Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

1

Nr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp av Källstorps
Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar
län; given Stockholms slott den 21 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av biiagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet.

I skrivelse den 15 maj 1944 har Kalmar läns södra hushållningssällskap
anhållit, att en utredning måtte komma till stånd rörande anordnande inom
södra Kalmar län av försöksverksamhet på jordbrukets område.

Sedan över framställningen avgivits infordrade yttranden av styrelsen för
lantbrukshögskolan och lantbruksstyrelsen, har Kungl. Maj:t den 6 juli 1945
uppdragit åt styrelsen för lantbrukshögskolan att i samarbete med statens
trädgårdsförsök och representanter för Kalmar läns södra hushållningssällskap
verkställa utredning om anordnande inom södra Kalmar län av försöksverksamhet
på jordbrukets och trädgårdsodlingens område.

Högskolestyrelsen, som uppdragit åt en kommitté, bestående av generaldirektören
H. Sylwan, professorn K. G. U. Sundelin, förvaltaren C. G. E.
Carlsson och försöksgårdsföreståndaren J. H. Winkler att verkställa utredningen,
har med skrivelse den 31 januari 1947 till Kungl. Maj:t överlämnat
en av kommitterade upprättad promemoria samt ett från högskolans försöksBihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 90.

1

2 Kungi. Maj:ts proposition nr 90.

nämnd infordrat yttrande i ärendet. I skrivelsen har styrelsen förklarat sig
tillstyrka ett av kommitterade i promemorian framlagt förslag om inköp av
Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län, ävensom ett
av dem uppgjort program för gårdens utbyggande till försöksgård.

Yttranden i ärendet ha därefter inhämtats av statskontoret, lantbruksstyrelsen
efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
länsstyrelsen i Kalmar län, 1945 års jordbruksförsöksutredning, 1946
års trädgårdsundervisningskommitté, styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut samt Sveriges utsädesförening.

I den av högskolestyrelsen överlämnade promemorian ha inledningsvis
lämnats följande uppgifter beträffande jordbruksförhållandena inom Kalmar
län.

Kalmar län omfattar en sammanlagd landareal av 1 096 106 hektar. Denna
areals fördelning å olika ägoslag år 1945 framgår av följande sammanställning.

Ägoslag

Länets norra del

Länets södra del

Norra

kustlandet

Skogs-

bygden

Kalmar-

slätten

Norra

kustlandet

Skogs-

bygden

Öland

Åker...................

49 037

14 527

45 924

3093

33 213

39 441

Slåtteräng..............

815

163

593

158

3310

1698

Kultiverad betesäng.....

3 221

728

821

67

951

281

Annan betesäng.........

7 330

3 338

9 979

560

12 551

13 108

Skogsmark..............

215 240

77 061

111114

19 808

222 001

17 200

Övrig mark.............

55 902

11612

20 383

6 648

31799

62 431

Summa

331 545

107 429

188 814

30334

303 825

134159

Åkerjordens användning i procent inom de två hushållningssällskapens
områden år 1945 framgår av denna sammanställning.

Länets norra del

Länets södra del

Norra

kust-

landet

Skogs-

bygden

Summa

Kalmar-

slätten

Norra

kust-

landet

Skogs-

bygden

Öland

Summa

Höstvete................

7''4

1-3

60

6-6

21

2-3

6-8

5-4

Vårvete.................

3-9

50

4''2

2-1

6l

4-4

07

2-4

Höstråg.................

6-1

7-2

6-3

13-4

7-9

10-1

151

12-9

Vårråg.................

0-6

0-7

0-6

0-2

1-0

0-5

0-2

03

Korn...................

0-4

01

03

0-9

0-4

05

7-6

2-9

Havre..................

18-8

26.2

20-5

12-0

21-1

20-9

2-5

11-6

Blandsäd...............

5-8

2-5

5-1

9-7

2-8

6-9

12-4

9-6

Ärter ..................

0-9

0-1

•0-7

O-o

00

o-i

o-i

o-l

Höst- och bondbönor....

—

—

—

—

—

—

—

—

Vicker..................

Oo

0-1

o-l

o-o

—

0-1

O-o

o-o

Potatis.................

3-4

4-7

3-7

5-7

5-6

6-2

4-0

5-3

Sockerbetor .............

—

0-0

0-0

0-4

—

—

7-0

2-4

Foderrotfrukter.........

1*6

3-5

2-1

3-3

2-7

2-1

1-9

2-5

Grönfoder av säd .......

11

2-0

1-8

1-5

2-5

2-3

0''7

1-5

Vall till slåtter..........

32-6

356

333

26-1

32-8

32-8

19-6

26-0

Vall till fröskörd........

l-l

0''3

0-9

0-5

0-2

0-3

02

0-3

Annan vall.............

61

7-1

6-3

13-3

6-3

6-3

7-9

9-5

1 Andra växtslag.........

0-7

0''2

05

1-6

1-2

0-3

5-2

2-4

Träda och obrukad jord..

9-5

3-4

8-1

2-7

7-3

3-9

8-2

4*9

Summa

100-0

1000

1000

100 0

100-0

1000

100 0

100o

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

3

Skörden per hektar inom Kalmar läns område i kilogram år 1945 framgår
av följande sammanställning.

Gröda

Norra

länsdelen

Södra

länsdelen

Öland

Hela

riket

Höstvete...................

1770

1820

1660

2 230

Vårvete....................

1220

1450

1300

1540

Höstråg....................

1:340

1390

1230

1660

Korn......................

1370

1210

1150

1810

Havre.....................

1 200

1220

940

1390

Blandsäd ..................

1280

1310

1160

1670

Sockerbetor ................

28 000

29 950

29 970

33 200

Foderrotfrukter............

25 500

31460

29 590

32 140

Hö från odlad jord.........

3 790

4 010

4 400

3 880

Ärter......................

1 190

1170

1010

1280

Potatis....................

8 620

11460

8 840

11420

Antalet husdjur av olika slag inom Kalmar läns område år 1945 framgår
av följande sammanställning.

Djurslag

Norra

länsdelen

Södra länsdelen
utom Öland

Öland

Summa

Hästar..........................

10 923

14 004

10 626

35 553

Nötkreatur......................

50 778

72 259

29 434

152 471

Får och lamm..................

15 330

13 027

8 801

37 158

Getter och killingar.............

30

29

6

65

Svin och grisar..................

15 510

25 579

10 032

51121

Fjäderfä........................

126 875

197 942

90 602

415 419

År 1943 omfattade trädgårdsodlingen å friland inom Kalmar län 94 714 ar
samt trädgårdsodlingen under glas cirka 2 267 ar. Antalet fruktträd över fem
år uppgick till 117 889 stycken samt antalet fruktträd under fem år till
30 863 stycken. Antalet vinbärs- och krusbärsbuskar uppgick till 103 489 stycken.

Antalet brukningsdelar i Kalmar län uppgick vid 1943 års arealinventering
till 15 316, varav 1 264 med en åkerareal under 1 hektar, 1 166 med en
åkerareal om 1—2 hektar, 3 029 med en åkerareal om 2—5 hektar, 4 824
med en åkerareal om 5—10 hektar, 3 244 med en åkerareal om 10—20 hektar,
843 med en åkerareal om 20—30 hektar, 594 med en åkerareal om 30—50
hektar, 252 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 100 med en åkerareal
över 100 hektar.

I promemorian ha även lämnats vissa uppgifter angående klimatet inom
Kalmar län.

Årets medeltemperatur i Kalmar (medeltal för åren 1901—1930) utgör
+ 6,8°. Under månaderna april—september är medeltemperaturen i Kalmar
respektive +4,4°, +9,3°, + 13,9°, + 17°, + 15,9° och + 12,4°.

Antalet frostdagar i Kalmar och Västervik under vegetationsperioden uppgick
åren 1940—1944 till

1940

1941

1942

1943

1944

Kal-

mar

Väster-

vik

Kal-

mar

Väster-

vik

Kal-

mar

Väster-

vik

Kal-

mar

Väster^

vik

Kal-

mar

Väster-

vik

April...........

2

7

19

18

17

21

16

21

9

19

Maj............

0

2

2

8

6

13

0

4

0

0

Juni—september

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

Oktober........

0

0

1

3

3

7

6

6

0

0

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 90

Årsnederbörden i Kalmar (medeltal för åren 1901—1930) utgör 464 mm.
Motsvarande värden äro för Visby 513 mm, för Linköping 511 mm, för Lund
616 mm, för Halmstad 746 mm samt för Uppsala 544 mm.

Kommitterade ha beträffande nederbördsförhållandena framhållit, att Kalmar
län vore utsatt för försommartorka, vilket framginge av följande sammanställning,
vari upptagits dels den normala nederbörden i Kalmar och
Västervik under månaderna maj—juni, dels ock nederbörden under dessa
månader åren 1940—1944. (För jämförelse hade medtagits motsvarande uppgifter
från Visby, Lund och Halmstad.)

Kalmar

Västervik

Visby

Halmstad

Lund

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

1940

25-8

32-5

31-8

36-4

8-0

27-0

26-7

51-6

25-3

40-4

8''5

406

7-8

51-7

0‘6

350

75''6

62-0

15-6

56-1

46-6

46-9

47-1

59-9

31-3

50-0

160-8

78''4

75-9

67-5

1941

22-9

32-5

1*7

36-4

5-7

27-0

13-7

51-6

6-4

40-4

Juni..........

38-8

40-fi

38-7

51''7

32-8

35-0

44-2

62-0

460

56-1

24-9

46-9

19-3

59-9

26-2

50-0

133-2

78-4

136-0

67-6

1942

Maj...........

[63-7

21-8

32-6

57-8

36-4

79-2

27-0

53-9

51-6

29-2

40-4

40-6

25-3

51-7

9-6

350

51-4

62-0

93-5

56-1

Juli...........

43-6

46-9

64-6

59-9

108-0

50''0

87-6

78-4

47-8

67-5

1943

9*9

32-5

4''0

36-4

13-8

27-0

35-0

51-6

15-8

40-4

Juni..........

33-0

40-6

20-3

51-7

23-7

350

78-4

62-0

63-8

56l

17-7

46-9

53-5

59-9

15-5

50-0

143-7

78-4

77-1

67-5

1944

Maj...........

33-9

32-5

30-7

36-4

21-3

27-0

64-9

51-6

44-3

40-4

62-2

40''6

86-6

51-7

42-3

350

86-3

620

62-8

56-1

Juli...........

28-0

46-9

49''1

59-9

18-8

50-0

61-4

78-4

41-5

67-5

För utredning angående jordartsförhållandena inom södra Kalmar län
har statsgeologen G. Ekström verkställt jordartsundersökningar på vissa
gårdar inom detta område. I ett den 28 januari 1946 avgivet, i promemorian
åberopat utlåtande har statsgeologen Ekström anfört följande.

Inom södra delen av Kalmar län ha mojordama, framför allt grovmo men
även finmo, en stor utbredning. Därjämte förekomma i stor utsträckning
sand och morän (»jätter»). Den senare är nedanför högsta kustlinjen (under
80 m ö. h.) fläckvis överlagrad av sand och finmo, varvid jorden blir mosaikartad.
Näringsrikare kärrtorvjordar och sura, gyttjehaltiga jordar (lergvttja
och gyttjelera) äro ganska vanliga, de senare inom kustsocknarna.

Lerjordar äro sällsynta inom Södra Möre härad. Norr härom börja de
emellertid bliva vanligare, och inom den del av länet, som ligger norr om
Västervik, bliva lerorna dominerande och av samma karaktär, som inom
vissa delar av Östergötland.

I fråga om uppgifterna för en försöksverksamhet inom södra Kalmar län
ha yttranden avgivits till de av högskolestyrelsen tillsatta kommitterade dels

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

5

den 9 december 1946 av föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten professor
Sundelin, dels ock den 10 januari 1947 av föreståndaren för statens trädgårdsförsök
professor F. Nilsson.

Professor Sundelin har i sitt yttrande anmärkt, att jordbruket inom sydöstra
Sveriges kustbygder på grund av områdets speciella klimatförhållanden
hade många svåra problem att bemästra. Såsom sådana problem har
professor Sundelin angivit följande.

1) Växtföljdsfrågor med särskild hänsyn till motståndskraften mot torka
hos de i växtföljden ingående växterna.

2) Stallgödselns tillvaratagande och användning.

3) Odlingstekniska försök med lucern, sötlupin, oljeväxter och potatis.

4) Vallfrågor såsom vallblandningar och vallinsåningsfrågor, särskilt i
avseende på torkfenomenet.

5) Jordbearbetnings- (alvluckring) och rotfruktsodlingsfrågor med hänsyn
till torkan.

6) Bevattningsfrågor, särskilt med hänsyn till betesvallarna. Här bör även
observeras den ojämna verkan av speciellt kvävegödslingen, en sak som är
beroende på i första hand försommartorkan.

7) Andra sätt att kompensera högsommarens brist på bete som avsevärt
nedsätter beteskulturens värde i dessa bygder.

8) Fasta sortförsök i olika grödor.

9) Utfodringsförsök.

Professor Sundelin har framhållit, att det med hänsyn därtill, att den
planerade försöksgården skulle representera i första hand jordbruket inom
övergångsområdet mellan å ena sidan den fruktbara slättbygden och å andra
sidan de mera skogligt betonade moränjordarna, vore viktigt att försöksgårdens
verksamhet kompletterades med verksamhet å fasta försöksfält på såväl
de fruktbara sockerbetsjordarna på Öland som på de näringsfattiga moränjordarna
inom sydsvenska höglandet.

Professor Nilsson har anfört.

Det område som huvudsakligen omfattar Kalmar län med Öland, intager
ur klimatisk synpunkt en särställning med låg sommarnederböx*d, många soltimmar
och relativt hög temperatur under höstmånaderna. Detta område har
blivit betydelsefullt för den svenska trädgårdsodlingen i mer än ett avseende.
Under senare tid har sålunda fröodlingen av flertalet köksväxter i stor
utsträckning koncentrerats till detta område. Utsädesfirmoma ha den ena
efter den andra organiserat sina fröodlingar på Öland och därvid haft större
framgångar än på fastlandet, vilket får anses bero på att väderleksförhållandena
för fröskördens utveckling under höstmånaderna där äro bättre. Odlingen
av lök är i mycket stor utsträckning koncentrerad till detta odlingsområde,
och även odlingen av vissa andra köksväxter är där betydande. För
att fruktodling med framgång skall kunna bedrivas, är rikligt med solsken
under sommaren en förutsättning, och gynnsam väderlek under hösten medför
en god utveckling av frukten. Det finns knappast något område i vårt
land, som fyller dessa betingelser bättre än det nämnda odlingsområdet, som
i vissa avseenden påminner om det fruktodlande Kent i England. Av det
nämnda framgår, alt trädgårdsodlingen med tillhörande fröodling av köksväxter
torde komma att bliva alltmera betydelsefull inom det ifrågavarande
odlingsområdet, och en försöksstation för detsamma kommer därför ej alt
sakna arbetsuppgifter. Den bör i första hand inrikta sin verksamhet på olika

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

grenar av fruktodling, speciellt odling av päron och körsbär, samt vissa grenar
av köksväxtodling, såsom odling av ärter, bönor, lök och gurkor samt
fröodling av flertalet köksväxtslag. Därjämte bör framhållas, att odling av
nötter anses ha de största förutsättningarna på Öland, och detsamma gäller
måhända om odling av blomsterlökar. För dessa båda odlingsgrenar erfordras
emellertid först en försöksmässig utredning av de ekonomiska förutsättningarna,
vilket även skulle bliva en betydelsefull uppgift för en försöksstation.

Professor Nilsson har erinrat om att en serie trädgårdsförsök sedan 1941
påginge vid Ekerums gård på Öland men uttalat, att denna gård icke kunde
anses representativ för hela det område, varom nu vore fråga. Det riktigaste
vore enligt professor Nilssons mening att organisera en försöksstation på fastlandet
i södra Kalmar län med en substation på Öland och en i norra Kalmar
län.

I anslutning till de återgivna yttrandena ha kommitterade förordat, att
försöksverksamheten inom sydöstra kustbygden erhölle de arbetsuppgifter
som i yttrandena angivits. Arbetsuppgifternas art samt den omfattning försöksverksamheten
kunde beräknas få motiverade enligt kommitterades mening
inrättande av en särskild försöksgård inom södra Kalmar län, vilken
samtidigt skulle användas som trädgårdsförsöksstation.

Behovet av försöksareal för gården har enligt promemorian beräknats till
omkring 37 hektar. För trädgårdsförsöken borde från försöksgården avskiljas
lämpliga områden om sammanlagt omkring 17 hektar. Av denna areal
beräknades 10 hektar för köksväxter, 5 hektar för fruktträd och 2 hektar för
bärbuskar. För jordbruksförsöken skulle enligt kommitterades uppfattning
en areal av omkring 20 hektar vara erforderlig.

I promemorian har framhållits att det visat sig svårt att till skäligt pris
förvärva en till försöksgård i alla avseenden lämplig gård. På grundval av
en undersökning, som företagits av länets hushållningssällskap innan kommitterade
upptagit sitt arbete, hade av hushållningssällskapet tre gårdar
föreslagits såsom lämpliga för ändamålet. Av de föreslagna gårdarna hade
kommitterade funnit Källstorps Södergård vara den lämpligaste. På denna
egendom funnes visserligen icke alla de för södra Kalmar län typiska jordarterna
representerade, och försökverksamheten på gården måste därför
kompletteras med verksamhet å försöksfält i trakten, men någon för ändamålet
lämpligare gård kunde säkerligen icke för närvarande uppbringas.

Beträffande Källstorps Södergård ha i promemorian lämnats bland annat
följande uppgifter.

Gården, som består av jordregisterfastigheterna Källstorps l6—l10, l14, l16,
l17, 412 och 414 i Ljungby socken och Värlemåla l1 i Dörby socken och tillhör
lantbrukaren Efraim Ohlsson, är belägen omkring 15 km väster om Kalmar
och 2,1 km från Trekantens järnvägsstation. Totalarealen uppgår till omkring
228,9 hektar, därav 71,8 hektar tomt och åker samt 157,1 hektar annan
mark. Taxeringsvärdet är från år 1945 125 400 kronor, därav jordbruksvärde
98 500 kronor, skogsvärde 22 900 samt värde av annan mark 4 000 kronor.
På gården finnas mangårdsbyggnad, uppförd år 1936 och innehållande

Kungi. Maj.ts proposition nr 90.

i

7 rum, 2 hallar, kök och badrum, en äldre mangårdsbyggnad, en tvåfamiljs
lantarbetarbostad, en enfamiljs lantarbetarbostad, ladugård, häststall, magasin
och vagnbod, loge och vagnbod, mindre loge, svinstall samt ekonomihus
till lantarbetarbostäder ävensom, på ett avstånd av omkring 3 km från mangårdsbyggnaden,
ett bostadshus jämte djurstall och loge. Byggnaderna äro
huvudsakligen i gott skick. Mangårdsbyggnaden är försedd med centralvärmeledning,
vatten och avloppsledning, motorpump och vattencistern. Till
övriga bostadshus höra dricksvattenbrunnar. Elektriskt ljus finnes i lantarbetarbostaden
för två familjer.

I fråga om jordförhållandena har uppgivits i huvudsak följande.

På Källstorps Södergård dominerar grovmon (syrsanden). Av detta jordslag
finnas stora, plana och tillräckligt jämna fält för försök. På gården bör
nog även — efter detaljerad jordartskartläggning — kunna avgränsas vissa
områden med ensartad moränjord. Även någon torvjord finnes, och torvjordsarealen
torde kunna utökas genom nyodling.

Södra Möres egentliga »packsandjord» eller finmon saknas praktiskt taget
på egendomen. Detta måste anses vara en nackdel, enär denna jord har
andra fysikaliska egenskaper än t. ex. grovmon och kräver i viss mån annan
brukning. Avsaknaden av lera och gyttjiga jordar torde däremot ej spela så
stor roll, enär dessa jordslag ha en relativt liten utbredning i södra delen av
länet.

Åkerjordarna äro i stort sett inga brännsandjordar. Under torrår blir dock
skörden avsevärt nedsatt. Egendomen lämpar sig därför säkerligen väl för
bevattning, särskilt med hänsyn till att en å rinner fram genom mitten av den
samlade ägofiguren.

Matjordens mullhalt ligger i regel mellan 3 och 5 procent, och tjockleken
hos matjordslagret uppgår oftast till 20 å 25 cm. Detta motsvarar också i
stort sett det normala vad beträffar matjorden inom länet.

Markreaktionen är likartad och jämn samt svagt sur. Fosfathalten är genomgående
låg och företer inga större växlingar. Kalihalten varierar däremot
ganska mycket. Av vad som framgått av gödslingsförsök o. dyl. är också
inom fastlandsdelen av länet fosfathalten mycket låg och kalkhalten låg, under
det att kalihalten är tämligen hög.

En nackdel är att endast ett färre antal jordarlstyper äro representerade.
Jorden är i stort sett väl likartad. Dessutom vet man ej i huru stor utsräckning
gropar, utfyllda med sopor eller borttagna block, förekomma. Då emellertid
gården med avseende på jordartsförhållandena representerar den vanligaste
typen av egendomar inom södra delen av länet, måste den anses lämplig
som försöksgård. Försöksverksamheten torde emellertid böra kompletteras
med lokala fältförsök på den kalkhaltiga moränleran på Öland, de
gyttjehaltiga jordarna inom kustsocknarna på fastlandsdelen, finmojordarna
inom Södra Möre och eventuellt även på lerjordar.

Priset för gården har i promemorian angivits till 235 000 kronor, vari inräknats
kostnaderna för elektrifiering av gården, uppskattade till 5 000 kronor,
samt minst 15 000 kilogram halm, 10 000 kilogram hö och 5 000 kilogram
havre, som av säljaren skulle tillhandahållas vid tillträdet. Kommitterade
hade visserligen funnit detta pris vara högt men likväl ansett det böra
godkännas med hänsyn till att några mer omfattande ny- eller ombyggnader
icke syntes erforderliga. Preliminärt köpeavtal på dessa villkor hade träffats
med ägaren. Enligt dessa skulle fastigheten säljas i befintligt skick samt tillträdas
den 14 mars 1948.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

I promemorian har upptagits ett förslag i fråga om gårdens utbyggande
till försöksgård, därvid verkställts beräkningar rörande engångskostnader
för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten och för inköp av inventarier
samt beträffande årliga utgifter. Kommitterade ha därvid funnit
det lämpligast, att vid Ekerum på Öland, där nu en viss trädgårdsförsöksverksamhet
påginge, inrättades en trädgårdsförsöksstation samt att å Källstorps
Södergård inrättades en substation till denna. Engångskostnaderna ha
beräknats för försöksgården till — förutom för dräneringsarbeten och vissa
möbler — 463 700 kronor, varav 235 000 kronor såsom köpeskilling för fastigheten,
och för trädgårdsförsöksstationen till 100 450 kronor. De årliga utgifterna
ha beräknats för försöksgården till 27 259 kronor och för trädgårdsförsöksstationerna
(Ekerum och Källstorps Södergård) till 30 071 kronor, i
vilka belopp dock rörligt tillägg och kristillägg till löner icke inräknats. För
budgetåret 1947/48 skulle enligt kommitterade erfordras 235 000 kronor till
köpeskilling för fastigheten, 40 000 kronor till inventarier samt 30 000 kronor
till arvode till försöksföreståndare och till driftskostnader.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har förklarat sig livligt förorda inköp av
Källstorps Södergård för utbyggande till försöksgård. Styrelsen har dock
framhållit, att detaljer i avseende på ett sådant utbyggande borde bliva föremål
för ett närmare övervägande i ett senare sammanhang.

I de avgivna yttrandena ha de nu ifrågavarande förslagen i allmänhet tillstyrkts.

1945 års jordbruksförsöksutredning har uttalat, att den särställning i avseende
å klimat, som sydöstra Sveriges kustbygder intoge, väl motiverade
inrättande av en försöksgård inom södra Kalmar län. En sådan åtgärd syntes
icke komma att försvåra genomförandet av eventuella förslag från utredningens
sida.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har understrukit,
att resultaten från en rationellt driven försöksverksamhet kunde förväntas
få stor betydelse för både jordbruket och trädgårdsodlingen i södra
Kalmar län, samt framhållit såsom angeläget att en någorlunda välbyggd
egendom anskaffades, enär kostnaderna för byggnadernas iordningsställande
för det nya ändamålet därigenom skulle bliva något lägre än om total nybyggnad
skulle utföras. Styrelsen har funnit en samordning av trädgårdsförsöksverksamheten
vid Ekerum och den föreslagna försöksgården lämplig.

1946 års trådgårdsundervisningskommitté har förklarat sig icke vilja motsätta
sig det föreslagna inköpet men tillagt, att kommittén icke kunde taga
ställning till frågorna rörande trädgårdsförsöksverksamheten förrän i samband
med uppgörandet av förslag till allmän plan för organisationen och inriktningen
av statens trädgårdsförsök.

Sveriges utsädesförening har funnit den såsom försöksgård föreslagna egendomen
lämplig för ändamålet under förutsättning att viss lokal försöksverksamhet
bedreves även på jord, som vore typisk för Södra Möre och Öland.
Rörande uppgifterna för försöksgården har föreningen anfört.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

9

Utsädesföreningen vill fästa uppmärksamheten på, att det såväl när det
gäller spannmålsodling som foderväxtodling finnes flera betydelsefulla kvalitetsfrågor
inom södra Kalmar län, som snarast höra lösas. Sålunda har man
vid de omfattande kvalitetsundersökningar av brödsäd, som under de senaste
åren bedrivits, kunnat konstatera, att såväl höstvete som vårvete inom södra
Kalmar län uppvisa en abnormt låg råproteinhalt och dålig bakningsförmåga.
Det bör bliva en viktig uppgift för försöksgården att försöka klarlägga
orsakerna härtill. Vidare böra frågor om rödklöverns och andra foderväxters
kvalitet under här rådande förhållanden liksom också kvaliteten hos
rotfrukter och potatis särskilt beaktas.

Statskontoret har i sitt yttrande förklarat, att frågan om behovet i och
för sig av en försöksgård inom södra delen av Kalmar län undandroge sig
statskontorets bedömande. Statskontoret ville emellertid för sin del ifrågasätta
om icke detta spörsmål borde upptagas till prövning och avgörande
först sedan 1945 års jordbruksförsöksutredning blivit slutförd. Därest frågan
ansåges böra föreläggas innevarande års riksdag, borde enligt statskontorets
mening i vart fall nu endast erforderliga medel för inköp av den föreslagna
fastigheten äskas.

I den av lantbrukshögskolan överlämnade promemorian har föreslagits Departement».
inrättande av en försöksgård i södra delen av Kalmar län. Härvid har fram- cheien.
hållits behovet av en sådan gård med hänsyn till de särpräglade förhållandena
beträffande klimat och jordarter i sydöstra Sveriges kustbygder. I
promemorian har även upptagits ett förslag om inköp av egendomen Källstorps
Södergård i Ljungby och Dörby socknar. Vid promemorian har fogats
ett preliminärt köpeavtal rörande gården, vilket för säljaren skulle vara bindande
till den 14 mars 1948.

I betraktande av att den pågående utredningen rörande försöksverksamheten
icke är avslutad anser jag mig för närvarande icke vilja taga ståndpunkt
till spörsmålet huruvida en försöksgård bör inrättas i ifrågavarande del
av landet. Emellertid föreligga såsom framgår av utredningen svårigheter att
finna en för ändamålet lämplig gård. Enligt vad jag inhämtat är den nuvarande
innehavaren av gården icke villig att efter den 14 mars 1948 vidbliva
det preliminära köpeavtalet. Det för gården begärda priset synes skäligt. Med
hänsyn till nu berörda förhållanden och då gården torde lämpa sig som försöksgård,
vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu äskas av riksdagen
för inköp av densamma. Skulle det visa sig att en försöksgård icke skulle
anses böra komma till stånd i denna del av landet, torde gården kunna disponeras
för annat ändamål eller ock försäljas. Det för förvärvet erforderliga
beloppet 235 000 kronor torde böra äskas å kapitalbudgeten för budgetåret
1947/48 under rubriken Statens affärsverksfonder: Domänverket. Gården
synes tills vidare kunna omhänderhavas efter Kungl. Maj:ts bestämmande.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 90.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Inköp av Källstorps Södergård i Kalmar län å kapitalbudgeten
för budgetåret 1947/48 under Statens affärsverksfonder:
Domänverket anvisa ett investeringsanslag
av ........................ kronor 235 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnar Eklund.

477364. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.