Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1

tfr 275.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående närmast
erforderliga åtgärder för tillgodoseende av
Sveriges behov av matematikmaskiner; given Stockholms
slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konung och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möbler, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Weijne, fråga om närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges
behov av matematikmaskiner samt anför därvid följande.

Inledning.

Efter det andra världskrigets slut har givits offentlighet åt de nykonstruktioner
i fråga om matematiska maskiner, som under krigsåren och tiden där Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 275.

1139 47

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

efter gjorts i England och Amerika. Dessa nya tekniska hjälpmedel för utförande
av invecklade matematiska räkneoperationer ha väckt mycket stor
uppmärksamhet i svenska fackmannakretsar, och det har visat sig föreligga
ett starkt, från åtskilliga håll uttalat intresse för att undersöka möjligheterna
av att anskaffa en eller flera dylika matematiska maskiner för Sveriges räkning.
I skrivelse den 13 januari 1947 anhöll ingeniörsvetenskapsakademien,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga lämpliga åtgärder i detta syfte, närmast genom
tillsättande av en sakkunnigkommitté med uppgift att företaga en utredning
rörande vårt behov av matematiska maskiner och hur detta skulle kunna tillgodoses.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd instämde i skrivelse den
23 januari 1947 i den av ingeniörsvetenskapsakademien gjorda framställningen.

I anslutning härtill bemyndigade Kungl. Maj:t den 31 januari 1947 chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning
angående åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematiska
maskiner. Vid anmälan av ärendet anförde jag till statsrådsprotokollet,
att de sakkunniga borde söka kartlägga det behov som inom landet för närvarande
funnes av större matematiska maskiner samt på grundval därav
undersöka vilken eller vilka maskintyper som kunde tillgodose de sålunda
föreliggande behoven. De organisatoriska och ekonomiska frågor, som uppställde
sig i samband med anskaffande av en eller flera maskiner av nämnda
slag, borde bli föremål för bedömande; av särskild vikt vore givetvis, att de
ekonomiska frågorna därvid bleve tillräckligt belysta. Fråga om lämpligheten
av att omedelbart för speciella ändamål anskaffa en maskin av förevarande
typ borde av de sakkunniga upptagas till behandling. Vidare framhöll jag,
att det kunde komma att visa sig lämpligt att inrätta ett centralorgan för
tillhandahållandena av service på detta område. Vid utredningen borde övervägas
vilket organ som härvid borde komma i fråga — härvidlag vore flera
olika alternativ tänkbara. Då en dylik central anläggning skulle betjäna
många olika institutioner över hela landet, vore det självklart angeläget, att
denna fråga finge en praktisk lösning, även om därigenom alla intressen icke
kunde tillgodoses. I vad mån det vid sidan härav kunde vara behövligt att
för speciella ändamål anskaffa smärre matematiska maskiner, avsedda för speciella
ändamål, syntes tveksamt och borde vid utredningen ingående övervägas.

Såsom utredningsmän tillkallades den 10 februari 1947 statssekreteraren i
försvarsdepartementet N. G. K. G. Rosén, professorn vid Chalmers tekniska
högskola J. A. A. S. Ekelöf, verkställande direktören vid ingeniörsvetenskapsakademien,
professorn F. E. H. Yelander, professorn vid universitetet i Uppsala
I. Waller samt professorn vid universitetet i Lund N. O. Zeilon, varjämte
uppdrogs åt Rosén att i egenskap av ordförande leda utredningsmännens
arbete.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen matematikmaskinutredningen,
ha den 30 april 1947 avgivit ett första betänkande med förslag till
närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Av betänkandet framgår, i sammanfattning,
att, fastän en fullständig kartläggning av Sveriges behov av matematikmaskiner
av naturliga skäl icke nu är möjlig att genomföra, utredningen dock
funnit behov föreligga av en matematikmaskin för svenskt bruk, vilken beräknas
vara ägnad att i avsevärd grad underlätta och påskynda vetenskaplig
och teknisk forskning inom landet samt göra nya områden tillgängliga för
dylik forskning, samt att behovet just nu är särskilt dokumenterat inom försvaret,

att en elektronrörsmaskin i första hand bör komma i fråga för anskaffning
men att det slutliga valet av maskintyp måste bli beroende av nuvarande
tillverknings- och leveransmöjligheter m. m.,

att anskaffningen bör ske genom inköp i utlandet, om så är möjligt,
att möjligheterna att nu förvärva en lämplig maskin kunna bedömas först
efter ingående studier i utlandet,

att i sistnämnda syfte och för anskaffningens genomförande bör av Kungl.
Maj:t tillsättas ett mindre inkÖ23Sorgan, i vars regi till utlandet utsändes en
lämpligt sammansatt studie- och inköpsdelegation,

att — då sannolikhet föreligger att lämpligt inköpstillfälle kan erbjuda sig
inom den närmaste tiden, vilket tillfälle kan försittas, om med slutligt beslut
om anskaffningen anstår —- principbeslut i ämnet av årets riksdag är erforderligt,

att principbeslutet bör avse anskaffning av matematikmaskinutrustning
inom en kostnadsram av 2 miljoner kronor,

samt att för ändamålet för budgetåret 1947/48 erfordras ett anslag av 100 000
kronor.

Yidare framgår av betänkandet, att utredningen avser att framdeles — i
god tid innan en matematikmaskinanläggning blivit tillgänglig inom landet

— avge förslag rörande anläggningens handhavande samt att frågan om tillverkning
inom landet av en matematikmaskin bör upptagas till fortsatt övervägande,
därest inköpsorganets verksamhet skulle ge vid handen, att matematikmaskinanläggning
ej inom rimlig tid kan anskaffas från utlandet.

De moderna matematikmaskinerna.

Efter att ha lämnat en redogörelse för räknemaskinernas och matematikmaskinernas
historiska utveckling — till vilken torde få hänvisas — har
matematikmaskinutredningen framhållit, att gemensamt för de räknemaskiner

— bland annat Odhner-, Fridén- och Facitmaskinerna — vilka numera allmänt
utnyttjas för kontorsbruk, är, att manuellt arbete erfordras för överförandet
av talvärden och dirigerandet av räknearbetets olika moment. I motsats
härtill står matematikmaskinen, som karakteriseras av att den är i stånd
att mer eller mindre helautomatiskt lösa komplicerade räkneuppgifter, för
vilkas bemästrande med penna och papper skulle erfordras en lång och tidsödande
serie av räkneoperationer. En mellanställning inta de speciellt för
bokförings- och statistikändamål avsedda hålkortsmaskinerna, vilka kunna
bringas att automatiskt genomföra kortare serier av räkneoperationer.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I betänkandet framhålles vidare, att utvecklingen långt in på detta århundrade
kommit att så gott som uteslutande gå i riktning mot fullkomnandet
av räkne- och hålkortsmaskinerna för kalkylerings- och bokföringsändamål.
Efterhand som naturvetenskapsmän och tekniker vid lösandet av sina
problem blivit mer och mer beroende av omfattande vetenskapliga beräkningar,
bär emellertid behovet att snabbt kunna genomföra komplicerade numeriska
räkningar blivit alltmera trängande. Under de senaste 20—30 åren
har därför intresset för matematikmaskinerna pånyttfötts och befunnit sig i
ständig tillväxt för att kulminera i de nya högeffektiva maskiner, som under
det senaste världskriget konstruerats i U. S. A. Dessa nya maskiner torde
genom sin förmåga att hastigt genomföra även mycket invecklade beräkningar
komma att, framhåller utredningen, inom en nära framtid skapa helt nya möjligheter
för matematikens utnyttjande inom naturvetenskap och teknik.

Utredningen erinrar, att matematikmaskiner numera indelas i två klasser,
modellmaskiner och siffermaskiner.

En modellmaskin löser ett problem genom att sätta upp en fysikalisk analogi,
företrädesvis mekanisk eller elektrisk, till detsamma. Maskinen kan med
andra ord beskrivas som ett fysikaliskt system, vars funktionerande styres
av de matematiska samband, som man avser att studera. Talvärdena representeras
av kontinuerligt varierande fysikaliska storheter, såsom längder, vridningsvinklar
och elektriska spänningar. Noggrannheten är jämförelsevis ringa
och begränsas av den precision varmed den fysikaliska storheten kan mätas.
Modellmaskinen är relativt osmidig, emedan olika slag av problem i allmänhet
fordra olika slag av analogier. Det enklaste exemplet på en modellmaskin
utgör räknestickan, som utför multiplikation och division genom addition
och subtraktion av längder. Om man något tänjer begreppet modellmaskin,
kan man i detta innefatta även en del experimentella anordningar, såsom
modellrännor och vindtunnlar, vilka tillkommit för att ge lösningen till
problem, som med nuvarande hjälpmedel ej kunna behandlas matematiskt.

En siffermaskin åter räknar rent numeriskt under utnyttjande av de fyra
enkla räknesätten. Den är alltså, till skillnad från modellmaskinerna, icke
bunden till en viss ekvation eller ett visst ekvationssystem utan genomför
steg för steg den serie av elementära aritmetiska operationer, vari problemet
först överförts. Den uppnåeliga noggrannheten bestämmes av det antal siffror
för vilken maskinen är utförd. En vanlig »räknesnurra» av Odhnertyp är.
i princip en siffermaskin.

I betänkandet har lämnats en redogörelse för modellmaskinernas utveckling
och användbarhet, till vilken här torde få hänvisas. Under kriget
har, påpekar utredningen, den mest betydelsefulla utvecklingen legat på
siff er maskinernas område. Man kan säga, att dessa maskiner i likhet
med en vanlig räknemaskin av Odhner- eller Facittyp utföra de fyra enkla
räknesätten men att de innebära en vidareutveckling av en sådan maskin i
två viktiga avseenden. Dels utföra siffermaskinerna de enskilda räkneoperationerna
med stor, delvis utomordentlig hastighet, dels, och detta är icke det
minst viktiga, kunna de automatiskt genomföra ett helt räkneprogram. Siffer -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

maskinerna äro av två olika typer: elektromekaniska relämaskiner och rent
elektriska elektronrör smaskiner. Elektronrörsmaskinerna karakteriseras i jämförelse
med relämaskinerna framför allt av sin väsentligt större snabbhet. Härutinnan
inhämtas av betänkandet följande.

Relämaskinerna återge de olika siffrorna antingen genom räknehjul
med en serie olika lägen, styrda av elektromagnetiska reläer, eller också genom
enbart reläer i olika till- och frånslagskombinationer. Reläerna matas med
likströmsimpulser och räkningarna dirigeras i allmänhet med hålremsor eller
hålkort. En relämaskin erinrar till sin konstruktion och uppbyggnad rätt
mycket om en automatisk telefonstation. Tiden för en enskild räkneoperation
är vid addition och subtraktion av storleksordningen ett par tiondels sekunder,
vid multiplikation, division eller kvadratrotutdragning en till flera
sekunder.

IBM-Aiken-Harvardmaslcinen (»The Automatic Sequence Controllecl Calculator»),
en relämaskin som av IBM (International Business Machines Corporation)
skänkts till Harvarduniversitetet, blev färdig år 1944 och har tillkommit
genom samarbete mellan H. H. Aiken, professor i tillämpad
matematik vid Harvard, och IBM:s ingenjörer. Den arbetade under kriget
uteslutande för amerikanska marinen vilken fortfarande är maskinens störste
arbetsgivare. Maskinen är i första hand avsedd för beräkning av matematiska
tabeller. Med hänsyn härtill arbetar den med npp till 23, i vissa fall 46
siffror. Den är försedd med »interpolationsmekanismer», styrda av hålremsor,
vilka användas vid tabellberäkningar. Omkring IV2 timme behöver den för
beräkning av en projektilbana, en uppgift som vid räkning för hand tar 2 å
3 dagar i anspråk. Kostnaden för det enda exemplar, som byggts, uppges till
250 000 dollar.

Under Aikens ledning bygges vid Harvard en andra relämaskin — AikenHarvards
nya maskin (»Mark II») — vilken beräknas bli färdig innevarande år.
Den har inga räknehjul, skall arbeta med 11 siffror och beräknas bli omkring
tio gånger snabbare än den förra maskinen. »Mark II» är avsedd för amerikanska
marinens skjutfält, Dahlgren Proving Ground, och beräknas komma
att kosta omkring 200 000 dollar.

Under kriget ha vid Bell Telephone Laboratories under ledning av
G. R. Stibitz byggts ett antal relämaskiner — Bells relämaskiner — av hög
klass, vilka framför allt kännetecknas av sin stora driftsäkerhet. I likhet med
»Mark II» arbeta dessa maskiner med enbart reläer. Snabbheten är ungefär
densamma som IBM-Aiken-Harvardmaskinens. Bellmaskinerna äro självkontrollerande,
i det att de steg för steg pröva räkneresultatet. Av denna typ
finnas två femsiffriga maskiner, vilka utnyttjas, den ena av amerikanska marinen
och den andra av luftvärnet. Under framskriden byggnad, möjligen redan
fullbordade, äro två åttasiffriga. maskiner, vilka även torde komma att ställas
till den amerikanska krigsmaktens förfogande. Priset på den större maskintypen
har uppgivits till 500 000 dollar.

Härjämte har IBM byggt ett antal relämaskiner — IBM.s relämaskiner —
lörande vilka närmare tekniska uppgifter ej varit tillgängliga. Två av dessa
maskiner finnas vid Aberdeen Proving Ground och ytterligare tre äro under
byggnad, möjligen redan färdigställda. En av dessa är avsedd för Aberdeen
Proving Ground, de bägge övriga för det av IBM i samarbete med Columbia
University i New York drivna Watson Scientific Computing Laboratory.

Elektronrörsmaskinerna ha inga rörliga mekaniska delar utan bygga
på användningen av elektronrör, vilka medelst spänningsimpulser göras strömförande
eller icke strömförande. Härigenom undvikes den tidsfördröjning,
som iir oundviklig vid mekaniska förlopp, varför elektronrörsmaskinernas

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

räknehastighet blir ojämförligt (för närvarande 100 å 1 000 gånger) större än
relämaskinernas.. Elektronrörsmaskinerna anses därför i U. S. A. ha alldeles
särskilda utvecklingsmöjligheter.

Eniac (= Electronic Numerical Integrator cincl Computer), som blev färdig
hösten 1945, är den första elektronrörsmaskinen och hittills den enda, som
fullbordats och satts i drift. Den har byggts vid Moore School of Electrical
Engineering vid University of Pennsylvania i Philadelphia men torde nu vara
överflyttad till Aberdeen Proving Ground. Uppfinnarna äro J. W. Mauchly
och J. P. Eckert Jr. Avsikten med skapandet av Eniac var att ge amerikanska
armén ett effektivt hjälpmedel vid beräknandet av skjuttabeller. Eniac
beräknar en projektilbana på ett eller annat tiotal sekunder. Den uppges ha
kostat omkring 400 000 dollar.

spänningsimpulser med en längd av ''/sooooo sekund användes såväl
för utförande av de olika räkneoperationerna som för att ge maskinens
olika enheter order om vad de i varje ögonblick ha att göra. Givna talvärden
inmatas med hjälp av hålkort eller genom inställning av elektriska omkastare.
Räkneprogrammet uppkopplas med omkastare och elektriska kablar. Resultatet
erhålles på hålkort och omvandlas i en speciell maskin till vanligt tryck.

Räknehastigheten är enorm. Eniac adderar två tiosiffriga tal på Vsooo sekund,
multiplicerar två niosiffriga tal på omkring Vsoo sekund samt drar en
kvadratrot med nio siffror på omkring Vss sekund. Då härtill kommer, att
maskinens olika enheter kunna bringas att samtidigt utföra olika räkneoperationer,
är Eniac bland annat i stånd att prestera icke mindre än två miljoner
tiosiffriga additioner per minut.

Eniac lider dock av vissa svagheter, som sammanhänga med dess tillkomsthistoria.
Den av kriget förorsakade brådskan vid dess byggande gjorde, att
man ofta tvingades att utnyttja tidigare utprövade metoder, även om man insåg,
att de icke representerade den bästa lösningen. Eniacs största nackdelar
äro dels att dess »minne», d. v. s. de anordningar, som under räkningens
gång magasinera tal, har alltför ringa kapacitet, dels att uppkopplingen av ett
problem och registreringen av resultaten ta alltför lång tid. Dessa förhållanden
göra att maskinens enorma räknehastighet ej kommer till sin rätt på allmännare
problem. De medföra dock inga svårigheter, då det gäller att beräkna
projektilbanor, den uppgift för vilken Eniac framför allt konstruerats,
ty dylika beräkningar innebära en mängd likartade, ofta upprepade räkneoperationer,
vilka bygga på ett förhållandevis litet ingångsmaterial.

Eniac anses på grund av sina ovannämnda svagheter redan föråldrad.
Några andra exemplar torde icke komma att byggas. De nya elektronrörsmaslciner,
som nu äro under byggnad eller projektering, torde bli icke blott
enklare och effektivare utan även billigare i utförande. Vid konstruktionen
av dessa nya elektronrörsmaskiner är huvudintresset mindre att driva upp
den hastighet, varmed de enskilda räkneoperationerna utföras, än att avhjälpa
de brister hos Eniac, främst den ringa magasineringsförmåga och den långa
uppkopplingstiden, som göra att man ej kan tillgodogöra sig maskinens stora
räknehastighet.

Sålunda planeras att uppkopplingen för ett visst problem skall ske automatiskt
och styras av hålremsor eller liknande. En väsentlig punkt utgör
konstruktionen av ett snabbt verkande »minne» med stor kapacitet. På ett
håll söker man magasinera siffrorna i form av elektriska laddningar på skärmen
till ett nytt slags katodstrålerör, erinrande om det från televisionstekii
jk en bekanta »ikonoskopet». På andra håll planerar man att magasinera
sifferföljderna såsom elastiska vågor i ett lämpligt medium, exempelvis kvicksilver.

Av de nya projekten bör i första hand nämnas den maskin, benämnd

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Edvac (= Electronic Discrete Variable Calculator), som är avsedd att bli
Eniacs efterföljare vid Moore School. Edvac skall bli väsentligt förenklad
gentemot Eniac. Den planeras sålunda komma att innehålla blott omkring
2 500 elektronrör gentemot Eniacs 18 000. Trots detta beräknas Edvac bli
omkring tio gånger snabbare och få mycket större allmän användbarhet än
Eniac.

En annan maskin av liknande art projekteras av Institute for Advanced
Study i Princeton i samarbete med RCA:s forskningslaboratorier. Konstruerandet
av denna maskin har föregåtts av ett grundligt matematiskt förberedelsearbete
under ledning av J. von Neumann, avseende att åstadkomma en
ur matematisk synvinkel logisk och lämplig konstruktion. Yidare har National
Bureau of Standards fått i uppdrag att ombesörja byggandet av två maskiner
den ena avsedd för amerikanska folkräkningen (Bureau of the Census)
och den andra för marinen (Office of Naval research).

Vid National Physical Laboratory i England planeras en elektronrörsmaskin,
benämnd ACE (= Automatic Computing Engine). En ledande roll
vid projekteringen har D. R. Hartree, tidigare professor i Manchester och
numera i Cambridge. ACE avses skola bli i stånd att magasinera 75 000 siffror
mot Eniacs 200. Kostnaderna för maskinen uppskattas till 100 000 å
125 000 pund.

Alla dessa maskiner beräknas bli färdiga i slutet av år 1948 eller under
första halvåret 1949. Ytterligare ett antal elektronrörsmaskiner torde vara
under planering på skilda håll, bland annat i IT. S. A., England, Frankrike
och Belgien, ehuru planerna ännu ej nått offentligheten. Även i Ryssland torde
dylika arbeten pågå.

Behovet av matematikmaskiner inom

landet.

I enlighet med de meddelade direktiven har matematikmaskinutredningen
sökt kartlägga behovet av matematikmaskiner inom landet. Utredningen har
härvid kunnat konstatera, att tämligen preciserade uppgifter förelegat rörande
maskinbehovet för försvarets ändamål, medan endast undantagsvis motsvarande
uppgifter varit tillgängliga inom andra områden. En överblick har därför
relativt snabbt kunnat ernås över försvarets behov, medan i övrigt en
särskild undersökning varit erforderlig.

Beträffande försvarets behov har utredningen anfört, att av den mångfald
för försvaret aktuella problem, vid vilkas lösande eu matematikmaskin
skulle vara av värde, främst borde nämnas de ytterballistiska problemen. Härutinnan
yttrar utredningen följande.

Den vapentekniska utvecklingen under krigsåren samt under dessa vunnen
erfarenhet har ställt vårt försvar inför behovet att utarbeta ett stort antal
nya skjuttabeller. Härvid erforderliga beräkningar av projektilbanor jämte
efterföljande s. k. störningsberäkningar utgöra ett synnerligen tidsödande
arbete. För att underlätta dylikt beräkningsarbete har inom landet tidigare
upplagts ett s. k. ballistiskMexikon, d. v. s. ett tabellverk, omfattande ett
mycket stort antal projektilbanor överspännande hela det aktuella området.
Detta lexikon är dock i närvarande stund omodernt och av otillräcklig omfattning.
Det kan sålunda ej användas för beräkning av tabeller för luftvärnsskjutning
eller för moderna medelsvåra och grövre marinpjäser. Man utnyttjar
vidare numera projektilhastigheter av storlek, som tidigare ej kunnat förutses
och som därför ej'' ingå i lexikonet. Slutligen ha nya, mera noggranna mät -

8

Kungl. Maj:ts -proposition nr 275.

ningar av luftmotståndets inverkan på projektilbanan medfört önskemål om
ett nytt lexikon. En preliminär uppskattning har givit vid handen att uppav
dylikt skulle kräva en tid av tre år för en arbetsgrupp om
25 personer. Detta arbete kan undgås, om tillgång bereddes till maskinella
hjälpmedel, som göra att ett lexikon icke vidare erfordras. Ett sådant hjälpmedel
är matematikmaskinen, vars stora räknehastighet möjliggör beräkning
av projektilbanor och utarbetande av skjuttabeller med erforderlig snabbhet
utan användande av lexikon.

Vid raketvapen uppkomma ytterballistiska problem av delvis annan art
an de som föreligga i fråga om vanliga projektiler. Utforskandet av detta område
underlättas i hög grad, om kvalificerade matematiska hjälpmedel kunna
tas i anspråk.

Jämväl för den forskningsverksamhet i övrigt, som bedrives inom försvaret,
J1'' framhåller utredningen — behovet av en matematikmaskin framträdande.
Av en översikt över de problem, som härvid i första hand komma i fråga och
vilka delvis äro av allmängiltigt intresse, framgår, att en matematikmaskin
skulle bli av betydelse vid behandlingen av innerballistiska problem, problem
avseende sprängämnesläran, styrningsproblem avseende raketer, robotpiojektiler
och reaktionsdrivna flygplan, problem rörande strömningsförloppen
kring flygkroppar samt radiotekniska problem.

Utredningen har, som nämnts, sökt utreda jämväl i vad mån för vetenskaplig
och teknisk forskning samt inom näringslivet behov föreligger av matematikmaskiner.
I sådant syfte har en cirkulärskrivelse tillställts — förutom
vissa militära institutioner — ett stort antal civila institutioner och företag,
som härvid ifrågakomma.

I skrivelsen har framställts ett antal frågor, avsedda att utröna huruvida
hos vederbörande funnes problem, vilka med hjälp av en matematikmaskin
skulle kunna lösas väsentligt snabbare än eljest vore möjligt eller vilka icke
kunde lösas med nu tillgängliga hjälpmedel men sannolikt skulle kunna
forceias, därest en sadan maskin anlitades. "Vidare har i skrivelsen framställts
förfrågan rörande den matematiska karaktären hos de problem, för vilkas
lösande det vore önskvärt anlita en matematikmaskin.

På frågorna har till utredningen inkommit ett femtiotal svar, varav ungefäi
hälften från industriföretag och ungefär lika många från universitets- och
högskoleinstitutioner samt statliga verk och anstalter. Beträffande resultatet
av rundfrågan har utredningen inledningsvis anfört följande.

Ett närmare studium blottar jiafallande skiljaktigheter mellan svaren från
dessa bägge grupper, industrigruppen och institutionsgruppen. Industrigruppen
meddelar med några fa undantag, att hålkortsmaskiner eller egentliga
matematikmaskiner hittills ej kommit till användning och att man ej heller
framdeles anser sig ha bruk av dem. Dock bör observeras, att några av våra
största industriföretag avgivit mycket positiva svar. Institutionsgruppen åter
visar som helhet en avgjort jiositiv inställning. Hålkortsmaskiner och mindre
matematikmaskiner ha här i flera fall redan kommit till användning och i mer
än hälften av svaren anföras viktiga problem, för vilkas lösande man önskar
utnyttja en blivande matematikmaskinanläggning

Den inställning till matematikmaskinerna, som kommer till synes i flertalet
svar från industrigruppen, torde ytterst bottna i det i förevarande sammanhang

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

viktiga förhållandet, att vårt lands industri hittills tagit matematiken i sin
tjänst i en utsträckning, som är jämförelsevis ringa i förhållande till vad som
varit fallet-i de stora industriella föregångsländerna, såsom England och Förenta
Staterna. Begreppet industrimatematiker är hos oss relativt okänt. Inom
vår industri har man ofta undvikit och torde alltjämt ofta undvika att engagera
sig i tidskrävande, på en vidsträckt användning av matematiska hjälpmedel
fotad grundläggande forskning, utan utnyttjar hellre resultat, som
vunnits i andra länder. Ett ökat utnyttjande av matematiken inom vår industri
torde dock vara av avsevärd betydelse, då det i dagens läge gäller att befästa
och om möjligt stärka vår industriella ställning. Här nämnda förhållanden
torde i någon män sammanhänga med den ganska blygsamma ställning, som
den tillämpade matematiken hittills intagit vid våra universitet och högskolor.

Av vad som anförts torde framgå, å ena sidan att de matematiska maskinerna
kunna förväntas bli av avsevärd betydelse för vår industri, men å andra
sidan, att ett positivt svar på frågorna under nuvarande förhållanden blott
undantagsvis var att förvänta från industrihåll.

Efter dessa allmänna synpunkter har utredningen närmare ingått på sådana
svar som mer utförligt redogjort för den nuvarande och kommande kontakten
med matematiska problemställningar inom ifrågavarande forskningsområden.
Av undersökningen framgår, att i ett stort antal fall matematiska
undersökningar äro i gång, projekterats eller vänta på att kunna genomföras.
Ett stort antal av de tillfrågade har uttalat sig för att inom en nära framtid
en större matematikmaskin anskaffas. Av de områden av vetenskap och teknik,
som avses i svaren må angivas astronomi med stellarstatistik,
atomfysik, aero- och hydrodynamik, flygteknik, elekrodynamik
och elektroteknik, hållfasthetslära, kemi, matematisk statistik
(inom astronomi, geodesi, meteorologi, nationalekonomi, skogsvetenskap,
sockerindustri och textilforskning) samt vattenbyggnad.

Utredningen framhåller att den verkställda inventeringen självfallet icke
är fullständig men att det oaktat möjligheter föreligga att redan nu skönja
vissa riktlinjer i fråga om arten av de jaroblem som den tillämpade matematiken
kan väntas möta inom den närmaste framtiden. Två synpunkter kunna,
yttrar utredningen, framhållas i detta sammanhang, nämligen för det första
att problemen till stor del äro antingen principiellt av en svårighetsgrad, som
gör dem oåtkomliga för den aktuella matematiska analysen, eller praktiskt
olösbara genom omfattningen av den numeriska räkning, som de kräva, samt
för det andra att problemen ofta av allt att döma ligga väl till för en forcering
med anlitande av den ökade numeriska kapacitet som en matematikmaskin
erbjuder. Utredningen har därför kommit till den uppfattningen, att
inom landet förelåge ett behov av en större matematikmaskin. Det syntes utredningen
att, då man med hjälp av en sådan maskin kunde lösa problem
väsentligt snabbare än eljest vore möjligt samt dessutom forcera problem, som
icke kunde lösas med nu tillgängliga hjälpmedel, tillgången till en maskin
komme att i avsevärd grad underlätta och påskynda vetenskaplig och teknisk
forskning inom landet samt göra nya områden tillgängliga för dylik forskning.

Efter att ha konstaterat att möjligheterna att placera beställningar utomlands
vore synnerligen begränsade och att förty Sveriges behov av en mate -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

matikmaskin endast kunde tillgodoses genom anskaffning av en dylik maskin,
har utredningen vidare anfört följande.

Vid bedömandet av frågan huruvida en matematikmaskin bör anskaffas nu
eller framdeles måste hänsyn tas till att en viss risk föreligger för att en
maskin, som förvärvas nu, snart kommer att överträffas av nya maskintyper.
Emellertid måste härvid beaktas, att vissa av de maskiner, som nu finnas, ha
en kapacitet, som fyller jämförelsevis högt ställda anspråk och innebära
ett enormt steg framåt i räkneteknikens utveckling. Trots att matematikmaskinerna
med säkerhet komma att ytterligare utvecklas, kan det sålunda
förutses, att en maskin, som anskaffas i nuvarande utvecklingsskede, blir.
i stånd att göra en insats även framdeles, när ännu mer avancerade maskiner
stå till buds. En anskaffning nu torde dessutom i första hand böra ta sikte,
icke på en maskin, som redan är framställd, utan på en maskin, som är under
projektering och följaktligen representerar ett nytt steg i utvecklingen. Slutligen
komme en inom landet befintlig maskin att innebära en kraftig stimulans
då det gäller att nu inrikta vår teknik och vetenskap på det nya och viktiga
område, som de moderna matematikmaskinerna innebära. Eörst genom
maskinens användning i praktiskt arbete är det möjligt att bli förtrogen
med tekniken på detta område och att skapa intresse för problemlösning på
denna väg.

Då ett rationellt utnyttjande av de matematiska maskinerna ofta torde
komma att ha. som förutsättning ett långvarigt och djupgående matematiskt
förberedelsearbete, sannolikt i växelverkan med bland annat universitetens
och högskolornas matematiska institutioner, kunna dessa maskiner beräknas
komma att bli av väsentlig betydelse för den tillämpade matematikens vidareutveckling.
Frågan om ökad teknisk utrustning för nämnda institutioner kommer
att beröras i det följande. Ytterligare åtgärder för stödjande av forskningen
på området, såsom inrättandet av professurer i tillämpad matematik
vid universiteten, kunna komma att aktualiseras i annat sammanhang.

I anslutning härtill har utredningen uttalat, att utredningen, under hänsynstagande
till sålunda anförda omständigheter och med beaktande av att
behovet av en matematikmaskin vore särskilt framträdande inom försvaret,
ville förorda, att en modern matematikmaskin snarast gjordes tillgänglig inom
landet. Utredningen förutsatte i detta sammanhang, att den anläggning,
som kunde komma att anskaffas för bruk inom landet, även, i den mån så
lämpligen kunde ske, gjordes tillgänglig för våra grannländer, varigenom
bland annat ökad erfarenhet kunde vinnas.

Yad angår frågan huruvida för svenskt bruk komme att erfordras mer än
en matematikmaskin av större omfång, har utredningen framhållit, att utredningen
icke kunde för närvarande avgöra, om behov därav förelåge. Bedömandet
härav borde bli beroende av de erfarenheter, som successivt vunnes.

I detta sammanhang har utredningen berört frågan om behovet av smärre
matematiska maskiner, avsedda för speciella ändamål, och därvid framhållit,
att — såvitt utredningen hade sig bekant — funnes i Sverige endast en maskin
av ifrågavarande slag, vilken vore avsedd för Fourier-analys och Fourier-syntes.
Utredningen funne emellertid sannolikt, att beståndet av sådana maskiner
komme att utökas under de närmaste åren, då maskiner vore under planering
vid vissa institutioner, nämligen en maskin för beräkning av elektriska filter

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

vid tekniska högskolan i Stockholm, en mindre differentialanalysator vid
Chalmers tekniska högskola och en modellapparat för behandling av vissa
problem i samband med styrning av projektiler vid försvarets forskningsanstalt,
Härjämte vore ifrågasatt att för tillgodoseende av försvarets behov av
nya skjuttabeller anskaffa en för beräkning av projektilbanor avsedd maskin,
förslagsvis i överensstämmelse med ett inom Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson
utarbetat projekt, kostnadsberäknat till i runt tal 130 000 kronor.

Utredningen konstaterar, att behovet av matematikmaskiner ej kan fyllas
endast av sådana smärre maskiner, som här avses, enär deras användningsområden
vore alltför begränsade. Däremot har utredningen av olika skäl funnit
det lämpligt, att en större matematikmaskin med universella användningsmöjligheter
kompletterades med smärre specialmaskiner. Enligt utredningen
vore det motiverat att utnyttja specialmaskiner för sådana problem, som kunde
anses innebära en onödig belastning av den större maskinen. Detta vore särskilt
fallet med problem, vilka icke toge en sådan maskin helt i anspråk utan
kunde lösas med anlitande av endast ett fatal av de enheter, som inginge i
maskinen. Ofta vore det vidare möjligt att med hjälp av en mindre specialmaskin
erhålla en första orientering rörande lösningarna till ett problem för
att sedan med hjälp av den större maskinen framställa sådana noggranna lösningar,
som visade sig önskvärda. Utredningen funne det uppenbart, att en
sådan arbetsfördelning vore ägnad att medföra fördelar, i synnerhet om den
större maskinen vore hårt belastad.

I anslutning härtill har utredningen meddelat, att de tidigare omnämnda
maskiner, som planerades vid Chalmers tekniska högskola och försvarets
forskningsanstalt, syntes vara avsedda för sådana problem, som kunde anses
innebära en onödig belastning av den större maskinen, varför utredningen,
som fått sig ärendena underställda, ansett sig böra förorda, att projekten
komme till utförande. Härför erfordrades icke särskild medelsanvisning. Härjämte
har utredningen, som funnit det vara av vikt att de matematiska institutionerna
vid universitet och högskolor samt andra institutioner med närbesläktade
uppgifter förfogade över en tillfredsställande teknisk utrustning till
underlättande av undervisning och forskning och för lämnande av service till
andra institutioner, förordat, att dylik utrustning anskaffades i mån av tillgång
på medel. Däremot har utredningen icke ansett sig nu vara beredd att
förorda anskaffning av en specialkonstruerad maskin för lösning av försvarets
ballistiska problem, då dessa syntes ligga väl till för en större matematikmaskin,
särskilt om denna vore av siffertyp. Bleve icke en matematikmaskin
tillgänglig inom landet under de närmaste åren, syntes det dock utredningen
med hänsyn till de ballistiska problemens angelägenhetsgrad kunna bli ofrånkomligt
att bereda försvaret tillgång till en sådan specialmaskin, därest icke
— vilket syntes föga sannolikt — möjligheter förelåge att för ändamålet anlita
maskiner, som funnes tillgängliga i utlandet.

Utredningen har vidare anfört, att de maskiner, som i detta sammanhang
närmast avsåges, i allmänhet torde betinga en jämförelsevis ringa kostnad.
Även om så vore fallet, vore det givetvis av betydelse, att anskaffningen av

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

dylika smärre maskiner ej skedde planlöst utan med beaktande av behovet på
skilda områden och av de möjligheter för behovets tillgodoseende, som till
äventyrs redan stode till buds inom landet. Av vikt vore sålunda, att de
maskiner, som anskaffades, i möjligaste mån komme att representera olika
maskintyper med olika användningsområden. Någon allmän plan för denna
anskaffning kunde icke nu angivas. Utredningen avsåge att under sitt fortsatta
utredningsarbete ytterligare uppmärksamma dessa spörsmål.

Talet av maskintyp.

Då det gäller att till vårt land anskaffa en större matematikmaskin är det
tydligt, framhåller matematikmaskinutredningen, att endast en sådan maskin
kan ifrågakomma, som besitter stor allmän användbarhet, så att den lämpar sig
för problem av starkt varierande matematisk karaktär. Yalet är härmed utan
vidare inskränkt till en modellmaskin av typ differentialanalysator eller eu
siffermaskin. I fråga om anskaffningskostnad torde dessa båda alternativ vara
ungefär likvärdiga. I övrigt har utredningen funnit flertalet skäl tala för en
siffermaskin. Härutinnan yttras i betänkandet följande.

Differentialanalysatorn har en relativt måttlig noggrannhet och dess användningsområde
omfattar i huvudsak lösandet av ordinära differentialekvationer.
En siffermaskins noggrannhet bestämmes däremot uteslutande av den
använda lösningsmetoden och kan lätt drivas så långt som befinnes önskvärt.
Siffermaskinen är i princip icke bunden till vissa problemtyper och har därför
ett ojämförligt vidare användningsområde än differentialanalysatorn.
Det anses på många håll till och med, att siffermaskinerna gjort differentiaianalysatorerna
föråldrade, även om de senare fortfarande måste tillmätas en
icke ringa betydelse, bland annat emedan de arbeta åskådligt och ej ställa så
stora krav i fråga om det matematiska förberedelsearbetet. Intet tvivel synes
låda om siffermaskinens avgjorda företräde, när det gäller att förvärva en
enda maskin. För anskaffning av en siffermaskin talar vidare, att därigenom
en lämplig komplettering erhålles till en i Norge befintlig differentialanalysator,
något som är ägnat att främja det nordiska samarbete på matematikmaskinområdet,
som i det föregående befunnits önskvärt.

Återstår frågan huruvida den siffermaskin, som sålunda bör anskaffas, bör
vara av relä- eller elektronrörsmaskintyp. För relämaskinerna talar, att sådana
på senare år använts i avsevärd utsträckning och härvid visat sig pålitliga
och driftsäkra. Av elektronrörsmaskinerna har hittills en enda —
Eniac — färdigställts och tagits i bruk. De förbättrade efterföljare till Eniac,
som närmast ifrågakomma för anskaffning, torde samtliga ännu befinna sig
i projekteringsstadiet. Å andra sidan talar mycket för att dessa nya typer
av elektronrörsmaskiner inom en icke alltför avlägsen framtid komma att
överflygla relämaskinerna. Man kan räkna med att priset på en elektronrörsmaskin
icke kommer att överstiga priset på en relämaskin men möjligen bli
avsevärt lägre. En elektronrörsmaskin kommer därför till samma eller lägre
pris än en relämaskin att ge en ofantligt mycket större räknehastighet. Framtidens
elektronrörsmaskin planeras till skillnad från Eniac därtill så, att denna
räknehastighet kan tillgodogöras icke blott för problem av vissa speciella
typer. En sådan maskin kommer därför att möjliggöra behandling av problem,
vilka man icke ens skulle försöka angripa med andra hjälpmedel. Då man
säger, att de moderna matematikmaskinerna komma att innebära en stark

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

omvälvning av den tillämpade matematiken, så bygger denna uppfattning
bland annat på de möjligheter, som elektronrörsmaskinerna uppenbara.^

Om maskinanskaffningen skulle äga rum ett antal år fram i tiden, råder
alltså knappast någon tvekan om att valet skulle falla på någon typ av
elektronrörsmaskin. Utredningen har emellertid — såsom framgår av vad i
annat sammanhang anföres — kommit till den uppfattningen, att en anskaffning
bör ske inom den närmaste framtiden. Under sådana omständigheter
blir det slutliga valet så intimt beroende av nuvarande tillverknings- och
leveransmöjligheter m. in., att utredningen ej ser sig i stånd att nu träffa
ett bestämt avgörande.

Anskaffningsfrågan.

Beträffande möjligheterna att inköpa en matematikmaskin från utlandet har
utredningen framhållit, att dessa kunde säkrare bedömas först sedan närmare
kontakt tagits med ifrågakommande tillverkare av sådana maskiner. Utredningen
hade emellertid kommit till den uppfattningen, att flertalet skäl — icke
minst önskvärdheten av att erhålla en maskin, som kunde väntas behålla sin
modernitet under en följd av år — motiverade, att överenskommelse träffades
om tillverkning av en anläggning för svensk räkning på basis av något under
utarbetande varande projekt. Enligt vad utredningen inhämtat förelåge för
närvarande åtminstone i ett fall utsikt att träffa en dylik överenskommelse,
varvid torde få räknas med en leveranstid av två å tre år. Alternativet att
förvärva en färdig maskin, som kunde betecknas såsom modern, borde dock
enligt utredningens mening hållas öppen. Möjligheterna att erhålla en dylik
maskin vore av allt att döma mycket begränsade.

Yad angår inköpskostnaderna, vilka likaledes kunde säkrare bedömas
efter kontakt med vederbörande tillverkare, har utredningen framhållit, att
utredningen räknade, med hänvisning till förut återgivna kostnadssiffror,
med att en anskaffning skulle kunna genomföras inom ramen för ett belopp
av 2 miljoner kronor men hade anledning antaga, att kostnaderna kunde
komma att väsentligt understiga nämnda belopp. I detta belopp inginge även
kostnader för räknemaskiner av konventionell typ och andra hjälpmedel, som
erfordrades i en maskinanläggning av denna art.

Utredningen har härjämte preliminärt undersökt möjligheterna att inom
landet bygga en matematikmaskin och har konstaterat att, trots de speciella
svårigheter i skilda hänseenden, som nu vore förenade med ett inhemskt
maskinbygge, det icke syntes i och för sig uteslutet, att ett dylikt bygge skulle
kunna genomföras. Efter att ha närmare redogjort för möjligheterna att genomföra
ett dylikt maskinbygge — i vilket hänseende torde få hänvisas till betänkandet
— framhåller utredningen sammanfattningsvis, att ett inhemskt
maskinbygge sannolikt skulle innebära en enligt utredningens åsikt icke önskvärd
fördröjning av maskinanskaffningen utan att detta skulle kompenseras
av några fördelar i ekonomiskt hänseende, varför ett förvärv från utlandet
måste i olika avseenden vara att nu föredraga framför ett svenskt byggnadsprojekt.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Åtgärder som utredningen finner närmast

erforderliga.

Matematikmaskinutredningen framhåller, att en matematikmaskin är av
tämligen stora dimensioner och ställer särskilda anspråk på lokalernas planläggning.
Den erfordrar •—- oavsett typ — för sin betjäning såväl kvalificerad
matematiker- och ingenjörspersonal som biträdespersonal. Utredningen har
tagit del av vissa amerikanska beräkningar rörande personalbehovet för ett
projekterat Navy Mathematical Computing Laboratory men funnit, att dessa
beräkningar, vilka utmynnat i förslag till en utomordentligt omfattande personalorganisation,
ej gärna lämpa sig för svenska förhållanden. Utredningen
har vid överläggningar med professorn D. E. Hartree fått bekräftelse på att
en tillfredsställande service möjliggöres även om personalorganisationen är
väsentligt mindre omfattande än vad den amerikanska utredningen leder till.
Inom matematikmaskinutredningen verkställda preliminära beräkningar rörande
årskostnaderna och lokalbehovet för en svensk anläggning utvisa, att årskostnaderna
— avlöningar, omkostnader och löpande materielanskaffning
m. m. — torde kunna hållas inom ramen för ett belopp av 175 000 kronor
samt att anläggningen, fullt utbyggd, torde ha behov av lokaler med en sammanlagd
rumsyta av omkring 500 kvadratmeter, varav omkring 150 kvadratmeter
belöpa på maskinrum. Då beräkningarna påverkas av faktorer, som ej
nu äro i tillräcklig omfattning kända, kunna — yttrar utredningen — desamma
icke giva annat än en ungefärlig bild av årskostnadernas storleksordning.
Beräkningarna utvisa, att årskostnaderna bli ej oväsentliga. Å andra
sidan får en anläggning av denna art förutsättas komma att, sedan den färdigställts
och kunnat tas i stadigvarande bruk, tillföras inkomster i form av ersättningar
för utförda räknearbeten, varför verksamheten bör kunna i viss
utsträckning bli självbärande.

Vidare erinrar utredningen, att ett viktigt problem är att i tid organisa,,
toriskt förbereda maskinens användning som serviceorgan, exempelvis för
försvaret och industrien. Utredningen finner det sannolikt, att någon art
av central organisation kommer att väljas för maskinanläggningens handhavande
på längre sikt men har under den korta tid, som hittills stått till dess
förfogande, ej kunnat ingå på någon uttömmande granskning av olika tänkbara
organisationsformer.

Fortsättningsvis har utredningen uttalat, att enligt utredningens uppfattning
övervägandet av denna organisationsfråga icke borde få medföra ett
uppskov med åtgärder för anskaffning av en matematikmaskin för användning
inom landet. Det syntes utredningen att vad i det föregående anförts belyst
angelägenheten, allmänt sett, av att en dylik maskin anskaffades så snart så
läte sig göra. Ett särskilt skäl att icke dröja med åtgärder i sådant syfte
vore att — såvitt utredningen kunnat finna — vissa möjligheter kunde föreligga
att anskaffa en matematikmaskin från utlandet, sannolikt på basis av
något under utarbetande varande projekt, därest överenskommelse kunde
träffas utan större omgång. Utredningen funne viss risk förefinnas för att

1»

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ett lämpligt tillfälle att träffa en sådan överenskommelse kunde försittas,
om erforderliga åtgärder icke redan nu vidtoges för genomförande av maskinanskaffningen.

Härom ock i fråga om de åtgärder, som enligt utredningens uppfattning
vore närmast erforderliga för tillgodoseende av det omedelbara behovet av
en matematikmaskin, har utredningen anfört följande.

Utredningen har att ta ställning till två huvudfrågor, varav den ena, anskaffningsfrågan,
kan komma att nödvändiggöra omedelbara åtgärder, medan den
andra, organisationsfrågan, fordrar ytterligare övervägande. I detta läge förordar
utredningen — med beaktande av att ifrågavarande anskaffningsuppgifter
äro av sådan art att de icke lämpligen böra omhänderhavas av en
kommitté — att genom Kungl. Maj:ts försorg tillsättes ett särskilt, mindre
inköpsorgan med uppgift att i samråd med tillgänglig expertis vidtaga åtgärder
för att tillgodose det omedelbara behovet av matematikmaskinutrustning.
Då möjligheterna att nu förvärva en lämplig maskin kunna bedömas
först efter ingående studier i utlandet, bör det ankomma på inköpsorganet
att till utlandet sända en lämpligt sammansatt studie- och inköpsdelegation.
Företrädesvis ifrågakommer härvid U.S.A., det enda land, som för närvarande
tillverkar maskiner för kommersiell exploatering. Före utresan bör delegationen,
i den män uppgifter i ämnet föreligga eller kunna anskaffas, studera
befintliga maskiner eller projekt samt bedöma i vad mån dessa lämpa sig
för svenska förhållanden. Vid sin vistelse i utlandet bör delegationen söka
bilda sig en allsidig uppfattning om de olika maskintyperna och om föreliggande
inköpsmöjligheter, varefter det bör ankomma på inköpsorganet att,
om lämpligt tillfälle erbjuder sig, på grundval av delegationens undersökningsresultat
träffa ifrågakommande köpeavtal. En förutsättning härför är, att
principbeslut om sådant inköp — inom viss kostnadsram — föreligger från
statsmakternas sida redan innan delegationen företager sin resa. Efter vad
erfarenheten utvisar torde det nämligen icke vara möjligt att i förevarande
fall ingå en överenskommelse, vars giltighet är beroende av ett godkännande
i efterhand av Kungl. Maj:t. Om överenskommelse avseende under utarbetande
varande projekt skall träffas, kan det, såsom redan antytts, av
tekniska skäl bli behövligt att sluta avtal redan innevarande år. Det är
därför erforderligt, att — för att icke frågans lösning skall fördröjas — ett
principbeslut av angiven innebörd fattas redan av innevarande års riksdag.

Utredningen framhåller, att under budgetåret 1947/48 medel syntes böra
anvisas endast för bestridande av vissa kostnader i samband med anskaffningen,
företrädesvis för inköpsorganets verksamhet, för resor samt för eventuellt
ifrågakommande första likvid. Med hänsyn härtill syntes det utredningen
vara tillräckligt, om av det belopp som beräknades vara maximalt erforderligt
—- 2 miljoner kronor —- för budgetåret 1947/48 anvisades endast en mindre
del, förslagsvis 100 000 kronor, varefter på senare prövning finge bero i vad
mån fortsatt medelsanvisning inom förut angiven ram vore behövlig. Anslaget,
lämpligen betecknat reservationsanslag, syntes böra anvisas under
riksstatens åttonde huvudtitel.

Slutligen har utredningen angivit riktlinjerna för sin fortsatta verksamhet
och härutinnan anfört följande.

Under det möjligheterna att i utlandet förvärva matematikmaskinutrustning
undersökas på sätt utredningen nu förordat avser utredningen att, I

16

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

samråd med teoretisk och teknisk expertis inom berörda fackområden, slutföra
sitt uppdrag i vad avser frågan om handhavandet av den matematikmaskinutrustning,
som kan komma att anskaffas. Även för det fall att överenskommelse
om anskaffning av en dylik maskin kan träffas innevarande år, är
det sannolikt, att maskinen kan tagas i bruk här i landet tidigast om två
å tre ar, varför tillräckligt rådrum för ifrågavarande överväganden i organisationsfrågan
och för beslut i ämnet föreligger. Då det är erforderligt, att beslut
i organisationsfrågan föreligger i så god tid att matematikmaskinanläggningen
kan utan omgång omhändertagas av lämpligt organ, så snart deu
blir tillgänglig inom landet, ämnar utredningen planlägga sitt fortsatta arbete
med tanke härpå. Skiille inköpsorganets verksamhet utmynna i ett konstaterande
av att matematikmaskinutrustning icke kan inom rimlig tid anskaffas
från utlandet, böra möjligheterna att genomföra ett maskinbygge inom laudet
upptagas till fortsatt övervägande på grundval av de erfarenheter, som
vunnits under inköpsorganets verksamhet.

I anslutning till vad sålunda anförts har utredningen gjort framställning
i syfte, att Kungl. Maj:t måtte

dels föreslå innevarande års riksdag ej mindre att bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga åtgärder för anskaffning av matematikmaskinutrustning inom
en kostnadsram av 2 000 000 kronor än även att för ändamålet för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor,

dels ock tillsätta ett särskilt organ för bestyret med matematikmaskinutrustningens
anskaffande.

För att bemästra komplicerade ekvationer, som beskriva fysikaliska och
kemiska processer, äro de räkne- och liålkortsmaskiner, som hittills stått till
buds, ofta icke längre tillräckliga. Deras räknehastighet är alltför låg för att
medgiva forcering av problem av den art som här avses. I dessa fall måste
anlitas matematikmaskiner, som arbeta mer eller mindre helautomatiskt.
Dessa maskiner möjliggöra lösning av problem, som redan nu kunna bemästras,
väsentligt snabbare än tidigare varit fallet och leda alltså till besparing
av tid och arbetskraft vid vetenskapligt och tekniskt arbete. Men
dessutom möjliggöra de räknemässig behandling av en mängd problem, som
överhuvudtaget icke kunna lösas med andra tekniska hjälpmedel. Tillgången
till en sådan maskin bör sålunda vara ägnad att i avsevärd grad underlätta
och påskynda vetenskaplig och teknisk forskning samt göra nya områden tillgängliga
för dylik forskning. Utvecklingen torde därför i själva verket ha
nått dithän, att varje nation, som vill göra en insats på dessa forskningsområden,
har att ta ställning till frågan om anskaffande och användande av
matematikmaskiner.

De undersökningar, som verkställts av matematikmaskinutredningen, ge vid
handen, att en matematikmaskinanläggning kommer att inom vårt land få
betydelse inom ett stort antal skilda forsknings- och näringsområden, såsom
hydrodynamik, hållfasthetslära, flygteknik, elektroteknik, astronomi, geodesi,
meteorologi, nationalekonomi, skogsvetenskap, sockerindustri och textilforskning,
samt ej minst för den speciella forskningsverksamhet som bedrives inom
försvaret, såsom för ballistiska problem, inom sprängämnesläran och vid be -

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

handlingen av radiotekniska problem. Utredningens inventering har av naturliga
skäl icke kunnat bli fullständig — överhuvudtaget torde de möjligheter
som den nya tekniken på detta område erbjuda för grundläggande och tilllämpad
forskning kunna fullständigt bedömas först sedan en matematikmaskin
tagits i bruk — men har dock synts utredningen tillfyllestgörande utvisa behovet
av i varje fall en matematikmaskin inom landet. Någon tvekan i detta
hänseende synes mig knappast kunna föreligga. Att en anläggning av denna art
bör anskaffas genom statsverkets försorg synes mig stå klart.

Inom utredningen verkställda preliminära beräkningar ge vid handen, att
årskostnaderna för en matematikmaskinanläggning torde kunna hållas inom
ramen för ett belopp av sammanlagt 175 000 kronor och att — då anläggningen
får förutsättas komma att tillföras inkomster för lämnad service —
verksamheten kan antagas bli i huvudsak självbärande. Ehuru utredningen
under den korta tid, som hittills stått till dess förfogande, ej varit i tillfälle
att slutföra undersökningarna i denna del, torde redan nu kunna förutses, att
en anläggning av denna art ej kommer att medföra någon mer avsevärd nettoutgift
för statsverket. Däremot lärer det kunna antagas, att anläggningen på
vissa områden kommer att leda till minskat behov av personal för utförande
av räknearbeten. Med beaktande härav och då —- såsom utredningen jämväl
visat — nu och inom överskådlig framtid endast mycket begränsade möjligheter
föreligga att för ändamålet utnyttja anläggningar i utlandet, anser
jag mig böra förorda, att åtgärder vidtagas för att anskaffa en matematikmaskin
för svenskt bruk.

I likhet med matematikmaskinutredningen anser jag, att en anskaffning
bör i första hand ta sikte på en maskin, som är under projektering och följaktligen
representerar ett nytt steg i utvecklingen. En dylik maskin kan beräknas
behålla sin modernitet under en följd av år. Härvid synes flertalet
skäl tala för att en elektronrörsmaskin väljes. Då tillverkning av en maskin
inom landet i nuvarande läge icke torde innebära någon ekonomisk fördel
men däremot kan föranleda svårigheter i skilda hänseenden och sannolikt en
icke önskvärd fördröjning av maskinanskaffningen, synes för närvarande ett
förvärv från utlandet vara att föredraga framför ett inhemskt byggnadsprojekt.
Skulle det visa sig icke möjligt att inom rimlig tid erhålla en matematikmaskin
från utlandet, synes emellertid frågan om inhemsk tillverkning böra tagas
under omprövning. Det principbeslut från riksdagens sida, vilket jag i nuvarande
läge finner önskvärt, synes böra avse endast förvärv av en matematikmaskin
från utlandet.

Den verkställda utredningen har givit vid handen, att vissa möjligheter för
närvarande föreligga att genomföra ett dylikt förvärv. Därest detta antagande
visar sig riktigt, kan det av tekniska skäl bli nödvändigt att träffa erforderlig
överenskommelse redan under innevarande år. Med hänsyn härtill och
då en överenskommelse av denna art ej synes kunna göras beroende av godkännande
i efterhand från statsmakternas sida, finner jag i likhet med utredningen
erforderligt, att principbeslut om anskaffningen utverkas redan av innevarande
års riksdag. Frågan om organ för handhavande av en svensk matematikmaskinanläggning
torde få framdeles underställas riksdagens prövning, sedan

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 275. nss 47 2

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 275.

den i detta hänseende pågående utredningen slutförts. Härigenom vinnes fördelen
att beslut i sådant hänseende kan fattas vid en tidpunkt då visshet föreligger
rörande möjligheterna att för landets behov förvärva en matematikmaskinanläggning.

På Kungl. Maj:t lärer få ankomma att meddela beslut rörande sättet för
anskaffningen. Huruvida denna bör omhänderhavas av något lämpligt, redan
befintligt statsorgan eller huruvida för ändamålet, på sätt utredningen förordat,
bör tillsättas ett särskilt, mindre inköpsorgan, lämnar jag sålunda
för närvarande öppet. Under alla förhållanden blir det dock erforderligt
att sända en delegation till utlandet för ingående granskning av olika maskintyper
och maskinprojekt och undersökning av föreliggande inköpsmöjligheter.
Härvid torde självklart få förutsättas, att inköp icke bör komma till stånd
med mindre rimlig säkerhet föreligger för att den maskin, som närmast kommer
i fråga, är av hög klass och lämpar sig för svenska förhållanden.

Såsom av det föregående framgår är det först efter närmare förhandlingar
möjligt att säkert beräkna kostnaderna för anskaffningens genomförande.
Ehuru sannolikheten talar för att förvärvet kan ske till belopp understigande
den av utredningen angivna maximikostnaden, 2 miljoner kronor, torde dock
— såsom jämväl utredningen förordat — riksdagens bemyndigande böra avse
en maskinanskaffning intill denna kostnadssumma. I likhet med utredningen
förordar jag, att härav för budgetåret 1947/48 anvisas ett belopp av 100 000
kronor, närmast avsett för bestridande av kostnader för resor samt för eventuellt
ifrågakommande första likvid. Fortsatt medelsanvisning inom förut angiven
ram torde få bero på senare prövning. Anslaget, lämpligen betecknat
reservationsanslag, synes, då maskinen i första hand är avsedd att komma
svensk naturvetenskaplig och teknisk forskning till godo, böra anvisas under
riksstatens åttonde huvudtitel. Utan att därigenom ställning tages till frågan
om matematikmaskinanläggningens anknytning i organisatoriskt hänseende
torde anslaget böra uppföras under rubriken E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att

dels vidtaga åtgärder för anskaffning av matematikmaskinutrustning
inom en kostnadsram av 2 000 000 kronor;

dels ock till Anskaffning av matematikmaskinutrustning för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.