Kungi. Maj.ts proposition nr 35.
1
Nr 35.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1950 (nr
924) med särskilda bestämmelser angående patent vid
krig eller krigsfara m. m.; given Stockholms slott den
24 januari 1947.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november
1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig
eller krigsfara m. m.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 35.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda
bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara in. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 1 november 1940 med särskilda bestämmelser
angående patent vid krig eller krigsfara m. m.,1 vilken enligt lag
den 3 maj 1946 (nr 176) gäller till och med den 30 juni 1947, skall äga fortsatt
giltighet till och med den 30 juni 1948.
1 Ändrad lydelse, se SFS 1944: 358.
Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för handelsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 194C
med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m
samt anför därvid följande.
Lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående
patent vid krig eller krigsfara m. m. innehåller föreskrifter om förlängning
av vissa frister och om andra lättnader till förmån för patenthavare och patentsökande.
Dessa lättnader avse bl. a. förlängning av prioritetstid, återupptagande
av patentansökning, återupprättande av patent, utsträckning av tid
för erläggande av årsavgift samt begränsning av utövningstvånget. För tilllämpning
av lagens föreskrifter erfordras förordnande av Kungl. Maj:t. Sådant
förordnande må meddelas vid krig eller krigsfara, vari riket befinner
sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. Förordnande
om bestämmelsernas tillämpning i förhållande till främmande stat
eller medborgare i sådan stat må meddelas endast under förutsättning av ömsesidighet
eller om likvärdiga förmåner beredas svenska medborgare i samma
stat. Lagen, som ursprungligen gällde till och med den 30 juni 1941, har erhållit
fortsatt giltighet senast genom lag den 3 maj 1946 (nr 176), enligt vilken
1940 års lag gäller till och med den 30 juni 1947. Genom lag den 22 juni
1944 (nr 358) har vidtagits viss ändring i 1940 års lag.
Förordnande om tillämpning av vissa av lagens bestämmelser har meddelats,
i fråga om svenska medborgare genom kungörelser den 20 december
1940 (nr 1011), den 23 maj 1941 (nr 270), den 5 juni 1942 (nr 317), den 17
juni 1943 (nr 351), den 22 juni 1944 (nr 360), den 15 juni 1945 (nr 299) och
den 29 juni 1946 (nr 380), i förhållande till Schweiz genom kungörelser den
20 december 1940 (nr 1012), den 23 maj 1941 (nr 271), den 5 juni 1942 (nr
318), den 17 juni 1943 (nr 352), den 22 juni 1944 (nr 361), den 15 juni 1945
(nr 300) och den 29 juni 1946 (nr 381), i förhållande till Norge genom kungörelser
den 9 maj 1941 (nr 238), den 28 juni 1941 (nr 576), den 30 december
1941 (nr 976), den 30 juni 1942 (nr 530), den 31 december 1942 (nr 969),
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 35.
Departements
chefen.
den 30 juni 1943 jnr 460), den 31 december 1943 (nr 922), den 22 juni 1944
(nr 371). den 22 december 1944 (nr 795), den 29 juni 1945 (nr 435), den 21
december 1945 (nr 846), den 29 juni 1946 (nr 387) och den 29 november 1946
(nr 723), i förhållande till Finland genom kungörelser den 23 maj 1941 (nr
272), den 5 juni 1942 (nr 319), den 21 maj 1943 (nr 251), den 22 juni 1944
i nr 369), den 15 juni 1945 (nr 303) och den 29 juni 1946 (nr 384), i förhål
lande
till Storbritannien och Norra Irland genom kungörelser den 19 juli 1941
(nr 662), den 5 juni 1942 (nr 320), den 17 juni 1943 (nr 353), den 22 juni 1944
mr 362), den 15 juni 1945 (nr 301) och den 29 juni 1946 (nr 382), i förhållande
till Danmark genom kungörelser den 30 augusti 1941 (nr 717), den
5 juni 1942 (nr 322), den 17 juni 1943 (nr 355), den 22 juni 1944 (nr 364),
den 15 juni 1945 (nr 302) och den 29 juni 1946 (nr 383), i förhållande till
Nederländerna genom kungörelser den 10 april 1942 (nr 165), den 17 juni
1943 (nr 357), den 22 juni 1944 (nr 366), den 27 september 1945 (nr 644) och
den 29 juni 1946 (nr 386), i förhållande till Belgien genom kungörelser den
5 september 1942 (nr 752), den 17 juni 1943 (nr 358), den 22 juni 1944 (nr
367) och den 14 september 1946 (nr 599), i förhållande till Luxemburg genom
kungörelser den 5 september 1942 (nr 753), den 17 juni 1943 (nr 359),
den 22 juni 1944 (nr 368) och den 29 juni 1946 (nr 388), i förhållande till
Ungern genom kungörelser den 31 december 1943 (nr 942), den 22 juni 1944
(nr 370) och den 14 september 1946 (nr 598) samt i förhållande till Canada
genom kungörelser den 14 september 1944 (nr 601), den 15 juni 1945 (nr 304)
och den 29 juni 1946 (nr 385).
Vissa av lagens bestämmelser ha tidigare varit tillämpliga i förhållande
till Tyska riket jämte Böhmen-Mähren samt Frankrike. De i förhållande till
dessa stater utfärdade kungörelserna gällde, i fråga om den förra till och med
den 30 juni 1945 och beträffande den senare till och med den 30 juni 1946.
De nu gällande kungörelserna medgiva icke tillämpning av alla de förmåner
vilka enligt lagen kunna beredas, och även i fråga om de förmåner
beträffande vilka förordnande meddelats gälla vissa begränsningar. Kungörelserna
avse sålunda endast följande tre slag av förmåner, nämligen återupptagande
av patentansökning, som avförts, förklarats förfallen eller avslagits,
återupprättande av patent, som förfallit på grund av att årsavgift
ej erlagts, samt förlängning av prioritetstid. Vidare är en huvudregel i kungörelserna,
att den försummade fristen ej får överskridas med mer än sex månader
resp. sex månader från utfärdande av kungörelse i förhållande till vederbörande
land. Ytterligare gäller enligt kungörelserna, att förmånen i fråga
är beroende av att patentmyndigheten i det särskilda fallet finner, att
sökanden kan anses ha haft av krigsförhållandena betingade särskilda svårigheter
att iakttaga den vanliga fristen. Slutligen må nämnas, att enligt kungörelserna
skall patenttiden vid förlängning av prioritetstiden räknas från utgången
av den ordinära ettåriga prioritetstiden, d. v. s. patenttiden blir ej
längre än om denna hade iakttagits.
1940 års lag med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller
krigsfara m. m. avser att möjliggöra för patentsökande och patenthavare att
Kungl. Maj.ts proposition nr 35.
5
trols av krigsförhållanden vållade svårigheter söka och bibehålla eller återuppliva
patentskydd. Lagen, som ursprungligen gällde till och med den 30 juni
1941, har gång efter annan förlängts, senast till och med den 30 juni 1947.
Då förslag till förlängning senast framlades framhöll jag, att även om krigshandlingarnas
upphörande medfört en återgång till mer normala förhållanden
på vissa områden, den internationella samfärdseln dock icke återupptagits
i full utsträckning samt att jämväl i övrigt åtskilliga av kriget föranledda svårigheter
för patentsökande och patenthavare att utomlands tillvarataga sina
intressen kvarstode. Då dylika svårigheter allt fortfarande göra sig gällande,
synes en ytterligare förlängning av lagstiftningen påkallad. Att ett behov härav
föreligger bestyrkes av det förhållandet att ansökningar om förmån enligt
lagen alltjämt inkomma i jämförelsevis betydande omfattning.
För närvarande gälla i ett flertal länder mer generella bestämmelser om
fristförlängning än de som meddelats i de av Kungl. Maj:t med stöd av 1940
års lag utfärdade kungörelserna i förhållande till utlandet. Vissa utländska bestämmelser
verka till förmån även för svenska intressenter, ehuru för de
utländska intressenterna endast de mera begränsade svenska förmånerna stå
till buds. Det kan därför finnas skäl att överväga att i förhållande till vissa
stater medgiva mer vidsträckta förmåner än hittills. Någon ändring i lagen
synes emellertid fördenskull icke påkallad för närvarande. Den utsträckning
av förmånerna, som kan visa sig erforderlig för att uppnå ömsesidighet med
främmande stat eller eljest vai-a betingad av omständigheterna, torde nämligen
i regel kunna vidtagas inom den nuvarande lagens ram. Härtill kommer,
att fråga väckts att få till stånd en internationell överenskommelse om lättnader
i frister på det industriella rättsskyddets område på samma sätt som
skedde efter det förra världskriget. En konferens härom är avsedd att äga
rum i Schweiz detta år. Innan det blivit klart, huruvida en sådan överenskommelse
träffas och vilket innehåll den får, synes det knappast lämpligt
att överväga några ändringar i den gällande lagstiftningen.
Med hänsyn till det anförda får jag hemställa, att 1940 års lag i oförändrat
skick förlänas fortsatt giltighet, förslagsvis till och med den 30 juni 1948.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med
särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Karl Gustaf Grönhagen.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.
6
Kungl. Maj ds proposition nr 35.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd den 24 januari
1947.
Närvarande:
justitieråden Lawski,
Gyllenswärd,
Nissen,
regeringsrådet Kuylenstierna.
Enligt lagrådet den 21 januari 1947 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 17 januari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november
1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller
krigsfara m. m.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S. Edling.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Åke Mossler.
Kungl. Maj:ts proposition nr 35-
7
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 24 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för handelsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Zetterberg, lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet
den 17 januari 1947 remitterade förslaget till lag om fortsatt giltighet
av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående
patent vid krig eller krigsfara m. m.
Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Nordvall.