Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till stipendier
åt lärjungar vid högre läroanstalter m. m.;
given Stockholms slott den 21 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Myrdal, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

Under åttonde huvudtiteln, punkterna 188 och 297, har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen,

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48
beräkna

dels till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter ett förslagsanslag
av 7 500 000 kronor;

dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor
med kombinerad undervisning ett reservationsanslag av 350 000
kronor;

dels ock till Statens studielån: Studielånenämnden ett förslagsanslag av
60 000 kronor.

Rihang till riksdagens protokoll 1!H7. 1 sand. Nr 8%.

1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts anhåller jag att få ånyo anmäla
desamma.

1. Förslagsanslaget till Stipendier åt lärjungar
vid högre läroanstalter.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 500 000 kronor.
Av anslaget må högst 2 500 000 kronor användas till behovsstipendier. Till
dylika stipendier må jämväl disponeras förefintlig reservation å det för
budgetåret 1945/46 anvisade reservationsanslaget å 1 900 000 kronor till
stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. Bestämmelser angående
stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter äro meddelade i kungörelsen
1946:552.

I skrivelse den 7 februari 1947 har studielånenämnden hemställt, att
förevarande anslag måtte för nästa budgetår uppföras med 8 000 000 kronor,
varav högst 3 000 000 kronor enligt nämndens förslag skulle få användas
till behovsstipendier.

Beträffande dispositionen av de för innevarande budgetår disponibla
medlen till stipendier har studielånenämnden därvid anfört följande.

Nämnden utdelade för läsåret 1945/46 stipendier med 1 643 955 kronor.
Då reservationsanslaget för samma budgetår utgjorde 1 900 000 kronor,
uppstod en reservation å 256 045 kronor. Reservationen har sedan genom
återlevererade stipendiebelopp å tillhopa 24 368 kronor ökats till 280 4
kronor, vilken reservation enligt riksdagens beslut finge anvandas till be hovsstipendier

budgetåret 1946/47. 0

Budgetåret 1946/47 stodo till nämndens förfogande for stipendier lasaret

1946/47 följande belopp:

reservation från 1945/46
förslagsanslaget 1946/47

kronor 280 413
» 4 500 000

Summa kronor 4 780 413.

Nämnden har sagda läsår utdelat:

till grundstipendier..............

till behovsstipendier.............

kronor 4 585 735
» 2 491 108

Summa kronor 7 076 843.

Av dessa stipendier ha på grund av olika omständigheter (avbrutna eller
- '' " • 1 1 ° - - studieresultat och

under läsåret ‘avslutade "studier, avsevärd nedgång
dylikt) indragits och till statskontoret återlevererats:

av grundstipendier ..................................kronor

» behovsstipendier..................................

36 115
27 566.

Den faktiska belastningen å tillgängliga anslag är sålunda för grundstipendier
(4 585 735 — 36 115 =) 4 549 620 kronor och för behovsstipendier
(2 491 108 — 27 566 =) 2 463 542 kronor.

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82.

Beträffande anledningen till det beräknade anslagsöverskridandet yttrar
studielånenämnden följande.

Överskridandet har sin grund i det stora antalet ansökningar, inalles
27 408, av vilka nämnden beviljat 18 093 eller ungefär två tredjedelar.
Den starka tillströmningen av sökande, vilken icke kunnat i förväg beräknas,
beror säkerligen på de av 1946 års riksdag beslutade nya stipendiegrunderna,
varvid särskilt grundstipendierna utan behovsprövning dragit
många sökande. I stort synas stipendiegrunderna nu vara lämpliga, i vissa
fall torde de dock böra jämkas eller ändras. Nämnden har sin uppmärksamhet
riktad härpå och avser att på grund av sin erfarenhet från behandlingen
av ansökningarna överväga erforderliga ändringar och i samband
med den översyn av stipendiebestämmelserna för andra grupper studerande,
vilken Kungl. Maj:t anförtrott nämnden, framkomma med de förslag, vartill
nämndens fortsatta arbete med hithörande ärenden kan giva anledning.
I och för utdelningen av stipendier läsåret 1947/48, vilken skall ske
år 1947, förutsätter nämnden därför inga ändringar i bestämmelserna.

Medelsbehovet för budgetåret 1947/48 anser sig studielånenämnden endast
rent uppskattningsvis kunna angiva. Nämnden yttrar:

Fasta hållpunkter för anslagets beräknande saknas. Det är emellertid
antagligt, att antalet ansökningar kommer att ökas i och med ökad kännedom
om stipendierna. Den minskning å årets stipendiesumma, som uppstår
genom avgång av stipendiater läsåret 1947/48, kommer därför med
stor sannolikhet att mer än väl uppvägas av nya grupper sökande. Särskilt
torde ökning vara att emotse inom gruppen hemortslärjungar, enär det
icke synes ha varit så allmänt känt, att stipendium även kan erhållas av
lärjunge, som har sitt hem på skolorten. Antalet stipendiater torde kunna
uppskattas till högst 20 000. Med anledning av årets stipendiesiffror kan
medeltalet kronor per stipendium beräknas till 393. Ett anslag å 7 860 000
kronor skulle då vara erforderligt. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen
synes dock ett förslagsanslag å 8 000 000 kronor böra beräknas,
varav högst 3 000 000 kronor torde få användas till behovsstipendier.
Nämnden hemställer därför, att anslaget måtte upptagas till 8 000 000
kronor.

Av den redovisning, som studielånenämnden lämnat för dispositionen av
det för budgetåret 1946/47 anvisade förslagsanslaget å 4 500 000 kronor
till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter, framgår, att det betydande
överskridande av anslaget som är att emotse helt faller på den del
av anslaget, som beräknats för grundstipendier. Dessa stipendier, som utgå
utan behovsprövning, äro en nyhet för innevarande budgetår. Man har
därför icke haft någon erfarenhet att bygga på vid beräkningen av grundstipendiernas
omfattning. Även om svårigheter på grund av flera osäkra
faktorer förefinnas att beräkna medelsbehovet för nästa budgetår under
förevarande anslag, har dock i och med behandlingen av stipendieansökningarna
för innevarande budgetår något säkrare utgångspunkter vunnits.
Jag anser mig böra biträda studielånenämndens förslag, att anslaget för nästa

Departe mentschefen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

budgetår höjes med 3 500 000 kronor till 8 000 000 kronor. Anslaget torde,
då från detsamma skola utgå grundstipendier utan behovsprövning, alltjämt
böra erhålla förslagsanslags natur. Med hänsyn till de svårigheter och det
betydande merarbete, som enligt vad jag under hand erfarit kunna uppstå
för studielånenämnden, om anslagsmedlen till behovsstipendier äro snävt
tillmätta, finner jag det tillrådligt, att den del av anslaget, som må tagas i
anspråk för dessa stipendier, något höjes utöver det av nämnden föreslagna
beloppet. Jag förordar därför, att högst 3 250 000 kronor av anslaget må
utdelas i form av behovsstipendier. Därjämte bör, såsom nämnden synes ha
förutsatt, den å det för budgetåret 1945/46 anvisade reservationsanslaget
till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter förefintliga reservationen,
i runt tal 280 000 kronor, stå till nämndens förfogande för utdelande av behovsstipendier.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ................................kronor 8 000 000,

varav högst 3 250 000 kronor må användas till behovsstipendier.

2. Reservationsanslaget till Stipendier för studier genom
korrespondens och vid enskilda realskolor med
kombinerad undervisning.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 225 000 kronor.
Bestämmelser angående de med anslaget avsedda stipendierna äro meddelade
i kungörelsen 1946: 552.

Studielånenämnden har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår
höjas med 25 000 kronor till 250 000 kronor. Nämnden har därvid anfört
följande.

Av anslaget för budgetåret 1946/47 har nämnden utdelat inalles 961
stipendier å tillhopa 205 400 kronor. Av dessa äro 284 fortsatta stipendier
å sammanlagt 60 935 kronor och 677 nya stipendier å tillhopa 144 465
kronor.

Liksom i fråga om stipendier åt lärjungar vid allmänna läroverk m. in.
överväger nämnden, huruvida ändringar i gällande stipendiegrunder böra
föreslås. Nämnden kommer att närmare undersöka hithörande frågor i samband
med den nämnden anförtrodda översynen av stipendiebestämmelserna
Och har därför icke för avsikt att vid utdelningen av stipendier under
budgetåret 1947/48 i något väsentligt frångå nu följda riktlinjer.

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82.

Beräkningen av anslag för budgetåret 1947/48 måste ske rent uppskattningsvis.
Medeltalet per stipendium är i år 214 kronor. Stipendiaterna
böra beräknas till omkring 1 000, varför en anslagssumma av 214 000 kronor
vore erforderlig. Då emellertid beräkningen är osäker, synes en något
högre summa böra stå till förfogande. Nämnden anser, att ett anslag å
250 000 kronor bör upptagas i budgeten för ändamålet.

I skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet har ledaren för Hermods
korrespondensinstitut G. Carne gjort framställning dels om höjda
stipendiebelopp och ändrade grunder för stipendier åt elever vid Hermods
korrespondensskolor och åt enskilda elever vid korrespondensinstitutet,
dels om ändrade utbetalningsvillkor för stipendierna, dels ock om ställande
av institutets verksamhet helt eller delvis under skolöverstyrelsens överinseende.
Studielånenämnden har i yttrande över framställningen erinrat
om att nämnden i annat sammanhang föreslagit en allmän översyn över
stipendiebestämmelserna och ansett, att denna översyn jämväl borde omfatta
i framställningen upptagna stipendiefrågor. Skolöverstyrelsen har ansett
samtliga de frågor, som beröras i framställningen, i behov av utredning
och har därför icke ansett sig kunna tillstyrka densamma.

I särskild skrivelse har vidare rektorn för NKI-skolans realskola och
gymnasium S. Hartman gjort framställning om ändring av bestämmelserna
för utbetalningen av ifrågavarande stipendier.

Jag är i likhet med remissinstanserna av den uppfattningen, att en
ändring av gällande grunder och villkor för ifrågavarande stipendier icke
bör vidtagas, innan en närmare utredning kommit till stånd. Denna synes
lämpligen böra ingå såsom ett led i den allmänna översyn av statens studiehjälpverksamhet,
som Kungl. Maj:t på min föredragning uppdragit åt studielånenämnden
att verkställa. Jag ifrågasätter alltså icke för nästa budgetår
någon ändring beträffande bestämmelserna för ifrågavarande stipendier.

Förevarande anslag torde i enlighet med studielånenämndens förslag för
nästa budgetår böra höjas med 25 000 kronor till 250 000 kronor. Då inemot
20 000 kronor av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
icke disponerats, skulle de för utdelning under budgetåret 1947/48 tillgängliga
medlen komma att uppgå till i runt tal 270 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 250 000.

Departe mentschefen.

Departe mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

3. Förslagsanslaget till Statens studielån: Studielånenämnden.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.
Anslaget må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. Studielånenämnden
har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med
15 000 kronor till 65 000 kronor. Till stöd härför har nämnden anfört följande.

Av anslaget ha t. o. m. januari 1947 förbrukats i runt tal 35 000 kronor.
Häri ingår bland annat en vid anslagets beräkning icke förutsedd kostnad
å omkring 9 300 kronor till extra biträden, vilka måst tillkallas för att
bearbeta det stora antalet ansökningar om nya stipendier, inalles 23 314.
Kostnaden för tryckning av nämndens cirkulär angående utdelning av stipendier
är vidare på grund av den stora omfattningen av stipendieverksamheten
större än beräknad. Då ytterligare stora kostnader måste förutses,
vilka föranledas av behandlingen av de ansökningar, som under våren skola
utdelas för studier läsåret 1947/48, måste nämnden utan tvivel hos Kungl.
Maj:t begära att få överskrida anslaget för nu innevarande budgetår. Med
hänsyn jämväl till de extra kostnader, som tillkomma på grund av det uppdrag
att utreda grunderna för studiehjälp åt olika kategorier studerande,
som Kungl. Maj:t givit nämnden och vilka kostnader till en del komma
att åvila årets anslag, torde årets anslag komma att överskridas med omkring
15 000 kronor.

För budgetåret 1947/48 föreligger minst samma behov av anslag, som
enligt ovanstående blir erforderligt för nu innevarande budgetår eller
65 000 kronor. Anslaget beräknas bli disponerat sålunda: till arvoden åt
ordföranden och ledamöter av nämnden 16 000 kronor, till arvoden åt sekreterare
och övrig kanslipersonal 20 000 kronor, till ersättning åt extra biträden
för granskning av ansökningar 9 000 kronor samt till tryckningskostnader,
ersättning åt ordföranden för mistade avlöningsförmåner m. m.
20 000 kronor. Anslaget bör såsom hittills givas förslagsanslags karaktär,
dock med villkor att anslaget icke får överskridas utan med Kungl. Maj:ts
medgivande.

Omfattningen av studielånenämndens arbete har under den hittills gångna
delen av budgetåret varit så stor, att nämnden måst anlita extra arbetskrafter
vid granskningen av stipendieansökningarna. Även i fortsättningen
bli dylika biträden erforderliga för att undgå fördröjning av ansökningarnas
avgörande. Jämväl av andra skäl finner jag en anslagshöjning påkallad,
bland annat med hänsyn till den allmänna översyn av statens studiehjälpverksamhet,
som nämnden har att verkställa. I samband med denna
översyn kommer nämnden, enligt vad jag erfarit, även att ingå på frågan
om studiehjälpens administration. I avvaktan på det förslag, som härutinnan
må komma att framläggas, finner jag det motiverat, att anslaget
för nämndens verksamhet alltjämt anvisas i form av förslagsanslag, varvid
det såsom hittills torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
rörande anslagets disposition. Jag förutsätter, att anslaget icke utan
Kungl. Maj:ts medgivande må överskridas.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Därest i enlighet med vad jag förordat ifrågavarande anslag alltjämt
gives förslagsanslags natur, torde detsamma för nästa budgetår böra uppföras
med av studielånenämnden föreslaget belopp, 65 000 kronor. Detta
innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 65 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda under
punkterna 1—3 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.