Kungl. Maj:ts proposition nr 32H.

1

Nr 322.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade grunder
för statsbidrag till avlöning av lärare vid folkoch
småskolor; given Stockholms slott den 6 juni
1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

JJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden WTgforss, Sköld,

Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne fråga om ändrade
grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor och
anför därvid följande.

Enligt nuvarande bestämmelser om statsbidrag till avlöning av lärare vid
folk- och småskolor (kungörelsen 1937: 999) skall, med vissa undantag, från
statsbidraget avdragas ett belopp, som för varje lärare motsvarar det enligt
folkskolans avlöningsreglemente för honom tillämpliga hyresavdraget. Dessa
belopp utgöra skoldistriktens bidrag till lärarnas avlöning, och statsbidragets
storlek regleras sålunda genom de fastställda hyresavdragen.

I enlighet med de principer, som lagts till grund för bestämmelserna i

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr S22.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

den nya boställsordningen (kungörelsen 1946: 883) skola nyssnämnda bidrag
göras oberoende av hyresavdragens storlek. På grund härav måste ändrade
grunder fastställas för bestämmande av storleken av skoldistriktens
bidrag till lärarlönerna. 1941 års lärarlönesakkunniga ha därför utarbetat
och med skrivelse den 20 maj 1947 till Kungl. Maj:t inkommit med förslag
till av nämnda förhållande påkallade ändringar i gällande bestämmelser.
Härvid ha de sakkunniga utgått från, att de föreslagna bestämmelserna
endast skola gälla tills vidare och sålunda ha provisorisk karaktär. De sakkunniga
ha i detta sammanhang erinrat om att 1945 års folkskolesakkunniga
erhållit i uppdrag att utreda frågan om fördelningen mellan stat och
kommun av kostnaderna för folkskoleväsendet.

Gällande bestämmelser. Före år 1938 ägde folk- och småskollärare utöver
viss kontant avlöning rätt till fri bostad jämte bränsle och vissa andra
naturaförmåner eller ersättning därför enligt ortens pris (kungörelsen
1918: 792).

Vid 1937 års lönereglering, som trädde i kraft den 1 januari 1938, infördes
det s. k. bruttolönesystemet. Enligt detta skulle folk- och småskollärare erhålla
enbart kontant avlöning. I de fall, då de hade tjänstebostad, skulle
emellertid från avlöningen avdragas ett belopp, motsvarande ersättningen
för bostaden jämte bränsle. Tjänstebostad skulle alltså principiellt icke
längre vara en avlöningsförmån. Bostadsersättningen fastställdes i avlöningsreglementet
(1937: 868, 14 §) till bestämda belopp för olika tjänstebostadstyper
och hyresgrupper.

Statsbidrag skulle utgå med belopp, motsvarande den avlöning — kallortstillägg
och lönetillägg för manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola
däri inbegripna — som jämlikt avlöningsreglementet tillkommo lärare
vid folk- och småskolor, dock att från summan av de för ett skoldistrikt
sålunda beräknade bidragen skulle avdragas ett belopp, motsvarande
bostadsersättningen för dels ordinarie och extra ordinarie folk- och småskollärare
dels vikarie å ledig befattning, dels vikarie för lärare, som hindrats
tjänstgöra till följd av sjukdom eller olycksfall i tjänsten, eller som
förbjudits tjänstgöra till förekommande av smittfara, eller som beviljats
ledighet för svag hälsas vårdande eller för havandeskap under i 19 § i reglementet
för respektive fall angivna tider.

Dessutom skulle tjänstebostadsbidrag utgå efter i huvudsak samma
grunder som tidigare.

Nu nämnda statsbidragssystem tillämpas alltjämt. Från och med den
1 juli 1941 höjdes bostadsersättningen med hänsyn till de stegrade bränsleprisen
(kungörelsen 1941:448). I samband med tillkomsten av folkskolans
avlöningsreglemente erhöllo statsbidragsbestämmelserna en formell omarbetning
men bibehöllos i sak i stort sett oförändrade. Bostadsersättningen
erhöll därvid benämningen hyresavdrag (kungörelsen 1942:624).

3

Kungl. Maj:ts proposition nr

I den nya boställsordningen för folkskolans lärare, som med visst undantag
trätt i kraft den 1 januari 1947, ha kraven på tjänstebostädernas beskaffenhet
skärpts och i samband därmed närmare preciserats. Särskilt må
framhållas, att tjänstebostad numera, såvida ej särskilda förhållanden föranleda
undantag härifrån, skall vara försedd med vatten, avlopp, elektriskt
ljus, centraluppvärmning, badrum och vattenklosett samt att tjänstebostad
för annan lärare än ordinarie folkskollärare skall innehålla två rum och kök
å omkring 60 kvadratmeter mot nu ett rum och kök å omkring 45 kvadratmeter.
Vidare skall det åligga bostadsinnehavaren att själv bekosta bränsle.
Hyresavdragen skola alltså fastställas utan hänsyn till bränslekostnaderna.

Hyresavdragen skola differentieras med hänsyn till bostadens beskaffenhet.
Man måste nämligen räkna med att icke alla äldre bostäder omedelbart
kunna bringas upp i den standard, som den nya boställsordningen föreskriver.
I vissa fall torde det icke heller bliva möjligt att förse nya tjänstebostäder
med alla moderna bekvämligheter. Bostäderna skola indelas i
klasserna A, B och C. Till klass A skall hänföras bostad av god beskaffenhet
med i regel samtliga föreskrivna bekvämligheter. Till klass B hänföres
bostad, som antingen är av någorlunda god beskaffenhet och försedd med
samtliga föreskrivna bekvämligheter eller ock är av god beskaffenhet men
saknar högst två av ifrågavarande bekvämligheter, dock ej vatten och
avlopp. Till klass C hänföres bostad av god eller någorlunda god beskaffenhet,
som icke kan hänföras till klass A eller klass B. I stället för det nuvarande
tjänstebostadsbidraget kan skoldistrikt från och med den 1 juli
1947 komma i åtnjutande av byggnadsbidrag eller i vissa fall övergångsbidrag
(kungörelsen 1946: 887).

I propositionen nr 305 har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för
finansdepartementet framlagt förslag till hyresavdrag för tiden från och
med den 1 juli 1947, enligt vilket dessa avdrag skola fastställas till följande
belopp.

För tjänstebostad (utan bränsle)

Hyresgrupp

omfattande omkring

hänförd

till

klass

1

2

3

4

5

Hyresavdrag för

år kronor

45 kvadratmeter (1 rum och kök)......

A

516

672

828

984

1 140

B

384

504

624

744

864

C

240

312

384

456

528

60 eller 65 kvadratmeter (2 rum och kök). .

A

696

912

1 128

1 344

1 560

B

528

696

864

1032

1200

C

336

432

528

624

720

90 kvadratmeter (3 rum och kök)......

A

888

1 164

1440

1 716

1 992

B

684

900

1 116

1332

1 548

C

432

564

696

828

960

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

De sakkunnigas förslag. Som redan inledningsvis nämnts har det vid
fastställandet av den nya boställsordningen avsetts att göra storleken av
kommunernas bidrag till lärarlönerna oberoende av hyresavdragens storlek,
varför dessa bidrag måste bestämmas att utgå enligt andra grunder än de
nu gällande.

De sakkunniga ha framhållit att, eftersom de nya bestämmelserna förutsatts
endast få provisorisk karaktär i avvaktan på en mera definitiv reglering
av frågan om fördelningen mellan staten och kommunerna av kostnaderna
för folkskoleväsendet, det synts de sakkunniga riktigast, att dessa
bestämmelser i allt väsentligt anslöte sig till nuvarande förhållanden. De
sakkunniga hade sålunda icke till närmare prövning upptagit frågan, i vad
man den höjning av lärarlönerna, som ägt rum efter 1937 års lönereglering
och som från och med den 1 juli 1947 ytterligare komme att äga rum, borde
påverka skoldistriktens andel i lönekostnaderna. Viss hänsyn hade dock de
sakkunniga tagit till den omständigheten, att staten hittills i stort sett
ensam svarat för de genom löneförhöjning ökade kostnaderna. Ej heller
hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå några mer genomgripande åtgärder
för åstadkommande av en utjämning av den olikhet i fråga om den
procentuella andelen av lönekostnaderna, som enligt de nuvarande bestämmelserna
vore radande för skoldistrikt tillhörande olika hyresgrupper. Vissa
förändringar av nu gällande grunder för fördelningen av kostnaderna vore
emellertid ofrånkomliga. Främst vore detta motiverat av att bränslekostnaderna
enligt den nya boställsordningen ej längre skulle inräknas i hyresavdragen.
Vidare borde beaktas att, enär den nya boställsordningen ställde
större krav på tjänstebostädernas storlek och kvalitet, med fortsatt tillämpning
av nuvarande grunder för bestämmande av skoldistriktens bidrag till
lärarlönerna dessa bidrag från och med den 1 juli 1947 ändock kommit att
undergå en icke obetydlig höjning för flertalet skoldistrikt.

De sakkunniga ha i detta sammanhang i syfte att åstadkomma en förenkling
av statsbidragssystemet förordat vissa andra ändringar i de nuvarande
bidragsbestämmelserna, innebärande dels att skoldistriktens kostnader
beräknas uteslutande efter antalet lärartjänster, oberoende av tjänstledigheter
och vikarier, dels att kostnaderna för läraravdelning göras oberoende
av vederbörande lärares anställningsform, dels ock slopande av bestämmelsen
om avdrag för ränta å utbetalade förskott vid den slutliga utanordningen
av statsbidrag till skoldistrikten. De sakkunniga ha härutinnan
närmare anfört följande.

För närvarande skola skoldistrikten svara för hyresavdragen till vissa
vikarier, främst sjukvikarier, under det att hyresavdrag icke skall ske i
fråga om bland annat vikarier för lärare, som äro tjänstlediga för enskild
angelägenhet. Vidare skall i regel hyresavdrag ske för tjänstledig lärare,
men vissa undantag från denna regel förekomma. Till följd härav måste
skoldistriktens kostnader beräknas särskilt för varje vid distriktens skolor
under läsåret eller del därav anställd lärare, vilket medfört ett oproportionerligt
omfattande administrativt arbete. En avsevärd förenkling skulle

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 32%.

vinnas, om skoldistriktens kostnader i stället finge beräknas för varje lärartjänst,
oberoende av tjänstledigheter och vikarier. Från den i statsbidragsrekvisitionen
redovisade slutsumman för lärarlöner under redovisningsåret
behövde då endast avdragas ett belopp, motsvarande summan av bidragsbeloppen
för lärartjänsterna inom skoldistriktet. Detta skulle innebära, att
staten helt övertoge kostnaderna för vikarierna, något som de sakkunniga
finna motiverat bland annat med hänsyn till att kostnaderna eljest drabba
skoldistrikten något ojämnt alltefter förhållanden, på vilka distrikten i regel
icke kunna öva något inflytande. De sakkunniga föreslå alltså, att skoldistriktens
kostnader beräknas uteslutande efter antalet lärartjänster.

Ytterligare en förenkling kan vinnas därigenom, att kostnaderna för
läraravdelning göras oberoende av vederbörande lärares anställningsform.
För närvarande är ett visst hyresavdrag bestämt för ordinarie folkskollärare,
ett annat för extra ordinarie folkskollärare och för ordinarie eller extra
ordinarie småskollärare samt ett tredje för extra lärare och pensionerade
lärare. För vinnande av enkelhet och enhetlighet föreslå de sakkunniga, att
beloppen begränsas till två, ett för varje folkskollärartjänst och ett för varje
lärartjänst vid småskola och mindre folkskola samt biträdande lärartjänst
vid folkskola, allt utan hänsyn till lärarens anställningsform.

Enligt gällande bestämmelser skall vid den slutliga utanordningen av
statsbidrag till skoldistrikten summan av utbetalade förskott jämte en halv
procent av desamma avdragas. Frågan, huruvida icke bestämmelsen om
avdrag för ränta å förskotten borde bortfalla, har i olika sammanhang varit
föremål för överväganden. Det har därvid bland annat framhållits, att då
förskotten numera uppdelas på fyra utbetalningar under redovisningsåret,
skäl knappast kan anses föreligga att bibehålla ifrågavarande bestämmelse.
De sakkunniga ansluta sig till denna uppfattning och föreslå, att denna bestämmelse
skall upphöra att gälla. Härigenom åstadkommes jämväl en förenkling
beträffande rekvisitionen av statsbidrag.

De sakkunniga framhålla, att förslagen om att staten helt skulle övertaga
kostnaderna för vikarier och att räntan å förskotten skulle bortfalla
motiverade någon höjning av kommunernas bidragsbelopp, medan åter
någon reducering av desamma föranleddes av att skoldistriktens bidrag för
icke-ordinarie folkskollärartjänst skulle utgå med samma belopp som för
ordinarie.

Under hänsynstagande till anförda synpunkter ha de sakkunniga föreslagit,
att skoldistriktens andel i avlöningar till folk- och småskollärare fastställes
till följande belopp för varje lärartjänst.

H y r

e s g r u

p p

Tjänst

1

2

3

i

5

Avdrag för varje redovisningsår
kronor

Ordinarie och icke-ordinarie småskol-lärartjänst, biträdande lärartjänst vid
folkskola och lärartjänst vid mindre
folkskola................

700

000

1 100

1 300

1 500

Ordinarie och icke-ordinarie folkskol-lärartjänst ...............

t 000

1 .100

1 000

1 000

2 200

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

De sakkunniga ha utgått från att de föreslagna beloppen även under
provisorietiden skola kunna höjas, därest en mera avsevärd förändring i
prisnivån skulle inträda.

Beträffande kostnaderna för ett genomförande av förslå
g e t ha de sakkunniga anfört följande.

Att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslaget medför stora
svårigheter. Statens kostnader för avlöning till folk- och småskollärare
redovisas nu å olika anslag och anslagsbelastningen under ett budgetår
avser icke enbart kostnaderna för ett enda redovisningsår. För nästa budgetår
tillkommer dessutom, att beslut ännu icke föreligger, vilka ortsgrupper
och hyresgrupper, som skoldistrikten skola tillhöra. De sakkunniga ha
emellertid ansett det vara av intresse att, om ock med approximativa siffror,
belysa verkningarna av förslaget.

För budgetåret 1946/47 torde de sammanlagda kostnaderna för avlöningar
till folk- och småskollärare kunna uppskattas på följande sätt:

Miljoner

kronor

Avlöningar enligt folkskolans avlöningsreglemente jämte rörligt till lägg,

i anslutning till skolöverstyrelsens beräkningar ..........

16 procent kristillägg........................................

5 procent extra kristillägg sista kvartalet .....................

provisoriskt lönetillägg ......................................

154,6

21.5
1,3

18.5

Summa bruttolön 195,9

Härifrån avgå pensionsavgifter................................ 7,7

Summa nettolön 188,2

Skoldistriktens bidrag:

motsvarande hyresavdragen .............................. 19,0

% procent ränta å förskott .............................. 0,7 19,7

Statens andel..........................Summa miljoner kronor 168,5,

d. v. s. omkring 89,5 procent å staten och 10,5 procent å skoldistrikten i
fråga om nettolönerna.

Bortses från kristillägg och provisoriskt lönetillägg, vilka tillkommit
först de senaste åren, skulle statens bidrag utgöra omkring 86,6 procent
och skoldistriktens bidrag omkring 13,4 procent av nettolönerna.

För budgetåret 1947/48 räkna de sakkunniga med en viss ökning av antalet
folkskollär artjänster samt med 9 procent höjning av grundlönebeloppen
i statens löneplan nr 1.

De sammanlagda avlöningskostnaderna (nettolön) torde i så fall kunna

Miljoner

kronor

uppskattas till .............................................. 225,0

och skoldistriktens bidrag till................................. 27,5

Statens andel skulle alltså bliva: Summa miljoner kronor........ 197,5,

d. v. s. omkring 87,8 procent å staten och 12,2 procent å skoldistrikten.

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 322.

Remissyttranden. Statskontoret har funnit det framlagda förslaget i sina
huvuddrag kunna godtagas som ett provisorium i avvaktan på en mer
radikal omläggning av statsbidragsbestämmelserna, vilken borde taga sikte
på en anordning, varigenom staten gäldade viss procentuell andel av de
totala avlöningskostnaderna, antingen i form av ett fast procentuellt bidrag
eller ett rörligt bidrag med hänsyn till kommunernas ekonomiska
bärkraft.

Statskontoret har beträffande de föreslagna bidragsbeloppen ansett vissa
jämkningar påkallade. Ämbetsverket hade nämligen funnit, att spännvidden
mellan distriktens bidrag i den lägsta och den högsta hyresgruppen
i procent av bidraget på högsta hyresgrupp, vilken uppginge till icke
mindre än omkring 50 procent, vore allt för stor. Enligt de nya avlöningsbestämmelser,
som avsåges träda i kraft från och med den 1 juli innevarande
år, vore motsvarande spännvidd mellan löneförmånerna å lägsta
och högsta ortsgrupp allenast omkring 16 procent (stat. off. utr. 1946:48,
sid. 42). Med hänsyn härtill syntes det icke motiverat med en så stor spännvidd
i statsbidragshänseende som den nu föreslagna. Enligt statskontorets
mening borde i syfte att åstadkomma en utjämning mellan skoldistrikten
bidragsbeloppen i hyresgrupperna 1—4 uppräknas. Ämbetsverket har för
sin del föreslagit, att skoldistriktens andelar i avlöningskostnaderna fastställas
förslagsvis till följande belopp för varje lärartjänst, nämligen för
ordinarie och icke-ordinarie småskollärartjänst, biträdande lärartjänst vid
folkskola och lärartjänst vid mindre folkskola till 900, 1 050, 1 200, 1 350
och 1 500 kronor och för ordinarie och icke-ordinarie folkskollärartjänst
till 1 200, 1 450, 1 700, 1 950 och 2 200 kronor i de olika hyresgrupperna.

Riksräkenskapsverket har uttryckt sin stora tillfredsställelse med de nu
föreslagna statsbidragsbestämmelserna. Den förenkling i redovisningsförfarandet,
som det föreslagna systemet innebure, komme att medföra en
välbehövlig arbetslättnad för de myndigheter, som hade att handlägga
dessa statsbidragsärenden.

I fråga om de föreslagna bidragsbeloppen har riksräkenskapsverket framhållit,
att det med hänsyn till den avsevärda lättnad, som kommunerna
erhölle genom statsbidragen till uppförande av tjänstebostäder och genom
att bränsleersättningen frikopplades från hyresersättningen och erlades
av tjänstebostadsinnehavarna, syntes skäligt, att kommunernas bidrag till
lärarnas avlöning höjdes något utöver vad de sakkunniga förordat. Med
hänsyn till de ifrågasatta bestämmelsernas provisoriska natur ansåge sig
dock ämbetsverket icke böra motsätta sig desamma.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna har riksräkenskapsverket
icke funnit anledning till erinran.

Skolöverstyrelsen har icke haft något att erinra mot förslaget. Överstyrelsen
har dock framhållit, att de föreslagna bestämmelserna torde
komma att verka ogynnsamt för skoldistrikten i förhållande till nuvarande

Departe mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

bestämmelser i de fall, då folkskollärartjurister uppehölles av icke-ordinarie
folkskollärare.

Svenska landskommunernas förbund har tillstyrkt förslaget och därvid
anfört följande.

Det är helt säkert betydelsefullt att sådana förenklingar, som förslaget
innebär, under någon tid få praktiskt prövas, innan frågan om fördelningen
av kostnaderna för folkskoleväsendet upptages till slutligt avgörande.
Det föreliggande förslaget innebär visserligen att kommunerna
skulle få bära en något högre kostnadsandel än för närvarande, men förslaget
torde likväl på kommunalt håll komma att hälsas med tillfredsställelse,
emedan det inger förhoppningar om förenklingar även i andra
statsbidragsbestämmelser.

För närvarande äro de i folkskolans avlöningsreglemente angivna hyresavdragen
för olika lärarkategorier normerande för fördelningen mellan stat
och kommun av kostnaderna för lärarlöner vid folkskoleväsendet. Skoldistriktets
andel i kostnaden för en lärares avlönande består alltså antingen
i ett belopp motsvarande hyresavdraget eller ock i att distriktet
tillhandahåller tjänstebostad med bränsle åt läraren. I de fall då skoldistriktet
tillhandahåller tjänstebostad men hyresavdraget på grund av
tjänstebostadens beskaffenhet nedsatts, får distriktet även stå för så stor
del av avlöningskostnaderna, som motsvarar hyresavdragets nedsättning.

I propositionen 1947: 305 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om de hyresavdragsbelopp,
som böra gälla från och med den 1 juli 1947 i anslutning
till den nya boställsordningen. Förslaget skiljer sig främst i två avseenden
från nu gällande grunder för dylika avdrag, nämligen dels däri att avdraget
skall differentieras även efter kvaliteten på bostaden, för vilket ändamål
bostäderna skola indelas i 3 klasser, dels ock däri att hyresavdragen ej
längre skola innefatta någon ersättning för bränsle. Vid bifall till detta
förslag måste ändrade grunder för skoldistriktens bidrag till lönekostnaderna
fastställas. Ett bibehållande av det nuvarande systemet med hyresavdraget
såsom norm skulle nämligen i fall, då bostäderna äro av sämre
beskaffenhet och avdragen därför förhållandevis ringa, leda till ett orimligt
resultat. Det må vidare erinras, att en fortsatt tillämpning av det
nuvarande systemet skulle, med hänsyn till att de nya hyresavdragen icke
i sig innefatta ersättning även för bränsle, leda till att kommunerna komme
i ett förmånligare läge i förhållande till staten än för närvarande är fallet.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, ha 1941 års lärarlönesakkunniga
nu framlagt förslag till reglering av skoldistriktens bidrag till lärarlönerna.
De belopp, varmed distrikten enligt detta förslag skulle bidraga
till bestridande av kostnaderna för lärarnas avlönande, ha i första hand
avvägts i anslutning till de av de sakkunniga föreslagna, av Kungl. Maj:t
i nyssnämnda proposition förordade nya hyresavdragen, men de ha därjämte
i viss grad påverkats av att de sakkunniga samtidigt föreslagit vissa

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

förenklingar i det nuvarande statsbidragssystemet. I dylikt hänseende har
förordats att skoldistriktens kostnader beräknas uteslutande efter antalet
lärartjänster och oberoende av anställningsform samt att skyldigheten för
skoldistrikten att gälda ränta å utlämnade förskott upphör. Dessa modifikationer
i statsbidragsbestämmelserna äro utan tvivel ägnade att åstadkomma
en högst välkommen förenkling av handläggningen av statsbidragsärendena.
I likhet med de hörda myndigheterna och landskommunernas
förbund vill jag därför tillstyrka, att dessa ändringar vidtagas.

Beträffande bidragsbeloppens storlek har statskontoret ifrågasatt en
höjning av de av de sakkunniga föreslagna beloppen i hyresgrupperna
I—IV i syfte att minska spännvidden mellan hyresgrupperna. Även riksräkenskapsverket
har funnit de föreslagna beloppen vara i lägsta laget.
Jag har för egen del funnit mig böra godtaga de av de sakkunniga föreslagna
beloppen och förordar därför, att dessa läggas till grund för fördelningen
mellan staten och kommunerna av nu ifrågavarande kostnader. Jag
vill härvid tillägga, att jag i likhet med de sakkunniga utgår ifrån att de
förordade statsbidragsbestämmelserna komma att utgöra ett provisorium
i avvaktan på resultatet av nu pågående utredning av frågan om fördelningen
mellan stat och kommun av kostnaderna för folkskoleväsendet.

De av mig förordade ändrade statsbidragsbestämmelserna böra träda
i kraft den 1 juli 1947 men böra givetvis icke tillämpas i fråga om statsbidrag
avseende redovisningsåret 1946/47.

Mot de av de sakkunniga beräknade kostnaderna för ett genomförande
av förslaget har jag icke funnit anledning till erinran. Med hänsyn till gällande
regler för statsbidragets utbetalning påverkas icke medelsbehovet
till avlöning av lärare vid folkskoleväsendet för nästa budgetår av de förordade
ändrade statsbidragsbestämmelserna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade ändrade
grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och
småskolor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Lars Ekströmer.