fo 2 |
|
Ekeberg, L.-O..... |
|
Ekelund, Inga . . . ■ |
........I E 1 |
Ekelöf, J. A. A. S. . . |
.....I Fö 1, E 13 |
Ekelöf, P. 0..... |
|
Ekemar, K. E..... |
|
Eketorp, B...... |
|
Ekholm, A. G. R. . |
........I E 1 |
Eklind, D. C..... |
........I Fö 15 |
Eklund, C. A. R. . . |
I Ju 17; II Ju 1. Fo 2 |
Eklnnd. J...... |
........II Fi 4 |
Eklundh, B. E. H. . . |
|
Ekman, C. . . . |
........I H 26 |
Ekman, G. I..... |
........ I Jo 17 |
Ekman, J. L. . . . I |
H 20, 29; II Fo 2, 7, 8 |
Ekström, B...... |
... I Jo 16; II Fo 4 |
Ekström, P. G. J. |
........I Jo 8 |
Ekströmer, L. E. M. . |
........I E 38 |
Ekwall, N. J. . . |
........I H 2 |
Elfving, G...... |
........I Jn 22 |
Elfving, K. I..... |
........ I Fi 10 |
Eliaeson, Å. T. . . . |
|
Eliasson, L. . . |
.....I Ju 22, E 38 |
Eliasson, P...... |
........ I Jo 19 |
Elldin, H..... |
........I E 28 |
Elliot, C. W. . |
.....I K 1, 6, 22 |
Elliot, K. E. . |
. . . . I Jo 39, H ii 36 |
Elmér, Å. 11. A. . . . |
........ I Fi 31 |
Elmgren, B...... |
.......I S 34 |
Elmgren, B. F. (I) . . |
........I E 34 |
Elmgren. J. K. G. . |
........I E 38 |
Elrahed. E. Y. . |
........I Jo 6 |
Elmroth, A. E. |
........I K 31 |
Elofsson, G. . . . |
........ I Fi 33 |
Elsin, P.-E. . . |
........ I Fi 37 |
Elvefora, B. E. ... |
|
Enderstein, P. E. . . |
........II Fo 4 |
Eneborg, H..... |
........I K 20 |
Eneborg, H. G. E. . |
........ I Jo 19 |
Enervald, G. . . |
........IS 23 |
Engberg, N. F. . . |
|
Engel, G. A. G. . . . |
.......II Fo 6 |
Engelstedt, E. C. L. . |
|
Engfors, B. G. 0. . . |
|
Engkvist, 0..... |
|
Engkvist, 0. Th.. . . |
|
Englund, A..... |
I Ju 39, Jo 17; II Fo 7 |
Personregister.
385
Englund, E. V............I Fi 31
Englund, 0.....•........I K 12
Englund, Å..............I S 38
Engstrand, A.........• ... I H 28
Engström, E. M.......I Fö 6, S 14, 48
Engström, H. 0. T..........II Fo 6
Engströmer, T............I E 17
Engzell, G. . . . I Ju 27, U 4, H 15; II S 3
Enhörning, H. A..........I S 7, 52
Enochsson, E. A...........|I E 44
Enström, A...........I K 20, Jo 19
Ericson, F. C. W........I Fö 9, S 24
Ericson, J. E. (I).......I E 28, 32, 51
Ericson, S. H:son.........I Fö 15
Ericsson, A. G. E...........I Jo 35
Ericsson, C. E. (I).......I Jo 23, H 27
Ericsson, F............I Fi 8, 34
Ericsson, J. A. R...........I Jo 19
Ericsson, K. A............II U 3
Eriksson, C. A............II Fo 8
Eriksson, E. G. E. (II) . I Ju 9, 29, Fi 27, E 31
Eriksson, G. A............I Ju 19
Eriksson, G. E............I E 46
Eriksson, G...........IS 23, Jo 16
Eriksson, G. T.........I Ju 22, S 35
Eriksson, J. A.........I Ju 14, S 10
Eriksson, J. B.............IS 14
Eriksson, K. E............1 Ju 11
Eriksson, K. . . I Fö 11, Fi 38, H 2; II U 2
Eriksson, Nancy..........II Fo 6
Erlander, T. F. (I).......I S 19, E 38
Erlansson, A.............II Fo 4
Ernmark, A. G...........II Fo 6
Ersman, N. S.............I Fö 5
Essén, E...............I Ju 22
Essén, G...............I Jo 17
Ewerlöf, K. G. (I).......I U 6, Fö 15
F.
Fagerberg, J. A...... |
... I S 16 |
|
Fagerberg, K.-A..... |
. . . I Fo 1 |
|
Fagerholm, P. H. (II) . |
... I S 36 |
|
Fahlander, N. L..... |
||
Fahlman, T........ |
... I S 15 |
|
Falck, K. R....... |
. I E 25, 38 |
|
Falk, E........ |
. . . II Fo 3 |
|
Falk, E. J. L....... |
... II S 1 |
|
Falk, K. B. G. F. H:son |
• « |
... I Fö 9 |
Falk, N. J....... |
... I Jo 4 |
|
Falk, S. S. T....... |
... II U 2 |
|
Fallenius, B. A..... |
I Jo |
13, 16, 17, 41 |
Fallenius, H...... |
... 1 II 34 |
|
Fast, J. E. G. (11) . . . . |
S 3, |
. I Fö 11, 13, |
Fasth, E. L...... |
||
Fellenius, V....... |
... I K 26 |
|
Fernqvist, L. G..... |
... I S 30 |
|
Fischer, Ida...... |
...IS 15 |
|
Fischer, Ingrid .... |
... I E 37 |
|
Fjällström, 11...... |
. . . 1 Jo 19 |
|
Flinck, H. L...... |
. . . I E 38 |
|
Flink, A........ |
... 1 K 20 |
|
Flodin, II....... |
. . . I Ju 20 |
|
Flod kvist, G. F...... |
... I K 31 |
|
Flood, Hulda..... |
. . II Fo 6 |
|
Florcnius, G. A..... |
... I H 20 |
Dilmnq till riksdagens prot. 1947. 1 sand.
Florin, C. R.............I Jo 39
Flyboo, T..............I H 33
Flytström, A. Th..........II Fo 4
Folkard von Scherling, F. A. J. . I Ju 28; II U 3
Fontell, E..............I S 41
Fornander, S. G. E.........II Fo 3
Forsberg, A..............IJol9
Forsblom, E.............I K 21
Forsgren, K.-G............IS 23
Forslund, J. A. (I).......I S 18, K 16
Forsman, K. H. G..... 1 H 14
Forsselius, E. J. E..........I K 22
Forssman, P. H............I Ju 35
Forsström, E. G. A..........I E 51
Fransén, H..............I H 11
Franzén, Karin...........I Jo 35
Fredgardh, F.............I Jo 16
Fredholm, H.............I Jo 24
Fredlund, G. ............I H 34
Fredricsson, K. Å...........I Fi 33
Fredrikson, T............II Fo 8
Fredriksson, E...........II Fo 7
Fredriksson, K............I Fi 33
Fredriksson, V. A...........I E 1
Frendin, T..............I H 21
Friberger, E. G.........I S 8, 10, E 13
Frick, B. R.............I H 14,15
von Friesen, E............I Jo 10
von Friesen, O. B. (II)......I E 38, 48
Frisell, G...............I H 20
Frisell, E. G.........I U 2; II Fo 8
Frost, R. V..............I H 12
Fröberg, J..............I Jo 12
Fröjer, K...............I Jo 16
Fröléen, S..............I S 28
Frölén, G. H. F............I K 32
Fröman, K. A.............I K 9
Funke, G. W..........I E 20, 33, 36
Furuskog, K. J............I Fi 31
Fåhraeus, R. S............I E 48
Farm, H. G. E. A...........I E 38
G.
Gabrielson, A.....
Gabrielson, E. V. . .
Gabrielson, L.....
Gabrielsson, A. T. N.
Garpe, D. A. J. . . .
Gauffin, A. W. R. . .
de Geer, J. G. G. . .
Gei jer, A.......
Geijer, J. L......
Geijer, P. A.....
Gcjrot, C.......
Gcmzell, C......
Genborg, H. I. . . .
Gerdrup, F. G. . . .
Gerentz, S. T. . . . •
Gerhard, I......
Gezelius, L. E. B. (II)
Gihl, K. S. T. N. . .
Gillberg, K. E. . . .
Gillgren, L......
Gillström, A. K. (I) .
Giöbel, G.......
.....I H 26
.....IS 15
. . I Fö 8, Fi 33
.....I K 13
.....I E 41
.....I E 23
.....I Fi 33
..... I Fö 15
.....I Ju 11
.....I H 23
.....I II 32
I K 14, 16, Fi 23
.....I K 27
.....II S 2
.....I H 25
..... I Jo 24
. . . . I Ju 7, 9
.... I U 3, 5
. I H SO; II Fo 8
.....II Fo 6
.....I S 36
..... I Jo 23
25
386
Riksdagsberåttelsen,
Gjöres, A. (I) . . . .
Goldkahl, A. E. . . .
Gonäs, E.......
Gorthon, S......
Goude, S. N.....
Grabe, A. G.....
Grafström, S. Hj:son .
Grahn, E. G.....
Granath, A......
Granat, H. A.....
Granér, P. E.....
Granholm, A.....
Granholm, Hj.....
Granholm, J. H. . . .
Granlund, S. Å. . . .
Granström, E. A. . .
Grape, A.......
Green, E.......
Gréen, S. G.....
Grewin, J......
Grill, C. L. C. C. . .
Gripmark, W.....
Groth, C. E. L. . . .
Grundström, S. . . .
Gränebo, C. P. V. (I)
Grönquist, E. A.
Grönvall, C.-E. . . .
Grönvall, Marta . . .
Grönvall, S. I.....
Grönwall, T. H. E. .
Gullander, A.....
Gnnnars, E......
Gunnarsson, G. O. X. .
Gustafson, D.....
Gustafson, E. M. . . .
Gustafson, K. Hj. (II)
Gustafson, M.....
Gustafson, T. V. . . .
Gustafsson, E. A. . .
Gustafsson, G.....
Gustafsson, K. G. . .
Gustafsson, Y. H. . .
Gustavson, J. A. (I) .
Gyllenberg, C. E. . .
Gyllenswärd, C. . . .
Gynnerstedt, T. V. K.
Gålsman, Ester . . .
Gårdstedt, B.....
Gärde, A. B......
Gärde, J. N......
Gärde-Widemar, Ingrid
Göransson, E. W. Z .
Göransson, G.....
Göransson, H.....
Göransson, H. P. . . .
Göransson, K. H. . .
......I H 1
......IS 21
......IS 31
......I H 18
. . . I H 31, Fo 2
.... I H 22, 23
......I U 3
. . . • . . I S 36
......I S 20
.......I Eö 1
......I E 24
......I K 8
......IS 8
......I E 13
...... I Fi 41
.... I Jo 16, 19
...... I Ju 20
......I E 39
...... I Jo 38
......I S 23
......I K 21
...... I Ju 19
......I Eö 13
...... I Jo 16
.....II Fo 5
......I E 44
.....II Fo 8
......I E 1
......I K 32
.....II U 2
. . . I Jo 16, H 20
......I S 42
......I E 27
.....I S 29
......I Fö 9
I E 23, Jo 31, 39;
II Fi 4
......I Fö 5
......I E 36
...... I Jo 16
......I H 32
......I E 3
......I Jo 8
......I E 6
......I H 3
......IS 19
......I E 50
.....II Fo 7
......I H 27
I K 3, 27; II Fo 1
I Ju 13, 21, 27, 34
...... I Fi 39
......I S 13
......II Fo 7
...... I Ju 19
.....I E 6. 45
......I K 23
Haage, H...........I S 45, E 24
Haara, W..............I Ju 43
Hackelius, A.............I Fö 16
Hadding, A. R..........I E 20, 27
Hasggblom, E. E. (II)........I Fö 6
Hafström, A. G. G:son . . . . I S 18; II Ju 1
Hagander, J. H...........II Fo 4
Hagander, J. O...........II Fi 2
Hagardt, S. A. O.......I K 12, 22, 26
Hagberg, A. E......I Ju 23, K 19, Jo 1
Hagberg, E. R. (II) . . . I Ju 27, K 11, Fi 31
Hagberg, G..............I H 27
Hagberg, K. H. (II).......I Fö 15, 20
Hagbergh, C. E............I Ju 30
Hagberth, N. E..........I K 19, 24
Hagelin, N. P......I S 20, 53; II S 3
Hagstrand, E. F........... I K 4
Hagström, B. K. G......... I Ju 21
Hagström, S. A. H.........II Fo 9
Hagström, S............I Fi 38
Hagärd, S. A. A. (II).....I S 14, 20, 21
Hahr, H...............I K 2
Hain, R. J. F............II Fo 7
Hakelius, A..............I Jo 22
Hakeman, Elin...........I S 21
Hall, D...............I Fi 33
Hall, D. E. (II)...........I Fö 15
Hall, G. V...........I K 18, H 24
Hall, M...............I Ju 28
Hallagård, G. A. (II)....... IJoll
Hallberg, B. O. C. L.........I E 8
Hallén, H. M. (II) . . . . I Ju 41, E 3, 8, 45
Hallenberg, E.............I Ju 39
Hallgren, H............II Fo 8
Hallgren, H. H............I K 8
Hallin, G. E.............I Fö 2
Hallin, S. G. Y............I Jo 8
Hallnäs, S..............1 Fi 33
Hallström, K. E...........II Fo 3
Hammar, H. G. E...........I E 13
Hammarskiöld, A. P.........II Fo 8
Hammarskiöld, S. L. .1 Fi 40, Fo 1; II Fo 3
Hammarskiöld, T. L.........II U 2
Hammarskjöld, B. G. Hj......I Jo 16, 35
Hammarskjöld, D. H. A. C......II Fi 1
Hammarsten, E............I E 33
Hamrin, C. F. P..........II Fo 4
Hamrin, Greta...........I S 28
Hansén, D..............I K 18
Hansen, F. H. R...........I S 15
Hansson, G..............I H 21
Hansson, H. O. G........I K 12, 26
Hansson, N. H..........I S 21, 43
Hansson, N. O............I Fö 15
Hapaniemi, O.............I Ju 43
Harland, E..............I H 18
Hartman, C. O............I E 45
Hartmann, L..........I Ju 22, S 14
von Hartmansdorif, C.-H........I S 25
Harvard, O. G............IS 2
Hartzell, H............. I Ju 39
Hasselvall, K. M.......... I Fö 18
Heckscher, G. E.
I Fö 5, 21, S 44, E 2, 9
Hedefalk, B..............I H 17
Hedelius, F. E. O..........II Fi 3
Hedfeldt, N. E.........I Ju 20, S 36
Hedkvist, C..............I S 24
Hedlund, G. (II) . I Ju 39, S 25, K 24, Jo 17
Hedlund, K. V............I E 38
Hedlund, V. V. (II) . I Ju 25, 29, E 16, Jo 19
Hedqvist, A. S............I K 8
Hedqvist, P. G............I E 18
Hedulff, E. N:son.........II Fo 3
Hedvall, J. A.............I E 13
Personregister,
387
Hedvall, J. G.............I E 28
Hedvall J. J.............I S 50
Heidendahl, N. M.........I Jo 14, 16
von Heidenstam, E........I H 20, 29
von Heidenstam, R. M.........I II 1
Heiding, G. A..........I K 23, 32
Heimbiirger, H. A...........I K 5
Heimbiirger, Karin..........I E 38
von Heland, K. E. H. (I). .1 Fö 15, 20, H 1
Helander, D. A. Y........1 E 43, 45
Held, G...............I Jo 25
Helgesson, H. I. R..........I K 26
Helgesson, R...........II Fo 7, 8
Helin, SI. S............. I S 12
Hellbacken, G. K. (II).....I K 6, Jo 4
Helidén, B. E.............I Fi 30
Helleberg, N.............I Jo 15
Hellerström, S. C. A..........I E 15
Hellman, A.............II Fo 6
Hellman, O. A............I E 46
Hellqnist, C. G. I...........I K 11
Hellqvist, H.............I K 12
Hellstedt, E. F...........II Fi 2
Hellstedt, E. S............I S 18
Hellström, A.............I Jo 17
Hellström B. H............I E 21
Hellström, J. G. L...........I E 15
Hemberg, P. J............I H 33
Hemmar, A..............I H 33
Hemming-Sjöberg, A.......I Ju 20, 34
Henkow, K. H..........I Jn 7, 43
Hennings, Betty...........II S 3
Henriksson, E. V...........I Jo 37
Henriksson, N. T...........I Jo 30
Henriksson, S.............I Fo 3
Henriksson, T.............I H 20
Henriqnes, E.........II Ju 1, Fo 2
Herbe, G. H.............I Jo 12
Herlitz, C. W............I E 4, 38
Herlitz, N. (I) . .1 Jn 10, U 3, S 37, K 19, 24
Herlitz, N. A........I K 19, 24, Jo 17
Herlitz, N. E.............I S 32
Hermanson, C.-H.........I Fi 11, 39
Hermansson, Ester..........I E 38
Hermansson, J. A. (II)......I H 2, 22
Hermansson, T............I S 23
Hermelin, Gunni...........IE 6
Hermelin, Honorine.........I E 38
Hernelius, A.............I H 31
Hernlund, C. A. V..........I Jo 28
Hérnod, T. R...........II Fo 3, 8
Herslow, C..............I H 20
Hessel, N. O.............I Jo 8
Hessel, 8..............II Fo 6
Hesselbom, K. E. (I).........I Fö 20
Hesselgren, O.............IS 3
Hessle, C. H. W...........I H 12
Hessle, C. W. ... I S 18, K 18, Jo 9, 18, 24
Hessler, J. T. H...........I S 14
Heoman, M............ I Ju 19
Hillbom, Karin...........I E 16
Hillman, B. A............I E 38
Hirdman, G. G..........I E 22, 38
Hjelmqvist, B. O.........I E 22, 52
Hjcrtén, K. H. R...........I Ju 3
Bjolman, T. H. F..........II Fi 2
Hjort, K. G. M............I H 24
Hjärne, U. G. E:son.........IE 1
Hjärre, A..............I Jo 41
von Hofsten, Birgitta........ I Ju 22
von Hofsten, E. G. N........ I Jo 11
von Hofsten, S. E. C......I S 21, E 17
Holm, N. F..............I E 14
Holm, P...............I S 13
Holmberg, G. A....... I H 14; II Fo i
Holmberg, H.............I S 37
Holmberg, N. G. (I).........I H 22
Holmberg, S.............I Fö 3
Holmbäck, M. B............I Jo 19
Holmbäck, A. E. Y. (I) ... I E 44; II S 3
Holmdahl, D. E............I E 37
Holmén, F. H.............I S 29
Holmer, U..............I S 38
Holmgren, F. D. J..........I Fo 2
Holmgren, H. K. H......... Il IT 2
Holmgren, L. K. A..........1 E 35
Holmin, G. H............I Fö 15
Holmquist, K............II Fo 7
flolmstedt, E. W. A........I K 12, 26
Holmstedt, I.............I Ju 22
Holmstedt, S. A...........I Jo 31
Holmström, A.............I Ju 39
Holmström, S. J. R........I Jo 16, 34
Hoogland, H............II Fo 8
Hoppe-Gunnarson, Lajla.......I E 1
von Horn, C. C:son.....I U 2; II Fo 8
von Horn, K. R. L. R. . . . I H 1, 12, Fo 2
von Horn, R. C. F. B.........I Fö 18
Horney, N. .............I Ju 38
Hovgård, T. Å........I Fo 1; II Fo 4
Hugo, Y............I Jn 20, K 2
Huggert, E. W............I E 13
Huldt, Å...............I H 28
Hult, W. P. A...........I E 2, 27
Hultén, J. O.............I E 33
Hultgren, G. A. E...........I E 6
Hultin, S...............I E 13
Hulting, H. R. G..........II Fo 4
Hultman, A..............I H 3
Hultman, G..........I S 15; II Fo 7
Hnltman, G. A............I K 29
Hultqvist, A. A............I Fö 9
Hultström, L. A. I..........I S 36
Hnss, E...............I K 21
Hyrenius, H...........I S 18, Jo 16
Håkansson, J. N...........I E 38
Hård af Segerstad, N. J. G......I K 8
Håstad, E. W (II) I Jn 21, 41, S 30, K 26; II Ju 1
Håård, K. H.............I K 24
Hägglund, J. SI.........I E 40, Jo 8
Hägglöf, B. G............I H 1
Häggqvist, L.............I E 44
Häller, L...............I Jo 24
Hällgren, E. W............I K 18
Hänninger, N. H...........I E 1
Hässelberg, A.............I Ju 22
Högberg, P. E..........Il Fo 2, 8
Högbom, I..............I E 2
Höglund, B.............II Fo 7
Höglund, C. Z. K...........I K 23
Höglund, H. H...........I S 3, 21
Högström, G.............I Jo 24
Höljer, E. J.......I Fi 25, 27, 32, 37
Höijer, E. W.............I Jo 41
388
Riksdag sberått elsen.
Höijer, G.'' . . .
Höjer, Gerda. .
Höjer, I. . . .
Höjer, J. A.
Höjer, K. J. . .
Höjer, Signe . .
Höjer, T. A. H.
Hökerberg, Evu
......I Fö 20
...... I Fi 10
...... I Jo 19
. . . I S 32, Jo 13
......I S 14
I S 19, 34; II S 3
......I E 27
......I K 2
I.
Inghe, G...............I Ju 22
Ingvar, S. I.............I Fi 31
Ingvarsson, I.M...........I E 35
Insulander, E. I...........I Fö 19
Insulander, H.............I K 26
Isaacsson, A. J............I S 40
Isoz, N. P. E.............I Fi 29
Iveroth, A..............I H 6
Iverns, G. H.............I E 1
J.
Jacobi, A...............II S 1
Jacobson, J. E. G. K.....I Fö 8 j II S 1
Jacobsson, G.............I Jo 10
Jacobsson, M. F.......I Ju 38, E 36, 48,
H 3; II S 1
Janson, S. (II) . . . . I Fi 7, Jo 4, 33, H 31
Jansson, A..........I Ju 22, Jo 17
Jansson, B. I. (II).......I Ju 43, Fö 9
Jansson, E..............I Jo 38
Jansson, E. T............kI Fi 18
Jansson, F..............I Jo 7
Jansson, Linnéa...........II Fo 4
Janzon, Karin............I S 49
Janzon, S..............I Ju 43
Jarnerup, S. E............II Fi 4
Jelf, O................II Fi 4
Jeppsson, H. Hj............I Jo 13
Jerdenius, K. E..........I Fi 18, 40
Jerlov, S...............I Jo 13
Jerneman, T. G.........IS 14, 27, 48
Joacbimsson, N............I K 23
Johansson, A..........I H 6, 20, 29
Johansson, A.......I Jo 19; II Fo 4, 6
Johansson, A. E. M..........I Fi 28
Johansson, A. H.......I S 10, 13, 19, 29
Johansson, A. L............I Jo 16
Johansson, B......I Fö 8; II S 1, Fo 8
Johansson, B. It............I E 39
Johansson, F. L. H..........I E 40
Johansson, G.............I S 46
Johansson, G. A...........II Fo 7
Johansson, H.............I S 23
Johansson, H.............I Jo 3
Johansson, H........I Jo 24; II Fo 6
Johansson, H. B. (I).........II Fo 4
Johansson, Helga..........I Fi 27
Johansson, Hertha..........I H 28
Johansson, I. S............II Fo 3
Johansson, J.............I K 2
Johansson, J. A. H..........I E 11
Johansson, J. E............I Ju 14
Johansson, J. H. (II) .... I Jo 16; II Fo 4
Johansson, K. A...........I K 27
Johansson, K. A. A.....I Ju 30; II Fo 3
Johansson, K. I............I Jo 16
Johansson, Karin..........I H 28
Johansson, N. I. (II)......I Jo 36, H 22
Johansson, R........]I Jo 16; II Fo 7
Johansson, S.............I S 39
Johnsson, A.............I S 24
Johnsson, A. A;son........I U 1, H 20
Johnsson, B. E. . . . I U 4, S 32, K 7, Fi 10,
12, 14, 24, E 47
Johnsson, J. H. (II).........I E 46
Johnsson, J. AV. (II).........I Ju 29
Johnsson, P. A. (II).........I K 16
Johnsson, AV.............I H 20
Jondal, B. E.............I Fö 18
Jonson, B...............I K 27
Jonson, T. AV.............I Jo 1
Jonsson, G. A. D. (II) . I Ju 23, Fi 34, H 16
Jonsson, G............I Ju 19, 22
Jonsson, J. N. (I) ....IS 50, Jo 19, 23, 33
Jonsson, J. S. (II)..........I Jo 41
Jonsson, L. J. (Il)..........I Jo 17
Jonsson, P. C.....I U 1, Fi 33, E 12, 34;
II U 1
Jonsson, Sigrid...........IE1
Jonzon, B. A. S............I E 1
Jonzon, Ester............I E 40
Josephson, K. O............I E 38
Junseus, H. A. G.........I S 10, 23
Jung, E. S...........I K 3, Jo 19
J ungen, E..............1 H 27
Jungen, E. B.............I Fi 37
Jungner, Ragnhild..........I S 40
Junker, Eva Gun..........I E 45
Juréen, L...............I Jo 16
Jäderström-Rössel, Agda.......I Fi 8
Jönsson, Ella............I E 38
Jönsson, N. O. (II) .... I Ju 32, Jo 16, 27;
II Fo 6
Jönsson, R. AV. . . . .......I S 21
K.
Kahlson, G. S. ...
Kaijser, F......
Kalderén, R.....
Kalling, B. M. S. . .
Karlberg, H.....
Karlbom, T. O. ...
Karleby, O......
Karlén, F. I. G. D. .
Karlson, K. G. ...
Karlson, S. G. L. . .
Karlsson, B. E. A. (II)
Karlsson, G......
Karlsson, G. (I) . . .
Karlsson, K.....
Karlsson, K. V. (II) .
Karlsson, O. AV. . . .
Karnell, E. A. G. . .
Karnell, N. B.....
Kempe, F. O. E. . . .
Kewenter, A.....
Kihlgren, R. AV. AV:son
Kilbom, K......
Killander, J.....
......I E 20, 48
........I Ju 38
........I H 28
........I E 36
........II Fo 5
.......I E 2, 38
I Ju 16, H 31; II Fo 6
........I S 23
........I E 13
........I K 25
......I Jo 23, 33
........ I Jo 27
......I H 26, 34
........II Fo 7
........I S 15
• . . . I H 24; II S 1
........II U 2
........I E 1
......I Jo 17, 19
........ I Jo 24
....... I Ju 40
........ I Ju 30
........I H 34
Personregister.
389
Kindgren, R.............II Fo 1 I
Kindstrand, C. A...........I S 23
Kivijärvi, O. A............I Jo 32
Kjebon, E..............I U 2
Kjellberg, G. K:son.........I S 49
Kiellegård. S. A...........I Jn 19
Kjellén, T. B........I Fi 29, E 3, H 5
Kjellgren, B. S. T...........I E 17
Kjellin, B. T. M.........I Jo 21, 27
Kjellman, G. H...........I E 47
Kjellman, H.............I S 24
Kjellman, L. F............I E Öl
Kjellman, W.............I Ju 11
Kjellsson, K. B. N..........II TJ 3
Kjellström, P. O...........II Fo 7
Kjöllerström, S. G..........I E 27
Klackenberg, O. H.......I K 6, Fi 31
Kleman C. F.............I Ju 32
af Klintberg, R. H. F.........I H 35
Knös, B. A. O............I E 14
Koch, Annie.............I E 35
Kock, Karin.......I K 13, H 9, 30, 35
Kollberg, G. M.......I Fi 37; II Fo 4
Kolmodin, K. M............I E 1
von Konow, U............I Ju 20
Kreuger, H..............I E 21
Kristensson, G. F. N. (II)......I H 22
Kugelberg, B............I S 36, 48
Kugelberg, I. F. R..........I K 26
Kugelberg, W. B...........I H 5
Kull, B...........I Fi 12, E 47
Kuylenstierna, G. W. G........I S 18
Kvist, S...............1 S 15
Kyling, K. F. F. (II)......I E 24, 38
Kåreby, E..............I H 13
Kähr, K. N. G............II Fo 7
Källenius, S. I. R...........I Fö 3
Källquist, K. G. E..........I Fi 21
Källström, E. J. E.........I E 26
Källström, K. M...........I Jo 19
Kälvesten, Anna-Lisa........I Ju 22
Kämpe, Y..............I Jo 38
Kärre, K...............1 E 1
Köbler, S..............I S 21
Kördel, E. R. . . . I H 20, 30, 34; II Fo 2, 5
L.
Lagerfelt, Louise..........I Fo 2
Lagergren, A. R...........II Fo 7
Lagerhjelm, P. E. G. J....... II Fo 3
Lagerlöf, N. P..........I Jo 16, 36
Lagerström, N............I Fo 3
Lagerström, Signe.........IE I
Lamberth, C. L.......... II Fo 1
Lamm, O. H.............I U 1
Landahl, B.............I H 19
Landberg, E.............I H 20
Lange, N. G...........I Jo 16, 26
Lanke, B. T.............I Jo 13
Lans, S...............I H 21
Larsen, H. R............I Jo 21
Larson, B. G............I Ju 37
Larson, C. L.............I E 52
Larsson, A. O. E...........IS 47
Larsson, B. G. A...........I Fö 15
Larsson, Elsa...........I Fi 39
Larsson, G. I............I E 28
Larsson, I...........I S 14, H 6
Larsson, Ingrid...........IE 1
Larsson, K...........IS 24, Jo 16
Larsson, Karin...........I Fi 31
Larsson, K. L........I Fi 37; II Fo 4
Larsson, L..............I H 15
Larsson, Lena...........I H 28
Larsson, L. G. E...........I Jo 12
Larsson, M.............I S 24
Larsson, N.............I Jo 14
Larsson, O.....•.....• . . I Ju 38
Larsson, O. E............I E 37
Larsson, S........... I S 37, 44
Larsson, S. B. (I).........I E 21, 35
Larsson, S. O.........I Ju 19, S 14
Larsson, S. W............I S 33
Larsson, Y. G. R. (II) . I S 16, 37, K 23, E 2
Lassen, B..............I Jo 33
Laurin, J...........I Ju 9, 34, 40
Laurin, L. E............I K 8
de Laval, Märta......I E 38; II Fo 6
Leche, E. H.............I Ju 34
Leche, H. J.........I Jo 28; II S 3
Leffler, S. B.............I Ju 38
Leijon, Märta............I E 45
Leire, G. J:son...........II Fo 3
Leman, A..............I Jo 14
Lemark, O. W. M..........I E 45
Lemne, M..............I K 28
Lemmel, C. E. R..........I S 30
Leo, H. Y......I K 14, 23, E 18, Jo 37
Lewén-Eliason, Anna-Lisa......I H 28
Lewenbaupt, G............I H 19
Levin, H. S...........I Jo 18, 30
Levinson, K. S.......I Fö 15; II Fo 2
Levinson, Margit..........I Fo 2
Lichtenstein, A...........I E 15
Liedberg, C. G. (II) . . . I Jo 16, 36; II Fo 4
Lignell, K..............I E 3
Lilja, C. B.............I H 14
Liljeblad, K. R...........I E 36
Liljestrand, G............I E 26
Liljevali, B. G:son.........IE 3
Lilliehöök, Eleonore M. . . I H 28; II Fo 3
Lind, A...............II Fo 6
Lind S. I..............I E 23
Lindahl, A............I H 9, 23
Lindahl, A. R. A...........I E 38
Lindahl, B. G............I E 21
Lindahl, C.............I Fi 33
Lindahl, E..........I Fi 28, Jo 16
Lindahl, E. R............I E 2
Lindahl, H.............I H 35
Lindan, G. H............4 E I
Lindberg, A...........IFi6;H9
Lindberg, B. R............I H 19
Lindberg, C. (II)..........II Fo 8
Lindberg, C.............I E 1
Lindberg, C. A. E. (II)........I Fö 3
Lindberg, E.............I Ju 20
Lindberg, E. H.........I S 42, Jo 25
Lindberg, H.............I Ju 19
Lindberg, K. A...........II Fo 7
Lindberg, P. H..........I Fi 20, 35
Lindberg, R.............I Jo 33
Lindberg, T.............I Ju 19
390
Riksdag sberättelsen.
Lindberger, A..........II Fo 4, 6
Lindbergson, K. A. . . . I Fö 7, Fi 42, H 10
Lindblad, C. W.......I S 6, 29, E 28
Lindblad, K. F. T..........I K 5
Lindblom, Edith..........I E 28
Lindblom, E. A. (I).........I Fi 34
Lindblom, E. A. (I)......I Ju 14, Jo 6
Lindblom, Helena..........I S 34
Lindblom, S. G...........I K 13
Lindbärg, K. E............I E 17
Lindeberg, E. F. L. . IS 10, 18, 23, 31, K 30,
Fi 32, Jo 1, 12, H 17
Lindell, I.A..........I S 41, Fo 1
Lindencrona, A.......I K 25; II U 2
Lindencrona, G........I S 53; II S 3
Lindencrona, L. G..........I S 25
Linder, E. H............I K 2
Linder, Ruth...........I E 24, 38
Linderot, S. H. (I).........I S 30
Lindfors, R.............I H 20
Lindforss, K. B. R..........1 E 28
Lindgren, B. E............I S 23
Lindgren, G.............I Fi 28
Lindgren, G. W...........II S I
Lindhagen, A............I Ju 37
Lindholm, G. A...........I Jo 28
Lindholm, P. S...........I Fi 43
Lindkvist, G. B........I E 40, Jo 16
Lindmark, G. . ...........II Fo 8
Lindquist, E. G. W.........I H 35
Lindquist, N. G...........I Fi 28
Lindqvist, A. A. (II)......I Ju 9, E 6
Lindqvist, J.............I H 17
Lindqvist, J. L........II Fi 2, Fo 6
Lindqvist, R..........I Fi 40, E 49
Lindqvist, R. H...........I S 10
Lindskog, A. G...........I S 25
Lindskog, B.............II Fi 3
Lindskog, B. V. ... I E 36, Jo 19, H 23, 34:
II Fo 3, 5, 6
Lindskog, H.......... II Fo 3, 8
Lindstedt, B.............I K 31
Lindstedt, S...........I Fi 23, 29
Lindström, E............I S 25
Lindström, J.-G...........I E 38
Lindström, K. A. R. (I).......I E 8
Lindström, K. J. O........II Fo 4, 8
Lindström, O. W...........I H 14
Lindström, S. A........I Ju 38, Jo 39
Lingman, J.............I S 33
Lingren, G. W............I Fi 8
Linnander, K. G...........I Fi 37
Linnér, S. N............I Fi 35, 36
Liwendahl, J. R...........I H 20
Ljung, E .............I H 28
Ljungberg, E. 0. R..........I K 3
Ljungberg, M. S. (II)......I Jo 6, H 24
Ljungberger, B. G. ... I H 14, 15; II Fi 4
Ljnngdahl, K.-G. . I Jo 19, Fo 1, 3; II Fo 1, 7
Ljungdahl, H. J. I......I S 21, 41, E 47
Ljunggren, A. A...........I Jo 10
Ljunggren, G............I Ju 25
Ljunggren, T............I K 21
Ljunggren, V........... II Fo 7
Ljunggren, Å. V...........I E 32
Ljungmark, G...........I H 33
Ljungqvist, G. (II).........I H 22
Lodenius, V. G. (I).........I Fi 7
Lorentzon, D.............I E 13
Lovén, P..............I Jo 10
Lublin, F. J.............I Fi 27
Lund, B. A.............I E 24
Lund, D. G. SI..........II Fo 4
Lund, R. N.............I Jo 15
Lundberg, Bertha..........I E 30
Lundberg, C. G............I H 31
Lundberg, E. F.....I Fö 15, Jo IS, Fo 1;
II Fo 6
Lundberg, E. J...........I E 18
Lundberg, E. F. O.........I H 2, 5
Lundberg, F.............I Fi 28
Lundberg, H. F. N..........II Fo 6
Lundberg, J. (Il)..........I S 46
Lundberg, N. R. W..........I Fö 15
Lundberg, O.............I Fi 11
1JUUUUC1 05 k-''...... Lundberg, S. E. ... |
. . . II Fi 1 |
|
Lundberg S. G. E. . . |
. . . I E 13 |
|
Lundberg, T...... |
. . . I K 26 |
|
Lundblad, H. R. ... |
... I E 38 |
|
Lundblad, N. W. . . . |
I Fi 28, H 20 |
|
Lundborg, L. Ö. M. . . |
. . . I U 2, 3 |
|
Lundborg, S...... |
...IS 2 |
|
Lundell, H. G..... |
... I E 35 |
|
Lundén, P...... |
. . . I Jo 17 |
|
Lundgren, J. A. ... |
. . . I K 5 |
|
Lundgren, J. B. ... |
. . . . |
I E 40, Jo 26 |
Lundgren, P. G. ... |
. . . I E 31 |
|
Lundgren, S. J..... |
. . . II Fo 8 |
|
Lundgren, T...... |
. . . I H 20 |
|
Lundgren, Th..... |
. . . II Fi 1 |
|
Lundgren, Å. V. . . . |
I Ju 30, Jo 7 |
|
Lundh, E. A. F..... |
. . Il Fo 7 |
|
Lundh, H....... |
. . I |
S 42; II S 3 |
Lundh, H. T...... |
. . . I E 19 |
|
Lundquist, G. A. R. . . |
... I S 50 |
|
Lundquist, 0. R. . . . |
. . I E |
1 10; II S 1 |
Lundquist, R..... |
I Fi 8, H 6 |
|
Lundquist, S. V. . |
... I S 30 |
|
Lundqvist, Hj..... |
. . . II Fo 8 |
|
Lnndqvist, M..... |
. . . I Ju 19 |
|
Lundqvist, R..... |
. . . I K 3 |
|
Lundström, B..... |
. . . IJu 7 |
|
Lundvik, V. G..... |
I K 15, |
H 1; II Fo 5 |
Lunell, F....... |
. . I Ju 39; II Fo 7 |
|
Lutteman, Ester . . . |
. . . I E 45 |
|
Lutteman, S. E. ... |
. . . I Fi 39 |
|
Löfgren, G....... |
. . . I E 21 |
|
Löfgren, S. A. L. . . . |
. . . I Fö 15 |
|
Löfgren, T. E..... |
. . I K 7, 22 |
|
Löfqvist, I...... |
. . . I Fi 11 |
|
Löfstedt, H. E. H. . . |
. . . I E 27 |
|
Löfström, F...... |
I Fö 13, S 28 |
|
Löfvander, A. (I) . . . |
. . . I S 15 |
|
Löfving, J....... |
. . . I H 28 |
|
Löhr, B. A. H..... |
. . . I Fi 22 |
|
Lönnemark, K. H. (II) |
. . . I Jo 33 |
|
Lönnerblad, T..... |
. . . I E 49 |
|
Lönngren, D. R. ... |
. . . I E 26 |
|
Lönnroth, N. E. M. . . |
. . . I |
E 27, 38, 51 |
Löthner, O. A. (I)..........I Ju 34
Lövgren, O. W. (II)......I Jo 19, H *3
Löwbeer, N. T.....I Jn 11, 15, S 16, H 18
Lööf, E...............I S 23
Personregister.
391
M.
Mac Dowall-Pihlström, G. H.....IS 3
Magnusson, E............I Ju 23
Magnusson, E. D. E.........I Fö 14
Magnusson, H............I H 15
Magnusson, H. G..........I Jo 13
Magnusson, K. H. (II)......I Jo 11, 18
Magnusson, M............I Jo 17
Magnusson, R. A. Hj.........II Eo 4
Malcolm, R. A.........I Eö 15, K 8
Malm, C. G. O............I K. 9
Malm, L............ I E 13, H 13
Malm, N. P.............I H 17
Malm, N. T. B............I E 35
Malmberg, O. H......I Ju 23, K 23, 32
Malmberg, P. G...........I ® 38
Malmberg, S. L............I Fi 3o
von Malmborg, B. F.........I E 23
af Malmborg, N. M.....I Fi 27, 34, E 19
Malmborg, 5. J. N. (II)......I E 35, 38
Malmfors, N. A. E..........I Jo 19
Malmgren, E.-F. E..........II Fo 7
Malmkvist, E. V........I K 15, 16, 28
Mandorff, T. F............II S 1
Mannerfelt, A. T. W. A........I H 3
Mannerfelt, C. E. A. . I Jo 10, 11, 23, H 32
Marcus, M..............I Fi 43
Markelius, S. G...........I E 23
Marmstål, Fo.............I S 23
Martenins, A. B. A..........I H 30
Martin, K. A. M. J.........I K 25
Martins, J..............I U 28
Matérn, E. B. E...........I E 26
von Matern, N. A........I K 21, H 3
Matts, A. G.............II Fo 6
Mattson, E.............I H 23
Mattsson, J. G. A..........I E 34
Mattsson, S.............II S 1
Mattsson, S. A............I H 24
Mattsson, V.............I E 13
Mattsson-Mårn, L. H.........I Jo 25
Matz, K. S..........I Ju 38, H 3
Maunsbach, A. B...........I S 38
Mehr, H. L.............I S 25
Meidner, R..........I Ju 38, Jo 34
Meijer, P. O. B............I Fi 37
Meiton, S..............I H 17
Melén, O. F. R...........I Fö 13
Melin, J. B. E............I Jo 41
Mellberg, O.............I H 28
Mellquist, K.-E............I Jo 35
Millqvist, T. R............HD 2
Moberg, H. A:son.......I Fö 16, Jo 21
Modig, J.-O.......I H 6, 10, 20, 29, 30
Mogård, J. A. B........I Fi 37, E 32
Mohlne, G..............I H 32
Molander, M. E...........I S 28
Molin, E..............I Jo 24
Molin, F..............I Fö 13
Molin, L. V.............II 7
Montan, K..............I S 39
Montelius, S, G. G.......I Ju 7, Fö 9
Montell, E..............I S 24
Mosesson, G. A. (Il) . . I Ju 25, S 25, E 8
Mossberg, H. K. E..........I Fi 5
Munthc, G..............I S 46
Munthe, R. E. L...........I S 25
Murray, C. A9.......I Fö 18, Jo 9, 28
Myrbeck, K. D......I Ju 23, E 40, Jo 26
Myrdal, Alva ...IS 24, 34, 46, E 38, Fo 2
Myrdal, K. G. (I)......I U 1, H 20, 29
Myrgren, H........I Jo 24; II Fo 4
Myrgård, A.............I S 28
Myrland, T.............I Ju 13
Mårtenson, C.............I Fi 20
Mårtensson, H............II Fo 6
Mårtensson, J. W. (II).....I Fi 34, E 43
Maler, K. M. (II).......I Jo 19, H 6
Möller, ,T..............I H 28
Möller, K..............II Fo 4
Möller, N. K. S...........I Fö 15
Möllerström, J. Y. S.......IS 22, K 26
Mörck, H..............I H 34
N.
Nanneson, P. L. .1 Ju 23, K 24, Fi 7, Jo 16;
II Fi 4
Nannfeldt, J. A. F..........I E 20
Natt och Dag, B. H..........II S 2
Nauckhoff, S. A. G......I H 16; II Fo 1
Nehrfors, A. E. L..........I K 5
Nelander, J. E.........I K 8; II SI
Nelker, H. G.............I Fi 31
Nelson, H. M. O...........I E 9
Nerell, Å. N. J.........II Fo 7, 8
Nerman, T. (I)............1 Ju 37
Neumiiller, Margareta........II Fo 4
Nevrell, B..............I Fi 8
Neymark, N. G. E......I E 38; II S 1
Nial, S. H.........I Ju 16; II U 3
Nilson, Hi. R. (II) . . . I S 23, E 38, 51, Jo 33
Nilson, J. F.............I Fi 9
Nilsson, A..............I Jo 4
Nilsson, A. H.............I E 8
Nilsson, B. A. (I)..........I E 22
Nilsson, C. E.............I F 6
Nilsson, C. O...........I K 12, 26
Nilsson, F. W............I Jo 38
Nilsson, G...........I Jo 24, H 17
Nilsson, G. E. (II)......I E 38, Jo 23
Nilsson, G. H.............I Jo 39
Nilsson, G. V. (II) . . . 1 Ju 41, Fi 8, 34, E 52
Nilsson, H..............II Fo 6
Nilsson, J............I Fi 31, 34
Nilsson, Joh. (I)...........I Jo 14
Nilsson, M. Hj............I Jo 13
Nilsson, N. E.............I II 20
Nilsson, N. R.............I E 40
Nilsson, O..............II S 1
Nilsson, S. J.............I H 16
Nilsson, S. M. V...........I Fo 3
Nilsson-Leissner, G..........I Jo 16
Nilstein, A..............I S 32
Nisell, fe...............I Ju 30
Niva, J. O...............I Jo 32
Norbeck, O..............I Fi 33
Norberg, R. E.........I S 35, Fi 30
Nordenfalk, J.........I Ju 20, Fi 38
Nordenfelt, P.............I S 34
Nordengren, S............I Jo 16
Nordenskiöld, O...........I II 20
Nordenskjöld, H. J..........I Ju 25
392
Riksdag sberättelsen.
Nordenstam, B. A...........I Ju 38
Nordfelt, Hj.............I Jo 7
Nordgren, Olivia (II).....I S 14; II Bo 4
Nordhnlt, A.............I E 38
Nordin, A. G............II S 1
Nordin, E. L.............I Fö 9
Nordin, J. V......I Fö 21, S 5, 15, Fi 20
Nordlander, C. H.......I Jo 16; II Fo 4
Nordlander, O............I E 17
Nordland, Elsa-Brita......I Ja 19, E 4
Nordquist, SI...........I Jo 1, 17
Nordqvist, B. R. B.........II Fo 6
Nordström, A.......I E 15; II Fo 6, 7
Nordström, B. G. L.........II Fo 4
Nordström, G. H...........II S 1
Nordström, J. H. SI..........I E 26
Nordwall, K. E............I E 13
Nordzell, C. O. J...........I H 16
Noreen, Ä..............I E 18
Norenberg, C. W..........II Fo 4, 8
Norgren, N. O............II Fo 7
Norinder, E. H............I E 7
Norlin, K.............II Fo 7
Norlinder, T. E............I K 8
Norman, D. (I)...........IS 51
Norman, N..............IS 51
Norman, N. G...........I E 38, 51
Norrblom, J. W. . •.........I H 27
Norrman, E.......I Jo 16, H 30; II S 1
Norrman, S.............II Fi 3, 4
Norström, K.............I K 26
Norup, B. S. B:son (II) . I Jo 22,41; II Fo 4, 6, 8
Norup, Ruth............I E 30
Nothin, T. K. V...........I K 23
Nyblom, A. E........I Jo 1; II Fi 4
Nygren, Hildnr (II).......I E 25, 38
Nygren, T. G.............I K 5
Nyländer, K. A. S..........I K 6
Nyländer, O. E.........I K 25, fl 1
Nyström, B. A. E...........I S 13
Nyström, E. A. R...........I Jo 19
Nyström, E. G............I Eo 2
Nyström, E. Y............I K 26
Nyström, P..............II S 3
Nyström, P. E.....I Jo 19; II Fo 3, 6, 7
Näsgård, B. (I)..........I Jo 2, 17
Näsland, H. SI. E...........I Jo 1
Näslund, P. J. (I).......I Ju 23, Jo 17
Näsmark, K. E. J..........I E 4
Näsström, E. E. (I).........I E 38
Odelberg, A. A.........I S 21, Jo 19
Odencrautz, J. O............I Ju 23
Odhe, K. G. T............I Eo 3
Odholm, A..............I s 15
Odin, M. O..............I E 48
Odqvist, F. K. G...........I E 38
Ohlin, B. G. (II).......I K 15, E 9
Ohlin, H..............II Fi 4
Ohlin, P. H.............II Fo 6
Ohlon, S. J. E............I E 27
Ohlson, S..............i s 18
Ohlsson, C. E.............I E 26
Oldmark, I..............I s 38
Olh ammar, G. F. N.........II Fo 7
Olin, G. .............ii Fo 4
Olofsson, A. W. (II).........i s 41
Olovson, O. E. (II)..........i s 15
Olson, H...............I E 23
Olsson, C. P. (II).......I Jo 12, S 21
Olsson, Erica...........II Fo 7
Olsson, G. A. (II).....I K 11, Fi 11, 31
Olsson, Hj..............i Fo 3
Olsson, I...............i S 29
Olsson, K. H..........I Jo 7, 16, 34
Olsson, K. J. (I) . . . . IS 48, H 22; Il S 1
Olsson, K. M. G............I E 38
Olsson, N.............I Jo 22, 23
Olsson, O. L............I K 21
Olsson, O. H. B. (I)..........I E 38
Olsson, P. O.............I E 23
Olsson, S. S.............I E 28
Olsson-Nordberg, S. K. O........I E 1
Onsjö, J. (II)............I Fi 31
Oredsson, H. E............I K 29
Ossmark, J. O. L...........I Jo 9
Osvald, G. S.......I H 18, 32; II Fo 8
Osvald, H..............I Jo 16
Osvald, Ingrid M. . I S 19, E 10, 30, 38; II Fo 4
Osvald, O..............I S 38
P.
Palander, T. F.......I Ju 37, K 16, 21
Palm, G...............I Ju 23
Palm, G. R..............I H 15
Palme, E. R. O........I Fö 16, Fi 40
Palmquist, L. P. O. . . I Jo 17, 18; II Fo 7
Palmstrand, T. E. H........II Fo 5
Paues, E. W........I Jo 14; II Fo 3
Pauli, I. H. E. (I)......I E 19, 27, 38
Pavell, O. G.............I K 31
Pelow, M. E.............IS 33
Perman, O. T.............I Jo 8
Pernell, G. A.............I Jo 30
Perslow, M..........I S 20; II S 3
Persson, E.............II Fo 8
Persson, E. A. H...........I Fi 4
Persson, F. J. H. (II) . I Fö 3, S 14, 31, H 33
Persson, I. (I) . . I Ju 41, Fö 3, E 38, Jo 25
Persson, J. A. L. (II).........I K 32
Persson, K. G.....I Ju 12, 33, 34; II S 3
Persson, N. A............I E 1
Persson, O. A............I H 20
Persson, P. H. Y...........I H 17
Persson, R. V. (II).......I II 12, Fo 1
Persson, S..............I H 16
Persson, S. E..........I K 23, Fi 34
Petersen, K.............I H 3
Petersson, K. Z............I Ju 27
Petersson, O.............I Fö 5
Petré, K. B. T............I Fi 10
Petrelius, B.............I K 30
Petrén, B. A. S............I Ju 18
Petrén, T. E. A..........I E 12, 17
Petri, B.............I H 16, 34
Petri, E. Hj.............I K 26
Petri, G. V..............I Fö 3
Petterson, L.............I H 6
Petterson, T.............I Fo 8
Pettersson, A. H............I H 27
Pettersson, A. P. (II)........II Fo 9
Personregister.
393
Pettersson, B. T.
Pettersson, C. H. . . .
Pettersson, G.....
Pettersson, J. W. (II)
Ploman, K. G. ...
Ploman, P. F.....
ron Plomgren, C. P. G.
Pontén, S.......
von Porat, S. A. . . .
Poring, A. A.....
Pramer, It. R. V. . •
Prawitz, H. A. ...
Pålsson, F......
På,!sson, P. O.....
Q.
Quennerstedt, N. H. . .
Quensel, S. G. h. . . .
Qvistgaard, J. H. ...
E.
Radhe, S. A. . . .
Ragnå, N......
Ralf, E. C.....
Ranäng, F. E. V. . .
Rapp, F......
Rapp, Y......
Rappe N. J. . . .
Regner, N. I. . . .
Rehn, G......
Rehn, L. G.....
Rehnberg, B. . . ,
Rendahl, E.....
Restad, E. H. . . .
Reuterskiöld, D. . .
Reuterskiöld, H. F.
Renterswärd, B. E.
Reuterwall, S. E.
Rexed, B. A.
Riben, K. O.
Rietz, A. T. . . .
Rimby, Hj. ...
Ringborg, G. . .
Ringborg, H. . .
Ringborg, H. G. .
Ringenson, S. . .
Ringi, H. S. . . .
Rising, P. G. A. .
Rodhe, C. O. W. .
Rodbe, EM.
Rodhe, K.....
Rodhe, S. O.
Rogberg, N. . . .
Rogberg, N. O. L.
Rohlin, A. O. . .
Rolander, E. . . .
Romanus, S. E. .
Romberg, A. C. T.
Romberg, Karin .
Romberg, N. W. A.
Romberg, W. . . .
Romdahl, A. L. .
Ronncr, G. ...
Rooth, I.....
. . . II Fi 4
.... I Jo 17
.... I K 28
....IS 37
....IS 83
, . , .1 H 3
. . . . I Jn 30
. . I K 19, 24
.... I Fö 15
.... I K 27
.... I Fo 3
. I Fi 28, H 22
. . I E 17, 49
. . . . I Jo 19
I K 19, 24
. . I Jn 23
. II Fo 3
.....I S 43
.....I H 28
.....I E 3
.....I E 48
.....I K 22
.....I K 15
..... I Ju 34
. . . I Jn 7, 12
.....I S 24
..... I Fi 15
.....I S 24
.....I H 13
.....I S 22
.....I H 33
.....I H 25
.....I E 24
.....I K 13
.....I E 48
.....I Jn 32
.....I Fi 7
... I K 22, 26
..... 1 Jo 16
..... I Jo 16
.... II Fo 4
.....I S 27
.....I K 31
..... I Jn 27
.....I E 27
.....I E 6
.....I Ju 9
I Ju 38, Jo 16, 36
.....I II 20
.... II Fo 2
.....I S 23
..... I Jo 16
.....I S 25
..... I Jo 18
.....I E 17
... I E 12, 17
.....I Fo 3
.....I E 23
..... I Ju 22
..... I Fi 33
Rooth, J. H. .............I S 42
Roosvall, Linnéa...........i
Rosander, K. E............I Fi 13
Rosberg, K. G............I E
Rosén, Göta.............I Ju 22
von Rosen, F. W. F. C.-G. B. R. E. . .1 H 15
von Rosen, S.............I S 39
Rosenberg, G. D...........I E 28
Rosendahl, W............II 8
Rossby, C.-G.............I E 7
Rossholm, J. H............ilo o
Rothstein, Greta...........IE 1
Royen, N. T...........I H 3, 8
Rnbbestad, A. L. (II).....I Fi 11, E 43
Rudbagen, J. B...........Il S 1
Ruist, G. F..............I Fi 23
Rundlöv, E.............II Fo 4
Rune, I. F........I Fö 21, S 5, Fi 20
Runemark, P. S............I Fi 36
Runestam, A.............I E *
Runnström, J. A. M..........I E 20
Rusck, J. Å..........I Ju 32, H 17
Rydback, A. Y. L........I Fö 2, Fi 14
Rydbeck, E.............H« f
Rydbeck, O..............I U 1
Rydbeck, O. E. H...........I E 1"
Ryde, B. H............I Jo 16, 36
Rydb, Hanna............I S 19
Rylander, A. O. E........I Jn 12, Fi 37
Rylander, C. G............I K ®
Rulcker, A..............IS 24
Råberg, E........... I Ju 22, E 37
Rönn-Christiansson, Solveig (II) .... I E 34
S.
Sachs, R.........
Smmund, G........
Sahlin, G.........
Sahlin, M........
Sahlin, O........
Sahlin, O. E.......
Sahlin, S. E. G......
Salomonson, C. S. R.
Samzelius, P. P. M. . . .
Sandberg, A. E......
Sandberg, A. G. N. ...
Sandberg, F. TV. E. . . .
Sandberg, G. A......
Sandberg, G. T. B. ...
Sandberg, J. M. V. (I) . .
Sandberg, O. E. (II) . . .
Sanden, J. E. (I).....
Sandler, R. J. (I) . . . .
Sandrén, J........
Sandström, A. E. F. . . .
Sandström, B.......
Sandström, C.......
Sandström, K. E. O. . . .
Sandström, K. G. A. . . .
Sandström, K. H.....
Santesson, P. V......
Sauber, K........
Schager, M........
Schalling, E. H......
von Schéele, C.-A.....
......I H 20
I S 15, 23; II S 1
...... I Jo 16
......IS 51
......IS 26
. . . I K 4, Fi 33
. . . I D 1, H 29
.....I K 6, 26
......I E 14
.....II Fo 3
. . . . I Jo 6, 28
......I E 1
......I U 3
......I E 37
......I Fö 6
...... I Jo 19
......IS 22
......IS 25
......IS 24
. . I S 18; II U 2
. . . I K 20, Jo 19
......I H 21
...... I Jo 32
...... I Fi 28
......I K 16
.....II U 3
......I H 15
.....II Fo 7
.....I E 5, 29
......I K 2
394
Riksdagsberättelsen.
Scheutz, C. I.............T H 33
Scheutz, Elsa............I E 45
Schildt, G..............I Fö 12
Schirén, G. G........I Ja 39, Jo 27
Schleimann-Jenssen, C. A.......I Fö 14
Schlyter, K. J. D. (I)........I Ju 19
Schlyter, R. 0. 0..........I H 3, 10
Schmidt, C. S:son.........II Fo 6
Schmidt, II. H. L...........I Fö 5
Schmidt, T. A............I E 36
Schroff, R..............1 H 20
Schubert, 0. 0............IS 32
von Schulzenheim, C. H. J......I S 14
Schwartz, S. G. . . . I Fi 43, Fo 1; II Fo 3
Schwartz, V. A. 0..........I K 1
von Schwerin, W...........I Fi 43
Schönmeyr, L. J...........I K 32
Sebelius, H. L............I Jo 37
Sefve, S. I. (II) . . I S 25, Fi 31, E 22, 34, 38
Segerstedt, T......I Ju 37, Fi 31, E 9
Segrell, K. G.............I Fö 15
Sehlstedt, 0.............I Ju 22
Senander, K. E. W. (II).......I Ju 41
von Seth, T. G. A (II)........I Jo 17
Settergren, G.............I H 20
Severin, E. J. (II)......I Fo 3; II Fo 7
Severin, F. (II)...........I Fi 33
Siegbahn, K. M. G........I E 20, 36
Sigmar, E. R. J. K..........I K 5
Silfverberg, K. J. A......I Fö 15, Fi 9
Siljeström, G..........I Ju 9, 12, 20
Silow, Signe.............I H 31
Simonsson, N. V...........I Fi 34
Simonsson, Y. A...........I K 21
Sivert, E. D.............II Fi 3
Sjunnesson, TV............IS 21
Själander, E........I Jo 16; II Fo 4
Sjöberg, E. A...........I K 15 21
Sjöberg, E. K. T...........I E 45
Sjöberg, Gertrud...........IE 1
Sjöberg, 0. T. E. Y..........IE 10
Sjöborg, A. E. M...........in 5
Sjöborg, N. E..........I Jo 16, 22
Sjödahl, H. L. E. (I) . IS 37, Fi 11, 17, 41, E 38
Sjödén, 0. B.............IS 40
Sjögren, C. E.............I K 1
Sjögren, E.........I S 23, H 20, 29
Sjögren, K. E........I Jo 16; II Fo 5
Sjöholm, B. E............I S 41
Sjöholm, K. Hj............I Jo 19
Sjöholm, S..............I Jo 24
Sjölund, E. 0...........I Jo 8, 19
Sjöman, E..............I H 34
Sjöstrand, Helga......• . • . . I E 22
Sjöström-Bengtsson, Anna (I) . . IS 40, E 38
Sjöwall, H. E. J...........I K 32
Skarvall, K.-E..........I Ju 12, 34
Skjöld, H..............I S 46
Skogh, B. V.............I Fö 3
Skogh, S. A.......I S 18, 20; II S 1
Skoglund, E..........I S 46, E 38
Skoglund, G. T. (II) I Ju 32, Jo 9, 18, 30, H 24
Skoglund, H. L..........I E 16, 44
Skoglund, J. M. (II).........1 S 14
Sköld, J. A. J. O...........I E 23
Smedberg, Anna-Lisa.........I E 30
von Sneidern, A...........I K 20
Sohlman, R..............I H 14
Sohlman, S. R:son..........II Fo 3
Sollander, E. R.........I Fi''29, Jo 6
Soop, E...............I S 21
Spens, E. W.............I Jo 39
Spongenberg, O...........! II Fo 6
Springer, T. T. G...........I H 3
Staaf, S...............I H 28
Stade, E. Y.............I Fö 13
Stat, N. O. B.............I E 14
Starland, H..............I S 15
Staxäng, E. V. (II)........I E 3
Steen, S. O..............I E 13
Steenberg, K. J. E..........I Fo 2
Sten, H. (I)......I S 14, 26, Jo 17, 19
Stenberg, J. E............I Jo 23
Stenberg, S. J. ............I E 18
Stenius, J.-E.............I S 33
Stensgård, A. A. H. . I Ju 30, Jo 16, 34, H 20;
„ II Fi 4
Stenvinkel, E. G. I..........I E 38
Sterky, H. K. A........I K 2, E 36
Stern, E...............I H 2
Sterner, R..............I H 23
Stidner, M..............I Jo 24
Stiernstedt, L. J. T.......I Fö 7, H 10
Stjernberg, S. T...........f Jo 11
Stjernqvist, H. O...........II s 3
von Stockenström, B. H........I Jo 31
Strahl, I.............I Ju 17, 19
Strand, A..............I H 20
Strand, A. W. (I) . . I Fi 28, Jo 11; II Fi 4
Strand, H. V. T..........II Fo 6
Strandberg, E.............I g 23
Streyffert, K. T....... . I K 19, 24, Jo 16
Stridsberg, E. R......I Ju 13, Fö 2, 20
Strindlund, G.........I Jo 19; II Fi 4
Strokirk, E.........I S 8, K 27, H 32
Ström, E. T. H........I Fö 15, Fi 30
Ström, G...............is 21
Ström, G. T. IV...........I S 33
Ström, N...............I S 24
Ström, T. V........I E 45; II Fo 7
Strömbeck, J. P..........I E 17, 33
Strömberg, A. E...........I S ’ 33
Strömberg, O. A. E.......I Fö 11, S 33
Strömberg, A.............I H 25
Strömbäck, C.............I Jo 17
Styrman, G. A............I Fi 15
Styrud, S. G.............I Fi 27
Ståhle, A. N. O. K. . . . I Jo 24; II Fi 2, 8
Störtebecker, B. G..........I S 22
Sundahl, P. E.........I Ju 38, E 21
Sundberg, C. G. (I).........I K 16
Sundberg, H.............I Jo 19
Sundberg, H. G. F..........I E 32
Sundberg, N. E. L..........I S 50
Sundberg, R. A............I Jo 3
Snndblad, G............II Fo 7
Sundelin, Å..............I Fo 2
Sundeil, O. E.............I Ju 27
Sundén, O. R........I Fi 11, 41, E 20
Snndfeldt, B........I Ju 15; II Fo 3
Sundfeldt, R............II Fo 7
Snndfeldt, S.-A............1 E 34
Sundin, T...............I E 38
Sandin, T. W.............I K 20
Personregister.
395
Sundqvist, E. G. . . .
Sundström, C.-E. . . .
Sundström, E......
Sundström, E. V. . .
Sundström, N. W. (II) .
Sunnerfelt, B. G. . .
Suwe, E. G......
Svalin, 0. E.....
Svedberg, E.....
Svedberg, Ellen (II) .
Svedberg, T......
Svedelius, E.....
Svegart, H. L.....
Svengren, G. 0. . . .
Svennberg, T.....
Svennegård, C. J. . .
Svennilson, S. I. . ■ •
Svenonius, K..-H. E. .
Svensson, D.....
Svensson, G. Hj. (II) .
Svensson, G. I. H. . .
Svensson, Gärda (I) .
Svensson, J......
Svensson, J. S. ...
Svensson, P. G. A. (II)
Svensson, S. E. . . •
Svensson, S. 0. ...
Svensson, S. P. (II) •
Svensson, T. V. . . .
Svensson, Valborg . .
Svensson, W. (II) . .
Sverne, E. V.....
Svärdström, K. F. . .
Swartling, A. E. V. .
Swedberg, B. B. H. .
Swedberg, E. A. . . .
Swedborg, E.....
Swedenborg, G. B. V.
Swedenborg, J. E. . .
von Sydow, Chr. . . .
von Sydow, G. . . .
Sylwan, E. C.....
Sylwan, N. E.....
Sällfors, C. T.....
Sävström, A. V. (II) .
Söderberg, E.....
Söderberg, G.....
Söderbom, A. H.
Söderbäck, C. F. . . .
Södergren, J. R. A. . .
Söderling, E. G. . . .
Söderlund, E. F. . . .
Söderlund, E. G. . . .
Söderlund, G.....
Södermark, S.....
Söderqvist, C. G. F. .
Söderqvist, J.....
Söderström, 0. A. V.
Sölvén, K. 0. A.
Söre, A.......
.....I Ju 25, E 22
........ I Fi 11
........ I Ju 22
I Ju 38, K 4, 30, Fi 5,
Jo 16; II S 1
. . I Fö 8, S 47, Fi 41
........I E 32
......I Fö 10
. I
. I
. I
. I
. I
33
28
45
36
18
13
31
27
E
S
H
E
E
S
.......I Jo
.......I K
. . I K 21, 28, H
.......I Ju 14
. I E 9, 46, Jo 16, 19
.....I E 39
. . . . I Jo 14, H 17
. I S 36, K 1, E 27, 40
....... I Fi 15
. . . I S 30;II Fo 4
.......I H 25
.......I K 16
....... I Jo 23
......II S 2
.......I S 14
... . . I H 10
......I E 6, 45
....... I Fi 31
I Fö 6, Fi 7, 31, Jo 16
. . I Fi 9, 29, Jo 28
......I Jo 34
. . I Fi 21, 34, E 2
....... I Fö 19
.....I E 38
.....I Jo 19, 24
....... I Fi 42
.......I E 21
.....I Ju 38, H 20
........IS 25
......I K 20, 21
.......I H 17
.....I Fö 20, K 15
.......I K 2
.......II Fo 6
........ I Fö 15
........ I Fö 15
.....I S 15, H 20
.....I K 25, H 3
......I K 16
.....I E 38
....... I Ju 35
. I Fi 6, H 20; II Fi 3
........I S 31
. I S 24, 39, E 39, Jo 25
........ I Jo 22
I Jo 9, 16, 26,34; II Fo 4
.....I Ju 14, S 14
. I II 18, 25; II Fo 8
2
18
8
38
42
30
46
Tammelin, P. A. V........ I Fi 24
Tegner, G.........I S 19, 34 Fo 3
Tegvall, O.............• _{ £ ^7
Telander, N. G...........414To ‘
Telenius, S. F............41J3
Tcngelin, Å. E............J "
Tengvik, N. .............I “
Ternström, O. A...........J ®
Tesch, ................J ®
Thapper, G. F. (II).........J °
Theorell, A. H. T...........I i?
Thermaenius, J. E. F.........J ^
Thiis, ...............J ? Jo
Thomé, K. E.........• • • • ^
Thomson, A. N. . . . I S 27, 29, 36, Fi 5, 6,
E 2, 11, 46, Jo 38; II S 1
Thomson, Lisa...........4 b ^
Thorbjörnsson, G...........I Jo
Thorburn, B.............4 £
Thorelli, H..............
Thorsell, E. G............4 Fö
Thorson, G. A............4 E
Thott, A...............4 b
Throne-Holst, H...........44 Fo
Thulin, E. E.son...........4 i1 41
Thulin, G. G.........7 ö ~ In
Thulin, G. A. L........I S 7 41, H 16
Thun, F. W. (I).........4 S 16, 37
Thunberg, T. L......• • • • • •.4 » "
Thunborg, F.......I Ju 7, S 48, Fo ö
Thnnborg, T. F...........4 Jo
Thygesen, R. Ch...........4 Jo
27
25
24
8
37
39
6
28
17
Th''yÖn, H- ...........4 | 44
Thörnberg, ..............J S
Thörnell, O. G...........vj J8 i
Tigerschiöld, K. M.........41 Fo /
Tilländer, T.............4 Jo 1»
Tingsten, H. L. G........• ■ • 1 4J "
Tiselins A. AV. K........I E 20, 27, 36
Tiselins, K. E............4 o o
Tisell, S. G.
I Fö 17
Tjällgren, O. L, (I)......I Jo 4, 17, 19
Tolstoy, N.........I Jo 24; II Fo 4
T.
I Fi 21
IFö 1
I S 25
Topelins, G. Z............4 0
Torssell, B. R. M..........* 4 4°
Trolle, C. R.............44 4°
Tunberg, S. A. D..........Jk
Tvengström, A. J...........4 in
Tånneryd, A............41 b
Törngren, C. Eo G........• • ; 4 b
Törnkvist, A. A:son (II) ... I Fö 15, Fi
Törnqvist, G............44 Fi
Törnqvist, G. B............JH
Törnqvist, K. G. G..........4 “
U.
6
8
8
20
31
15
1
16
9
2
17
28
T ......I H 26
.....I K 29
Uddenberg, R.
Sta,Yö:.....
Unger, B. B.............II Fo 9
Upmark, E. G. J. . . I Jo 15, H 17; II Fo 7
Utbult, K. B. (II) . . . I K 18, Jo 30, H 12;
II Fo 4
Utterström, C...........I H 15, 30
Tamm, K. G. L. H.
Tamm, V. S. H:son
Tammelin, N. E.
396
Riksdagsberåttelsen.
V.
Vahlberg, G........I S 48, H 20, 29
Vahlberg, G. E............II S 1
Vahlberg, G. H........I S 15; II Fo 3
Vahlquist, B. C............I E 33
Valentin, N. G............I E 11
Vedberg-Larsson, Elvira.......I Fi 8
Velander, C. G. (I) .........I Jo 19
Velander, J..............I Jo 19
Velander, S..............I E 21
Verner-Carlsson, S. J. G........II Fo 6
Vieweg, O. V. K...........I Jo 16
Viklnnd, K. G. (II).........I S 43
Vinell, K. T. . . I U 1, H 14, 15, 20, 29, 34:
II Fo 5
Vinge, Margit............I Fi 8
Virgin, Ebba...........I E 1, SO
Vogel, L. V.............I H 19
Västberg, Disa (II)..........II S 1
W.
Wadén, I. P. J........I Fö 19, Fi 17
Wadenius, S. E............I Jn 33
Wagnson, E. (I).........I E 35, 38
Wahlberg, E.............I S 20
Wahlberg, G.............I H 30
Wahlbäck, J. M...........I S 6 43
Wahlgren, Gr.............I H 6
Wahlgren, A.............I K 28
Wahlstedt, G. V. E. . . . I Fi 43; II Fo 7, 8
Wahlström, K.-O...........I S 48
Wahlund, S. G. W. (I) . .IS 19, E 25, 33, 38
Waldenström, M. E..........I Fo 2
Wale, H-!.............I S 23
Walm, A. G.........I Jn 24, 32, 36
Wallander, S.............I S 13
Wallberg, C. E. F.......I Fi 8; II Fi 1
Wallberg, F.............I H 15
Wallenberg, G. O...........I K 26
Wallenberg, J.............I Fö 15
Wallén, O. A.............I S 14
Wallentheim, A. V. (II) I''S 16, 20, 44, É 22, 38
Wallentheim, Annie .........I S 19
faller, P...........! ! ! II Fo 8
Waller, S...............I S 16
^ller, T..............I Jo il
Wallgren, A. J............I E 48
Wallner, K. O. G...........I S 26
Wangson, O. E........ .'' I Jn 22, S 14
Ward, K. S. V. (II).....I K 23; II Fo 9
Wassberg, L. F. S..........I Fö 1
Wassberg, N. F. P......... . I Jo 35
Wassén, K. E.............I K 26
Wasteson, S. A. F..........'' I Fi 39
Wehtje, E. J. (II).....IJ0 16;'' II Fo 3
Wehtje, W..............II Fo 1
Weibull, C. H. J...........I E 48
Weibnll, N. E. M...........I Jo 21
Weijne J J. E.......I Fi 21, E 24, 38
Wejle, C. G.............I E 31
Welander, L. A. E..........II S 2
Wellander, E. L............ I E 1
Welin-Berger, J........... I S 15
Wennerberg, S. G.......... . I Jn 23
Werner, D..............I H 13
Werner, O. E. (II) . . I Jn 12, 27, K 11, Fi 28
Wernstedt, C. M...........I E 13
Wcrnstedt, S.............I S 32
Wesslén, G.........I Jo 17;''II Fo 7
Westerberg, M. O...........I Jo 19
Westerberg, N............II Fo 7
Westerberg, P. O...........II Fo 8
Westerberg, S. A:son.........II Fo 3
Westerlnnd, O............II Fo 3
Westerlund, P. O...........I Jo 19
Westerståhl, J............I E 9
Westgren, A. F.........! . ! I E 20
Westholm, D. A...........I E 42
Westholm, S........... I S 13
Westin, G...........! ! ! I Jn 25
Westin, G. E. N.......I E 12, 17 49
Westling, E. A........I Fi 5, 27, E 43
Westling, P. W. N..........I Fi 34
Westman, A. E............I E 33
Westman, K. A............il K 14
Westman, E. J. A. . . . i In 99
Westrell, C. F........! ! .'' ! I H 16
Westring, L............! I Fö 11
Wetter, E. (I)..........I H 26, 34
3etter’ F............I Ju 7, 18
Wetterberg, S.............I Jo 38
Wettergren, K. E. W. F........I E 23
Wetterhall, H. C. B.......I Ju 38, Jo 32
Wetterlind, A. J......I E 28, H 20, 29
Wetterling, G. M...........I Ju 38
Wiberg, J. A. T. (II).........i e 23
Wil>om, T..............II Fo 7
Wiborgh, H. C............I Fo 3
Wickman, K. A............j jj g
Widegren, B. G.......I Ju 9
Widell, G. A.............I Jn 15
Widerberg, H. E. O..........I Jo 18
Widmark, G. F. S...........x S 30
Widstam, T. O............x e i
Widström, C. F............i g 47
Wieslander, I. L...........j S 50
Wigert, A. G. A......I S 16; II Fi 2
Wigforss, F. J. M...........I E 38
bigren, G..............I Jo 19
Wihiborg, N.............J J0 4
Wijkander, E. T..........II Fo 8
Wijkander, Th............i H 26
Wijnbladh, C. M. E........I Jn 30, 35
Wikander, H. Chr. . . . I Jn 28, 42; II Jn 1
Wikander, N........ I Fö 17
Ekberg. ?..........:::: 1 e 25
Wikblad, A. H............x E 17
Wikland, L............ I Fö 8, 11
Wiklund, Gertrnd.....I S 19; II Fo 4
Wiklund, H. O. E......I Ja 12, 27, 34
Wiklund, H. W............i g 28
Wiklnnd, S. A. D...........x g 50
Wiklund, Signild..........'' I E 30
Wiklnnd, T. K. E...........I Eö 9
Wikström, N. K............I E 34
Wilhelmsson, E............I H 20
Wilhelmsson, E. A......I Ju 7, 12, 34
Wilhelmsson, J. F...... I Fö 4
Willny, H............: I H 31
Wilnnd, A. O.............I e 26
Wiman, O.............US 3
Personregister.
397
Winberg, A. H............J ? 17
Winbladh, A. Th...........4 J° 4‘
Wingborg, A. H. B..........I Jo 13
Wingård, ..............11 ‘1 J
Winroth, Ch.............I i° So
Winroth, Gunnel.......
Wintzell, T...........1 Jo Å4
Wirgin, N. A. C............1 \
Wistrand, A. D. H.......IS 22, ii 20
"Wistrand, K. K. (I).........I ® “j.
Wittboldt, D.............II 1°,;
Witting, N. O.............I ® 54
Wittrock, E. J. P...........J in
Wittrock, K. J. P...........I ?° oa
Wixell, N. F.............I Jo 23
Woblin, ..............• 4 44 °.l
Woblin, T. H.........• • 1J 3’ 43
Wold, H. O. A.........I K. 26, E 9
Wold, S. G............• I £ ‘9
Wolontis, S...........T Tf 27 2E 21
Woxén, R...........?r
Wulff, K. E........I Fi 33; II Fi 4
Wälstedt, B............I1
Wärn, G...........1 Ju 39t’ 1° Il
Wärn, T...............I Di dd
Y.
Ygberg, N. H............4 44
Yllner, C. A. T............4 3 15
Yngatröm, N. G............4 I4? 44
Ysander, D. T............4 ® 4°
Ytterborn, G. .............J ” 7®
Ytterborn, G. R............I Jo 16
Z.
Zander, Å. G. Y............4 44 44
Zetterberg, O.............!r J" “
Zetterquist, A. F...........1 44 J"
Zickerman, S. O. G........ • • 4 44 1‘
Zimdabl, H.......... . 1 E 18, 21, 38
Zotterman, G. Y...........4 J“ 4°
Zotterman, J. A. .......... • 4 Jo
von Zweigbergk, Å. C. . I Ju 3, 11,15, 26, H 11
Å.
Åberg, A. R. E............T Ifi
Aberg, E. Y. ............T''4 f å
1 ber» T G ...........I E it, d8
Åfors,’ E. .............IH33
Åbmansson, N. C. E. ... I Jo 19; II Fo 2
Åhrén A.............. II Fo 3
Åhrén, G. E........I Ju 38, S 13, 16
Åkerberg, B..............I ® 44
Åkerberg, E.............4 43
Åkerberg, O. H. (I)........ 4 441 34
Åkerberg, P. E. H..........J 1° 1^
Åkermalm, S. T. G....... - I1 *10 .!j
Åkerman, E. A.........I Jo 14, 16, 41
Åkerman-Johansson, Brita . I S 19; Il Fo 6
Åkerman, J. G............I ® 3
Åkesson, A. O...........• I ®''1 44
jLkesson, N. 0..........■ 4 s 34
Åkesson, N. O. T.........I Jo 31, 35
Åkesson, O. A............4 44 ~
Ålund, H...............I I0 \7a
Åman, O. V. (I).....I 444 15, 45 33> 44 22
Åmark, S. O. F............I 27
Ångström, T. K............I ^ 3
In vist NE............I S 25
Åsbrink, P. V.......I Fö 8, S 47, E 38
Åselius, Hj.............• I 3 43
Åslund, L. P............44 F° 4
Åstrand, R. S.............I E oo
Älmeby, H.........I H 21; II Fo 6
Ärnfast, F. H............H 44 2
O.
Öberg, Märta (II).......It5 30, Fi 31
Öbrink, H..............4 44
Öbrink, J. K............ • 44 jf_° 3
Ödeen, S. A. E......I Ju 11, 15, Fo 14,
16, Fi 30, Fo 1
Öhman, B..............I 21
Öhman, ...............4 44 ,1
Öhman, H. G.............4 3 33
Öman, I............... ® 5
Önnesjö, K..-E. A........• • • 4 K |4
Örborn, A............ Ju 23, S jo
Örbom, ...............4 Jo G 31
Örtengren, S. 0............4 3
Östberg, L. F. P..........• 4 3 43
Östberg, Amanda.........44 * ° i
Öste, A...............441 4
Östergren, T.............4 3 4!?
Östlind, ...............4 3 44
Ostlund, G..............12 3d
Östman, O.........IS 11, Fl 26
Östrand, D. O.....I Fö 6, S 14; II Fo -
398
Riksdagsberättelsen.
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.
A.
Alkoliolistvårdsutredning: 1946 års I S: 50
Allmänna handlingar: sakk. för ut
-
redn. rör. tillämpningen av 1937 års
lagstiftning om allmänna handlingars
offentlighet (1943 års sekretessutred
,
ninS>,..............I Ju: 21
Amenkautredningen........i XJ: 1
Apotekare. Se Farmaceututbildningssakkunniga.
Arbetarskyddskommitté: 1938 års . . I S: 15
Arbetsdomstolen: sakk. för översyn av
bestämmelserna rör. arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försäkringsrådets
sammansättning..........j g. 5
Arbetsföra. Se Partiellt arbetsföra.
Arbetsförmedling: sakk. ang. arbetsförmedlingens
organisation.....I Fi: 6
Arbetslöshetsförsäkring: sakk. för ntredn.
betr. erforderliga åtgärder vid
överflyttning från socialstyrelsen till
statens arbetsmarknadskommission av
ärenden rör............Ig. 27
Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a.
Egnahem och Utländsk arbetskraft.
Arbetsmarknadskommission: statens II S: 1
Arbetsmarknadsorg an: utredn. rör. ett
centralt.............I S: 36
Arbetsrådet. Se Arbetsdomstolen.
Arbetstidsreglering: arbetstidskommittén
för knst- och gränsbevakningen I Fi 20
— översyn av gällande bestämmelser
om arbetstid m. m. för försvarets
civila icke-ordinarie personal ... I Fö: 21
Arkiv kommitté: försvarets.....I Fö: 19
Arkivsakkunniga: 1940 års.....I E: 14
Arméns officersutbildning skommitté I Fö: 1
Arrende. Se Ecklesiastika löneboställen.
Atomkommittén:..........I E: 36
Auktionsgods. Se Handel med begagnade
föremål.
Auktorrättigheter: sakk. för utredn.
ang. statlig kontroll över organisa
-
tioner. som avse att nyttiggöra . . I Ju: 8
Auktorrättskommittén.......I jn: 20
Avlopp. Se Vattenförsörjning och
avlopp.
B.
Bankkommitté: 1945 års......
Barackutredning; 1946 års.....
Se även Skogshärbärgesutredning.
I Fi: 33
I Fö: 8
Barackförsälj ningsnämnden .... I S: 47
Barnavård: 1946 års kommitté för
den halvöppna barnavården ....IS: 34
— utredn. rör. personalorganisationen
vid statens skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården........I S: 35
Barnbidrag: sakk. för utredn. av frågan
om den tekniska utformningen
av utbetalningssystemet för barnbidrag611.
..............IS: 12
Bedömningsnämnden.......I Ju: 37
Befolkningsutredning: 1941 års. . . IS: 19
Beredskapstjänstgöring. Se Olycks -
Beskattning av äkta makar. Se Sambeskattning
ssakkunniga.
Bibliotek: sakk. för ntredn. rör. grunderna
för statsunderstöd till folkbi
-
blioteksväsendet ......... I E: 52
Bilbesiktning sutredning: 1945 års . I K: 6
Biltralctorutredningen.......1 fö: 16
Björnutredning: 1942 års.....I Jo: 3
Bogesundsutredningen.......I Jo: 31
Boskapsskötsel: utredn. rör. ladugårds
kontroil
m. m...........I Jo: 36
Bostadshus: sakk. med uppdrag att i
U. S. A. studera experiment och försöksverksamhet
betr. rationalisering
av bostadsbyggandet.......IS: 8
— 1946 års utredn. för byggnadsfrågor I S: 10
Se även Egnahem och Statens
Järnvägar.
Bostadssociala utredningen .... I S: 13
Brev. Se Postbefordran.
Brottmål: ntredn. ang. utformningen
av administrativa föreskrifter rörande
förnndersökningsförfarandet i brottmål
enligt nya rättegångsbalken m. m. I Ju: 33
Bränslekommission: statens .... II Fo: 7
Byggnadsarbetare: utredn. rör. frågan
om säkerställande av byggnadsarbetares
lönefordringar m. m. (byggnads
borgenärsutredningen).
......1 Ju: 14
Byggnadsarbeten: försvarsdeparte mentets
granskningsnämnd för .... I Fö: 10
Byggnadsfrågor: 1946 års utredn. för I S: 10
Byggnadsstudier. Se Jordbrukets
byggnadsstudiekommitté.
Byggnadssäsongutredningen .... I S: 29
C.
Centrala krigskonjunkturskattenämnden.
...........II Fi: 4
Sakregister.
Centrala omsättningsskattenämnden II Fi: 2
Chalmerska byggnadskommittén . . I E: 13
Civil personal vid försvaret. Se Ar
betstidsreglenng.
T c* on
Civilförsvarsutredning: 1945 års ..IS: 30
Clearingnämnden.........I H: 15
Deltidstjänstutredning: 1944 års . . I Eu 8
Dissenterlagskommittén......^ oo
Djurgårdskommissionen......I K: 32
Se även Markkommission.
Domarutredning: 1943 års.....j £u: •)
Domkyrkosakkunniga av år 1946 . I Ej 44
Domänutredning: 1946 års militära . I Eö: 17
Dövstumutredning: 1945 års .... I E: 35
E.
Ecklesiastika löneboställen: sakk. för
utredn. rör. ntarrendering av ecklesiastika
löneboställen m. m......I E: 50
Efterkrigsproblem: utredn. ang. ekonomiska
............I Fi: 4
Egnahem: sakk. ang. vissa egnahems
och
arbetsmarknadsfrågor ^ ... I S: 31
Ekonomipersonal. Se Sjukvårdspersonal.
Ekonomisk försvarsberedskap: utredn.
rör. den fortsatta planläggningen
av den ekonomiska försvars
beredskapen.
.........'' 4 Eo: 1
Ekonomiska föreningar: utredn. för
översyn av lagstiftningen om ... I Ju: 30
Elektrifieringsberedningen.....I
Elektronrör sutredning: 1945 års . . I Fö: 14
Elkraftutredningen av år 1943 ... I H: 17
Epizootisalckunniga ■ ■ ■ • • • • ■ 1 J°:
Estlandssvenskarna: kommittén för. I S: lo
Explosiva varor: 1942 års sakk. för
revision av förordningen ang. ... ^ jo
Exportkreditnämnden.......I H: 14
F.
Earmaceututbildningssakkunniga . I E: 26
Fartyg sersättning snämnden . . . . II Ju:
FastighetsbiUlningssakkunniga ... I Ju: 23
Fastighetsmäklare: utredn. av frågan
om reglerande föreskrifter betr. fastig
hetsmäkl
aryrket.......1
Fastighetsutredning: 1946 års militära I Fö: lo
Firma. Se Varumärkes- och firmalagstiftningen.
Fiskefartyg: 1946 års utredn. ang.
säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartyg . . ..........j jj: j2
Fiskehamnsutredning: 1944 års ... I K: lö
Fiskeristyrelse: 1946 års utredn. ang.
central fiskeristyrelse........I J°: 9
Fiskeriutredning: 1945 års.....I Jo: 24
Fiskerättskommittén........I Jo: 1»
Fisket i Lapplands fjälltrakter: utredn.
rör. vissa fiskerättsliga förhållanden
inom Västerbottens och Norrbottens
län............J J°; 40
Fiskredskapsförsäkring: utredn. rör. I
Flottleds frågor: sakk. för utredn. av
vissa flottledsfrågors behandling . . I
Flottningslagstiftningen: utredn. för
översyn av............I
Flygplatser: 1943 års flygplatsutredning
........ 1
— värderings- och förhandlingsnämnd
för beredande av frågor rör. markförvärv
för den planerade storflygplatsen
(vid Halmsjön)........4
flygplatsekonomisakkkunniga . . . 1
Flyktingsnämnd: statens......1
Flyktkapitalbyrån.........E
Folkbibliotek. Se Bibliotek.
Folkbildningsutredning: 1944 års .
Folkbokföringen i Stockholm och
Göteborg: sakk. för........I
Folkpension: sakk. för utredn. rör.
grunderna för kommunernas bidrag
till pensionskostnaderna......4
Folkskolesakkunniga: 1945 års . . .
Folkskoleseminarier. Se Seminariesakkunniga.
Folktandvården: sakk. för översyn av
folktandvårdsorganisationen . . . . 1
Fritidsutredningen........ •
Fångvård: utredn. rör. rationalisering
av det frivilliga skydds- och hjälparbetet
bland villkorligt dömda m. fl.
Föreningar. Se bl. a. Ekonomiska
föreningar och Jordbruks föreningar.
Förenta Nationerna: sakk. för beredande
av frågan ang. Sveriges anslutning
till...........
Förorening av vatten och luft: sakk.
för utredn. rör. åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft
samt rör. rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar.......
Församling: sakk. för utredn. rör. församlingsindelningen
i Stockholm . .
— sakk. för utredn. rör. avskaffande
av den tvångsvisa anslutningen till
de tyska församlingarna i Stockholm
och Göteborg m. m. ........
Försvarets arkivkommitté.....
Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.
Se Förvaltning sutredning.
Försvarets sakanslag sutredning . ■
Försvarets tjänsteförteckningssak
kunniga.
.............
Försvarsberedskap: utredn. rör. Sveri -
ges ...............
Försvarsdepartementets granskningsnämnd
för byggnadsarbeten
Försvarskommitté: 1945 års ....
Försvarsuppfinningskommitté: 1945
års...............
Försvarsväsendet: utredn. rör. behovet
av icke-ordinarie personal inom försvarsväsendet
m m. (försvarets sak
anslagsutredning).
........
För säkring srådet. Se Arbetsdomstolen.
Försäkring sutredning: 1945 års . .
399
Jo: 30
Ju: 5
Ju: 39
K: 3
K: 31
K: 13
S: 20
: U: 2
: E: 22
Fi: 37
S: 11
E: 24
[; S 33
I S: 1
I Ju: 29
I U: 3
I Ju: 1
I E: 5
I E: 29
I Fö: 19
I Fö: 2
I Fi: 30
I Fö: 12
I Fö: 10
I Fö: 15
I Ju: 15
I Fö: 2
I H: 22
400
Riksdagsberåttelsen.
Försäkring sutredningen......I H: 2
Förvaltningsmyndigheter: utredn. ang.
reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter
i ärenden rör. enskild
rätt............I Jo: 10
Förvaltning sutredning: 1946 års militära
..............I Fö: 20
G.
Glasindustrikommitté: 1946 års . . I H: 33
Gotlandskommitté: 1945 års .... I K: 28
Granitutredning: 1937 års.....I H: 3
Grundvatten. Se Förorening av vatten
och luft.
Gruvutredmng: 1945 års......I H: 23
Gymnastiklärare: sakk. för utredn.
rör. omorganisation av utbildningen
av gymnastiklärare och sjukgymnaster
m. fl............. I E: 37
H.
Hamnutredning: 1944 års.....I E: 20
Handel med begagnade f öremål: sakk.
för utredn. av frågan om revision av
förordningen ang. handel med vissa
begagnade föremål m. m......I H: 19
Handelshögskolan i Göteborg: utredn.
rör. utvidgning av verksamheten vid I H: 26
Handels kamrar. Se Utrikeshandeln.
Handelskommission: statens .... II Fo: 5
Handelspolitiska beredningen ... I 11: 29
Handelspolitiska rådet......I H: 20
Handelsutbildningskommittén ... I E: 28
Hantverk. Se Småföretag sutredning
en.
Hantverksinstitutet: 1946 års ntredn.
ang................I H: 10 I
Hd g dags sakkunnig a........I E: 8
Hemvärnskommitté: 1945 års . . . . I Fö: 3
Hjälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.
Hushållslärarinnor: sakk. för ntredn.
rör. organisation av lärarinneutbildningen
på det hnsliga området m. m. I E: 30
Hushållsskolor: ntredn. ang. den hnsliga
utbildningens centrala ledning . I E: 10
Hgpoteksföremngar. Se Tomträtt.
Hyra: sakk. ang. hyressättningen i
staten^ tillhöriga fastigheter .... I Fi: 22
Hälsovård. Se Sjukvård.
Hästavel: 1945 års utredn. rör. åtgärder
för ridhästavelns befrämjande I Fö: 4
Hästexport: utredn. för verkställande
av överarbetning av statens hästexportberednings
ntredn. rör. användningen
av å beredningens verksamhet
uppkommen behållning .... I Jo: 5
I.
Idrottslärare. Se Gymnastiklärare.
Immateriella rättigheter. Se Auktorrättigheter
och Auktorrättskommittén.
Industrikommission: statens .... II Fo: 3
Införmationsstyrelse: statens .... II U: 1
Insyn i företag. Se Redovisning.
Internationell hjälpverksamhet:
svenska kommittén för......I Fo: 2
Investeringsutredningen......I Fi: 5
J.
Jordbrukets arbetskostnader: utredn.
rör. frågan om rationaliseringens inverkan
på jordbrukets arbetskostnader
m. m.............I Jo: 34
Jordbrukets by g gnadsstudiekommitté I S: 23
Jordbrukets maskinhållning: 1946
års kommitté för.........I Jo: 33
Jordbruksföreningar: utredn. rör.
lagstiftning om föreningar för gemensamt
ägande och gemensam drift av
jordbruk.............I Jo: 7
Jordbruks för söksutredning: 1945 års I Jo: 23
Jordbruks kommitté: 1942 års .... I Jo: 16
Jordbrukskredit: lånenämnden för se
_
knndär.............I Jo: 11
Jordbrukstaxeringssakkunniqa: 1943
års ..............I Fi: 7
Jordbruksundervisning: utredn. rör.
yrkesutbildningen inom jordbruket
och skogshanteringen.......I Jo: 25
— 1946 års sakk. för utarbetande av
bestämmelser m. m. för fortbildningskurser
rör. jordbrukets rationalisering
• ..............I Jo: 26
Jorddelningslagen. Se Fastighetsbildning
ssakkunniga.
Justitiekansler sämbetet: utredn. ang.
omorganisation av justitiekanslersämbetet
i anledning av processrefor
men.
..............I Ju: 13
Justitierevisionen. Se Nedre justitierevisionen.
Järnväg: 1943 års järnvägskommitté I K: 16
— utredn. rör. revision av gällande
regler om järnvägs ansvar för skada
å gods m. m............I K: 17
Se även Statens järnvägar och
Statsinlösen av järnväg.
Järnvägskostnadsutredning: 1942 års I K: 15
K.
Kanal. Se Säffle kanal.
Karolinska sjukhuset: kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta] ut
-
byggande.......... ... I E: 15
Kinne-Klevautredningen......I H: 32
Iilassificeringskommitté: 1946 års . I K: 29
Klockare. Se Kyrkomusikerutredning.
Kollektutredningen........I E: 32
Kommittéväsendet: ntredn. för översyn
av det statliga........I Fi: 13
Kommunal samverkan: 1944 års kommitté
för.............I S: 16
Kommunal upplysningsverksamhet:
kommittén för..........I S: 44
Kommunallagar: utredn. betr. kommuns
rätt att anslå medel för underlättande
av studier........I E: 31
— 3946 års kommunallagskommitté . I S: 37
Sakregister.
401
Kommunalskattefrågor. Se Skattesakkunniga.
Konkurs: sakk. för utredn. ang. möjlighet
för konkursbo att avsluta av
konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag
..............I Ju: 1
Kontrollföreningar inom jordbruket.
Se Ladugårdskontroll.
Kraftlednings-skadeersättnings-sak
kunniga
•............I K: 19
Krigsdomstolsutredning: 1945 års . I Ju: 12
Krig sförsäkring snämnd: statens . . II Fo: 2
Krigskonjunkturskattenämnden: centrala
...............II Fi: 4
Krigskonjunkturskatterådet . . . . II Fi: 3
Krisförvaltning en: överrevisionen för II Fo: 9
Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen av
kronans fasta egendom......1 Fi: 19
Se även Ströänaar.
Kust- och gränsoevakningsutredningen.
............I Fi: 35
Kvalitetsforskning och konsumentupplysning:
1946 års utredn. ang. . I H: 31
Kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten
och tjänster: sakk. för utredn.
av frågan om...........I E: 45
Kyrkolagstiftning: sakk. för kodiiiering
av gällande rätt på kyrkolag
stiftningens
område........I Ju: 2
Kyrlcomusikerutredning: 1942 års . I E: 3
Kyrkomötesutredningen......I E: 6
Köttbesiktning skommitté: 1946 års . I Jo: 27
L.
Ladugårdskontroll: utredn. rör. ladugårdskontroll
m. m.........I Jo: 36
Landsfogdeassistenter: sakk. för utredn.
rör. behovet av landsfogdeassistenter
i länen m. m........IS: 7
Lantbruksakademien: undersökning
av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djurgården
..............I Jo: 2
Lantbrukshögskolan och skogshög—
skolan: utredn. rör. den framtida utvecklingen
och omfattningen av högskolorna
på jordbrukets oob skogsbrukets
område..........I Jo: 41
Lantbruks kemiska kontrollanstalten:
utredn. rör. ordnandet av statens
lantbrukskemiska kontrollanstalts lokalfråga
.............I Jo: 37
Lantbruksmötesutredning: 1946 års . 1 Jo: 35
Lantmätare och lantbruksingenjörer:
1946 års sakk. för utbildningen av II E: 40
Lantmäteriutredning: 1945 års ... I Jo: 6
Lappar: utredn. av vissa frågor betr.
lapparna m. m...........I Jo: 20
Linnämnd: statens.........I Jo: 14
Litterära och musikaliska verk. So
Auktorrättigheter och Auktorrätts•
kommittén.
Livsmedelskommission: statens ... II Fo: 4
Ltcftf öroreningar. Se Förorening av
vatten och luft.
Ili hd ny till riksdagens prol. 1947. I samt.
Rikst] ugsberättelaen.
Imf trätt: sakk. för utredn. rör. vissa
nya privaträttsliga bostämmelser på
lufträttens område (1946 års lufl
-
rättssakkunnige).........I Ju: 42
So även Tredjemansskadesakkunniga.
Lyckeby åutredningen.......I Jo: 12
Lånenamnd. Se Jordbrukskredit.
Läkare: utredn. om arbetsförhållanden
m. m. för de underordnade läkarna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
.........I E: 47
— utredn. ang. anställningsvillkoren för
de underordnade läkarna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet I Fi: 12
Läkemedelsutredning: 1946 års ... I S: 42
Länsstyrelse: sakk. för utredn. rör. åtgärder
för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i
fråga om länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt..........IS: 2
— sakk. för revision av >handbok> rör.
länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid
krig eller krigsfara........IS: 4
Lärarlönesakkunniga: 1941 års . . . I Fi: 21
Lärobokskommitté: 1945 års .... I E: 34
Läroverk. Se Privatläroverk.
Löneboställen. Se Ecklesiastika löneboställen.
Lönekommitté: 1945 års......I Fi: 34
Lönestatistiksakkunniga: 1946 års . I Fi: 15
Löneutredning. Se bl. a. Försvarets
tjänstefört eckning ssakkunnig a,
Läkare, Lärarlönesakkunniga, Lönekommitté,
Manskapslöneutredning,
Meteorologiska och hydrologiska
institutet, Museivaktutredningen,
Mynt- o. justeringsverket,
Personalutredning, Privatläroverk,
Prästlönekommitté, Sjukvårdspersonal,
Sjökarteverket, Timlärare
och Tågfärjornas däcks- och maskinbefäl.
M.
Malmexport: sakk. för utredn. av
frågan om malmexportens fördelning
mellan Luleå och Narvik.....I Fi: 2
Manskapslöneutredning: 1946 års . . I Fö: 9
Markkommission: 1945 års.....I K: 23
Markutredningen.........I Ju: 38
Medborgarskap: sakk. rör. nordiskt
samarbete på medborgarskapsrättens
område.............I Ju: 40
Medicinalstyrelsens materielnämnd . II S: 2
Medicinalstyrelseutredningen ....IS: 3
Medicinska högskolorna: de medicinska
högskolornas organisationskommitté
............. I E: 33
Medicinsk undervisning: kommittén
för medicinsk högskola i Göteborg . I E: 48
— sakk. för utredn. av frågan om anordnande
av medicinskt-klinisk undervisning
vid allmänna sjukhuset i
Malmö..............I E: 11
402
Riksdagsberättelsen.
Mejerinäringen: utredn. rör. organisa -
tionen av forsknings- och försöksverksamheten
samt undervisningen
på mejerinäringens område .... I Jo: 22
Meteorologisk forskning och undervisning:
sakk. för utredn. rör. organisationen
härav.........I E: T
Meteorologiska och hydrologiska institutet:
utredn. rör. vissa ersättningsspörsmål
m. m. vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
.............. I K: 10
Militär pensionsutredning: 1944 års I Fi: 9
Militära skatteanståndskommittén . I Fi: 17
Militärsjukvårdskommitté: 1944 års I Fö: 11
Militärutredning: 1945 års.....I Fö: 5
Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
(biltraktorutredningen) ... I Fö: 16
Museisakkunniae: 1946 års.....I E: 42
Museivaktutreaningen.......1 Fi: 14
Musikaliska verk. Se Auktorrättigheter
och Auktorrättskommittén.
Mynt- oeh justering sverket: utredn.
rör. anställnings- och avlöningsförhållandena
för viss verkstadspersonal
m. fi. vid mynt-och justeringsverket I Fi: 16
Möbelutredning: 1946 års.....I H: 28
N.
Nationalmuseiutredningen.....I E: 23
Naturskydd: utredn. rör. lagstiftning
ang. naturskyddet m. m......I Jo: 39
Naturvetenskapliga forskning skommittén
.............I E: 20
Nedertorneå: utredn. rör. planering av
jordbruket och skogsbruket i Nedertorneå
kommun..........I Jo: 32
Nedre justitierevisionen: utredn. ang.
omorganisation av nedre justitierevisionen
i anledning av processreformen
..............I Ju: 35
Nordiskt samarbete: delegerade för
nordiskt samarbete på lagstiftningens
område..............I Ju: 36
Se även Medborgarskap, Straffdomar
och Sjömanskommitté.
Norrlandskommittén........I Jo: 19
Nya rättegångsbalken. Se Brottmål,
Justitiekanslersämbetet, Nedre justitierevisionen
och Processnämn
-
den,
Nyetableringssakkunniga......I H: 30
Nykterhetskommitté: 1944 års ... I Fi: 31
Näring slagstiftning en: utredn. om en
revision av............I H: 36
Olycksfall: utredn. rör. provisoriska
åtgärder till förbättring av utgående
ersättningar i anledning av olycksfall
m. m. under beredskapstjänst
gäring.
.............I Fö: 6
Omsättningsskatt. Se Varubeskatt- _
ningssakkunniga.
Omsättningsskattenämnden: centrala II Fi: 2
Ortopedi- och vanförevårdssakkunniga.
.............I S^ 39
P.
Parlamentariska undersökning skom- "
missionen ang. flyktingar enden
och säkerhetstjänst.......I S: 25
Partiellt arbetsföra: kommittén för I S: 24
Patentutredning: 1938 års.....I Ju: 3
Paulsonkommissionen. Se Parlamentariska
undersökningskommissionen
ang. flyktingärenden och säkerhetstjänst.
Pensionssakhunniga: 1946 års ... I Fi: 18
Pensionsutredning: 1944 års .... I Vi: 29
— 1944 års militära........I Fi: 9
—- järnvägspensionsutredningen ... I Fi: 23
— tjänstepensionsutredningen .... I H: 5
Se även Folkpension.
Personalutredning: 1944 års .... I Fi: 27
Polisinspektion: sakk. för utredn. rör.
en central polisinspektion och härmed
sammanhängande frågor ...IS: 52
Polisinstruktionsutredningen ....IS: 41
Polismäns utbildningskostnader:
sakk. för utredn. rör. polismännens
utbildningskostnader m. m.....IS: 51
Postbefordran: utredn. ang. översyn
av bestämmelserna rör. postverkets
ensamrätt till befordran av brev och
brevkort m. m...........I K: 11
Postverket. Se Klassificering skommitté.
Priskontrollnämnd: statens.....II Fö: 6
Privatläroverk: 1944 års lönekommitté
för privatläroverken.......I E: 19
Processnämnden..........I Jh: 34
Propaganda: utredn. rör. viss utländsk
propaganda under krigsåren I S: 49
Provningsanstalter: utredn. rör. frågan
om den statliga provningsverk
-
samhetens organisation......I H: 8
Prästerliga befattningar: sakk. för
utredn. av frågan om kvinnas behörighet
till kyrkliga ämbeten och
tjänster.............I Ef 45
Prästlönekommitté: 1946 års .... I E: 43
Offentlig handling. Se Allmänna
handlingar och Spionerimål.
Officersutbildning: arméns officersut
bildningskommitté.
.......I Fö: 1
Oljeledningsutredning: 1946 års . . I H: 35
Oljeutrednmgen 1945 .......I Fo: 3
B.
Radio. Se Rundradioutredning.
Redovisning: förberedande utredn. rör.
ökad offentlig redovisning av driftföretags
ekonomiska förhållanden . . I Ju: 16
Religionsfrihet. Se Dissenterlagskommittén.
Sakregister.
403
Repatrieringskommittén 1945 ■ . . I U: 2
Reserv för radsnämnd: statens . . . . II Fo: 1
Restitutionsnämnden.......II U: 3
Ridhästar. Se Hästavel.
Riksdagen: utredn. rör. revision av
riksdagens arbetsformer......I Jn: 41
Riksräkenskapsverket: sakk. för utredn.
ang. riksräkenskapsverkets organisation
•...... 1 Fi: 36
R.iksskog staxering snämnd: 1937 års I Jo: 1
Rundradioutredning: 1943 års . . . I K: 2
Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Rågösvenskarna. Se Estlandssvenskarna.
Rättslijälpsanstalt: utredn. om inrättande
av en statlig rättslijälpsanstalt
i Haparanda...........I Ju: 43
I
1 ;
Sambeskattningssakkunniga ....
Sekretessutredning: 1943 års ... .
Sekundär jordbrukskredit: lånenämndcn
för .............
Seminariesakkunniga: 1945 års . . .
Sexualundervisningssakkunniga:
1943 års .............
Sinnesslöa: 1946 års hjälp- och särklasslärarutredn.
.........
— 1946 års sinnesslövårdsutredn. . .
Sjukhus: statens sjukhusutredn. av
år 1943 .............
— sakk. för andliga vården vid sjukhusen
..............
— fortsatt utredn. rör. sjnkhusfrågor
nas
lösande vid vissa arméns truppförband
.............
Sjuksköterskor: 1946 års kommitté för
’ sjuksköterskeutbildningen.....
Se även Sjukvårdspersonal.
Sjukvård: 1944 års militärsjukvårdskommitté
............
— 1946 års statsbidragssakk. för hälso
och
sjukvården..........
Sjukvårdspersonal: 1944 års lönekommitté,
avseende sjukvårds- och
ekonomipersonal.........
Sjöbefälssakkunniga: 1943 års . . .
Sjöfartskommitté: 1938 års . . .
Sjökarteverket: utredn. av vissa vid
sjökarteverket aktuella lönefrågor .
Sjömanskommitté: 1946 års ....
Skatt. Se bl. a. Statsskattebercdning.
Skatteanståndskommittén: militära .
Skattelcommitté: 1944 års allmänna .
Slcattesakkunniga: 1944 års ....
Skogshärbärgesutredning: 1945 års .
Skogshögskoian. Se Lantbrukshögskolan
och skogshögskoian.
Skogsvårdslagstiftningen: utredn. rör.
skogsvårdslagstiftningen m. in. . . .
Skoindustrin. Se Skoutredning.
Skolkommission: 1946 års . . . . .
Skolkökslärarinnor. Se Husliållslärarinnor.
Skolutredning: 1940 års......
I Fi: 39
I Ju: 21
I Jo: 11
I E: 25
I E: 4
1 S: 40
I S: 45
I S: 21
I E: 16
I Fö: 13
I S: 32
1 Fö: 11
I S: 43
I Fi: 10
I H: 18
I 11: 4
I Fö: 7
I H: 25
I Fi: 17
I Fi: 2S
I Fi: 26
l S: 26
I Jo: 17
I E: 38
1 E: 1
Skoutredning: 1945 års......
Skärgårdsutredning: 1945 års ...
Småföretag sutredningen......
Social upplysning: kommittén för .
Socialutbildningssakkunniga ....
Socialvetenskapliga forskningskom
mittén
.............
Socialvårdslconimittén.......
Sockernämnd: statens.......
Sockersjukutredning: 1943 års . . . I
Spionerimål: utredn. rör. offentliggörande
av hemligstämplade protokoll
och handlingar i mål rörande spioneri
m. ................1
Sprittillverkning: utredn. rör. spritfabrikationens
avsättningsförhållan
den
m. in..........• • • 1
Se även Sulfitspritsalckunniga.
Stadsläkarutredning: 1939 års . . . I
Statens arbetsmarknadskommission II
Statens bränslekommission.....II
Statens flyktingsnämnd _......I
Statens handelskommission .... II
Statens industrikommission .... II
Statens järnvägar: 1942 års järnvägskostnadsutredning.
........I
— 1946 års SJ-bostadsntredning . . . I
Se även Tågfärjornas däcks- och
maskinbefäl samt Klassificeringskommitté.
Statens krigs för säkring snämnd . .II
Statens livsmedelskommission ... II
Statens priskontrollnämnd.....II
Statens reproduktionsanstalt. So
Tryckeriutredning.
Statens reservförrådsnämnd .... II
Statens trafikkommission......II
Statens upp finnarnämnd: utredn. rör.
statens uppfinnarnämnds fortsatta
bestånd och därmed sammanhängande
spörsmål...........I
Statens utlänning skommission ... II
— sakk. för översyn av statens utlän
ningskommissions
och statens utlänningsnämnds
verksamhet och organisation
m. m...........1
Statens utlänningsnämnd. Jfr Statens
utlänning skommission.
Statistik: sakk. för fortsatt utredn.
ang. rationalisering av den statliga .
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor
om järnvägsegendomens värde
Statsskatteberedning: 1945 års . . .
Stenindustriutredning: 1946 års . .
Stipendier: utredn. betr. kommuns rätt
att aDslå medel för underlättande av
studier ......... • • •
Stockholms högskola: sakk. ''.för utredn.
rör. Stockholms högskolas ekonomiska
förhållanden.......
Storflygplatsen. So Flygplatser.
Straffdomar: utredn. ang. internordisk
lagstiftning om verkställighet
av straffdomar m. in........
H: 21
K: 25
H: 6
S: 46
E: 2
E: 9
S: 14
Jo: 10
S: 22
Ju: 31
Fi: 43
S: 17
S: 1
Fo: 7
S: 20
Fo: 5
Fo: 3
K: 15
K: 27
Fo: 2
Fo: 4
Fo: 6
Fo: 1
Fo: 8
II: 11
S: 3
S: 53
Fi: 25
K: 14
Fi: 11
II: 24
E: 31
E: 41
I Ju: 17
404
Sakregister.
Straff lagberedning eu........I Ju: 19
Strafflagen för krigsmakten: fortsatt
utredn. ang. revision av......I Ju: 7
Straffrättskommittén .......I Ju: 18
Ströängar: ntredn. rör. indragning av
ströängar å kronomark ovan odlingsgränsen
inom Norrbottens län, m. m. I Jo: 29
Sludentsociala utredningen .... 1 E: 51
Stuveriutredning: 1946 års.....I H: 27
Sulfitspritsakkunniga: 1939 års . . I Fi: 3
Synkravskommittén........i S: 33
Säffle kanal: utredn. om......I K: 9
Säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg: 1946 års utredn.
«nS- • • ..............I H: 12
Säkerhetstjänsten: sakk. för ntredn. av
vissa i samband med en avveckling
av den allmänna säkerhetstjänsten
uppkommande spörsmål......i g: g
Se även Parlamentariska undersökningskommissionen
ang. flyktingärenden
och säkerhetstjänst.
T.
Tandläkare: sakk. för utredn. ang.
möjligheterna att nedbringa studietiden
för tandläkarexamen.....I E: 12
— 1944 års tandläkarutbildningssakk. I E: 17
Tandläkarinstitut: kommittén för utrustning
av tandläkarinstitutet i
Malmö..............1 E: 49
tandvård. Se Folktandvården.
Taxering: sakk. för undersökning rör.
taxering av jordbruksfastighet vid
1945 års allmänna fastighetstaxering I Fi: 32
Se även Jordbrukstaxeringssakkunniga
och Riksskogstaxeringsnämnd.
Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
........''......I E: 21
Telefonkommitté: 1944 års.....i K: 5
Telegrafverket. Se Klassificeringskommitté.
Timlärare: sakk. för utredn. rör. avlöningsförmåner
till........I Fi: 42
Tjänsteförteckningssakkunniga: försvarets
..............I Fi: 30
Tjänsteman: sakk. för en förberedande
utredn. om det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit
genom fel eller försummelse av... I Ju: 6
Se även Bedömning snämnden.
Tjänstepensionsutredningen .... 1 H: 5
Tomträtt: sakk. för utredn. av frågan
om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar
att utlämna lån
mot säkerhet av inteckning i tomträtt
...............I Fi 38
T or vutredning: 1946 års......I H: 13
Trafikförfattning ssakkunniga: 1944
års,......... I K: 22
Trafikkommission: statens.....II Fo: 8
Trafiksäkerhetskampanj: 1946 års . I K: 12
Trafiksäkerhetskommitté: 1945 års . I K: 26
Trafikutredning: 1944 års.....I K: 21
Traktatberedningen........
Traktorsutredning: 1939 års ... .
Tredjemansskadesaltkunniga ....
Tryckeriutredning: 1946 års ....
Tryclifrihetssakkunniga: 1944 års .
Trädgårdsundervisningskommittc:
1946 års .............
Tulltaxerevision: 1938 års.....
Tullverket: arbetstidskommittén för
kust- och gränsbevakningen ....
— kust- och gränsbevakningsutredning
en.
...............
Tullverkets redovisning skommission
Turistorganisationer. Se Upplysningsverksamhet
i utlandet.
Tyska företag: utredn. ang. den fortsatta
driften av vissa företag, vari
finnas tyska intressen.......
Tåg färjornas däcks- och maskinbefäl:
utredn. rör. förhållandet mellan löncställningcn
för däcks- och maskinbefälet
vid statens järnvägars tågfärjor
..............
Täckdikning: kommittén för maskinell
— 1946 års kommitté för planläggning
av täckdikningsförsök.......
U.
Underjordiska vattentillgångar. So
Förorening av vatten och luft.
Underläkare. Se Läkare.
Under stödsnämnden för Rysslanelssvenskar
...........
Undervisning. Se bl. a. Folkbildning sutredning,
Folkskolesakkunniga,
Handelsutbildning skommittén,
Jordbruksundervisning, Kommunal
upplysningsverksamhet, Medicinsk
undervisning, Seminariesakkunniga,
Sexualundervisningssakkunniga,
Sinnesslöa, Sjuksköterskor,
Sjöbefälssakkunniga, Skolkommission,
Skolutredning, Studentsociala
utredningen, Tandläkare,
Trädgårdsundervisningskommitté
och Varubud.
Ungdomsvårdskommittén.....
Umversitetsberedning: 1945 års . .
Uppfinningar: 1945 års kommitté för
utredn. om rätten till anställdas uppfinningar
.............
— utredn. rör. särskilda för fredstid
avsedda bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för försvaret eller
folkförsörjningen.........
Upp finnarnämnden. Se Statens uppfinnarnämnd.
Upphandling ssakkunnig a: 1946 års .
Upplysningsverksamhet i utlandet:
sakk. för.............
Uppsala domkyrka: prisnämnden för
granskning av tävlingsförslag till
restaurering av..........
Uppsikt å jordbruk: utredn. rör. ny
lagstiftning om..........
I
I
I
I
I
I
I
I
1 H: 1
1 K: 1
I Ju: 28
I Jo: 28
1 Ju: 27
I Jo: 38
I Fi: 1
I Fi: 20
I Fi: 35
I Fi: 24
I II: 9
I K: 7
I Jo: 21
I Jo: 8
I U: 4
Ju: 22
E: 27
Ju: 11
Ju: 15
Fi 40
U: 6
E: 18
Jo: 4
405
Sakrec/isler.
Utländsk arbetskraft: beredningen för I S 48
Utländsk propaganda. Se Propaganda.
Utlänning skommission: statens ... II S: 3
Utrikeshandeln: utredn. rör. vissa organisationsfrågor
inom utrikeshandeln I H: 34
Utrikespolitik: redaktionsnämnden för
utgivandet av en framställning över
Sveriges utrikespolitik under det
andra världskriget........1 U''. 5
Vägmarksersättningssakkunniga . .
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
utredn. rör. organisation och personalbehov
för vissa avdelningar inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
m. ................
Väg- och vattenbyggnadsväsendet:
verkstadskommittén för ...... I
Vägrätt. Se Vägmarksersättningssakkunniga.
V.
Valutakontoret......., • • II 1
Vanföra. Se Ortoped- och vanförevårdssakkunniga.
Varubeskattningskommittén . ... 1 VI: 41
Varubud: kommittén för yrkesutbildning
åt varubud m. fl. ...... I E: 39
Varumärkes- och firmalagstiftningen:
utredn. rör. revision av . . . . I Ju: 26
Vattenföroreningar: sakk. för utredn.
rör. åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rör.
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
...........I Ju: 1
Vattenförsörjning och avlopp: utredn.
rör. anläggnings- och bidragsverksamheten
i fråga om vattenförsörjning
och avlopp........I K: 30
Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i......... I Ju: 32
Verkstadskommittén för väg- och
vattenby ggnadsväsendet.....I K: 26
Vårdhemssakkunniga: 1945 års ... I S: 28
y.
Yrkesutbildning: sakk. för utredn. av
vissa frågor rör. yrkesutbildningens
utformning med hänsyn till befolkningsutvecklingen
.........
Å.
Ålderdomshem. Se Vårdhemssakkunniga.
Ä.
Ärvdabalken: sakk. för kodifiering av
Ö.
Överrevisionen f ör kris förvaltningen
Overståthållarämbetet: sakk. för utredn.
ang. den definitiva uppdelningen
av överståthållarämbotct efter länsstyrelse-
och magistratsuppgifter m. m.
K: 24
K: 4
K: 8
I E: 46
I Ju: 24
I Ko: 9
I S: 9
Innehållsförteckning.
Allmänna berättelsen.
Justitiedepartementet, . . . .
Utrikesdepartementet . . . .
Försvarsdepartementet . .
Socialdepartementet . . . .
Kommunikationsdepartementet
Finansdepartementet ....
Ecklesiastikdepartementet . .
Jordbruksdepartementet . . .
Handelsdepartementet . . .
Folkhushållningsdepartementet
Sid.
1
I
4
4
G
8
8
9
10
1 1
1.
II.
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.
Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju)...........
Utrikesdepartementet (U)
Försvarsdepartementet (Fö)..........
Socialdepartementet (S).............
Kommunikationsdepartementet (K).....
Finansdepartementet (Fi)............
Ecklesiastikdepartementet (E)..........
Jordbruksdepartementet (Jo)..........
Handelsdepartementet (H).............
Folkhushållningsdepartementet (Fo).............
De centrala krisorganen:
Justitiedepartementet..............
Utrikesdepartementet..............
Socialdepartementet...............
Finansdepartementet..............
Folkhushållningsdepartementet............
13
4G
48
65
122
146
176
238
277
311
315
315
317
321
322
Bil. A. Lotterimedel.................... 333
Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....336
Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1946 . . . 378
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 381
Sakregister > > » » » . _ ono
Stockholm, 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
464676