Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

1

Nr 283.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
vissa tjänste- och familjepensioner m. m.; given Stockholms
slott den 9 mai 19i7.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 9 maj 19A7.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av
vissa tjänste- och familjepensioner in. in. samt anför därvid följande.

1. Pensionsbestämmelser och pensionsnivå för nu utgående
tjänste- och familjepensioner.

De statliga tjänste- och familjepensionerna ha vid de åren 1943—1946 genomförda
pensionsregleringarna indelats i äldre, ngare och nyaste pensioner.

Med nyaste tjänste- och familjepensioner förstås pensioner, som fastställts
med tillämpning av de vid 1941—1943 års riksdagar beslutade pensionsregleBihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 283.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

mentena för befattningshavare och arbetare i statens tjänst ävensom för lärare
vid folk- och småskolor m. m. samt högre kommunala skolor. Dessa
reglementen äro

allmänna tjänstepensionsreglementet (1941:1008) och allmänna familjepensionsreglementet
(1941: 1009),

1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare (1942: 452) och 1942 års
familjepensionsreglemente för arbetare (1942:453),

folkskolans tjänstepensionsreglemente (1942:699) och folkskolans familjepensionsreglemente
(1942:700) — även tillämpliga från och med den 1
juli 1945 å lärare vid anstalter för bildbara sinnesslöa, från och med den 1
juli 1946 å ordinarie befattningshavare hos skogsvårdsstyrelsema och, enligt
propositionen nr 1947: 199, från och med den 1 januari 1948 å vissa
befattningshavare vid hushållningssällskapen — samt

tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna (1943: 510)
och familjepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna (1943: 511).

Av dessa reglementen trädde de sex förstnämnda i kraft den 1 juli 1942
och de två sistnämnda den 1 juli 1943. Tjänstepensionsreglementena ha i viss
utsträckning gjorts tillämpliga på de tjänstemän och arbetare, vilka under
tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 (beträffande lärare vid högre kommunala
skolor 1 juli 1939—30 juni 1943) avgått med rätt till pension enligt då gällande
pensionsbestämmelser. Familjepensionsreglementena ha erhållit en
motsvarande retroaktiv verkan i de fall där tjänstemannen avgått ur tjänst
efter den 30 juni 1939 och alltjämt levde den 1 juli 1942 resp. den 1 juli 1943.

Å nyaste pensioner utgå tilläggsförmåner i form av rörligt tillägg och kristillägg.

Såsom nyare tjänste- och familjepensioner betecknas pensioner, som bestämts
å s. k. nyreglerad lön. Dessa pensioner utgå i huvudsak enligt

1920 års pensionslag för kommunikationsverken (1920: 254),

1921 års kungörelse med pensionsbestämmelser för tjänstemän vid civila
statsförvaltningen (1921:456),

civila samt militära tjänstepensionsreglementena (1934: 442 resp. 1935: 167)
och 1936 års allmänna familjepensionsreglemente (1936:542),

1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare (1934: 443) och 1936 års
familjepensionsreglemente för arbetare (1936:543),

tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. (1938:423) och familjepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl. (1938: 424) samt

tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor
(1939: 376) och familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala
skolor (1939:378).

Slutligen förstås med äldre tjänste- och familjepensioner pensioner, vilka
bestämts med tillämpning av andra — i regel äldre — pensionsbestämmelser
än de i det föregående angivna. De äldre tjänstepensionerna utgöras i huvudsak
av pensioner, som grundats i befattning med s. k. oreglerad lön och som
beviljats enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

(1907:85), reglementet för telegrafverkets pensionsinrättning (1908:61), lagen
angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar (1910: 79),
reglementet för statens pensionsanstalt (1919: 878) eller eljest reglementen
för statsunderstödda pensionskassor. De cilclre familjepensionerna ha beviljats
enligt reglementen för olika änke- och pupillkassor, såsom civilstatens
änke- och pupillkassa (1916:582), arméns nya änke- och pupillkassa
(1905:83), flottans pensionskassa (1899:92), telegrafverkets änke- och pupillkassa
(1920: 906) eller statens järnvägars änke-och pupillkassa (1910: 162).

Äldre och nyare tjänstepensioner ha omreglerats genom kungörelserna den
30 juni 1943 (nr 578) och den 10 november 1944 (nr 736) angående omreglering
av vissa äldre tjänstepensioner samt kungörelsen den 31 maj 1946 (nr
402) angående omreglerad tjänstepension. Äldre familjepensioner ha — med
vissa undantag — enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) angående
ny familjepension i vissa fall förbättrats eller tekniskt omräknats. Såväl äldre
som nyare familjepensioner ha vidare omreglerats enligt kungörelsen den
21 juni 1946 (nr 575). Beträffande innebörden av dessa pensionsregleringar
torde få hänvisas till Kungl. Maj:ts propositioner nr 296 till 1939 års riksdag
och nr 170 till 1943 års riksdag, bankoutskottets utlåtande nr 50 till 1944
års riksdag och Kungl. Maj:ts propositioner nr 5 och nr 226 till 1946 års riksdag.
Genom pensionsregleringarna ha tidigare förefintliga skillnader i pensionsnivåerna
för äldre, nyare och nyaste pensioner helt eller till viss del utjämnats;
beträffande familjepensioner är härvid att märka, att nivån för nyare
och nyaste familjepensioner i princip var enhetlig redan före 1946 års
reglering av familjepensionerna. I samband med pensionsregleringarna
har en sådan teknisk uppräkning företagits av samtliga berörda pensioner,
att å dessa — i likhet med nyaste pensioner — beräknas rörligt tillägg och
kristillägg i stället för oreglerat eller reglerat dyrtidstillägg och kristillägg
eller procentuellt tillägg (rörlig del) och kristillägg. — Pensionsregleringarna
ha i huvudsak omfattat tjänste- och familjepensioner, som grundats i statlig
befattning, statlig arbetaranställning eller i lärarbefattning vid folk- eller
småskola eller vid högre kommunal skola.

Pensionsnivån för nyare och nyaste tjänstepensioner samt äldre och nyaste
familjepensioner före och efter förenämnda pensionsregleringar belyses av
nedanstående sammanställning över pensionsbeloppen i lönegraderna 1, 5,
10, 15, 20, 25 och 30 för A-löneplanen. Äldre tjänstepensioner ha icke ansetts
böra redovisas med hänsyn till att beloppen variera i hög grad även inom en
och samma lönegrad. Regleringarna ha emellertid väsentligen utjämnat skillnaden
i pensionsnivåerna för äldre och nyare tjänstepensioner. För familjepensioner
är såsom angivits nivån för nyare och nyaste pensioner i princip
enhetlig. De i sammanställningen för äldre familjepensioner intagna beloppen
äro de som gälla enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) angående
ny familjepension i vissa fall. Tilläggen å pensionerna äro beräknade efter
indexläget under första kvartalet 1947.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

T jänstepensioner.

Lönegrad

Nyare pensioner före
1943 års regi.

Nyare pensioner efter
1946 års regi.

Nyaste pensioner

utan tillägg
kronor

med tillägg
kronor

utan tillägg
kronor

med tillägg
kronor

utan tillägg
kronor

med tillägg
kronor

A 1

1320

2 088

1776

2 327

1776

2 327

5

1644

2 471

2184

2 861

2184

2 861

10

2160

3146

2 760

3 616

2 760

3 616

15

3 036

4 419

3 600

4 716

3 768

4 936

20

3 924

5 719

4 596

6 021

4 800

6 288

25

5 400

7 604

6 048

7 908

6 360

8 220

30

6 996

9 200

7 644

9 504

8 016

9 876

Familjepensioner.

Lönegrad

Äldre pensioner före
1946 års regi.

Äldre pensioner efter
1946 års regi.

Nyaste pensioner

utan tillägg
kronor

med tillägg
kronor

utan tillägg
kronor

med tillägg
kronor

utan tillägg
kronor

med tillägg
kronor

A 1

612

879

828

1085

828

1085

5

612

879

960

1258

960

1 258

10

756

1085

1188

1556

1188

1556

15

996

1430

1488

1949

1548

2 028

20

1248

1791

1764

2 311

1944

2 547

25

1560

2 240

2196

2 877

2 436

3191

30

1872

2 687

2 640

3458

2 928

3 836

2. Grunderna för en allmän pensionsreglering.

Enligt principbeslut av 1946 års riksdag skall från och med den 1 juli 1947
genomföras en allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst och
vid det statsunderstödda skolväsendet. Avsett är att löneregleringen skall följas
av en pensionsreglering. Förslag till sådan reglering har utarbetats av
särskilda sakkunniga — 1946 års pensionssakkunniga. De sakkunniga föreslå
sålunda ändrade tjänste. och familjepensionsunderlag grundade på de av riksdagen
fastställda nya lönebeloppen för statstjänstemännen. I fråga om tjänstepensioneringen
innebär förslaget jämväl hänsynstagande till de under år
1946 beslutade ändrade grunderna för folkpensioneringen. De grunder, som
tillämpats för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen, innefatta
nämligen en sådan samordning av tjänstepensionen och den vid 67 års ålder
utgående folkpensionen, som för pensionstagaren medför en utjämning av de
samlade förmånerna av tjänste- och folkpensionen. Denna reglering av totalförmånerna
av tjänstepension och folkpension har åstadkommits på så sätt

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

5

att i de grundläggande tjänstepensionsunderlagen inräknats ett efter försäkringstekniska
grunder bestämt belopp (utjämningstillägg) lika stort som
värdet av den folkpension, som i form av allmän ålderspension tillkommer
gift pensionsberättigad. För erhållande av ett med 12 delbart krontal
har därvid räknats med en årlig pension å 792 kronor. Den angivna
anordningen förutsätter, att folkpension i vanlig ordning skall utbetalas av
pensionsstyrelsen, ävensom att de utökade tjänstepensionsförmånerna efter
67 års ålder minskas med 792 kronor. Den omräkning av tjänstepensionen,
som härav föranledes, skall genomföras sålunda, att den efter 67 års ålder
utgående pensionen bestämmes av ett tjänstepensionsunderlag (slutunderlag),
som med angivna belopp understiger det för tiden dessförinnan tillämpade
underlaget (begynnelseunderlaget).

Vad familjepensionsunderlagen beträffar har någon särskild samordning
med folkpensionsförmånerna ,icke ägt rum.

Enligt sakkunnigförslaget skall rörligt tillägg utgå å tjänste- och familjepensions
grundbelopp, däri inbegripet tjänstepensionens utjämningsdel. Vid
den efter 67 års ålder inträffande nedsättningen av tjänstepensionen skall
rörligt tillägg dock beräknas å det för tiden dessförinnan gällande grundbeloppet.
Maximigränsen för det belopp, å vilket rörligt tillägg utgår, har
höjts till 800 kronor för månad. Då det nya statliga lönesystemet är byggt
på nettolönesystem, innebär förslaget, att några pensionsavdrag ej längre
skola uttagas. Det nya lönesystemet förutsätter vidare, att lönegraderna med
samma nummer för ordinarie och extra ordinarie tjänstemän skola innehålla
samma löneklasser. Då de blivande nya pensionsunderlagen alltjämt skola
grundas på slutlönerna komma alltså att gälla samma pensionsunderlag för
ordinarie och extra ordinarie tjänstemän tillhörande samma lönegrad.

Den förordade pensionsregleringen innebär till följd av anpassningen till
det nya lönesystemet en teknisk uppräkning av pensionerna. Sålunda äro de
blivande pensionerna beräknade efter en basnivå, motsvarande indextalet 140
i 1935 års indexserie.

I en inom finansdepartementet utarbetad promemoria med förslag till pensionsreglering
för arbetare i statens tjänst har erinrats, att en pensionsreglering
för tjänstemännen också ansetts böra föranleda en motsvarande revision
av pensionsbestämmelserna för arbetare. På grund bärav förordas i promemorian
nya tjänste- och familjepensionsunderlag för arbetare. Dessa underlag
överensstämma med de blivande underlagen för de tjänstemän, med vilka
arbetarna i pensionshänseende hitintills varit alt jämställa.

Förenämnda förslag till pensionsregleringar för tjänstemän och arbetare
eller deras efterlevande skola enligt eu i annat sammanhang denna dag beslutad
proposition med allenast smärre jämkningar föreläggas riksdagen för
godkännande.

Statstjänstemännens riksförbund, slatstjänarkartellen och pensionerade
statstjänstemäns riksförbund ha i skilda skrivelser till Kungl. Maj:t gjort
framställningar om omreglering av de statliga pensioner, som beviljats eller
komma att beviljas med tillämpning av nu gällande eller äldre pensionsbe -

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

stämmelser. Enligt de framställda yrkandena skulle nuvarande pensioner
(äldre, nyare och nyaste pensioner) omregleras att utgå enligt samma grunder
som de blivande pensionerna.

I anslutning till den förestående löne- och pensionsregleringen för befattningshavare
och arbetare i statens tjänst m. fl. har frågan om en allmän
omreglering av intill tidpunkten för regleringens ikraftträdande beviljade
tjänste- och familjepensioner aktualiserats. Med anledning härav har inom
finansdepartementet särskild utredning verkställts angående förbättring av
dylika pensioner. Resultatet har redovisats i en den 29 april 1947 dagtecknad
departementspromemoria.

Beträffande grunderna för en omreglering av utgående pensioner har i
departementspromemorian anförts följande.

Vid tidigare pensionsregleringar ha yrkanden framställts om att de nya
pensionsbestämmelserna skulle göras tillämpliga även på redan utgående pensioner.
En retroaktiv tillämpning i denna bemärkelse har från statsmakternas
sida icke kunnat godtagas som allmän regel. Bland skälen härtill må i delta
sammanhang endast framhållas, att en pensionsreglering kan vara — och i
verkligheten ofta varit — anpassad efter omreglerade arbets- och anställningsförhållanden,
som väsentligt skilja sig från dem, vilka ligga till grund
för de äldre pensionsbestämmelserna.

Genom 1943—1946 års regleringar av äldre och nyare pensioner har emellertid
den höjning av pensionsförmånerna, som åstadkoms genom tillkomsten
av 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen, erhållit en viss
begränsad motsvarighet för tjänste- och familjepensionerna i sådana fall, där
pensionerna på grund av vederbörande befattningshavares tidigare avgång
icke beräknats med tillämpning av de nu gällande reglementena. Motsvarigheten
har allenast blivit begränsad genom att förbättringen varit maximerad
till vissa bestämda belopp. Då skillnaden i pensionsnivåerna för å ena sidan
nyare och å andra sidan nyaste pensioner är till beloppet minst i de lägre
lönegraderna och mindre än förbättringens maximala belopp i lönegraderna
under A 13, ha 1943—1946 års regleringar beträffande dessa de lägre pensionerna
inneburit en fullständig utjämning mellan pensionsnivåerna, under
det att beträffande de högre pensionerna allenast en relativt sett större eller
mindre minskning skett av nivåskillnaden.

Vissa skäl synas tala för att man vid den nu förestående allmänna löneoch
pensionsregleringen bör göra ytterligare undantag från principen att ej
låta nya pensionshestämmelser inverka på redan utgående pensioner. De av
1943—1946 års riksdagar fattade besluten om provisoriska lönetillägg synas
kunna betraktas såsom led i den förestående allmänna löneregleringen. Löneoch
pensionsregleringar böra lämpligen genomföras samtidigt för undvikande
av att pensionerna under en övergångstid skola svara mot lägre del av lönerna
än som pensionstekniskt anses böra vara fallet. Sålunda gjordes allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena och därmed jämställda reglementen
på visst sätt retroaktivt tillämpliga för tiden från och med den 1 juli 1939.
I enlighet med dessa principer skulle det kunna övervägas att göra den nya
pensionsregleringen i viss omfattning retroaktivt tillämplig beträffande pensionstagare,
som avgått under tiden 1 juli 1944—30 juni 1947. Då de provisoriska
lönetilläggen uppgått till belopp, som blott svara mot en del av den
genom löneregleringen åstadkomna förbättringen, och då den provisoriska
regleringen vidare icke redan från den 1 juli 1944 utan successivt gjorts tilllämplig
å samtliga befattningshavargrupper, skulle emellertid en konsekvent

Kung!. Maj:ts proposition nr 283.

7

tillämpning av regeln om samtidighet i fråga om löne- och pensionsreglering
i förevarande fall medföra betydande svårigheter. Härtill kommer en omständighet,
som gör sig gällande icke blott i fråga om de under de senaste åren
tillkomna pensionerna utan även beträffande tidigare tillkomna, nämligen
att den blivande löne- och pensionsregleringen är företrädesvis betingad av
relativt starka förskjutningar i penningvärdet och den allmänna inkomstnivån.
En anpassning av pensionsnivån efter dessa förskjutningar framstår
såsom påkallad även beträffande de redan utgående pensionerna. Från denna
utgångspunkt och med hänsyn jämväl till de starka önskemål om enhetlighet
och förenkling på pensionsområdet, som göra sig gällande, synes det försvarligt,
att en allmän uppräkning av de nu utgående pensionerna vidtages och
att denna, oavsett tiden för pensionernas tillkomst, får ske till nivån för de
blivande pensionerna enligt pensionsregleringsförslaget.

Bankoutskottet har i utlåtande nr 50 till 1945 års riksdag (s. 23) påtalat,
att pensionslagstiftningen genom förekomsten av ett stort antal pensionsbestämmelser
med sinsemellan olikartade föreskrifter vidlåddes av oöverskådlighet
och bristande enhetlighet, vilket bidroge till att försvåra tillämpningen
av pensionsbestämmelserna. Med anledning av utskottets uttalande
anhöll 1945 års riksdag hos Kungl. Maj:t (riksdagens skrivelse nr 464), att
Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allmän översyn av gällande pensionsbestämmelser
för ernående av större enkelhet och överskådlighet. I förevarande
sammanhang torde förslag till nu ifrågasatt förenkling i fråga om såväl
tjänste- som familjepensioner böra föreläggas riksdagen. Denna förenkling
skulle givetvis avsevärt underlättas, därest på sätt ovan förordats enhetliga
bestämmelser i fråga om pensionsbeloppens storlek skola tillämpas beträffande
samtliga slag av pensioner.

3. Pensionsregleringens omfattning.

Den nu ifrågasatta pensionsregleringen av äldre, nyare och nyaste pensioner
föreslås i departementspromemorian skola omfatta allmänt taget alla
pensionerade f. d. statliga befattningshavare och arbetare ävensom sådana
pensionstagare, vilka i pensionstekniskt hänseende äro att jämställa med
dessa, nämligen vissa f. d. folk- och småskollärare, f. d. lärare vid högre
kommunala skolor samt f. d. befattningshavare vid de statsunderstödda skolorna
för bildbara sinnesslöa, vid skogsvårdsstyrelsema och vid hushållningssällskapen.
Därjämte föreslås, att de pensioner, vilka utgå till vissa f. d. icke
statliga anställningshavare och å vilka beräknas dyrtidshjälp, skola bliva
föremål för reglering. Förbättringen av dessa pensioner skulle dock icke
ske enligt de i övrigt förordade grunderna. Familjepensionsregleringen skulle
givas en mot tjänstepensionsregleringen svarande omfattning. I enlighet med
den sålunda givna begränsningen komme i det följande redovisade tjänstepensionstagare
samt i förekommande fall däremot svarande familjepensionstagare
icke att omfattas av regleringen.

a) F. d. innehavare av icke statliga befattningar med pensionsrätt i statens
pcnsionsanstalt utom lärare vid folk- och småskolor, vissa lärare vid högre
kommunala skolor, vissa lärare vid stat sunder stödda sinnesslöskolor, ordinär
rie befattningshavare vid skogsvårdsstyrelsema och vissa befattningshavare

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

vid hushållningssällskapen. Enligt en inom finansdepartementet verkställd
utredning skola de till dessa pensionstagare och till motsvarande efterlevande
utgående pensioner omregleras enligt i huvudsak samma grunder som
tillämpades vid 1943—1946 års tjänste- och familjepensionsregleringar. En
vidare pensionsreglering än den sålunda förordade synes enligt departementspromemorian
icke böra ifrågasättas, då det förslag till pensionsreglering för
befattningshavare med delaktighet i statens pensionsanstalt, som kommer
att framläggas av 1944 års p eu s i ons u t redning, eljest skulle kunna komma att
föregripas.

b) Personal i försvarsväsendets reserver. De till f. d. anställningshavare i
försvarsväsendets reserver utgående pensionerna äro icke att jämställa med
tjänstepensioner i allmänhet. Med hänsyn härtill och då en löne- och pensionsreglering
icke nu är avsedd att genomföras beträffande dessa personalkategorier,
föreligger enligt promemorian icke anledning att i förevarande
sammanhang till prövning upptaga frågan om en omreglering av dessa pensioner.

A pensioner, som utgå till personal i försvarsväsendets reserver, beräknas
rörligt tillägg och kristillägg. I anslutning till den med pensionsregleringen
sammanhängande omräkningen av samtliga pensioner till högre pensionsnivå
förordas, att teknisk omräkning verkställes av dessa pensioner, varigenom
jämväl å dessa komme att beräknas rörligt tillägg enligt de nya bestämmelserna.

c) F. d. anställningshavare, som åtnjuta uppskjutna pensioner från statens
pensionsanstalt, utom f. d. lärare, vilka avgått på grund av befattningens
indragning. Då dessa pensionstagare åtnjuta med hänsyn till erlagda pensionsavgifter
eller vidkända pensionsavdrag försäkringstekniskt beräknade
pensioner från statliga eller kommunala anställningar, som de i förtid
frivilligt lämnat, saknas enligt promemorian anledning att vid en pensionsreglering
av förevarande slag låta dessa omfattas av regleringen. Bland
dem, som uppbära uppskjuten tjänstepension från statens pensionsanstalt
befinna sig några, som avgått på grund av befattningens indragning och för
vilka pensionerna därför enligt bestämmelser i pensionsreglementet beräknats
så, att de motsvara ej blott befattningshavarnas egna pensionsavgifter
utan även huvudmännens och statens bidrag. Där avgången ej är föranledd
av befattningens indragning tillgodoräknas i regel endast de avgifter, som
befattningshavaren själv haft att erlägga. Då de nyssnämnda till följd av
tjänsteindragning förtidsavgångna befattningshavarna torde vara jämförliga
med de på indragningsstat försatta eller förtidspensionerade anställningshavare
vid försvarsväsendet och vid domänverket, vilka såsom framgår av det
följande skulle omfattas av regleringen, uttalas i promemorian, att icke heller
dessa förtidsavgångna böra lämnas utanför densamma.

d) Indelt manskap. Till f. d. indelt manskap vid armén utbetalas i viss
omfattning understöd från Vadstena krigsmanshuskassa. Kassans utgifter bestridas
av vissa fonder samt, till den del dessa icke förslå, av ett å riksstalten
uppfört förslagsanslag. Anslaget utbetalas och disponeras av försvarets civil -

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

9

förvaltning, som jämväl i övrigt handhar kassans verksamhet. Till f. d. indelt
manskap vid marinen — båtsmän eller marinsoldater —• utgå vissa understöd,
s. k. båtsmanspensioner. Dessa utbetalas numera av statskontoret och
bestridas av ett å riksstaten uppfört anslag till pensionering av viss flottans
gemenskap.

Understöden till f. d. indelt manskap vid armén och marinen utgå enligt
skilda, ehuru i förevarande hänseende sinsemellan i huvudsak överensstämmande
stadganden. Enligt dessa utgå understöden, såvitt angår menig, som
uppnått 67 års ålder, med 200 kronor. Härtill kommer dyrtidstillägg med
150 kronor till den, som vid ingången av diet budgetår, för vilket dyrtidstillägg
av riksdagen beviljats, uppnått en ålder av 60 år, samt — i vissa fall — pensionstillägg
med 50 kronor och till f. d. korpraler och vicekorpraler s. k.
korprals- och vicekorpralstillägg med 60 respektive 30 kronor.

Av den lämnade redogörelsen för de till indelt manskap utgående understöden
framgår, att dessa icke —- vare sig med hänsyn till grunderna för pensionens
beräknande eller med beaktande av den pensionsgrundande anställningens
art — kunna jämställas med de av den förordade pensionsregleringen
omfattade tjänstepensionerna. En reglering av understöden i anslutning
till denna reglering kan enligt promemorian för den skull icke ifrågakomma.

e) Överåriga döttrar m. fl. I departementspromemorian föreslås, att — i
likhet med vad som skedde vid 1939 och 1946 års familjepensionsregleringar
— från pensionsregleringen undantagas familjepensioner till överåriga döttrar
eller eljest överåriga barn. Viss teknisk omräkning skulle dock vidtagas
beträffande dessa pensioner.

4. Vissa tillämpningsspörsmål.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen torde ha framgått
skulle den förordade regleringen av äldre, nyare och nyaste pensioner i princip
innebära, att dessa omräknas enligt grunderna i de från och med den 1
juli 1947 gällande pensionsreglementena. Vissa tillämpningsspörsmål uppkomma
vid en dylik reglering av utgående pensioner. Till den del dessa äro
av mera väsentlig art eller eljest äro sådana, att de lämpligen böra underställas
riksdagen för ställningstagande, har särskild redogörelse lämnats för dem
i departementspromemorian.

Beträffande frågan om den lönegrad, efter vilken den omreglerade pensionen
skall bestämmas, anföres härutinnan i promemorian bland annat följande.

Pensionens omreglerade belopp skall enligt förslaget bestämmas efter pensionsunderlag
enligt de blivande pensionsreglementena lör en bestämd lönegrad.
I allmänhet kommer det icke att erbjuda svårigheter att fastställa
den lönegrad, efter vilken pensionen i ett visst givet fall skall beräknas. Denna
synes nämligen i princip böra bestämmas med beaktande av det pensionsunderlag,
som tillämpades för befattningshavaren vid hans avgång från tjäns -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

ten, eller, där vid avgången icke funnits ett efter reglerad lön bestämt pensionsunderlag,
det underlag av sådant slag, som efter senare lönereglering
ursprungligen tillämpats. I likhet med vad som tillämpats vid de tidigare
pensionsregleringarna torde det böra ankomma på vederbörande pensionsberäknande
myndigheter att bestämma lönegraden samt att i tveksamma fall
hänskjuta frågan till Kungl. Maj:t för avgörande. I vissa fall, då motsvarande
lönegrader saknas — såsom beträffande flertalet lönegrader å C-planen
enligt kungörelsen 1921: 451 — lärer det bli erforderligt att genom interpolering
beräkna nya pensionsunderlag.

För extra ordinarie tjänstemän har, alltsedan dessa tjänstemän i samband
med civila och militära tjän.stepensionsreglemenlena s ikraftträdande den 1
juli 1935 erhöllo pensionsrätt, tillämpats pensionsunderlag, vilka svarat mot
pensionsunderlagen för ordinarie tjänstemän i närmast lägre lönegrad. Sålunda
ha exempelvis pensionsunderlagen varit sammanfallande för lönegraderna
A 1 och Eo 2. För kvinnliga tjänstemän ha pensionsunderlagen i viss
omfattning analogt bestämts efter pensionsunderlagen för män i närmast
lägre lönegrad. De lägre pensionsunderlagen sammanhänger med att för
extra ordinarie liksom även för kvinnliga tjänstemän de pensionsbeloppsgrundande
slutlönema beräknats efter lägre löneklass än för ordinarie resp.
manliga tjänstemän i samma lönegrad. Vid genomförandet av den förordade
pensionsregleringen torde pensionstagama på grund av dessa underlagsbestämmelser
i nu avsedda fall anses ha tillhört den lägre lönegrad, i vilken
det för pensionstagaren tillämpade pensionsunderlaget gäller för manlig ordinarie
tjänsteman.

För vissa pensionstagare med äldre pension kan tveksamhet föreligga beträffande
tillämplig lönegrad. I allmänhet har den pensionsbeslutande myndigheten
haft anledning att bestämma lönegraden. Detta har sålunda skett
vid tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser
om ny pension för vissa pensionerade befattningshavare i statens tjänst m. fl.
samt vid genomförandet av 1946 års pensionsreglering. Härvid ha pensionstagarna
exempelvis hänförts, häradsskrivarna till lönegrad A 24, landsfiskalerna
till lönegraden A 22 och folkskollärarna till lönegraden A 15. Då dessa
placeringar äro i överensstämmelse med de i det föregående angivna principerna
för lönegradens bestämmande torde jämväl vid den nu förordade regleringen
de äldre omreglerade pensionerna för dessa pensionstagargrupper
böra bestämmas enligt de angivna lönegraderna.

Distriktslantmätarna äro alltjämt i lönehänseende oreglerade. Enligt proposition
nr 210 till årets riksdag skola distriktslantmätarna från och med den
1 januari 1948 hänföras till den blivande lönegrad som svarar mot lönegrad
A 28. Pensionsförmånerna till f. d. distriktslantmätare och dessas efterlevande
torde böra bestämmas enligt denna lönegrad eller den lönegrad som
riksdagen eljest, med frångående av propositionsförslaget, kan komma att
fastställa.

I departementspromemorian ha även till behandling upptagits frågor rörande
pensionens beräknande i vissa fall.

Beträffande avkortade pensioner uttalas i promemorian, att dessa i likhet
med vad i princip gällt vid 1943—1946 års regleringar böra omregleras
med iakttagande av att pensionens avkortningsgrad bibehålies. En omräkning
av pensionen enligt de nya reglementenas tillgodoräkningsbestämmelser
skulle sålunda icke ifrågakomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

11

De till /. d. bestållningshavare å övergångsstat utgående tjänstepensionerna
omreglerades vid 1944 års regleringar enligt vissa särbestämmelser.

I 1944 års kungörelse stadgades beträffande f. d. beställningshavare på
tvångsvis övergångsstat, att full förbättring, d. v. s. 300 kronor å äldre och
200 kronor å nyare pension skulle utgå därest pensionstagaren under hela
tiden mellan överföringen till övergångsstat och pensioneringen varit i tjänst.
Hade tjänstgöringen varit av mindre omfattning skulle nämnda belopp i
motsvarande grad nedsättas. Pensioner till f. d. beställningshavare på frivillig
övergångsstat förbättrades icke vid 1944 års reglering. Däremot förhöjdes
vid 1946 års reglering pensionerna till f. d. beställningshavare å såväl
tvångsvis som frivillig övergångsstat med vissa begränsningar enligt samma
principer, som gällde beträffande tjänstepensioner i allmänhet, eller med 450
kronor för äldre och 300 kronor för nyare pension. Där pensionen utgick med
ett i förhållande till tjänstår nedsatt belopp, skulle nämnda tilläggsbelopp i
motsvarande mån nedsättas.

Det synes enligt departementspromemorian icke böra ifrågakomma, att
vid förevarande reglering rubba den relation mellan olika pensioner till f. d.
beställningshavare å övergångsstat, som numera gäller och som sammanhänger
med att vid 1944 års reglering viss hänsyn tagits till pensionstagarens
tjänstgöring under tiden mellan överföringen till övergångsstat och pensionstillfället.
Med hänsyn härtill skulle lämpligen ifrågavarande pensioner
vid den förordade regleringen böra betraktas såsom avkortade pensioner, beräknade
efter hela den pension, som hade utgått, därest pensionstagaren varit
överförd till tvångsvis övergångsstat och tjänstgjort utan avbrott från
överföringen till övergångsstat till tidpunkten för pensioneringen. Dylik hel
pension skulle omregleras till samma belopp, som föreslås skola gälla för
beställningshavare å aktiv stat.

Vid 1946 års pensionsreglering begränsades pensionsförbättringen i vissa
hänseenden. Sålunda fick den omreglerade pensionen icke överstiga beloppet
för den likaledes omreglerade pensionen för beställningshavare på aktiv
stat i motsvarande löneställning och ej heller — vad angår beställningshavare
på frivillig övergångsstat — senast åtnjutna, på visst sätt med hänsyn till
levnadskostnadsökningen omräknade löneförmåner. Motsvarande begränsningar
föreslås i promemorian skola iakttagas även vid den förevarande
pensionsregleringen.

Övningslärarna vid det statliga undervisningsväsendet äro i pensionshänseende
alltjämt underkastade civila tjänstepensionsreglementet. Inordnande
under allmänna tjänstepensionsreglementet har icke skett med hänsyn till de
för dessa lärare speciella tjänstgöringsförhållandena. För flertalet övningslärare
växlar avlöningen inom vissa gränser med tjänstgöringens omfattning,
i veckotimmar räknad. Enligt civila tjänstepensionsreglementet åstadkommes
anpassning av pensionsbeloppet efter tjänstgöringens omfattning genom
modifierad tjänstårsberäkning.

Beträffande till dessa lärare utgående pensioner stadgades i 1946 års reg -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

leringskungörelse, att vid reglering av dylik pension, som beräknats på
grundval av årslön, som svarade mot lägre timantal för vecka än 30, skulle
så anses, som om pensionen vore beräknad efter lön, som svarade mot
nämnda timantal, men utginge med avkortat belopp. I departementspromemorian
föreslås, att motsvarande regel för bestämmande av avkorlningsgraden
kommer till tillämpning även vid den förordade regleringen. Den omreglerade
pensionen skulle sålunda utgöra ett i förhållande till det för respektive
lönegrad gällande pensionsunderlaget i samma mån nedsatt belopp.

Tjänstemän och — i vissa fall — arbetare, som vid statens övertagande av
enskild järnväg eller handel övergått i statens järnvägars tjänst och som icke
varit underkastade statliga pensionsbestämmelser utan kvarstått såsom delägare
i enskild pensionsinrättning eller i pensionsinrättning, som övertagits
av statens järnvägar i samband med statsinlösen av enskild järnväg eller
handel, äga åtnjuta fyllnadspension av statsverket. Denna fyllnadspension
■— beräknad såsom ett grundbelopp -—- bestämmes i princip såsom skillnad
mellan den statliga pensionen i vederbörande befattning, till den del denna
pension kan beräknas täckas av statsmedel, och pensionen från den enskilda
pensionskassan, till den del pensionen enligt av järnvägsstyrelsen fastställd
norm kan anses täckas av medel, som icke härflyta från anställningshavarnas
pensionsavgifter. Vid 1943, 1944 och 1946 års pensionsregleringar
ha fyllnadspensionerna omräknats med beaktande av omregleringen av de
statspensioner, efter vilken fyllnadspensionerna bestämts. På grund av de
komplicerade bestämmelserna för fyllnadspensionens bestämmande har genomförandet
av 1943—1946 års pensionsregleringar i förevarande hänseenden
medfört betydande svårigheter för järnvägsstyrelsen. Med hänsyn härtill
uttalas i departementspromemorian, att vid genomförandet av förevarande
reglering en enklare metod bör eftersträvas. En framkomlig väg anses
vara att betrakta det sammanlagda beloppet av kassapension och fyllnadspension
som en i förhållande till den ifrågakommande statspensionen
avkortad pension och sålunda beräkna en omreglerad pension, innefattande
såväl kassapension som fyllnadspension, med samma avkortning av den efter
den 1 juli 1947 gällande statspensionen i respektive lönegrad. Då järnvägsstyrelsens
bestyr med regleringen med en dylik beräkningsmetod avsevärt
skulle underlättas och då därjämte härigenom en önskvärd viss ytterligare
förbättring av dessa pensioner skulle ernås framhålles i promemorian, att
omregleringen av fyllnadspensionerna bör verkställas på sålunda förordat
sätt.

Vid 1946 års pensionsreglering verkställdes viss förbättring av pensioner,
vilka utgingo enligt vissa summariska pensionsbestämmelser, nämligen kungörelsen
den 1 november 1918 (nr 859) angående pensionering av förmän och
arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,
kungörelserna den 7 december 1934 (nr 585) och den 30 juni
1942 (nr 696) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal
i statens tjänst samt kungörelsen den 22 juni 1944 (nr 502) med föreskrifter

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

13

angående pensionering av vissa f. d. arbetare vid vägväsendet. Genom regleringen
höjdes pensionsbeloppen att lägst svara mot två tredjedelar av motsvarande
nyaste pension till arbetare i pensionsgrupp 1. I den mån de tidigare
pensionsbeloppen överstego nämnda belopp av två tredjedelar av nyaste
pension skedde ingen annan ändring än som följde av den tekniska omräkningen
av pensionerna.

Enligt den inom finansdepartementet verkställda utredningen angående
pensionsreglering för arbetare i statens tjänst skola från och med den 1 juli
1947 nya förhöjda pensionsbelopp gälla enligt förordade ändringar i kungörelserna
1942:696 och 1944:502. De nya pensionsbeloppen ha ställts i relation
till de grundläggande tjänstepensionsunderlagen för icke yrkesarbetare,
alltså med frånräknande av den i pensionsunderlagen ingående utjämningsdelen.
Samordnande av pensionskungörelsernas belopp och folkpension
har sålunda icke ansetts böra ske.

I anslutning till det i nämnda utredning framlagda förslaget förordas i departementspromemorian
beträffande de före den 1 juli 1947 utgående summariska
pensionerna och de med dem jämställda pensionerna enligt kungörelserna
1918:859, 1934:585, 1942:696 och 1944:502, att dessa böra förhöjas
till belopp, som från och med nämnda dag skola tillämpas enligt de
sistnämnda två kungörelserna i deras i nämnda utredningsförslag förordade
lydelse.

Omreglering skulle sålunda ske till belopp, som framgå av följande tabell.

Pensionsförfattn

ng

Anställningstid

kungörel-

sen

1918:859

kungörelsen

1934: 685 och
1942: 696

kungörel-

sen

1944: 502

man

man

kvinna

man

Understigande 20 år..........................

_

1116

804

996

Uppgående till 20 men ej till 25 år...........

—

1476

1068

1272

> > 25 > > > 30 > ...........

> » 30 år eller mera...............

1836

2 196

1836

2196

1320

1584

| 1560

En viss reglering av de pensioner, å vilka dgrtidshjälp eller visst procentuellt
tillägg beräknas, föreslås i departementspromemorian. Förbättringen
skulle dock icke ske enligt de i övrigt förordade allmänna principerna.

Dyrtidshjälp utgår i huvudsak till vissa tjänste- och familjepensionärer
från enskilt företag, som övertagits av statens järnvägar, såframt ej pensionärerna
åtnjuta dyrlidstillägg av statsmedel. Vidare bestridas av statsmedel
procentuella tillägg å pensioner till vissa pensionärer från Vilhelmsro anstalt
för fallandesjuka och från skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall enligt
enahanda grunder som förut nämnd dyrtidshjälp.

Dyrtidshjälpen beräknas i likhet med dyrtidstillägget å ett i särskild ordning
bestämt tilläggsunderlag. Detta utgör för pensioner å 150 kronor eller
mer för månad pensionens belopp samt för pensioner å lägre belopp pensio -

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

nens belopp förhöjt på visst sätt, högst med 60 procent. Dyrtidshjälpen höjdes
i samband med kristilläggsökningen från och med april 1947 från 20 till
25 procent.

I fråga om regleringen av de pensioner, å vilka dyrtidshjälp eller därmed
jämställt procentuellt tillägg beräknas, uttalas i promemorian följande.

Då de pensioner, å vilka dyrtidshjälp beräknas, utgå till pensionstagare
eller efterlevande till anställningshavare, vilka icke innehaft anställning i statens
tjänst och vilkas tidigare innehavda anställningar därjämte ofta icke
kunna jämställas med bestämda statliga anställningar synas övervägande
skäl tala för att de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna icke skola omfattas
av den förordade pensionsregleringen. Vid ett ställningstagande i förevarande
spörsmål bör även uppmärksammas, att ett införande av dessa pensioner under
regleringen skulle innebära en betydande kostnadsökning och jämväl
medföra vittgående konsekvenser beträffande statens åtaganden av förevarande
slag inom andra förvaltningsområden. Även om sålunda en reglering
av dessa pensioner upp till nivån för närmast motsvarande statliga pensioner
icke hör ifrågakomma, synas invändningar icke höra göras mot att i detta
sammanhang genomföra en viss förhöjning av de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna.

Med beaktande av den reella förbättring av de nyaste pensionerna, vilken
den förordade pensionsregleringen skulle innebära, synas de dyrtidshjälpsreglerade
pensionernas grundbelopp böra kunna förhöjas med 10 procent. I
samband med förhöjningen torde pensionerna av praktiska skäl böra tekniskt
uppräknas till sådan nivå, att jämväl å dessa i fortsättningen beräknas
rörligt tillägg enligt de nya grunderna.

I fråga om regleringen av riksdag spensionerna anföres i promemorian följande.

Liksom vid 1946 års reglering synas vid förevarande reglering de riksdagspensioner,
vilka beviljats statsanställda tjänstemän eller dessas efterlevande
och vilka fastställts till belopp, motsvarande författningsenliga pensioner,
eller såsom fyllnad av visst slag till dylika pensioner, böra omregleras enligt
grunderna för reglering av författningsenliga pensioner.

Övriga riksdagspensioner åt tjänstemän och åt efterlevande till dessa torde
böra förhöjas procentuellt. Procenttalen böra fastställas med utgångspunkt
från att sammankoppling icke skall ske med folkpensionen. I enlighet
härmed synes den procentuella höjningen av skäl, som ovan anförts i fråga
om förbättringen av de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna, böra bestämmas
till 10 procent av pensionernas grundbelopp.

Vad härefter angår frågan om omreglering av riksdagspensioner till arbetare
torde denna böra ske enligt samma grunder som förordats beträffande
regleringen av de summariska pensionerna. I de fall att riksdagspension utgår
till yrkesutbildad arbetare torde omreglering i anslutning till 1946 års
reglering och till vad ovan anförts rörande pensionsbelopp enligt de summariska
kungörelserna verkställas på sådant sätt, att de nya pensionsbeloppen
på motsvarande sätt ställas i relation till de grundläggande tjänstepensionsunderlagen
för yrkesarbetare. Pensionsbeloppen skulle enligt dessa beräkningsgrunder
bliva följande.

Anställningstid, år

15-19 20—24 25-29 30-

Pensionsbelopp, kronor

Yrkesutbildade manliga arbetare........ 1 224 1 620 2 028 2 412

Yrkesutbildade kvinnliga arbetare....... 900 1 176 1 488 1 764

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

15

Riksdagen har i ett mindre antal fall beviljat pensioner utan rörliga tillläggsförmåner
åt f. d. anställningshavare i arbetarställning, huvudsakligen
städerskor. Vid 1946 års reglering erhöllo dessa pensionstagare rörligt tilllägg
och kristillägg å dem tillkommande pensioner. Större förhöjning ansågs
icke böra ifrågakomma med hänsyn till att pensionerna eljest skulle ha kommit
i oskälig relation till vederbörandes löneförmåner. I enlighet härmed
synes i förevarande sammanhang allenast böra vidtagas teknisk omräkning
av dessa pensioner.

Vid 1946 års pensionsreglering omreglerades enligt eljest tillämpade grunder
pensionerna till de /. d. befattningshavare vid domänverket, som enligt
beslut vid 1933, 193i och 1937 års riksdagar överförts till indragningsstat.
Även vid förevarande reglering skulle dessa pensioner enligt departementspromemorian
regleras enligt de grunder, som förordats beträffande f. d. lönegradsplacerade
befattningshavare.

Vissa f. d. anställningshavare vid domänverket ha i anslutning till förenämnda
riksdagsbeslut tillförsäkrats förtidspension. Dessa förtidspensioner
utgå i flertalet fall med betydligt högre belopp än motsvarande ålderspensioner,
bestämda enligt civila tjänstepensionsreglementet. Med hänsyn härtill
och då förtidspensionerna tillförsäkrats i fall, där författningsenlig pension
icke skulle ha kunnat ifrågakomma, ansågos vid 1943 och 1944 års pensionsregleringar
skäl icke föreligga att för dem medgiva förbättring enligt då
eljest förordade grunder. Då emellertid förevarande befattningshavare, därest
de kvarstått i tjänst till för motsvarande ordinarie personal gällande pensionsålder,
i allmänhet skulle ha kommit i åtnjutande av antingen riksdagspension
eller pension enligt civila eller allmänna tjänstepensionsreglementet
genomfördes vid 1946 års reglering viss pensionsförbättring. Denna utgick
i förekommande fall till sådant belopp, att pensionen jämte förbättringen
bringades att till beloppet svara mot jämförlig riksdagspension jämte förbättring,
respektive tjänstepension (förhöjd tjänstepension) enligt civila tjänstepensionsreglementet
jämte förbättring.

Enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension
och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen
utgick förtidspension till vissa civila löntagare vid armén samt vissa
månads- och daglönare och med dem jämställda löntagare vid marinen, vilka
till följd av 1925 års försvarsorganisation blivit övertaliga och på den grund
erhållit avsked utan att kunna erhålla likvärdig anställning vid försvarsväsendet.
Med stöd av riksdagens i skrivelse den 19 juni 1943, nr 320, givna
bemyndigande meddelade Kungl. Maj:t den 30 november 1945 föreskrifter
angående årlig ersättning och avskedsersättning åt viss övertalig personal vid
tvätt- och reparationstjänsten inom försvarsväsendet. Ersättningarna voro i
huvudsak utmätta enligt de i kungörelsen 1926: 10 meddelade bestämmelserna.
Dessa förtidspensioner omreglerades 1946 efter i huvudsak samma linjer
som beträffande förtidspensioner till f. d. befattningshavare vid domänverket.

I departementspromemorian förordas, att omregleringen av nu avsedda
förtidspensioner till f. d. anställningshavare vid domänverket och försvarsväsendet
genomföres enligt samma grunder som vid 1946 års reglering.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

Av det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. bestridas bl. a. vissa pensioner, vilka bestämts av Kungl.
Maj:t eller av statlig myndighet. Bland dessa pensioner märkas pensionei, vilka
utgå till vissa f. d. anställningshavare vid sinnessjukhusen, framför allt
lägre vård- och ekonomipersonal. Pensionerna till dessa f. d. anställningshavare
ha i regel fastställts efter samma normer, som gälla i fråga om författningsenlig
pension, dock att de i enlighet härmed beräknade pensionsbeloppen
minskats med 15 procent med hänsyn till att pensionsavgifter icke erlagts.
Vidare bestridas av förenämnda anslag pensioner åt f. d. anställningshavare
vid de av statsverket övertagna tjänste- och familjepensionskassoma. Dessa
pensioner utgå i allmänhet enligt grunderna för de för motsvarande befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen gällande pensionsreglementena.
Beträffande dessa och övriga i det föregående ej särskilt omnämnda pensioner
uttalas i promemorian, att Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande
att besluta om pensionsförhöjning i huvudsaklig överensstämmelse
med de allmänna grunderna för förevarande pensionsreglering.

Den förordade pensionsregleringen föreslås i promemorian skola genomföras
i samband med att de nya löne- och pensionsbestämmelsema sättas i
kraft, eller alltså den 1 juli 1947. För distriktslantmätama avses lönereglering
skola genomföras den 1 januari 1948, och från samma tidpunkt skulle, såsom
angivits i det föregående, folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen
träda i kraft beträffande hushållningssällskapens personal. Med hänsyn
härtill borde den nu förordade pensionsregleringen beträffande dessa pensionstagargrupper
genomföras först från sistnämnda tidpunkt. Då en dylik
anordning emellertid skulle vara förbunden med betydande administrativa
olägenheter — så skulle pensionerna åt f. d. anställningshavare vid hushållningssällskapen
och deras efterlevande särskilt omregleras för tiden 1 juli—-31 december 1947 enligt de för pensioner, utgående från statens pensionsanstalt,
i annat sammanhang förordade grunderna för pensionsreglering — bör
enligt departementspromemorian den i detta sammanhang förordade pensionsregleringen
genomföras redan från och med den 1 juli 1947 även beträffande
nu avsedda pensionstagargrupper.

5. Enhetliga utbefalningsbestämmelser m. m.

T jänstepensioner.

I samband med tillkomsten av 1934 års civila tjänstepensionsreglemente
framfördes ett förslag om beredande av särskild begravningshjälp åt pensionstagares
efterlevande. Förslaget betraktades såsom i och för sig behjärtansvärt.
Behovet av ett dylikt understöd ansågs emellertid kunna i väsentlig
mån tillgodoses genom en jämkning i de dåvarande bestämmelserna angående
pensions utbetalande. Enligt dessa bestämmelser utgick pension i regel
till och med utgången av den månad, under vilken pensionstagaren avlidit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

17

Bestämmelserna ledde emellertid i praktiken till stor ojämnhet, i det att storleken
av den slutligt utgående pensionsförmånen var beroende av dagen för
dödsfallets inträffande under en månad. För att undanröja denna ojämnhet och
samtidigt tillgodose syftet med förslaget om begravningshjälp upptogs i 1934
års civila tjänstepensionsreglemente ett stadgande, att pension efter pensionstagares
frånfälle skulle utbetalas till och med den dag, då en månad förflutit
efter frånfället. Det efter frånfället utgående pensionsbeloppet finge dock
icke överstiga 500 kronor. Motsvarande bestämmelse, som även inrymts i 1934
års arbetarpensionsreglemente, 1935 års militära tjänstepensionsreglemente,
1938 års tjänstepensionsreglemente för folkskollärare m. fl. och 1939 års
tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna, har
sedermera upptagits i 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente, 1942 års
tjänstepensionsreglemente för arbetare, 1942 års tjänstepensionsreglemente
för folkskolan samt 1943 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala
skolorna, dock med den ändringen att för tiden efter frånfället utgående
pensionsbelopp icke finge sammanlagt överstiga 600 kronor. Enligt
det av 1946 års pensionssakkunniga avgivna förslaget till nya pensionsbestämmelser
skall sistnämnda belopp höjas till 800 kronor.

I syfte att bereda före den 1 juli 1935 pensionerade civila befattningshavare
och arbetare i statens tjänst samma förmåner i fråga om pensions utgående
efter pensionstagares frånfälle, som genomfördes i 1934 års pensionsreglementen,
anhöll 1934 års riksdag i skrivelse nr 384, att Kungl. Maj:t måtte
låta verkställa utredning om ändrade bestämmelser i fråga om tid för pensions
utgående efter pensionstagares frånfälle, såvitt anginge förenämnda
f. d. civila befattningshavare samt arbetare i statens tjänst, som avgått före
ikraftträdandet av nämnda pensionsreglementen. Sagda utredning utfördes
på Kungl. Maj:ts uppdrag av statskontoret, som avgav utlåtande i ärendet
den 20 november 1935. Statskontoret uttalade därvid, att ämbetsverket icke
ville förneka, att vissa skäl talade för en utsträckning av tiden för pensionsberäkningen,
men funne starka principiella betänkligheter föreligga.

Något förslag till lösning av förevarande spörsmål har hittills icke ansetts
böra framläggas för riksdagen främst beroende på de omfattande utredningar
å pensionsväsendets område, som pågått under senare år.

Beträffande samtliga författningsenligt bestämda s. k. äldre pensioner med
undantag av dem, som utgå enligt kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859)
angående pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader
samt statens vattenfallsverks bvggnadsavdelning, kungörelsen den 8 april
1925 (nr 87) med grunder för pensionering av vissa icke-ordinarie befattningshavare
vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå
eller kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension
och avskedsersättning åt vissa civila löntagare vid armén och marinen, stadgas
i vederbörande författningar, att pensionen skall utgå till och med den
månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten eljest upphör.
I fråga om pensioner enligt nyssnämnda kungörelser 1918:859, 1925:87
och 1926: 10 saknas bestämmelser i ämnet men enligt praxis ha pensionerna

Uihnng till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2S3 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

vid pensionstagarens inträffade död utbetalats i överensstämmelse med förenämnda
föreskrift. Pension, som beviljats av riksdagen, har i regel anvisats
utgå under pensionstagarens återstående livstid. Även här ha emellertid de
pensionsutbetalande myndigheterna vid utbetalning av pension i händelse av
pensionstagarens dödsfall tillämpat en mot nyssnämnda stadgande svarande
praxis.

Särskild förmån av begravningshjälp finnes för närvarande endast förbehållen
två grupper av äldre pensionstagare, nämligen dem som pensionerats
enligt reglementet för arméns pensionskassa eller reglementet för pensionering
av flottans och lotsverkets gemenskap. Vid pensionstagarens frånfälle
utgår sålunda, förutom pension till och med utgången av den månad,
varunder pensionstagaren avlidit, begravningshjälp, motsvarande för arméns
pensionskassa ett halvt års kassapension samt för flottans och lotsverkets
gemenskap två månaders pension.

I departementspromemorian anföres beträffande genomförandet av enhetligare
bestämmelser i förevarande hänseende följande.

Det synes lämpligt, att i anslutning till den nu förordade pensionsregleringen
frågan om utsträckt tid för pensionsberäkningen vid pensionstagarens
frånfälle i fall, där såsom ovan påvisats, denna beräkning är begränsad till
utgången av den månad, under vilken dödsfallet inträffar, löses på så sätt.
att bestämmelser utfärdas för dessa fall av samma innebörd som av 1946 års
pensionssakkunniga förordats skola gälla i fråga om nyaste pensioner. Härvid
bör uppmärksammas, att det förordade stadgandet, att efter frånfället
utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800 kronor, avser —
med hänsyn till den reglementsenliga pensionens fördelning å grundbelopp
och rörligt tillägg — en begränsning av dessa förmåner sammantagna. Den
begränsningsregel, som bör inrymmas i de nu föreslagna bestämmelserna
avseende pensioner, vilka komma att bliva föremål för reglering, bör i angivet
hänseende erhålla samma räckvidd.

Då de sålunda förordade bestämmelserna äro avsedda att vad angår här
åsyftade pensionstagare träda i stället för motsvarande föreskrifter i samtliga
nu gällande pensionsbestämmelser, bör samtidigt föreskrivas, att i fråga om
pensionär, som uppbär pension enligt reglementet för arméns pensionskassa
eller reglementet för pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap, äldre
bestämmelser skola lända till efterrättelse, därest det sammanlagda beloppet
av pension efter dödsfallet och begravningshjälpen skulle överstiga
vad som komme att utgå med tillämpning av den nu föreslagna bestämmelsen.

I fråga om nyare pensioner, för vilka, såsom förut nämnts, redan gäller,
att pensionen må utgå till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens
frånfälle, komma de nu förordade bestämmelserna endast att
innebära ändring av nu gällande föreskrift, att den efter frånfället utgående
pensionen icke må överstiga 500 kronor, därhän att förmånerna av pension
och rörligt tillägg gemensamt icke må överstiga 800 kronor.

Fam.il

Vad härefter angår familjepensionema äro de skiljaktigheter i de olika
pensionsbestämmelser, som i förevarande sammanhang äro av intresse, att
hänföra till åldersgränsen beträffande barnpensionen, till barnpensionens
storlek jämfört med änkepensionen samt till tiden för pensions utgående.

Kungl. Mcij:ts proposition iu 28o.

19

Enligt 1942 års allmänna familjepensionsreglemente upphör barns rätt till
familjepension, då barnet uppnår 19 års ålder. Enligt pensionsbestämmelsema
för flertalet numera avvecklade pensionskassor utgick pension intill dess
barnet uppnådde 21 års ålder. Då en försämring av pensionsrätter! i detta
hänseende icke kan ifrågasättas, lärer ändring i pensionsbeslämmelserna i
denna del icke böra ifrågakomma. Enligt vissa reglementen utgör sagda åldersgräns
18 år. Denna åldersgräns föreslås i förevarande sammanhang skola
höjas till 19 år, såvitt angår barn, som vid utgången av juni månad 1947
ännu icke uppnått 18 års ålder.

I allmänna familjepensionsreglementet stadgas beträffande till barn utgående
pensionsbelopp, att, där änka jämte barn äro familjepensionsberättigade,
änkepensionen skall höjas med 50 procent om ett barn finnes och eljest
därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn samt att, där endast barn
äro iamiljepensionsberättigade, pensionen skall utgå med änkepensionens belopp
om endast ett barn finnes, med änkepensionens belopp ökat med 50 procent
om två barn finnas och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare
barn.

I de kassapensionsbestämmelser, enligt vilka de äldre familjepensionerna
regleras, finnas synnerligen skiftande bestämmelser angående bestämmandet
av barnpensionerna. Förhållandet enligt vissa av de ifrågavarande bestämmelserna
belyses av följande sammanställning. Beloppet för änka ensam
har betecknats med bokstaven Ä.

Pens. kassa

Änka +

1 barn

Änka +

2 barn

Änka +

3 barn

1 barn

2 barn

3 barn

Civilstatens änke- och pu-

pillkassa (= allm. fam.
pens. regi.) ............

1-5 Ä

1''7 Ä

19 Ä

Ä

1-5 Ä

1.7 Ä

Statens järnvägars änke-

och pupillkassa.........

Pens. inrättn. för änkor

14 Ä

1-5 Ä

16 Ä

Ä

1-4 Ä

1-5 Ä

och barn efter be f. havare
vid universitetet i Lund.

14 Ä

1-5 Ä

1-6 Ä

0-5 Ä

0-9 Ä

L2 Ä

Marinens fam. pens. kassa

115 Ä

1-25 Ä

1-35 Ä

0-6G Ä

Ä

MÄ

I departementspromemorian förordas, att barnpensionerna skola beräknas
enligt i möjligaste mån enhetliga bestämmelser. Härom anföres följande.

Då i allmänhet barnpensionerna beräknas enligt oförmånligare grunder
enligt de äldre kassabestämmelserna än enligt allmänna familjepensionsreglementet,
kunna reglementets bestämmelser i fråga om barnpensionernas
beräknande i huvudsak sättas i kraft utan särbestämmelser vid övergången.
Kostnaderna för en dylik reglering äro relativt obetydliga, och de pensionsutbetalande
myndigheternas arbete skulle härigenom i viss grad underlättas.
I nagra undantagsfall gäller enligt de gamla pensionsbestämmelsema, att
barnpension skall beräknas efter än förmånligare grunder än som gälla enligt
allmänna familjepensionsreglementet. Med hänsyn till den betydande förhöjning
av familjepensionsförmånerna, som skulle föranledas av den förestående
pensionsregleringen, är det sannolikt, att den omreglerade barnpensionen
även med tillämpning av oförmånligare grunder för barnpensionens

20 Kunql. Maj.ts proposition nr 283.

bestämmande skulle komma att överstiga den tidigare utgående pensionen.
Med hänsyn härtill synas allmänna familjepensionsreglementets beräkningsgrunder
i förevarande hänseende höra göras generellt tillämpliga, även om
oförmånligare grunder härigenom skulle komma att tillämpas. Skulle dock i
något enstaka undantagsfall härigenom åstadkommas en sänkning i förmånerna,
bör i det fallet pensionen särskilt regleras på sådant sätt, att i huvudsak
oförändrade pensionsförmåner komma att utgå.

Enligt allmänna familjepensionsreglementet utgår familjepension från och
med dagen näst efter den, då befattningshavare avlidit. I de äldre familjepensionshestämmelserna
stadgas i allmänhet, att pensionen utgår från och
med månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlidit. Beträffande
reglementena för civilstatens änke- och pupillkassa gäller dock, att
pensionen — utom där den utgår enligt 1899 års reglemente eller äldre reglementen
— skall utgå från och med dagen efter dödsfallet. Från och med den
1 juli 1947 bör enligt departementspromemorian varje av regleringen omfattad
familjepension, oberoende av det reglemente enligt vilket den bestämts,
böra utgå från och med dagen näst efter den då befattningshavaren avlidit.

Familjepension utgår enligt de äldre familjepensionsbestämmelserna i allmänhet
till och med den månad, varunder pensionstagaren avlider eller hans
rätt till pension annorledes upphör. I allmänna familjepensionsreglementet
stadgas härutinnan, att familjepensionen utgår till och med utgången av
månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlider eller, där pensionsrätten
upphör av annan anledning, till och med utgången av den månad,
under vilken rätten upphört. I promemorian föreslås, att detta stadgande i
allmänna familjepensionsreglementet i samband med den förordade pensionsregleringen
göres tillämpligt beträffande samtliga äldre familjepensioner.

6. Teknisk omräkning.

I samband med 1946 års reglering av äldre och nyare tjänste- och familjepensioner
omräknades dessa på sådant sätt, att pensionernas grundbelopp
avvägdes efter 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå. Härigenom ernåddes,
att å samtliga av regleringen berörda pensioner skulle beräknas rörligt
tillägg och kristillägg enligt samma grunder, som gälla beträffande motsvarande
tillägg å nyaste pensioner.

Genom den i detta sammanhang förordade pensionsregleringen skulle pensionsnivån
komma att avvägas efter det levnadskostnadsläge, som svarar mot
de nya lönernas grundbelopp, eller ungefär levnadskostnadstalet 140 på 1935
års indexskala. På grund härav skulle å de omreglerade pensionerna komma
att beräknas rörligt tillägg enligt de nya grunderna.

Där inom ramen av den förevarande pensionsregleringen eller i anslutning
till densamma pensioner icke skola fastställas med beaktande av de från och
med den 1 juli 1947 gällande pensionsunderlagen, föreslås i promemorian,
att uppräkning likväl i allmänhet skall verkställas till den pensionsnivå, som
svarar mot levnadskostnadstalet 140 i 1935 års indexserie.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28o.

21

Yttrandena.

över departementspromemorian ha infordrade yttranden avgivits av statskontoret
och statens pensionsanstalt.

Statskontoret har erinrat, att ämbetsverket i utlåtande över det förslag till
pensionsreglering, som förelädes 194(5 års riksdag, uttalat, att den då föreslagna
pensionsförbättringen endast borde gälla såsom en provisorisk reglering
och att vid slutlig reglering borde väljas en sådan anordning, som
åvägabragte en systematisk anpassning av tidigare beviljade pensioner efter
pensionsnivån för nyaste pensioner. Då det i departementspromemorian framlagda
förslaget alltså avsåge en reglering som statskontoret i princip förordat,
kunde ämbetsverket giva detsamma sin anslutning.

Ifråga om pensionsregleringens omfattning har statskontoret framhållit,
att denna utöver vad i promemorian anförts borde omfatta från statens pensionsanstalt
utgående pensioner till pensionstagare, vilka varit anställda inom
verksamhet, som numera övertagits av staten. Regleringen bör enligt statskontorets
mening även omfatta de uppskjutna livräntor enligt 1941 års allmänna
tjänstepensionsreglemente eller arbetarpensionsreglementet, vilka alltefter
det pensionstagarna uppnå 65 års ålder skola avlösa enligt föreskrifterna
i kungl. brev den 30 november 1945 beviljade ersättningar till viss övertalig
personal vid tvätt- och reparations tjänsten vid försvarsväsendet. Statskontoret
har dock framhållit, att någon framställning ännu icke gjorts om årlig
ersättning åt här avsedd personal. Vid sådant förhållande förefaller det ämbetsverket
lämpligt, att Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande att, för den
händelse uppskjutna livräntor i här angivna fall komma att utgå, reglera
även sådana livräntor enligt samma grunder som de årliga ersättningarna.

Statskontoret finner det naturligt, att den nya pensionen till f. d. extra ordinarie
befattningshavare och kvinnliga befattningshavare, för vilka före 1939
beviljad pension beräknats å närmast lägre pensionsunderlag än det för motsvarande
manlig befattningshavare gällande, bestämmes på grundval av pensionsunderlaget
för ordinarie befattning i närmast lägre lönegrad än den till
vilken vederbörandes tjänst varit hänförd. Motsvarande princip skulle även
tillämpas vid pensionsregleringen för arbetare. Sedan pensionsunderlaget för
manlig arbetare i 1942 års tjänstepensionsreglemente höjts för yrkesarbetare
att motsvara Eo 7 och icke yrkesarbetare Eo 5, genomfördes vid 1946 års
pensionsreglering en avpassning av pensionerna enligt 1934 års arbetarpensionsreglemente
efter de nyaste pensionsunderlagen i samma lönegrader,
d. v. s. för manlig arbetare Eo 7 resp. Eo 5. Den nu förordade regleringen
av redan utgående arbetarpensioner bör enligt statskontorets uppfattning följa
samma regler som föreslagits för f. d. extra ordinarie tjänstemän.

Beträffande förbättringen av pensioner till f. d. beställningshavare på
övergångsstat har statskontoret förordat, alt denna genomföres enligt samma
grunder som föreslagits ifråga om pensioner till f. d. beställningshavare på
aktiv stat. Ämbetsverket har härom anfört följande.

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 28o.

I promemorian har beträffande f. d. besiällningshavare å tvångsvis övergångsstat
föreslagits, att den relation mellan olika pensioner, som uppkommit
på grund av 1944 års pensionsreglering — därvid tjänstgöringens omfattning
efter överföringen till övergångsstat varit avgörande för förbättringens
storlek — icke skulle rubbas. De pensioner, å vilka vid 1944 års reglering
icke ifrågakommit full förbättring på den grund att vederbörande icke varit i
tjänstgöring hela tiden mellan överföringen till övergångsstat och pensionsåldern,
skulle härvid betraktas såsom avkortade pensioner. 1944 års reglering
avsåg emellertid endast pensioner med ett grundbelopp av högst 2 568
kronor per år. Då vid 1946 års pensionsreglering pensionsförbättringen för
till tvångsvis övergångsstat överförda beställningshavare i och för sig icke
gjorts beroende av tjänstgöringens omfattning, ha pensionerna för beställningshavare
å tvångsvis övergångsstat med högre pensionsunderlag än 2 568
kronor kommit att regleras till sannna nivå som pensionerna till f. d. beställningshavare
å aktiv stat i motsvarande löneställning medan beträffande
de lägsta kategorierna beställningshavare, företrädesvis sergeanter och underofficerare
av 2 och 3 graden vid marinen, en avkortning av pensionen
kommit att ske på grund av den reglering, som dessa underkastades vid 1944
års pensionsreglering. Detta föga rättvisande resultat av 1946 års pensionsreglering
skulle komma att bibehållas vid den nu föreslagna regleringen. Då
en rättelse av förhållandet synes påkallad, anser sig ämbetsverket böra föreslå,
att samtliga pensioner till f. d. beställningshavare å tvångsvis övergångsstat
omregleras till samma belopp som pensionen till f. d. beställningshavare
å aktiv stat oberoende av omfattningen av fullgjord tjänstgöring. För
f. d. beställningshavare å frivillig övergångsstat torde pensionen, såsom jämväl
föreslagits, alltjämt icke få överstiga lönen vid överföringen till övergångsstat,
beräknad med hänsyn till nuvarande levnadskostnadsindex.

Statskontoret har i anslutning till det i promemorian gjorda förslaget om
en procentuell förbättring med 10 procent av pensionsförmånerna för de
dyrtidshjälpsreglerade pensionerna ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke
jämväl någon förbättring borde tillerkännas de i samband med vägväsendets
förstatligande från vägdistrikten övertagna pensionärerna. Ämbetsverket fö
reslår för sin del, att sådana övertagna, av vägdistrikten pensionerade tjän
stemän och arbetare, å vilkas pensioner redan nu utgå rörliga tilläggsförmåner
i någon form, beredas en procentuell förbättring å 10 procent, och att
de, som nu ej åtnjuta några tilläggsförmåner, få komma i åtnjutande av dyrtidshjälp
med 25 procent. Även de pensioner, som av riksdagen beviljats f. d.
anställningshavare vid vägdistrikten och å vilka icke utgå några tilläggsförmåner,
böra enligt statskontorets mening skäligen uppräknas med 10 procent.

Under hänvisning till den i promemorian föreslagna procentuella förbättringen
å 10 procent av riksdagspensioner till tjänstemän och dessas efterlevande
har statskontoret uttalat, att ämbetsverket förutsatte, att en dylik
procentuell förbättring även skall tillkomma sådana familjepensioner, som
av Kungl. Maj:t på grund av bemyndigande vid 1930 års riksdag beviljas efterlevande
till f. d. arbetare i statens tjänst.

Vad angår omregleringen av riksdagspensioner till f. d. arbetare har statskontoret
anfört följande.

Omregleringen av riksdagspensioner till arbetare har föreslagits skola, i
likhet med vad som skedde vid 1946 års pensionsreglering, genomföras i an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 28o.

23

slutning till förbättringen av de enligt de s. k. summariska pensionsbestämmelsema
för arbetare utgående pensionerna. Statskontoret vill i detta sammanhang
framhålla, att 1946 års reglering i fråga om riksdagspensionerna
till arbetare i övervägande antalet fall icke medfört någon som helst förbättring,
vilket alltså inneburit att pensionsnivån här i allmänhet varit relativt
gynnsam vid jämförelse med pensioner enligt summariska pensionsbestämmelserna.
Det må härvid erinras att före tillkomsten av 1934 års arbetarpensionsbestämmelser
s. k. riksdagspensionering varit den reguljära pensioneringsformen
för arbetare i statens tjänst, därvid dessa pensioner i betydande
utsträckning omfattat sådana arbetare, som numera regelmässigt skulle blivit
underkastade arbetarpensionsreglementet. Bidragande till den relativt
gynnsamma pensionsnivån har även varit de jämförelsevis fördelaktiga pensioneringsgrunder,
som tillämpas vid riksdagspensioneringen, närmast därvid
ifrågakommen praxis att icke vidtaga en större nedsättning av pensionen än
med 10 procent på grund av att för vederbörande anställningshavare ej förekommit
någon avgift för pensioneringen.

En undersökning rörande tillämpningen av den nu förordade regleringen
å här berörda riksdagspensioner har givit vid handen, att någon förbättring
icke heller nu skulle ernås i vissa fall. En omreglering enligt promemorieförslaget
skulle vidare medföra mycket stora ojämnheter beträffande pensionerna
till f. d. arbetare vid armén och marinen. Pensionerna åt marinens arbetare
komme nämligen enligt förslaget att liksom skedde vid 1946 års reglering
regleras såsom författningsenliga arbetarpensioner. Med hänsyn till utfallet
av regleringen i dessa fall anser sig ämbetsverket böra föreslå enhetliga
bestämmelser beträffande förbättringen av samtliga arbetarpensioner, som
icke utgå enligt 1934 eller 1942 års arbetarpensionsreglementen. Statskontoret
vill därvid förorda, att en procentuell förbättring med 10 procent genomföres,
i likhet med vad som skulle komma att gälla riksdagspensionerna för
tjänstemän. En sådan procentuell förbättring bör alltså enligt ämbetsverkets
mening även tillämpas beträffande pensioner till f. d. daglönare vid marinen
och samtliga pensioner enligt kungörelsen nr 10/1926 ävensom beträffande
sådana pensioner enligt 1879 års reglemente för pensionering av flottans och
lotsverkets gemenskap, vilka ha karaktären av egentliga tjänstepensioner.
Övriga pensioner enligt sistnämnda reglemente, å vilka icke utgå några till
läggsförmåner och vilka närmast kunna betraktas såsom olycksfallslivränlor,
synas icke böra bliva föremål för eu förbättring.

Beträffande den förordade pensionsregleringens ikraftträdande har statskontoret
med hänsyn till omräkningsarbetets tidskrävande natur föreslagit,
alt omregleringen genomföres fr. o. m. den 1 januari 1948. Skulle det likväl
anses, att regleringen bör genomföras fr. o. m. samma tidpunkt som den all
männa löne- och pensionsregleringen. vore det för ämbetsverket ogörligt att i
omedelbar anslutning till nämnda tidpunkt hinna verkställa omräkningarna.

Vad angår förslaget till enhetliga utbetainingsbestämmelser bär statskontoret
endast ifrågasatt, huruvida icke åldersgränsen för rätt till familjepension
åt barn borde höjas till 19 år jämväl i de fall, där pensionen beviljats av riksdagen
eller av Kungl. Maj:t enligt 1930 års grunder.

Statens pensionsanstalt har icke framställt någon principiell erinran mot
den i departementspromemorian föreslagna pensionsregleringen.

Pensionsregleringen bör enligt pensionsanstaltens uppfattning omfatta pensioner,
som grundlagts i befattningar inom numera förstatligade verksam -

24

Rungl. Maj.ts proposition nr 283.

hetsområden samt uppskjutna livräntor till övertalig personal vid tvätt- och
reparationstjänsten inom försvarsväsendet. Däremot har pensionsanstalten
uttalat sig mot att regleringen skulle omfatta pensionerade befattningshavare
vid de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa. Pensionsanstalten
bär anfört.

Från statens pensionsanstalt utgå en del tjänste- och familjepensioner, som
grundlagts i befattningar inom verksamhetsområden, vilka numera äro statliga.
De befattningar, som här närmast avses, äro sådana vid småskoleseminarier,
dövstumskolor, skyddshem, distriktsveterinärväsendet, serafimerlasarettet
samt vägväsendet (vid en noggrannare undersökning kunna möjligen
ytterligare sådana befattningar påträffas). Förbättring av dessa pensioner har
tidigare föreslagits skola ske i enlighet med de grunder, som förordats i en
inom finansdepartementet upprättad, den 28 mars 1947 dagtecknad promemoria.
Med anledning av de i den nu remitterade promemorian framlagda
förslagen böra nämnda pensioner i stället omregleras i enlighet med principerna
i denna senare promemoria.

Pensionsregleringen föreslås skola omfatta, bland andra, vissa pensionerade
befattningshavare vid de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa.
Vid dessa befattningshavares inordnande i det statliga lönesystemet uppställdes
skärpta kompetenskrav, vilket föranledde införande av en bestämmelse
om att redan anställda befattningshavare i vissa fall först efter särskild, av
skolöverstyrelsen företagen prövning av kompetensen skulle komma in under
de nya avlöningsbestämmelserna. Med hänsyn till, bland annat, att en
allmän prövning av de pensionerade befattningshavarnas kompetens nu ej
gärna kan företagas, vill pensionsanstalten förorda, att reglering av pensionerna
till ifrågavarande befattningshavare i stället får ske enligt de mera summariska
grunderna i nyssnämnda promemoria av den 28 mars 1947.

När fråga uppkommer om inplacering i lönegrad av f. d. innehavare av
sådana befattningar, som numera äro hänförda till två eller flera lönegrader,
bör, enligt pensionsanstaltens uppfattning i likhet med vad som tillämpats
vid tidigare pensionsregleringar, den lägsta av dessa lönegrader väljas, där
icke särskilda skäl annat föranleda.

Ett genomförande av pensionsregleringen från och med den 1 juli 1947
skulle medföra betydande svårigheter. Pensionsanstalten har därför hemställt,
att den nu föreslagna pensionsregleringen får träda i kraft den 1 januari
1948.

Departementschefen.

Genom de åren 1943, 1944 och 1946 genomförda regleringarna av äldre och
nyare pensioner ha dessa förbättrats i sådan omfattning, att skillnaden i pensionsnivåerna
för dessa pensioner å ena sidan och de enligt 1941 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen utgående s. k. nyaste pensionerna
å andra sidan helt eller delvis utjämnats. Helt har utjämning skett beträffande
samtliga nyare pensioner under lönegrad A 13 och beträffande flertalet
äldre pensioner i dessa lägre lönelägen. Även där utjämningen endast skett
till viss del, har förhöjningen dock varit av sådan storlek, att den inneburit
en reell och beaktansvärd förhöjning av de utgående pensionsförmånerna.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Med anledning av den förestående löne- och pensionsregleringen den 1 juli
1947 för flertalet befattningshavare i statens tjänst samt för vissa anställningshavare
inom det kommunala undervisningsväsendet m. m. har utredning
verkställts inom finansdepartementet angående förutsättningarna för en omreglering
i anslutning härtill av samtliga nu utgående tjänste- och familjepensioner,
som grundats i anställningar inom verksamhetsområden, som beröras
av de nya löne- och pensionsregleringarna. I den departementspromemoria, i
vilken utredningsresultatet sammanfattats, har på anförda skäl förordats, att
samtliga utgående pensioner — äldre, nyare och nyaste — i princip omregleras
till de belopp, som skulle utgå med tillämpning av de från och med den 1
juli 1947 gällande pensionsgrunderna. Beträffande vissa pensionstagargrupper
föreslås i promemorian, antingen att de icke skola omfattas av regleringen
eller att pensionsförbättringen skall ske enligt särskilda grunder.

Det i promemorian framlagda förslaget om reglering i princip av samtliga
pensioner till nivån för de blivande pensionerna har tillstyrkts av de hörda
remissmyndigheterna. .lag finner mig även för egen del med understrykande
av den i promemorian intagna motiveringen böra biträda förslaget. I enlighet
härmed får jag förorda, att de till regleringen i denna del ifrågakommande
pensionerna omregleras med beaktande av de nya pensionsunderlag, som
skola tillämpas från och med den 1 juli 1947, samt att tjänstepensionerna
efter det pensionstagarna uppnått 67 års ålder —- dock tidigast sedan nya
folkpensioneringsbestämmelsema den 1 januari 1948 trätt i kraft — nedsättas
med belopp, svarande mot en folkpension av ett till 792 kronor för
ar jämkat belopp.

Beträffande pensionsregieringens omfattning anser jag i likhet med statskontoret
och statens pensionsanstalt, att omreglering hör ske även av pensioner,
som utbetalas av statens pensionsanstalt och som grundats i befattning
inom numera förstatligat verksamhetsområde, ävensom av uppskjutna livräntor
vilka avlöst enligt kungl. brev den 30 november 1945 utgående ersättningar
till viss övertalig personal vid tvätt- och reparationstjänsten vid försvarsväsendet.

Statens pensionsanstalt har för sin del ansett, att pensionerna till f. d. anställningshavare
vid de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa icke
borde omregleras enligt de i promemorian förordade grunderna. Såsom motiv
för sitt ställningstagande har pensionsanstalten hänvisat till de skärpta kompetenskrav
för inordnande under de nya avlöningsbestämmelserna som numera
uppställts. Löne- och pensionsregleringen för ifrågavarande anställningshavare
skedde i samband med en genomgripande omorganisation av sinnesslöskoleväsendet,
vid vilken såsom pensionsanstalten erinrat kompetenskraven
avsevärt skärptes. En höjning av utgående pensioner till nivå, som svarar
mot de nuvarande anställningshavarnas löneställning, skulle på grund härav
i ett stort antal fall medföra uppenbara orimligheter. Jag får på grund härav
förorda, att dessa pensioner, på sätt pensionsanstalten föreslagit, allenast
förbättras enligt grunderna i proposition denna dag angående reglering av

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

vissa från statens pensionsanstalt utgående tjänste- och familjepensioner
samt av vissa från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner.

Vad härefter angår frågan om den lönegrad efter vilken omreglerad pension
skall bestämmas ansluter jag mig i huvudsak till vad i promemorian anförts
härutinnan. Enligt min mening böra dock pensionerna till extra ordinarie
tjänstemän och arbetare omregleras efter de underlag, som från och
med den 1 juli 1947 komma att bliva gällande för dessa anställningshavargrupper.

Enligt promemorian skall lönegraden i princip bestämmas med beaktande
av det pensionsunderlag, som tillämpades för befattningshavaren vid hans avgång
från tjänsten, eller, där vid avgången icke funnits ett efter reglerad lön
bestämt pensionsunderlag, det pensionsunderlag av sådant slag, som efter
senare lönereglering ursprungligen tillämpats. Det torde, såsom i promemorian
angivits, för reglering av vissa pensioner bliva erforderligt, att Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl. Maj ds bemyndigande, vederbörande myndighet fastställer
den pensionsbestämmande lönegraden. Fastställandet av lönegraden
bör härvid ske med beaktande av de allmänna principerna härför, sådana
dessa angivits i departementspromemorian. För förtidsavgången pensionstagare
synes möjlighet böra hållas öppen att beräkna pensionen efter det
högre underlag, som kan gälla för befattningen efter den 1 juli 1947, där
avgången avsett att bereda tillfälle att anlita vederbörande för andra uppdrag
i statens tjänst.

Där befattningar numera äro hänförda till två eller flera lönegrader bör,
såsom statens pensionsanstalt framhållit, den lägsta av dessa lönegrader väljas
såsom pensionsbestämmande lönegrad, där icke särskilda skäl annat föranleda.

Beträffande de till f. d. beställningshavare å övergångsstat utgående pensionerna
har statskontoret föreslagit, att dessa omräknas till samma belopp,
som skola gälla för beställningshavare på aktiv stat, med den begränsningen
dock att pension till f. d. beställningshavare på frivillig övergångsstat icke må
överstiga lönen vid överföringen till övergångsstat, beräknad med hänsyn
till nuvarande levnadskostnadsindex. Statskontorets förslag innebär jämfört
med promemorieförslaget en viss förbättring av de lägsta pensionerna. På av
statskontoret anförda skäl finner jag mig kunna biträda ämbetsverkets förslag.

I promemorian har förordats, att de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna förbättras
med belopp svarande mot 10 procent av pensionernas grundbelopp.
Statskontoret har i anslutning härtill föreslagit, att sådana övertagna, av
vägdistriktet pensionerade tjänstemän och arbetare, å vilkas pensioner redan
nu utgå rörliga tilläggsförmåner i någon form, erhålla en procentuell förbättring
å 10 procent, att de, som nu ej åtnjuta några tilläggsförmåner, få
komma i åtnjutande av dyrtidslijälp med 25 procent samt att av riksdagen
beviljade pensioner åt f. d. anställningshavare vid vägdistrikten, å vilka icke
utgå några tilläggsförmåner, uppräknas med 10 procent. Statskontorets förslag
i denna del finner jag mig kunna tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

27

Såsom statskontoret framhållit böra pensioner, som på grund av bemyndigande
av 1930 års riksdag beviljats efterlevande till f. d. arbetare i statens
tjänst, omregleras enligt de för riksdagspensioner eljest förordade grunderna.

Beträffande omregleringen av riksdagspensioner till arbetare har i promemorian
förutsatts, att denna, i likhet med vad som skedde vid 1946 års pensionsreglering,
genomföres i anslutning till förbättringen av de s. k. summariska
pensionerna. Såsom statskontoret framhållit skulle en dylik reglering
dock i en hel del fall icke medföra någon förbättring på grund av de jämförelsevis
fördelaktiga pensionsgrunder, som tillämpats vid riksdagspensioneringen.
I anledning härav får jag i anslutning till statskontorets förslag tillstyrka,
att — liksom för tjänstemännen — en procentuell förbättring med 10
procent genomföres. Jag får jämväl biträda statskontorets förslag angående
procentuell förbättring även av pensioner till f. d. daglönare vid marinen och
pensioner enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension
och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén
och marinen ävensom av pensioner enligt 1879 års reglemente för pensionering
av flottans och lotsverkets gemenskap.

Vad i departementspromemorian i övrigt anförts angående pension sregleringens
omfattning och sättet för dess genomförande har icke föranlett någon
erinran från min sida. Den för vissa fall förordade tekniska uppräkningen
ävensom de framlagda förslagen till enhetliga utbetalningsbestämmelser m. m.
finner jag mig även kunna tillstyrka.

I vilken omfattning förslaget i här angivna delar skall genomföras beträffande
riksdagspensioner och andra icke reglementsbestämda pensioner torde
få bestämmas av Kungl. Maj:t med beaktande av konsekvenserna beträffande
varje pensionstagargrupp. Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att
efter riksdagens prövning av förslagets huvudgrunder meddela erforderliga
bestämmelser angående pensionsförbättringens genomförande och därvid besluta
om de jämkningar beträffande pensionsförbättringens omfattning och
storlek för vissa pensionstagare eller grupper av pensionstagare, som kunna
finnas påkallade och förenliga med berörda huvudgrunder. Jämväl i fråga om
den tekniska uppräkningen torde Kungl. Maj:t böra erhålla riksdagens be
myndigande att vidtaga erforderliga författningsändringar och de åtgärder i
övrigt, som kunna befinnas erforderliga.

T promemorian har föreslagits, att den förordade pensionsregleringen skall
genomföras i samband med att de nya löne- och pensionsbestämmelsema säl
tas i kraft, eller alltså den 1 juli 1947. De hörda remissmyndigheterna ha uttalat,
att omregleringen med hänsyn till omräkningsarbetets tidskrävande no -tur bör genomföras först från och med den 1 januari 1948. Med hänsyn till
önskvärdheten av samtidighet i fråga om de nu förestående löne- och pensionsregleringama
finner jag mig icke kunna biträda de av remissmyndigheterna
framförda yrkandena. Jag förordar alltså, att regleringen träder i kraft redan
den l juli 1947. Då genomförandet av denna omfattande pensionsreglcring
emellertid för vissa av de pensionsutbetalande myndigheterna torde tarva
längre tids förberedelser — regleringen måste sålunda genomföras vid sidan

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

av det ordinarie arbetet av den redan förut särskilt genom bestyret med källskatten
hårt pressade personalen — finner jag mig emellertid böra framhålla,
att omräkningen till de nya högre beloppen i sin helhet icke torde kunna ha
medhunnits förrän omkring den 1 januari 1948.

Kostnadsberäkningar in. m.

Kostnaderna för den i det föregående förordade regleringen av äldre, nyare
och nyaste tjänste- och familjepensioner ha beräknats till 39 milj. kronor.
Av detta belopp hänföra sig 30 milj. kronor till regleringen av tjänstepensionerna
och 9 milj. kronor till regleringen av familjepensionerna. Den ungefärliga
fördelningen av kostnaderna framgår av följande sammanställning, i vilken
jämväl antalet pensionstagare angives.

Tjänstepensioner
Antal Kostnad,

pens.-tagare kronor

Statliga pensionsväsendet (utom

affärsdrivande verken)...... 11 800 11 300 000

Affärsdrivande verken........ 17 900 13 300 000

Statsunderstödda pensionsväsen -

det........................ 8 300 5 400 000

Totalt....................... 38 000 30 000 000

Familjepensioner

Antal

pens.-tagare

7 000
7 400

3 000
17 400

Kostnad,

kronor

3 800 000
3 300 000

1 900 000
9 000 000

Avvecklingen av kostnadsökningen kommer att ske relativt snabbt. Detta
sammanhänger till viss del med pensionärsavgången till följd av dödsfall
men är framför allt beroende av den minskning av pensionsbeloppen, som
sammanhänger med att tjänstepensionärerna uppnå 67 års ålder och tjänstepensionerna
därvid minskas med på visst sätt mot folkpensionerna svarande
belopp. Kostnadsminskningen enbart av sistnämnda anledning kan efter fem
års tillämpning beräknas uppgå till omkring 9 milj. kronor för år.

I årets statsverksproposition ha under tolfte huvudtiteln uppförts särskilda,
beräknade anslag, av vilka de med den nu förordade regleringen sammanhängande
kostnaderna skulle bestridas. Sålunda ha uppförts under A.
Statliga pensionsväsendet ett beräknat förslagsanslag av 17 000 000 kronor
till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statliga pensionsväsendet
m. in. och under B. Statsunderstödda pensionsväsendet ett beräknat förslagsanslag
av 21 000 000 kronor till Reglering av tjänste- och familjepensioner
vid det statsunderstödda pensionsväsendet m. m. Av anslagen skulle
bestridas förutom förevarande regleringskostnader jämväl kristillägg och —
beträffande det under B. uppförda anslaget — vissa kostnader för tidigare
pensionsregleringar samt dyrtidstillägg ävensom regleringskostnader, som
sammanhänga med den i annat sammanhang förordade allmänna regleringen
av pensioner, som utgå från statens pensionsanstalt. Kostnaderna för de
nya regleringarna ingå i de i statsverkspropositionen beräknade beloppen
med 7 600 000 kronor under anslaget för det statliga pensionsväsendet och
med 7 800 000 kronor under anslaget för det statsunderstödda pensionsväsendet.
Kostnaderna för den allmänna regleringen av pensioner, som utgå

Kungl. Maj ds proposition nr 283.

29

från statens pensionsanstalt, ha beräknats till 3 500 000 kronor. Utöver de i
statsverkspropositionen under tolfte huvudtiteln beräknade beloppen torde
för genomförandet av den förordade regleringen böra äskas

under anslaget till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statliga
pensionsväsendet m. m. (11 300 000 + 3 800 000 — 7 600 000 =)
7 500 000 kronor samt

under anslaget till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statsunderstödda
pensionsväsendet m. m. (5 400 000 + 1 900 000 + 3 500 000 —
7 800 000 =) 3 000 000 kronor.

I statsverkspropositionen har vidare under fjortonde huvudtiteln upptagits
förslagsanslag till pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. med 103 000
kronor, till pensioner åt efterlevande till befattningshavare med 30 000 kronor
och till kristillägg med 18 000 kronor, allt beräknade belopp. För genomförande
av pensionsregleringen vid riksdagen och dess verk torde under
förstnämnda båda anslag böra äskas 140 000 respektive 40 000 kronor, medan
anslaget till kristillägg bör bortfalla.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående förordats meddela bestämmelser
angående omreglering av vissa tjänste- och familjepensioner
m. m.,

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag
anvisa

under tolfte huvudtiteln:

till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statliga
pensionsväsendet m. m...........kronor 24 500 000;

till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statsunderstödda
pensionsväsendet m. m.....kronor 24 000 000;

under fjortonde huvudtiteln:

till Pensioner åt f. d. befattningshavare

m. fl.................................kronor 140 000;

till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
............................ kronor 40 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.