Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

1

Nr 305.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående hgresavdrag
för folk- och småskollärarnas tjänstebostäder; given
Stockholms slott den 30 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 maj
1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Voltgt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet fråga om nya hyresavdrag
för folk- och småskollärarnas t jänstebostäder in. in. samt anför därvid
följande.

I proposition till riksdagen den 4 oktober 1946, nr 356, framlade Kungl.
Maj:t på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet förslag till nya
bestämmelser angående tjänstebostäder för folkskolans lärare. Förslaget innebar
bland annat, att kraven på tjänstebostädernas kvalitet skulle höjas,
att statsbidrag skulle utgå för att möjliggöra för de skoldistrikt, som vore
skyldiga att tillhandahålla tjänstebostäder, att utan att bliva mera betungade
än andra distrikt tillhandahålla fullgoda tjänstebostäder, att alla tjänste Bihang

till riksdagens protokoll 1,947. / samt. Nr SOU.

1

L Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

bostäder skulle indelas i klasser med hänsyn till sin beskaffenhet, att olika
stor hyra skulle utgå för tjänstebostäder av samma storlek men av olika
klass-, så att högre hyra skulle betalas för eu bättre bostad än en sämre, samt
att bränsle ej längre skulle åtfölja tjänstebostad och hyran därför ej längre
innefatta även ersättning för bränsle. Propositionens förslag voro i huvudsak
grundade på 1941 års lärarlönesakkunnigas den 27 december 1945 dagteck
nade betänkande med förslag till boställsordning för folkskolans lärare in. in.
(stat. off. utr. 1946:8). I detta betänkande hade de sakkunniga även till behandling
upptagit frågan om de nya hyresavdragsbelopp, som borde fastställas
att gälla sedan de nya bestämmelserna om tjänstebostäderna genomförts.
Av olika orsaker — framför allt den, att då de sakkunnigas förslag framlades
ej lunnos senare hyresvärden än de som framkommit vid 1939 års hyresräkning
— funno sig de sakkunniga icke böra föreslå några nya hyresavdragsbelopp,
ej ens provisoriska sådana. I stället föreslogo de sakkunniga, att de
dåvarande hyresavdragsbeloppen — alltfort inbegripande bränsleersättning
— linge gälla intill den dag, då eu ny dyrortsgradering och eu allmän lönereglering
komme att genomföras. De sakkunniga framlade dock de allmänna
synpunkter, som enligt deras uppfattning borde vara vägledande vid bestämmandet
av hyresavdragens storlek.

I propositionen nr 356 uttalade föredragande departementschefen i denna
t råga bland annat, att han delade de sakkunnigas uppfattning, att någon reglering
av hyresavdragsbeloppen icke borde ske för det dåvarande utan att
denna fråga borde upptagas till behandling först framdeles. I anledning därav
ansåg departementschefen det ej heller lämpligt att då laga ställning till de
allmänna synpunkter på frågan om hyresavdragsbeloppens utmätande, som
de sakkunniga anfört.

I skrivelse den 14 december 1946, nr 546, anmälde riksdagen sina beslut i
anledning av Kungl. Maj ds förenämnda proposition. Beträffande frågan om
hyresa vdragen uttalade riksdagen, att den icke funnit annat att erinra mot
vad departementschefen anfört än att riksdagen med anledning av vad i motionen
1:388 därom framhållits förutsatte, att förslag rörande bl. a. hyresavdragsbeloppens
storlek komme att av Kungl. Maj:t föreläggas 1947 års
riksdag. Frågan om hyressättning av ifrågavarande tjänstebostäder till lägre
belopp än som skulle utgå i fria hyresmarknaden borde enligt riksdagens me
ning hållas öppen för att prövas i samband med frågan om hyresavdragsbeloppen.

I skrivelse den 19 maj 1947 ha 1951 års lärarlönesakkunniga framlagt förslag
till nya hyresavdrag för folk- och småskollärarnas tjänstebostäder, att
tillämpas från och med den 1 juli 1947. Förslaget är uppbyggt med utgångspunkt
från eu av allmänna bostadsräkningen för de sakkunnigas räkning
uppgjord tabell, innehållande vissa vid 1945 års livresräkning framkomna
hyresvärden. De sakkunniga ha i skrivelsen meddelat, att de vid behandlingen
av frågan om de nya hyresavdragen haft överläggningar med representanter
för de tre lärarorganisationerna Sverges folkskollärarförbund, Sveriges folk -

K ungt Maj.ts proposition nr 305 ■’

skollärarinneförbund och Sveriges småskollärarinneförbund, samt att personalrepresentanterna
godtagit de sakkunnigas förslag till nya hyresavdrag.

Beträffande gällande bestämmelser om hyresavdrag för förevarande tjänstebostäder
anföres i de sakkunnigas skrivelse följande.

Folkskolans lärare erlägga ersättning för sina tjänstebostäder genom manatliga
avdrag på lönen (hyresavdrag). Hyresavdragen äro generellt bestämda
i författning. För närvarande återfinnas de i 38 § folkskolans avlöningsreglemente,
där de innefattas i en tabell med följande utseende.

För tjänstebostad
innehållande

H y r

csgi

-upp

I

It

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

K

ron

o r

1 rum och kök..............

330

414

498

582

666

750

834

918

1002

i 2 > > * ..............

492

624

756

888

1020

1 152

1284

1416

1548

1 3 , , , ..............

660

834

1008

1 182

1 356

1 530

1704

1 878

2 052

De nuvarande hyresavdragen ha ursprungligen fastställts år 1937. Hyresavdragsbeloppen
äro så utmätta, att de beräknats innefatta egentlig hyra och
ersättning för bränsle, detta emedan enligt gällande boställsordning bränsle
skall medfölja tjänstebostad. I de år 1937 fastställda hyresavdragen ingick
ersättning för bränsle till ett uppskattat belopp av 40 kronor för år och eldstad.
Med hänsyn till de höjda bränsleprisen beslöts år 1941 att höja hyresavdragen
med 24 kronor för år och eldstad.

Därest från de nuvarande hyresavdragen avdrages vad som enligt det anförda
beräknats utgöra ersättning för bränsle, erhållas följande belopp, som
alltså utgöra de år 1937 beräknade egentliga hyrorna.

För tjänstebostad
innehållande

II y r e s g i

upp

i

II

III j IV | V

VI

VII

VIII

IX

K r o n

o r

1 rum och kök..............

202

286

370 454 J 538

622

706

790

874

2 » » > ..............

300

432

564 696 828

960

1092

1224

1356

8 > » » ..............

404

578

752 1 926 1 1 100

1 274

1448

1622

1796

De sakkunniga erinra härefter i skrivelsen om att de visserligen ej ansett
sig kunna i sitt betänkande med förslag till ny boställsordning m. in. framlägga
förslag till nya hyresavdragsbelopp men dock gjort vissa uttalanden
om hur beloppen borde fastställas. Om dessa uttalanden i betänkandet anlores
i skrivelsen följande.

Enligt de sakkunnigas mening borde som allmän regel gälla, att hyresavdraget
för varje tjänstebostad skulle fastställas till ett belopp, som motsvarade
den hyra bostaden kunde beräknas ha betingat, om den uthyrts i fria
marknaden. Vid hyressättningen av tjänstebostäderna maste emellertid,
framhöllo de sakkunniga, hänsyn även tagas till den bundenhet och eventuellt
den olägenhet, som uppkomme för läraren därigenom, att han icke
finge själv med hänsyn till sina personliga förhållanden välja bostad och
plats för densamma. Till följd av denna bundenhet för bostadsinnehavaren

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

inaste nämligen tjänstebostaden anses vara något mindre värd än eljest jämbördiga
lägenheter i fria marknaden. Det mindre värdet ägde tjänstebostaden
alltså just för att den vore tjänstebostad. Då hyran enligt den uppställda
huvudregeln principiellt skulle utgöra tjänstebostäder hyresvärde, följde av
det sagda, att hyresavdragen för tjänstebostäderna borde fastställas till något
lägre belopp än dem, till vilka de enligt huvudregeln bort fastställas.
Vidare anförde de sakkunniga att, då enligt den av de sakkunniga föreslagna
klassindelningen av tjänstebostäderna skillnaden mellan A- och B-bostäder
icke bleve sa stoi som skillnaden mellan B- och C-bostäder, skillnaden mellan
hyresavdragen för A- och B-bostäder icke borde vara så stor som skillnaden
mellan hyresavdragen för B- och C-bostäder.

Som förut omnämnts ha de sakkunniga varit i tillfälle att ta del av resultatet
av 1945 års hyresräkning, såvitt det varit av intresse för de sakkunnigas
utredning om de nya hyresavdragen. På grundval av 1945 års hyresvärden
och med utgångspunkt från att Stockholms stad placeras mitt i högsta
gruppen och huvudparten av landsbygden mitt i lägsta gruppen samt alt
gruppindelningen sker med lika stora intervaller, har nämligen, angives i
skrivelsen, av allmänna bostadsräkningen för de sakkunnigas räkning uppgjorts
följande hyrestabell.

1

Bostad

Årshy

ra exkl. bränsle

1 hyresgrupp

I 1

II

III

IV

v

| Lägenhet med centralvärme och badrum.

1 rum och kök...............

|

j

516

672

828

984

1 140

2 > » T> ........

696

912

1 128

1344

1560

3 > > > .....

888

1164

1 440

1716

1992

Lägenhet med centralvärme.

1 rum och kök.................

372 j

492

612

732

852

2 T> T> > ..........

492

660

828

996

1 164

3 > > >

660

888

1116

1344

1572

Lägenhet utan centralvärme.

1 rum och kök..................

i

288

384

480

576

672

2 T> > >

396

540

684

828

972

3 > > > ........

540

744

948

1 152

1356 j

Om de i liyrestabellen intagna hyresvärdena anföra de sakkunniga följande.

De i förestående tabell angivna hyresvärdena hänföra sig till det faktiska
hyreslägenlietsbeståndet i tätorter. Därest en hyresberäkning hade kunnat
ske även på rena landsbygden, torde den, enligt vad chefen för allmänna bostadsräkningen
upplyst, med största sannolikhet ha givit till resultat, att
hyrorna för de två första grupperna av bostäder icke skulle ha i någon högre
grad avvikit från de i tabellen angivna. Hyrorna för den tredje gruppen av
bostäder skulle däremot med större sannolikhet ha visat sig ligga något under
de i tabellen angivna.

Med hänsyn till den kategoriindelning av bostäderna, som verkställts av
allmänna bostadsräkningen, bär skillnaden i hyra mellan den bästa och den

Kungl. Maj:ts proposition nr 306. 5

näst bästa gruppen blivit större än mellan den sistnämnda och den lägsta
gruppen.

Lärarlönesakkunniga löreslå, alt hyrorna för folk- och småskollärarnas
tjänstebostäder fastställas att från och med den i juli 1947 utgöra följande
belopp.

Å r s h

yra

för tjänstebostad

i li yresgrupp

omfattande omkring

hänförd till
klass

1

2

3

4

5

45 kvadratmeter............

A..........

51 fi

67?

Qftzi

B............

384

504

624

744

864

C............

240

312

384

456

528

60 eller 65 kvadratmeter.....

A..........

696

912

1 198

1 344

1

B............

528

696

864

1032

1 200

C............

336

432

528

624

720

90 kvadratmeter............

A____

1 164

1 440

1 71G

B............

684

900

1116

1332

1548

C............

432

564

696

828

960

De sakkunniga ha icke i skrivelsen särskilt motiverat de skilda hyresavdragsbeloppen
men lämnat följande allmänna motivering för sitt förslag.

De nya hyresavdrag för folk- och småskollärarnas tjänstebostäder, som
skola fastställas att gälla från och med den 1 juli i år, skola så till vida skapa
bättre rättvisa, att olika hyra skall utgå för olika kvalitet på bostaden. Vidare
skola hyresavdragen ej längre omfatta någon ersättning för bränsle.
Genom att de hittillsvarande hyresavdragen inkluderat bränsleersättning, ha
de med tjänstebostad försedda lärarna under de senaste åren fått en direkt
ekonomisk fördel, vilken de icke kunna räkna med att få behålla i fortsättningen.

Om ingen ändring i systemet för hyresavdragens bestämmande måst genomföras
nu, skulle de allra flesta med tjänstebostad försedda lärare ändock
erhålla hyreshöjning den 1 juli 1947. Genom den minskning av antalet ortsgrupper
och hyresgrupper från 9 till 5, som då skall genomföras, komma
nämligen i realiteten de lägre ortsgrupper, inom vilka tjänstebostädema i
regel äro att återfinna, att erhålla en betydlig höjning i förhållande till högsta
ortsgruppen. Härtill måste hänsyn tagas vid bestämmandet av de nya hyresavdragsbeloppen.
Det är icke riktigt, att för bedömande av eventuell hyreshöjning
från och med den 1 juli i år jämföra de nuvarande hyrorna på t. ex.
A- eller B-ort med de nya hyrorna på t. ex. I- eller 2-ort.

Av den ovanstående tabellen framgår, att allmänna bostadsräkningen icke
har så stränga krav på sin bästa kvalitetsgrupp av bostäder, som gäller för
eu tjänstebostad av klass A enligt de nya bestämmelserna. Med hänsyn härtill
och till att enligt förut nämnd uppgift hyran för eu bostad av bästa gruppen
icke torde kunna antagas vara lägre än den angivna, även om bostaden
är belägen på landsbygden, anse de sakkunniga del motiverat, att de i den
förenämnda tabellen för lägenheter med centralvärme och badrum angivna
hyresbeloppen fastställas som hyra för tjänstebostäder av klass A.

Departements chefen.

(l Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

De sakkunniga ha i betänkandet med förslag till boställsordning uttalal.
att skillnaden mellan A- och B-bostadshyrorna icke skall vara så stor som
skillnaden mellan hyrorna för B- och C-bostäder. Ett starkt skäl för att hyrorna
för C-bostäderna skola sättas rätt lågt finna de sakkunniga bland annat
i det förhållandet, att härigenom främjas skoldistriktens intresse av att
förbättra dessa bostäder till högre klass.

Lärarlönesakkunniga föreslå vidare, att nedsättning av det fastställda hyresavdraget
skall ske i två fall, nämligen dels om tjänstebostads golvyta är
väsentligt mindre än vad den enligt boställsordningen skall vara, dels ock
om tjänstebostad på grund av sin beskaffenhet är särskilt svår att uppvärma.
Dessa förslag ha de sakkunniga framlagt redan i betänkandet med förslag till
ny boställsordning m. m. I betänkandet uttalade de sakkunniga ingenting om
hur nedsättningen borde bestämmas. I skrivelsen ha de sakkunniga däremot
gjort följande uttalanden.

Såvitt gäller nedsättning med hänsyn till för liten golvyta torde, såvitt de
sakkunniga nu kunna förutse, några regler för ncdsätfningens bestämmande
icke vara erforderliga. Skulle det vid en framtida tidpunkt visa sig, att behov
av sådana regler föreligger, böra, enligt de sakkunnigas mening, erforderliga
anvisningar då utfärdas. Beträffande bestämmande av nedsättning i hyra
på grund av att tjänstebostad är svår att uppvärma vilja de sakkunniga
framhålla, att sådan nedsättning lämpligen torde böra bestämmas med stöd
av de beräkningar av eu byggnads värmebehov, som framlagts i värmekostnadssakkunnigas
betänkande (SOU 1942: 20) med utredning angående vär
mekostnaden i hyreshus.

De sakkunnigas förslag innefattar slutligen också den bestämmelsen, att,
om tjänstebostad, som anvisats viss lärare, omfattar större golvyta än som
enligt boställsordningens huvudregel angives för ifrågavarande lärare, denne
icke på grund härav skall vidkännas högre hyresavdrag än som skolat utgå,
därest bostaden omfattat den i huvudregeln angivna golvytan.

Lärarlönesakkunnigas förslag är uppgjort med utgångspunkt från hyresvärden,
grundade på resultaten av 1945 års hyresräkning. Hyran för de
bästa tjänstebostäderna. A-bostäderna, skall enligt de sakkunnigas förslag
utgå med samma belopp som de av allmänna bostadsräkningen angivna hyresvärdena
för närmast motsvarande slag av bostäder. Hyran för B-bostäderna
föreslås något högre än hyran för motsvarande bostäder enligt allmänna
bostadsräkningens uppgifter, medan hyran för C-bostäderna föreslås
betydligt lägre än hyran för angivna motsvarande bostäder. De sakkunnigas
förslag har godtagits av de representanter för personalförbunden, med vilka
de sakkunniga haft överläggningar.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning, alt skillnaden mellan hyresavdragen
för A- och B-bostäder icke bör vara så stor som skillnaden mellan hyrcsavdragen
för B- och C-bostäder. Vad åter angår den av de sakkunniga framförda
åsikten, att med hänsyn till tvånget att mottaga tjänstebostad hyran
för sådan bostad bör sättas något lägre än hyran för eljest jämbördiga bostäder
å vederbörande ort, synes det mig tveksamt, om detta tvång bör in -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

verka på hyressättningen. Vid granskning av de sakkunnigas förslag har jag
icke kunnat underlåta att finna de föreslagna hyrorna för C-hostädema låga.
Med hänsyn till att dessa bostäder sakna de flesta och i många fall samtliga
moderna bekvämligheter, anser jag mig dock kunna godtaga desamma. De
sakkunnigas förslag till hyror för A- och B-bostäderna synas mig vara lämpligt
avvägda. Vad de sakkunniga anfört och föreslagit i fråga om nedsättning
av fastställt hyresbelopp vid vissa brister i tjänstebostad och om hyra för
Ijänstebostad, som har större golvyta än vad hoställsordningen föreskriver,
liar ej heller givit mig anledning till erinran.

Enligt de sakkunnigas förslag skall i fortsättningen liksom hittills antalet
hyresgrupper vara lika stort som antalet dyrortsgrupper. Detta synes mig
lämpligt.

Sedan riksdagen fattat sitt beslut i fråga om de nya hyresavdragen, torde
det böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda kungörelse om därav betingad
ändring av hoställsordningen för folkskolans lärare.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att med giltighet från och med den 1 juli 1947 godkänna
de av mig förordade nya hyresavdragen för folk- och småskollärarnas
tjänstebostäder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.

477879. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.