Kungl. Maj.ts proposition nr 57.
1
Nr 57.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad
vid ingenjör svetenskapsakademiens försöksstation
in. m.; given Stockholms slott den 31 januari
195 7.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gunnar Myrdal.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
januari 195 7.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 31, punkt 2) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation för budgetåret
1947/48 beräkna ett investeringsanslag av 1 450 000 kronor. Jag torde
nu ånyo få anmäla detta ärende.
Med anlitande av reservationsanslag å sammanlagt 800 000 kronor till Uppförande
av byggnader för tekniskt-vetenskaplig forskning, anvisade av 1941
och 1942 års riksdagar, har vid Drottning Kristinas väg i Stockholm uppBiliang
till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 57. 1
Kungl. Maj:ts proposition nr 57.
2
förts en försöksstation, som avgiftsfritt tills vidare disponeras av ingenjörsvetenskapsakademien.
Vid försöksstationen bedrives forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet, dels under akademiens egen ledning, dels
av fristående forskargrupper och enskilda forskare. Under de senaste åren
ha även vissa utrymmen inom byggnaden upplåtits till försvarets forskningsanstalt.
De gemensamma kostnaderna för stationens drift — hittills omkring
100 000 kronor årligen — ha i ungefär lika stor utsträckning bestritts av
statsmedel och av avgifter från dem som disponera lokalerna.
I skrivelse den 30 november 1944 har ingenjörsvetenskapsakademien hemställt,
att försöksstationen måtte utbyggas, i första hand med två nya byggnader.
Dessa borde i huvudsak givas samma mått och utförande som den
nuvarande men i motsats till denna förses med källare. Vardera byggnaden
skulle innehålla en volym av omkring 12 700 m3. Kostnaderna för vardera
byggnaden, inberäknat kostnaderna för en grundläggande utrustning av laboratorierna,
uppskattade akademien till 1 200 000 kronor. För närmare kännedom
om innehållet i skrivelsen torde jag få hänvisa till SOU 1946:27,
s. 300—301.
Sedermera har akademien i skrivelser den 31 augusti 1945 och den 2 september
1946 hemställt, att medel måtte anvisas för uppförande av den ena
av ifrågavarande byggnader. Härjämte har akademien, som vid förstnämnda
skrivelse fogat fem ritningar över nybyggnaden, dels den 9 november 1946
överlämnat en av byggnadsstyrelsen i ärendet upprättad situationsplan, dels
den 18 januari 1947 inkommit med specifikation över kostnaderna för den
nya byggnadens inredning och utrustning.
Enligt akademiens förslag skulle byggnaden innehålla — förutom trappor,
korridorer, toaletter och vissa andra allmänna utrymmen — lokaler för
i huvudsak följande ändamål.
1) Läder- och garveriforskning ...................... omkring 550 m2.
2) Färg- och fernissforskning ........................ » 220 »
3) Motorlaboratorium .............................. » 225 »
4) Frys- och kylavdelning .......................... » 125 »
5) Instrument- och mätmetodik ...................... » 125 »
6) Fotografisk avdelning ............................ » 60 »
7) Bränsleteknik och disponibelt .................... » 50 »
8) Förråd m. m................................... » 165 »
9) Forskningsdubletter .............................. » 225 »
10) Forskarbostäder ................................ » 40 »
11) Maskinistbostad ................................ » 50 »
I fråga om behovet av lokaler för läder- och garveriforskning
må först anföras följande uttalande av ordförandena i svenska garveriidkareföreningen,
läderföreningen samt i stiftelsen garverinäringens forskningsinstitut
i en gemensam skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 februari 1945, i vilken
de understött akademiens begäran om anslag till nybyggnad vid försöksstationen.
Stiftelsen garverinäringens forskningsinstitut bildades år 1943 och som
medlemmar i densamma ingå alla större företag inom lädervaruindustrien,
Kungl. Maj:ts proposition nr 57.
3
elt flertal skinnberederier samt landets två garvämnesfabriker. Stiftelsen har
förhyrt lokal i Hälsingborg och inrättat ett mindre, provisoriskt laboratorium,
vilket förestås av den framstående garverikemisten, professor E.
Stiasny. Vid laboratoriet äro tre medarbetare anställda. Sedan laboratoriet
inrättades, ha undersökningar utförts rörande framställning av syntetiska
garvämnen, varjämte utredningar verkställts bland annat rörande antimögelmedel
för garverier, normer för saltning och konservering av hudar m. in.
Det har härunder visat sig att utrymme och resurser på laboratoriet äro mycket
begränsade. Särskilt är behovet av lokaler och anordningar för utförande
av garvningsförsök i halvstor skala synnerligen stort. Detta har gjort att
en del planerade undersökningar måst uppskjutas.
Från representanter för garveriindustrien ha önskemål framförts om att
ett nytt, fullständigt forskningsinstitut inrättas utan dröjsmål, så att en mera
omfattande allmän läderforskning kan komma igång så snart som möjligt.
Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har
i sitt slutbetänkande (SOU 1945: 40, s. 40—60) till behandling upptagit frågan
om läderforskningens ordnande samt därom bland annat anfört följande.
Läderindustrien är av en stor betydelse såväl i fråga om samlat tillverkningsvärde
som i fråga om produktionens oumbärlighet i vår folkhushållning.
Fabrikationsprocesserna bilda ett omfattande och delvis svårbemästrat
forskningsområde, där man å ena sidan har de huvudsakligen läderkemiska
problemen inom garverinäringen och å andra sidan de till stor del fabrikationstekniska
inom skoindustrien. Trots de obestridliga behoven av vidgad
läderforskning anser dock utredningen sig icke för närvarande böra föreslå
inrättande av något fristående institut för forskning på detta område. Av
flera skäl, bland annat bristen på forskarpersonal, synes forskningen för
mindre omfattande produktionsområden åtminstone tills vidare böra tillgodoses
med institutioner eller laboratorier, inordnade inom redan befintliga
forskningsorganisationer, exempelvis inom någon av de tekniska högskolornas
eller inom ingenjörsvetenskapsakademiens organisation. Statens stöd åt
forskningen kan i sådana fall till art och omfattning smidigt anpassas efter
förhållandena och efter prövning av statens tekniska forskningsråd finansieras
av anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning.
Den av utredningen ofta framhållna betydelsen av samverkan mellan å
ena sidan central teknisk forskning, särskilt sådan av grundläggande art,
och å den andra sidan högre teknisk undervisning talar för att en institution
för central läderforskning helst bör förläggas i närheten av endera av tekniska
högskolan i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Utredningen har vid bedömning av de olika synpunkterna på förläggningsfrågan
funnit att övervägande skäl tala för en förläggning till Stockholm,
helst i lokal anknytning till tekniska högskolan och statens provningsanstalt.
Med hänsyn till forskningsarbetets karaktär av till stor del industriell
forskning, delvis bedriven s-om storskaleförsök, och med hänsyn till att industrien
själv bör leda verksamheten, torde det icke vara lämpligt att inordna
densamma i tekniska högskolans organisation. Fj heller synes det
motiverat atl söka inrymma forskningsverksamheten i fråga inom statens
provningsanstalts organisation. Däremot skulle verksamheten bli likartad
med den forskning och försöksverksamhet, vilken på vissa andra områden
bedrives under ingenjörsvetenskapsakademiens hägn.
Utredningen förklarar sig tillstyrka, att ett laboratorium för läderforskning
inrättades under akademiens hägn samt att denna forskningsverksam
-
4
Kungl. Maj-.ts proposition nr 57.
het erhölle fortsatt ekonomiskt stöd genom medverkan av statens tekniska
forskningsråd eller på annat sätt.
Behovet av lokaler för färg- och fernissforskning har behandlats
av stiftelsen svensk färg- och lackforskning i en den 30 november
1945 dagtecknad skrivelse, i vilken stiftelsen bland annat anfört.
En livskraftig och gentemot utlandet konkurrenskraftig inhemsk färgtillverkning
är av betydelse bland annat med hänsyn till de ökade behov av
målningsmaterial, som kunna förutses vid en stegrad byggnadsverksamhet
samt till de ökade anspråken på höjda kvaliteter hos färger och lacker från
industriens sida. Utvecklingen inom färg- och lackindustrien har haft till
följd att de större och i viss utsträckning även de medelstora företagen inom
denna industri upprättat egna laboratorier och anställt kemister med högre
teknisk utbildning.
Behovet av central tekniskt-vetenskaplig forskning och dokumentation
inom färg- och lackbranschen har länge varit kännbart. På grund av olika
orsaker dröjde del emellertid till slutet av år 1943 innan planerna på ett
färg- och fernissindustriens forskningsinstitut togo definitiv form. I november
detta år beslöto tolv av landets större färg- och fernissfabriker att bilda
stiftelsen svensk färg- och lackforskning med ändamål att upprätta och driva
ett forskningslaboratorium, benämnt svenska färg- och fernissindustriens
forskningslaboratorium. Verksamheten påbörjades vid mitten av år 1944 i
provisoriska lokaler inom statens hantverksinstitut och har huvudsakligen
omfattat utredningar och försök i avsikt att åstadkomma en enhetlig nomenklatur
samt officiella normer för branschens produkter, innefattande även
standardiserade analys- och provningsmetoder. Dessutom pågå en del speciella
undersökningar, bland annat avseende att utnyttja vissa svenska råvaror
vid lacktillverkningen. De utrymmen som stå till förfogande inom
hantverksinstitutet äro emellertid nu tagna i anspråk till bristningsgränsen.
För forskningsarbetets rationella bedrivande och den programenliga utvidgningen
av verksamheten är det därför nödvändigt att större och för sitt ändamål
mera avpassade lokaler kunna erhållas. Ingenjörsvetenskapsakademiens
förslag att lokaler för färg- och fernissforskning skola upplåtas i den planerade
nybyggnaden vid akademiens försöksstation är en god lösning av lokalfrågan.
Beträffande övriga utrymmen i den nya byggnaden har
ingenjörsvetenskapsakademien anfört i huvudsak följande.
Motorlaboratorium. För att bereda plats för försvarets forskningsanstalts
arbeten ha undersökningarna beträffande, motorbränsle måst
flyttas till provisoriska lokaler inom den nuvarande försöksstationen. Utredningen
rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har uttalat
sig för att ett för flera intressenter gemensamt organ skulle skapas för
att upptaga undersökningar inom området för motorer, motorbränsle och
motorfordon. Särskilt från representanter för försvarsmakten har poängterats
att ett sådant centralt och obundet forskningsorgan skulle vara av värde,
och akademien är också beredd att föra denna sak framåt, så snart erforderliga
lokaler kunna påräknas. De nu använda provisoriska lokalerna kunna
ej komma i fråga i detta sammanhang.
Frys- och kylavdelning. Inom det tekniska forskningsarbetet
framkomma ständigt behov av att kunna utföra försök vid lägre temperaturer.
Meningen är, att den tilltänkta avdelningen skulle fungera som en servisavdelning
och ställa kyl- och frysrum till förfogande för övriga avdelningar
inom försöksstationen samt även i mån av behov stå utomstående forsk
-
Kungl. Maj:ls proposition nr 57.
5
ningsinstitutioner till tjänst och på sådant sätt komplettera den vid försvarsväsendets
kemiska anstalt planerade kylrumsanläggningen, vilken givetvis i
främsta rummet skall tjäna försvarets syften.
Instrument- och mätmetodi k. Mättekniken är av fundamental
betydelse för såväl vetenskaplig utveckling som industriell precisionstilh
verkning. Framsteg inom mät- och instrumenttekniken måste grundas på
samarbete mellan mättekniskt inriktade experter från skilda fack samt konstruktörer
och finmekaniker. Det måste därför vara förmånligt, om mättekniskt
utvecklingsarbete kan centraliseras till ett institut. Så har också i
många fall skett utomlands.
Inom landet finns icke någon så stark instrumentindustri, att den kan
bära ett eget centralinstitut. Det har varit och är alltjämt för akademien en
väsentlig uppgift att främja utvecklingen på detta område. Till arbetsprogrammet
hör även att inom landet sprida upplysning om de framsteg beträffande
mätmetodik och mätinstrument, som göras i andra länder. Syftet med
det här föreslagna mätlaboratoriet skulle alltså vara att skapa ett litet mättekniskt
centrallaboratorium för bearbetning av instrumentproblem inom
akademiens verksamhet. Därigenom skulle också kunna ordnas samarbete
mellan mätexperter från olika forskningsgrenar och där skulle från främmande
länder uppsamlade nyheter inom mättekniken kunna granskas, bland
annat så att forskaren på ort och ställe finge pröva nya metoder och instrument.
Fotografisk avdelning. Fotografien utgör ett väsentligt hjälpmedel
vid allt vetenskapligt arbete. Meningen är att här i anknytning till det
mättekniska institutet bereda plats för ett laboratorium, som dels skall utveckla
speciella fotografiska metoder som hjälpmedel för den tekniska forskningen,
dels skall fullgöra erforderlig fototjänst åt försöksstationens forskningslaboratorier
ävensom i den man sa önskas åt närbelägna forskningsinstitutioner.
Bränsleteknik och disponibelt. Då det visat sig att utrymmena
för bränsleteknisk forskning inom den förefintliga byggnaden ej äro
tillräckliga, räknar akademien med att ett mindre utrymme erfordras för
detta forskningsområde inom den planerade byggnaden. Därjämte gäller,
att ett stort antal forskningsbehov av mer tillfällig art anmält sig och att
man hos akademien förhört sig angående möjligheten att för längre eller
kortare tid disponera plats inom akademiens laboratoriebyggnader. I flertalet
fall har akademien nödgats avvisa sådana önskemål. Då goda ansatser till
forskningsarbeten och undersökningar härigenom löpa risk att bliva omintetgjorda,
finner akademien det i högsta grad önskvärt, att inom den planerade
byggnaden beredes plats för sådana icke på förhand förutsedda arbeten.
För rå d m. m. Det är av största vikt att förstklassiga och rikliga förrådsutrymmen
finnas till förfogande i ett laboratorium för teknisk forskning.
På grund av att akademien nu nödgats i en byggnad koncentrera de
forskningsuppgifter, som äro mest angelägna, ha förrådsutrymmena i byggnaden
måst inskränkas till det oundgängligen nödvändiga.
Forskningsdubletter. Dessa små laboratorier avse att bereda
plats för en forskare jämte ett eller två biträden. De äro särskilt^avsedda för
yngre forskare, som efter att ha genomgått teknisk högskola såsom stipendiater
bedriva forskningsarbete för licentiatexamen eller för vinnande av
doktorsgrad. I försöksstationen skulle sådana forskare beredas tillfälle att
arbeta i lämplig miljö.
F o r s k a r b o s t ä d e r. Förutom för forskare från olika delar av landet,
som för någon tid arbeta inom försöksstationen eller någon av dess
granninstitutioner, komma dessa bostäder all liehövas för stipendiater från
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 57.
utlandet. En av förutsättningarna för att vårt land skall kunna inhämta
tekniska erfarenheter från utlandet genom att sända yngre vetenskapsmän
utrikes är att man i utbyte kan mottaga utländska forskare, vilka kunna
arbeta under gynnsamma förhållanden.
M a s k i ni s t b os t a d. I och med en utvidgning av försöksstationen blir
en bostad för maskinist inom stationen oundgänglig. I den nuvarande byggnaden
finns ingen sådan bostad.
Byggnadskostnadema har akademien i 1945 och 1946 års framställningar
beräknat till 1 250 000'' kronor. Akademien har därvid förutsatt, att 100 000
kronor av detta belopp skulle användas till att förse byggnaden med fullständig
laboratorieinredning, inbegripande viss apparatur för de till allmän
tjänst stående laboratorieavdelningarna, frys- och kylavdelningen och fotografiska
avdelningen. I övrigt skulle det ankomma på de enskilda laboratorieinstitutionema
att själva anskaffa erforderlig utrustning.
I skrivelsen den 18 januari 1947 har akademien lämnat följande uppställning
över inrednings- och utrustningskostnadema.
Utökning av telefonväxel samt signalanläggningar........ kronor 10 000
Speciella ledningsnät (ångledningar, tryckluftledningar,
destillerat vatten)................................... » 20 000
Travers ............................................. » 5 000
Laboratorieinredning (arbetsbord, skåp, våghyllor, titrer
bord
m. m.) ....................................... » 23 000
Förrådsinredning (fasta och flyttbara hyllfack m. m.) ____ » 5 000
Elektrisk armatur .................................... » io 000
Lokal verkstadsutrustning (borrmaskiner, skruvstycken
m. m.) ............................................ » 15 000
Administration och oförutsett .......................... » 12 000
Summa kronor 100 000.
I skrivelsen har akademien vidare förklarat, att det varit dess förhoppning
att i utrustningsplanen kunna medtaga en kylanläggning med ett beräknat
belopp av 20 000 kronor. Inom den tidigare angivna ramen för inredningsoch
utrustningskostnadema vore detta icke möjligt. Om byggnadskostnaderna
bleve mindre än beräknat, önskade emellertid akademien installera
kylanläggningen med anlitande av inbesparade byggnadsmedel.
I anslutning till utbyggnadsplanerna har akademien i förenämnda skrivelse
den 9 november 1946 hemställt, att det till akademien upplåtna området
å Norra Djurgården måtte utvidgas till att avse den areal, som betecknats
med bokstäverna A—B—I—K—A å den av byggnadsstyrelsen upprättade
situationsplanen.
I ärendet ha infordrade utlåtanden avgivits av riksmarskalksämbetet, som
bifogat yttrande från intendenten för Djurgården, byggnadsstyrelsen, styrelsen
för tekniska högskolan i Stockholm, som bifogat yttrande från högskolans
lärarkollegium, kommerskollegium, som bifogat yttrande från Sveriges
industriförbund, statens tekniska forskningsråd samt 1945 års markkommission.
Frågan om behovet av den nya byggnaden har behandlats i
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 57.
fyra remissutlåtanden, vilka samtliga utmynna i en tillstyrkan av akademiens
framställning.
Kommerskollegium liar bland annat anfört, att en bland de mera elementära
förutsättningarna för att de tekniskt-vetenskapliga forskningsuppgifterna
skulle kunna lösas och i varje fall för att arbetet härpå skulle kunna
bringas upp på ett med utlandet något så när jämbördigt plan vore avhjälpandet
av nuvarande brist på tidsenliga laboratoriebyggnader. Tillkomsten
av den av akademien föreslagna nybyggnaden finge betraktas som en
grundläggande förutsättning för ett forskningsarbete under tidsenliga och
effektiva former inom viktiga områden av vårt industriella liv.
Sveriges industriförbund har bland annat uttalat följande.
Av ingenjörsvetenskapsakademiens motivering och av vad förbundet inhämtat
hos de närmast berörda industribranscherna har framgått, att den
utvidgning och förbättring av forskningsresurserna på flera områden, som
åsyftas med akademiens framställning, skulle komma att tillgodose viktiga
forskningsbehov, som hittills icke alls eller i vart fall endast genom provisoriska
anordningar eller eljest icke nå ett tillfredsställande sätt tillgodosetts.
Tanken att inom akademiens försöksstation koncentrera forskningsoch
försöksanstalter, vilka var för sig icke äro av den storleksordning, att
de motivera fristående institutioner, synes förbundet ur olika synpunkter
lämplig och värd att stödjas. Anordningen medför, såsom även akademien
framhållit, bland annat den fördelen att icke någon forskningsinstitution
fastlåses inom vissa bestämda lokaliteter utan att tillgängliga utrymmen, om
så anses önskvärt, kunna disponeras för andra behov än de från början avsedda.
Att ett visst reservutrymme skapas för framtida behov förefaller också
med hänsyn till den tekniska forskningens snabba utveckling och fortgående
specialisering välbetänkt. Ävenledes torde det vara lämpligt att främja forskningsverksamhet
och internationellt forskarumgänge genom att, på sätt akademien
föreslagit, bereda särskilda forsknings- och bostadsutrymmen inom
den för dvlik verksamhet stimulerande miljö, som en anstalt av denna typ
och omfattning bör utgöra.
Statens tekniska forskningsråd har i huvudsak anfört följande.
Inom industrien uppträda ofta större forskningsuppgifter av sådan art,
att de ej kunna utföras i befintliga laboratorier. I regel är det då frågan
om problem, som intressera ett flertal företag, vilka var för sig anse sig
vara ur stånd att ensamma ställa utrymmen och utrustning till förfogande.
Ofta äro emellertid dessa frågor av stor allmän betydelse. I dylika fall och
vid de undersökningar för det allmännas räkning, som ingenjörsvetenskapsakademien
låter titföra, speciellt då vid försöken i halvstor skala, har en
försöksstation sådan som den tidigare uppförda visat sig vara av mycket
stor betydelse. De utrymmen som nu stå till buds ha emellertid visat sig vara
för knappa, varför behov av en utvidgning föreligger.
Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har framhållit, att nybyggnaden
vore avsedd att utnyttjas för forskningsverksamhet på områden av
stor ekonomisk betydelse för landet, områden inom vilka forskningen nu
måste bedrivas i provisoriska lokaler. Styrelsen har även vitsordat behovet
av lokaler, där högskolans licentiander kunde utföra forskningsarbeten.
T fråga om byggnad s ko stnn derna har endast byggnadsstyrelsen
uttalat sig. Styrelsen, som i utlåtande över 1945 åns framställning beräknat
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 57■
Departements
chefen.
kostnaderna för uppförande av nybyggnaden vid försöksstationen till
1 150 000 kronor, har i utlåtande över 1946 års framställning förklarat, att
dessa kostnader till följd av prisstegringen borde uppskattas till 1 350 000
kronor.
Den av ingenjörsvetenskapsakademien begärda markupplåtelsen
har icke givit remissmyndigheterna anledning till erinran. Riksmarskalksumbetet
har dock förklarat, att upplåtelsen endast borde medgivas under
vissa villkor, bland annat att — kostnadsfritt för Djurgården -— före byggnadsarbetets
påbörjande utmed den nya laboratoriebyggnadens västra gräns
i samråd med djurgårdsförvaltningen tillfartsväg anlades såväl till laboratoriebyggnaden
som till Djurgårdens markområde söder om densamma, att
erforderlig stängselförflyttning vid Djurgårdens sågverk företages samt att
de träd, som behövde fällas, avverkades och transporterades till djurgårdsförvaltningens
upplagsplats.
Den tekniska forskningen i vårt land har under senare år erhållit ökat
statligt stöd. Stödet har givits i olika former, beroende på forskningsverksamhetens
art och omfattning. För fyra större forskningsgrupper — trä-, metall-,
textil- och konserveringsforskning — ha statsmakterna anvisat medel för
uppförande och utrustning av särskilda forskningsinstitut och även iklätt
sig viss del av driftkostnaderna för instituten. För teknisk forskning inom
andra områden har statens stöd hittills företrädesvis givits i form av penningbidrag
från reservationsanslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.,
vilka anvisats efter förslag av statens tekniska forskningsråd. Däremot har
staten som regel icke ställt särskilda lokaler till förfogande för de forskare,
som erhållit sådana bidrag. De ha varit hänvisade att utföra sina arbeten
inom befintliga utrymmen vid industriföretag, tekniska högskolor m. m.
Forskningen inom kraft- och bränsleområdet är av så allmän natur, att
den icke kan omhändertagas av någon bestämd industrigrupp. Den har därför
kommit att intaga en viss särställning. För att tillgodose behovet av
denna forskning, i vilken staten har ett direkt ekonomiskt intresse, har riksdagen
anvisat medel till uppförande och utrustning av en försöksstation, vilken
tills vidare kostnadsfritt ställts till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande.
Redan då denna byggnad planerades, väcktes frågan om anvisande av
medel till lokaler, avsedda att. upplåtas åt enskilda forskare och forskargrupper
för forskning inom andra områden än kraft- och bränsleområdet.
Bland annat med hänsyn till den då pågående utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande ansåg emellertid dåvarande departementschefen,
att frågan tills vidare borde anstå. Sedermera har utredningen
uttalat, att forskningen för mindre omfattande produktionsområden,
vilka icke kunde påräkna särskilda forskningsinstitut, borde tillgodoses med
institutioner eller laboratorier, inordnade inom redan befintliga organisationer,
exempelvis någon av de tekniska högskolorna eller ingenjörsvetenskapsakademien.
Av den förut lämnade redogörelsen framgår otvetydigt, att behovet
av lokalutrymmen för dylik forskning är mycket stort. En utbyggnad
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 57.
av försöksstationen med ytterligare en byggnad skulle kunna täcka lokalbehovet
för en del av dessa mindre omfattande forskningsfält. Då jag anser
det i hög grad ligga i statens intresse åt! även forskning av detta slag beredes
ett mera effektivt stöd än det som nu utgår i form av penningbidrag, och
då detta för en rimlig kostnad kan givas genom att staten åtager sig att
uppföra den av akademien föreslagna nybyggnaden, tillstyrker jag att denna
kommer till utförande samt att staten påtager sig vissa kostnader för dess
utrustning och inredhing.
Akademien har i detalj planerat byggnadens användning. Mot planen har
jag icke något att invända. Det synes sålunda önskvärt, att en stor del av
lokalutrymmena upplåtes till läder- och garveriforskning och att tämligen
betydande utrymmen avdelas för färg- och lackforskning samt för motorlaboratorium.
Förslaget att bereda plats för forskningsdubbletter, lämpade
för yngre vetenskapsmän, finner jag särskilt beaktansvärt, liksom även förslaget
att inreda ett par anspråkslösa forskarbostäder, vilka skulle kunna
användas av gästande svenska eller utländska forskare. Erfarenheterna
från den nuvarande byggnaden giva vid handen, att servisavdelningar och
förråd bör givas tämligen stort utrymme.
Emellertid vill jag understryka, att planen för byggnadens användning
ej bör vara bindande för framtiden. Det bör salunda sta akademien fritt
att, om ändrade förhållanden inträda, upplåta lokalerna för forskning inom
andra områden än de, som nu synts akademien särskilt betydelsefulla. Som
förutsättning härför bör dock gälla att akademien anser sig kunna konstatera
att den avsedda forskningen är att betrakta som grundforskning eller tilllämpad
forskning av principiell natur. Tillämpad forskning, som väsentligen
omfattar laboratoriearbete av rutinkaraktär, bör sålunda icke tillåtas inom
försöksstationen.
Kostnaderna för byggnadens uppförande torde i enlighet med byggnadsstyrelsens
senaste uppskattning böra beräknas till 1 350 000 kronor.
För inredning och utrustning av nybyggnaden har ingenjörsvetenskapsakademien
beräknat en kostnad av 100 000 kronor. Jag förordar, att medel
anvisas för dessa ändamål. Därvid torde inredningskostnaderna böra beräknas
till 50 000 kronor och utrustningskostnaderna till samma belopp. I likhet
med akademTen förutsätter jag, att det skall ankomma på de forskare
och forskargrupper, till vilka lokalerna komma att upplatas, att själva anskaffa
specialutrustning. Härigenom komma statens direkta kostnader för
inredning och utrustning av den nya byggnaden att uppgå till endast omkring
en tredjedel av motsvarande kostnader för den bränsletekniska försöksstationen.
Medel till såväl byggnadens uppförande som dess inredning och utrustning
torde böra anvisas under budgetåret 1947/48. Å riksstaten för nämnda
budgetår bör följaktligen för byggnadens uppförande och inredning å kapitalbudgeten
uppföras ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor och för
byggnadens utrustning å driftbudgeten ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
Därest det skulle visa sig att förstnämnda belopp bleve tillräckligt för att
Bihang till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 57. J
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 57.
även bekosta den av akademien önskade kylanläggningen, vilken kostnadsberäknats
till 20 000 kronor, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att
avgöra, huruvida denna anläggnig skall komma till utförande eller icke.
Den nya byggnaden bör disponeras avgiftsfritt av ingen jörsvetenskapsakademien,
så länge statsmakterna så finna lämpligt. Den synes böra förläggas
till den plats som föreslagits av akademien, d. v. s. omedelbart sydväst om
den nuvarande försöksstationen vid Drottning Kristinas väg. Jag tillstyrker,
att det till akademien upplåtna området å Norra Djurgården utvidgas till att
avse den mark, som å den i ärendet åberopade situationsplanen utmärkts med
bokstäverna A—B—I—K—A. Upplåtelsen torde böra ske på de villkor, som
angivits i riksmarskalksämbetets förutnämnda skrivelse. De obetydliga kostnader
som härigenom kunna åsamkas statsverket, torde kunna bestridas från
anslaget till byggnadens uppförande och inredning.
I det föregående har jag nämnt, att de gemensamma kostnaderna för driften
av den bränsletekniska försöksstationen uppgått till i runt tal 100 000 kronor
årligen samt att dessa kostnader i ungefär lika stor utsträckning bestritts
av statsmedel och av avgifter från dem som disponera lokalerna. Tillkomsten
av den nya byggnaden kommer självfallet att medföra en ökning av driftkostnaderna
för akademiens försöksstation, även om man icke behöver räkna
med en fördubbling därav. Kostnaderna för administration, för drift av
servislaboratorierna samt för eldning torde sålunda icke behöva undergå någon
mera väsentlig stegring. I avvaktan på närmare utredning är jag icke
beredd att nu taga ställning till fragan huruvida de ökade driftkostnaderna
till någon del böra bestridas av statsmedel eller helt böra bekostas av inflytande
avgifter.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
dels till Nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation
å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond,
för budgetåret 1947/48 anvisa ett in
vesteringsanslag
av.................... kronor 1 400 000;
dels ock till Utrustning av nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksstation för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av.............. kronor SO 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Gustaf Gyllenhaal.
477239. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.