Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

1

Nr 312.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1947148; given
Stockholms slott den 6 juni 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag under punkterna I, II och III, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wig for ss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

I.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på
att motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer
nu att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena
samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen
beräknade.

Bihang till riksdagens protokoll 19b7. i samt. Nr 312.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Av det under statens allmänna fastighets fond äskade investeringsanslaget
till inköp av fastigheten nr 14 i kvarteret Pilen i Stockholm å 1 912 500 kronor
bör avskrivning icke beräknas för ett för markförvärv avsett belopp om
600 000 kronor. Då anslaget i övrigt enligt gällande regler skall avskrivas
med 25 procent, torde avskrivningsanslaget böra uppföras med 328 200 kronor.
Investeringsanslagen till uppförande av fastighet för beskickningen i
Canberra å 650 000 kronor, till inköp av fastighet i New York å 242 000 kronor,
till ytterligare medel till inköp av fastighet för beskickningen i Dublin
å 75 000 kronor, till anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge
distrikt å 80 000 kronor, till anordnande av lokaler för socialstyrelsen å
600 000 kronor, till anordnande av lokaler för kammarkollegiet å 325 000
kronor, till ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län å 250 000 kronor
samt till ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut å 85 000 kronor
skola enligt gällande principer avskrivas med 25 procent. Beträffande övriga
investeringsanslag, nämligen till nybyggnad för statens rättsläkarstation i
Stockholm å 1 340 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å 5 160 000 kronor, till nybyggnad för fysiologiska institutionen
vid universitetet i Lund å 350 000 kronor, till uppförande av djurhus vid
fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund å 34 000 kronor, till nybyggnad
för karolinska mediko-kirurgiska institutet å 1 705 000 kronor, till
inredningsarbeten för röntgendiagnostiska avdelningen vid karolinska sjukhuset
å 26 000 kronor, till om- och nybyggnadsarbeten för öronkliniken och
kirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala å 427 000 kronor,
till utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm å 5 760 000 kronor, till
nybyggnader för Chalmers tekniska högskola å 2 934 000 kronor, till vissa
byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna å 2 000 000 kronor samt till nybyggnad
vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation å 1 400 000 kronor,
torde avskrivning i enlighet med hittills tillämpade grunder böra beräknas
till 50 procent av de äskade investeringsbeloppen. Något särskilt avskrivningsanslag
torde icke böra uppföras för det till nybyggnader för nomadskolorna
äskade investeringsanslaget å 40 000 kronor, då tidigare anvisade
medel jämväl torde täcka nu föreliggande avskrivningsbehov (jfr 1944
års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 6, punkt 8).

I årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fastighetsfond ett
gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens delfonder,
varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent av
den totala investeringen i vederbörande delfond med undantag för kostnader
dels för markförvärv, vilka icke underkastades någon avskrivning, dels för
vissa byggnader, vilka skulle avskrivas med anlitande av å särskilda diversemedelstitlar
hos statskontoret fonderade försäljningsmedel från exploateringen
av områdena Ladugårdsgärde, Johanneshov, Kvarnängen och Marieberg
i Stockholm. Det å arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades
under angivna förutsättningar böra uppföras med ett belopp av 6 067 500
kronor. Såsom av propositionen nr 137 närmare framgår framlades bland annat
förslag om att förenämnda å särskilda diversemedelstitlar fonderade me -

Kungi. Maj:ts proposition nr 312.

3

del skulle avvecklas och att de vid budgetårsskiflet redovisade behållningarna
skulle användas för avskrivning av de investeringsanslag i försvarets fastighetsfond
och försvarets fabriksfond, som anvisats för utflyttning av Stockholms
garnison och ammunitionsfabriken å Marieberg. Däremot beräknades
enligt propositionen förefintliga behållningar icke skola förslå till täckande
av avskrivningsbehovet i fråga om de för nästa budgetår under arméns delfond
äskade, sedermera av riksdagen (r. skr. nr 57) anvisade investeringsanslagen
till ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet å
1 040 000 kronor och till ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning
å 3 000 000 kronor, vilka i statsverkspropositionen förutsattes skola
avskrivas med anlitande av ifrågavarande medel. Riksdagen har i skrivelse
den 6 maj 1947, nr 166, med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 137
framlagda förslag, godkänt bland annat grunderna för redovisning av ifrågavarande
försäljningsmedel. Med hänsyn härtill torde det å arméns delfond
i statsverkspropositionen äskade avskrivningsanslaget böra uppräknas med
50 procent av förenämnda båda investeringsanslag eller 2 020 000 kronor. I
proposition nr 114 har under ifrågavarande delfond äskats ytterligare ett investeringsanslag
till förvärv av fastigheten Tåmeå 410 i Byske socken å 10 000
kronor, vilket föranleder en uppräkning av avskrivningsanslaget med 5 000
kronor. I sistnämnda proposition har jämväl äskats ett investeringsanslag under
flygvapnets delfond till avlösning av torparrenden m. m. vid Jämtlands
flygflottilj å 135 000 kronor. Det i statsverkspropositionen å samma delfond
äskade avskrivningsanslaget å 10 550 000 kronor bör sålunda höjas med
67 500 kronor. Avskrivningsanslagen till arméns delfond och flygvapnets delfond
torde alltså böra uppföras med (6 067 500 + 2 020 000 + 5 000=)
8 092 500 kronor respektive (10 550 000 + 67 500 =) 10 617 500 kronor.

I statsverkspropositionen uppfördes avskrivningsanslagen under statens utlåningsf
onder och fonden för låneunderstöd med beräknade belopp utom i de
fall, då total avskrivning borde ske. I dessa senare fall äskades avskrivningsanslagen
definitivt. I avbidan på närmare ställningstagande till väckt fråga om
en omprövning av räntebestämmelserna för vissa statliga lånefonder beräknades
anslagen med tillämpning av för vederbörande fonder nu gällande
avskrivningsprocenter. Såsom i Kungl. Maj:ts skrivelse nr 264 till riksdagen
berörts skoll enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande genom särskild utredning
en översyn verkställas av bestämmelserna om räntan å lån från statens utlånir.
gsfonder. Resultatet av nämnda utredning, vilket icke torde knnna redovisas
förrän till nästa års riksdag, torde böra avvaktas, innan frågan om
ändrade avskrivningsregler för investeringar i statens olika lånefonder kan
upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde i fråga om avskrivningsanslagens
beräknande för nästa budgetår oförändrade avskrivningsgrunder
få gälla.

I proposition nr 235 ha under statens utlåningsfonder investeringsanslagen
till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer, till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
och till lånefonden för bostadsbyggande äskats med slutliga belopp

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 312.

om 70, 15 och 100 miljoner kronor. De båda förstnämnda anslagen böra avskrivas
med 27,8 respektive 21,5 procent eller med 19 460 000 och 3 225 000
kronor. Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande bör, då räntan å lån
från fonden utgår med 3 procent, avskrivas med 25 procent. För innevarande
budgetår har under samma fond anvisats ett anslag av 220 miljoner kronor,
å vilket avskrivning — med frångående av eljest gällande regler -—- beräknats
till ett uppskattat belopp av 25 miljoner kronor. Man förutsatte därvid,
att närmare grunder för den avskrivning, som borde komma i fråga,
skulle kunna läggas fram för innevarande års riksdag. Då såsom nyss nämnts
hittills gällande grunder för avskrivning å lån från statens utlåningsfonder
föreslås skola tillämpas nästa budgetår i avbidan på förenämnda utredning,
skulle det sammanlagda avskrivningsbehovet å lånefonden för bostadsbyggande
sålunda uppgå till 25 procent av 320 miljoner kronor eller 80 miljoner
kronor. Med frånräknande av redan anvisat belopp, 25 miljoner kronor,
torde avskrivningsanslaget böra uppföras med 55 miljoner kronor. Beträffande
investeringsanslagen till jordbrukets maskinlånefond å 4,5 miljoner
kronor och till egnahemslånefonden å 8 miljoner kronor, vilka belopp slutUgt
äskades redan i statsverkspropositionen, böra avskrivningsanslagen uppföras
med de i samma proposition beräknade beloppen, 900 000 och 800 000
kronor, vilka motsvara en avskrivning med 20 respektive 10 procent.

I proposition nr 285 har under fonden för låneunderstöd äskats
ett slutligt investeringsanslag till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
å 40,3 miljoner kronor. Såsom i propositionen närmare berörts skall
av anslaget ett belopp av 2,8 miljoner kronor avskrivas med anlitande av
särskilda medel. För anslaget i övrigt skall enligt hittills tillämpade grunder
avskrivningen beräknas efter 29 procent eller till 10 875 000 kronor. I förberörda
proposition nr 235 ha jämväl definitiva investeringsanslag till lån till
uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder och till lån till bostadsför.
bättringsverksamhet äskats med 8 miljoner kronor å vartdera anslaget. Avskrivning
skall å vart och ett av anslagen ske med 27 procent eller 2 160 000
kronor. Beträffande investeringsanslagen lån för anordnande av allmänna
samlingslokaler, lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantmanna- och
lanthushållsskolor och lån för anskaffande av grästorkar m. m., vilka i statsverkspropositionen
äskats med 2,5, 1, respektive 0,4 miljoner kronor, bör
avskrivning ske med de i samma proposition beräknade beloppen, 1 625 000,
100 000 och 40 000 kronor, eller med 65 procent å det förra och med 10 procent
å vart och ett av övriga anslag.

Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens
förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgå av följande översikt.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 312.

5

ökning ( + )
Minskning (—)

Statens allmänna fastighetsfond: Kronor

Ny fångvårdsanstalt (jfr Kungl. Maj:ts skr. nr 302) .... — 500 000

Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra

(jfr prop. nr 265) ................................ + 162 500

Inköp av fastighet i New York (jfr prop. nr 303) ...... + 60 500

Ytterbgare medel till inköp av fastighet för beskickningen
i Dublin (jfr prop. nr 304) ...................... + 18 800

Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm (jfr

prop. nr 93) ...................................... + 40 000

Anordnande av tjänstebostad åt landsfiskalen i Föllinge distrikt
(jfr prop. nr 185) ............................ + 20 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(jfr prop. nr 244) .................................. + 80 000

Nybyggnad för länsstyrelsen i Hallands län (jfr prop. nr

107) — 212 500

Inköp av fastigheten nr 14 i kvarteret Pilen i Stockholm

(jfr prop. nr 107) ................................ + 328 200

Anordnande av lokaler för socialstyrelsen (jfr prop. nr

107) ............................................ + 150 000

Anordnande av lokaler för kammarkollegiet (jfr prop. nr

107) ............................................. + 81 300

Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län (jfr prop. nr

107) ............................................. + 62 500

Uppförande av djurhus vid fysiologiska institutionen vid

universitetet i Lund (jfr prop. nr 272) .............. + 17 000

Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet (jfr

prop. nr 272) .................................... + 2 500

Inredningsarbeten för röntgendiagnostiska avdelningen vid

karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 287) ............ + 13 000

Om- och nybyggnadsarbeten för öronkliniken och kirurgiska
kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala (jfr

prop. nr 272) .................................... + 213 500

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm (jfr prop.

nr 152) .......................................... + 380 000

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (jfr prop.

nr 152) .......................................... — 383 000

Nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation
(jfr prop. nr 57) ............................ — 25 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (jfr prop. nr 114 och 137) ............ + 2 025 000

Flygvapnets delfond (jfr prop. nr 114) ................ + 67 500

6

Kurtyl. Maj:ts proposition nr 312.

Ökning ( + )
Minskning (—)

Statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer (jfr prop. nr 235) ................ + 9 730 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
(jfr prop. nr 235) .......................... + 1 612 500

Lånefonden för bostadsbyggande (jfr prop. nr 235)..... — 8 125 000

Fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.

nr 235) .......................................... -f 8 555 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 235) + 1 080 000

Summa + 15 454 300.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t,
med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt rör anslagen
till Arméns delfond och Flygvapnets delfond av försvarets fastighetsfond,
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1947/48 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

Uppförande av fastighet för beskickningen
i Canberra .............. kronor 162 500

Inköp av fastighet i New York...... » 60 500

Ytterligare medel till inköp av fastighet
för beskickningen i Dublin........ » 18 800

Inrikesdepartementet:

Nybyggnad för statens rättsläkarsta tion

i Stockholm ................ » 670 000

Anordnande av tjånstebostad åt landsfiskalen
i Föllinge distrikt ........ » 20 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................. » 2 580 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

7

Kommunikationsdepartemen tet: Inköp

av fastigheten nr 14 i kvarteret

Pilen i Stockholm ..............kronor

Anordnande av lokaler för socialstyrelsen
.......................... *

Anordnande av lokaler för kammarkollegiet
........................ »

ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro
län ........................ »

Ecklesiastikdepartementet:
Nybyggnad för fysiologiska institutionen
vid universitetet i Lund...... »

Uppförande av djurhus vid fysiologiska
institutionen vid universitetet i

Lund .......................... *

Nybyggnad för karolinska mediko-ki rurgiska

institutet ................ »

Inredningsarbeten för röntgendiagnostiska
avdelningen vid karolinska

sjukhuset ...................... *

Om- och nybyggnadsarbeten för öronkliniken
och kirurgiska kliniken vid
akademiska sjukhuset i Uppsala . . »

Utbyggnad av tekniska högskolan i

Stockholm ...................... *

Nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola ...................... *

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
.................... *

Handelsdepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid statens hant verksinstitut

.................... *

Nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksstation ........ »

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond ..................

Flygvapnets delfond .............. *

328 200
150 000
81 300
62 500

175 000

17 000
852 500

13 000

213 500
2 880 000
1 467 000
1 000 000

21 300
700 000

8 092 500
10 617 500

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Statens utlåningstonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika famil -

jer ............................ kronor 19 460 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ........ » 3 225 000

Lånefonden för bostadsbyggande .... » 55 000 000

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond ........ » 900 000

Egnahemslånef onden .............. » 800 000

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnads verksamhet

.................... »

Lån till uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder .......... *

Lån till bostadsförbåttringsverksam het

............................ »

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
.................... »

Jordbruksdepartementet:

Lån för anskaffande av skoljordbruk
vid lantmanna- och lanthushålls -

skolor .......................... »

Lån för anskaffande av grästorkar
m. m....................... »

10 875 000
2 160 000
2 160 000
1 625 000

100 000
40 000

II.

Driftbudgeten.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1947/48 upptogos utgifter å sammanlagt 3 701 miljoner kronor. Härav
föllo 3 215 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 486 miljoner kronor
på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett
belopp av 50 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj:t framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

De viktigaste ändringsförslagen avse femte, sjunde, nionde, elfte och tolfte
huvudtitlarna samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Andra huvudtiteln företer en ökning med 2,4 miljoner kronor, varav
huvuddelen faller på utgifter i anledning av rättegångsreformen. — För
försvarshuvudtiteln motvägas anslagshöjningar under ett stort
antal anslag av vissa anslagssänkningar, däribland en minskning av anslaget
till Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. med 8 miljoner
kronor, varefter huvudtiteln redovisar en nettoökning med 0,2 miljon kronor.
— Anslagen inom det nuvarande socialdepartementets verksamhetsområde,
vilket departements huvudtitel i statsverkspropositionen upptogs med 1 083,2
miljoner kronor, utvisa en nettoökning med sammanlagt 85,7 miljoner kronor,
varav 75,9 miljoner kronor falla å huvudtiteln V och 9,8 miljoner kronor å
den nya huvudtiteln Va. Bland de större utgiftsökningarna under det nya
socialdepartementets huvudtitel märkas en höjning av anslaget till allmänna
barnbidrag med 75 miljoner kronor samt en ökning av bidragsanslaget till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden med 10 miljoner kronor.
Övriga utgiftsökningar under huvudtitlarna V och V a fördela sig på ett
stort antal anslag. — Sjunde huvudtiteln uppvisar en ökning med
nära 47 miljoner kronor, varav 40 miljoner kronor falla på det anslag till
täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga löne- och
pensionsförmåner, varom i det följande göres hemställan, samt 3,8 miljoner
kronor hänföra sig till anslag till barnbespisningar i Tyskland och sjukvård
åt finska barn. — Åttonde huvudtitelns slutsumma företer en
nettominskning av anslagssumman med 5,7 miljoner kronor, som uppkommit
genom att anslagen till universiteten, den medicinska undervisningen
m. fl. vetenskapliga ändamål samt folkskoleväsendet slutligt äskats
med mindre belopp än i statsverkspropositionen beräknats. — Nionde huvudtiteln
företer en ökning med nära 89 miljoner kronor. Härav falla
65 miljoner kronor å anslaget till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet och 15 miljoner kronor å anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Kostnadsstegringen är i övrigt huvudsakligen
hänförlig till lantmäteriets distriktsorganisation. — Tionde
huvudtiteln uppvisar en ökning av 6,5 miljoner kronor. Härav taller ett
belopp av 3,0 miljoner kronor på ett anslag till djupborrning efter salt och
olja m. m. i Skåne, ett belopp av 1,4 miljoner kronor på ett anslag till täckning
av vissa vid skifferoljeverket vid Kinne-Kleva uppkomna driftsförluster och
avvecklingskostnader samt ett belopp av 2,0 miljoner kronor på ett anslag till
atomenergiforskning m. m. inom aktiebolaget atomenergi. Den återstående
utgiftsökningen fördelar sig på ett mindre antal anslag under huvudtiteln. —
Folkhushållning sdepartementets huvudtitel utvisar en
ökning å 42 miljoner kronor, vilken i huvudsak förklaras därav, att å huvudtiteln
upptagits ett anslag till subventionering av införseln av vissa varor å
40 miljoner kronor. — Under pensions huvudtiteln föreligger eu utgiftsstegring
å 10,5 miljoner kronor, hänförlig till kostnader för reglering av
vissa tjänste- och familjepensioner. —- Under huvudtiteln avskrivning
av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

beräknades till 125,4 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade av
under riksdagssessionen framlagda förslag om nya kapitalinvesteringar. Ändringarna
medföra en höjning av anslagssumman med 15,5 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat
beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av siffrorna,
om man bortser från en höjning med 1,8 miljoner kronor av bidragsanslaget
under sjunde huvudtiteln till skattetyngda kommuner.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med
vilken man nu har att räkna, uppgår till 291,4 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

Riksräkenskapsverkets förslag till ny beräkning. I statsverkspropositionen
utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 4 035 miljoner kronor,
varav 3 718 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster
och 317 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet
giva 1 750 miljoner kronor och krigskonjunkturskatten 10 miljoner kronor.
De inkomsttitlar, vilka hittills sammanförts under benämningen stämpelmedel,
nämligen arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt samt omsättningsoch
expeditionsstämplar m. m., upptogos till sammanlagt 110 miljoner kronor.
I automobilskattemedel beräknades inflyta 255 miljoner kronor. Tullar
och acciser beräknades giva sammanlagt 1 325 miljoner kronor, varav i tullmedel
230 miljoner kronor, varuskatt 100 miljoner kronor, tobaksskatt 370
miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 528 miljoner
kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 170 miljoner kronor, varav för postverket 30 miljoner
kronor, för telegrafverket 40 miljoner kronor, för statens järnvägar 35
miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 45 miljoner kronor och för domänverket
20 miljoner kronor.

I en den 16 maj 1947 till finansdepartementet inkommen skrivelse har
riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad
beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna
för budgetåret 1947/48. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket
i likhet med tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya
uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom vissa andra inkomsttitlar.
Ämbetsverket framhåller, att varje beräkning av statsinkomsterna för
närvarande är förenad med stora svårigheter, särskilt med hänsyn till förslaget
om omläggning av den statliga direkta beskattningen, det nya källskattesystemet,
lönerörelserna på den allmänna marknaden och den för
statstjänstemännen beslutade löneregleringen, överhuvud taget bleve in -

11

Kunyl. Maj:ts proposition nr 312.

komstutvecklingen i fortsättningen starkt beroende av den fortsatta prisutvecklingen.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som nu ifragasatts av xiksräkenskapsverket
och vederbörande myndigheter, framga av det följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m.
Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats till 1 750 miljoner
kronor. Vid förevarande förnyade beräkning av den preliminära skatten
anser sig riksräkenskapsverket böra bygga beräkningen på antagandet, att
man under åren 1946, 1947 och 1948 bör räkna med nagot högre stegringstal
för inkomstutvecklingen än som antogs vid riksräkenskapsverkets beräkning
i december 1946. Löneinkomsterna inom den privata sektorn av förvärvslivet
beräknas för år 1946 ha legat omkring 15 procent över 1945 års
nivå och löneinkomsterna under år 1947 antas komma att överstiga 1946
års nivå med omkring 13 procent. För år 1948 kalkylerar riksräkenskapsverket
nu alternativt med oförändrad lönenivå eller en stegring av lönenivån
med 5 resp. 10 procent. För statstjänstemännen och därmed i lönehänseende
jämförliga inkomsttagare skall vid beräkningen av skatteunderlaget hänsyn
tagas till den beslutade löneregleringen. Vidare förutsättes, att det genom
propositionen nr 212 framlagda skatteförslaget blir genomfört från och med
den 1 januari 1948. De nu verkställda beräkningarna ha lett fram till alternativa
belopp för den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet m. m.
av 1 869 miljoner kronor, 1 894 miljoner kronor och 1 920 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har vidare anfört, att under uppbördsstämman i mars
1947 kan beräknas ha influtit omkring 520 miljoner kronor och att utbetalningen
av kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsskatt utgjorde
under februari 1947 286 miljoner kronor. Vid en av verket med utgångspunkt
från dessa siffror verkställd kalkyl, varvid antagits en viss stegring av
uppbörden i anslutning till den inkomstutveckling, som förut nämnts, har
erhållits något högre belopp än de som framkommit vid de omförmälda alternativa
beräkningarna. Riksräkenskapsverket, som uppskattat intäkterna
under inkomsttiteln till mellan 1 800 och 2 000 miljoner kronor, har förordat,
att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 900 miljoner kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.
I statsverkspropositionen beräknades under titeln arvsskatt och gåvoskatt ett
belopp av 45 miljoner kronor. Enligt uppgift av generalpoststyrelsen har i
arvs- och gåvoskatt influtit under tiden juli 1946—april 1947 ett belopp av
i runt tal 46 miljoner kronor. Uppbörden för helt budgetår beräknar riksräkenskapsverket
komma att överstiga 50 miljoner kronor. Under förutsättning
att det framlagda skatteförslaget bifalles, torde till denna inkomst böra
läggas avkastningen av kvarlåtenskapsskatten. Denna har för helt ar beräknats
till 40 miljoner kronor men torde enligt riksräkenskapsverket, om förslaget
träder i kraft den 1 januari 1948, för nästa budgetår icke kunna beräknas
till högre belopp än 10 miljoner kronor. Med beaktande härav har
ämbetsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget upptages en in -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

komsttitel, benämnd arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med
ett belopp av 60 miljoner kronor.

Inkomsttiteln lotterivinstskatt har av riksräkenskapsverket i enlighet
med förslag av generalpoststyrelsen beräknats till 25 miljoner kronor
mot i statsverkspropositionen upptaget belopp av 20 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. har i riksstatsförslaget
upptagits till 45 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har uppskattat
denna inkomsttitel för nästa budgetår till 49 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har för sin del förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till 50 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I statsverkspropositionen beräknades fordonsskatten
inflyta med 85 miljoner kronor och bensinskatten med 170 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit att inkomsterna
å ifrågavarande titlar komme att i hög grad vara beroende av importmöjligheterna.
Åtgärder i importreglerande syfte kunde därför förväntas medföra
rubbningar i de gjorda beräkningarna. Generaltullstyrelsen har nu beräknat
uppbörden av bensinskatten hos tullverket till 115 miljoner kronor
och kontrollstyrelsen har beräknat uppbörden av bensinskatt i vad avser
inom riket tillverkad bensin till 19 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har
nu förordat, att bensinskatten för nästa budgetår upptages till 160 miljoner
kronor.

Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 250 miljoner
kronor. I statsverkspropositionen har inkomsttiteln upptagits till 230 miljoner
kronor. Med beaktande av de ogynnsamma verkningar å tulluppbörden
importförbudet komme att medföra har generaltullstyrelsen föreslagit en
sänkning av inkomsttiteln till 220 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har
biträtt detta förslag.

I statsverkspropositionen beräknades varuskatten till 100 miljoner
kronor. Därvid hade i inkomsttiteln — utöver av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
i inkomst av varuskatt beräknade 85 miljoner kronor — provisoriskt
inräknats även det belopp, som kunde komma att inflyta i allmän
omsättningsskatt. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha nu beräknat
inkomsten av varuskatt för nästa budgetår till 79 miljoner kronor. I
propositionen nr 249 har Kungl. Maj :t framlagt förslag till avveckling av
den allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon från den 1 juli 1947.
Med anledning av vad sålunda förekommit har riksräkenskapsverket förordat,
att inkomsttiteln varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till
90 miljoner kronor.

I trafikskatt har av riksräkenskapsverket, i enlighet med vad järnvägsstyrelsen
föreslagit, beräknats under nästa budgetår inflyta 28 miljoner
kronor mot i riksstatsförslaget upptagna 30 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen
har denna inkomsttitel beräknats till 12 miljoner kronor. Med
utgångspunkt från uppgifter, som lämnats av livsmedelskommissionen och

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 312.

kontrollstyrelsen, har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln i det
slutliga riksstatsförslaget upptages till 14 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 18 miljoner kronor.
På grundval av uppgifter från generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen
har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln för nästa budgetår till
13 miljoner kronor, varvid riksräkenskapsverket förutsätter, att icke några
större avvikelser från nu rådande ransoneringsföreskrifter i avseende å kaffe
komme att ske under nästa budgetår.

I statsverkspropositionen har tobaksskatten upptagits till 370 miljoner
kronor. Under förutsättning att nu gällande genomsnittspriser och skattesatser
icke komma att undergå någon nämnvärd förändring har inkomsttiteln
för nästa budgetår av tobaksmonopolet beräknats till samma belopp.
Riksräkenskapsverket har biträtt denna beräkning.

Inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
beräknades i statsverkspropositionen till 360 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har nu föreslagit, att skatten skall upptagas till samma belopp.
Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 355 miljoner kronor, representerande
en ökning med 10 procent i förhållande till utfallet för budgetåret
1945/46. I betraktande härav har riksräkenskapsverket föreslagit, att
inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 370 miljoner kronor.

Maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker. I riksstatsförslaget
ha dessa inkomsttitlar uppförts med 47 resp. 14 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har beräknat intäkterna för nästa budgetår till 49 resp. 15 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del föreslagit, att inkomsttitlarna
i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 50 resp. 15 miljoner
kronor.

Uppbörd i statens verksamhet. Riksräkenskapsverket har framhållit,
att inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon
syntes böra beräknas till 3 miljoner kronor även om det för riksdagen
framlagda förslaget om besiktningsväsendets omorganisation blir genomfört.

Lotterimedel, som i statsverkspropositionen upptagits till 43 miljoner
kronor, beräknas nu av lotteribolaget för löpande budgetår ge något över 45
miljoner kronor. För nästa budgetår har bolaget uppskattat intäkten till 42
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat, att inkomsttiteln
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 45 miljoner kronor.

Beträffande inkomsterna av statens affärsverk sfonder har riksräkenskapsverket
anfört följande.

Inkomsterna av de affärsdrivande verken, sådana de inflöto under budgetåret
1945/46 och beräknats för innevarande och nästkommande budgetår,
framgå av följande tabell

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Postverket..........

Telegrafverket........

Statens järnvägar.....

Statens vattenfallsverk
Domänverket........

Beräknat för

Influtet en-

1946/47 en-

Beräknat för 1947/48

ligt budget-redovisning-en 1945/46

ligt riksrä-kenskapsver-kets approxi-mativa be-räkning

Enligt stats-verksproposi-tionen

Enligt myn-digheternas
nu gjorda
beräkningar

M i 1 j o n e

r kronor

44-0

390

30

25

58-7

57-5

40

35

76-9

63-0

35

20

41-2

430

45

37

20-3

32-4

20

22

Som av sammanställningen framgår, hava samtliga affärsverksstyrelser

sänkningar av de i riksstaten för budgetåret
»47/48 beraknade beloppen. Sänkningarna motiveras främst av att kristilllagget
pa grund av indexhöjning beräknas stiga per den 1 juli innevarande
ar från i december beräknade 6 procent till 9 procent eller eventuellt 12 procent.
Därutöver anföra affärsverken flera olika skäl, som kunna motivera
sänkning av de i statsverkspropositionen beräknade intäkterna. Sålunda räknar
generalpoststyrelsen med avsevärt höjda kostnader för postbefordran
vdka komma att kompenseras genom ökade transitersättningar och portoandelar
for främmande postverk, som dock icke väntas inflyta förrän under
ar 1948. Vidare räknar telegrafstyrelsen med sänkta inträdes- och abonne f^n^SiaVgilfter

Sf,mt1V1Ssa åt8arder för förbättring av landsbygdens telefontorhallanden,
vilka komma att medföra en minskning av telegrafverkets inkomster
under budgetaret 1947/48. Järnvägsstyrelsen framhåller, att järnvagskonjunkturen
försämras, samt påpekar de ogynnsamma verkningarna av
laget pa utrikeshandelns område, särskilt importbegränsningen, och det försämrade
laget pa bränslemarknaden. Vattenfallsstyrelsen påpekar, att förseningar
kunna vantas av maskinleveransema till de under byggnad varande
kraftstationerna, vilket kan medföra ökade kostnader för betydande mängder
branslealstrad tillskottskraft, samt påpekar också, att'' behovet av tillskottskraft
även är starkt beroende av vattentillgången.

Riksräkenskäpsverket får härtill framhålla, att affärsverksstyrelsernas beraknmgär
genomgående synas vara mycket försiktiga. Högre ''inkomster av
attarsverksfonderna an de av styrelserna beräknade äro icke osannolika. Sålunda
torde man hava anledning räkna med fortsatt stegring av postverkets
bruttoinkomster. Vad särskilt beträffar järnvägarna vill riksräkenskapsverket
tramhalla, att begränsningar i utrikeshandeln kunna leda till ökat transportbehov
av varor inom landet samt att läget på bränslemarknaden även
i fortsättningen torde nödvändiggöra omfattande vedtransporter. Likväl anser
sig riksräkenskapsverket böra förorda någon sänkning av de i statsverkspropositionen
beräknade intäkterna med hänsyn till de ändrade förutsättningarna
för beräkning av lönetilläggen. För domänverket däremot synes
det vara sannolikt, att överskottet kan bliva högre än man i statsverkspropositionen
räknat med.

Ämbetsverket hav sålunda förordat, att affärsverkens överskott skola i
riksstaten för nästa budgetår beräknas för postverket till 30 miljoner kronor,
för telegrafverket till 35 miljoner kronor, för statens järnvägar till 30
miljoner kronor, för statens vattenfallsverk till 40 miljoner kronor och för
domänverket till 30 miljoner kronor.

15

Kungl. Mnj.ts proposition nr 312.

Riksräkenskapsverkets nya inkomstberäkning innebär en höjning av inkomsterna
med sammanlagt 151 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

Ändringar å driftbudgetens inkomstsida föranledda av särskilda förslag
till riksdagen. Ändringarna hänföra sig till inkomsttiteln uppbörd i statens
verksamhet. I propositionen nr 153 har förordats, att inkomsterna vid statens
hantverksinstitut, i statsverkspropositionen beräknade till 227 00U kronor,
redovisas vid vederbörande utgiftsanslag, samt att denna post avföres
från riksstatens inkomstsida. Förslag om borttagande av avgifterna för besiktningar
och andra fordonsundersökningar har framlagts i propositionen
nr 183. Då emellertid samtidigt föreslås viss höjning av kör- och trafikkortsavgifterna
torde den till 3 miljoner kronor i statsverkspropositionen beräknade
posten avgifter för besiktning av motorfordon böra upptagas till 2 miljoner
kronor. En ny inkomstpost, benämnd inkomster vid lantmäteriets
distriktsorganisation, föreslås i propositionen nr 210. Inkomsterna, som utgöras
av förrättningsavgifter, ha upptagits till 600 000 kronor. I propositionen
nr 253 har fi-amlagts förslag om att elevavgifterna vid tandläkarinstitutet
i Stockholm provisoriskt avskaffas, att examensavgifterna ej längre skola inlevereras
till statsverket samt att eleverna skola erhålla större andel av patientavgifterna.
Med hänsyn till att vid tandläkarinstitutet i Malmö kommer
att utövas någon patientvårdande verksamhet under senare hälften av nästa
budgetår torde inkomstposten betecknas inkomster vid tandläkarinstituten.
Inkomstposten, som i statsverkspropositionen beräknats till 400 000 kronor,
torde nu kunna beräknas till 150 000 kronor. Slutligen har i propositionen
nr 269 förordats, att kommunernas kostnader för ungdomsvårdsskolevården
från och med nästa budgetår överflyttas på statsverket. Härigenom beräknas
posten inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
komma att minskas från 430 000 till 160 000 kronor.

Förändringarna på driftbudgetens inkomstsida enligt riksräkenskapsverkets
nyss redovisade uppskattningar samt vad här anförts skulle sålunda
medföra en sammanlagd inkomstökning i förhållande till riksstatsförslaget
av (151—0,2 — 1 + 0,6 —0,2 —0,3=) i runt tal 150 miljoner kronor.

Läget med avseende å skatterna å inkomst och förmögenhet. Enligt punkt
1 av övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen efterskänkes normalt
bland annat statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1947
års taxering. Endast i de särskilda fall, då sådan inkomstökning, som avses
i punkterna 3 och 4 av nämnda övergångsbestämmelser, uppkommit under
år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, skall skatt utgå på grund av 1947
års taxering. I dylika fall bör — i enlighet med vad som föreslås i proposition
nr 311 till innevarande års riksdag — den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten
utgöras efter samma skatteprocent, som gäller för preli -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

minär skatt för inkomståret 1947. Beslut om särskild uttagningsprocent för
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1947 års taxering erfordras
sålunda icke.

Däremot torde den nu församlade riksdagen böra bestämma de grunder,
enligt vilka inkomstskatt till staten skall ingå i preliminär skatt dels för förra
hälften av budgetåret 1947/48, dels ock för senare hälften av samma budgetår.

Enligt 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skola
de procenttal av grundbeloppen, med vilka bottenskatt skall ingå i preliminär
skatt, bestämmas lika för förra hälften av budgetåret 1947/48 och för
senare hälften av budgetåret 1946/47. Detta betyder att ifrågavarande procenttal
med iakttagande av vad i 20 § andra stycket nämnda förordning
stadgas — böra bestämmas till 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i 18 § 2 mom. a) och c) samma förordning, samt till 200
procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i nämnda moment b).

Den i proposition nr 212 till detta års riksdag föreslagna förordningen
om statlig inkomstskatt avses skola träda i kraft den 1 januari 1948 och
den preliminära skatten för år 1948 bör således utgå enligt bestämmelserna
i den nya förordningen. Enligt 10 § 1 mom. i nämnda författningsförslag
skall den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oskifta dödsbon och
familjestiftelser utgå med viss i särskild ordning bestämd procent av i samma
författningsrum angivna grundbelopp.

Departements- I det förslag till riksstat för budgetåret 1947/48, som framlades i statschefen.
verkspropositionen, uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 701 miljoner
kronor och de beräknade inkomsterna till 4 035 miljoner kronor. Enligt förslaget
skulle man sålunda kunna räkna med ett budgetöverskott å 334 miljoner
kronor.

De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen, som nu framlagts
av riksräkenskapsverket, utmynna i förslag om uppräkningar av de
olika inkomsttitlarna på tillhopa 151 miljoner kronor. Förutom smärre höjningar
och sänkningar av vissa inkomsttitlar innebär den nya inkomstberäkningen,
att kalkylerade intäkten av preliminärskatt å inkomst och förmögenhet
höjts från 1 750 till 1 900 miljoner kronor, d. v. s. med 150 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har dock samtidigt understrukit svårigheterna att

bland annat med hänsyn till verkningarna av källskattereformen och det
nya skatteförslaget ävensom löneregleringen för de statsanställda — beräkna
avkastningen under denna inkomsttitel för nästa budgetår. Ökningen i förhållande
till statsverkspropositionen beror på att riksräkenskapsverket nu
ansett sig böra räkna med en större stegring av inkomsterna från 1945 till
1946 och 1947 än vad tidigare antagits. Den nya kalkylen bygger på en stegring
av löneinkomsterna — med undantag för de statsanställda — från 1945
till 1946 med omkring 15 procent och från 1946 till 1947 med ytterligare
omkiing 13 procent. Vad de statsanställda beträffar har verket tagit hänsyn
till den beslutade löneregleringen. För år 1948 har kalkylerats med altema -

Kungl. Maj:ts proposition nr 312-

17

tivt oförändrad lönenivå eller en stegring utöver 1947 års med 5 resp. 10
procent. Sistnämnda antaganden rörande inkomstutvecklingen under 1948
påverka dock icke beräkningarna i någon högre grad, enär under budgetåret
1947/48 endast två av de sex skatteuppbörderna komma att hänföra sig till
inkomsterna under 1948. Skillnaden i intäkter under budgetåret 1947/48
mellan ett alternativ med oförändrad lönenivå eller stegring med 5 procent
under 1948 utgör endast 25 miljoner kronor.

För egen del har jag icke funnit anledning frångå de av riksräkenskapsverket
gjorda beräkningarna rörande statsintäkterna under nästa budgetår.
I likhet med verket vill jag dock understryka den stora osäkerhet som för
närvarande måste vidlåda varje beräkning av de direkta statsskatterna. Den
uppräkning, som nu föreslagits, hänför sig som av det anförda framgår i huvudsak
till nya kalkyler rörande inkomstutvecklingen under 1946 och 1947
och intäkterna under denna titel komma endast i relativt ringa grad att vara
beroende av lönenivåns utveckling under nästa år. Utöver de ändringar i
förhållande till statsverkspropositionen, som förordats av riksräkenskapsverket,
har jag tidigare angivit vissa ändringar å driftbudgetens inkomstsida,
som äro föranledda av särskilda förslag till riksdagen.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i
riksstaten uppföras i enlighet med vad här anförts. Samtidigt därmed föreslår
jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten för den återstående delen av
år 1947 preliminärt uttages efter samma grunder som för första halvåret.
Vad beträffar den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära
skatten för senare hälften av budgetåret 1947/48, vill jag, med erinran om
vad i detta avseende anförts i proposition nr 212, förorda, att för fysiska
personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser skatten uttages med 100 procent
av grundbeloppet.

Såsom i riksdagens beslut om preliminärt uttagande av värnskatt för senare
hälften av budgetåret 1946/47 förutsatts torde värnskatt för förra hälften
av budgetåret 1947/48 böra utgå efter enahanda grunder som gälla för
preliminärt uttagande av värnskatt för först angivna tid. Förslag härom torde
jag få anmäla i annat sammanhang.

I proposition nr 300 har föreslagits, att för budgetåret 1947/48 det rörliga
tillägget till statliga löner och pensioner skall beräknas efter 12 procent. Beräkningen
av förslagsanslagen till avlöningar och pensioner har emellertid
skett med utgångspunkt från att tillägget skulle utgå med 6 procent. Då det
sålunda väsentligt ökade medelsbehovet synes böra komma till uttryck i
budgeten, vill jag föreslå, att under sjunde huvudtiteln uppföres ett särskilt
förslagsanslag benämnt Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för rörliga löne- och pensionsförmåner. Detta anslag torde kunna beräknas
till 40 miljoner kronor. Häri ingår icke den ökning av löner och pensioner
som kommer att belasta affärsverken till följd av det höjda tillägget.
Då det nya anslaget endast har till syfte att hringa den å huvudtitlarna belöpande,
sammanlagda ökningen av medelsbehovet till uttryck i budgeten,

Iiihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 312.

2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

böra de avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna icke äga förfoga
över anslaget för bestridande av de ökade kostnaderna, utan dessa
bcra i vanlig ordning redovisas under resp. avlönings- och pensionsanslag,
vilka följaktligen komma att överskridas. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att förordna om de redovisningsåtgärder beträffande förslagsanslaget,
som i enlighet härmed kunna bli påkallade.

I statsverkspropositionen beräknades 50 miljoner kronor till avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag anförde därvid bland annat, att
betydande avskrivningsbehov föreligger i fråga om vissa under krigsåren beslutade
investeringar. Bland de anvisningar, som krävde eu retroaktiv avskrivning
över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, nämndes de
omfattande statliga investeringarna i bostadsproduktionen, vilka delvis äro
av subventionsnatur. Jag vill nu förorda att detta anslag till oreglerade kapiialmedelsförluster
upptages till det tidigare beräknade beloppet, 50 miljoner
kronor.

Driftbudgetens utgiftssida kan nu beräknas komma att utvisa en ökning
på sammanlagt 291 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.
Huvudparten därav hänför sig, såsom närmare framgår av den redan
tidigare lämnade redogörelsen, till ökade kostnader för de kontanta barnbidragen,
ytterligare utgifter för rörligt tillägg till statsanställda m. fl. samt
ökning av anslagen för jordbruksregleringen och för importsubventioner.
Merinkomsterna utöver de i statsverkspropositionen beräknade ha vidare nu
uppskattats till 150 miljoner kronor. Budgetöverskottet, som i förslaget till
riksstat beräknades till 334 miljoner kronor, skulle i enlighet härmed komma
att nedgå till (333,7 + 149,9 — 291,4=) 192,2 miljoner kronor.

En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1947/48
utformad i överensstämmelse med vad här förordats torde såsom bilaga få
fogas vid protokollet i detta ärende.

Det torde finnas anledning att i detta sammanhang något beröra även budgeten
för 1948/49. Under detta budgetår komma de nya folkpensionerna och
barnbidragen att utgå under hela året, vilket innebär en mycket betydande
utgiftsökning i förhållande till 1947/48. För att man rätt skall kunna bedöma
innebörden av det nu kalkylerade överskottet för 1947/48 finns det sålunda
anledning framhålla, att man under socialdepartementet har att för
budgetåret 1948/49 räkna med automatiska utgiftsökningar i förhållande till
1947/48 om lägst 450 miljoner kronor. Vidare komma utgifterna under ecklesiastikdepartementet
att öka med åtminstone 60 miljoner kronor, huvudsakligen
till följd av viss eftersläpning beträffande utbetalningen av statsbidrag
inom folkskoleväsendet, som medför att kostnaderna för löneregleringen i
stor utsträckning komma att belasta budgeten först 1948/49. Mot dessa ofrånkomliga
automatiska utgiftsökningar kunna ställas vissa utgiftsminskningar,
som framstå såsom möjliga eller troliga. Om importsubventionerna
bortfalla, får man en utgiftsminskning på 40 miljoner kronor. Vidare kan
man kanske räkna med att avskrivningsanslaget för oreglerade kapital -

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

19

medelsförluster på 50 miljoner kronor skall kunna utgå och att en minskning
av anslagen under jordbruksdepartementet på 40 å 50 miljoner kronor
skall visa sig möjlig. De här anförda siffrorna skulle resultera i en nettoutgiftsökning
under 1948/49 om ca 375 miljoner kronor i förhållande till
1947/48. Om budgetöverskottet 1947/48 beräknas till ca 190 miljoner kronor,
skulle sålunda för 1948/49 komma att föreligga ett underskott på omkring
175 miljoner kronor, som måste täckas medelst ökade inkomster eller
ytterligare minskningar i utgifter. Såsom av det anförda framgår har härvid
hänsyn tagits endast till ofrånkomliga utgiflsstegringar av mera betydande
storleksordning. Under varje huvudtitel finnas därutöver anslag med tendenser
till automatisk ökning av icke ringa omfattning. Det är visserligen
ännu icke möjligt att verkställa närmare kalkyler om budgetutfallet under
1948/49 men redan de här anförda siffrorna torde ge vid handen, att det blir
nödvändigt att iaktta den största återhållsamhet vid prövningen av anslagsäskandena
för budgetåret 1948/49 om det skall bli möjligt att detta år få
till stånd en balanserad budget. Slutligen vill jag beträffande intäkterna
endast nämna att om en mera betydande intäktsökning på budgeten skulle
vara att påräkna genom en ytterligare ökning av inkomsterna och skatteunderlaget,
man samtidigt torde ha att räkra med ökade utgifter för staten
såväl för löner som för andra ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för rörliga löne- och pensionsförmåner under sjunde
huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 40 000 000;

dels till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 50 000 000;

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall —- med iakttagande
av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas
—- ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret
1947/48 med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning,
samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i samma moment b);

dels besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i It) § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret
1947/48 med 100 procent av grundbeloppet;

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1947/48 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A
fogade specifikationen.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

III.

Kapitalbudgeten.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1947/48 jämte därtill
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner äskats
av riksdagen. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande
fall av riksdagen anvisade investeringsanslag, ger såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 1 143 206 800 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka
hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de
avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare
under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte ha
de i investeringsstaten uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fonderna
och Övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under statens
affärsverksfonder, statens järnvägars fond, upptagna posten Övriga kapitalmedel
har, såsom i proposition nr 242 berörts, däri inräknats tillgångar ur
statens järnvägars värdeportfölj. Kungl. Maj:t har den 23 maj 1947 beslutat,
att större delen av ifrågavarande värdeportfölj, som beräknas uppgå till i
runt tal 160 miljoner kronor, skall avvecklas. Med hänsyn härtill har under
posten Investeringsbemyndigande endast uppförts ett formellt belopp om
1 000 kronor. Beträffande luftfartsfonden har posten Avskrivningsmedel inom
fonden upptagits till endast 1 000 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade
1 miljon kronor med hänsyn till att de anläggningar, vilka skola
avskrivas, icke komma att tagas i bruk å sadan tid att avskrivning behöver
verkställas under budgetåret 1947/48. I statsverkspropositionen uppfördes i
investeringsstaten för försvarets fastighetsfond å inkomstsidan en särskild
titel Bidrag från diversemedelsfond, å vilken skulle redovisas de bidrag som
från Ladugårdsgärdesmedels- m. fl. fonder skulle tagas i ansprak för avskrivning
av kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet
m. m. Såsom i det föregående i samband med framläggandet av definitivt
förslag om avskrivning av nya kapitalinvesteringar anförts skola ifragavarande
diversemedelsfonder avvecklas från och med budgetårsskiftet. Avskrivning
av förenämnda militära investeringar kommer alltså från och med
nästa budgetår att ske i vanlig ordning. Med hänsyn härtill har den särskilda
bidragsposten i investeringsstaten för försvarets fastighetsfond bortfallit.
Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel från riksstaten

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

under fonden för låneunderstöd bör framhallas, att da avskrivningsmedlen
för tilläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet tillföras en särskild
diversemedelsfond under statskontorets förvaltning, från vilken sedan belopp
motsvarande 4 procents ränta å utlämnade lån överföras till riksstatens
inkomstsida, dessa avskrivningsmedel fråndragits slutsumman av avskrivningsmedel
inom fonden, varefter endast saldot inräknats i investeringsstaten
för fonden för låneunderstöd.

En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.
IX.

Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond.........................

Telegrafverkets fond......................

Statens järnvägars fond...................

Statens vattenfallsverks fond...............

Domänverkets fond.......................

Kronor

5 600 000
145 260 000
185 321 500
86 750 000
860 000

Kronor

423 791 500
18 095 000

Statens allmänna fastighetsfond..............

48 145 100

Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond..................

41 280 000

Försvarets fabriksfond....................

3 210 000

44 490 000

Statens utlåningsfonder......................

218 220 000

Fonden för låneunderstöd...................

125 000 000

Fonden för statens aktier...................

44 055 200

Fonden för förlag till statsverket.............

6 550 000

Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

14 860 000

Fonden för kreditgivning till utlandet.....

200 000 000

214 860 000

Summa

1 143 206 800

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå
till följande belopp.

I.

II.

III.

IV.

Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond ......................... 1 600 000

Telegrafverkets fond...................... 51 001 000

Statens järnvägars fond................... 185 320 500

Statens vattenfallsverks fond............... 23 000 000

Domänverkets fond....................... 376 000

Luftfartsfonden........................................

Statens allmänna fastighetsfond ........................

Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond.................. 27 231 000

Försvarets fabriksfond.................... 1 331 000

Kronor

261 297 500
2 000
25 075 000

28 562 000

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 312.

V.

VI.
VIII.

IX.

Kronor Kronor

Statens utlåningsfonder ................................ 80 705 000

Fonden för låneunderstöd.............................. 8 886 000

Fonden för förlag till statsverket........................ 1 000

Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 5 050 000

Fonden för kreditgivning till utlandet...... 1000 000 6 050 000

Säger 410 578 500

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

Postverkets fond .......................... 4 000 000

Telegrafverkets fond ...................... 94 259 000

Statens järnvägars fond.................... 1 000

Statens vattenfallsverks fond................ 63 750 000

Domänverkets fond........................ 484 000 162 494 000

II. Luftfartsfonden........................................ 18 093 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 23 070 100

IV. Försvarets fonder:

V.

VI.

VII.

VIII.
IX.

Försvarets fastighetsfond................... 14 049 000

Försvarets fabriksfond..................... 1 879 000

Statens utlåningsfonder ................................

Fonden för låneunderstöd..............................

Fonden för statens aktier...............................

Fonden för förlag till statsverket

15 928 000
137 515 000
116 114 000
44 055 200
6 549 000

Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 9 810 000

Fonden för kreditgivning till utlandet.......199 000 000 208 810 000

Säger 732 628 300

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.... 50 000 000

Summa 682 628 300.

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

23

anslag efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret
1947/48 jämte därtill fogade stater i enlighet med här
framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda Kronor Lånemedel

.............................. 682 628 300.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna I—III, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

25

Bihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Preliminär skatt å inkomst- och

1

förmögenhet m. m., bevillning.. 1 900 000 000

b. Krigskonjunkturskatt, bevillning

10 000 000

c. Kupongskatt, bevillning.......

5 500 000

d. Utskiftningsskatt och ersatt-

ningsskatt, bevillning.........

1 000 000

e. Skogsvårdsavgifter, bevillning ..

4 500 000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevill-

ning.......................

200 000

g. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning .

60 000 000

h. Lotterivinstskatt, bevillning ...

25 000 000

i. Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning.....

50 000 000

2 056 200 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning.......

85 000 000

b. Bensinskatt, bevillning........

160 000 000

245 000 000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..........

220 000 000

b. Varuskatt, bevillning.........

90 000 000

c. Trafikskatt, bevillning........

28 000 000

d. Accis å silke, bevillning.......

5 000 000

e. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning...........

14 000 000

f. Skatt å kaffe, bevillning......

13 000 000

g. Tobaksskatt, bevillning........

370 000 000

h. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning.....................

21 000 000

i. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning ...

25 000 000

j. Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning ..

45 000 000

k. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning .

370 000 000

1. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å vin, bevillning.........

30 000 000

m. Maltdrycksskatt, bevillning----

50 000 000

n. Skatt å läskedrycker, bevillning

15 000 000

o. Statlig nöjesskatt, bevillning...

18 000 000

1 314 000 00C

3 615 200 000

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 312.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

Kronor

Kronor

1. Vattendomstolsavgifter.......

50 00C

2. Inkomster vid fångvården........

500 00C

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

50 00C

4. Inkomster vid sjökarteverket........

200 00C

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen........

1 900 000

6. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-ringsrådet..............

2 600 000

7. Bidrag till pensionsstyrelsen.............

45 000

8. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-holistanstalter ...........

''

230 000

9. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-och ungdomsvården.................

160 000

10. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-torium .................

1 100 000

11. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

90 000

12. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

60 000

13. Inkomster vid statens sinnessjukhus........

17 300 000

14. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för
sinnesslöa............

90 000

15. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

260 000

16. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .

250 000

17. Inkomster vid statens geotekniska institut ...

300 000

18. Avgifter för besiktning av motorfordon.......

2 000 000

19. Avgifter för registrering av motorfordon......

1 800 000

20. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-logiska institut ...............

1 000 000

21. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-samhet .............

18 000

22. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

850 000

23. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m..............

41 000

24. Inkomst av myntning och justering......

10 000 000

25. Kontrollstämpelmedel......

800 000

26. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

160 000

27. Bidrag till sparbanksinspektionen.........

160 000

28. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

235 000

29. Inkomster vid tandläkarinstituten.........

150 000

30. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

5 800 000

31. Inkomster vid serafimerlasarettet.........

2 600 000

32. Avgifter för granskning av biografbilder......1

250 000

33. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.

600 000

34. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an- j
stalt.................

350 000

35. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-stalt...................

700 000

36. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-anstalt ................

150 000

37. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation 1

600 000

38. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

160 000

39. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-ningen.................

20 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

27

Kronor

Kronor

40. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

700 000

41. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...

200 000

42. Fyr- och båkmedel........................

3 500 000

43. Lotspenningar ............................

3 500 000

44. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

250 000

45. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter.................................

3 000 000

46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

350 000

47. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

340 000

48. Vissa licensavgifter m. m...................

200 000

65 669 000

III. Folkpensionsavgifter.............................

100 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...............................

6 000 000

2. Totalisatormedel ..........................

6 000 000

3. Tipsmedel................................

16 000 000

4. Lotterimedel..............................

45 000 000

5. Övriga diverse inkomster...................

19 000 000

92 000 000

3 872 869 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning......................

30 000 000

2. Telegrafverket.............................

35 000 000

3. Statens järnvägar..........................

30 000 000

4. Statens vattenfallsverk.....................

40 000 000

•

5. Domänverket.............................

30 000 000

165 000 000

II. Riksbanksfonden ...............................

100

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » .................

350 000

3. Utrikesdepartementets » .................

245 000

4. Medicinalstyrelsens » .................

1 835 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................

8 460 000

6. General tullstyrelsens » .................

50 000

7. Uppsala universitets > .................

170 000

8. Lunds universitets » .................

220 000

9. Karolinska sjukhusets » .................

350 000

10. Lotsstyrelsens > ................

50 000

11 731 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond:

a. Arméns delfond........... 8 300 000

b. Marinens » ........... 4 050 000

c. Flygvapnets » ........... 5 900 000

18 250 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........

235 000

3. Försvarets fabriksfond .....................

1 225 000

19 710 000

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Kronor

Kronor

V. Statens utlånings!onder:

1. Värnpliktslånefonden.......................

100

2. Statens bostadslånefond....................

120 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

20 000

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer..............

7 150 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen..................

275 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.........................

800 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande.............

5 000 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder...........

1 600

9. Statens bosättningslånefond.................

1 550 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.
åt enskilda järnvägar....................

15 000

11. Vattenkraftslånefonden................

150 000

12. Luftfartslånefonden....................

1 000 000

13. Tullverkets båtlånefond....................

15 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier.......

5 000

15. Allmänna studielånefonden.............

52 000

16. Statens kaninavelslånefond..........

100

17. Statens fjäderfälånefond...............

100

18. Gödselvårdslån ef onden.................

20 000

19. Statens kalkbrukslånefond..............

7 000

20. Statens fruktodlingslånefond.................

100

21. Frukt- och potatislagerhusfonden ............

17 000

22. Statens mejerilånefond....................

23 000

23. Jordbrukets maskinlånefond.................

325 000

24. Spannmålslagerhusfonden...................

150 000

25. Spannmålskreditfonden.....................

100

26. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

600 000

27. Statens slakterilånefond....................

5 000

28. Kraftledningslånefonden....................

100 000

29. Elektrifieringslånefonden ....................

1 000

30. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-tordrift .................................

1 000

31. Egnahemslånefonden.......................

9 100 000

32. Jordförmedlingsfonden......................

100

33. Arrendelånefonden.........................

100

34. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

35. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................

3 000

36. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ..

1 000

37. Statens avdikningslånefond..................

1 490 000

38. Täckdikningslånefonden.....................

130 000

39. Bevattningslånefonden......................

4 000

40. Allmänna nyodlingsfonden..................

1 000

41. Norrländska nyodlingsfonden................

100

42. Fiskerilånefonden..........................

95 000

43. Statens fiskredskapslånefond................

100

Kungl. Maj:ts proposition nt 312.

29

Kronor

Kronor

''

44. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar.............................

100

45. Kommunskogslånefonden...................

1 000

46. Virkesmätningslånefonden..................

100

2 000

48. Kronotorparnas inventarielånefond..........

100

49. Hemslöjdslånefonden......................

150 000

50. Industrilånefonden........................

20 000

51. Statens hantverkslånefond .................

27 000

52. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

8 000

53. Rederilånefonden..........................

100

54. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

8 000

55. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..

96 000

56. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

torer för vissa fartyg....................

100

I

57. Lotsverkets båtlånefond....................

48 000

28 588 100

VI. Fonden för låneunderstöd:

1 Statskontorets delfond.....................

14 500 000

2. Egnahemsstyrelsens delfond................

900 000

3. Riksbankens delfond......................

25 000

4. Riksväldskontorets delfond.................

1 520 000

16 945 000

VII. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........

10 000 000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......

1 595 000

1

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken.............

1 000 000

4. Övriga aktiebolag.........................

250 000

12 845 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden...................

28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................

1 170 00C

3. Militära tjänstepensionsfonden..............

145 00C

4. Allmänna familjepensionsfonden.............

3 350 001

5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....

20 00C

> 32 685 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet.......

22 000 00(

)

2. Övriga diverse kapitalfonder................

2 500 00(

) 24 500 000

312 004200

Summa 1

4 184 873 200

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Bthang B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1947/48.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 5 600 000

fonden................ 1 540 000

Övriga kapitalmedel...... 60 000

Investeringsbemyndigande. 4 000 000

5 600 000 5 600 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 145 260 000

.. fonden................ 51 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 94 259 000

145 260 000 145 260 000

C. Statens järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 185 321 500

riksstaten............. 2 140 000

Avskrivningsmedel inom

.. fonden................ 52 251 000

Övriga kapitalmedel...... 130 929 500

Investeringsbemyndigande. 1 000

185 321 500 185 321 500

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 86 750 000

fonden................ 22 900 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 63 750 000

86 750 000 86 750 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 860 000

fonden................ 375 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 484 000

860 000

860 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 312.

31

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 1 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 18 093 000

18 095 000

Summa investeringsanslag. 18 095 000

18 095 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Bidrag från kommuner ...

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag. 48 145 100

20 692 000

4 117 000
265 000
1 000

23 070100 _

48 145 100 48 145 100

IV. Försvarets fonder.

Avskrivningsmedel

A.

från

Försvarets fastighetsfond.

Summa investeringsanslag.

41 280 000

riksstaten........

20 370 000

Avskrivningsmedel
fonden ...........

inom

6 860 000

Övriga kapitalmedel.

1000

Investeringsbemyndigande.

14 049 000

41 280 000

41 280 000

B. Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 3 210 000

fonden................ 1 330 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 879 000 _

3 210 000 3 210 000

V. Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 70 000 000

riksstaten............. 19 460 000

Investeringsbemyndigande. 50 540 000

70 000 000

70 000 000

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag ....

3 225 000

11 775 000

..... 15 000 000

15 000 000

15 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från

riksstaten..............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag____

55 000 000

45 000 000

..... 100 000 000

100 000 000

100 000 000

Statens bosättningslånefond.

Investeringsbemyndigande.

2 000 000 Investeringsanslag ....

.... 2 000 000

Luftfartslånefonden.

Investeringsbemyndigande.

17 000 000 Investeringsanslag....

.... 17 000 000

Statens lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

750 000 Investeringsanslag ....

750 000

Allmänna studielånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

560 000 Investeringsanslag____

560 000

Jordbrukets maskinlånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag____

900 000

3 600 000

4 500 000

\

4 500 000

4 500 000

Egnahemslånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag ....

800 000

7 200 000

.... 8 000 000

8 000 000

8 000 000

Statens llskredskapslånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

10 000 Investeringsanslag ....

10 000

Lotsverkets båtlånefond.

Investeringsbemyndigande.

400 000 Investeringsanslag ....

400 000

Summa investeringsbemyn-digande för statens ut-låningsfonder..........

137 515 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

33

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 125 000 000

riksstaten............. 16 960 000

efter avdrag av avskrivning
av tilläggslån till viss
bostadsbyggnadsverksamhet
................... 10 875 000

6 085 000

Bidrag från diversemedelsfond.
................. 2 800 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 116 114 000 _

125 000 000 125 000 000

VII. Fonden för statens aktier.

Investeringsbemyndigande 44 055 200 Investeringsanslag.....

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag.....

Investeringsbemyndigande 6 549 000

6 550 000

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets törrådsfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 14 860 000

fonden................ 5 000 000

Övriga kapitalmedel...... 50 000

Investeringsbemyndigande 9 810 000 __

14 860 000 14 860 000

B. Fonden tör kreuitgivning till utlandet.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 000 Investeringsanslag........ 200 000 000

Investeringsbemyndigande. 199 000 000 _

200 000 000 200 000 000

44 055 200

6 550 000

6 550 000

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 sand. Nr 312.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 312.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks-propositionen
Milj. kr.

Senare
ändringar
Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

3 461-2

+ 154-0

3 615" 2

II. Uppbörd i statens verksamhet........

66-8

— 1-1

65-7

III. Folkpensionsavgifter................

100-o

—

lOO-o

IV. Diverse inkomster..................

90-o

O

04

+

92-0

Säger

3 718-0

+ 154-9

3 872-9

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

170-o

- 5-o

165-0

II. Riksbanksfonden ..................

_

_

_

III. Statens allmänna fastighetsfond......

11-7

_

11-7

IV. Försvarets fonder ..................

19-7

_

19-7

V. Statens utlåningsfonder..............

28-6

—

28-6

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

16-9

_

16-9

VII. Fonden för statens aktier............

12-9

_

12-9

Vin. Statens pensionsfonder..............

32-7

_

32-7

IX. Diverse kapitalfonder ..............

24-5

—

24-5

Säger

317-0

— 5-o

312-0

Säger för inkomster å driftbudgeten

4 035-0

+ 149-9

4 184*9

Summa

4 035-0

4 184-9

K ungt. Maj:ts proposition nr 312.

35

budgetåret 1947/48.

Utgifter.

Bilaga.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

2-5

+

o-i

2-6

II. Justitiedepartementet ..............

369

+

2-4

39-3

III. Utrikesdepartementet ..............

17-5

+

O-o

17-5

IV. Försvarsdepartementet..............

798-5

+

0-2

798-7

V. Socialdepartementet................

jl 083-2

+

85-7

1 168-9

Va. Inrikesdepartementet................

]

VI. Kommunikationsdepartementet.......

302-5

—

1.4

3011

VII. Finansdepartementet ...............

85''9

+

46-9

132-8

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

445-3

—

5-7

439-0

IX. Jordbruksdepartementet ............

241-0

+

88-7

329 7

X. Handelsdepartementet..............

43-0

+

6-5

49''5

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

21-5

+

42''0

63" 5

XII. Pensionsväsendet ..................

126-7

+

10-5

137-2

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

lo

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

9-4

+

0-o

9-4

Säger

3 214-9

+

275-9

3 490-8

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

0-o

—

Oo

II. Riksgäldsfonden....................

311o

—

311-0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

125-4

+

15-5

1409

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

50-o

—

5O"0

Säger

486-4

+

15-5

501-9

Summa utgifter å driftbudgeten

3 701-3

+

291 4

3 992-7

Beräknat överskott d statsregleringen att till-

föras statens budgetutjämningsfond ......

333 7

192-2

Summa

4 035 o

4 184-9