Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

1

Jir 313.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning
av aktier i Aktiebolaget Atomenergi m. m.; given
Stockholms slott den 30 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över han delsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres.

Med bifall till Kungl. Maj ds i proposition (nr 273) till 1946 års riksdag
framställda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 456) för budgetåret'' 1946/47
under åttonde huvudtiteln till atomenergiforskning ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor. I proposition (nr 272) till innevarande års riksdag har
Kungl. Maj:t föreslagit, att för budgetåret 1947/48 måtte under nämnda huvudtitel
anvisas ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor till samma ändamål.

Båda propositionerna föranleddes av framställningar från den s. k. atomkommittén,
som enligt Kungl. Maj ds uppdrag skall planlägga forskningsBihang
till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 313. 1

2

Kungl. Mcij.ts proposition nr 313.

arbetet för atomenergiens tillgodogörande. Medlen äro i första hand avsedda
för grundforskning samt för utbildning av forskare på atomenergiområdet.

I ett den 26 april 1947 avgivet betänkande har atomkommittén nu framlagt
förslag rörande målbunden forskning på detta område. Innan jag redogör för
innehållet i betänkandet torde jag få nämna följande.

Atomkommitténs förslag syftar närmast till att organisera arbetet att framställa
en atomenergistapel, d. v. s. en anläggning, i vilken atomenergi frigöres
för praktiskt bruk. En sadan energistapel är uppbyggd av uranstavar,
inbäddade i s. k. moderatormaterial. Energien alstras vid klyvning av uranatomer
under inverkan av neutroner. Moderatormaterialets funktion är att
bromsa ned hastigheten hos de snabba neutroner, som bildas vid klyvningen,
till en för processen lämplig hastighet. Härigenom underhålles en ständigt
fortlöpande klyvningsprocess, en s. k. kedjereaktion. I stapeln måste vidare
finnas anordningar för att leda bort värme samt för att reglera reaktionshastigheten.

Den i dag viktigaste uppgiften är att skaffa fram uran. Uran förekommer
på olika platser i Sverige. Procenten uran i fyndigheterna är emellertid synnerligen
varierande och jämförelsevis låg. Den rikaste uranförekomsten finnes
vid Kvarntorp i Närke, där skiffern innehaller 100—200 gram uran per ton.
I skiffern finnas inmängda linser av s. k. kolm, som är det bästa inhemska
grundmaterialet för uranframställning. Vid Kvarntorp kan kolmen lämpligast
framvinnas genom anrikning av maskinellt bruten skiffer. På Billingen,
där kolm även förekommer, kunna däremot de särskilda kolmstyckena med
fördel utplockas för hand. Problemet att ur kolmen utvinna metalliskt uran
är laboratoriemässigt löst, och man förbereder nu utvinning i halvstor skala.

Lämpliga moderatormaterial äro tungt vatten och grafit. Små mängder
tungt vatten av tillräcklig koncentration kunna erhållas vid Stockholms superfosfat
fabriks aktiebolags anläggningar vid Ljungaverk. Fosfatbolaget har
efter överenskommelse med atomkommittén åtagit sig att på egen bekostnad
uppföra en mindre experimentanläggning för anrikning av tungt vatten. Kostnaderna
för tillverkning av tillräckliga mängder tungt vatten i en större anläggning
torde emellertid bli mycket höga. Det tunga vattnet är såtillvida att
föredraga framför grafit, att en atomenergistapel med tungt vatten kräver
mindre uran än om man väljer grafit som moderator. Likväl torde för närvarande
vägen att använda grafit vara lättare framkomlig, enär vi torde ha
större möjligheter att erhålla tillräckliga mängder grafit till rimlig kostnad.
Svårigheten med grafit som moderatormaterial är att grafiten måste vara absolut
ren. Bland vanliga föroreningar märkes bor, som redan i ytterst små
kvantiteter gör grafiten oanvändbar som moderator. För närvarande tillverkas
grafitpulver och grafitelektroder i Trollhättan av Skandinaviska grafitindustri
aktiebolaget, vilket har ett elektriskt grafiteringsverk. Bolaget tror sig kunna
framställa tillräckligt ren grafit men måste för ändamålet beställa en ny
stor ugn.

Forskare måste genast insättas på uppgiften att utreda hur en energistapel
skall byggas. Många svåra problem av fysikalisk, kemisk, teknisk och medi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

3

cinsk art måste därvid lösas. Bland dylika problem må nämnas de som röra
system för avståndsmanövrering och kylning av energistaplar samt metoder
för att bortföra och neutralisera avfallsprodukterna. Så snart som möjligt
bör man söka åstadkomma en experimentstapel. När denna fungerar tillfredsställande,
bör arbetet inriktas på att bygga en driftstapel. Frågan var
staplarna skola uppsättas måste noggrant undersökas.

I sitt nämnda betänkande framlägger atomkommittén förslag huru det sålunda
i korthet antydda arbetet bör organiseras. Kommittén yttrar bland
annat, att en lämplig organisationsform för den målbundna forskningsverksamheten
på atomenergiområdet kunde sökas efter i huvudsak två olika
vägar. Antingen kunde man inrätta ett särskilt forskningsinstitut eller också
bilda ett aktiebolag. I bägge fallen uppställde sig frågan, huruvida det för
verksamheten erforderliga kapitalet skulle tillskjutas och de årliga driftskostnaderna
gäldas av staten eller av enskilda. Atomkommittén hade för
sin del kommit till den bestämda uppfattningen, att frågan om atomenergiens
utnyttjande vore av så vital betydelse för landets framtid och de erforderliga
penningbeloppen av sådan storleksordning att staten måste inträda
som huvudintressent i den fortsatta verksamheten. Emellertid framstode
det som minst lika viktigt, att ett intimt, förtroendefullt och generöst samarbete
etablerades med alla de krafter inom näringslivet, som redan nu
visat eller senare komme att visa sig positivt intresserade i denna viktiga
fråga. Utan tillgång till den tekniska erfarenhet och de produktionsresurser,
som den svenska industrien besutte, skulle enligt kommitténs uppfattning
arbetet icke kunna bedrivas rationellt och med önskvärd snabbhet. En kraftsamling
av Sveriges vetenskapsmän och ingenjörer, ekonomiskt understödda
av staten och näringslivet, syntes vara den enda möjligheten att i konkurrensen
med övriga nationer nå det eftersträvade resultatet.

Kommittén anför vidare.

Då det gäller att välja mellan de båda organisationsformerna institut eller
bolag böra följande synpunkter beaktas. Verksamheten inom den form av
företag man än väljer kommer visserligen till stor del att omfatta forskning
inom fysik, kemi och teknik, men samtidigt måste företaget redan från
början träffa avtal om leveranser av olika material och apparater, beställa
konstruktioner och maskiner samt förvärva fast egendom för stapelbyggandet.
Företaget kommer vidare att inom en nära framtid bliva ägare till stora
kvantiteter material, t. ex. uran, grafit och tungt vatten. En härför allmänt
vedertagen organisationsform är aktiebolaget. Fördelarna med bolagsformen
hänföra sig emellertid kanske i främsta rummet till den större smidigheten
och handlingsfriheten för ledningen och till att denna organisationsform
torde erbjuda de bästa möjligheterna att för verksamheten intressera ett antal
industrier och verk, vilkas medverkan till utbyggande av atomenergiverk
är en förutsättning för framgång. Genom att näringslivet på detta sätt knytes
till bolaget uppstå gynnsamma förutsättningar för att under den kommande
verksamheten vinna positivt stöd i form av tekniska och produktiva insatser
från enskilda inom och utom bolaget.

För sin del förklarar sig kommittén vilja förorda, alt ett aktiebolag med
statlig aktiemajoritet bildades. Under de diskussioner utom och inom kommittén,
som förts i denna fråga, hade dock vissa invändningar rests mot att

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

använda bolagsformen för ett företag av denna typ. Härom anföres i betänkandet
följande.

Det bar framhållits, att det här skulle bli fråga om ett aktiebolag av ovanlig
karaktär, eftersom detsamma under lång tid skulle få enbart utgifter men
knappast några inkomster. Boksluten skulle sålunda under en följd av år
komma att uppvisa förlust. För förmedling av det stöd till atomenergiforskning,
som staten och eventuellt intresserade privata företag kunna komma
att lämna, har kommittén funnit en fullt tillfredsställande lösning i den formella
anordningen, att bolaget mottager uppdrag — främst avseende forskning
rörande uranproblemet, konstruktion av staplar m. m. — och härför
erhåller en ersättning, som svarar mot havda kostnader. På detta sätt erhållas
bokslut, visserligen utan vinst men också utan förlust.

Kommittén uttalar vidare, att den för att utröna intresset för bolagsformen
sökt kontakt med ledande statliga och enskilda industrier. Efter överläggningar
hade man enats om att staten och enskilda intressenter gemensamt
borde bilda ett atombolag, i vilket staten skulle äga avgörande inflytande.
Förslag till bolagsordning för ett sådant bolag hade utarbetats.

Förslaget, vilket såsom bilaga torde få fogas till statsrådsprotokollet, innebär
i huvudsak följande.

Bolaget, vars firma skall vara Aktiebolaget Atomenergi, skall ha till ändamål
att efterforska och utvinna för atomenergiens utnyttjande nödvändiga
grundmaterial, att bygga experimentstaplar för atomenergiens utnyttjande,
att senare i större skala bygga staplar för utnyttjande av atomenergien i
forskningens och näringslivets tjänst samt att driva i samband med nämnda
verksamhet stående forskning ävensom industriell och kommersiell rörelse.

Aktiekapitalet skall utgöra lägst 3 000 000 kronor och högst 9 000 000 kronor
och varje aktie lyda å 10 000 kronor. Aktierna skola utgivas i två serier,
betecknade serie A och serie B. Endast svenska staten må äga aktie av
serie A, och vissa inskränkningar i rätten att inneha aktie av serie B skola
även gälla. Av sistnämnda serie må aktier utgivas allenast till ett belopp av
4 000 000 kronor.

Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Stockholm och bestå av sju ledamöter
med fyra suppleanter för dessa. Av styrelseledamöterna utser Kungl. Maj:t
fyra, därav en såsom ordförande, samt två suppleanter. Tre styrelseledamöter,
därav en såsom vice ordförande, och två suppleanter utses å ordinarie
bolagsstämma för tiden intill dess nästa ordinarie bolagsstämma hållits.
Vid dylikt val må rösträtt icke utövas för aktier av serie A.

Som bevis för industriföretagens intresse för ett bolag i denna form och
med angivet syfte anför kommittén, att en av ordföranden i Sveriges industriförbund
föranstaltad provteckning av aktier bland de trettiofem företag, som
kunde tänkas vara intresserade av bolaget, givit vid handen att B-aktier för
ett belopp av omkring 1 500 000 kronor torde komma att tecknas. Atomkommittén
vore därför övertygad om att den föreslagna organisationsformen
kunde genomföras i samförstånd med intresserade parter inom näringslivet.
Från statens sida borde tecknas aktier till ett belopp av 2 000 000 kronor.

Beträffande bolagets behov av medel för löpande kostnader framhåller
kommittén, att under bolagets första verksamhetsår åtskilliga frågor av ekonomisk
och annan natur kunde väntas uppstå, vilka nu ej kunde överblickas.
Därjämte vore det ännu ovisst, när bolaget kunde påbörja sin verksamhet.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Anläggningar för anrikning av kolm ur skiffer, extraktion av uran och tillverkning
av moderatormaterial komme att erfordras mycket snart. Kostnaderna
härför, vilka delvis vore av engångskaraktär, bleve betydande. Engångskostnaderna
kunde för den närmaste tiden täckas av aktiekapitalet
eller genom lån. Övriga kostnader syntes erfordra särskilda anslag. Vid sina
överväganden hade kommittén kommit till den uppfattningen, att för bolagets
verksamhet under budgetåret 1947/48 komme att erfordras ett belopp av
2 000 000 kronor. Kommittén ville dock förutskicka, att det längre fram
kunde visa sig nödvändigt'' att begära ytterligare statsanslag.

Slutligen föreslår atomkommittén, att kommittén med i huvudsak olörändrad
sammansättning men med ändrade arbetsuppgifter och under namn av
statens atomforskningsråd skulle tills vidare bibehållas vid sidan av de redan
existerande tekniska, medicinska och naturvetenskapliga iorskningsraden.

Rådets uppgift skulle vara dels att å statens vägnar lämna uppdrag och förmedla
anslag till Aktiebolaget Atomenergi, dels att fördela statsanslag för
annan atomenergiforskning, dels slutligen att tjänstgöra som statsmakternas
organ för behandling av allmänna frågor rörande atomenergien. Atomkommittén
förklarar sig emellertid icke kunna framlägga förslag till organisation
av och budget för atomforskningsrådet, innan frågan om rådets ställning i
förhållande till de övriga forskningsråden bleve närmare utredd.

De problem, som sammanhänga med möjligheterna att utnyttja atomener- Departement»-gien för praktiskt bruk, ägnas nu en intensiv uppmärksamhet på olika håll i
världen. Enligt föreliggande uppgifter har man i Amerikas förenta stater
lyckats konstruera ett atomkraftverk, som uppges leverera elektrisk energi
till priser, vilka tyda på möjligheten av att man genom ytterligare förbättringar
skulle kunna komma ned till en konkurrenskraftig kostnadsnivå.

Skulle det lyckas att genom fortsatt forskningsarbete infria dessa förväntningar,
skulle detta innebära att man skapat en ny billig energikälla, jämförlig
med kolet, oljan och vattenkraften. Uppenbart är sålunda, att det på
atomenergiforskningens område pågår en utveckling, som kan bli av revolutionerande
karaktär.

För vårt näringslivs konkurrensförmåga är det av yttersta vikt, att vi icke
försumma de möjligheter, som denna utveckling kan bjuda. Vart land har
också goda förutsättningar att medverka i arbetet på atomenergiområdet.

Sverige är sålunda jämförelsevis rikt på uran, även om, sasom jag förut framhållit,
uranhalten i fyndigheterna i regel är ganska låg. Vi ha framstående
forskare, som länge ägnat sitt intresse åt atomproblemen. Vissa resultat, som
icke äro obetydliga, ha också redan nåtts.

Jag är liksom atomkommittén av den upplattningen, att det vid sidan av
den grundläggande forskning på atomenergiområdet, som redan pågår, också
bör bedrivas forskning med direkt sylte att praktiskt utnyttja atomenergien.
Atomkommittén bär föreslagit, alt staten och enskilda intressenter skulle lör
ändamålet gemensamt bilda ett bolag, Aktiebolaget Atomenergi. Staten skulle
tillförsäkras avgörande inflytande i bolaget.

Eu alternativ till kommitténs förslag är att bilda ett lielstatligt företag
för den målbundna forskningen. Vid bedömandet av detta alternativ måste

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

emellertid uppmärksammas, att det med hänsyn till vårt lands begränsade
personella och materiella forskningsresurser ter sig såsom eu nödvändighet
att ett förtroendefullt och smidigt samarbete kommer till stånd mellan staten
och enskilda intressenter. Sannolikheten talar för att samarbetsfrågan lättast
går att lösa, om en företagsform väljes, som medger visst medinflytande i
företagets ledning för de enskilda intressenterna. Företaget synes därför icke
böra vara helstatligt.

Mot förslaget att använda bolagsformen kan invändas, att bolaget i varje
fall under en lång tid framåt icke kommer att giva vinst. Atomkommittén har
också förutsatt, att bolagets inkomster väsentligen skulle bestå av statliga
bidrag, även om dessa skulle få formen av ersättning för fullgjorda uppdrag.
Med hänsyn härtill kunde det tänkas, att i stället borde inrättas ett forskningsinstitut
med visst delägarskap för enskilda intressenter. Då emellertid
atomkommitténs förhandlingar med enskilda parter skett på grundval av
bolagsaltemativet och detta alternativ vunnit anslutning från de enskilda
parternas sida, finner jag mig böra tillstyrka kommitténs förslag i fråga om
företagsformen. Mot huvudgrunderna i förslaget till bolagsordning har jag
icke något att erinra.

Bolagets aktiekapital skulle enligt atomkommitténs förslag till en början
utgöra 3 500 000 kronor, varav staten skulle tillskjuta 2 000 000 kronor. Häremot
finner jag icke anledning till erinran. Enligt vad jag under hand inhämtat
har kommittén avsett att största delen av aktiekapitalet skulle investeras i
ett anrikningsverk för kolm vid Kvarntorp. Kostnaden för detta verk med
därtill hörande anläggningar uppgår enligt föreliggande preliminära uppgifter
till 3 300 000 kronor.

Atomkommittén har vidare föreslagit, att 2 000 000 kronor skulle anvisas för
verksamheten inom bolaget under budgetåret 1947/48. Jag tillstyrker kommitténs
förslag också i denna del. Medlen böra utbetalas till bolaget såsom
ersättning för forskningsarbete. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela bestämmelser om atomkommitténs medverkan härvidlag. Frågan
om inrättande av ett statens atomforskningsråd torde i avvaktan på ytterligare
överväganden icke nu böra upptagas till prövning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen alt

dels till Teckning av aktier i Aktiebolaget Atomenergi å kapitalbudgeten,
fonden för statens aktier, för budgetåret 1947/

48 anvisa ett investeringsanslag av...... kronor 2 000 000;

dels ock till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 2 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

J.-G. Nilsson.

Kungi. Maj:ts proposition nr 313.

7

Bilaga.

Förslag

till

bolagsordning för Aktiebolaget Atomenergi.

§ 1.

Bolagets firma är Aktiebolaget Atomenergi.

§ 2.

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att efterforska och utvinna för
atomenergiens utnyttjande nödvändiga grundmaterial, att bygga experimentstaplar
för atomenergiens utnyttjande, att senare i större skala bygga staplar
för utnyttjande av atomenergi i forskningens och näringslivets tjänst samt
att driva i samband med förutnämnda verksamhet stående forskning ävensom
industriell och kommersiell rörelse.

§ 3.

Bolagets styrelse skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 3 000 000 kronor och högst 9 000 000
kronor.

§ 5.

Aktie skall lyda å tiotusen (10 000) kronor.

§ 6.

Aktierna skola utgivas i två serier, betecknade serie A och serie B. Aktier
av serie B må utgivas allenast till ett belopp av 4 000 000 kronor.

Därest beslut fattas om ökning av aktiekapitalet genom nyteckning, skola
ägarna av aktier av serie A hava företrädesrätt, envar i förhållande till sitt
förutvarande innehav av dylika aktier, till teckning av de nya aktierna, i
den mån dessa aktier skola vara av serie A, och skola ägarna av aktier av
serie B hava företrädesrätt, envar i förhållande till sitt förutvarande innehav
av dylika aktier, till teckning av de nya aktierna, i den mån dessa aktier
skola vara av serie B. Därest beslut fattas om ökning av aktiekapitalet genom
överföring till detsamma av besparade vinstmedel, skola de nya aktier,
som de olika aktieägarna skola erhålla, vara av samma serie som deras förutvarande
aktieinnehav.

§ 7.

Aktierna av serie A må ägas endast av svenska staten eller av svensk medborgare.

Aktierna av serie B må icke genom teckning eller överlåtelse förvärvas av
utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,
vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt
aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, varom förmäles i 2 §
2 stycket av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan
hinder av det nu gjorda förbehållet aktier av serie B må förvärvas av svenskt
bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av berörda lag.

§ 8.

Har aktie av serie B övergått till någon, som icke är ägare av sådan aktie,
skall aktien hembjudas förutvarande ägare av aktier av serie B till inlösen
genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid
styrkas samt, där äganderätten övergått genom köp, uppgift lämnas om
den betingade köpesumman.

När aktie av serie B sålunda till inlösen hembjudits, skall styrelsen därom
underrätta bolagets övriga ägare av aktier av serie B på sätt om meddelanden
till aktieägarna är föreskrivet, med anmodan till den, som önskar sig
av lösningsrätten begagna, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom en
månad därefter. Anmäla sig därvid flera, skall företrädesrätten dem emellan
bestämmas genom lottning, dock att, därest flera aktier hembjudits, aktierna
först, så långt ske kan, skola jämnt fördelas bland dem, som vilja lösa.

Lösenbeloppet skall, i brist av åsämjande, bestämmas i den ordning, lagen
om skiljemän stadgar.

Därest inom stadgad tid ej någon anmält sig vilja inlösa hembjuden aktie
eller om, sedan lösningspriset å dylik aktie i behörig ordning fastställts, aktien
ej inom 20 dagar därefter inlöses, äger den, som hembudet gjort, att
för aktien vinna inträde i bolaget.

§ 9.

Bolagets styrelse skall bestå av sju ledamöter med fyra suppleanter för
dem.

Kungl. Maj:t utser för tid, som Kungl. Maj:t bestämmer, fyra ledamöter,
därav en såsom ordförande, samt två suppleanter. Tre styrelseledamöter,
därav en såsom vice ordförande, och två suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma
för tiden intill dess nästa ordinarie bolagsstämma hållits, dock
att vid dylikt val rösträtt icke får utövas för aktier av serie A.

§ 10.

För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och
bolagets räkenskaper utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill
dess nästa ordinarie bolagsstämma hållits två eller tre revisorer med samma
antal suppleanter. Ägarna av aktier av serie B skola, oavsett det röstetal de
representera, äga rätt att utse en revisor och en revisorssuppleant.

§ 11.

Ordinarie bolagsstämma hålles en gång årligen under april eller maj månader.

Å ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma till behandling: 1)

val av ordförande vid stämman;

2) justering av röstlängden;

3) val av justeringsmän;

4) fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;

5) föredragning av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

9

6) fastställande av balansräkningen;

7) fråga om användande av föregående årets vinst;

8) fråga om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören
för den tid redovisningen omfattar;

9) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;

10) val av tre ordinarie styrelseledamöter, därav en såsom vice ordförande,
och två styrelsesuppleanter;

11) bestämmande av antalet revisorer och revisorssuppleanter;

12) val av revisorer och revisorssuppleanter;

13) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.

§ 12.

Vid bolagsstämma skall med undantag för vad i §§ 9 och 10 stadgats, varje
röstberättigad äga utöva rösträtt för fulla antalet av honom ägda eller representerade
aktier.

§ 13.

Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skola
ske genom rekommenderade brev till aktieägarna under deras i aktieboken
antecknade adresser.

Kallelse till ordinarie bolagsstämma skall vara verkställd senast tva veckor
före stämman och kallelse till extra bolagsstämma senast en vecka före stämman.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 313.

2