Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

1

Nr 282.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen m. m.; given
Stockholms slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till

1) 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

2) 1947 års allmänna familjepensionsreglemente,

3) 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan,

4) 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan,

5) 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

6) 1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

7) 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt

8) 1947 års familjepensionsreglemente för arbetare,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

liihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga
tillämpning å följande tjänstemän, å vilka statens allmänna avlöningsreglemente
eller avlöningsreglementet för militära beställningshavare äger tilllämpning,
nämligen:

a) innehavare av tjänst, vars lönegrad har någon av beteckningarna Ca,
Cb, Ce, Co, Cp, Cq, Cs, Ma, Me, Mo, Mp, Coa och Cob; ävensom

b) chefen för försäkringsinspektionen samt innehavare av sådan tjänst vid
bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, vars lönegrad har
beteckningen Cr.

2 mom. Kungl. Maj:t äger där särskilda skäl därtill äro besluta, att reglementets
bestämmelser, i vad de avse tjänstemän som omförmälas i 10 §,
skola lända till efterrättelse jämväl för innehavare av icke-ordinarie statlig
anställning, vilken icke avses i 1 mom.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om
tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga
delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvaret.

Vad i reglementet sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat
framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj :t
och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk,
vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats
av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av
förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot
svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt
enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §■

Från reglementets tillämpning är, där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar,
undantagen tjänsteman, vilken vid statens övertagande helt eller delvis
av enskilt företag eller i samband med dylikt företags nedläggande övergått
till befattning, som avses i reglementet.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 §•

1 mom. Avgår justitieråd eller regeringsråd från sin tjänst för tillträdande
av annan med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad tjänst än som i
21 § avses, av statsrådsämbete eller av annan befattning i statens tjänst, som
icke är förenad med pensionsrätt enligt detta reglemente, eller för fullgörande
av något av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, för vilket ersättning av
statsmedel utgår, skall, så länge han i oavbruten följd innehar sådan befattning
eller sådant uppdrag, i pensionshänseende så anses, som om han
alltjämt kvarstode i justitieråds- eller regeringsrådsämbetet. I fråga om avgång
från tjänst, som ej är att hänföra till domarämbete, skall dock härvid
gälla vad för den innehavda tjänsten är stadgat.

2 mom. Försättes ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman i disponibilitet,
skall, därest han åtnjuter exspektansarvode eller annan eljest
med rätt till pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande
tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda
ordinarie tjänsten, i pensionshänseende så anses, som om han alltjämt kvarstode
i nämnda tjänst.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande
annan tjänsteman, som försättes i disponibilitet mot åtnjutande av
disponibilitetsarvode.

3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta reglemente skall avlöning,
ersättning av statsmedel, exspektansarvode eller disponibilitetsarvode
åt tjänsteman, som avses i denna paragraf, betraktas som lön.

4 §■

Tjänsteman, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter avgång
från tjänsten berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt
enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte
de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas av
Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om ordinarie tjänstemans
skyldighet att avgå från tjänsten m. m.

5 §•

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller
tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 6 § 4 mom., It § 2 mom. och 22 § 1 mom. av Kungl.
Maj:t; samt

b) i andra fall beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande
verks styrelse och beträffande annan tjänsteman av statskontoret.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas
av den här ovan under b) omförmälda myndigheten.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå in. m.

6 §•

1 mom. Ordinarie innehavare av domarämbete, med undantag av vattenrättsingenjör,
är skyldig att avgå från tjänsten, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med två år överstiger hans ålder vid pensionsålderns
inträde, eller ock under tillhopa sex månader efter pensionsålderns
inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande
av offentligt uppdrag;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) oavbrutet under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet av
annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag samt befinnes till
följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller
till följd av nedsatt arbetsförmåga för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst.

2 mom. Annan ordinarie tjänsteman än i 1 mom. avses är skyldig att avgå
från tjänsten, därest han

a) i fråga om tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,
uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, den myndighet,
som äger pröva frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av
pension, anledning antaga att tjänstemannen kan tjänstgöra i sådan annan
befattning till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,
huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj:ts prövning
eller, där prövningen av nämnda fråga enligt Kungl. Maj:ts beslut
ankommer på myndigheten, av denna upptagas till avgörande.

Vad i detta moment stadgats skall icke föranleda inskränkning i den vidsträcktare
avgångsskyldighet, som på grund av beslut av Kungl. Maj:t och
riksdagen må vara för viss tjänsteman gällande.

3 mom. I fråga om i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt
eller konstitutorial, må den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda,
då synnerliga skäl därtill äro, medgiva tjänstemannen anstånd med
avsked efter pensionsålderns inträde, så länge han är fullt tjänstduglig, dock
icke längre tid än sammanlagt ett år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

5

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t beträffande
tjänsteman, varom förmäles i nästföregående stycke, medgiva anstånd
med avsked längre tid efter pensionsålderns inträde än där sägs, dock icke i
något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

A mom. Befinnes i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt
eller konstitutorial, urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra
sina tjänslåligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 2 mom.
första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för tjänstemaimen högst fem år
återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från
tjänsten och entlediga honom.

Tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande,
varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen
förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t jämväl i annat fall än

1 nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare må ej bibehållas i sin befattning,
därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns
inträde, Kungl. Maj:t dock obetaget att, då särskilda omständigheter
därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare
sammanlagt högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i

2 mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

7 §•

1 mom. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst fullmakt eller
konstitutorial, så ock för icke-ordinarie befattningar med undantag av befattningarna
såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
inträder pensionsåldern vid den tid, som nedan i denna paragraf
angives.

Har ordinarie tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttats till tjänst,
för vilken gäller annan pensionsålder, skall dock den nya pensionsåldern
icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd
tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

2 mom. För följande befattningar inträder pensionsåldern vid den i 4
mom. angivna tid efter det befattningshavaren uppnått nedan angivna levnadsålder: -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

A. Ordinarie befattningar.

L önegradsbeteckning

Lönegrads-

nummer

Levnadsår

Ca ........................

i

1—16

60

i

17—37

65

Co........................

1—24

65

3

55

4, 5

50

6

60

Ma........................

7

8

50

60

9

50

10, 11

55

12

60

Mo........................

1—24

65

Coa ......................

1

63

Cob ......................

1

63

B. Extra ordinarie befattningar.

Lönegradsbeteckning

Lönegrads-

nummer

Levnadsår

Ce ........................

r i—i6

60

| 17—37

65

Cs ........................

1—24

65

Me........................

1, 2, 4

50

För här avsedd tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,
som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning,
inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter
det tjänstemannen uppnått den levnadsålder, som här ovan upptages för den
lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller, vad angår
innehavare av tjänst, vars lönegrad har beteckningen Cr, vid den i 4 mom.
angivna tid efter det befattningshavaren uppnått 65 års ålder.

Utan hinder av vad under A här ovan sägs skall för vissa ordinarie befattningar
gälla den särskilda pensionsålder, som bestämmes av Kungl. Maj:t
med stöd av riksdagens beslut.

För ovan avsedda icke-ordinarie befattningar äger Kungl. Maj:t, med avvikelse
från vad i detta moment i övrigt stadgats, fastställa särskild pensionsålder.

3 mom. För icke-ordinarie anställning, vilken avses i 1 § 2 mom., inträder
pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det anställningshavaren
uppnått den levnadsålder, som av Kungl. Maj:t fastställts.

4 inom. För innehavare av militär eller civilmilitär beställning vid försvaret
inträder pensionsåldern, där den i 2 mom. avsedda levnadsåldern uppnås
under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången av mars månad, men
eljest vid utgången av september månad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

7

För övriga befattningar inträder pensionsåldern, där ej annat följer av i
reglementet meddelade särskilda bestämmelser, vid utgången av den kalendermånad,
under vilken den i 2 mom. avsedda levnadsåldern uppnås.

8 §■

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av
befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som är
förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän lag
är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning
jämväl där tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående
stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i
befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles
i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

9 §•

1 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande,
samt innehavare av befattning såsom chef för bank- och fondinspektionen
eller sparbanksinspektionen skall frågan om tjänstemannens rätt att
komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, avgöras
i sammanhang med beslut om förordnandes upphörande, så ock då meddelat
förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande.

2 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt
eller konstitutorial, samt annan icke-ordinarie befattningshavare än i 1 mom.
sägs må beslut om avsked eller entledigande icke meddelas utan att frågan
om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan
fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet
avgöres. Vad nu sagts har dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen.

Underlåter tjänsteman, som i nästföregående stycke avses, att söka avsked
eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande
förhållande föreligger, som enligt 6 § 1, 2 eller 5 mom. bör föranleda hans
avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan
om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att,
därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga tjänstemannen eller göra
hemställan om hans entledigande.

3 mom. I fall, varom förmäles i 6 § 4 mom., må beslut om entledigande
icke meddelas utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att inkomma med yttrande
i ärendet.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å dels ordinarie tjänstemän,
som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, dels ock icke-ordinarie
befattningshavare med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen
samt sparbanksinspektionen.

11 §•

1 mom. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension
tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första
stycket, i detta kapitel avsedd tjänsteman,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,
och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension); b)

i fall som avses i 6 § 1 mom. b), 6 § 2 mom. första stycket b) eller
6 § 5 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 6 § 1 mom. c), 6 § 2 mom. första stycket c) eller
6 § 5 mom. första stycket c), så ock där tjänsteman med tillämpning av
bestämmelserna i 6 § 4 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att tjänsteman icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension,
därest han i den ordning, varom i 6 § 2 mom. andra stycket förmäles,
prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande
innehar icke-ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade
med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande
av tjänstepension vid avgång allenast från den icke-ordinarie befattningen
och ej heller vid samtidig avgång från båda tjänsterna bekomma mer än
en pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde
frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att
därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången
finnes icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning
tillika

a) beträffande innehavare av beställning vid försvaret, för vilken pensionsåldern
vid den i 7 § 4 mom. angivna tid inträder efter det beställningshavaren
uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, att han innehar minst
20 respektive 25 tjänstår; samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

9

b) beträffande annan tjänsteman, att han innehar minst det antal tjänstår,
som erfordras för erhållande av hel pension.

Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skola
tjänståren beräknas utan iakttagande av föreskrifterna i 15 § 1 mom. andra
och tredje styckena eller de motsvarande föreskrifter, som må gälla på grund
av stadgandet i 15 § 2 mom.

Genom fullmakt tillsatt tjänsteman, som är innehavare av förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen, må ock av Kungl. Maj:t kunna medgivas rätt
att komma i åtnjutande av förtidspension, därest tjänstemannen entledigas
utan att han själv därom uttryckt önskan och utan att på grund av i detta
reglemente meddelade bestämmelser skyldighet att avgå från tjänsten föreligger.

3 mom. Har tjänsteman genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd
till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning i statens tjänst
eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller
bär han genom lagakraftägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd
tjänst av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt
2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande tjänsteman beslut, som i nästföregående stycke avses,
meddelats men ej vunnit laga kraft, eller tjänsteman hålles häktad för brott,
vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning,
till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller tjänsteman av polismyndighet
kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om tjänstemannens
rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning,
så länge sådant förhållande föreligger.

12 §.

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång
från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit
efter pensionstagarens frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till
mistning på viss tid av innehavd tjänst, icke må åtnjuta pension för tjänsten
före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare
sådant beslut föreligger, som i 11 § 3 mom. första stycket avses, pensionen
skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under
vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden
efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800
kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 282.

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en
tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,
må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de
närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala
återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

13 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,
där ej annat föranledes av stadgandena i 2—4 mom. här nedan, dels
av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 14 § skall för
tjänstemannen tillämpas, dels ock av den tid tjänstemannen enligt 15 § äger
tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas
i 16—19 §§.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,
tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom
förmäles i 16 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den
som omedelbart före ändringen innehade tjänsten likväl icke understiga det
belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och,
i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den tid,
varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie
tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan
tjänst.

3 mom. Har tjänsteman tidigare innehaft med tjänstepensionsrätt förenad
ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid, eller befattning
av det slag, som i 21 § c) detta reglemente avses, och åtnjuter han icke
tjänstepension för nämnda befattning, skall ■—- såframt tjänstemannen innehaft
befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande av
tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen skett på hans
egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens tjänst
— vid bestämmande av tjänstepensionens grundbelopp iakttagas, att detsamma
icke må understiga grundbeloppet av tjänstepension för den tidigare
innehavda tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde
vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där tjänsteman tidigare
innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i 21 § b), under tid,
för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas, eller annan

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

11

med tjänstepensionsrätt förenad befattning vid inträdet av för densamma
stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjuter tjänstepension för
den tidigare innehavda befattningen.

A mom. Där tjänsteman, som samtidigt avgår från ordinarie tjänst och sådan
icke-ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande
av den ordinarie tjänstens utövande, på grund av bestämmelsen i 11 § 1
mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension, skall
dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna
beräknade grundbeloppen.

Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från icke-ordinarie med
tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka innehavas
med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp
sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för tjänsterna.
Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.

5 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt
delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

14 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension
för tiden intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67 års
ålder tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 eller 3 mom.
gäller för den befattning från vilken avgången sker, samt för tiden därefter
det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget
med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar
om lägre avdrag.

Har den tjänst, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare
tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om tjänsteman som
avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive
förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som
motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta begynnelserespektive
slutunderlag, vilka må hava varit för tjänstemannen gällande under
vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd,
med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

2 mom. För befattning, som är hänförd till viss lönegrad, utgör begynnelseunderlaget,
där ej annat nedan sägs, det belopp, som här nedan angives
för den löneklass lönegraden omfattar eller, om lönegraden omfattar
flera löneklasser, för slutlöneklassen inom lönegraden.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Löne-

plan

nr

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

1

4

2 520

17

4 476

30

8 772

5

2 640

18

4 644

31

9 168

6

2 772

19

4 860

32

9 564

7

2 904

20

5112

33

9 912

8

3 048

21

5 412

34

10 248

9

3 204

22

5 712

35

10 584

10

3 372

23

6 024

36

10 920

11

3 528

24

6 360

37

11 256

12

3 696

25

6 744

38

11 592

13

3 852

26

7 128

39

11 928

14

4 008

27

7 536

40

12 264

15

4 152

28

7 944

16

4 308

29

8 364

2

1 .

7 548

9

10 764

17

13 212

2

7 944

10

11 160

18

13 512

3

8 340

11

11556

19

13 812

4

8 736

12

11 964

20

14 412

5

9 144

13

12 312

21

14 412

6

9 552

14

12 516

22

14 412

7

9 960

15

12 708

23

14 412

8

10 356

16

12 912

24

14 412

3

4

9 912

4

4

7 536

Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla,

a) att för befattning, för vilken gäller en pensionsålder av 50 år, såsom
begynnelseunderlag skall tillämpas det för respektive slutlöneklass angivna
beloppet minskat med 108 kronor i löneklass 4—15, 120 kronor i löneklass
16—19, 168 kronor i löneklass 20—23, 192 kronor i löneklass 24—28 samt
204 kronor i löneklass 29—40, dock att sådan minskning av underlaget icke
skall äga rum i fråga om pensionstagare, som från pensionsavgången intill
fyllda 60 år i en följd eller i sådan omfattning, som av Kungl. Maj:t prövats
därmed likvärdig, varit innehavare av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning
vid försvaret; samt

b) att för sådan tjänst vid bank- och fondinspektionen, vilken tillhör lönegraden
Cr 9, begynnelseunderlaget utgör 10 920 kronor.

3 mom. 1 fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger
Kungl. Maj:t antingen bestämma den löneklass befattningen med avseende
å tjänstepensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt
tjänstepensionsunderlag.

15 §.

1 mom. Såsom tjänstår må, i den mån ej annat följer av vad i 4 mom.
andra stycket sägs, tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under
vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

13

tjänsteman av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller
militärtjänstgöring vidkänts C-avdrag å lönen eller, i fråga om den som icke
åtnjuter avlöning enligt statens allmänna avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet
för militära beställningshavare, eljest avstått samtliga kontanta
avlöningsförmåner.

Tid, under vilken icke-ordinarie tjänsteman haft avkortad tjänstgöring,
skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom i
nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot
avkortningen i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet
i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder tjänsteman varit
underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente
innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med
därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt,
vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser
med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit
senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt
föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och
i vad mån tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller
utom statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning
ej må ske enligt vad ovan i denna paragraf eller eljest är stadgat.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att
tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts
skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning
beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden
för samtidigt innehav av befattningarna. Sker avgång samtidigt från mer
än en med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning,
skall vad sålunda stadgats lända till efterrättelse med avseende å tjänstårsberäkning
för varje särskild avgångstjänst.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats
gäller, att av tid varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat må
vid bestämmande av pensionsförmån enligt detta reglemente tillgodoräknas
allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t
annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

16 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan
tjänsteman räkna minst 30 eller — i fråga om ordinarie befattning, beträffande
vilken Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrift
därom, eller icke-ordinarie befattning, som av Kungl. Maj:t förklarats vara

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

i pensionshänseende likställd med dylik ordinarie befattning — minst 25
tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med begynnelserespektive
slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad
pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive slutunderlaget
minskat med 1j 120 eller, där för hel pension erfordras allenast 25 tjänstår,
med 1lioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
30 respektive 25.

17 §•

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällande
begynnelse- respektive slutunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie
tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i
samma omfattning, som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande
tjänsteman, som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet
bestämmas enligt de i 16 § angivna grunderna.

18 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 16 § angivna grunderna.
Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive
slutunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad
tjänstgöringstid, av nämnda underlag reducerat i samma omfattning,
som vid avgången gällt i fråga om lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom
överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit
tjänstemannen, därest han under oförändrade förhållanden kunnat
kvarstå i sin befattning till pensionsålderns inträde.

19 §.

1 mom. Grundbeloppet av förtidspension, varom förmäles i 11 § 2 mom.
första stycket, bestämmes enligt de i 16 § angivna grunderna men skall för
tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara
minskat med ‘/iso eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, V150 för
varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått
till nämnda tidpunkt.

2 mom. Grundbeloppet av förtidspension, som avses i 11 § 2 mom. tredje
stycket, bestämmes enligt de grunder, som i 22 § 3 mom. första och andra
styckena stadgas beträffande förordnandepension.

Rörligt tillägg.

20 §.

1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension
enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,
som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens
löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

Kungi. Maj:ts proposition nr 282. 15

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed
pension utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed
grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,
som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

21 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad
anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt
sparbanksinspektionen.

22 §.

/ mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för viss
tid, äger rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattar avgång
ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension (förordnandepension),

a) därest tjänsten av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd;

b) i fall som avses i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c) eller i 6 § 4 mom.
andra stycket;

c) därest — utan att sådant fall är för handen som avses under a) eller b)
här ovan — förordnandet utlöper och av annan anledning än av tjänstemannen
därom uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande;
samt

d) därest, i fråga om tjänsteman som är innehavare av förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen, tjänstemannen entledigas på grund av stadgandet
i sistnämnda lagrum.

Innehavare av befattning såsom chef för försäkringsinspektionen, bankoch
fondinspektionen eller sparbanksinspektionen äger rätt att vid avgång
från befattningen, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i
åtnjutande av förordnandepension, därest sådant fall föreligger, som avses
under a) här ovan eller i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c) respektive 6 §
5 mom. första stycket b) eller c), så ock eljest därest förordnandet upphäves
utan att tjänstemannen därom uttryckt önskan.

I denna paragraf avsedd tjänsteman, vars förordnande efter det han uppnått
en levnadsålder av 60 år på grund av därom av honom uttryckt önskan
upphäves innan tjänsten av honom innehafts 12 år i oavbruten följd, må
kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma i åtnjutande av förord -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nandepension, därest avgången finnes icke vara stridande mot statens intressen
och under förutsättning tillika

a) att han samtidigt med f rånträ dande av anställning, som avses i 10 §,
tillträdde och därefter i oavbruten följd innehaft befattning av det slag,
varom i denna paragraf är fråga; samt

b) att han vid frånträdandet av nämnda anställning kunde tillgodoräkna
sig så stort antal tjänslår att detta utökat med den tid han innehaft befattning
av det slag, varom i denna paragraf är fråga, uppgår till minst 30 år.

Bestämmelserna i nästföregående stycke skola äga tillämpning även i fall,
då förnyat förordnande icke meddelas på grund av att tjänstemannen därom
uttryckt önskan.

Jämväl i annat fall än ovan sagts äger tjänsteman, vilken samtidigt med
frånträdande av tidigare innehavd, med rätt till förordnandepension förenad
befattning tillträtt och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan befattning,
vid avgång rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,
under förutsättning att han skulle hava varit berättigad till dylik pension
för den tidigare befattningen, om han kvarstått i denna intill tiden för
avgången.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment likställes med ur statens
tjänst avgången befattningshavare den, som efter avgång från befattning,
vilken avses i denna paragraf, kvarstår i statens tjänst såsom innehavare
av befattning, vilken icke är förenad med tjänstepensionsrätt.

Vad i It § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om
pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av förordnandepension gäller vad nedan
i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga
motsvarande tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen,
som nedan under b) sägs, ävensom där avgången är föranledd av olycksfall
i tjänsten, det för befattningen gällande begynnelse- respektive slutunderlaget
(grundbelopp av hel pension);

b) där tjänsteman, som innehaft tjänsten minst 12 men icke 18 år och ej
uppnått en levnadsålder av 55 år, på grund av därom av honom uttryckt
önskan får förordnandet upphävt eller vid utlöpande av förordnandet icke
får detsamma förnyat, begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med en
sjättedel för varje påbörjat antal av fem år, varmed levnadsåldern vid avgången
understiger 55 år, dock med högst tre sjättedelar (grundbelopp av
avkortad pension vid frivillig avgång);

c) eljest begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med Vieo för varje
full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst
24/igo (grundbelopp av avkortad pension).

I fråga om den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med tjänste -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

17

pensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej må
understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen
intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna
gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan
underlagen för de båda befattningarna. Dylik ökning må dock äga rum endast
om tjänstepensionsunderlaget för den tjänst, från vilken avgång sker,
är större än underlaget för den tidigare innehavda tjänsten.

Där pensionsrätten är grundad på föreskriften i 1 mom. femte stycket,
skall grundbeloppet, oavsett ovan meddelade bestämmelser, beräknas som
om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i den tidigare befattning,
som i nämnda författningsrum avses.

Vad i 13 § 2 mom. första stycket samt 13 § 3 och 5 mom. stadgas skall i
tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt
bestämmelserna i denna paragraf.

■i mom. Såsom tjänstepensionsunderlag för rektorsbefattningar med lönegradsbeteckningen
Cb skall vid bestämmandet av tjänstepension för tiden
intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder tillämpas
det belopp (begynnelseunderlag), som framgår av nedanstående tabell, samt
för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning
av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt
fall förordnar om lägre avdrag.

Lönegrads-

beteckning

Lönegrads-

nummer

Begynnelse-

underlag

kronor

Lönegrads-

nummer

Begynnelse-

underlag

kronor

Cb

5

9 168

10

9 912

6

9 564

11

10 920

7

9 912

12

10 920

8

9 912

13

10 920

9

9 912

14

10 920

För befattning såsom rektor vid dövstumskola skall oavsett vilken lönegrad
befattningen tillhör tillämpas det begynnelse- respektive slutunderlag, som
gäller för rektorsbefattning hänförlig till lönegraden Cb 6.

För övriga i denna paragraf avsedda befattningar skola i fråga om tjänstepensionsunderlag
gälla föreskrifterna i 14 § 1 mom. första stycket samt
2 mom. första stycket.

23 §.

7 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad
anställningstid, är vid avgång från tjänsten, som tillika innefattar
avgång ur statens tjänst,

a) därest han innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma
längst må meddelas, så ock i fall, som avses i 6 § 4 mom. andra
liihang till riksdagens protokoll 1947. I sand. Nr 282.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

stycket, försäkrad till erhållande av tjänstepension från och med månaden
näst efter den, under vilken han fyller 65 år (uppskjuten pension); samt

b) i fall, som avses i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c), berättigad att
komma i åtnjutande av tjänstepension (invalidpension, sjukpension).

Vad i 11 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om
pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av pension, som avses i 1 mom., gäller
vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 12 och
20 §§ äga motsvarande tillämpning, dock med den inskränkning i fråga om
uppskjuten pensions utgående, som följer av stadgandet i 1 mom. första
stycket a) här ovan.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av här avsedd pension bestämmes
av det för befattningen gällande t jänstepensionsunderlaget ävensom, såvitt
gäller uppskjuten pension, av den tid varunder tjänsten innehafts. Härvid
iakttages

a) beträffande uppskjuten pension, att grundbeloppet av sådan pension
bestämmes med tillämpning av de i 16 § meddelade stadgandena angående
avkortad pension;

b) beträffande invalidpension, att grundbeloppet av dylik pension fastställes
enligt den i 17 § meddelade föreskriften angående tjänstepension av
sådant slag; samt

c) beträffande sjukpension, att grundbeloppet av sådan pension skall
motsvara 75 procent av t jänstepensionsunderlaget.

I fråga om den som vid förordnandets tillträdande innehade annan med
tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej
må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen
intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning.

Vad i 13 § 2 mom. första stycket samt 13 § 3 och 5 mom. stadgas skall i
tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt
bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. För de i denna paragraf avsedda befattningarna gälla i fråga om
tjänstepensionsunderlag föreskrifterna i 14 § 1 mom. första stycket samt
2 mom. första stycket.

Vid beräkning av uppskjuten pension skall tillämpas en tjänstålder för
hel pension av 30 år eller, såvitt avser sådan befattning, beträffande vilken
Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrift om lägre
tjänstålder, 25 år.

5 mom. Tillträder den som är försäkrad till erhållande av uppskjuten
pension ånyo med tjänstepensionsrätt förenad anställning, upphör hans rätt
till uppskjuten pension.

6 mom. Har den som äger rätt till uppskjuten pension, innan denna börjat
utgå, blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension
enligt gällande lag om folkpensionering, skall på därom gjord an -

Kungi. Maj:ts proposition nr 282. 19

sökning rätten till uppskjuten pension utbytas mot en genast börjande
pension.

Grundbeloppet för ar räknat av sadan tjänstepension bestämmes enligt
grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att, då hänsyn
icke tages till rörligt tillägg, pensionens värde vid den tidpunkt, från och
med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den
uppskjutna pensionen. Grundbeloppet skall likväl lägst motsvara 50 procent
av det för den uppskjutna pensionen före 67 års ålder gällande grundbeloppet.

I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga motsvarande tillämpning
med den avvikelsen från vad i 12 § 2 mom. första stycket stadgas, att pensionen
utgår från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat
löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om genast
börjande pension gjorts.

4 avd. Om tjänstelivränta.

24 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått
ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension för
den av honom vid avgångstillfället innehavda befattningen, är berättigad att
på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen
till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om
folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft
anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt
enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser; samt

b) att tjänstemannen icke efter avgången men före den i första stycket a)
eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt
som nyss sagts.

Där tjänsteman samtidigt avgått från ordinarie tjänst och sådan ickcordinarie
befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den
ordinarie tjänstens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade
med tjänstepensionsrätt enligt delta reglemente, allenast komma i åtnjutande
av en tjänstelivränta.

Med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom i första stycket
förmäles, likställes den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt förenad
befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,
vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 12 §
2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna
i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken
vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts
och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen näst
efter den, då tjänstepensionen upphört att utgå; dock att livränta i förstnämnda
fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,
under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen
börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om
tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

25 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat
föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befattningshavaren
vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet
vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat
med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad
varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas
i 26 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den tjänst från vilken avgången ägt rum innehafts under
kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande
sätt som i 14 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;

b) att tid, under vilken tjänsteman icke innehaft med tjänstepensionsrätt
förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats
bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i intet fall må
tagas i betraktande till större del än två tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den som avgått från tjänst, vilken avses i 21 §,
må tagas i betraktande allenast tid, under vilken tjänstemannen i oavbruten
följd före avgången innehaft nämnda tjänst.

2 inom. Föreligger beträffande den som äger rätt till tjänstelivränta sådant
fall som avses i 13 § 3 mom., skall vad i nämnda författningsrum föreskrives
om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp iakttagas vid fastställande
av livräntans belopp.

I övrigt skall vad i 12 § 3 mom., 13 § 2 och 4 mom., 22 § 3 mom. andra
stycket och 23 § 3 mom. andra stycket stadgas om tjänstepension eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 21

tjänstepensions grundbelopp äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast
högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

26 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande
fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del
av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda
fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 25 §
1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock
minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade
fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda
sätt beräknade beloppet skall minskas med 1/io procent för varje
felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Maj:t, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från
och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av
den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst
motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande
årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 11 § 3 mom. första stycket
närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild
från tjänsten eller för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömd, i stället
för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel
av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för
Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två
tredjedelar.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

27 §.

1 mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta
reglemente avsedd tjänst vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller därvid
eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente
eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts
prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna
av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande
förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må
allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall iiga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. I den mån förmåner enligt krigsavlöningsreglementet utgå till den,
som äger rätt till tjänstepension för i detta reglemente avsedd militär eller
civilmilitär beställning, skall angående tjänstepensionsförmåner för sådan
beställning gälla vad i krigsavlöningsreglementet stadgas.

På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner
för i detta reglemente avsedd civil befattning skola minskas av den
anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare
på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven eller
officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Särskilda bestämmelser.

28 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2—4 avd. stadgas skola för
vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 29
—35 §§ meddelas.

29 §.

Andra huvudtiteln.

Fängvårdsanstalterna.

För befattningar såsom överläkare skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag,
som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1,
nämligen:

lönegraden Ca 30 .......... löneklass Ca 34

» Ca 31 .......... » Ca 35

„.. .. .... (tillhörande

tor overlakare ;

I

30 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén, marinen
och flygvapnet.

1. I fråga om sådan innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen
Ma, för vilken pensionsåldern vid den i 7 § 4 mom. angivna tid inträder efter
det beställningshavaren uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, skall gälla,
i stället för vad i 6 § 3 mom. andra stycket stadgas, att Kungl. Maj:t må,
då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva kvarstående i tjänst
sammanlagt högst fem år efter pensionsålderns inträde.

2. Där i enlighet med beslut av Kungl. Maj.t och riksdagen innehavare
av medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst
förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,
som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall vid reglemen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

23

tets tillämpning iakttagas, att, där avgång samtidigt sker från båda beställningarna,
allenast en tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom
att grundbeloppet av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det
högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade beloppen.

3. Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ca,
Co, Ma, Me eller Mo må, oavsett stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas
följande tid, nämligen

a) innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Ma, Me eller Mo
tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt
icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvaret,
samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan tid;

b) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvaret,
tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i sådan anställning, ävensom så stor
del av anställningstiden i övrigt, som Kungl. Maj:t bestämmer;

c) beställningshavare, som innehaft anställning såsom bataljonsläkare vid
fältläkarkåren, bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren, marinläkare av 2.
graden vid marinläkarkåren, marinläkarstipendiat eller flygläkare av 2.
graden vid flygvapnet, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i sådan anställning;
samt

d) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid
såsom lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid
försvaret.

Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ce må,
oavsett stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas två tredjedelar av
den tid, under vilken han efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt
icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvaret.

Vid tjänstårsberäkning enligt bestämmelserna i denna punkt skall i fråga
om avdrag bestämmelsen i 15 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

4. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär
personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension
eller med förordnandepension i andra fall än i 22 § 1 mom. första stycket b)
avses pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill
fyllda 70 år, om han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder
av 05 år eller som tillsättes medelst förordnande för viss tid, och i annat
fall intill fyllda 05 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring
i enlighet med vad därom av Kungl. Maj:t stadgas.

Erhåller pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,
då skyldigheten att kvarstå i reserven upphört, avsked från anställningen
i reserven, skall pensionen upphöra att utgå från och med månaden
näst efter den, varunder anställningen upphör.

Har pensionstagare, varom här är fråga, under tid då han är skyldig kvar -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

stå i reserven upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd
ingått i främmande makts krigstjänst, skall, ändå att avsked från anställningen
i reserven ej erhållits, pensionen upphöra att utgå från och med
månaden näst efter den, varunder pensionstagaren förlorat svenskt medborgarskap
eller gått i främmande tjänst.

Där tjänstepension enligt vad här ovan sägs upphör att utgå, inträder i
stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 24—26 §§. I här avsett
fall utgör tjänstelivräntan, där ej sådant förhållande föreligger, varom
i 26 § 3 mom. förmäles, en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i
annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande
större del, dock ej mera än två tredjedelar.

5. Där den, som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta för militär
eller civilmilitär beställning på aktiv stat, samtidigt därmed åtnjuter eller dessförinnan
kommit i åtnjutande av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp,
skall på Kungl. Maj:ts prövning bero, om och i vad mån av
sådan anledning avdrag skall ske å de till tjänstepensionen hörande förmånerna
eller å tjänstelivräntan.

2 mom. Försvarets läroverk.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i
fråga om rektorsbefattning skola de i 32 § 2 mom. meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar och garnisonssjukhusen.

Bestämmelserna i 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning beträffande
därav berörda beställningshavare.

31 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare vid statens skola för själsligt
abnorma manliga elever skall tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt
14 § gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas
de tjänstepensionsunderlag, som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser
å löneplan nr 1, nämligen

för överläkare

tillhörande lönegraden Ca 30

» » Ca 31

Ca 32

löneklass Ca 34
» Ca 35
» Ca 36

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare vid statens anstalt för fallandesjuka skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

25

tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt 14 § gäller för 35 löneklassen
å löneplan nr 1.

4 mom. Länsstyrelserna.

1. För landshövding tillämpas en tjänstålder för hel pension av 20 år.
I fråga om avkortad pension för sådan tjänsteman skall gälla, i stället för
vad i 16 § sägs, att grundbeloppet skall motsvara tjänstepensionsunderlaget
minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår
understiger 20.

2. Grundbeloppet av förtidspension enligt 11 § 2 mom. första stycket skall
för landshövding motsvara grundbeloppet av hel ålderspension men för tiden
intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat
med 5/i2o för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället
återstått till nämnda tidpunkt.

5 mom. Poliskåren i Boden.

Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare tillhörande lönegraden
Ca 22, Ce 22 eller lägre lönegrad är efter avgång från tjänsten med
ålders- eller förtidspension pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå
i reserven intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl. Maj:t
därom förordnar.

Därest pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,
då skyldigheten att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från
anställningen i reserven eller, utan att hava erhållit avsked, upphör att vara
svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande makts
krigstjänst, skall gälla vad för sådant fall föreskrives i 30 § 1 mom. 4
punkten andra, tredje och fjärde styckena.

32 §.

Åttonde huvudtiteln.

1 mom. Musikaliska akademien med musikhögskolan.

1. För innehavare av befattning såsom lärare eller ackompanjalör vid
musikhögskolan inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår,
varunder den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

2. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 mom. skall tid, varunder tjänsteman
innehaft befattning vid musikhögskolan såsom lärare eller ackompanjatör
och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande
löneklass gällande månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens
omfattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna
avlöningsreglemente, minskas med samma bråktal som det, varmed
månadslönen av berörda anledning minskats.

Vid bedömande huruvida förutsättningar föreligga för medgivande av rätt
till förtidspension enligt It § 2 mom. första stycket skall, oavsett vad i

2G

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nästföregående stycke stadgats, hänsyn tagas till tjänståren beräknade på sätt
i 15 § 1 mom. första stycket sägs.

3. Vad i 17 och 18 §§ sägs om bestämmande av grundbelopp av invalidpension
eller sjukpension för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid
skall beträffande ordinarie lärare samt extra ordinarie lärare eller
ackompanjatör vid musikhögskolan äga tillämpning för det fall, att den
enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande
månadslönen vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omlattning
minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna
avlöningsreglemente. Härvid förekommande reduktion av tjänstepensionsunderlaget
skall ske med samma bråktal som det, varmed månadslönen av
berörda anledning minskats.

4. I den mån den tjänstgöringsskyldighet, som åtföljer befattning såsom
ordinarie lärare eller extra ordinarie lärare eller ackompanjatör, understiger
20 veckotimmar men vederbörande befattningshavare regelbundet under visst
antal veckotimmar fullgör annan tjänstgöring såsom lärare eller ackompanjatör
vid musikhögskolan, skall i 2 eller 3 punkten här ovan omförmäld
minskning ske allenast med det bråktal, som skulle hava tillämpats, därest för
lönens bestämmande hänsyn jämväl tagits till berörda tjänstgöring.

2 mom. De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola,
folkskoleseminarierna, smdskoleseminarierna, läroanstalterna för
blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt
de högre tekniska läroverken.

1. För innehavare av befattning med lönegradsbeteckningen Ca eller Ce
vid här avsedda läroanstalter, dock med undantag av maskinister, husmödrar,
sjuksköterskor, översköterskor, vaktmästare, eldare, vårdarinnor och
ekonomibiträden, inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår,
varunder den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

2. Beträffande innehavare av rektorsbefattning skall bestämmelsen i 22 §
1 mom. första stycket a) icke äga tillämpning.

I fråga om rektor, som innehar lärarbefattning, skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension
för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 22 § 1 mom. första
stycket b) och c) samt 22 § 1 mom. femte stycket stadgas, att tjänstemannen
jämväl är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

b) att, där avgång samtidigt sker från båda befattningarna, allenast eu
tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom att grundbeloppet
av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för
de särskilda tjänsterna beräknade beloppen.

3. Övergår rektor, som innehar lärarbefattning, till sistnämnda befattning,
skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för denna finnes stadgat och skall
härvid bestämmelsen i 13 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

27

minst 12 år i oavbruten följd, äger dock tjänstemannen kvarstå vid rektors
tjänstepensionsrätt. I sådant fall skall med avseende å den tjänstepension eller
tjänstelivränta, vartill tjänstemannen må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens
grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga det
belopp, vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill avgången
ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

3 mom. Konstfackskolan.

1. I fråga om befattning såsom rektor vid konstfackskolan eller föreståndare
för det till skolan hörande teckningslärarinstitutet skola de i 2 mom.
beträffande rektorsbefattning meddelade bestämmelserna äga motsvarande
tillämpning.

2. För innehavare av befattning såsom facklärare eller biträdande facklärare
inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder
den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

3. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 mom. skall tid, varunder tjänsteman
innehaft befattning såsom facklärare eller biträdande facklärare och
varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass
gällande månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning
minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna
avlöningsreglemente, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen
av berörda anledning minskats.

Vid bedömande, huruvida förutsättningar föreligga för medgivande av rätt
till förtidspension enligt 11 § 2 mom. första stycket, skall, oavsett vad i nästföregående
stycke stadgats, hänsyn tagas till tjänståren beräknade på sätt
i 15 § 1 mom. första stycket sägs.

4. Vad i 17 och 18 §§ sägs om bestämmande av grundbelopp av invalidpension
eller sjukpension för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid
skall beträffande ordinarie facklärare samt extra ordinarie facklärare
eller biträdande facklärare äga tillämpning för det fall, att den enligt
statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen
vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning
minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente.
Härvid förekommande reduktion av tjänstepensionsunderlaget
skall ske med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda
anledning minskats.

5. Utan hinder av vad i 23 § 1 mom. första stycket a) sägs må uppskjuten
pension kunna tillkomma huvudlärare jämväl därest han icke innehaft
tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma längst må meddelas,
dock allenast om han innehaft tjänsten minst tio år.

<>. Tid, varunder befattning såsom huvudlärare innehafts och varunder
den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande
månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning minskats
enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreg -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

lemente, skall vid bestämmande på sätt i 23 § 3 mom. första stycket sägs
av grundbelopp av uppskjuten pension för huvudläraren ävensom vid
tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 inom., där sådan beräkning förekommer,
minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda
anledning minskats.

7. Vid bestämmande på sätt i 23 § 3 mom. första stycket sägs avgrundbelopp
av invalidpension eller sjukpension för huvudlärare, för vilken
den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande
månadslönen vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning
minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna
avlöningsreglemente, skall tjänstepensionsunderlaget reduceras med
samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning
minskats.

33 §.

Nionde huvudtiteln.

Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skall tillämpas det tjänstepensionsunderlag,
som enligt 14 § gäller för 32 löneklassen å löneplan nr 1.

34 §.

Tionde huvudtiteln.

1 inom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag,
som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

för lots

» lotsförman
» överlots .

tillhörande lönegraden Ca 11
». » Ca 12

» » Ca 12

» » Ca 13

» » Ca 15

löneklass Ca lfi

» Ca 17

» Ca 17

» Ca IS

» Ca 20

» Ca 21

2 mom. Navigationsskolorna.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i
fråga om rektorsbefattning skola de i 32 § 2 mom. meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.

35 §.

Af färsdrivan de verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag,
som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan
nr 1, nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

29

för lokeldare

» lokförare

tillhörande lönegraden Ca 14
» » Ca 16

löneklass Ca 15
» Ca 18
» Ca 20

8 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

36 §.

Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig
att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet
förmäles. Ordinarie tjänsteman är likväl icke skyldig underkasta sig
ändring av föreskrifterna i 14 § 2 och 3 mom., 22 § 4 mom. och 23 § 4 mom.
om beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 16—18 §§, 22 § 3 mom. första
stycket och 23 § 3 mom. första stycket om bestämmande av tjänstepensions
grundbelopp eller i 20 § om rörligt tillägg, dock att sådan tjänsteman skall
vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent
eller mera i förhållande till 100/uo av levnadskostnaderna i mars 1946,
efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning med
högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av
tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947; dock att för tiden 1 juli
—31 december 1947 utgående pensions- eller livräntebelopp skola grundas
uteslutande på begynnelseunderlaget även för det fall att tjänstepensions- respektive
livräntetagaren redan uppnått 67 års ålder.

Vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra
att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års allmänna familjepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1§-

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension
enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente; samt

c) den som, efter att hava blivit underkastad 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,
avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället
innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt
nämnda reglemente, under förutsättning att tjänstemannen under sammanlagt
minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle
varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här
nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då tjänstemannen
efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt
som nyss sagts.

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall i fråga om tillämpningen av
detta reglemente gälla,

a) att där beträffande förutvarande justitieråd eller regeringsråd eller beträffande
tjänsteman, som försatts i disponibilitet, på grund av bestämmelserna
i 3 § 1 eller 2 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente skall
i tjänstepensionshänseende så anses, som om tjänstemannen alltjämt kvarstode
i tjänsten, jämväl detta reglemente skall å honom tillämpas så som om
han alltjämt vore innehavare av befattningen, med iakttagande härvid av att
stadgandet i 3 § 3 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente skall
äga motsvarande tillämpning;

b) att pension enligt § 103 regeringsformen vid tillämpning av detta reglemente
likställes med pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente; c)

att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under
1 mom. c) förmäles, likställes dels den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt
förenad befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

31

av befattning, vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt, dels den, som
efter erhållet avsked från beställning vid försvaret kvarstår såsom lönlös
över stat, dels ock den, som erhållit pension enligt 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente men på grund av vad i 12 § 2 mom. andra stycket,
30 § 1 mom. 4 punkten, 30 § 3 mom. eller 31 § 5 mom. nämnda reglemente
stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 inom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om
tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga
delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvaret
samt sådan förutvarande befattnings- eller beställningshavare, som i 1 mom.
b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,
antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med
stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom
tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser
om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås
pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §•

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande
vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension
eller familjeliv ränt a enligt de föreskrifter och under de villkor, som
innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av
Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,
nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet
icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått eu levnadsålder av
00 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren
fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att
till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga
avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans
under minst fem är och befattningshavarens make vid sammanlevnadens
hävande uppnått eu ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

till omständigheterna finnes skäligt, förordna, att maken skall vara berättigad
till familjepension eller familjelivränta, som avses i delta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva
underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller
den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med
laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare
äktenskap.

3 §•

Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt
bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall
familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma
meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 16 § 1 mom.
meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande av förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie
tjänst som för icke-ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande
av den ordinarie tjänstens utövande, må dock endast eu familjepension
eller en familjelivränta utgå.

4 §-

/ mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension
eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till
beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterievande
till tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och
beträffande efterlevande till annan tjänsteman av statskontoret.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer
efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fnllmakt eller konstitutorial;
ävensom

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch
fondinspektionen samt sparbanksinspektionen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

33

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt
1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade
stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §■

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen
näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till
barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet
fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken
pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,
till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 inom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande myndighet likväl
obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående
pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

7 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes
enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett
vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom
stadgas i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,
att det motsvarar,

a) då endast eu familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade
utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet; b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:
familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och
eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282.

3

34

Kungl. Maj:In proposition nr 232.

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet
ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med
20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade,
skall med tillämpning av de i nästföregående
stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen
att tillämpas från och med den i (> § 2 mom. stadgade tidpunkt, då
familjepensionsrätt inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på
varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt
barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent
av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som
motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen
återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande
make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive
barnen äga taga lika del.

ffar i följd därav, alt frånskild make underlåtit all göra ansökning om
pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han
enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

8 §■

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena
i 2—4 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som
enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom
förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till
minst 30 eller, i fråga om tjänst beträffande vilken för hel tjänstepension
erfordras 25 tjänstår, till minst 25, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget.
Är tjänstårens anlal mindre än nu sagts, skall familjepensionstalet
motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/iao
respektive 1/ioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
30 respektive 25.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,
familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår,
må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före ändringen
innehade tjänsten likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava
beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie
tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan
tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

35

3 inom. Har den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft med familjepensionsrätt
förenad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss
tid, eller befattning av det slag, som i 12 § c) detta reglemente avses, och
åtnjöt han icke tjänstepension för nämnda befattning, skall — såframt
tjänstemannen innehaft befattningen minst så lång tid, att han ägt komma
i åtnjutande av tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen
skett på hans egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång
ur statens tjänst — vid bestämmande av familjepensionstalet iakttagas,
att detsamma icke må understiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda
tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde
vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där den avlidne tjänstemannen
tidigare innehaft eu och samma befattning av det slag, som avse*
i 12 § b), under tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må
meddelas, eller annan med familjepensionsrätt förenad befattning vid inträdet
av för densamma stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjöt
tjänstepension för den tidigare innehavda befattningen.

A mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en
familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det
högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

Ägde den avlidne tjänstemannen familjepensionsrätt enligt detta reglemente
för särskilda icke-ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning
i tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga
det högsta av familjepensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd
minskning fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.

5 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas
till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som
enligt 2 eller 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning
tjänstemannen innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan
avgått med rätt till pension enligt 1947 års allmänna tjänslepensionsreglemente.

2 mom. För befattning, som är hänförd till viss lönegrad, utgör familjepensionsunderlaget
det belopp, som här nedan angives för den löneklass
lönegraden omfattar eller, om lönegraden omfattar flera löneklasser, för slutlöneklassen
inom lönegraden.

Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla, att för sådan tjänst vid
hank- och fondinspektionen, vilken tillhör lönegraden Cr 9, familjepensionsunderlaget
utgör 4 128 kronor.

Kungi. Mcij:t.s proposition nr 282.

;s<)

Löne-

plan

nr

Löne-

klass

Familj epensions-underlag
kronor

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

1

4

1 296

17

1 908

30

3 444

5

1 296

18

1 980

31

3 576

6

1 296

19

2 064

32

3 696

7

1 296

20

2 148

33

3 804

8

1 356

21

2 232

34

3 912

9

1 404

22

2 340

35

4 020

10

1 464

23

2 484

36

4 128

11

1 524

24

2 628

37

4 224

12

1 584

25

2 772

38

4 320

13

1 632

26

2 916

39

4 404

14

1 692

27

3 048

40

4 488

15

1 764

28

3 180

16

1 836

29

3 312

2

1

3 048

9

4 080

17

4 968

2

3 180

10

4 200

18

5 112

3

3 312

11

4 308

19

5 268

4

3 432

12

4 416

20

5 568

5

3 564

13

4 512

21

5 568

6

3 696

14

4 608

22

5 568

7

3 816

15

4 716

23

5 568

8

3 948

16

4 812

24

5 568

3

4

3 804

4

4

3 048

3 mom. 1 fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs
äger Kungl. Maj:t antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende
å familjepensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt
familjepensionsunderlag.

10 §.

Såsom tjänst år räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års allmänna
t jänstepensionsreglemente;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under
a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången ur tjänst må hava återstått till
pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej må räknas såsom tjänstår för
befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.

Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna
åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst överstiger eller understiger
motsvarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet
under c) iakttagas, att där omförmäld tid ökas respektive minskas med så
stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan överskottet respektive
underskottet i tjänstår och å andra sidan anställningstiden. Vid beräk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

37

ning av tjänstår skall härvid allenast tagas i betraktande tid, varunder innehafts
med tjänstepensionsrätt förenad anställning; motsvarande anställningstid
beräknas i förekommande fall med avdrag, som i 15 § 1 mom. andra
stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente avses.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än eu pension
enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,
som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens
löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å
däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade
skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av
grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

12 §.

Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande
till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad
anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt
sparbanksinspektionen,

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt
1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

13 §.

1 mom. Reträffande familjepension åt efterlevande till befattningshavare,
som avses i detta kapitel, skola bestämmelserna i 6—8 samt 10 och 11 §§
äga motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas,

a) att familjepensionstalet i fråga om tjänsteman, som avses i 12 § a)
eller c), skall motsvara, där antalet tjänstår uppgår till minst 20, famil jepensionsunderlaget
samt, där tjänstårens antal är mindre, underlaget minskat
med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
20;

38

Kungl. Mcij.ts proposition nr 282.

b) att vid tillämpning av bestämmelserna i 8 § 1 mom. beträffande tjänsteman,
varom i 12 § b) förmäles, det för hel tjänstepension erforderliga antalet
tjänstår skall anses motsvara den för beräkning av uppskjuten pension
stadgade tjänståldern;

c) att i stället för vad i 10 § första stycket a) sägs skall gälla, att såsom
tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente för tjänstemän i allmänhet meddelade bestämmelserna
rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår,
dock såvitt angår i 12 § b) omförmäld tjänsteman allenast tid för innehav
av där avsedd tjänst;

d) att tjänstår enligt 10 § första stycket c) må, där fråga är om tjänsteman,
som avses i 12 § b), tillgodoräknas endast om tjänstemannen vid sin
död innehade den i sistnämnda författningsrum avsedda tjänsten eller åtnjöt
invalidpension eller sjukpension för densamma;

e) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av den månad, under
vilken befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder
av 65 år; samt

f) att, där den avlidne vid tjänstens tillträdande innehade annan med
familjepensionsrätt förenad befattning, familjepensionstalet ej må understiga
det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill dödsfallet
eller avgången ur statens tjänst kvarstått i den förra befattningen.

Där den avlidne åtnjöt tjänstepension enligt 22 § 1 mom. femte stycket
1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, skall familjepensionstalet,
oavsett bestämmelserna i övrigt i denna paragraf, beräknas som om tjänstemannen
intill avgången ur statens tjänst kvarstått i den tidigare befattning,
som i nämnda författningsrum avses.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för befattningar, som avses i 12 § a),
utgöra vad gäller de till lönegraden Cb hänförliga rektorsbefattningarna följande
belopp:

Lönegrads-

beteckning

Lönegrads-

nummer

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrads-

nummer

Familjepensions-

underlag

kronor

Cb

5

3 576

10

3 804

6

3 696

11

4 128

7

3 804

12

4 128

8

3 804

13

4 128

9

3 804

14

4 128

För befattning såsom rektor vid dövstumskola skall, oavsett vilken lönegrad
befattningen tillhör, tillämpas det familjepensionsunderlag, som gäller
för rektorsbefattning hänförlig till lönegraden Cb 6.

För övriga i 12 § a) avsedda befattningar ävensom för de i 12 § b), och c)
åsyftade befattningarna gälla de familjepensionsunderlag, som angivas i
9 § 2 mom.

Kung!. Maj:ts proposition nr 2S2.

39

3 avd. Om familjelivränta.

14 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande
befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

15 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock
att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på
sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes
av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av
det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som
antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av
det slag, varom i 10 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller
— där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid, som från avgången
må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla
eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom
berörda utökning.

1 fråga om beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för
befattningshavare, som avses i 12 §, skola härvid stadgandena i 13 § 1 mom.
andra stycket c) och e) lända till efterrättelse.

^ id beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne
icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han
icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i
intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

b öreligger beträffande den avlidne sådant fall, som avses i 8 § 3 inom.,
skall vad i nämnda författningsrum föreskrives om bestämmande av familjepensionstal
iakttagas vid fastställande av fainiljepensionstal för livränta.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna
i 8 § 2, 4 och 5 mom. samt 13 § 1 mom. andra stycket f) äga motsvarande
tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

10 §.

/ mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt
för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt
såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på
Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera
respektive den enligt detta reglemente utgående fainiljepensionen eller

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra
familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning,
med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han
antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller
familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser
såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller
livränteförmån, som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt
fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med
beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

.3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger
tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet,
skall, i det fall att rätt till familjepension finnes för militär eller
civilmilitär beställning, angående familjepensionsförmåner för sådan beställning
gälla vad i krigsavlöningsreglementet stadgas, och må familjepensionsförmåner
för annan i detta reglemente avsedd tjänst icke utgå, med mindre
Kungl. Maj:t sådant medgiver.

5 avd. Särskilda bestämmelser.

17 §•

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2 och 3 avd. stadgas skola
i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan
under 18—24 §§ meddelas.

18 §.

Andra huvudtiteln.

F ångv år d sanstalterna.

För befattningar såsom överläkare skola tillämpas de familjepensionsunderlag,
som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan
nr 1, nämligen:

tillhörande lönegrad Ca 30 ............ löneklass Ca 34

» » Ca 31 ............ » Ca 35.

19 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Arméförvaltningen och armén.

Där avliden beställningsliavare vid frånfället innehade familjepensionsrätt
enligt detta reglemente såväl för fullmaktsbeställning som för förordnandebeställning,
må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension
eller en familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda

för överläkare

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

41

förmån skall motsvara det högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade
familjepensionstalen.

2 mom. Försvarets läroverk.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § 1 mom. meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.

20 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare vid statens skola för själsligt
abnorma manliga elever skall tillämpas det familjepensionsunderlag, som
enligt 9 § 2 mom. gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas
de familjepensionsunderlag, som i 9 § 2 mom. angivas för nedan
nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

tillhörande lönegrad Ca 30 ............ löneklass Ca 34

> » Ca 31 ............ » Ca 35

» » Ca 32 ............ » Ca 36.

för överläkare

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare vid statens anstalt för fallandesjuka skall
tillämpas det familjepensionsunderlag, som enligt 9 § 2 mom. gäller för 35
löneklassen å löneplan nr 1.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 8 § 1 mom. stadgas, familjepensionstalet
motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet tjänstår uppgår
till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet
motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/so för varje full fjärdedel
av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

21 §.

Åttonde huvudtiteln.

1 mom. De allmänna läroverken, statens skolköksseminurium och hushållsskola,
folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för
blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, döv stumskolorna samt
de högre tekniska läroverken.

1. Vid bestämmande av familjepension eller familjelivränta för efterlevande
till den, som ägde familjepensionsrätt för rektorsbefattning, skall iakttagas,
alt det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår anses utgöra
30.

42

Kung!. Maj.ts proposition nr 282.

Där avliden befattningshavare vid frånfället innehade fatniljepensiönsrätt
enligt detta reglemente såväl för rektorstjänst som för lärarbefattning,
må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension
eller eu familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda förmån skall
motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

2. Beträffande avliden lärare vid bär avsedd läroanstalt, som tidigare innehaft
rektorstjänst, för vilken han vid frånfället icke ägde familjepensionsrätt,
skall bestämmelsen i 8 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning
under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 32 § 2 mom. 3 punkten andra
stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente sägs kvarstår vid rektors
tjänstepensionsrätt, skall han jämväl kvarstå vid rektors familjepensionsrätt.
I sådant tall skall med avseende å den familjepension eller familjelivränta,
vartill rätt må föreligga efter tjänstemannens frånfälle, iakttagas,
att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava
bestämts, om tjänstemannen intill dödsfallet eller avgången ur tjänst alltjämt
innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

2 mom. Konstfackskolan.

1. I fråga om befattning såsom rektor vid konstfackskolan eller föreståndare
för det till skolan hörande teckningslärarinstitutet skola de i 1 mom.
beträffande rektorsbefattning meddelade bestämmelserna äga motsvarande
tillämpning.

2. Vid bestämmande av familjepensionstal för familjepension eller familjelivränta
skall tid, varunder tjänsteman innehaft befattning såsom huvudlärare
och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande
löneklass gällande månadslönen minskats enligt föreskrifterna i 25 g fjärde
stycket statens allmänna avlöningsreglemente med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens
omfattning, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen
av berörda anledning minskats.

22 §.

Nionde huvudtiteln.

Länsveterinärer.

bör befattning såsom länsveterinär skall tillämpas det familjepensionsunderlag,
som enligt 9 § 2 mom. gäller för 32 löneklassen å löneplan nr 1.

23 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de familjepensionsunderlag,
som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1,
nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

43

för lots

» lotsförman
» överlots .

tillhörande lönegrad Ca 11

» » Ca 12

» »Ca 12

» » Ca 13

» » Ca 15

löneklass Ca 16

» Ca 17

» Ca 17

» Ca 18

» Ca 20

» Ca 21.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § 1 inom. meddelade bestämmelserna
äga motsvarande tillämpning.

24 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de familjepensionsunderlag,
som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser
å löneplan nr 1, nämligen:

för lokeldare ....................................... löneklass Ca 15

tillhörande lönegrad Ca 14............. » Ca 18

» » Ca 16 ............. » Ca 20.

örnrp/

lokförare

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 inom. Detta reglemente skall äga tillämpning å:

a) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års
avlöningsreglemente för folkskolan;

b) befattningshavare, för vilken 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan
är gällande och vilken innehar befattning såsom

lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem med anställning såsom ordinarie
eller tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning eller
såsom extra ordinarie eller

föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt
skoldistrikt eller Skytteanska skolan i Tärna, vid nomadskolhem eller vid
arbetsstuga tillhörig någon av stiftelserna Västerbottens läns arbetsstugor
och Norrbottens läns arbetsstugor; samt

c) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års
avlöningsreglemente för nomadlärare.

2 mom. Under del av kalenderhalvår, då lärare jämlikt 2 § 2 mom. 1947
års avlöningsreglemente för folkskolan skall anses hava innehaft extra ordinarie
anställning, skall han jämväl anses hava varit underkastad detta
reglementes bestämmelser.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av
Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens
verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande
utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser
av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension
eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt
enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §.

Befattningshavare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter
avgång från befattningen berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänste -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2<S2.

45

livränta, alll enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet
jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma
utfärdas av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om befattningshavares skyldighet
att avgå från befattningen in. in.

3 §•

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller
tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 4 § 3 mom. och 8 § 2 mom. av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas
av statens pensionsanstalt.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om befattningshavares skyldighet att avgå m. in.

4 §•

1 mom. Såframt ej annat följer av vad i 2 mom. sägs, är ordinarie befattningshavare
skyldig att avgå från befattningen och må extra ordinarie
befattningshavare ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen alt
på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt
anledning antaga, att befattningshavaren kan tjänstgöra i sådan annan
befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,
huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas skolöverstyrelsens
prövning.

2 inom. Då synnerliga skäl därtill äro, må den myndighet, som äger att
från befattningen entlediga, efter tillstyrkan av vederbörande folkskolinspektör
eller, i fråga om nomadlärare, av nomadskolinspektören, medgiva ordinarie
befattningshavare anstånd med avsked och extra ordinarie befattningshavare
att bibehållas i sin befattning efter pensionsålderns inträde, så länge
befattningshavaren är fullt tjänslduglig, dock icke längre tid än sammanlagt
ett år. Äro myndigheten och inspektören av olika mening, huruvida här avsett
medgivande skall lämnas eller ej, skall frågan därom underställas skolöverstyrelsen
för avgörande.

Då särskilda omständigheter diirtill föranleda, må Kungl. Maj:t medgiva

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

kvarstående respektive bibehållande i befattningen längre tid efter pensionsålderns
inträde än ett år, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre
år efter nämnda tidpunkt.

3 inom. Befinnes ordinarie befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen,
varom i 1 mom. första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för befattningshavaren
högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom
skyldig att avgå och entlediga honom.

Befattningshavare, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till
förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen
förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t, jämväl i annat fall än
i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 §•

/ inom. Pensionsåldern inträder vid utgången av det redovisningsår, under
vilket befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:
för befattningshavare, hänförd till lönegrad Ca 21, Ca 20, Ce 19 eller

Ce 18 ..................................................... 63 äl för

befattningshavare, hänförd till lönegrad Ca 13, Ca It), Ce 11

eller Ce 8 .................................................. 60 år.

2 mom. Har ordinarie befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttats
till befattning, för vilken gäller annan pensionsålder, skall den nya
pensionsåldern icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av
Kungl. Maj:t bestämd tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya
åldersbestämmelsen.

6 §•

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande
av befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i
statens tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt,
inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall
i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning
jämväl där befattningshavare på grund av befattning eller uppdrag, som
i nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel
eller i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom
förmäles i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

7 §•

1 mom. Beslut om befattningshavares avsked eller entledigande må icke
meddelas utan att frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller
i samband med beslutet avgöres.

Knngl. Mcij:ts proposition nr 282.

47

Underlåter befattningshavare att söka avsked eller entledigande, ändock
att enligt beprövande av den myndighet, som äger att från befattningen avskeda
eller entlediga, förhållande föreligger, som enligt 4 § 1 mom. bör föranleda
hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning
av frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension
samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga befattningshavaren.

2 mom. I fall, varom förmäles i 4 § 3 inom., må beslut om entledigande
icke meddelas utan att befattningshavaren erhållit tillfälle att inkomma med
yttrande i ärendet.

3 avd. Om tjänstepension.

G e in e n s a in in a best ä in in e 1 s e r.

8 §■

1 mom. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av
tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom.
första stycket, i detta reglemente avsedd befattningshavare,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,
och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension); b)

i fall som avses i 4 § 1 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 4 § 1 mom. första stycket c), så ock där befattningshavare
med tillämpning av bestämmelserna i 4 § 3 mom. förklarats skyldig
att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att befattningshavare icke må komma i åtnjutande av invalid- eller
sjukpension, därest han i den ordning, varom i 4 § 1 mom. andra stycket
förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens
utövande innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna
äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente,
vid samtidig avgång från befattningarna bekomma mer än en pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde
frivilligt avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas
rätt alt därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension),
därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och
under förutsättning tillika, alt han innehar minst 30 tjänstår.

.? mom. Har befattningshavare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivil
dömd bil avsättning eller lill följd av tjänstefel skild från befattning,
som i detta reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från
annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han ge -

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nom lagakraftägande beslut blivil för förbrytelse i tidigare innehavd befattning
av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt
2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande befattningshavare beslut, som i nästföregående stycke
avses, meddelats men ej vunnit laga kraft, eller befattningshavare hålles
häktad för brott, vilket kan föranleda, att han dömes till avsättning eller, i
stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller befattningshavare
av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott,
må frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av pension
icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.

9 §•

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillagg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång
från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit
efter pensionstagarens frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till
mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för
befattningen före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare
sådant beslut föreligger, som i 8 § 3 mom. första stycket avses,
pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den,
under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden
efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800
kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller
ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en
tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,
må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära
det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt
de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala
återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

10 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,
där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan,

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

49

dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i It § skall
för befattningshavaren tillämpas, dels ock av den tid befattningshavaren
enligt 12 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas i 13—16 §§.

2 mom. För ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något sitt
törvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats
till befattning i samma lönegrad och därefter enligt stadgande i 17 § 2 mom.
första stycket 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan äger åtnjuta lön
enligt där angiven löneklass, må grundbeloppet av tjänstepension icke understiga
det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen icke
ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall, då ordinarie befattning på grund av ändrad
årlig lästid nedflyttats till lägre lönegrad, äga motsvarande tillämpning beträffande
den, som vid nedflyttningen innehade befattningen, under förutsättning
att Kungl. Maj:t medgivit, att han i avlöningshänseende må så
behandlas, som om han fortfarande innehaft tjänst i den högre lönegraden.

Har tolkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, frånträtt
sistnämnda befattning, utan att det föranletts av hans därom uttryckta
önskan eller något hans förvållande, skall med avseende å den tjänstepension,
vartill han må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens grundbelopp
icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstepensionsunderlaget
för den senast innehavda befattningen varit lika med det
lägsta tjänstepensionsunderlag, som varit för honom gällande under de senaste
tolv åren före distriktsöverlärarbefattningens frånträdande. Såsom
villkor härför skall dock gälla, att han under en tid av sammanlagt minst
tolv år i oavbruten följd innehaft distriktsöverlärarbefattning.

Vad i nästföregående stycke sägs skall jämväl gälla för distriktsöverlärare,
som under minst tolv år i oavbruten följd innehaft sådan befattning, därest
efter nämnda tid tjänstepensionsunderlaget för distriktsöverlärarbefattningen
på grund av minskning av överlärararvodet nedgår under det lägsta
pensionsunderlag, som för honom varit gällande under de senaste tolv åren
före ändringen.

3 mom. Där befattningshavare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning
och sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med
frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen
i 8 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av
eu pension, skall dennas grundbelopp motsvara del högsta av de för de .särskilda
befattningarna beräknade grundbeloppen.

4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt
delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sund. Nr 282.

4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

U §•

1 inom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension
för tiden intill den månad, varunder pensionstagaren uppnår 67 års
ålder, tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 eller 3 mom.
gäller för den befattning, från vilken avgången sker, samt för tiden därefter
det belopp (slutunderlag) som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget
med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om
lägre avdrag.

Har den befattning, från vilken avgången ägt rum, innehafts under kortare
tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om befattningshavare,
som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må
dock, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet avålders-
eller förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag
än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta
begynnelse- respektive slutunderlag, vilka må hava varit för befattningshavaren
gällande under vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund
av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

1 fråga om ålders- eller förtidspension för distriktsöverlärare må, där ej
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, ej tillämpas högre begynnelse- eller
slutunderlag än som motsvarar medeltalet för år räknat av de högsta begynnelse-
respektive slutunderlag, som varit för honom gällande under vart och
ett av de senaste tre åren före pensionsålderns inträde eller dessförinnan
inträffande avgång ur tjänst.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat
följer av stadgandet i 3 mom., begynnelseunderlagen utgöra de belopp, som
här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Begynnelse-

underlag

kronor

Lönegrad

Begynnelse-

underlag

kronor

Ca 10

3 852

Ce 8

3 528

13

4 308

11

4 008

20

6 024

18

5 412

21

S 360

19

5 712

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra begynnelseunderlagen
för ordinarie manlig lärare 4 860 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare
och för extra ordinarie manlig lärare 4 476 kronor samt för extra ordinarie
kvinnlig lärare 4 152 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra
begynnelseunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

51

Lönegrad för
folkskollärar-befattningen

överlärararvodets i för-fattning fastställda
minimiårsbelopp
kronor

Begynnelse-

underlag

kronor

( 600— 900

6 360

Ca 20

{ 1 200—2 100

6 744

( 2 400—3 000

7 128

f 600— 900

6 744

Ca 21

{ 1 200—2 100

7 128

[ 2 400—3 000

7 536

12 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,
under vilken befattningshavare varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken befattningshavare
av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag
eller militärtjänstgöring eller för uppehållande av befattning vid kommunal
läroanstalt eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet
i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder befattningshavare
varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i
detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser
med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas,
dels ock tid i övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt
de andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka
han sålunda varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej
tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om
och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder befattningshavare,
i andra fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag
i eller utom statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att
tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts
må tillgodoräknas med högst det antal tjänstår som motsvarar tiden
för samtidigt innehav av befattningarna.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats
gäller, att av tid, varunder befattningshavaren innehaft beställning å reservstat,
må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring,
såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

13 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan
befattningshavare räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grund -

52

Kungl. Maj ds proposition nr 282.

belopp är lika med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal
mindre, utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelserespektive
slutunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år,
varmed antalet tjänstår understiger 30.

14 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för befattningshavaren
gällande begynnelse- respektive slutunderlaget. Beträffande befattningshavare,
som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas
enligt de i 13 § angivna grunderna.

15 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna.
Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive
slutunderlagel i den mån beloppet icke härigenom överstiger
grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,
därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin
befattning till pensionsålderns inträde.

16 §.

Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för befattningshavaren
gällande begynnelse- respektive slutunderlaget men skall för tiden intill den
tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med
1/i8o för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället
återstått till nämnda tidpunkt.

Rörligt tillägg.

17 §•

1 inom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt
reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,
som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens
löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed
pension utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed
grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,
som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

53

4 avd. Om tjänstelivränta.

18 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått
från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord
ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av (55 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen
till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om
folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången
innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt
enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser;
samt

b) att befattningshavaren icke efter avgången men före den i första stycket
a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med
tjänstepensionsrätt som nyss sagts.

Där befattningshavare samtidigt avgått från ordinarie befattning och sådan
extra ordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande
av den ordinarie befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna
varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast
komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 9 §
2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna
i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken
vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts
och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen
näst efter den, då tjänstepension upphört att utgå, dock att livränta i förstnämnda
fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,
under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen
börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om
tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

-{ mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t,

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

19 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat
föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det
för befattningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels
antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat
med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad
varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare
stadgas i 20 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts
under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande
sätt som i 11 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension; b)

att stadgandet i 11 § 1 mom. tredje stycket skall äga motsvarande
tillämpning; samt

c) att tid, under vilken befattningshavaren icke innehaft med tjänstepensionsrätt
förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom
särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i
intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

2 mom. Vad i 9 § 3 mom. samt 10 § 2 och 3 mom. stadgas om tjänstepension
eller tjänstepensions grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntans årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast
högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

20 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande
fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så
stor del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången
uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i
19 § 1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår,
dock minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade
fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda
sätt beräknade beloppet skall minskas med 1/io procent för varje
felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Maj:t, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från
och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt
av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst
motsvara tio procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande
årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 8 § 3 mom. första stycket
närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

55

från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd,
i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör
en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med
rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej
mera än två tredjedelar.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

21 §.

1 mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta
reglemente avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller
därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta
reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl.
Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande
förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda
pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta
reglemente, må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

2 mom. På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner
för i detta reglemente avsedd befattning skola minskas av
den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare
på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven
eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

22 §.

Befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara
pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka
i reglementet förmäles. Ordinarie befattningshavare är likväl icke skyldig
underkasta sig ändring av föreskrifterna i It § 2 och 3 mom. om beloppet
av tjänstepensionsunderlag, i 13—15 §§ om bestämmande av tjänstepensions
grundbelopp eller i 17 § om rörligt tillägg, dock att sådan befattningshavare
skall vara pliktig att. därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå
med tio procent eller mera i förhållande till ,nn/no av levnadskostnaderna
i mars 194(5, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning
med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet
av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår
den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattningshavare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente
för folkskolan;

b) den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsregleinente;
samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit
underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att
komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under förutsättning
att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången
innehaft anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt,
varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då befattningshavaren
efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätl
som nyss sagts.

2 mom. I fråga om tillämpningen av reglementet skall gälla, att med avgången
befattningshavare, varom under 1 mom. c) förmäles, likställes den
som erhållit pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan
men på grund av vad i 9 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas
vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om befattningshavare skall, där ej
annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande
befattningshavare, som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,
antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med
stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk.
Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser
om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås
pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

57

2 §•

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande
vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension
eller familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som
innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av
Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,
nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet
icke ingåtts efter det att befattningshavaren uppnått en levnadsålder
av 60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det
att befattningshavaren fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att
till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga
avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans
under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens
hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn
till omständigheterna finnes skäligt, förordna att maken skall vara berättigad
till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva
underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller
den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej
med laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare
äktenskap.

3 §■

Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt
bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall
familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma
meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 14 § 1 mom.
meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie
befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med
frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en
familjepension eller en familjelivränta utgå.

4 §•

/ mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension
eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända
omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande
till befattningshavare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt
eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente
för folkskolan.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade
stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen
näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till
barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet
fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken
pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,
till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,
må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära
det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; statens pensionsanstalt likväl
obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående
pensionsbelopp.

Famil jepensionens grundbelopp.

7 §•

1 mom. Storleken för år räknat av famil jepensionens grundbelopp bestämmes
enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 59

ett vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom
stadgas i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,
att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade
utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet; b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:
familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och
eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet
ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver
med 20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet
familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående
stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen
att tillämpas från och med den i 6 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt
inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje
tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt
barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent
av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som
motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen
återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande
make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna
respektive barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om
pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han
enligt här stadgade grunder bor! erhålla, skall därvid bero.

8 §•

/ mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena
i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag,
som enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår,
varom förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår
till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget.
Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familje -

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

pensionsunderlaget minskat med V12» för varje full fjärdedel av år, varmed
antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. I fråga om ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något
sitt förvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats
till befattning i samma lönegrad och därefter enligt stadgande i 17 §
2 mom. första stycket 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan äger åtnjuta
lön enligt där angiven löneklass, må familjepensionstalet icke understiga
det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen icke
ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall, då ordinarie befattning på grund av ändrad
årlig lästid nedflyttats till lägre lönegrad, äga motsvarande tillämpning beträffande
den, som vid nedflyttningen innehade befattningen, under förutsättning
att Kungl. Maj:t medgivit, att han i avlöningshänseende må så behandlas,
som om han fortfarande innehaft tjänst i den högre lönegraden.

Där jämlikt 10 § 2 mom. tredje eller fjärde stycket 1947 års tjänstepensionsreglemente
för folkskolan tjänstepensionens grundbelopp ej må understiga
det belopp, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst
för befattningshavaren tidigare gällande tjänstepensionsunderlag, skall med
avseende å familjepension, vartill rätt må föreligga efter befattningshavaren,
iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det
skulle hava beräknats vid tillämpning av det familjepensionsunderlag, som
svarar mot berörda tjänstepensionsunderlag.

3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en
familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta
av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.

A mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas
till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas del belopp, som
enligt 2 och 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning
befattningshavaren innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan
avgått med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat
följer av stadgandet i 3 inom., familjepensionsunderlagen utgöra de belopp,
som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Ca 10

1 632

Ce 8

1524

13

1 836

11

1 692

20

2 484

18

2 232

21

2 628

19

2 340

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

61

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra familjepensionsunderlagen
för ordinarie manlig lärare 2 064 kronor, för ordinarie kvinnlig
lärare och för extra ordinarie manlig lärare 1 908 kronor samt för extra ordinarie
kvinnlig lärare 1 764 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra
familjepensionsunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

Lönegrad för
folkskollärar-befattningen

Överlärararvodets i för-fattning fastställda
minimiårsbelopp
kronor

Familjepensions-

underlag

kronor

| 600— 900

2 628

Ca 20

] 1 200—2 100

2 772

| 2 400—3 000

2 916

| 600— 900

2 772

Ca 21

[ 1 200—2 100

2 916

f 2 400—3 000

3 048

10 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente
för folkskolan;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått
till pensionsålderns inträde.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Ä familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension
enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,
som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens
löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å
däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de
tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade
skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp
äga motsvarande tillämpning.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

3 avd. Om familjelivränta.

12 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande
befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

13 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock att
vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på
sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes
av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av
det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som
antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår
av det slag, varom i 10 § a) och b) förmäles, utgör av 120 eller — där vid
avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången må hava
återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade
fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom
berörda utökning.

Vid beräkning av tjänslår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne
icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han
icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i
intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna
i 8 § 2—4 mom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

14 §.

/ mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt
för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt
såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på
Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera
respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan,
av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen
eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning,
med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han
antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller
familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser
såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller liv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

63

ränteförmån, som utgår enligt delta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt
fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet
av den förmån, som föranleder minskningen.

3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger
tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet,
må familjepensionsförmåner enligt detta reglemente icke utgå, med
mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre
kommunala skolorna.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §.

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie och extra
ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års avlöningsreglemente för de
högre kommunala skolorna.

2 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels Ijänstepensionsbestäminelser, antagna av
Kungl. Maj.t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens
verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande
utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser
av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension
eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt
enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning,
som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års
tjänstepensionsreglemente för folkskolan, skall i fråga om pensionsålder,
tjänstepensions grundbelopp och tjänstelivräntas belopp hänsyn tagas till
de för den tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på
sätt och i den omfattning, som angivas i 7 § 1 inom., 13 § 2 mom., 25 § 2
mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente respektive 5 § 2 mom.,
10 § 2 mom. och 19 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan.

3 §•

Lärare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter avgång från
befattningen berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt
enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet
jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas
av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om ordinarie lärares skyldighet
att avgå från befattningen m. m.

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

4 §■

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller
tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 5 § 3 mom., 9 § 2 mom. och 19 § 1 mom. tredje
stycket av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas
av statens pensionsanstalt.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om ordinarie lärares skyldighet att avgå in. in.

5 §•

1 mom. Ordinarie lärare är skyldig att avgå från befattningen, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b)
sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt
anledning antaga, att läraren kan tjänstgöra i sådan annan befattning,
till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan, huruvida
förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj ds prövning.

2 mom. I fråga om ordinarie lärare må, under förutsättning av skolöverstyrelsens
medgivande, vederbörande skolstyrelse, då synnerliga skäl därtill
äro, medgiva läraren anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde, så
länge han är fullt tjänstduglig, doek icke längre tid än sammanlagt ett år.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t beträffande
ordinarie lärare medgiva kvarstående i befattningen längre tid efter pensionsålderns
inträde än i nästföregående stycke sägs, dock icke i något fall längre
än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

3 mom. Befinnes ordinarie lärare urståndsatt att på tillfredsställande sätt
tullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1
inom. första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för läraren högst fem
år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från
befattningen och entlediga honom.

Lärare, som genom lagakraftagande dom befunnits skyldig till förfarande,
varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen
förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t, jämväl i annat fall
än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

Dilmng till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282. 5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

4 inom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, må ej bibehållas vid
rektorsförordnandet efter avgång från lärarbefattningen.

5 inom. Extra ordinarie lärare må ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns
inträde, Kungl. Maj :t dock obetaget att, då särskilda omständigheter
därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare sammanlagt
högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att
på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i 1
mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

6 §•

För lärarbefattning, som avses i detta reglemente, inträder pensionsåldern
vid utgången av det kalenderhalvår, varunder läraren uppnår en levnadsålder
av 65 år.

7 §•

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande
av befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i
statens tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt,
inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall
i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning
jämväl där lärare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående
stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i befattningen
eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles
i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

8 §•

1 mom. Beslut om lärares avsked eller entledigande må icke meddelas
utan att frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension,
där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med
beslutet avgöres.

Underlåter lärare att söka avsked eller entledigande, ändock att enligt
vederbörande myndighets beprövande förhållande föreligger, som enligt 5 §
1 eller 5 mom. bör föranleda hans avgång, ankommer på myndigheten att
föranstalta om prövning av frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga
läraren.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 282.

67

2 mom. I fall, varom förmäles i 5 § 3 mom., må beslut om entledigande
icke meddelas utan att läraren erhållit tillfälle att inkomma med yttrande
i ärendet.

3 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Lärare i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

9 §. /

1 mom. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av
tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom.
första stycket, i detta kapitel avsedd lärare,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,
och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) i fall som avses i 5 § 1 mom. första stycket b) eller 5 § 5 mom. första
stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 5 § 1 mom. första stycket c) eller 5 § 5 mom. första
stycket c), så ock där lärare med tillämpning av bestämmelserna i 5 §
3 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att lärare icke må komma i åtjutande av invalid- eller sjukpension,
därest han i den ordning, varom i 5 § 1 mom. andra stycket förmäles, prövats
lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie lärare, som med frånträdande av befattningens utövande
innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro
förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande
av tjänstepension vid avgång allenast från den extra ordinarie befattningen
och ej heller vid samtidig avgång från båda befattningarna bekomma
mer än en pension.

2 mom. Lärare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde frivilligt
avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Maj.t medgivas rätt att därvid
komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången finnes
icke vara stridande mot det allmännas intresse och under förutsättning
tillika, att han innehar minst 30 tjänstår.

3 mom. Ilar lärare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd
till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning, som i detta
reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från annan befattning,
som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han genom lagakraftägande
beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd befattning
av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 §
strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Där beträffande lärare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats
men ej vunnit laga kraft eller lärare hålles häktad för brott, vilket
kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning, till
straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller lärare av polismyndighet kvarhålles
såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om lärarens rätt att komma i
åtnjutande av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande
föreligger.

10 §.

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång
från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit
efter pensionstagarens frånfälie.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till
mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för befattningen
före utgången av nämnda tid, dels ock att där i fråga om
pensionstagare sådant beslut föreligger, som i 9 § 3 mom. första stycket
avses, pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter
den, under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden
efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800
kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller
är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att
uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt
de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälie förskottsvis utbetala
återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

11 §•

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,
där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels
av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 12 § skall för
läraren tillämpas, dels ock av den tid läraren enligt 13 § äger tillgodoräkna
såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas i 14—

17 §§•

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

69

2 mom. Har för ordinarie lärarbefattning ändring skett beträffande pensionsålder,
tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal
tjänstår, varom förmäles i 14 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension
för den som omedelbart före ändringen innehade befattningen likväl
icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen
icke ägt rum och, i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas
den tid, varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande
ordinarie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till i detta reglemente
avsedd befattning.

I fråga om grundbeloppet av tjänstepension för ordinarie lärare, vilken
efter frånträdande av rektorsbefattning kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt,
skall iakttagas vad därom i 19 § 5 mom. stadgas.

3 mom. Där lärare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning och
sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande
av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen i
9 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension,
skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna
beräknade grundbeloppen.

4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt
delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

12 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension
för tiden intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67
års ålder tillämpas det belopp (beggnnelseunderlag), som enligt 2 mom. gäller
för den befattning, från vilken avgången sker, samt för tiden därefter det
belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget
med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om
lägre avdrag.

Har den befattning, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare
tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om lärare, som
avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive
förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som
motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta begynnelserespektive
slutunderlag, vilka må hava varit för läraren gällande under vart
och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med
pensionsrätt förenad anställning.

2 mom. För befattning, som avses i detta kapitel, utgör begynnelseunderlaget
det belopp, som här nedan angives för den slullöneklass å löneplan nr 1
vederbörande lönegrad omfattar.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

4

2 520

17

4 476

30

8 772

5

2 640

18

4 644

31

9 168

6

2 772

19

4 860

32

9 564

7

2 904

20

5 112

33

9 912

8

3 048

21

5 412

34

10 248

9

3 204

22

5 712

35

10 584

10

3 372

23

6 024

36

10 920

11

3 528

24

6 360

37

11 256

12

3 696

25

6 744

38

11 592

13

3 852

26

7 128

39

11 928

14

4 008

27

7 536

40

12 264

15

4 152

28

7 944

16

4 308

29

8 364

13 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,
under vilken lärare varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för lid, under vilken
lärare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller
militärtjänstgöring eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt
eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen.

Av tid, under vilken lärare av anledning, som i nästföregående stycke
sägs, erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, som medför C-avdrag
å lönen, skall vid tjänstårsberäkningen avdragas så stor del, som svarar mot
nedsättningen.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet
i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder lärare varit
underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade,
i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med
därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt,
vilken läraren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser
med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast underkastad,
dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna
i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om
och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder lärare, i andra
fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom
statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att
tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts
skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning
beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar
tiden för samtidigt innehav av befattningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

71

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats
gäller, att av tid, varunder läraren innehaft beställning å någon av krigsmaktens
reservstater, må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen
fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

14 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan
lärare räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika
med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre,
utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive
slutunderlaget minskat med Via o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet
tjänstår understiger 30.

15 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för läraren gällande begynnelse-
respektive slutunderlaget. Beträffande lärare, som avgår efter pensionsålderns
inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 14 §
angivna grunderna.

16 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 14 § angivna grunderna.
Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelse- respektive
slutunderlaget, i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet
av den ålderspension, som skulle hava tillkommit läraren, därest
han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns
inträde.

17 §-

Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för läraren gällande begynnelse-
respektive slutunderlaget men skall för tiden intill den tidpunkt,
vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med Viso för
varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till
nämnda tidpunkt.

Rörligt tillägg.

18 §.

I mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt
reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg
under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,
som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i .statens löneplansförordning
intagna grundlönetabellerna.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed
pensionen utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed
grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,
som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Rektorer.

19 §.

1 mom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, äger rätt att vid avgång
från rektorsbefattningen, som jämväl innefattar avgång med rätt till pension
för lärarbefattningen, komma i åtnjutande av tjänstepension (rekiorspension)
i enlighet med vad nedan i denna paragraf sägs.

Där avgång sker samtidigt från båda befattningarna må allenast rektorspension
utgå.

Rektor, vars förordnande efter det han uppnått en levnadsålder av 60 år
på grund av därom av honom uttryckt önskan upphäves, innan rätt till
tjänstepension för lärarbefattningen inträtt, må kunna av Kungl. Maj:t
medgivas rätt att komma i åtnjutande av rektorspension, därest avgången
finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse, och under förutsättning
tillika att han kan tillgodoräkna sig minst 30 tjänstår för pension i lärarbefattningen.

Bestämmelserna i nästföregående stycke skola äga tillämpning även i fall,
då förnyat rektorsförordnande icke meddelas på grund av att rektorn därom
uttryckt önskan.

Vad i 9 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga
om pension som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av rektorspension gäller vad nedan i 3
och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 10 och 18 §§ äga motsvarande
tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av rektorspension motsvarar

a) där rektorsbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd
av olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande begynnelse- respektive
slutunderlaget (grundbelopp av hel pension);

b) eljest begynnelse- respektive slutunderlaget, minskat med 1/ico för varje
full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högsi
24/iso (grundbelopp av avkortad pension).

Vid grundbeloppets beräknande skall dock på sätt nedan angives hänsyn
tagas till tjänstepensionsunderlaget för den av rektorn innehavda lärarbefattningen
samt, i förekommande fall, till tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning,
som han innehaft vid tillträdandet av den, från vilken avgången

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

73

sker. Grundbeloppet må icke understiga det belopp, vartill det skulle hava
beräknats, om rektorn intill tiden för avgången innehaft allenast lärarbefattningen
eller kvarstått i den tidigare rektorsbefattningen samt det för ifrågavarande
lärar- respektive rektorsbefattning gällande tjänstepensionsunderlaget
varit ökat med halva skillnaden mellan detta underlag och underlaget
för den rektorsbefattning, från vilken avgången sker. Dylik ökning
må dock äga rum endast om tjänstepensionsunderlaget för sistnämnda rektorsbefattning
är det större underlaget.

Vad i 11 § 2 mom. första stycket samt 11 § 4 mom. stadgas skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt
bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. Tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det
tjänstepensionsunderlag, som enligt vad i 12 § 2 mom. sägs gäller för befattning
i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal
mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för
rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som
gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie
lärare.

5 mom. Där ordinarie lärare efter frånträdande av rektorsbefattning kvarstår
i lärarbefattningen, skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för sistnämnda
befattning finnes stadgat.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under
minst 12 år i oavbruten följd, äger dock läraren kvarstå vid rektors tjänstepensionsrätt.
I sådant fall skall med avseende å den tjänstepension, vartill
han må bliva berättigad, iakttagas att pensionens grundbelopp icke må
understiga det belopp, vartill det skulle hava bestämts, om han intill avgången
ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorsbefattningen.

4 avd. Om tjänstelivränta.

20 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått
från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom
gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen
till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om
folkpensionering (förtidsliv ränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft
anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt;
samt

74

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

b) att läraren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller
b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt.

Där lärare samtidigt avgått från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie
befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie
befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade
med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande
av en tjänstelivränta.

Avgår ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, samtidigt från lärar- och
rektorsbefattningarna, må likaledes allenast en tjänstelivränta utgå. Livräntebeloppet
skall därvid motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna
beräknade beloppen.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet
i 10 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt
bestämmelserna i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken
vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts
och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen
näst efter den, då tjänstepension upphört alt utgå, dock att livränta i förstnämnda
fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den
månad, under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen
börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om
tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren
avlider.

-I mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj.t.

21 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat
föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för
läraren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet vid avgången
uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med tid,
som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder
läraren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas i 22 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts
under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande
sätt som i 12 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension; b)

att tid, under vilken läraren icke innehaft med tjänstepensionsrätt för -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 282.

75

enad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats
bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkningen i intet fall må
tagas i betraktande till större del än två tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den, vilken avgått från rektorsbefattning som
avses i 19 §, må tagas i betraktande allenast tid, under vilken nämnda befattning
innehafts i oavbruten följd före avgången.

2 mom. Vad i 10 § 3 inom., 11 § 2 och 3 mom. 19 § 3 mom. andra stycket
och 19 § 5 mom. stadgas om tjänstepension eller tjänstepensions grundbelopp
skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast
högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

22 §.

/ mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande
fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor
del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda
fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 21 §
1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock
minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade
fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda
sätt beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje
felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Maj:t, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från
och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av
den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara
10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande
årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 9 § 3 mom. första stycket
närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild
från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd,
i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en
tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt
likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera
än två tredjedelar.

5 avd. Om sammantraffunde av förmåner.

23 §.

/ mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta
reglemente avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller
därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente
eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, heror på Kungl.

76

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande
förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda
pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta
reglemente, må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

2 mom. På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner
för i detta reglemente avsedd befattning skola minskas av
den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare
på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven
eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

24 §.

Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig att
underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet
förmäles. Ordinarie lärare är likväl icke skyldig underkasta sig ändring
av föreskrifterna i 12 § 2 mom. och 19 § 4 mom. om beloppet av tjänstepensionsunderlag,
i 14—16 §§ och 19 § 3 mom. första stycket om bestämmande
av tjänstepensions grundbelopp eller i 18 § om rörligt tillägg, dock att
sådan lärare skall vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna
nedgå med tio procent eller mera i förhållande till 100/no av levnadskostnaderna
i mars 1946, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas
minskning med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller
beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947; dock att för tiden 1 juli
— 31 december 1947 utgående pensions- eller livräntebelopp skola grundas
uteslutande på begynnelseunderlaget även för det fall att tjänstepensionsrespektive
livräntetagaren redan uppnått 67 års ålder.

Vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra
att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

77

Förslag

till

1947 års familj epensionsreglemente för de högre kommunala

skolorna.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §■

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) lärare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för de
högre kommunala skolorna;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension
enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit
underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att för
densamma komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under
förutsättning att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft
anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt,
varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då läraren efter
avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt, som
nyss sagts. Med avgången befattningshavare, varom under c) förmäles, likställes
den som erhållit pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente
för lärare vid de högre kommunala skolorna men på grund av vad i 10 §
2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas vid frånfället ej vidare
uppbär pensionen.

2 mom. Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning,
som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947
års tjänstepensionsreglemente för folkskolan skall i fråga om familjepensionslal
för familjepension och familjelivränta hänsyn tagas till de för den
tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på sätt och i den
omfattning, som angivas i 8 § 2 mom. och 15 § 2 mom. 1947 års allmänna
familjepensionsreglemente respektive 8 § 2 mom. och 13 § 2 mom. 1947 års
familjepensionsreglemente för folkskolan.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om lärare skall, där ej annat framgår,
i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande lärare, som
i 1 mom. b) eller c) avses.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med
stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom
tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser
om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås
pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2§-

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande
vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension
eller familjeliv ränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som
innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av
Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterevande,
nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make i fall, som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet
icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av
60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren
fyllt 50 år.

3 mom. Då lärare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin make
utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sådant
underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans under
minst fem år och lärarens make vid sammanlevnadens hävande uppnått en
ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finnes
skäligt, förordna att maken skall vara berättigad till familjepension eller
familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva
underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller
den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med
laga verkan meddelas till förmån för lärarens make i senare äktenskap.

3§-

Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrätt enligt bestämmelserna
i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall familjepen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

79

sion eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma meddelade
bestämmelser, dock med iakttagande av de i 15 § 1 mom. meddelade
bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie
befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med
frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en
familjepension eller en familjelivränta utgå.

Där avliden lärare vid frånfället innehade familjepensionsrätt enligt reglementet
såväl för rektorsbefattning som för ordinarie lärarbefattning, må,
oavsett bestämmelsen i första stycket, familjepension eller familjelivränta
utgå allenast för rektorsbefattningen.

4 §•

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension
eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till
beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända
omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

1 kap. Lärare i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer
efterlevande till lärare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt
eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente
för lärare vid de högre kommunala skolorna.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera
familjepensionsberättigade stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen
näst efter den, då lärare avlidit, eller, i fråga om pension till barn som födes
efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts, till och
med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren av -

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

lider, eller, där pensionsrätter! upphör av annan anledning, till och med utgången
av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en
tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att
uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt likväl
obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående
pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

7 §■

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes
enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till
ett vid lärarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas
i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,
att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade
utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet; b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:
familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och
eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet
ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med
20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet
familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående
stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen
att tillämpas från och med den i 6 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt
inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på
varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild
make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt
barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

81

cent av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som
motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen
återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande
make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive
barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om
pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalats större belopp än han
enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

8 §•

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena
i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som
enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom
förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till
minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. Är
tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget
minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed
antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. Har för ordinarie lärarbefattning ändring skett beträffande pensionsålder,
familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt
antal tjänstår, må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före
ändringen innehade befattningen likväl icke understiga det belopp, vartill
det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie
lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till med familjepensionsrätt
enligt detta reglemente förenad befattning.

1 fråga om familjepensionstalet beträffande ordinarie lärare, vilken efter
frånträdande av rektorsbefattning kvarstår vid rektors familjepensionsrätt,
skall iakttagas vad därom i 12 § 3 mom. stadgas.

3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en
familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det
högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.

4 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas
till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som
enligt 2 mom. gäller för den familjepensionsberälligande befattning läraren
innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått med rätt
till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 7.947. 7 sand. Nr 282. G

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. För befattning som avses i detta kapitel utgör familjepensionsunderlaget
det belopp, som här nedan angives för den slutlöneklass å löneplan
vederbörande lönegrad omfattar.

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

Löne-

klass

Familj epensions-underlag
kronor

4

1 296

23

2 484

5

1 296

24

2 628

6

1 296

25

2 772

7

1 296

26

2 916

8

1 356

27

3 048

9

1 404

28

3 180

10

1 464

29

3 312

11

1 524

30

3 444

12

1 584

31

3 576

13

1 632

32

3 696

14

1 692

33

3 804

15

1 764

34

3 912

16

1 836

35

4 020

17

1 908

36

4 128

18

1 980

37

4 224

19

2 064

38

4 320

20

2148

39

4 404

21

2 232

40

4 488

22

2 340

10 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente
för lärare vid de högre kommunala skolorna;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått
till pensionsålderns inträde.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än eu pension
enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,
som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens
löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å
däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

83

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

-4 mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera
familjepensionsberättigade skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av
grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Rektorer.

12 §.

1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande efter ordinarie lärare,
vilken tillika är rektor, skola bestämmelserna i 6—8 samt 10 och 11 §§ äga
motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas

a) att i stället för vad i 10 § a) sägs skall gälla, att såsom tjänstår må tillgodoräknas
tid, som vid tillämpning av de i 1947 års tjänstepensionsreglemente
för lärare vid de högre kommunala skolorna för lärare i allmänhet
meddelade bestämmelserna rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas
såsom tjänstår; samt

b) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av det kalenderhalvår,
varunder befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en
ålder av 65 år.

2 mom. Familjepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det
familjepensionsunderlag, som enligt vad i 9 § 2 mom. sägs gäller för befattning
i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola,
kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och
för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den,
som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie
lärare.

3 mom. Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning
under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 19 § 5 mom. 1947
års tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna
sägs, kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt, skall han jämväl kvarstå vid
rektors familjepensionsrätt. I sådant fall skall med avseende å den familjepension,
vartill rätt må föreligga efter lärarens frånfälle, iakttagas, att
familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava bestämts,
om han intill dödsfallet eller avgången ur tjänst alltjämt innehaft
den frånträdda rektorsbefattningen.

3 avd. Om familjelivränta.

13 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande
lärare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

14 §•

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock
att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på
sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande
tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes
av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av det
för läraren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid avgången
uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag,
varom i 10 § a) och b) förmäles, utgör av 120 eller —- där vid avgången
uppnådda tjänstår, utökade med tid, som från avgången må hava återstått
till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade
fjärdedels tjänstår -— av det större tal, som uppkommer genom berörda utökning.

I fråga om beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för
ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skola härvid stadgandena i 12 §
1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne
icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han
icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i
intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

I övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna
i 8 § 2—4 mom. och 12 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

15 §.

1 mom. Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrätt för mer
än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt såväl detta
reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts
prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive
den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan,
av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen
eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning,
med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han
antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller
familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser
såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,
som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt
fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet
av den förmån, som föranleder minskningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

85

3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger
tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet,
må familjepensionsförmåner enligt detta reglemente icke utgå, med
mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å
vilken reglementet erhåller tillämpning.

86

Kungl. Maj-.ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga
tillämpning å den som i statens tjänst innehar sådan arbetaranställning, vilken
utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Såsom förutsättning för reglementets tillämpning skall dock, där ej annat
föranledes av vad i sista stycket av detta moment eller i 2 mom. sägs, tilllika
gälla,

a) att anställningen tillhör ett arbetsområde, inom vilket föreligger ett
fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt behov av arbetskraft; b)

att för anställningen gäller en arbetstid av normal omfattning;

c) att arbetaren uppnått en levnadsålder av minst 21 och högst 60 år; samt

d) att arbetaren antingen 21 månader i följd eller minst 7 månader under
vart och ett av tre på varandra följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader
under högst fem på varandra följande kalenderår innehaft sådan
arbetaranställning i statens tjänst, för vilken gäller en arbetstid av normal
omfattning.

Vid tillämpning av stadgandet under d) här ovan skall med arbetaranställning
i statens tjänst likställas

a) följande militära tjänstgöring, i den mån den icke inbegripes i den
tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen åligger värnpliktiga
i allmänhet, nämligen utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen
samt utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör, flygskytt eller
reservofficer eller till fänrik vid sjö värnskåren;

b) fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet samt tjänstgöring,
under vilken anställningshavare enligt beslut, meddelat med stöd av 7 §
1 eller 2 mom. manskapsavlöningsreglementet, skall för där avsett ändamål
anses hava innehaft sådan anställning, dock allenast till den del anställningen
innehafts eller tjänstgöringen fullgjorts utöver en tid av tre år; samt

c) såvitt angår den, som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt
driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik
verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning i statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

87

tjänst och vilken icke är undantagen från reglementets tillämpning, anställning
hos den föregående arbetsgivaren.

Vad i andra stycket under c) och d) stadgas skall icke gälla i fråga om
den som tidigare vunnit anställning förenad med tjänstepensionsrätt enligt
detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser, om vilka i 4 mom.
första stycket förmäles. Där detta reglemente underkastad arbetare övergår
till annan statlig arbetaranställning än under andra stycket a) avses eller
arbetstiden i den av honom innehavda anställningen inskränkes, skola ej
heller stadgandena i andra stycket a) respektive b) äga tillämpning.

2 mom. Kungl. Maj:t äger besluta, att reglementet, utan hinder av stadgandet
i 1 mom. andra stycket a), skall, i den omfattning och under de villkor
Kungl. Maj:t bestämmer, äga tillämpning å arbetare i anställning tillhörande
arbetsområde, inom vilket ett fortlöpande behov av arbetskraft ej
föreligger, såframt behovet av arbetskraft inom området skäligen kan antagas
fortvara under en längre följd av år.

3 mom. Där reglementet underkastad arbetare i anställning tillhörande
arbetsområde, inom vilket föreligger behov av arbetskraft endast för viss del
av året (säsongarbetare), vid arbetssäsongens slut utan egen därom uttryckt
önskan och utan något sitt förvållande entledigas eller, utan att entledigande
sker, upphör att utföra arbete vid vederbörande verk, skall arbetaren vara
underkastad reglementet intill dess nio månader förflutit från säsongens slut,
såframt han ej dessförinnan vunnit annan anställning förenad med tjänstepensionsrätt.

Beträffande säsongarbetare skall dock tid, varunder säsong ej pågår och
arbetaren ej utför arbete vid verket, vid reglementets tillämpning ej betraktas
såsom tid varunder anställning innehaves.

A mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av
Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens
verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande
utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser
av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension
eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt
enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

1 mom. Från reglementets tillämpning är undantagen innehavare av anställning,
med vilken är förenad tjänstepensionsrätt enligt andra tjänstepensionsbestämmelser
än de i reglementet innefattade.

2 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, är ock från reglementets
tillämpning undantagen arbetare, vilken vid statens övertagande helt
eller delvis av kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

samband med dylik verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning,
som avses i reglementet.

3 mom. Från reglementets tillämpning må genom beslut av Kungl. Maj:t
undantagas till visst förvaltningsområde hörande arbetarpersonal i dess helhet
eller till viss del, så ock arbetarpersonal, för vilken löneinkomsten, beräknad
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, understiger av Kungl. Maj:t
fastställt belopp.

3 §•

Arbetare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter anställningens
upphörande berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta,
allt enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet
jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas
av Kungl. Maj:t.

4§-

1 mom. För reglementets tillämpning skall arbetare hänföras till endera
av följande pensionsgrupper, nämligen

pensionsgrupp 1, omfattande arbetare i anställning, för vilken ej kräves
särskild yrkesutbildning, samt

pensionsgrupp 2, omfattande arbetare i anställning, för vilken kräves särskild
yrkesutbildning.

Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, ankommer det på vederbörande
verks styrelse att besluta beträffande den pensionsgrupp, vartill arbetare
i viss anställning skall hänföras.

Beträffande arbetare, som efter övergång till anställning, varå reglementet
eljest ej är tillämpligt, skall på grund av stadgandena i 1 § 1 mom. fjärde
stycket vara underkastad reglementet, har vederbörande verks styrelse att
i varje särskilt fall meddela beslut angående arbetarens hänförande till
pensionsgrupp.

2 mom. Arbetare må ej vinna uppflyttning till högre pensionsgrupp, då
mindre än tre år återstår till tiden för pensionsålderns inträde.

Där arbetare, som tillhör den högre pensionsgruppen, utan egen därom
uttryckt önskan och utan något sitt förvållande förflyttats till anställning
tillhörande den lägre pensionsgruppen, skall han likväl kvarstå i förstnämnda
pensionsgrupp.

5 §■

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension
eller tjänstelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till beloppet
av dylik förmån sker beträffande arbetare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfalls verk eller domänverket av vederbörande
verks styrelse och beträffande annan arbetare av statens pensionsanstalt.

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

89

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om tjänstepension.

Gemensamma bestämmelser.

6 §•

1 mom. Rätt att efter anställningens upphörande komma i åtnjutande av
tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 2 mom.
första stycket, arbetare som är underkastad reglementet, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, och sådant
fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) till följd av olycksfall i arbetet befinnes för framtiden oförmögen att på
tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke lämpligen
kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk (invalidpension);
eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke
lämpligen kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk, dock
under förutsättning att arbetaren vid anställningens upphörande antingen
under sammanlagt minst fem år varit underkastad detta reglemente eller
andra tjänstepensionsbestämmelser eller ock under sammanlagt minst tio år
i statens tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla (sjukpension).

1 fråga om den som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt
driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik verksamhets
eller företags nedläggande övergått till anställning i statens tjänst
skall vid tillämpning av stadgandet under c) här ovan med anställning i
statens tjänst likställas anställning hos den föregående arbetsgivaren.

2 mom. Har arbetare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit till följd
av fel eller försummelse skild från anställning i statens tjänst eller från
annan anställning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, må han ej
komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande arbetare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats
men ej vunnit laga kraft, må frågan om hans rätt att komma i åtnjutande
av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande
föreligger.

7 §•

Pensionsåldern inträder vid utgången av den kalendermånad, under vilken
arbetaren uppnått eu levnadsålder av (it) år.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

8 §•

Med olycksfall i arbetet förstås vid tillämpning av detta reglemente sådant
vid utförande av arbete eller uppdrag i statens tjänst eller vid utövande av
befattning, vilken är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall,
som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i arbetet skall äga tillämpning
jämväl där arbetare på grund av arbete, uppdrag eller befattning, som i
nästföregående stycke avses, blivit utsatt för våld eller annan misshandel
eller i arbetet, uppdraget eller befattningen ådragit sig sådan yrkessjukdom,
varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

9§-

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då i
reglementet stadgade förutsättningar för rätt till pension föreligga, dock tidigast
från och med dagen näst efter den då anställningen upphört, till och
med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av den pension, som eljest skola till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt
de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande
myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis
utbetala återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

10 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes
dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 11 §
skall för arbetaren tillämpas, dels ock av den tid arbetaren enligt 12 § äger
tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de bestämmelser, som meddelas i
13—15 §§.

2 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt
delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

11 §•

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension
för tiden intill den månad, varunder pensionstagaren uppnår 67 års
ålder, tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 mom. gäller

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

91

för den pensionsgrupp, till vilken arbetaren vid anställningens upphörande
är hänförd, samt för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles
genom minskning av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej
Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om lägre avdrag.

2 mom. Begynnelseunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för de
särskilda pensionsgrupperna angivas:

Pensions-

grupp

Begynnelseunderlag

kronor

Man

Kvinna

1

2

3 696

4 008

2 772

3 048

12 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,
under vilken arbetaren varit underkastad detta reglemente. Vid tjänstårsberäkningen
skall dock avdrag göras för tid, räknad efter kalendervecka,
under vilken arbetaren av annan anledning än ledighet för offentligt uppdrag
eller militärtjänstgöring icke varit berättigad åtnjuta någon avlöning.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, under vilken
arbetaren varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i
detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser
med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas,
dels ock tid i övrigt, vilken arbetaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de
andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda
varit senast underkastad, allt dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats
enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. I fråga om beräkning såsom tjänstår av annan tid än som avses
i 1 och 2 mom. och varunder arbetaren ej innehaft med tjänstepensionsrätt
förenad anställning skall gälla,

a) att såsom tjänstår må tillgodoräknas två tredjedelar av tid, under vilken
arbetare efter uppnådd ålder av 18 år men före pensionsålderns inträde
i statens tjänst innehaft sådan anställning, vilken utgjort hans huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla, dock att på prövning av den myndighet,
som bär att fastställa pensionen, skall bero huruvida och i vad mån reduktion
bör vidtagas vid tillgodoräkning av anställningstid, varunder för arbetaren
ej gällt en arbetstid av normal omfattning; samt

b) att på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och
i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder den, som övergått
till anställning i statens tjänst vid statens övertagande helt eller delvit av
kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med
dylik verksamhets eller företags nedläggande, innehaft anställning hos den
föregående arbetsgivaren.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

i inom. Såsom tjänstår må ytterligare tillgodoräknas två tredjedelar av
tid för sådan i 1 § 1 mom. tredje stycket a) omförmäld tjänstgöring, som
enligt vad i nämnda stycke sägs skall för där avsett ändamål likställas med
arbetaranställning i statens tjänst, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats
enligt föreskrifterna i 1—3 mom.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

13 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan
arbetaren räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är
lika med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre,
utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive
slutunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet
tjänstår understiger 30.

14 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för arbetaren gällande begynnelse-
respektive slutunderlaget. Beträffande arbetare, vars anställning
upphör efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas
enligt de i 13 § angivna grunderna.

15 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna.
Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive
slutunderlaget, i den mån beloppet icke härigenom överstiger
grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit arbetaren,
därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstår i sin anställning till
pensionsålderns inträde. I fråga om säsongarbetare skall därvid anställningen
beräknas hava för tiden intill pensionsålderns inträde haft samma
omfattning, som varit i medeltal för arbetaren gällande under de fem senast
förflutna kalenderår, under vilka anställning innehafts.

Rörligt tillägg.

16 §.

1 mom. Ä tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension
enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal
som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens
löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed
pensionen utgår före 67 års ålder, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter
fullt krontal.

93

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

3 avd. Om tjänstelivränta.

17 §•

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått
från anställning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande
av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord
ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen
till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om
folkpensionering (förtidslivrånta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att arbetaren före anställningens upphörande antingen under sammanlagt
minst tre år varit underkastad detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser
eller ock under sammanlagt minst sex år i statens tjänst
innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning
och förvärvskälla; samt

b) att arbetaren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller
b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt
enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser.

2 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken
vederbörande uppnått 65 års ålder, dock att sådan livränta ej må utgå
för längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning
därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen
börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om
tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

3 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

18 §.

/ mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där icke
annat föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det
för arbetaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet
vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med
tid, som vid anställningens upphörande må hava återstått till utgången av
den månad, varunder arbetaren uppnår 65 års ålder, allt på siitt närmare
stadgas i 19 §.

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Härvid iakttages, att tid, för vilken arbetaren icke innehaft med tjänstepensionsrätt
förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom
särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i
intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

2 mom. Vad i 9 § 3 mom. stadgas om tjänstepension skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast
högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

19 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande
fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del
av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda
fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 18 §
1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock
av minst 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade
fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda
sätt beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje
felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Maj:t, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från
och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av
den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara
10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande
årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som blivit, på sätt i 6 § 2 mom. första
stycket sägs, till följd av fel eller försummelse skild från sin anställning, utgör
en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå,
med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock
ej mera än två tredjedelar.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

20 §.

Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente
avsedd anställning vid nämnda anställnings upphörande åtnjuter eller därvid
eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta
reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl.
Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande
förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda
pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta
reglemente, må allenast en av dem minskas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

95

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner
skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande
av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår den
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års familjepensionsreglemente för arbetare.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) arbetare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för
arbetare;

b) den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente;
samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava
blivit underkastad detta reglemente, avgått från arbetaranställning, som i
1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avses, utan rätt att komma
i åtnjutande av pension varom under b) förmäles och som icke längre är
underkastad nämnda tjänstepensionsreglemente, under förutsättning att arbetaren
före anställningens upphörande antingen under sammanlagt minst
tre år varit underkastad berörda tjänstepensionsreglemente eller andra
tjänstepensionsbestämmelser, om vilka i 3 mom. andra stycket här nedan
förmäles, eller ock under sammanlagt minst sex år i statens tjänst innehaft
sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke den som efter avgången innehaft
annan anställning, förenad med pensionsrätt enligt tjänstepensionsbestämmelser
som nyss sagts.

2 mom. Därest sådan arbetare i årsanställning, som utan egen därom
uttryckt önskan och utan något sitt förvållande entledigats från sin anställning
utan rätt till tjänstepension, avlider inom nio månader från anställningens
upphörande, skall, såframt han ej efter entledigandet ånyo vunnit
anställning förenad med tjänstepensionsrätt, vid reglementets tillämpning så
anses, som om han vid dödsfallet alltjämt varit underkastad 1947 års
tjänstepensionsreglemente för arbetare.

Beträffande arbetare tillhörande arbetsområde, inom vilket föreligger behov
av arbetskraft endast för viss del av året (säsongarbetare), skall tid
efter arbetssäsongens slut, varunder arbetaren är underkastad nyssnämnda
tjänstepensionsreglemente, vid detta reglementes tillämpning icke betraktas
såsom tid, varunder anställning innehaves.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

97

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om arbetare skall, där ej annat framgår,
i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare,
som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,
där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,
antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser
för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med
stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås
pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §■

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, å vilken
reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller
familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i
reglementet. Efterlevande till den, som vid frånfället ägde famil jepensionsrätt
enligt 1 § för mer än en anställning, må dock åtnjuta allenast en familjepension
eller eu familjelivränta.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av
Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,
nämligen

änka, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild hustru, i fall som i 3 inom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om änka eller frånskild
hustru, att äktenskapet icke ingåtts efter det arbetaren uppnått en levnadsålder
av 60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum
efter det arbetaren fyllt 50 år.

3 mom. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas alt till sin
hustru utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal
om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans
under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått eu
ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna
linnes skäligt, iörordna, alt hustrun skall vara berättigad till familjepension
eller lamiljelivränla, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva
underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller
den bidragsberätligade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med
laga verkan meddelas till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.

Bihang till riksdagens protokoll 1047. 1 sand. Nr 282.

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 §•

1 inom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension
eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till
beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterlevande
till arbetare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och beträffande
efterlevande till annan arbetare av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom
tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

Gemensamma bestämmelser.

i §•

/ mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande
till arbetare, som vid sin död var underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare eller åtnjöt tjänstepension enligt nämnda reglemente.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera
familjepensionsberättigade stadgas i 6 § 3 mom. och 10 § 4 mom.

5 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande
fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen
näst efter den, då arbetaren avlidit, eller, i fråga om pension till barn som
födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts,
till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren
avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning, till
och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande myndighet likväl
obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående
pensionsbelopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

99

Familjepensionens g r u n d b e 1 o p p.

6 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes
enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till
ett vid arbetarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas
i 7 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,
att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade
utgöras av änka och frånskild hustru: familjepensionstalet;

b) då de pensionsberättigade utgöras av änka eller frånskild hustru samt
barn eller av änka och frånskild hustru samt barn: familjepensionstalet
ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och eljest därutöver med
20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet
ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med
20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet
familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående
stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen
att tillämpas från och med den i 5 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt
inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på
varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för änka eller frånskild hustru
samt barn eller för änka och frånskild hustru samt barn, änkan eller den
frånskilda hustrun respektive änkan jämte den frånskilda hustrun äger åtnjuta
så stor del, som motsvarar 80 procent av familjepensionstalet — dock
att frånskild hustru, som äger pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat
gifte, icke må åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet
— samt barnet eller barnen återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för änka och
frånskild hustru eller för två eller flera barn, änkan och don frånskilda
hustrun respektive barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit alt göra ansökning om
pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han
enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

V §•

/ mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandet
i 2 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som enligt
föreskrifterna i 8 § skall tillämpas, dels ock antalet tjänstår, varom förmäles

HM)

Knnr/I. Maj:ts proposition nr 282.

i 9 §, alll enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till minst 30, skall
familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. År tjänstårens antal
mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget
minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår
understiger 30.

2 mom. Där på grund av bestämmelsen i 2 § 1 mom. tredje stycket endast
en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara
det högsta av de för de särskilda anställningarna beräknade familjepensionstalen.

3 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas
till närmast högre sådant tal.

8 §•

1 mom. Såsom familjepensionsimderlag skall tillämpas det belopp, som
enligt 2 mom. gäller för den pensionsgrupp, vartill arbetaren vid dödsfallet
eller avgången med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles,
varit hänförd enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

2 mom. Familjepensionsunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för
de särskilda pensionsgrupperna angivas.

Pensions-

grupp

Familjepensionsunderlag

kronor

Man

Kvinna

1

2

1 584

1 692

1 296

1 356

9 §•

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare; samt

b) tid, som från dödsfallet eller anställningens upphörande må hava återstått
till pensionsålderns inträde.

I fråga om den, som vid dödsfallet eller anställningens upphörande var
säsongarbetare, må dock såsom tjänstår enligt b) medräknas allenast så stor
del av varje år, som motsvarar den anställningstid, vilken varit i medeltal
för arbetaren gällande under de fem senast förflutna kalenderår, under vilka
anställningen innehafts, eller, där anställningsåren äro färre, det mindre
antal kalenderår, varunder anställning innehafts.

Rörligt tillägg.

10 §.

1 mom. A familjepensionens grundbelopp utgår rörligt tillägg under samma
förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal som gälla

K ungt. Maj:ts proposition nr 282.

101

angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning
intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å
däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera
lamiljepensionsberättigade skall vad i 6 § 3 mom. stadgas om fördelning
av grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

3 avd. Om fainiljclivränta.

11 §•

Familjelivränla enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande
arbetare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

12 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock
att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på
sätt här nedan i 2 inom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 5 § 2—4 inom. och G § 3 inom. äga motsvarande
tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes
av vad här nedan stadgas, till ett belopp, motsvarande så stor del av
det för arbetaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid
avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag,
varom i 9 § första stycket a) förmäles, utgör av 120 eller — där vid avgången
uppnådda tjänstår, utökade med tid som från anställningens upphörande
må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än
120 fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer
genom berörda utökning.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne
icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken
han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen,
i intet fall må lagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna
i 7 § 2 och 3 inom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Ont sammanträffande av förmåner.

13 §.

/ mom. Innehade avliden arbetare vid frånfällel familjepensionsrätt enligt
såväl delta reglemente som andra familjepensionsbestäinmelser, beror på

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Kungl. Maj ds prövning, om och i vad män de förmåner, vilka tillhöra den
enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan, av
sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen eller
familjelivräntan hörande förmånerna.

2 inom. Innehar efterlevande till den, å vilken reglementet äger tillämpning,
med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen
tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta
enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser såsom
anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,
som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall
annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet
av den förmån, som föranleder minskningen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den
å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 282.

103

Utdrag av protokollet över finansärenden, hullet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet ä Stockholms
slott den 9 maj 1917.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen in. in. samt anför därvid följande.

1. Pensionsbestämmelser för tjänstemän.

1. Inledning.

I proposition till riksdagen den 4 oktober 1946, nr 333, framlade Kungl.
Maj:t förslag till allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst
m. fl. Propositionen var i huvudsak grundad på de förslag, som innefattades
i 1945 års lönekommittés den 29 juni 1946 avgivna betänkande med förslag
till statliga löneplaner in. in. (SOU 1946:48). Genom beslut den 26 oktober
1945 hade Kungl. Maj:t uppdragit åt nämnda lönekommitté att —
utöver det åt kommittén förut givna uppdraget att verkställa revision av
vissa avlöningsbestämmelser — jämväl verkställa utredning och avgiva förslag
rörande de ändringar i tjänste- och fainiljepensionsförfattningarnas bestämmelser
om storleken av pensionsförmåner och om pensionsavdrag, som
kunde påkallas i samband med avlöningsrevisionen. Till åtlydnad härav
hade lönekommittén vid sina förhandlingar med vederbörande personalorganisationer
till behandling upptagit även angivna pensionsfrågor och därefter
i sitt förenämnda betänkande gjort vissa uttalanden i ämnet.

Innan lönekommittén avgav sitt omförmälda betänkande anmälde den för
mig, åt! vid förhandlingarna med personalorganisationerna överenskommelse
träffats om den blivande pensionsnivån, varvid dock frågan om tjänstepensionsbeloppens
storlek lämnats i viss utsträckning svävande. Anledningen
till sistnämnda förhållande var i första hand, att det vid förhandlingarna
funnits erforderligt, alt frågan i vilken utsträckning och på vilket
sätt samordning av folkpension och tjänstepension skulle ske och vilken inverkan
folkpensionen borde ha på tjänstepensionsbeloppen gjordes till före -

10-1

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

mål för särskild utredning, vid vilken även motsvarande förhållande på den
allmänna arbetsmarknaden skulle beaktas. Det framhölls vidare såsom önskvärt,
att den närmare avvägningen av tjänste- och familjepensionerna, även
i vad den ägde samband med andra spörsmål än de nu berörda, överlämnades
till den ifrågasatta särskilda utredningen. Jag inhämtade vidare vid
samma tidpunkt från lönekommittén, att den avsåge att framlägga förslag
om övergång från brutto- till nettolönesystem, innebärande att lönerna beräknades
så, att särskilda pensionsavdrag icke skulle verkställas. Vid genomförande
av ett sådant förslag skulle erfordras vissa ytterligare ändringar i
gällande pensionsreglementen för de av ändringen berörda personalgrupperna.

Genom beslut den 28 juni 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst fem utredningsmän med uppdrag att verkställa
utredning i fråga om de ändringar i tjänste- och familjepensionsförfattningarnas
bestämmelser om storleken av pensionsförmåner och om pensionsavdrag
samt i övrigt av teknisk natur, som kunde påkallas i samband
med den pågående allmänna lönerevisionen för statliga befattningshavare
m. fl.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade t. f. chefen för finansdepartementet,
statsrådet Danielson, den 7 september 1946 ledamoten av riksdagens
första kammare, direktören ./. H. Bergvall, statskommissarien Ii. O. F.
Björn samt försäkringsdirektören Ii. T. Jansson att såsom sakkunniga verkställa
ifrågavarande utredning. Tillika uppdrogs åt Bergvall att i egenskap
av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1916 urs pensionssakkunniga,
ha den 31 december 1946 avgivit betänkande med förslag till pensionsreglering
i anslutning till 1946 års lönereglering för statstjänstemän in. fl.

Enligt direktiven borde de sakkunniga fungera dels som utredningskommitté
i vanlig mening och dels som delegation för förhandlingar under ordförandens
ledning med representanter för de av utredningen berörda personalgrupperna.
I enlighet härmed ha de sakkunniga i betänkandet anmält,
att förhandlingar förts med de av pensionsutredningen berörda personalgruppernas
huvudorganisationer: statstjänarkartellen, statstjänstemänncns
riksförbund och tjänstemännens centralorganisation. Förhandlingarna
inleddes den 27 september och avslutades den 28 december 1946, sedan
överenskommelse träffats i de frågor, som varit föremål för förhandlingar.
Överenskommelsen undertecknades för statstjänarkartellen av förste förbundsordföranden
J. Lingman, förbundsordföranden J. Andersson, ombudsmannen
5. Henriksson och förbundskassören C. Persson, för statstjänstemännens
riksförbund av förste byråsekreteraren II. Dahlberg, förste byråsekreteraren
J. E. Lundell, översten K. J. A. Silfverberg och rektorn B.
Wahlström samt för tjänstemännens centralorganisation av direktören V.
Ä man och sekreteraren O. Nordenskiöld.

Över pensionssakkunnigas betänkande ha yttranden infordrats från för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

105

svarets civilförvaltning, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, statens pensionsanstalt,
skolöverstyrelsen och domänstyrelsen.

Beträffande innehållet i de avgivna yttrandena må här sammanfattningsvis
nämnas, att ingen av remissmyndigheterna framställt erinran mot förslagets
huvudgrunder. Därvid ha myndigheterna i allmänhet framhållit att
de, med hänsyn till att förslaget innefattar resultatet av förhandlingar mellan
de sakkunniga och tjänstemännens huvudorganisationer, icke ansett sig
böra ifrågasätta någon ändring i förslagets huvudprinciper.

Den lönereglering för statstjänstemän in. fl., som enligt beslut av riks-Oepartementsdagen
skall träda i kraft den 1 juli 1947, påkallar jämväl eu allmän reglering
av pensionsbestämmelserna för de av löneregleringen omfattade tjänstemännen.
Efter att ha tagit del av 1946 års pensionssakkunnigas förslag, vilket
godtagits av vederbörande personalorganisationer, samt de över förslaget
avgivna yttrandena vill jag för egen del förorda, att pensionsregleringen
i huvudsak bygges på detta förslag. Då pensionsregleringen bör träda i kraft
samtidigt med den redan beslutade löneregleringen, tillstyrker jag, att det
förslag, jag härmed framlägger, genomföres från och med den 1 juli 1947.

2. Pensionsregleringens omfattning in. m.

För de befattningshavare i statens tjänst och vid det statsunderstödda
kommunala skolväsendet, som omfattas av den nya löneregleringen, ha
tjänste- och familjepensionsregleringar senast genomförts vid 1941—1943
års riksdagar. De i anledning härav utfärdade pensionsreglementena äro allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena den 30 december 1941 (nr
1008 resp. 1009), folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen den
18 juli 1942 (nr 699 resp. 700) samt tjänste- och familjepensionsreglementena
för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943 (nr 510 resp. 511).
Folkskolans pensionsreglementen äro jämväl tillämpliga från och med den 1
juli 1945 å vissa lärare vid statsunderstödda anstalter för bildbara sinnesslöa
samt från och med den 1 juli 1946 å ordinarie befattningshavare hos
skogsvårdsstyrelserna. I proposition nr 199 till årets riksdag har föreslagits,
alt sistnämnda reglementen från 1948 års ingång skola tillämpas å vissa
befattningshavare hos hushållningssällskapen.

1946 års pensionssakkunniga ha i sill betänkande framhållit, att deras
uppdrag — såsom framginge av direktiven — huvudsakligen avsåge förslag
till av löneregleringen betingad ändring av bestämmelserna om pensionsförmånernas
storlek ävensom förslag till därav påkallad teknisk revision av
pensionsbestämmelserna i övrigt. De sakkunniga ha betonat, att deras uppdrag
sålunda icke omfattade någon revision av de gällande pensionsreglementenas
allmänna bestämmelser. 1 överensstämmelse härmed ha de sakkunniga
anmält, all de icke lill prövning upptagit sådana vid personalförhandlingarna
framställda ändringsyrkanden, som icke sammanhängde med

106

Kungl. Muj:ts proposition nr 282.

löneregleringen. Utan att ingå i närmare prövning av frågorna ha de sakkunniga
emellertid ansett sig böra uttala som sin mening, att de framförda
önskemålen syntes vara förtjänta av sådant beaktande, att särskild utredning
därom borde komma till stånd inom en nära framtid.

De sakkunniga ha i detta sammanhang även berört frågan om pensionsregleringens
tekniska utformning. Sålunda ha de framhållit, att de ändringar
i de nuvarande pensionsreglementena, som trots den omförmälda begränsningen
av uppdraget måst vidtagas, befunnits vara i redaktionellt hänseende
så pass omfattande, att det ansetts lämpligast att utfärda nya pensionsreglementen.
I likhet med vad 1945 års lönekommitté föreslagit i fråga
om de nya avlöningsreglementena ha pensionssakkunniga föreslagit bibehållande
av den nuvarande anordningen med särskilda pensionsreglementen
för folkskolans och för de högre kommunala skolornas lärare. De sakkunniga
ha ock uttalat, att de förutsatt att reglementena alltjämt skola till sin
ordalydelse godkännas av riksdagen.

Departements- Det av pensionssakkunniga framlagda förslaget avser huvudsakligen den

chefen. . o

ändring av pensionsförmånernas storlek, som påkallas av löneregleringen,
ävensom av denna betingad revision av pensionsbestämmelserna i övrigt.
Däremot ha de sakkunniga i enlighet med utredningsdirektiven icke till behandling
upptagit de nuvarande pensionsreglementenas allmänna bestämmelser.
Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att de frågor, som
nu måst lämnas utanför revisionen, böra upptagas till behandling i ett annat
sammanhang. Härvid torde jämväl böra närmare övervägas de anordningar,
som kunna finnas erforderliga i anledning av en vidgad användning av deltidsarbete
och vilka äga ett nära samband med de fortfarande under behandling
varande frågorna om avlönings- och pensionsbestämmelser för
övningslärare. Till de nu berörda spörsmålen torde jag få återkomma, sedan
de allmänna löne- och pensionsregleringarna blivit genomförda.

De sakkunnigas förslag, att nya pensionsreglementen böra utfärdas, anser
jag lämpligt och tillstyrker därför detsamma.

Jag delar ock i huvudsak de sakkunnigas uppfattning, att även de nya
reglementena skola underställas riksdagen för godkännande. De nya avlöningsbestämmelserna
för de tjänstemän, å vilka pensionsreglementena skola
erhålla tillämpning, avses emellertid skola utfärdas av Kungl. Maj:t. Den
definitiva detaljutformningen i formellt hänseende av avlöningsreglementena
kan icke föreligga förrän efter viss överarbetning. Med hänsyn härtill torde
Kungl. Maj:t böra för sig utverka riksdagens bemyndigande att vid pensionsreglementenas
utfärdande i dem vidtaga sådana huvudsakligen redaktionella
ändringar, som kunna visa sig påkallade av avlöningsreglementenas
slutliga utformning.

Kungl. Maj:t har under allmänna tjänstepensionsreglementets tid inhämtat
vissa bemyndiganden att göra avvikelser från reglementets bestämmelser,
såvitt angår olika personalgrupper. Vidare har Kungl. Maj:t erhållit bemvn -

Kanyl. Muj:ts proposition nr 282.

107

diganden dels att besluta om undantagande från reglementenas tillämpning
av viss personal, dels ock att meddela bestämmelser om reglementenas tilllämpning
å vissa personalgrupper, som eljest icke äro underkastade reglementenas
bestämmelser. Jag förutsätter, att dessa bemyndiganden skola för
i tjänst varande eller framdeles anställd personal gälla jämväl i förhållande
till de nya pensionsreglementen, som ersätta de nuvarande.

I detta sammanhang vill jag ock påpeka, att enligt det föreslagna nya
tjänstepensionsreglementet de pensionsålders- och tjänståldersförteckningar,
som skola fogas till reglementet såsom bilagor, skola utfärdas av Kungl.
Maj:t med stöd av riksdagens beslut. Med hänsyn till att frågan om pensionsålder
och tjänslålder för varje ordinarie befattning förelägges riksdagen,
har det ansetts överflödigt all därjämte för riksdagens godkännande
framlägga en bilaga, som endast redovisar de fattade besluten.

3. Tjänstepensionsunderlagen.

Beträffande den hittillsvarande avvägningen av tjänstepensionsförmånerna
för de personalgrupper, som omfattas av löneregleringen, har 19A5
års lönekommitté i sitt förenämnda betänkande lämnat följande redogörelse.

Tjänstepensionerna för de civila statstjänstemännen ha sedan gammalt
avvägts med utgångspunkt från tjänstemännens löneställning. Före tillkomsten
av kommunikationsverkens lönesystem av år 1919 och de pensionsbestämmelser,
som anslöto sig till detta, motsvarade relationen mellan pension
och lön i allmänhet relationen mellan avlöning vid tjänstledighet och avlöning
vid tjänstgöring. I det flertal fall, där hel avlöning utgjordes av lön
och tjänstgöringspenningar, av vilka de senare utgjorde olika stor del av
avlöningen, bibehölls vid tjänstledighet lönen och skulle också pensionen
motsvara denna. För vissa tjänstemän, som ej hade sin avlöning fördelad
på lön och tjänstgöringspenningar, bestämdes ett enhetligt relationstal för
pensionsberäkningen; i anslutning till alt tjänstgöringspenningarna genomsnittligt
för de fall, i vilka de utgingo, kunde beräknas motsvara en tredjedel
av hela avlöningen, skulie pensionen i dessa fall utgöra två tredjedelar
av vederbörandes lön. Vid statens järnvägar, där den fasta avlöningen (arvodet)
med avseende å tjänstledighetsförhållandena fördelades på lön och
tjänstgöringspenningar, ansågs denna fördelning ej kunna läggas till grund
för pensionsavvägningen, med hänsyn till att järnvägstjänstemännen generellt
jämte kontant avlöning åtnjöto förmån av fri bostad jämte värme eller
ersättning därför; med utgångspunkt från alt dylik ersättning skulle motsvara
minst 20 procent av arvodet bestämdes pensionerna vid detta verk i
princip till 70 procent av det med eu femtedel förhöjda arvodet. Karakteristiskt
för pensionsavvägningen under tiden före kommunikationsverkens
nya löne- och pensionssystem är för övrigt, dels att pensionerna kunde bliva
olika stora beroende på antalet intjänta ålderstillägg, dels ock att de ortslillägg,
som i vissa fall utgingo till tjänstemän på dyrare orter, icke inverkade
på pensionernas storlek. Kommunikationsverkens pensionssystem —
som utformades i 1920 års pensionslag för dessa verk och vars tillämpningsområde,
vad angår pensionsunderlagen, sedermera successivt utsträcktes till
olika områden av allmänna civilförvaltningen och slutligen genom civila
tjänstepensionsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1935 kom att omfatta
alla civila befattningshavare med nyreglerad lön —- medförde häri de föränd -

108

Kanyl. Muj:ts proposition nr 282.

ringarna, dels all peiisionsunderlagen ställdes i enhetlig relation till lönen,
som nu ej längre uppdelades i lön och tjänstgöringspenningar, dels att man
därvid alltid utgick från slutlönen i vederbörande lönegrad. Det lönesystem,
vid vilket nu nämnda pensionssystem tillämpades, byggde på en fullständigt
genomförd dyrortsgradering av lönerna. Vid pensionsavvägningen tog man
emellertid ej heller nu hänsyn till ortstilläggen, vilka numera innefattades
i löneplanslönerna. Peiisionsunderlagen avvägdes i enlighet med det anförda
alt motsvara två tredjedelar av lönen på lägsta ortsgrupp i vederbörande
lönegrads högsta löneklass. Denna pensionsavvägning tillämpades
intill den pensionsreglering, som åtföljde de senaste löneregleringarna.

För lörsvarsväsendets personal genomfördes genom ikraftträdandet den 1
juli 1935 av militära tjänstepensionsreglementet en pensionsreglering, för
vilken såsom förebild tjänade den, vilken innefattades i civila tjänstepensionsreglementet.
Även inom detta område tillämpades därefter pensionsunderlag
avvägda till två tredjedelar av slutlönen på billigaste ort. Dessförinnan
hade den militära pensioneringen enligt oenhetliga och svåröverskådliga
grunder ombesörjts av särskilda pensionskassor för armén och flottan.

För folkskolan och de högre kommunala skolornas lärarpersonal ordnades
pensionsförhållandena vid 1930-talets sill! med samma system som förebild,
vilket gällde för statstjänstemännen. Dessförinnan hade denna personal
pensionerats enligt de grunder, som innefattades i reglementet för statens
pensionsanstalt.

Det kan förtjäna framhållas, att regeln om att pensionen ställts i enhetlig
relation till lönen i viss mån modifierats genom de beräkningsgrunder, som
gällde i fråga om dyrtidstillägg på pension. Å ena sidan beräknades nämligen
sådant tillägg i fråga om pensioner understigande 150 kronor för månad
på eif förhöjt tilläggsunderlag. Å andra sidan beräknades dyrtidstilläggel
på ett högsta belopp av 400 kronor för månad, vilket, eftersom dyrtidstilllägg
på lön beräknades på intill 800 eller senare 700 kronor, innebar en
förhållandevis lågt dragen maximeringsgräns.

Den ändring i fråga om tjänstepensionsavvägningen som kommit till stånd
genom de nu gällande tjänstepensionsreglementena innebär att pensionsunderlagen
i det stora hela avvägts som två tredjedelar av slutlönen på C-ort
i stället tör, som tidigare, på A-ort. Vid den första av de pensionsregleringar,
genom vilka dessa reglementen tillkommo, övervägdes alternativt därmed eu
dvrortsdifferentiering av tjänstepensionerna, men eu sådan ansågs ej böra
genomföras. Här avsedda pensionsregleringar innebära, utöver vad nu angivits,
avsteg från två tredjedelsregeln, dels genom att för de allra lägsta lönegraderna
fastställts ett minimipensionsunderlag, dels genom att pensionen
gjorts något mindre i förhållande till lönen inom de lönegrader, där tidigare
maxiineringsregeln i fråga om dyrtidstillägg verkat. För tjänstemän
med högre löneläge än som motsvarar 30 lönegraden i det dyrortsgrupperade
löiieplanssystemet och för förordnandetjänstemän gälla också avsteg från
regeln. Slutligen må nämnas, att rörligt tillägg och numera även kristillägg
utgå på pensionerna enligt samma grunder, som gälla angående dylikt tilllägg
på lönen, dock att sådana tillägg i fråga om pension beräknas på högst
500 kronor för månad, under det att de i fråga om lön beräknas på högst
900 kronor för månad.

Det nu gällande pensionssystemet har från och med den 1 juli 1945 även
erhållit tillämpning å vissa under statens pensionsanstalts reglemente tidigare
inordnade befattningshavare vid de statsunderstödda skolorna för bildbara
sinnesslöa in. fl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28''2.

109

Om sin inställning till frågan om en pensionsreglering i anslutning till den
pågående avlöningsrevisionen har lönekommittén uttalat följande.

Enligt vad lönekommittén föreslagit, skall det nya lönesystemet i dyrortshänseende
baseras på en indelning av stationerings- och förläggningsortema
i fem grupper, medan antalet ortsgrupper nu är nio. 1 samband härmed
skall lönespännvidden mellan nettolönerna på billigaste och dyraste
ort minskas från och med lägsta löneklassen till och med 21 löneklassen
från något mer än 25 till i princip 16 procent. Flertalet av de nuvarande
C-orterna, för vilka nuvarande nettolönespännvidd utgör 19 å 10V2 procent,
beräknas vid omgrupperingen komma att hänföras till dyrortsgrupp 2 med
eu (netto) lönespännvidd av 12 procent. Därest, med hänsyn till att C-ortslönerna
nu äro pensionsgrundande, beräkningen av nya pensionsunderlag
anknytes till lönerna på 2-ort, har detta till följd eu viss förbättring av pensionerna.

Vid sidan av nu berörda förhållande är i förevarande sammanhang alt
beakta det av statsmakterna nyligen fattade beslutet rörande ändrade grunder
för folkpensioneringen. De nya grunderna innebära en kraftig höjning
av folkpensionernas belopp, då nämligen ålderspensionernas belopp utan
behovsprövning skola utgöra 1 000 kronor för ensamstående och 800 kronor
för annan folkpensionsberättigad.

Frågan om det sätt, varpå den blivande tjänstepensioneringen mot bakgrunden
av den här antydda utvecklingen bör anordnas, har varit föremål
för ingående överväganden vid de förhandlingar, som förts mellan lönekommittén
och tjänstemännens huvudorganisationer. Olika alternativ att
ernå eu lämplig lösning ha därvid dryftats och förkastats. Slutligen har
dock eu linje funnits, som båda de förhandlande parterna ansett sig kunna
godtaga såsom ett förhandlingsresultat, även om härvidlag å ömse sidor lörelegat
en viss tvekan.

Det vunna förhandlingsresultatet har, vad gäller tjänstepensionsregleringen,
av lönekommittén redovisats sålunda:

Tjänstepensionsunderlagen borde i princip avvägas till belopp motsvarande
två tredjedelar av slutlönerna på 2-ort. Å pensionerna skulle rörligt tilllägg
utgå enligt samma grunder som bli gällande angående dylikt tillägg
på lön, dock att rörligt tillägg icke borde få utgå på den del av månadspensionen,
som överstege 700 kronor. Hänsyn bör emellertid tagas till den
blivande folkpensioneringen. I vilken utsträckning och på vilket siitt samordning
av folkpension och tjänstepension skall ske och vilken inverkan
folkpensionen bör ha på tjänstepensionsbeloppen bör göras till föremål för
särskild utredning, vid vilken även motsvarande förhållande på den allmänna
arbetsmarknaden bör beaktas.

J9l(i urs pensionssakkunniga ha vid sin behandling av frågan om tjdnslepensionsunderlag
för befattningar, vid vilka lön utgår enligt löneplan nr 1 i
det nga lönesystemet, till eu början anmält, att olika tolkning givits åt det
av lönekommittén redovisade förhandlingsresultatet. Sålunda hade personalrepresentanterna
vid de av pensionssakkunniga förda förhandlingarna hävdat,
att förhandlingsresultatet innebure eu uppgörelse angående Ijänstepensionsnivån
på basis av att tjänstepensionen skulle i princip motsvara Iva

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

tredjedelar av slutlönen på 2-ort. Den träffade överenskommelsen innefattade
således icke från tjänstemännens sida något bindande medgivande om
minskning av tjänstepensionsunderlagen med hänsyn till folkpensionen. Enligt
vad de sakkunniga under hand inhämtat från lönekommittén, hade
uppgörelsen inom denna däremot ansetts innebära, att det ändrade ekonomiska
läge, som uppkommit för pensionstagarna genom de förhöjda folkpensionerna,
icke kunde frånkännas inflytande på den blivande avvägningen
av tjänstepensionsnivån. Till stöd för sin åsikt åberopade lönekommittén
ordalydelsen i den i dess betänkande intagna redogörelsen för förhandlingsresultatet.

Pensionssakkunniga ha anslutit sig till lönekommitténs tolkning och med
utgångspunkt härifrån gjort följande allmänna uttalande om fastställandet
av den nya pensionsnivån.

De sakkunnigas uppgift har med hänsyn till vad från lönekommitténs
sida upplysts, blivit att söka genomföra en viss för såväl statsverket som
de anställda godtagbar jämkning av de sammanträffande förmånernas totala
storlek. En jämkning av den hittills tillämpade relationen mellan pensionen
och lönen synes ur denna synpunkt berättigad. Vid bedömandet av
frågan i vilken utsträckning en dylik jämkning bör ske måste beaktas, att
någon reduktion av redan beviljade eller utlasta tjänstepensioner icke torde
komma att genomföras med föranledande av den blivande folkpensioneringen.
Uppräkningen av tjänstepensionsunderlagen synes därför under alla
förhållanden böra avvägas så att densamma icke medför pensionsförmåner
sammanlagt av mindre storleksordning än som skulle komma att utgå till
äldre pensionärer. Vidare torde böra iakttagas, att uppräkningen inrymmer
en mot den vunna löneförbättringen svarande förbättring av tjänstepensionsförmånerna.

Pensionssakkunnigas förslag innebär i princip en utjämning, så att pensionsunderlaget,
då pensionären uppnår 67 års ålder, skall minskas med så
stort belopp, att summan av därefter utgående tjänstepension och folkpension
i det närmaste motsvarar beloppet av den dessförinnan utgående tjänstepensionen.

De förslag till tjänstepensionsunderlag, om vilka vid förhandlingarna
enighet nåtts, framgå av efterföljande tabell.

I fråga om grunderna för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen
ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

De grunder för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen, om
vilka enighet sålunda nåtts, innebära att de grundläggande pensionsunderlag,
som beräknats såsom två tredjedelar av 2-ortslön, reducerats med belopp,
som motsvara en från 67 års ålder utgående årlig pension å 200
kronor. Reduktionen av tjänstepensionen blir vid denna utgångspunkt för
exempelvis 50 års pensionsålder 55 kronor och för 65 års pensionsålder 139
kronor (räntefot 3 procent, dödlighetstabell R 32 och invaliditetsrisk enligt
statistisk erfarenhet beträffande statstjänstemännen). I genomsnitt för
alla pensionsåldrar utgör avdraget 107 kronor. Beräkningsgrunderna innebära
även en sådan samordning mellan folkpension och tjänstepension, som

111

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Tjänstepensionsunderlag för befattningar tillhörande liineplan nr 1.

Löne-

klass

Tjänstepensionsundertag
avseende pension
utgående

Avdrag
för pen-sions-åldern

50 år

Löne-

klass

Tjänstepensionsunderlag
avseende pension
utgående

Avdrag
för pen-sions-åldern

50 år

före 67 års
ålder kr.

efter 67 års
ålder kr.

före 67 års
ålder kr.

efter 67 års
ålder kr.

4

2 520

1 728

108

23

6 024

5 232

168

5

2 640

1 848

108

24

6 360

. 5 568

192

6

2 772

1 980

108

25

6 744

5 952

192

7

2 904

2 112

108

26

7 128

6 336

192

8

3 048

2 256

108

27

7 536

6 744

192

9

3 204

2 412

108

28

7 944

7 152

192

10

3 372

2 580

108

29

8 364

7 572

204

11

3 528

2 736

108

30

8 772

7 980

204

12

3 696

2 904

108

31

9 168

8 376

204

13

3 852

3 060

108

32

9 564

8 772

204

14

4 008

3 216

108

33

9 912

9 120

204

15

4 152

3 360

108

34

10 248

9 456

204

16

4 308

3 516

120

35

10 584

9 792

204

17

4 476

3 684

120

36

10 920

10 128

204

18

4 644

3 852

120

37

11 256

10 464

204

19

4 860

4 068

120

38

11 592

10 800

204

20

5 112

4 320

168

39

11 928

11 136

204

21

5 412

4 620

168

40

12 264

11 472

204

22

5 712

4 920

168

för pensionstagarna medför en utjämning av de samlade förmånerna av
tjänste- och folkpensionen. Det har nämligen såväl ur allmän synpunkt som
med hänsyn till befattningshavarnas intressen ansetts fördelaktigt, att de
totala pensionsbeloppen bleve åtminstone i stort sett oförändrade under hela
tiden efter uppnådd pensionsålder. Skulle en utjämning av denna art icke
ha ägt rum, skulle pensionsförmånerna bliva lägre till 67 års ålder för att
då höjas med det belopp, som erhålles i folkpension.

Den enklaste vägen att åstadkomma den önskade utjämningen av pensionsnivån
hade enligt de sakkunnigas mening varit att öppna möjlighet för
utgivande av folkpension i form av ålderspension vid tidigare ålder än 67
år med efter försäkringsmatematiska grunder bestämda belopp i sådana fall,
där av staten utfäst tjänstepension utgår eller då på annat sätt tryggad pension
föreligger. Eu sådan lösning, som skulle förutsätta ändring av folkpensioneringslagen,
har emellertid ansetts möta principiella betänkligheter.
Den lösning av frågan, som då återstått, har varit att vidtaga eu anpassning
av tjänstepensionsförmånernas storlek med hänsyn till den vid 67 års
ålder inträdande folkpensionen. En sådan reglering har befunnits kunna
åstadkommas enklast genom att hel tjänstepension utökas med ett efter
försäkringstekniska grunder bestämt belopp (i det följande även kallat ntjämningstillägg),
lika stort som värdet av den folkpension, som i form av
allmän ålderspension tillkommer gift pensionsberättigad, därvid för erhållande
av ett med 12 delbart krontal räknats med eu årlig pension å 792
kronor. På så sätt utökad tjänstepension skulle alltså för gift pensionsberältigad
utgöra summan av de tjänste- och folkpensionsförmåner, som skola
tillkomma tjänstepensionstagare såväl före som efter 67 års ålder. Skulle
tjänstepensionstagare bliva berättigad till folkpension i form av invalidpension
skall någon nedsättning av den utökade tjänstepensionen med hänsyn
till invalidpensionen dock icke ske. Efter uppnåendet av 67 års ålder — från

Kungi. Maj:ts proposition nr 28‘1.

112

vilken lidpunkt rätt till folkpension i form av ålderspension regelmässigt inträder
— skall såsom av det ovan sagda framgår den förhöjda tjänstepensionens
årsbelopp minskas med 792 kronor.

Den av de sakkunniga föreslagna anordningen med minskning av tjänstepensionen
från och med 67 års ålder förutsätter, att folkpension i vanlig
ordning skall utbetalas av pensionsstyrelsen. De sakkunniga påpeka emellertid,
att även om tjänstepensionstagare icke skulle bliva berättigad till folkpension
skall minskning ändock ske av t jänstepensionsförmånerna från och
med den månad, under vilken lian uppnår 67 års ålder. I detta sammanhang
uttala de sakkunniga, att möjlighet dock bör stå öppen för Kungl.
Maj:t att i förekommande fall med hänsyn till föreliggande omständigheter
medgiva undantag från avdragsbestämmelsernas tillämpning.

Beträffande den tekniska utformningen av de sakkunnigas förslag anföres
följande.

Vid eu lösning av utjänmingsfrågan enligt angivna linjer har uppställt sig
frågan om det ur pensionsteknisk synpunkt lämpligaste sättet att ernå den
önskade regleringen av totalförmånerna av tjänstepension och folkpension.
Olika utvägar ha här stått till buds. Sålunda har en sådan anordning varit
möjlig enligt vilken tjänstepensionen omfattar förutom grundbelopp och rörligt
tillägg jämväl i förekommande fall det särskilda utjämningstillägg med
vilket pensionen i det enskilda fallet skulle ökas för att ernå den önskade
utjämningen. Tjänstepensionens grundbelopp skulle enligt detta alternativ i
vanlig ordning bestämmas av särskilda tjänstepensionsunderlag. Rörligt tilllägg
torde vid val av detta alternativ kunna beräknas endast å pensionens
grundbelopp. Vid minskning av pensionsbeloppet vid 67 års ålder skulle rörligt
tillägg beräknas å det oreducerade grundbeloppet. Systemet med särskilda
utjämningstillägg vid sidan av pensionsunderlagen lämnar möjlighet
att för utbetalning av utjänmingstillägget välja senare tidpunkt än den vid
vilken pensionsavgången sker. Härvid kunde tillämpas antingen frivillig
eller obligatorisk utjämning. Detta alternativ ha personalrepresentanterna
emellertid icke ansett böra väljas bl. a. på den grund att en reducering av
själva pensionsunderlagen skulle medföra en nedsättning av underlaget för
det rörliga tillägget.

Efter övervägande även av andra möjligheter till frågans lösning ha de
sakkunniga i samförstånd med personalrepresentanterna stannat inför utvägen
att inarbeta de särskilda utjämningstilläggen i tjänstepensionsunderlagen.
Enligt den metod, som valts för beräkning av utjämningstilläggen,
skulle dessa utgå med i stort sett samma belopp vid ålders-, sjuk- och invalidpension
men i övrigt bliva beroende av inträdesålder i första pensionsberättigande
anställning och pensionsålder. Då förevarande alternativ med
tilläggen inarbetade i pensionsunderlagen kunde ifrågakomma endast såsom
eu obligatorisk anordning har det synts mest praktiskt att vid tillämpningen
taga en avrundad genomsnittssiffra för olika inträdesåldrar. Utjämningstilläggen
skulle däremot alltjämt bliva beroende av pensionsåldern. För att
envar pensionstagare skulle komma i åtnjutande av det mot hans pensionsålder
svarande fulla utjänmingstillägget skulle alltså för varje lönegrad erfordras
lika många tjänstepensionsunderlag som antalet olika pensionsåldrar,
som kunna förekomma för befattningshavare tillhörande lönegra -

Kimgl. Maj:ts proposition nr 2<S2.

113

den. Om hänsyn endast tages till pensionsåldrarna 50, 55, 60, 63 och 65 år
skulle alltså erfordras fem olika pensionsunderlagsskalor. Ur rättvisesynpunkt
skulle det otvivelaktigt vara mest naturligt att välja ett system med
skilda skalor för de olika pensionsåldrarna. Särskilt ur administrativ synpunkt
har det emellertid framstått såsom ett önskemål att komma fram till
en enhetlig skala med sammanfallande pensionsunderlagsbelopp för de
olika pensionsåldrarna. De framlagda förslagen till tjänstepensionsunderlag
innebära, att personalrepresentanterna ansett sig böra tillmötesgå detta önskemål
och sålunda godtagit eu sådan enhetlig pensionsunderlagsskala.

En enhetlig pensionsunderlagsskala innebär, påpeka de sakkunniga, viss
uppoffring från de pensionstagares sida, som representera de högre pensionsåldrarna.
För pensionstagare med lägre pensionsåldrar medför den en av
utjämningen föranledd förhöjning av pensionsunderlagen, som i vissa fall
helt motsvarar och i några lönelägen till och med överstiger värdet av de
för dessa pensionsåldrar gällande utjämningstilläggen. Häröver anföra de
sakkunniga närmare följande.

För pensionstagare med 50 års pensionsålder skulle förhöjningen av pensionsunderlagen
enligt den framlagda skalan blivit så stor, att en minskning
av de i skalan upptagna pensionsunderlagen för pensionstagare med
angivna pensionsålder framstått såsom ofrånkomlig. Då förhöjningen av
pensionsunderlagen är olika stor i skilda lönelägen har reduktionen av underlagen
för 50 års pensionsålder icke kunnat göras enhetlig för hela pensionsunderlagsskalan
utan har på sätt framgår av tabellen över pensionsunderlagen
måst avpassas med hänsyn till lönegraden. Av personalrepresentanterna
framställt yrkande att bestämmelsen om nedsättning av pensionsunderlaget
icke skall äga tillämpning å militär beställningshavare, som
efter pensionsavgången erhåller för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning
vid försvarsväsendet, ha de sakkunniga ansett böra vinna visst
beaktande. Såsom förutsättning för att pensionen i sådant fall skall beräknas
å oreducerat underlag bör dock enligt de sakkunnigas mening gälla, att
pensionstagaren från pensionsavgången intill fyllda 60 år i en följd varit
innehavare av dylik arvodesbefattning. Avbrott i arvodesanställningen, som
ej är föranlett av organisatoriska skäl, får alltså enligt detta förslag till följd
att pensionen beräknas å reducerat underlag. Den föreslagna anordningen
förutsätter, att för pensionstagare, som beröres av densamma, omräkning
av den vid beställningshavarens pensionsavgång beslutade pensionen skall
ske vid denna senare avgång från arvodesbefattningen.

Det av pensionssakkunniga valda utjämningsförfarandet innebär, att
tjänstepension skall från 67 års ålder nedsättas med 792 kronor med hänsyn
till den från denna tidpunkt utgående folkpensionen. Den härav föranledda
omräkningen av tjänstepensionens belopp föreslås av de sakkunniga
skola ske på så sätt, alt den efter 67 års ålder utgående pensionen bestämmes
av ett tjänstepensionsunderlag, som med angivna belopp understiger det
för tiden dessförinnan tillämpade pensionsunderlaget. Med denna anordning
vinnes att vid fall av avkortad pension den vid 67 års ålder insättande
minskningen av pensionen icke blir större än som svarar mot det reduce iliharuj

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2<S2.

8

114

Kiuvjl. Maj.ts proposition nr 282.

rade utjämningstillägg, som innefattas i den avkortade pensionen. Då de
föreslagna Ijänstepensionsunderlagen skola läggas till grund även vid bestämmandet
av tjänstelivränta uppkommer, framhålla de sakkunniga, en
motsvarande nedsättning av livränteförmånerna från 67 års ålder. Härvid
avses för omräkning av livräntans belopp samma förfaringssätt komma till
användning, som föreslagits för motsvarande omräkning av tjänstepension.
Från och med 67 års ålder skall alltså enligt de sakkunnigas förslag livränta
till beloppet bestämmas av ett tjänstepensionsunderlag, som med 792
kronor understiger det före sagda ålder tillämpade pensionsunderlaget. De
sakkunniga uttala, att de i detta sammanhang icke ansett sig böra föreslå
någon ändring i de hittills tillämpade reglerna för beräkning av livränta,
även om dessa med hänsyn till utjämningsförfarandet ställa sig i viss mån
ogynnsamma för de lägre pensionsåldrarna. Denna fråga torde kunna upptagas
till behandling vid den av de sakkunniga i annat sammanhang föreslagna
utredningen av vissa pensionsfrågor, som icke omfattas av de sakkunnigas
uppdrag. De sakkunniga uttala emellertid, att även i fråga om
tjänstelivräntan möjlighet bör hållas öppen för Kungl. Maj:t att efter prövning
av föreliggande omständigheter medgiva undantag från tillämpning av
avdragsregeln.

Enligt pensionssakkunnigas förslag skall å pensionerna utgå rörligt tillUigg,
dock icke på högre månadsbelopp än 800 kronor. Beträffande de överväganden,
som ligga till grund för de sakkunnigas förslag angående rörligt
tillägg anföres i betänkandet följande.

Enligt den mellan lönekommittén och personalrepresentanterna träffade
överenskommelsen skulle å pensionerna utgå rörligt tillägg enligt samma
grunder, som bli gällande angående dylikt tillägg på lön, dock att rörligt
tillägg icke borde få utgå på den del av månadspensionen, som överstege
700 kronor. Med anledning av att vissa remissmyndigheter i yttrande över
lönekommitténs betänkande uttalat sig för en höjning av maximigränsen för
det rörliga tillägget å pension uttalade chefen för finansdepartementet vid
anmälan i statsrådet den 4 oktober 1946 av frågan om allmän lönereglering
för befattningshavare i statens tjänst m. fl. (prop. nr 333 sid. 66), att myndigheternas
förslag torde höra till de spörsmål till vilka de pensionssakkunniga
hade att taga ställning under sitt utredningsarbete. Med hänsyn till
departementschefsuttalandet ha de sakkunniga upptagit frågan om det rörliga
tillägget vid förhandlingarna med personalorganisationerna. Sedan frågan
vid dessa förhandlingar varit föremål för förnyade överväganden ha de
sakkunniga i samband med att uppgörelse träffades angående tjänstepensionsförmånernas
storlek förklarat sig beredda föreslå en höjning av maximigränsen
för rörligt tillägg å pension, överenskommelse har härvid i överensstämmelse
med vissa myndigheters förslag träffats om att maximigränsen
bestämmes till 800 kronor för månad. Pensionsunderlagen ha beräknats med
hänsyn till denna höjning av maximigränsen.

överenskommelsen rörande tjänstepensionerna innebär i fråga om grunderna
för det rörliga tillägget, att sådant tillägg skall utgå å tjänstepensionens
hela grundbelopp, alltså även å pensionens utjämningsdel. I samband

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ti2.

115

härmed har pensionens utjämningsdel vid inräknandet i pensionsunderlagen
reducerats med utgångspunkt från det rörliga tillägg å 6 procent, som skulle
gälla vid nuvarande indexläge. Den sålunda träffade överenskommelsen
kommer genom det tillämpade beräkningssättet att medföra en — om än till
sin storleksordning begränsad — fördel för de anställda vid stigande rörligt
tillägg men däremot eu motsvarande nackdel, om det rörliga tillägget skulle
komma att nedgå. Vid den efter 67 års ålder inträdande nedsättningen av
tjänstepensionen skall rörligt tillägg beräknas å det för tiden dessförinnan
gällande grundbeloppet.

Enligt 1945 års lönekommittés förslag, vilket godkänts av riksdagen, skola
tjänstemännen vara skyldiga att, för den händelse levnadskostnaderna nedgå
med 10 procent eller mera under basnivån —- 100/uo av levnadskostnaderna
i mars 1946 — efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen underkasta
sig minskning med högst fem procent av avlöningsförmånerna. Vad
sålunda föreslagits i fråga om löneförmånerna bör enligt 1946 års pensionssakkunnigas
uppfattning givas motsvarande giltighet beträffande förmånen
av tjänstepension. Enligt de sakkunnigas mening bör vidare med
hänsyn till det sätt, varpå de föreslagna tjänstepensionsunderlagen ha beräknats,
en omräkning ske av pensionsunderlagsbeloppen för den händelse
en mera allmän eller omfattande ändring av pensionsåldrarna skulle bliva
beslutad för de anställningshavare, som omfattas av de nya pensionsreglementena,
så ock om folkpensionerna skulle undergå en mera väsentlig förändring.
Liksom beträffande avlöningsförmånerna förutsättes därvid, att
förhandlingar komma att upptagas med representanter för de av ändringen
berörda personalgrupperna.

Pensionssakkunniga ha icke gjort något uttalande i frågan om enhetliga
eller dvrortsgraderade pensioner. De sakkunnigas majoritet torde ha ansett,
att de på grund av utgångsläget för utredningsarbetet saknade anledning att
göra något sådant uttalande. Ledamoten Jansson har emellertid — utan att
detta uteslutit hans anslutning till vad som överenskommits vid pensionssakkunnigas
förhandlingar med personalorganisationerna — avgivit ett särskilt
yttrande i nämnda fråga. I yttrandet anföres bland annat följande.

De för statsförvaltningen samt för folkskolan och högre kommunala skolor
nu gällande pensionsbestämmelserna ha utformats i anslutning till lönegradsindelningen
i det statliga avlöningssystemet. Man tillämpar härvid
samma pensionsavdrag och alltså även samma nettolön för befattningshavare
i samma löneklass inom eu lönegrad med bortseende från sådana individuella
olikheter i gradpassering och befordringsåldrar, som vid en försäkringsteknisk
bedömning skulle kunna motivera olika behandling av befattningshavarna
antingen i fråga om pensionsunderlagens eller i fråga om
pensionsavdragens storlek. Ett motsvarande tillvägagångssätt tillämpas i viss
mån även vid icke-statlig pensionering, såväl vid pensioneringen av anställda
inom näringslivet som vid kommunernas pensionering av hos dem anställda
befattningshavare. Däremot föreligger för närvarande den väsentliga skillnaden
mellan statlig och icke-statlig pensionering, att den förra ger pensioner

Kungi. Mnj:ts proposition nr 2W2.

1 1(1

ulan dyrorlsgradering, medan den senare — eftersom den i regel sä anordnats,
att pensionen utgår i relation till eu med hänsyn till ortens prisnivå
bestämd lön — får anses vara i princip dyrortsgraderad. Härigenom kommer
den statliga pensioneringen att, i jämförelse med den icke-statliga, ge
relativt höga pensionsförmåner å billig ort och relativt låga pensionsförmåner
å dyrort. Detta förhållande framstår särskilt markerat inom kommuner,
där de kommunala befattningshavarna avlönas av kommunen själv enligt
det statliga dyrortsgraderade lönesystemet.

Enär systemet med dyrortsgraderade pensioner helt naturligt ger en bättre
anpassning av pensionens belopp till pensionstagarens inkomster under hans
aktiva tid och till föreliggande behov, synes även den statliga pensionsnivån
böra differentieras efter dyrort, varigenom också den i och för sig olämpliga
motsättningen i dyrortshänseende mellan statlig och icke-sta t lig pensionering
skulle hävas.

Vid tidigare statliga pensionsregleringar skulle, med hänsyn till den relativt
höga pensionsnivå, som gällde för de billigare orterna redan före regleringen,
vissa övergångssvårigheter ha uppkommit, om dyrortsgraderade pensioner
då hade införts. Vid den avsevärda allmänna höjning av pensionsnivån,
som nu föreslås, behöva några allvarligare svårigheter av dylik art
icke befaras. Även med beaktande av den utveckling i riktning mot minskad
spännvidd mellan levnadskostnadsnivåerna å olika orter, vilken ägt
rum under de senaste åren, vore det enligt min mening motiverat att nu
övergå till dyrortsgradering för den statliga pensioneringens vidkommande.
Utan att här närmare gå in på denna frågas lösning vill jag uttala, att graderingen
i så fall borde ske enligt den s. k. stationeringsprincipen, med vissa
särskilda bestämmelser i syfte att förhindra olämpliga verkningar i pensionshänseende
av befattningshavares förflyttning till annan ort under åren närmast
före pensionsåldern. Bestämmandet av kvottalet för beräkning av pension
ur slutlön borde utgöra ett led i förhandlingar mellan utredningsorganet
och personalorganisationerna.

När pensionssakkunniga härefter övergå till behandlingen av frågan om
tjänstepensionsunderlagen för befattningar, vid vilka lön utgår enligt löneplan
2 i det nya lönesystemet, lämna de till en början följande redogörelse
för tidigare och nu gällande beräkningsgrunder.

Avvägningen av tjänstepensionsförmånerna för fullmaktstjänster tillhörande
civila och militära avlöningsreglementena i högre löneställning än
A 30 kännetecknades före 1941 års pensionsreglering av eu beskärning av
pensionsunderlagen genom minskning av procentsatsen för pensionens relation
till lönen. Vid 1941 års pensionsreglering ansågs denna grundsats fortfarande
böra tillämpas. 1939 års lönereglering medförde för dessa tjänster
icke någon reell löneökning utan allenast ett uppräknande av de fasta lönebeloppen
med hänsyn till vissa tidigare utgående provisoriska tilläggstörmåner.
1941 års pensionsreglering kom därför endast att medföra en pensionsökning,
som i stort sett begränsades till vad som motsvarade den generella
förbättringen i relationen mellan lön och pension. Med denna utgångspunkt
fastställdes för de i lönehänseende högst ställda av här avsedda befattningar,
nämligen landshövdingebefattningarna, ett tjänstepensionsunderlag av
10 920 kronor. Mellan de gränser, som sålunda bildades av underlagen för
å ena sidan landshövdingebefattningarna och å andra sidan lönegraden A 30

Kungl. Muj:ts proposition nr 282.

117

inpassades tjänstepensionsunderlagen för samtliga här avsedda fullmaktstjänster
i mellanliggande lönelägen.

För de civila och militära förordnandetjänsterna — rektorsbefattningarna
vid statliga läroanstalter undantagna — gällde före 1941 års pensionsreglering
ett fåtal standardiserade tjänstepensionsunderlag upptagande samma
belopp för befattningar i ett flertal olika lönelägen. Att eu systematisk avvägning
av pensionsunderlagen för förordnandetjänsterna ursprungligen icke
kommit till stånd torde ha haft sin grund däri att löne- och pensionsförmånerna
för dessa tjänster bestämts isolerat för eu eller ett par befattningar
i sänder vid befattningarnas tillkomst. Förordnandetjänsternas antal var
före 1939 års lönereglering mycket begränsat.

I anslutning till den systematisering av lönesättningen för förordnandetjänsterna,
som genomfördes vid de civila och militära avlöningsreglementenas
tillkomst, inriktades 1941 års pensionsreglering på eu motsvarande
systematisering av pensionsunderlagen. Procentsatsen för relationen mellan
pension och lön ansågs därvid böra sättas något lägre för förordnandetjänsterna
än för fnllmaktsbefattningarna, detta med hänsyn till att lönenivån
lör de förstnämnda tjänsterna satts högre med tanke på den lösligare anställningsformen.
Avvägningen av pensionsunderlagen skedde från den utgångspunkten
alt tjänstepensionsunderlaget för lönegraden C 1 fastställdes
till 6 000 kronor medan underlaget för de båda högsta lönegraderna — C 16
och C 17 — bestämdes till samma belopp, som ansetts böra gälla för landshövdingar,
eller 10 920 kronor. Mellan dessa båda gränser avvägdes tjänstepensionsunderlagen
för mellanliggande lönegrader med ledning i stort sett
av löneställningen. 1 viss mån hade därvid hänsyn måst tagas till de förutvarande
pensionsunderlagens storlek, varför eu fullt konsekvent utjämning
av de tidigare föreliggande ojämnheterna i pensionsavvägningen ej erhållits.
Fn mera fullständig utjämning skulle enligt vad 1938 års pensionssakkunniga
framhållit ha förutsatt eu tämligen genomgripande omläggning, som
antingen framtvingat delvis ganska betydande pensionsökningar eller ock i
vissa fall föranlett avsevärda nedsättningar i pensionsbeloppen. För de militära
och civilmilitära förordnandetjänsterna fastställdes samma pensionsnnderlag
som för de C-lönegrader, vilka upptogo samma lönebelopp. Detsamma
gällde befattningarna såsom chef för bank- och fondinspektionen
samt sparbanksinspektionen, vilka befattningar skulle i pensionshänscende
likställas med ordinarie förordnandetjänster.

Enligt lönekommitténs förslag skall lön enligt den icke dyrortsgraderade
löneplan nr 2 utgå såväl vid de nuvarande förordnandetjänsterna — med undanlag
för rektorsbefattningarna vid statliga läroanstalter — som ock vid
de högre fullmaktstjänster, vilka nu äro hänförda till löneplanerna It, Cb
och Öb. Vidare skall på löneplan nr 2 inplaceras vissa tjänstemän, å vilka
civila avlöningsreglementet nu är tillämpligt men vilka icke tillhöra någon
löneplan, såsom exempelvis justitieråd, regeringsråd, landshövdingar in. fl.

P r ns io nssa k kunniga ha ansett den förestående löneregleringen innebära
ett lägligt lilllälle för eu systematisk avvägning av tjänstepensionsunderlagen
även för de befattningar, som äro avsedda all hänföras till löneplan
nr 2. Den avsedda tillämpningen av denna löneplan å såväl fullmakts- som
förordnandetjänslemän har föranlell de sakkunniga all bryta med den lidi -

118

Kunyl. Maj:ts proposition nr 282.

gare tillämpade grundsatsen, att för förordnandetjänstemän skulle gälla
lägre tjänstepensionsunderlag än för fullmaktstjänstemän.
Pensionssakkunnigas förslag innefattas i följande tabell.

Tjänstepensionsunderlag för befattningar tillhörande löneplan nr 2.

Löne-

klass

Tj änstepensionsunderlag avseende
pension utgående

Löne-

klass

Tj änstepensionsunderlag avseende
pens!on utgående

före 67 års
ålder kr.

efter 67 års
ålder kr.

före 67 års
ålder kr.

efter 67 års
ålder kr.

1

7 548

6 756

13

12 312

11 520

2

7 944

7 152

14

12 516

11 724

3

8 340

7 548

15

12 708

11 916

4

8 736

7 944

16

12 912

12 120

5

9 144

8 352

17

13 212

12 420

6

9 552

8 760

18

13 512

12 720

7

9 960

9 168

19

13 812

13 020

8

10 356

9 564

20

14 412

13 620

9

10 764

9 972

21

14 412

13 620

10

11 160

10 368

22

14 412

13 620

11

11 556

10 764

23

14 412

13 620

12

11 964

11 172

24

14 412

13 620

Beträffande avvägningen av de sålunda föreslagna tjänstepensionsunderlagen
ha de sakkunniga anfört följande.

I de lönelägen av löneplan nr 2, som ligga inom den dyrortsgrupperade
planens löneområde ha för ortsgrupp 5 tjänstepensionsunderlagen anslutits till
de underlag, som föreslagits skola gälla för de till den senare löneplanen
hörande befattningarna. För lönelägen över den dyrortsgrupperade löneplanen
har avvägningen av pensionsunderlagen skett med utgångspunkt i
det antagandet att de här förekommande lönebeloppen representerade en förlängning
av den dyrortsgrupperade löneplanens 5-ortsskala. Enligt de sakkunnigas
mening tala vissa skäl för att ett enhetligt pensionsunderlag faslställes
för de högsta lönegraderna, från och med 20:e, varvid såsom maximibelopp
fortfarande kommer att gälla underlaget för landshövdingebefattningarna.
Beräkningsgrunderna innebära vidare samma utjämningsförfarande
med hänsyn till folkpensionen, som förordats beträffande de på lönebeloppen
i den dyrortsgrupperade löneplanen grundade pensionsunderlagen.
Efter 67 års ålder skall alltså till här avsedda befattningshavare utgående
tjänstepension eller tjänstelivränta bestämmas av ett pensionsunderlag, som
med 792 kronor understiger det för tiden dessförinnan tillämpade underlaget.

De sakkunniga påpeka, att förslaget innebär en förbättring av tjänstepensionen
— beräknad såsom skillnaden mellan å ena sidan de nya tjänstepensionsunderlagen
ökade med 6 procent exklusive utjämningsdelen och å andra
sidan de nuvarande tjänstepensionsunderlagen ökade med 31 procent —
med 1 658 kronor för landshövding och tjänsteman tillhörande nuvarande
lönegraden C 17, medan motsvarande förbättring i högsta lönegraden av den
dyrortsgraderade löneplanen utgör 1 694 kronor. Anknytningen i de lägre

Kunyl. Maj:ts proposition nr 2H2.

ny

lönelägena av löneplan nr 2 till de på lönerna i löneplan nr 1 grundade
tjänstepensionsunderlagen har emellertid medfört, framhålla de sakkunniga,
att de föreslagna pensionsförmånerna för nuvarande lönegrad C 1 blivit
lägre än de för denna lönegrad nu gällande. Enligt de sakkunnigas mening
bör med anledning härav nuvarande innehavare av tjänst i denna lönegrad
övergångsvis tillförsäkras en tjänstepension, som icke understiger vad som
enligt nu gällande grunder skulle tillkommit honom.

Slutligen må nämnas, att de sakkunniga uttalat att del enligt deras mening
varit motiverat att i anslutning till den föreslagna regleringen av förordnandepensionerna
genomföra eu jämkning av de för närvarande gällande
grunderna för bestämmande av förordnandepensions storlek i förhållande
till underlaget. Sådan prövning hade emellertid icke ansetts falla inom ramen
för de sakkunnigas uppdrag.

Remissmyndigheterna ha, som förut i korthet omtalats, i princip icke
framställt någon erinran mot pensionssakkunnigas förslag beträffande
tjänstepensionsunderlagen. I vissa hänseenden ha dock erinringar framställts.
Sålunda har vattenfallsstyrelsen ansett, alt förordnandepensionerna
borde bättre anpassas efter de nya lönerna. Statskontoret har — med reservation
av två ledamöter — i princip givit sin anslutning till de synpunkter,
som kommit till uttryck i det vid sakkunnigbetänkandet fogade särskilda
yttrandet av ledamoten Jansson. Vidare har statskontoret med vidhållande
av ett sitt uttalande i yttrandet över lönekommitténs första betänkande framhållit,
att det förefölle i hög grad omotiverat att beträffande det rörliga tilllägget
tillämpa eu strängare maximeringsregel för pensionstagare än för
löntagare. Då enligt den numera beslutade löneregleringen maximigränsen
vad löneförmånerna beträffar fastställts till 1 200 kronor för månad, borde
alltså enligt statskontorets mening samma belopp gälla såsom maximeringsgräns
för pensionstagare.

Pensionssakkunnigas av tjänstemannaorganisationerna godkända förslagDepertementsinnebär,
att de grundläggande pensionsunderlag, som beräknats såsom två che,en
tredjedelar av 2-ortslön, reducerats med belopp, som motsvara eu från 07
års ålder utgående årlig pension å 200 kronor. Denna lösning av frågan om
tjänstepensionens avvägning med hänsyn till folkpensionen synes mig godtagbar.
Icke heller i övrigt har jag funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas
förslag till tjänstepensionsunderlag.

En av de sakkunniga samt statskontoret har uttalat sig lör införande av
dyrortsgraderade pensioner. Denna fråga behandlades utförligt av 1938 års
pensionssakkunniga i deras betänkande med förslag till allmänna tjänsteocli
familjepensionsreglementen (SOU 1941:10), därvid de sakkunniga ansågo
sig icke kunna föreslå dyrortsgraderade pensioner. Kungl. Maj:t och
riksdagen följde de sakkunnigas förslag. För egen del är jag icke beredd
att nu förorda övergång till dyrortsgradering av pensionerna,

120

Kungl. Muj.ts proposition nr 282.

Statskontoret har uttalat, att maximigränsen för rörligt tillägg å pension
borde fastställas till samma belopp, som enligt redan fattade beslut skall
gälla för rörligt tillägg å lön, d. v. s. 1 200 kronor. Även om vissa skäl kunna
tala för eu sådan höjning av maximigränsen, är jag för närvarande icke
beredd att tillstyrka någon höjning utöver vad pensionssakkunniga föreslagit.

Vad de sakkunniga i övrigt uttalat och föreslagit föranleder ingen erinran
från min sida.

4. Familjepensionsunderlagen.

Familjepensioneringen för de befattningshavargrupper, som beröras av
1046 års pensionssakkunnigas förslag, blev enhetligt ordnad först genom
tillkomsten av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente och statens
övertagande av de särskilda familjepensionskassor, som tidigare handhaft
familjepensioneringen. Om bestämmandet av familjepensionsunderlagen vid
tillkomsten av nämnda pensionsreglemente och vid senare tillfällen anföra
pensionssakkunniga följande.

Den med 1936 års familjepensionsreglemente genomförda pensionsregleringen
byggde av naturliga skäl till väsentlig del på grunder, som varit bestämmande
för familjepensioneringen enligt de förutvarande familjepensionskassornas
reglementen. Avvägandet av pensionsnivån, som skedde med
de för familjepensionskassorna — i första hand statens järnvägars änkeoeh
pupillkassa — fastställda pensionsunderlagen eller delaktighetsbeloppen
såsom utgångspunkt, innebar bl. a. eu uppräkning av grundpensionerna med
ett fast statsbidrag av 120 kronor, vartill kom en av statsmedel helt bekostad
rörlig del beräknad att utgå efter samma procenttal, som gällde i fråga om
beräkning av dyrtidstillägg å s. k. nyreglerad avlöning.

Den överarbetning, som 1938 års pensionssakkunniga underkastade bestämmelserna
i 1936 års allmänna familjepensionsreglemente, ledde icke till
någon allmän höjning av familjepensionsförmånernas storlek. Eu reell ökning
av pensionsunderlagen skulle nämligen ha medfört ökade familjepensionsavdrag
med därav förorsakade betydande övergångssvårigheter med
hänsyn till de övergångsanordningar, som sammanhängde med statens övertagande
av tjänstemännens familjepensionskassor. För att vinna enhetlighet
i fråga om dyrtidskompensationen och för att beträffande familjepensionerna
ernå samma system för rörligt tillägg, som redan kommit till användning i
avlöningsförfattningarna, skedde emellertid en teknisk uppräkning av fainiljepensionsunderlagen.
En reell förbättring av familjepensionsnivån blev
emellertid genomförd för de militära beställningar, för vilka den år 1939 beslutade
löneregleringen inneburit ändring i tidigare lönerelation mellan
civila och militära befattningar. Förbättringarna voro av ringa storleksordning.
Även beträffande förordnandetjänsterna skedde eu jämkning av
familjepensionsunderlagen, vilka i vissa fall ledde till eu reell ökning av
underlagen och i andra fall till eu minskning av dessa. Befattningshavarna
yief det statsunderstödda kommunala skolväsendet, som i familjepensions -

Kanyl. Maj:ts proposition nr ''282.

121

hänseende tidigare varit underkastade reglementet för statens pensionsanstalt,
äro numera i detta hänseende likställda med statstjänstemännen.

Enligt den mellan 1945 års lönekommitté och representanterna för tjänstemannaorganisationerna
träffade överenskommelsen skola familjepensionsunderlagen
höjas på sådant sätt, att de i princip komma att stå i samma
relation till de blivande slutlönerna på 2-ort som nuvarande familjepensionsunderlag
till nuvarande nettogrundlöner i högsta löneklass på C-ort. Vidare
skall rörligt tillägg utgå med samma procent å familjepension som å lön.
överenskommelsen innebär vidare att de höjda folkpensionsförmånerna
icke skola utöva någon reell inverkan på familjepensionsunderlagens storlek.

Pensionssakkunniga framhålla, att de efter överenskommelse med tjänstemannarepresentanterna
icke ansett sig böra framlägga förslag om samordnande
av folkpensionen och familjepensionen. Orsaken härtill vore, att ett
sådant utjämningsförfarande, som föreslagits i fråga om tjiinstepensioneringen,
icke ansetts böra förekomma bland annat på grund av det ur arbetsmarknadssynpunkt
ogynnsamma resultat, som skulle inträda för ung efterlevande
make utan barn.

Pensionssakkunnigas förslag till famiijepensionsunderlag framgå av efterföljande
tabeller.

Beträffande avvägningen av de föreslagna underlagen ha pensionssakkunniga
bland annat anfört följande. De på lönebeloppen i löneplan nr 1
grundade familjepensionsunderlagen hade framräknats i enlighet med de i
överenskommelsen mellan 1945 års lönekommitté och personalrepresentanterna
angivna grunderna. Härvid hade endast vissa obetydliga avsteg gjorts

Faniiljepcnsionsiinderlati lör befattningar tillhörande löneplan nr 1.

I..ÖI1C-

klass

Familjepensions-

undcrlag

kronor

Löne-

klass

Famiijepensions-

underlag

kronor

4

1 296

23

2 484

5

1 296

24

2 628

6

1 296

25

2 772

7

1 296

26

2916

8

1 356

27

3 048

9

1 404

28

3 180

10

1 464

29

3 312

11

1 524

30

3 444

12

1 584

31

3 576

13

1 632

32

3 696

14

1 692

33

3 804

15

1 764

34

3 912

16

1 836

35

4 020

17

1 908

36

4 128

18

1 980

37

4 224

19

2 064

38

4 320

20

2 148

39

4 404

21

2 232

40

4 488

22

2 340

Departements

chefen.

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Familjepensionsunderlag för befattningar tillhörande löneplan nr 2.

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

1

3 048

13

4 512

2

3 180

14

4 608

3

3 312

15

4 716

4

3 432

16

4 812

5

3 564

17

4 968

6

3 696

18

5112

7

3 816

19

5 268

8

3 948

20

5 568

9

4 080

21

5 568

10

4 200

22

5 568

11

4 308

23

5 568

12

4 416

24

5 568

i avsikt att erhålla eu jämn uppbyggnad av pensionsskalan. För de lägsta
lönelägena, t. o. in. 7 löneklassen, hade vidare föreslagits ett gemensamt
familjepensionsunderlag, som sålunda erhållit betydelsen av ett minimiunderlag.
Avvägningen av de på lönebeloppen i löneplan nr 2 baserade familjepensionsunderlagen
hade skett efter i huvudsak samma förfaringssätt, som
kommit till användning vid bestämmandet av de till samma löneplan anslutande
tjänstepensionsunderlagen. Även här hade förutsatts en maximigräns
enligt vilken ''såsom högsta förekommande pensionsunderlag skulle
gälla ett belopp av 5 568 kronor att tillämpas från och med lönegrad 20.
Peiisionsförbättringen bleve på grund av den nuvarande pensionsskalans
ojämna uppbyggnad av mycket varierande storlek i olika lönelägen. I högsta
lönelägena utgjorde förhöjningen 636 kronor, tilläggsförmåner inräknade,
emot eu förbättring av 528 kronor i högsta lönegraden av löneplan nr 1.

I remissyttrandena ha pensionssakkunnigas förslag till familjepensionsunderlag
icke föranlett någon erinran.

Då de sakkunnigas förslag i detta hänseende synes mig lämpligt avvägt,
tillstyrker jag detsamma.

5. Tjänste- och familjepensionsunderlag för befattningar med lön
enligt löneplan nr 3 eller löneplan nr 4.

De befattningar, varom bär.är fråga, äro befattningarna såsom provinsialläkare
(löneplan nr 3) och såsom distriktsveterinär (löneplan nr 4).

För provinsialläkare och distriktsveterinärer tillämpas för närvarande särskilda
löneplaner, D för de förra och F för de senare. Löneplanerna, som
omfatta flera lönegrupper, äro konstruerade på så sätt, att lönebeloppen för
lönegrupp I överensstämma med lön å A-ort i lönegraderna A 25 resp. A 15.
I pensionshänseende äro provinsialläkarna och distriktsveterinärerna för

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

närvarande jämställda med tjänstemän tillhörande lönegrad A 27 resp. A 21.
Pensionsbestämningen har skett under visst hänsynstagande till de praktikinkomster,
som åtfölja befattningarna.

Pensionssakkunniga — som från lönekommittén inhämtat att avvägningen
av lönebeloppen å löneplanerna nr 3 och 4 skett med den nuvarande löneställningen
såsom utgångspunkt — ha föreslagit, att pensionsförhallandena
för förevarande befattningshavare skola regleras enligt bestämmelserna för
tjänstemän i lönegraderna Ca 30 resp. Ca 24 (motsvarande de nuvarande
lönegraderna A 27 och A 21). De sakkunniga ha omförmält, att vid de a^
de sakkunniga förda förhandlingarna några särskilda yrkanden om förbättrad
ställning med avseende å pensionsunderlagen för de avsedda befattningshavarna
icke framställts. Däremot hade från vederbörande personalorganisations
sida med styrka framhållits, att stora svårigheter för närvarande
förelåge för provinsialläkarna att hinna intjäna för hel pension erforderligt
antal tjänstår med hänsyn till den relativt höga åldern vid tjänstetillträdet.
Med hänsyn till direktiven för utredningen hade pensionssakkunniga
emellertid icke ansett sig kunna ingå på denna fråga.

Pensionssakkunnigas förslag till pensionsunderlag lör här avsedda belattningar
har icke föranlett någon erinran från remiss myndigheternas sida.

Med anledning av yrkandet om förbättring av provinsialläkarnas möjligheter
att erhålla hel pension har statens pensionsanstalt framhållit, att sådana
förbättrade möjligheter skulle komina att skapas, om — såsom hos 1944
års pensionsutredning vore under övervägande — pensionsrätt i statens pensionsanstalt
bereddes underläkare vid landstingens lasarett och sanatorier
in. fl. sjukvårdsanstalter. Provinsialläkarna skulle nämligen då få rätt till
viss tjänstårsberäkning för den tjänstgöring som underläkare, vilken regelmässigt
föregått utnämningen till provinsialläkare. En övergångsanordning
torde dock bliva erforderlig för dem, som utnämnts innan den ifrågasatta
pensionsrätten för underläkare genomförts.

De sakkunnigas förslag till pensionsunderlag för befattningar, avlönadeDeportemenfcenligt
löneplanerna nr 3 och 4, har icke givit mig anledning till erinran.

Den väckta frågan om förbättring av provinsialläkarnas möjligheter att erhålla
hel pension torde få upptagas till behandling vid en blivande allmän
översyn av pensionsbestämmelserna.

6. Pensionsunderlag för rektorer vid de statliga läroanstalterna.

Beträffande nuvarande avlönings- och pensionsförhållanden för rektorer
vid de statliga läroanstalterna ha pensionssakkunniga anfört följande.

För rektorsbefattningarna vid de statliga läroanstalterna är utmärkande
alt lönen vid dem är dyrortsgraderad oaktat att tjänsterna tillsättas medelst
förordnande för viss tid. Lönerna äro vidare differentierade dels med hän -

124

Kunyl. Maj.ts proposition nr 282.

syn till de olika skoltyperna. dels ock inom eu och samma skoltyp med hänsyn
till skolornas storlek. I sistberörda hänseende sker vart sjätte år omprövning
och eventuell omgruppering. Förordnandeperioden för rektor brukar
regelmässigt fastställas att omfatta tiden mellan omprövningarna. Då
de olika avlöningsgrupperna motsvaras av särskilda lönegrader kan alltså
en omprövning leda till ändrad löneställning för vederbörande rektor. Lönebeloppen
för befattningarna angivas för närvarande i eu särskild löneplan
—- löneplan E — som upptager 14 lönegrader, varje lönegrad omfattande en
viss löneklass i löneplanen A. Högsta förekommande löneklass är 37 löneklassen
och lägsta 28 löneklassen.

Pensionsunderlagen för rektorerna vid de statliga läroanstalterna äro för
närvarande upptagna med belopp, som med tillämpning av de för löneplan C
använda avvägningsgrunderna svara mot löneställningen. För rektorsbefattningarna
vid sådan grupp av läroanstalter, vid vilken befattningarna
äro fördelade på flera avlöningsgrupper, ha pensionsunderlagen fastställts
med lönebeloppen för den lönegrad, som gäller för den lägsta avlöningsgruppen,
som utgångspunkt. Pensionsunderlagen bliva därför lika för alla
rektorsbefattningar vid eu och samma typ av läroanstalter. 1 pensionshänseende
skilja sig rektorerna vid de statliga läroanstalterna från förordnandetjänstemän
i allmänhet därigenom, att bestämmelsen om rätt till pension vid
frivillig avgång ej äger tillämpning beträffande innehavare av rektorsbefattning.
Rektor, som själv ej önskar fortsätta utövandet av rektoratet eller
som ej anses böra komma ifråga för fortsatt förordnande, skall vid sådan
förtidsavgång återgå till sin lärartjänst. Har han vid avgången under minst
12 år i oavbruten följd innehaft rektorsförordnande, äger han efter återgången
till lärartjänsten kvarstå på de för rektorstjänsten gällande tjänsteoch
familjepensionsunderlagen.

Enligt 1945 års lönekommittés förslag skola de tjänster, som nu ha lönegradsbeteckningen
E, erhålla lönegradsbeteckningen Cb. Antalet lönegrader
med denna beteckning skola utgöra 14. Varje lönegrad skall omfatta viss
löneklass å löneplan nr 1. I lönegrad Cb 1 skall lönen utgå enligt löneklass
27 å sagda löneplan. I samband med påpekande, att för närvarande olika
lönegrader omfatta samma löneklass och att därvid lönegradernas pensionsunderlag
skilja sig från varandra, har lönekommittén uttalat, att frågan,
huruvida alltjämt olika pensionsunderlag borde gälla, finge upplagas till
övervägande vid de nya pensionsbestämmelsernas utformning.

Vid pensionssakkunnigas behandling av frågan om förenämnda pensionsunderlag
ha de haft att beakta av Kungl. Maj:t till de sakkunniga överlämnade
framställningar av styrelserna för statsläroverkens rektorsförening och
svenska seminarielärarföreningen samt rektorerna vid de tekniska läroverken
om ändring av bestämmelserna om nämnda pensionsunderlag. I dessa
framställningar har hemställts, att för rektorerna måtte fastställas samma
pensionsunderlag, som gälla för de lönegrader i löneplan A, i vilka slutlöneklasserna
motsvara de löneklasser, enligt vilka rektorslönerna utgå.

Över framställningarna ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
utlåtit sig. Skolöverstyrelsen har uttalat, att såsom pensionsunderlag
för befattningar i lönegraderna E 10—14 måtte fastställas lägst de

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

125

för befallningar i lönegrad A 30 gällande, överstyrelsen för yrkesutbildning
har uttalat sig för att rektorerna vid de högre tekniska läroverken i förevarande
hänseende icke placeras i ett sämre läge än som kan komma alt bestämmas
för rektorerna vid de allmänna läroverken.

Pensionssakkunniga föreslå bibehållande i huvudsak av de nu gällande
principerna för förevarande pensionsunderlags bestämmande. I anslutning
till vad skolöverstyrelsen förordat föreslås dock eu höjning av underlagen
för vissa av de högre lönegraderna.

Till stöd för sitt förslag anföra de sakkunniga följande.

1 de fall där beträffande en viss grupp stalliga befattningshavare särskild
kompensation för speciellt krävande förhållanden i tjänsten ansetts böra
beredas utöver den för sinsemellan jämställda tjänstemän bestämda fasta
lönen bär regeln varit, att sådan ersättning utgivits såsom tillägg till lönen
i form av avlöningsförstärkning. Den för rektorsbefattningarna vid de statliga
läroanstalterna förekommande differentieringen av lönen efter storleken
av de olika rektorernas arbetsbörda har givits en i viss mån avvikande form.

Den av tjänstgöringsförhållandena betingade påbyggnaden av lönen har här
åstadkommits genom att befattningarna allt efter arbetsbördans storlek hänförts
till olika löneklasser i löneplanen A. I pensionshänseende har hittills
den särskilda avlöningsförmån, som här avsedd ersättning utgör oavsett hur
densamma utformats, som regel icke ansetts böra påverka pensionsbestämningen
så att pensionen skulle avvägas på grundval av den med förmånen
ökade lönen. De för rektorerna vid de statliga läroanstalterna nu ifrågasatta
ändrade pensioneringsgrunderna skulle alltså innebära ett avsteg från
det nu tillämpade pensionssystemet och medföra konsekvenser för behandlingen
i pensionshänseende av andra befattningshavargrupper med liknande
löneförhållanden. Den väckta frågan är följaktligen av sådan principiell
räckvidd, att den enligt de sakkunnigas mening bör upptagas i ett större
sammanhang. Även om alltså en mera väsentlig ändring av de hittillsvarande
principerna för avvägningen av rektorernas pensionsförmåner nu icke
kan ifrågakomma, anse de sakkunniga de gjorda framställningarna böra
vinna tillmötesgående i sådan omfattning, att pensionsunderlagen för de befattningar,
som komma att hänföras till lönegraderna Cbll—13, i anslutning
till vad skolöverstyrelsen föreslagit, fastställas till samma belopp som
bliva bestämda för lönegraden Ca 33 (nuvarande A 30).

Remissmyndigheterna ha lämnat pensionssakkunnigas förslag i nu förevarande
hänseende utan erinran.

Jag delar pensionssakkunnigas uppfattning, alt de ändringar i pcnsione-Departonentsringsgrunderna
för ifrågavarande befattningar, varom yrkanden framställts,
icke kunna genomföras i detta sammanhang. De sakkunniga ha emellertid
ansett sig kunna i viss mindre grad tillmötesgå syftet med de gjorda yrkandena.
Vad de sakkunniga därvid föreslagit, anser jag mig kunna godtaga.

På grund av det anförda tillstyrker jag pensionssakkunnigas förslag till pensionsunderlag
för rektorer vid de statliga läroanstalterna.

126

Kiinc/I. Maj:ts proposition nr 282.

7. Bruttolöneplan.

Enligt direktiven för pensionssakkunniga ha dessa haft att upprätta en
bruttolöneplan. Denna skall, i överensstämmelse med vad 1945 års lönekommitté
uttalat, innefatta de belopp, som för de av löneregleringen berörda
personalgrupperna framkomma, då till nettolönerna läggas belopp motsvarande
befattningshavarnas tänkta avgifter för viss del av pensionerna, bestämd
under hänsynstagande till vad på den allmänna arbetsmarknaden är
brukligt i fråga om arbetsgivarnas och de anställdas pensionsavgifter.

Med utgångspunkt från det angivna ha pensionssakkunniga i samförstånd
med personalrepresentanterna framlagt följande

Bruttolöneplan.

Löne-

klass

nr

Ortsgrupp

Löne-

klass

nr

Ortsgrupp

1

2

3

4

5

1

2

3

4

5

Årslön, kronor

Årslön, kronor

1

3 081

3 213

3 345

3 477

3 621

21

7 820

8 168

8 504

8 852

9 200

2

3 172

3 304

3 448

3 592

3 736

22

8 286

8 658

9 018

9 390

9 750

3

3 302

3 446

3 590

3 734

3 878

23

8 778

9 162

9 546

9 942

10 326

4

3 444

3 588

3 744

3 900

4 056

24

9 283

9 691

10 099

10 507

10 915

5

3 625

3 781

3 937

4 093

4 261

25

9 889

10 297

10 705

11 113

11 521

6

3 832

4 000

4 168

4 336

4 504

26

10 509

10 917

11 325

11 733

12141

7

4 053

4 233

4 413

4 593

4 773

27

11 167

11 575

11 983

12 391

12 799

8

4 285

4 465

4 657

4 849

5 041

28

11 825

12 233

12 641

13 049

13 457

9

4 519

4 723

4 927

5 119

5 323

29

12 496

12 904

13 312

13 720

14 128

10

4 790

4 994

5 210

5 414

5 630

30

13 167

13 575

13 983

14 391

14 799

11

5 036

5 252

5 480

5 696

5 924

31

13 799

14 207

14 615

15 023

15 431

12

5 282

5 510

5 738

5 978

6 206

32

14 431

14 839

15 247

15 655

16 063

13

5 515

5 755

5 995

6 247

6 487

33

14 973

15 381

15 789

16197

16 605

14

5 748

6 000

6 252

6 504

6 756

34

15 515

15 923

16 331

16 739

17 147

15

5 982

6 246

6 510

6 774

7 038

35

16 057

16 465

16 873

17 281

17 689

16

6 215

6 491

6 767

7 043

7 319

36

16 599

17 007

17 415

17 823

18 231

17

6 474

6 762

7 038

7 326

7 614

37

17 141

17 549

17 957

18 365

18 773

18

6 733

7 033

7 321

7 621

7 921

38

17 683

18 091

18 499

18 907

19 315

19

7 043

7 355

7 667

7 979

8 291

39

18 225

18 633

19 041

19 449

19 857

20

7 368

7 704

8 028

8 352

8 676

40

18 767

19 175

19 583

19 991

20 399

Beträffande konstruktionen av bruttolöneplanen ha de sakkunniga anfört
följande.

Bruttolöneplanen har konstruerats sålunda, att de i löneplan nr 1 upptagna
nettolönebeloppen ökats med vissa för de särskilda löneklassema enhetliga
belopp. Dessa tänkta avgiftsbelopp ha beräknats med antagande, att
de skulle genomsnittligt för manlig och kvinnlig befattningshavare motsvara
sju procent av bruttoårslönen, därvid till grund för beräkningarna lagts
lönen å 2-ort. Bruttolönebeloppen å 2-ort ha följaktligen erhållits genom alt
dividera de för ortsgruppen gällande löneklassbeloppen med 0,93. Den antagna
pensionsavgiften motsvarar skillnaden mellan brutto- och nettolönebeloppen.
För övriga ortsgrupper erhållas bruttolönebeloppen i varje sär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

127

skild löneklass såsom summan av det för resp. ortsgrupp gällande löneklassbeloppet
och de enligt föregående framräknade avgiftsbeloppen.

Slutligen ha pénsionssakkunniga — med anledning av vissa från personalhåll
framförda synpunkter — framhållit, att bruttolönebeloppen såsom jämförelseobjekt
endast torde kunna tillmätas ett begränsat värde. Om bruttolönebeloppen
beräknats med hänsyn till befattningshavarnas nuvarande procentuella
bidrag till pensioneringen skulle särskilt i vissa lönelägen åtskilligt
lägre bruttolönebelopp ha erhållits.

Bruttolönetabellen har icke varit föremål för uttalande i remissvaren.

Pensionssakkunnigas förslag till bruttolönetabell har icke givit mig an-Departementsledning
till erinran.

8. Kostnadsberäkningar.

Pénsionssakkunniga ha genom särskilda experter låtit verkställa vissa beräkningar
rörande kostnaderna för genomförandet av de av de sakkunniga
framlagda förslagen. Beträffande resultaten av dessa beräkningar må följande
här nämnas. Beräkningarna avse kostnadsökningen för varje budgetår
från och med 1947/48 till och med 1957/58. För budgetåret 1947/48
uppskattas ökningen av kostnaderna för ålderspensioner åt f. d. tjänstemän
till sammanlagt 940 000 kronor, varav skulle belöpa på civilförvaltningen
840 000 kronor, på försvarsväsendet 90 000 kronor och på de kommunala
skolorna 10 000 kronor. Kostnadsökningen för familjepensionerna under
samma budgetår uppskattas till sammanlagt 1(50 000 kronor, varav skulle
belöpa på civilförvaltningen 110 000 kronor, på försvarsväsendet 20 000
kronor och på de kommunala skolorna 30 000 kronor. Beräkningarna utvisa
för de följande budgetåren eu oavbruten kostnadsökning, så att för
budgetåret 1957/58 ökningen uppskattats till sammanlagt 2(5,20 miljoner
kronor, såvitt avser ålderspensioner åt f. d. tjänstemän, och 4,19 miljoner
kronor, såvitt avser familjepensioner.

För den närmare innebörden av de verkställda beräkningarna torde jag
få hänvisa till de sakkunnigas betänkande.

9. Specialmotivering![till£de olika pensionsreglementena.

De ändringar av pensionsreglementena, som påkallas av löneregleringen,
beröra huvudsakligen endast bestämmelserna om pensionsförmånernas storlek
och om pensionsavdrag. Ändringarna av de förra bestämmelserna
framgå av vad som föreslagits vid behandlingen av frågan om de nya pensionsunderlagens
storlek. För bestämmelserna om pensionsavdrag innebär
löneregleringen med genomförandet av nettolönesystemet, att dessa bestäm -

128

Kuntjl. Muj:ts proposition nr 282.

melser icke erfordras i de nya pensionsreglementena. Lönekommittén hav
förutsatt att för de befattningshavare, som äro underkastade de av pensionsregleringen
berörda pensionsreglementena, några särbestämmelser med hänsyn
till övergången till nettolönesystem icke skola ifrågakomma.

1945 års lönekommitté bär i sitt betänkande med förslag till statliga löneplaner
in. in. anmält, att vid de förda förhandlingarna i löne- och pensionsfrågan
förutsatts, att de tjänstemän, som övergå på de nya avlöningsbestämmelserna,
skola vara skyldiga att underkasta sig de blivande pensionsbestämmelserna.
Efter erinran härom ha 1946 års pensionssakkunniga anfört
följande.

I familjepensionshänseende lorde dock sådana befattningshavare, som
före ikraftträdandet av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente ägt
familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, alltjämt böra bibehållas vid
de särskilda förmåner i fråga om familjepensionsförmånernas storlek, familjepensionsrätt
för barn in. in., som genom särskilda avtal varit dem tillförsäkrade
såsom delägare i de av staten numera övertagna änke- och pupillkassorna.
Detsamma bör gälla i fråga om de av pensionsregleringen berörda
kommunala anställningshavare, vilka ägt familjepensionsrätt enligt
reglementet för statens pensionsanstalt. I förevarande avseende erforderliga
föreskrifter torde, i överensstämmelse med vad som nu är fallet, böra intagas
i övergångsbestämmelserna till de nya familjepensionsreglementena
ävensom i eventuellt erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Beträffande tillämpningsområdet för allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena
ha de sakkunniga i detta sammanhang anfört följande.

Såsom lönekommittén framhållit äga de nuvarande allmänna tjänste- och
familjepensionsreglementena tillämpning å vissa befattningshavargrupper
— t. ex. innehavare av professorstjänster in. fl. befattningar vid universiteten
och karolinska mediko-kirurgiska institutet, innehavare av beställningar
på reservstat samt övningslärare — som icke omfattas av den beslutade
löneregleringen. Dessa kategorier befattningshavare hava därför undantagits
från de nya pensionsbestämmelsernas tillämpning.

Enligt vad som inhämtats från 1946 års manskapslöneutredning ämnar
denna utredning föreslå inrättande av extra ordinarie furirsbeställningar
ävensom framlägga förslag om löneställningen för långtjänstunderbefäl,
däri inbegripet ännu kvarvarande flaggkorpralsbeställningar. Dessa sistnämnda
beställningar avses därvid icke komma att inplaceras i särskild
lönegrad. Vid genomförande av manskapslöneutredningens förslag torde
det därför bliva erforderligt bl. a. att lämpligen i övergångsbestämmelserna
till de blivande allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena upptaga
särskilda pensionsunderlag för flaggkorpralsbeställningarna ävensom beträffande
dessa meddela erforderliga pensions- och tjänståldersbestämmelser.

Allmänna tjänstepensionsreglementet.

Beträffande 2 § påpeka pensionssakkunniga, dels att 2 § 1 mom. a) nu
gällande reglemente blivit obehövlig på grund av den avfattning, som 1 §

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

129

erhållit, och på grund av att chefen för försäkringsinspektionen upptagits
bland de befattningshavare, som obligatoriskt äga pensionsrätt, dels ock att
bestämmelsen i 2 § 1 mom. c) gällande reglemente icke medtagits på förslag
av 1945 års lönekommitté och av skäl, som lönekommittén angivit i sitt
första betänkande (sid. 58).

Beträffande 7 §, som innefattar bestämmelserna om pensionsålder, ha
pensionssakkunniga anfört följande.

På grund av att den nya lönegradsbeteckningen Ca kommer att bliva
gemensam för de statliga tjänster, som nu ha lönegradsbeteckningarna A
och Ca, har det blivit nödvändigt att i förevarande paragraf upptaga en enhetlig
pensionsåldersbestämmelse för de båda befattningshavargrupperna.
Därvid har det befunnits lämpligast att upptaga den reguljära pensionsåldern
för beställningshavare i nuvarande lönegraderna Ca 13—30 till 65 år
i stället för till 63 år. Då den vidtagna anordningen icke åsyftar att medföra
någon reell ändring av de nuvarande pensionsåldersbestämmelserna för
dessa beställningshavare, har i den såsom bilaga till tjänstepensionsreglementet
fogade pensionsåldersförteckningen angivits de undantag, som påkallas
av den ändrade allmänna pensionsåldersbestämmelsen. På motsvarande
sätt har förfarits beträffande de beställningar, som äro hänförda till
de nuvarande lönegraderna Öb 1 och 2, med hänsyn till att i förevarande
paragraf angivits en enhetlig pensionsålder av 65 år för samtliga de till den
nuvarande Ob-löneplanen hörande beställningarna.

Vid redovisning i pensionsåldersförteckningen ha de sakkunniga förutsatt
att en enhetlig pensionsålder skall gälla för en och samma befattning oavsett
vem som är innehavare av densamma. Så har t. ex. för chefen för försvarsstaben
föreslagits en pensionsålder av 65 år, vare sig i befattningen inplacerats
beställningshavare i nuvarande lönegrad Öb 2 eller Öb 4.

I fråga om pensionsutbetalning efter pensionstagares frånfälle, varom
stadgas i 12 §, innebär pensionssakkunnigas förslag en höjning från 600 till
800 kronor av maximibeloppet av pension för tid efter pensionstagares frånfälle.
De sakkunniga säga sig ha funnit höjningen betingad av den främst
på grund av det ändrade penningvärdet föranledda höjningen av löne- och
pensionsnivån.

I fråga om 44 §, som omfattar stadgandena angående pensionsunderlag,
ha de sakkunniga påpekat, att det enligt det nya reglementet kommer att
finnas två olika underlag, begynnelseunderlaget och slutunderlaget. När i
författningstexten användes uttrycket tjänstepensionsunderlag, är detta sålunda
en sammanfattande beteckning för begynnelse- och slutunderlag. Termerna
för de två särskilda underlagen användas i huvudsak endast i de
författningsrum, som giva detaljregler för beräkning av pension eller livränta.

Vidare framhålla de sakkunniga, alt anordningen med två pensionsunderlag
torde föranleda att för varje pensionär få uträknas tvenne pensionsbelopp,
elt för tiden före och ett för tiden efter 67 års ålder. Detta gäller
givetvis ej blott tjänstepension utan även tjänstelivränta. De olika pensions Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282. 9

130 Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

beloppen torde böra angivas i det för pensionstagaren utfärdade pensionsbrevet.

Vid redogörelsen för 16 § giva de sakkunniga följande exempel på beräkning
av ålderspension.

En tjänsteman avgår efter uppnådd pensionsålder, lägst 55 år, sedan han
minst 3 år innehaft en tjänst med slutlön i 12 löneklassen å löneplan nr 1.
Tjänstålder för hel pension antages vara 30 år.

Kan tjänstemannen vid avgången räkna minst 30 tjänstår blir pensionens
grundbelopp före 67 års ålder lika med begynnelseunderlaget, d. v. s. 3 696
kronor och efter 67 års ålder lika med slutunderlaget, d. v. s. 2 904 kronor.

Är antalet tjänstår i stället 26 göres från de nämnda beloppen ett avdrag
för 16 kvartal med 16/iso, varför grundbeloppet före 67 års ålder blir 3 203,2
kronor, vilket avrundas till 3 204 kronor, och efter 67 års ålder 2 516,8 kronor,
vilket avrundas till 2 520 kronor.

I anslutning till 22 §, som reglerar förordnandepension, framhålla de sakkunniga,
att de pensioneringsgrunder, som av de pensionssakkunniga föreslagits
för rektorerna vid de statliga läroanstalterna, innebära ett bibehållande
av det för dessa befattningshavare hittills tillämpade pensionssystemet.
För att även med det nya lönesystemet för rektorerna erhålla motsvarighet
till den nu gällande pensionsställningen kräves en särskild undantagsbestämmelse
för rektorerna vid dövstumsskolorna, som enligt lönekommitténs
förslag skola inplaceras i de nya lönegraderna Cb 6—8. För samtliga
dessa rektorer bör, i anslutning till vad som nu gäller, enhetligt tilllämpas
i såväl tjänste- som familjepensionshänseende de pensionsunderlag,
som komma att bestämmas för lönegraden Cb 6.

För cheferna för bank- och fondinspektionen respektive sparbanksinspektionen
ha särskilda pensionsunderlagsbelopp ej upptagits, då de sakkunniga
utgå från att dessa befattningshavare skola komma att hänföras till viss
lönegrad av löneplanen för icke dyrortsgrupperade löner.

I fråga om beräkning av livränta, varom bestämmelser givas i 26 §, uttala
de sakkunniga, att de förutsatt, att vid beräkning av förtidslivränta, när
minimiregeln ej kommer i tillämpning, förtidslivräntans belopp före och
efter 67 års ålder skall — såsom ock gäller vid beräkning av uppskjuten
livränta — stå i proportion till de begynnelse- och slutunderlag på basis av
vilka livräntan beräknats. I minimiregeln har räknats allenast med begynnelseunderlaget
då en differentiering här saknar nämnvärd betydelse.

Vid behandlingen av 27 § ha pensionssakkunniga med avseende å spörsmålet
om förening av lön och tjänstepension ansett sig böra understryka,
att tjänstepensionens utjämningsdel utgör vederlag för den minskning av
pensionen, som insättes efter 67 års ålder. Det bör därför enligt de sakkunnigas
mening ej rimligen ifrågakomma att minska lönen med pensionens
utjämningsdel.

Till ledning vid handläggningen av frågor om förening av lön och tjänstepension
ha de sakkunniga omförmält, att de utjämningstillägg, som svara

Kurnjl. Maj:ts proposition nr 282.

131

mot den vid 67 års ålder inträdande minskningen av tjänstepensionen med
792 kronor, utgöra för här angivna pensionsåldrar följande belopp, nämligen
för 50 år 218 kronor, 55 år 298 kronor, 60 år 403 kronor, 63 år 486
kronor samt för 65 år 550 kronor.

Den i 33 § 2 mom. 4 punkten andra stycket nu gällande allmänna tjänstepensionsreglemente
stadgade skyldigheten för lärare, som frånträder med
tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning, att inom viss av Kungl. Maj:t
fastställd tid anmäla sin önskan att kvarstå vid rektors tjänstepensionsrätt,
torde, framhålla de sakkunniga, i huvudsak ha motiverats av den därmed
förenade högre pensionsavdragsplikten. I samband med övergång till nettolönesystem
har stadgandet om anmälningsskyldighet ansetts böra bortfalla
och därför ej medtagits i 32 §.

Vad slutligen angår ikraftträdandebestämmelserna, ha pensionssakkunniga
framhållit, att den av utjämningen med hänsyn till den nya folkpensionen
betingade nedsättningen av tjänstepensionen icke bör komma i fråga
förrän från och med den 1 januari 1948, eftersom den nya folkpensionslagen
träder i kraft först nämnda dag.

Tjänstepensionsreglementet för folkskolan.

I fråga om motivet för borttagande av det nu gällande, i 12 § 2 mom.
tredje stycket folkskolans tjänstepensionsreglemente intagna stadgandet om
viss anmälningsskyldighet för folkskollärare, som frånträder innehavd
distriktsöverlärarbefattning, ha de sakkunniga hänvisat till specialmotiveringen
för 32 § allmänna tjänstepensionsreglementet.

Beträffande 77 §, som innehåller bestämmelserna om tjänstepensionsunderlag,
ha pensionssakkunniga anfört följande.

Enligt lönekommitténs förslag skola kvinnliga befattningshavare vid de
kommunala skolorna erhålla rätt att åtnjuta lön jämväl enligt högsta löneklassen
i respektive lönegrad. Detta kommer att medföra alt även i tjänstepensionshänseende
enhetliga pensionsunderlag komma att gälla för manlig
och kvinnlig lärare med samma löneställning. Enligt vad som inhämtats
från lönekommittén torde däremot jämväl i fortsättningen det särskilda
lönetillägg komma att bibehållas, som för närvarande utgår till manlig
lärare vid mindre folkskola, biträdande manlig lärare och manlig nomadlärare
vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, och som för dessa medfört
eu förhöjd pensionsställning i förhållande till motsvarande kvinnliga lärare.
Som konsekvens härav ha de sakkunniga ansett sig för dessa lärare böra
bibehålla anordningen med olika pensionsunderlag. Såvitt de sakkunniga
kunnat finna är här nämnda anordning att anse såsom ett övergångsförfarande.

Vid bestämmande av pensionsunderlagen för distriktsöverlärare ha de
sakkunniga på grundval av från lönekommittén inhämtade uppgifter utgått
från alt de särskilda överlä rararvodenas minimiårsbelopp skola förbliva
oförändrade.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna.

Beträffande detta reglemente ha pensionssakkunniga endast lämnat den
i det föregående för tjänstepensionsreglementet för folkskolan återgivna
hänvisningen beträffande motivet för borttagande av gällande bestämmelse
om viss anmälningsskyldighet.

10. Pensionsålder och tjänstålder enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Jag har tidigare vid behandlingen av frågan om pensionsregleringens
omfattning m. m. påpekat, att enligt det föreslagna nya allmänna tjänstepensionsreglementet
de pensionsålders- och tjänståldersförteckningar, som
skola fogas såsom bilagor till reglementet, skola utfärdas av Kungl. Maj:t
med stöd av riksdagens beslut och icke längre fastställas av riksdagen även
till sitt formella utseende. Orsaken till denna ändring av för närvarande
gällande regel har varit, att det med hänsyn till att frågan om pensionsålder
och tjänstålder för varje ordinarie befattning förelägges riksdagen har
ansetts överflödigt att därjämte för riksdagens godkännande framlägga en
bilaga, som endast redovisar de fattade besluten.

Beträffande de pensionsåldrar och tjänståldrar, som böra gälla från och
med den 1 juli 1947, tillstyrker jag, att de enligt riksdagens hittillsvarande
beslut gällande givas förlängd giltighet från och med nämnda dag, dock
med de undantag, för vilka härefter redogöres.

Pensionsåldersförteckningen.

För de under fjärde och åttonde huvudtitlarna upptagna befattningarna
såsom sjuksköterska, vilka från och med den 1 juli 1947 omändras
till befattningar såsom översköterska, torde böra gälla 55 års pensionsålder.

Fjärde huvudtiteln. Från och med den 1 juli 1944 ha de förutvarande
beställningarna såsom mästare i lönegrad Ca 12 vid flygvapnet
uppdelats på två lönegrader och samtidigt erhållit skilda beteckningar, nämligen
mästare av 1. klassen i lönegrad Ca 14 och mästare av 2. klassen i
lönegrad Ca 12. För mästare av 1. klassen innebar detta, att pensionsåldern
höjdes från 60 till 63 år. Med hänsyn till att för verkmästare av 1. klassen
och 2. klassen vid flygvapnet med placering i lönegrad Ca 17 respektive
Ca 14 enligt beslut av riksdagen gäller en pensionsålder av 60 år, torde
denna ålder böra fastställas såsom pensionsålder även för mästare av 1.
klassen vid flygvapnet.

Femte huvudtiteln. Vid statens sjuksköterskeskola har från och
med den 1 juli 1946 inrättats bland andra en befattning såsom förestån -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

133

darinna i lönegrad A 17 och en befattning såsom instruktionssköterska i
lönegrad A 15. Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åvila innehavarna
av dessa befattningar, har styrelsen för skolan hemställt, att pensionsåldern
för befattningarna måtte fastställas till 63 år för föreståndarinnan och 60 år
för instruktionssköterskan. Denna hemställan har tillstyrkts av statskontoret.
Under erinran om att innevarande års riksdag beslutit förändra föreståndarinnebefattningen
till tjänst såsom föreståndare å lönegrad A 20, får
jag anmäla, att jag för egen del icke funnit anledning rikta erinran mot att
de begärda pensionsåldrarna fastställas.

Från och med den 1 juli 1947 skola nyinrättas följande tjänster, nämligen
vid medicinalstyrelsen en tjänst såsom materialförvaltare i lönegrad
A 10, vid statens bakteriologiska laboratorium eu tjänst såsom förrådsman
i lönegrad A 7 och vid riksförsäkringsanstalten en tjänst såsom postexpeditionsföreståndare
i lönegrad A 9. För dessa tjänster bör gälla en pensionsålder
av 63 år. Samma pensionsålder bör gälla för laboratoriebiträde och
första laboratoriebiträde vid statens rättskemiska laboratorium och vid statens
farmacevtiska laboratorium samt för första laboratoriebiträde vid statens
institut för folkhälsan. Från och med den 1 juli skola vissa sköterskebefattningar
vid statens sinnessjukhus och vid statens anstalt för fallandesjuka
omändras till befattningar såsom första sköterska i lönegrad A 7. För
dessa nya befattningar bör liksom för sköterskebefattningarna gälla 55 års
pensionsålder. Den samtidiga uppflyttningen av första föreståndarinna vid
statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka från lönegrad
A 12 till lönegrad A 13 bör medföi-a höjning av pensionsåldern för dessa
befattningar från 55 till 60 år.

Åttonde huvudtiteln. Riksantikvarieämbetet har, under erinran
om att pensionsåldern för de hos ämbetet anställda kansliskrivarna i lönegrad
All enligt gällande bestämmelser är 63 år, hemställt att samma pensionsålder
måtte fastställas för de å ämbetets och statens historiska museums
stat uppförda två befattningarna såsom första arkivbiträden i lönegrad All.
Statskontoret, som icke haft något att invända mot denna höjning av pensionsåldern,
har erinrat om att pensionsåldern för befattningen såsom arkivbiträde
bos lantmäteristyrelsen (lönegrad A 10) fastställts till 63 år. Jag
tillstyrker, att pensionsåldern för ifrågavarande första arkivbiträden fastställes
till 63 år.

Samma pensionsålder torde ock böra fastställas för befattningarna såsom
instrumentmakare vid Lunds universitet, vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet och vid tandläkarinstitutet i Stockholm samt för verkmästaren
vid nämnda institut. För den sjuksköterskebefattning vid karolinska
sjukhuset, som från och med den 1 juli 1947 omändras till eu befattning
såsom badföreståndare, torde böra giilla 55 års pensionsålder.

Nionde huvudtiteln. För närvarande gäller 63 års pensionsålder
för följande befattningshavare vid rikets allmänna kartverk, nämligen flyg -

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

fotograf, gravör och förste gravör. Med hänsyn till den omorganisation av
ämbetsverket, som skett den 1 juli 1946, böra de angivna beteckningarna
utbytas mot beteckningarna kartassistent, förste kartassistent samt förste
kartassistent och flygfotograf. Tillika bör pensionsåldern fastställas till 63
år för de befattningar såsom kassör i lönegrad All och såsom registrator
i samma lönegrad, vilka inrättats från och med den 1 juli 1946.

Statens affärsdrivande verk. För byrådirektör vid domänverket
gäller för närvarande en pensionsålder av 63 år. Domänstyrelsen har
hemställt, att pensionsåldern måtte höjas till 65 år för de byrådirektörer,
som tjänstgöra å domänstyrelsens jordbruksbyrå och å dess personalbyrå.
Som skäl för hemställan har angivits, att tjänstgöringen för dessa byrådirektörer
i huvudsak vore förlagd till tjänsterummet. Statskontoret har tillstyrkt
framställningen. Jag förordar, att den begärda pensionsåldershöjningen
genomföres, dock endast såvitt avser byrådirektören å personalbyrån.

Tjänståldcrsförteekningen.

För musiksergeanter (lönegrad UOl) och musikfanjunkare (lönegrad
UO 2) vid armén gäller en pensionsålder av 50 år. Enligt gällande tjänståldersförteckning
erfordras för hel pension åt dessa beställningshavare 25
tjänstår. I tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet finnas
emellertid upptagna beställningar såsom musiksergeant i lönegrad UO 1 och
musikfanjunkare i lönegrad UO 2 även vid flygvapnet. Även dessa beställningshavare
ha pensionsåldern 50 år, men eftersom de icke äro upptagna i
tjänståldersförteckningen erfordras 30 tjänstår för att de skola få hel pension.
Då denna olikhet mellan motsvarande beställningar vid olika vapenslag
icke synes vara motiverad, förordar jag, att även för de ifrågavarande
beställningarna vid flygvapnet kräves 25 tjänstår för hel pension.

För de förut nämnda, under fjärde och åttonde huvudtitlarna upptagna
befattningarna såsom översköterska samt för de nämnda befattningarna såsom
första sköterska vid statens sinnessjukhus och vid statens anstalt för
fallandesjuka bör för hel pension erfordras 25 tjänstår. Den av mig förordade
pensionsåldershöjningen för första föreståndarinna vid statens sinnessjukhus
och vid statens anstalt för fallandesjuka bör medföra, att för
dessa befattningar i fortsättningen kräves 30 tjänstår för hel pension.

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

135

B. Pensionsbestämmelser för arbetare.

1. Inledning.

I de fall, då anställning såsom arbetare i statens tjänst befinnes ha den
karaktären, att den bör förenas med pensionsrätt, regleras pensionsförhållandena
för närvarande genom 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare (S. F. S. 1942:452 och 453), som innefatta en på avgiftsplikt
grundad tjänste- och familjepensionering. För övrig arbetarpersonal
förekommer vid sidan härav under vissa förutsättningar en efter mera
summariska grunder ordnad tjänstepensionering, som ej är förbunden med
bidragsplikt från de anställdas sida. Bestämmelser liärom äro meddelade
i kungörelsen den 30 juni 1942, nr 696. För vissa f. d. arbetare i statens
tjänst, som tidigare varit anställda vid vägväsendet, ifrågakommer i viss
mån motsvarande tjänstepensionering enligt kungörelsen den 22 juni 1944,
nr 502.

Vid förarbetena till den pensionsreglering för tjänstemän i statens tjänst,
vartill jag i det föregående framlagt förslag, har fråga uppkommit, huruvida
icke den allmänna pensionsreglering, som är ämnad att träda i kraft
den 1 juli i år, lämpligen borde medföra vissa ändringar även i pensionsbestämmelserna
för arbetare. Framställning i sådant syfte har gjorts av
statstjänarkartellen.

Med anledning av vad sålunda förevarit har inom finansdepartementet
upprättats en promemoria med förslag till pensionsreglering för arbetare i
statens tjänst, över promemorian ha efter remiss utlåtanden avgivits av
statskontoret, statens pensionsanstalt, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen,
telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
domänstyrelsen, försvarets civilförvaltning och statstjänarkartellen.

2. Gällande bestämmelser.

Enligt 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare har
till grund för bestämmandet av pensionsunderlagen och pensionsavdragen
lagts en indelning av arbetarna i yrkesarbetare och icke-yrkesarbetare. Vid
avvägningen av pensionsunderlagen har pensionsnivån för tjänstemannapensioneringen
på så sätt blivit normgivande, att pensionsunderlagen för
de båda pensionsgrupperna satts i relation till pensionsunderlagen för
tjänstemän i med arbetarpersonalen närmast jämförlig ställning. Sålunda
jämställas de manliga yrkesarbetarna i fråga om tjänstepensionsunderlaget
med tjänstemän i lönegraden Eo 7 och icke-yrkesarbetare med tjänstemän
i lönegraden Eo 5. De kvinnliga arbetarna anses på motsvarande sätt jäm -

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

ställda med anställningshavare i lönegraden Ek 7 respektive Ek 5. Familjepensionsunderlagen
motsvara för manliga arbetare likaledes de för tjänstemannalönegraderna
Eo 7 respektive Eo 5 gällande. För kvinnliga arbetare
gäller enhetligt samma familjepensionsunderlag som för lönegraden Eo 1.
Pensionsavdragen följa underlagen och hava alltså — med undantag för
familjepensionsavdragen för kvinnlig arbetare — upptagits till belopp motsvarande
pensionsavdragen för tjänstemän i de lönegrader, med vilka arbetarna
likställas. För kvinnliga arbetare ha familjepensionsavdragen beräknats
med hänsyn till att familjepensionsrätten endast omfattar pension för
efterlevande barn. Med hänsyn till det sätt varpå pensionsavdragen skola
uttagas, hava avdragsbeloppen i reglementena upptagits med veckobelopp.

Jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 10 juni 1938, nr 309, må arbetare
i statens tjänst, som har att vidkännas familjepensionsavdrag på avlöning,
njuta kompensation för nämnda avdrag med ett belopp lika med avdraget.
Enligt kungörelsen skall kompensationen åtnjutas intill dess nytt löneavtal
blir slutet med arbetaren eller den fackorganisation denne tillhör. Någon
avveckling av kompensationen för familjepensionsavdrag har emellertid
ännu icke kommit till stånd. Kompensationen är dock enligt löpande kollektivavtal
begränsad att avse avdragen enligt 1936 års familjepensionsreglemente
för arbetare. Det mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet träffade nu löpande avtalet
berättigar ej av avtalet omfattade arbetare till kompensation för
familjepensionsavdragen.

De i arbetarpensionsreglementena angivna pensionsunderlagen och pensionsavdragen
motsvara de i 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
förekommande. Med de pensioner, som beviljas enligt
arbetarpensionsreglementena, följa tilläggsförmåner enligt samma grunder,
som gälla för pensioner enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Avvägningen av pensionerna enligt de summariska pensionsbestämmelserna
har, vad gäller de senast enligt kungörelsen nr 462/1946 fastställda
pensionsbeloppen, skett från den utgångspunkten, att pensionen för högsta
antalet tjänstår skulle motsvara två tredjedelar av tjänstepensionsunderlagen
för icke-yrkesarbetare enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för
arbetare. Pensionsskalan, som graderats efter anställningstidens längd med
femårsintervaller från lägst 15 år intill pensionsmaximum vid 30 anställningsår,
bär i övrigt avvägts efter medeltalsberäkning så att en jämnt stigande
såsom skälig ansedd pensionsskala erhållits. Även å de summariska
arbetarpensionerna utgå tillägg såsom å pensioner enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Pensionsbeloppen enligt kungörelsen nr 502/1944 (ändrad genom kungörelsen
nr 463/1946) ha satts i viss relation till pensionsbeloppen för manlig
arbetare i summariska arbetarpensionskungörelsen. Med dessa pensioner
följa ej rörliga tilläggsförmåner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

137

3. Grunderna för en pensionsreglering.

Härom anföres i departementspromemorian följande.

Pensionssystemet för arbetare i statens tjänst har i allt väsentligt anpassats
efter de principer, som kommit till uttryck i den för tjänstemännen
gällande pensionslagstiftningen. I följd liärav har en pensionsreglering för
tjänstemännen också ansetts böra föranleda en motsvarande revision av
pensionsbestämmelserna för arbetarna. Så var fallet beträffande 1942 års
arbetarpensionsreglering. I anslutning till den förestående pensionsregleringen
för statstjänstemännen synes därför böra företagas en översyn av
arbetarpensionslagstiftningen i syfte att åstadkomma en anpassning efter
de blivande pensionsbestämmelserna för tjänstemännen.

De ändringar i arbetarpensionslagstiftningen, som därvid böra övervägas,
torde i likhet med vad som skett vid den verkställda utredningen om revision
av pensionslagstiftningen för tjänstemännen böra begränsas att huvudsakligen
avse pensionsförmånernas storlek. I fråga om tjänste- och familjepensionsreglementena
för arbetare torde särskilt böra uppmärksammas frågan
om fortsatt bibehållande av pensionsavdrag. I överensstämmelse med
vad fallet varit beträffande tjänstemannapensioneringen bör alltså någon
översyn av arbetarpensionsreglementenas allmänna bestämmelser i övrigt
icke nu ifrågakomma. Det av arbetarrepresentanterna väckta spörsmålet
om slopande av den summariska arbetarpensioneringen jämte därav betingad
utvidgning av tillämpningsområdet för tjänste- och familjepensionsreglementena
bör vid sådant förhållande få upptagas i annat sammanhang.

I likhet med vad som av 1946 års pensionssakkunniga föreslagits i fråga
om pensionsbestämmelserna för tjänstemännen böra nya pensionsreglementen
utfärdas för arbetarna.

Förslaget att en pensionsreglering nu skall verkställas även för arbetarna
i statens tjänst har icke mött erinran i något av remissyttrandena. Detsamma
gäller om den i promemorian föreslagna omfattningen av pensionsregleringen.
Erinran har ej heller riktats mot att de i promemorian framlagda
förslagen läggas till grund för pensionsregleringen.

På de i promemorian angivna skälen tillstyrker jag, att en pensionsregle-Departements chefen.

ring nu genomföres jämväl för arbetarna i statens tjänst. Vad i promemorian
anföres angående omfattningen av de ändringar i gällande bestämmelser,
som böra ske, har icke givit mig anledning till erinran. Då de i promemorian
framlagda förslagen synas mig i stort sett lämpliga och väl avvägda,
förordar jag, att dessa förslag i huvudsak läggas till grund för den
avsedda regleringen.

4. Tjänste- och familjepensionsreglementena.

Beträffande pensionsunderlag föreslås i promemorian, att dessa för manliga
arbetare skola överensstämma med underlagen för befattningar tillhörande
lönegraderna Ce 9, såvitt avser icke-yrkesarbetare, och Ce 11, såvitt

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

avser yrkesarbetare. För kvinnliga arbetare av motsvarande slag föreslås
tjänstepensionsunderlag, överensstämmande med underlagen för befattningar
i lönegrad Ce 3 respektive Ce 5. För samtliga kvinnliga arbetare
föreslås ett enhetligt familjepensionsunderlag av 1 29(5 kronor.

Om dessa förslag anföres i promemorian följande.

Med avseende å tjänste- och familjepensionsunderlagen torde även i fortsättningen
böra upprätthållas den hittillsvarande anpassningen efter vissa
pensionsunderlag lör tjänstemännen. Då de extra ordinarie befattningshavarna
enligt det framlagda pensionsregleringsförslaget i fråga om pensionsunderlagen
bliva jämställda med ordinarie befattningshavare tillhörande
samma lönegrad, kommer en sådan anpassning att för arbetarna
medföra en höjning av pensionsunderlaget med en lönegrad. För de båda
pensionsgrupperna manliga arbetare komma pensionsunderlagen att överensstämma
med underlagen för befattningar tillhörande lönegraderna Ce 9
respektive Ce 11. Tjänste- och familjepensionsunderlagen skulle sålunda
bliva för icke-yrkesarbetare 3 696 kronor (begynnelseunderlag) respektive
1 584 kronor. För yrkesarbetare skulle motsvarande pensionsunderlag bliva
4 008 kronor (begynnelseunderlag) respektive 1 692 kronor.

Tjänstepensionsunderlagen (begynnelseunderlagen) för kvinnlig ickeyrkesarbetare
respektive yrkesarbetare, vilka skulle komma att jämställas
med extra ordinarie befattningshavare i lönegraderna Ce 3 respektive Ce 5,
bliva 2 772 kronor respektive 3 048 kronor. För samtliga kvinnliga arbetare
kommer liksom tidigare att gälla ett enhetligt familjepensionsunderlag,
nämligen det i 1946 års pensionssakkunnigas förslag såsom gemensamt
familjepensionsunderlag för de lägsta lönelägena upptagna beloppet 1 296
kronor.

Vid behandlingen av frågan om pensionsavdrag i de nya pensionsreglementena
har i promemorian betonats intresset av att en övergång till nettolönesystem
kunde ske även för arbetarnas del. Då en sådan övergång icke
kan ske på en gång, måste övergångsvis alltfort gälla skyldighet för arbetare
att vidkännas pensionsavdrag. I promemorian anföres i dessa frågor
följande.

Vad beträffar frågan om övergång till nettolönesystem för arbetarna,
torde det ur administrativ synpunkt vara angeläget, att sådant lönesystem
även genomföres för den statliga arbetarpersonalen. Det väckta spörsmålet
rör dock väsentligen en löneavtalsfråga. Genom att lönerna för den statliga
arbetarpersonalen icke bestämmas i ett sammanhang och efter enhetliga
allmänna grunder utan genom särskilda, till giltighetstiden ofta ej sammanfallande
kollektivavtal inom varje speciellt verksamhetsområde, torde
det möta svårigheter att genom löneavtalsförhandlingar ernå en enhetlig
lösning av pensionsavdragsfrågan. Spörsmålet om en tillämpning av nettolönesystem
synes emellertid böra göras beroende av överenskommelse i
samband med blivande löneförhandlingar. Då det lärer kunna förutsättas
att överenskommelser av sådan innebörd successivt komma att träffas, böra
de blivande arbetarpensionsreglementena givas en härav betingad avfattning.
Övergångsvis bör dock gälla skyldighet för arbetare att vidkännas
pensionsavdrag enligt nu gällande grunder under giltighetstiden för senast

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 139

ingångna kollektivavtal (kontrakt) i den mån detta ej förutsätter övergång
till nettolönesystem.

I promemorian framhålles härefter, att slopandet av pensionsavdragen
torde böra föra med sig ändrade bestämmelser rörande tjänstårsberäkningen.
Enligt de nuvarande bestämmelserna är nämligen tjänstårsberäkningen
sammankopplad med tiden för bidragsplikten. Såsom allmän regel
gäller sålunda enligt 14 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare
att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, för
vilken arbetaren vidkänts tjänstepensionsavdrag enligt reglementet. Pensionsavdrag
beräknas för varje kalendervecka, för vilken arbetaren är berättigad
åtnjuta någon avlöning. Pensionsavdragen behöva dock — med
hänsyn till de oenhetligt fastställda avlöningsperioder, som tillämpas för
olika personalgrupper — ej uttagas särskilt för varje kalendervecka under
månaden utan först vid ordinarie avlöningstillfälle minst en gång i månaden.
Har under viss kalendervecka lönen icke uppgått till så stort belopp,
som motsvarar pensionsavdragen för veckan, verkställas icke några pensionsavdrag
och tidsperioden i fråga skall följaktligen icke heller medtagas
vid tjänstårsberäkningen. Genom att kalenderveckan fått tjäna såsom tidsperiod
för pensionsbidragets uttagande har den också kommit att få betydelse
såsom grundval för tjänstårsberäkningen. Arbetarpensionsreglementets
allmänna bestämmelse om tjänstårsberäkning synes, framhålles i promemorian,
vid sådant förhållande kunna givas följande av pensionsavdragens
slopande betingade ändrade lydelse, nämligen att såsom tjänstår må
tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken arbetaren varit
underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras
för tid, räknat efter kalendervecka, under vilken arbetaren icke varit berättigad
åtnjuta någon avlöning.

Det i promemorian framlagda förslaget beträffande tjänstårsberäkning
har icke föranlett någon erinran från remissmyndigheternas sida. Förslagen
beträffande pensionsunderlag och pensionsavdrag ha föranlett följande erinringar
och uttalanden. I fråga om pensionsunderlagen uttalar försvarets
civilförvaltning, att intet synes vara att erinra mot förslaget under förutsättning,
att arbetarlönerna undergått en sådan förändring, att relationen
mellan arbetarnas och de berörda tjänstemännens löner är densamma som
vid 1942 års pensionsreglering. Statstjcinarkartellen hemställer om högre
familjepensionsunderlag för kvinnliga yrkesarbetare och anför därom:

Den föreslagna regleringen tillgodoser i huvudsak de yrkanden kartellen
framställt och kan därför i stort sett godtagas. Föreslagna pensionsunderlag
föranleda erinran endast i fråga om familjepensionsunderlaget för kvinnliga
yrkesarbetare. Dessa arbetare ha i tjänstepensionshänseende jämställts med
tjänstemän i lönegrad Ce 5 motsvarande den nuvarande Eo 1 (Ek 7). 1

familjepensionshänseende bar denna jämförelse icke följts, då enhetliga
underlag grundade på jämförelse med Ce 3 föreslagits för de båda kvinn -

140

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

liga arbetargrupperna. Då för övriga grupper den valda lönegradsjämförelsen
följts beträffande såväl tjänste- och familjepension, synes det vara
konsekvent att samma ordning får gälla jämväl för de kvinnliga yrkesarbetarna.
Det förhållandet, att familjepensionsunderlagen enligt nu gällande
bestämmelser äro lika för de kvinnliga arbetarna, bör icke vara avgörande,
eftersom detta grundats på att underlagen varit lika även för de tjänstemannagrupper,
med vilka jämförelse gjorts och för vilka ändring inträder
genom 1946 års pensionssakkunnigas förslag.

Kartellen får hemställa, att familjepensionsunderlaget för kvinnliga
yrkesarbetare fastställes till 1 356 kronor, vilket är det underlag 1946 års
pensionssakkunniga föreslagit för lönegraden Ce 5.

Beträffande frågan om pensionsavdragen ställer sig domänstijrelsen tveksam
till förslaget att genomföra nettolönesystem för tjänstepensionsberättigade
arbetare med hänsyn till de olägenheter detta kan medföra vid avtalsförhandlingar.
Järnvägsstyrelsen åter har framhävt angelägenheten av att
spörsmålet om övergång till nettolönesystem bringas till sin lösning, varigenom
bland annat en slutlig avveckling av de praktiska olägenheter, som
äro förenade med den nuvarande kompensationen för familjepensionsavdrag,
kommer till stånd.

DePchefennts~ Ja8 delar den i promemorian framförda åsikten, att med avseende å pensionsunderlagen
även i fortsättningen bör upprätthållas den hittillsvarande
anpassningen efter vissa pensionsunderlag för tjänstemän. Statstjänarkartellen
har ansett det föreslagna familjepensionsunderlaget för kvinnliga
yrkesarbetare för lågt och hemställt om ett pensionsunderlag motsvarande
underlaget för en två lönegrader högre befattning. De skäl, kartellen anfört
till stöd härför, synas mig motivera den begärda höjningen av underlaget.

På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att de i promemorian
föreslagna tjänste- och familjepensionsunderlagen fastställas, dock med det
undantaget att såsom familjepensionsunderlag för kvinnlig yrkesarbetare
fastställes samma underlag, som blir gällande för befattningar i lönegrad
Ce 5.

Vad i promemorian anförts i fråga om övergång till nettolönesystem, pensionsavdrag
intill dess sådan övergång kan ske samt tjänstårsberäkning har
icke givit mig anledning till erinran.

5. De summariska arbetarpensionsbestämmelserna.

I departementspromemorian uttalas, att pensionerna enligt de summariska
pensionsbestämmelserna liksom hittills torde böra ställas i viss relation
till tjänstepensionsunderlaget för icke-yrkesarbetare enligt arbetarpensionsreglementet.
Ett sådant förfarande för utjämning av tjänste- och folkpensionsförmånerna,
som föreslagits i fråga om tjänstepensionsunderlagen
enligt arbetarpensionsreglementet, torde dock icke kunna komma till an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

141

vändning på grund av det sätt, varpå pensionsbeloppsskalan i den summariska
arbetarpensionskungörelsen är uppbyggd. De olika pensionsbeloppen
vid lägre antal tjänstår än 30 år utgöra nämligen icke mot tjänståren direkt
svarande kvotdelar av pensionsbeloppet vid 30 tjänstår. Vidare är den summariska
kungörelsens pensionsbelopp att anse såsom maximipensionsbelopp,
då avvägningen av pensionsförmånernas storlek förutsättes skola ske med
hänsyn tagen jämväl till omfattningen av befattningshavarens dagliga tjänstgöring
samt arbetsinkomst. Då ett samordnande av den summariska pensionskungörelsens
pensionsbelopp och folkpensionen för övrigt torde möta
stora praktiska svårigheter, synes, framhålles i promemorian, en utjämning
med hänsyn till folkpensionen icke böra ifrågakomma beträffande här avsedda
pensioner. De nya pensionsbeloppen böra därför ställas i relation till
det grundläggande tjänstepensionsunderlaget för icke-yrkesarbetare, alltså
med frånräknande av den i pensionsunderlaget ingående utjämningsdelen.
Vid tillämpning av de beräkningsgrunder, som sålunda skisserats, skulle de
nya pensionsbeloppen bliva följande.

Pensionsbelopp

Man

Kvinna

Kronor

Kronor

15—19 tjänstår ..........

..... 1 116

804

20—24 » ..........

..... 1476

1 068

25—29 » ..........

..... 1 836

1 320

30 tjänstår eller mera ....

.....2 196

1 584

Vid remissbehandlingen har förslaget till de nya summariska arbetarpensionsbeloppen
föranlett särskilt uttalande endast av do munstyrelsen, som
ställt sig tveksam inför förslaget att summarisk arbetarpension ej skall röna
samma inverkan av utgående folkpension som övriga tjänstepensioner. Ett
genomförande av detta förslag skulle, framhåller domänstyrelsen, föranleda
att en viss kategori arbetare erhölle förmånligare villkor än tjänstepensionsberättigade
arbetare och tjänstemän.

Enligt promemorians förslag skall beträffande de summariska arbetar-Dep“^^ents
pensionerna icke verkställas den utjämning av tjänste- och folkpensionsförmånerna,
som föreslagits för övriga slag av tjänstepensioner. Förslaget har
lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter utom domänstyrelsen,
som ansett ett ytterligare övervägande av detta spörsmål önskvärt. För egen
del har jag funnit de skäl, som i promemorian anförts för den angivna särställningen
för de summariska arbetarpensionerna, övertygande och tillstyrker
därför att pensionerna beräknas på sätt i promemorian föreslagits.

Mot de i promemorian angivna beloppen har erinran ej riktats. Jag förordar
därför att dessa belopp fastställas. Å nämnda belopp bör jämväl utgå rörligt
tillägg.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Departements chefen.

6. Bestämmelserna angående pensionering av vissa f. d. arbetare

vid vägväsendet.

Kungörelsen den 22 juni 1944, nr 502, har avseende å bl. a. arbetare i
statens tjänst, som före den 1 januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt
och sedermera efter fyllda 60 år vunnit mera stadigvarande arbetaranställning
vid vägförvaltning. Pensionering med tillämpning av de i kungörelsen
angivna grunderna beräknas fortfara under ytterligare en följd
av år.

Med hänsyn till att de i kungörelsen angivna pensionsbeloppen satts i viss
relation till pensionsbeloppen i den summariska arbetarpensionskungörelsen,
föreslås i departementspromemorian, att nu verkställes en mot uppräkningen
av dessa senare pensionsbelopp svarande proportionell förhöjning av pensionsbeloppen
enligt kungörelsen 1944: 502. Vidare uttalas i promemorian,
att icke heller beträffande här avsedda pensioner torde böra ske någon samordning
med folkpensionen.

På grund av vad sålunda anförts, föreslås i promemorian, att de nya

pensionsbeloppen fastställas att bliva

om anställningstiden understiger 20 år .................. kronor 996

» » uppgår till 20 men ej till 25 år...... » 1 272

» » uppgår till 25 år eller mer .......... » 1 560.

I remissvaren har ingen erinran framförts mot promemorians förslag i nu
förevarande hänseende.

Jag tillstyrker, att promemorians förenämnda förslag genomföres. A de
föreslagna beloppen bör liksom hittills icke utgå rörligt tillägg.

C. Reglering av avlöningsförmånerna till personal å
disponibilitetsstat vid försvarsväsendet.

I anledning av ett av chefen för försvarsdepartementet givet uppdrag har
försvarets civilförvaltning i skrivelse den 7 februari 1947 framlagt förslag
till de ändringar i gällande grunder för avlönande av bland annat personal
å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet, som kunde anses påkallade, därest
avlöningsförmånerna skulle anpassas efter det löneläge, som vid 1946 års
riksdag beslutats för statens befattningshavare i allmänhet.

Med hänsyn till de nuvarande disponibilitetsarvodenas nära anpassning
till gällande tjänstepensionsunderlag torde jag få anmäla förevarande fråga
i detta sammanhang.

Avlöningsförmånerna till personal å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet
regleras i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 686) om disponibilitetsstat
för personal vid försvarsväsendet. Jämlikt 5 § i denna kungörelse äger be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

143

ställningshavare, som vid överförandet å disponibilitetsstat innehade beställning
i någon av nedan angivna lönegrader, uppbära disponibilitetsarvode
med följande belopp.

I.önegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Lönegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Oa 4

7 380

Ca 26

7 440

5

8 100

27

7 800

6

9 240

28

8 160

Öb 1

9 840

29

8 520

2

10 320

30

8 940

3 1

11 160

Cb 1

9 240

3 2

11 160

Å disponibilitetsarvode utgå rörligt tillägg och kristillägg under de förutsättningar
och enligt de grunder, som i fråga om dylika förmåners åtnjutande
gälla för beställningshavare på aktiv stat.

Förslag till de gällande disponibilitetsarvodena framlades i proposition
1942: 74 angående avskiljande från aktiv stat av vissa beställningshavare
vid försvarsväsendet. I fråga om bestämmandet av disponibilitelsarvodenas
storlek anförde därvid föredraganden, chefen för försvarsdepartementet,
följande.

Vid fastställandet av arvodesbeloppen synes till en början böra tillses, att
beställningshavare, som försattes i disponibilitet, blir bevarad vid sin rätt
till pension. I 3 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december
1941 stadgas, att om tjänsteman försättes i disponibilitet mot åtnjutande
av disponibilitetsarvode av statsmedel till belopp ej understigande
tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen,
skall det i pensionshänseende så anses, som om han alltjämt
kvarstode i nämnda befattning. Om disponibilitetsarvode icke sättes lägre
än pensionsunderlaget, kommer befattningshavaren alltså alt bibehållas vid
sin rätt till pension men blir då jämväl skyldig att, så länge han uppbär
disponibilitetsarvode, vidkännas stadgade pensionsavdrag. Till förhindrande
av att nettoinkomsten för en i disponibilitet försatt beställningshavare blir
lägre än den pension han efter den slutliga avgången kan påräkna torde, i
enlighet med vad i några av remissyttrandena framhållits, såsom utgångspunkt
vid bestämmandet av disponibilitetsarvodena böra tagas pensionsunderlaget,
ökat med vederbörliga pensionsavdrag. Hänsyn bör därvid tagas
till de i 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen fastställda
pensionsunderlagen och pensionsavdragen. Enär rörligt tillägg och
kristillägg — vilka förmåner synas böra utgå till beställningshavare som
uppbär disponibilitetsarvode — enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente
icke skola beräknas å belopp, varmed pensions grundbelopp
överstiger (> ()()() kronor, medan motsvarande gräns i gällande avlöningsreglemente
bestämts till 10X00 kronor, kommer disponibilitetsarvodet, inberäknat
rörliga löneförmåner men med frånräknande av vederbörliga pensionsavdrag,
med den antagna utgångspunkten att något överstiga den blivande
pensionen, därest för beräkning av rörliga förmåner å disponibilitetsarvode
skola gälla de i avlöningsreglementet stadgade grunderna, vilket sy 1

Numera betecknad Öb 4.

2 Denna liinegrad utnyttjas numera icke för fullmaktstjänster.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nes vara att förorda. Mot detta torde emellertid intet vara att erinra, enär,
enligt vad i det föregående anförts, en beställningshavare förutsattes kunna
överföras i disponibilitet, även om hans tjänstduglighet icke är så nedsatt,
att tvångspensionering kan ske. I fråga om de i löneplanerna Öb och Cb
upptagna lönegraderna torde, för undvikande av en oskäligt stor inkomstminskning
vid övergång till disponibilitetsstaten, arvode å denna stat böra
sättas något högre än nyss angivits. Med hänsyn till de bestämmelser, som
gälla beträffande arvoden till i disponibilitet försatt personal inom utrikesförvaltningen,
torde motsvarande arvoden för beställningshavare inom försvarsväsendet
icke böra överstiga lönen — i förekommande fall slutlönen
-—- i avgångsbeställningen, minskad med A-avdrag.

I sin förenämnda skrivelse har försvarets civilförvaltning bl. a. anfört, att
det med hänsyn till det sätt, varpå disponibilitetsarvodena blivit bestämda
år 1942, ville synas som om de av 1946 års pensionssakkunniga föreslagna
begynnelseunderlagen för tjänstepensioner skulle kunna läggas till grund
för disponibilitetsarvoden, anpassade efter det löneläge, som vid 1946 års
riksdag beslutats för statens befattningshavare i allmänhet. Med hänsyn till
att befattningshavarna ej längre skola vara skyldiga att vidkännas pensionsavdrag,
kunna disponibilitetsarvodena ej lämpligen bestämmas på samma
sätt som år 1942. Civilförvaltningen föreslår, att de nya disponibilitetsarvodena
fastställas till belopp, motsvarande begynnelseunderlagen för tjänstepension
ökade med ungefärligen de belopp, varmed disponibilitetsarvodena
för närvarande överstiga nu gällande pensionsunderlag. Å de sålunda föreslagna
arvodena, vilka få anses utgöra grundlöner, bör enligt civilförvaltningens
mening utgå rörligt tillägg enligt de principer, som komma att gälla
för löntagare med lön enligt de nya löneplanerna. Slutligen framhåller civilförvaltningen,
att skäl synas tala för att jämväl personal, som redan överförts
till disponibilitetsstat, får komma i åtnjutande av de föreslagna förhöjda
arvodena.

Enligt hos försvarets civilförvaltning verkställda beräkningar kommer
den av civilförvaltningen föreslagna avvägningen av beloppen för disponibilitetsarvoden
att medföra ungefär samma relation mellan dessa arvoden
och lönerna i högsta löneklassen i vederbörliga lönegrader å medeldyr ort,
som hittills varit fallet. Vidare har vid nämnda beräkningar konstaterats,
att de föreslagna disponibilitetsarvodena icke överstiga slutlönen å 3-ort
med A-avdrag för 365 dagar enligt de nya avlöningsbestämmelserna.

På grund av nämnda överväganden och beräkningar föreslår civilförvaltningen,
att disponibilitetsarvodena fastställas till följande belopp.

Lönegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Lönegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Oa 4

9 600

Ca 26

9 600

5

10 260

27

9 960

6

11 280

28

10 260

Öb 1

12 240

29

10 620

2

12 960

30

10 980

3

13 380

Cb 1

11 220

3

13 380

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

145

Departement:

Med hänsyn till att de nuvarande disponibilitetsarvodenas belopp ha be- chefen.
stämts i anknytning till gällande tjänstepensionsunderlag, synes det skäligt
att de med verkan från och med den 1 juli 1947 uppräknas och anpassas
till de nya pensionsunderlag, varom jag i det föregående framlagt förslag.

Då på grund av pensionsavdragens bortfallande arvodesbeloppens bestämmande
icke kan ske på samma sätt nu som vid 1942 års reglering, har
civilförvaltningen föreslagit ett något avvikande system, vilket dock enligt
beräkningar som företagits hos civilförvaltningen giver ungefär samma resultat
som det nuvarande systemet och vars tyngdpunkt ligger i anknytningen
till vederbörligt tjänstepensionsunderlag. På de nya arvodesbeloppen
skall enligt förslaget utgå ett rörligt tillägg med samma procentsats som
gäller för förhöjning av statliga befattningshavares löner.

De belopp, i vilka civilförvaltningens förslag utmynnar, synas mig i huvudsak
lämpliga och väl avvägda. Med hänsyn till numera föreliggande förhållanden
erfordras emellertid fastställande av disponibilitetsarvoden även
för lönegraderna Öb 4 och Cb 2. Enligt de av civilförvaltningen tillämpade
grunderna torde dessa arvoden böra bestämmas till 14 400 respektive 12 960
kronor. Jag föreslår, att avlöningsförhållandena för personal å disponibilitetsstat
vid försvarsväsendet från och med den 1 juli 1947 regleras i enlighet
med civilförvaltningens av mig sålunda kompletterade förslag. Däremot
kan jag icke biträda civilförvaltningens förslag att jämväl personal, som
redan överförts till disponibilitetsstat, från och med nämnda dag skulle
komma i åtnjutande av de föreslagna nya avlöningsförmånerna.

D. Reglering av pension åt f. d. beställningshavare, som
innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet.

I skrivelse den 2 juni 1945, nr 321, har riksdagen, under åberopande av
vad som anförts i bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 39,
anhållit, att Kungl. Maj:t ville, i anslutning till vad utskottet i nämnda utlåtande
anfört, låta verkställa utredning i fråga om ändrade pensioneringsgrunder
för innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar
vid försvarsväsendet samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 september
1945 anbefallt statskontoret att efter samråd med försvarets civilförvaltning
verkställa ifrågavarande utredning och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
i ämnet.

Sedan inom statskontoret upprättats en promemoria med förslag i ämnet
och civilförvaltningens yttrande häröver inhämtats, har statskontoret i skri Bihang

till riksdagens protokoll 7,947. 7 sand. Nr 282.

It»

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

velse den 15 mars 1947 framlagt förslag till reglering av pension åt f. d.
beställningshavare, som innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet.

I skrivelsen uttalas inledningsvis, att den inom ämbetsverket verkställda
utredningen givit vid handen, att innehavare av för pensionerad personal
avsedda arvodesbefattningar i stor utsträckning kommit att under en lång
följd av år efter pensionsavgången utnyttjas för statliga arbetsuppgifter. Vid
frånträdandet av arvodesbefattningen har vederbörande haft att falla tillbaka
på sin pension utan att på grund av denna tjänstgöring komma i åtnjutande
av någon förbättring av de pensionsförmåner, som blivit honom
en gång tillerkända. Statskontoret har funnit övervägande skäl tala för att
i dylikt fall en pensionsförbättring under vissa betingelser kommer till
stånd.

Statskontorets förslag äro sammanfattningsvis följande.

Statskontoret föreslår, att f. d. militär beställningshavare, som för att
tillträda arvodesbefattning i förtid avgått från beställning på aktiv stat och
därvid tillförsäkrats en på grund av bristande antal tjänstår avkortad förtidspension,
må, därest han i oavbruten följd innehaft arvodesbefattningen
minst 5 år, äga för utfyllnad av pensionen tillgodoräkna tid i arvodesbefattningen
som om han därunder kvarstått i sin beställning till pensionsålderns
inträde.

Vidare föreslås, att för sådan före den 1 juli 1947 pensionerad f. d. militär
beställningshavare, som efter den 30 september 1942 antingen uppehållit
arvodesbefattning, som i avlöningshänseende minst motsvarar den tidigare
innehavda beställningen, eller ock tagits i anspråk för tjänstgöring, som
efter prövning i varje särskilt fall kan anses likvärdig med innehav av sådan
arvodesbefattning, pensionen uppräknas till belopp, som motsvarar pension
enligt allmänna tjänstepensionsreglementet i den beställning, i vilken vederbörande
tidigare blivit pensionerad, under följande villkor:

a) att befattningen innehafts i oavbruten följd från pensionsavgången —
vad gäller f. d. övergångsstatare från tidpunkten för överföringen till övergångsstat,
därvid med tjänstgöring i arvodesbefattning jämställes å övergångsstat
fullgjord tjänstgöring — till utgången av den månad, under vilken
vederbörande uppnår 60 års ålder;

b) att pensionsåldern i den tidigare beställningen icke överstiger 55 år;

c) att befattningen innehafts vad angår f. d. beställningshavare med en
pensionsålder av 50 år under en tid av minst 10 år samt beträffande f. d.
beställningshavare med en pensionsålder av 55 år minst 5 år.

I det fall, då pensionsavgången beställningshavare under längre tid uppehållit
arvodesbefattning, med vilken varit förenad arbetsuppgifter av väsentligt
mera kvalificerad art än som följa med den beställning, varifrån pensionsavgången
skett, bör enligt statskontorets mening frågan om pensionsförbättringens
storlek i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts
prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

147

Vad statskontoret föreslagit i fråga om rätt för f. d. beställningshavareDepartements chef

sti

med avkortad pension att för utfyllnad av pensionen tillgodoräkna tid i arvodesbefattning,
synes mig skäligt. De föreslagna villkoren för den angivna
rättigheten kan jag godtaga. Jag tillstyrker därför bifall till statskontorets
ifrågavarande förslag. Däremot kan jag icke dela statskontorets uppfattning,
att Kungl. Maj:t bör pröva frågor om pensionsförbättringens storlek i
sådana fall, då pensionsavgången beställningshavare under längre tid uppehållit
arvodesbefattning med mera kvalificerade arbetsuppgifter. Uppkommer
dylik fråga, bör den underställas riksdagens prövning.

Beträffande statskontorets förslag i övrigt får jag framhålla, att detta
i huvudsak kommer att tillgodoses vid bifall till de förslag, som avses skola
framläggas i fråga om reglering av vissa tjänste- och familjepensioner m. m.

Hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till

1) 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

2) 1947 års allmänna familjepensionsreglemente,

3) 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan,

4) 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan,

5) 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

6) 1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

7) 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt

8) 1947 års familjepensionsreglemente för arbetare;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t alt i nämnda pensionsreglementen vidtaga
de ändringar, som må befinnas erforderliga med hänsyn till avlöningsförfattningarnas
slutliga utformning;

dels godkänna de bestämmelser om pensionsålder och tjänstålder för befattningshavare,
underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet, som av
departementschefen förordats;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i det föregående anförts, utfärda bestämmelser

a) om ändring av de summariska arbetarpensionsbestämmelserna och de
särskilda föreskrifterna angående pensionering av vissa f. d. arbetare vid
vägväsendet,

b) om reglering av avlöningsförmånerna för personal å disponibilitetsstat
vid försvarsväsendet,

148

Kurigl. Maj:ts proposition nr 282.

c) om reglering av pension åt vissa förtidsavgångna beställningshavare,
som innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,
vilka kunna visa sig erforderliga i anslutning till de förenämnda, under
1)-—8) upptagna pensionsreglementena.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
716804