Kungi. Maj.ts proposition nr 271.

1

Nr 271.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till jordbrukets
byggnadsstudiekoinmitté; given Stockholms
slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 9 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Skörd, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på hemställan av statsrådet

Bihnng till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 371. t

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Mossberg under femte huvudtiteln, punkten 267, föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Jordbrukets byggnadsstudiekommitté
för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 250 000
kronor.

Jag anhaller nu att till fortsatt behandling få upptaga förevarande anslagsfråga.

Jordbrukets byggnadsstudiekommitté tillkallades den 15 oktober 1943
med uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för
jordbrukets behov. Enligt de meddelade direktiven skulle kommittén —
bland annat genom arbetsstudier — söka finna vägar för ett sådant rationaliserat
arbetsförfarande med avseende på landsbygdens byggenskap, att kostnaderna
därför kunde nedbringas, varjämte en fast grundval borde skapas för
en sådan avvägning av de med sagda byggenskap sammanhängande ackordsprisema,
som av alla intresserade parter kunde godkännas som riktiga. Vidare
skulle kommittén som en första åtgärd utarbeta en fullständig plan för
verksamhetens bedrivande.

Sedan en sådan plan framlagts av kommittén i en den 15 februari 1944
dagtecknad promemoria bemyndigades kommittén den 22 februari 1944 att
fortsätta arbetet i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits
i promemorian. Enligt planen skulle kommitténs fortsatta arbete icke
enbart avse en översyn av gällande ackordspriser beträffande jordbrukets
byggnader utan fastmer inriktas på att skapa förutsättningar för rationellare
och billigare byggnadsmetoder samt förbilligad materialanskaffning. Under
en första etapp av kommitténs arbete skulle sålunda undersökningar verkställas
rörande nu tillämpade byggnadsmetoder och försök göras att i olika
hänseenden rationalisera dessa, medan man i verksamhetens andra skede
skulle lägga huvudvikten vid insamlande av material såsom underlag för
kommande förhandlingar om lämpliga ackordspriser.

Kommitténs undersökningar påbörjades under sommaren 1944. För arbetet
härmed har inom kommittén inrättats en särskild utredningsavdelning,
som för närvarande består av två civilingenjörer i ledande ställning, nio tekniska
assistenter samt biträdcspersonal. Kommittén har beräknat, att arbetsstudiema
och försöken att i olika avseenden rationalisera ifrågavarande
byggnadsverksamhet omkring den 1 juli 1947 skola ha fortskridit så långt,
att kommittén då kan anses i sådan omfattning ha slutfört det första skedet
av sitt arbete, att tillräckligt underlag vunnits för igångsättande av arbetets
andra skede, nämligen de egentliga ackordsstudierna.

I samband med den av statsrådet och chefen för finansdepartementet beordrade
översyn av det statliga kommittéväsendet, som under år 1946 verkställdes
av borgmästaren K. E. Rosander, blevo även de inom byggnadsstudiekommittén
föreliggande arbetsuppgifterna föremål för granskning. Därvid
anfördes bland annat den synpunkten, att de rationaliseringsförsök, som
inom kommittén bedreves med avseende på jordbrukets byggnader borde
kunna få ökad betydelse, om de utvidgades till att omfatta även bebyggelse

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

3

av annat slag. I sin efter slutfört uppdrag den 28 september 1946 avgivna
berättelse anför utredningsmannan bland annat följande om byggnadskommitténs
verksamhet:

Vad beträffar det första, nu pågående skedet av kommitténs arbete har
detta redan givit vissa värdefulla resultat, och man synes ha anledning att
räkna med att ytterligare resultat av betydelse för en blivande byggnadsverksamhet
på landsbygden skola vinnas under det fortsatta arbetet under detta
skede. Nämnda omständighet talar för att kommitténs verksamhet under det
nu pågående första skedet av densamma får fortsätta. De resultat, som äro
att vänta av kommitténs arbete i denna del, kunna för övrigt, i varje fall i
vad de avse bostadsbyggandet på landsbygden, vara av visst värde jämväl
för annan kommande husbyggnadsverksamhet. Behovet av en samordning
av det statligt understödda arbetet för att ur produktionssynpunkt förenkla
och förbilliga nämnda verksamhet föreligger emellertid fortfarande. Frågan
härom torde emellertid komma att närmare övervägas av de sakkunniga,
som den 29 juni 1946 tillkallats för att utreda frågan om inrättandet av ett
centralt organ för samordning av den tekniska och ekonomiska forskningsverksamheten
på husbyggandets område. I avvaktan på resultatet av dessa
sakkunnigas arbete torde det nu pågående skedet av jordbrukets byggnadsstudiekommittés
arbete böra få fortgå.

Vad härefter beträffar det skede av kommitténs arbete, som skall börja
efter den 1 juli 1947, skulle detta avse arbetsstudier med syfte att åstadkomma
ett sakligt underlag för förhandlingar rörande ackordssättning vid byggnadsarbete
för jordbrukets behov. I fråga om denna del av kommitténs uppdrag
synes det ej vara uteslutet, att de skäl, som föranledde kommitténs tillsättande,
skulle kunna åberopas för vidtagande av liknande undersökningar
även beträffande annan byggnadsverksamhet än den, som avser att tillgodose
jordbrukets behov.

Utredningsmannen uttalar därför den åsikten, att om byggnadsstudiekommitténs
verksamhet skulle fortsätta efter den 1 juli 1947 och alltså omfatta
jämväl det andra skedet av dess arbetsuppgifter, det måhända borde övervägas,
om ej verksamheten borde utvidgas att omfatta även den byggnadsverksamhet,
som nu icke innefattas i kommitténs uppdrag. Vanskligt vore
emellertid att bedöma det framtida värdet av de resultat, som kunde komma
att uppnås under det andra skedet av kommitténs arbete. Värdet härav syntes
sålunda i betydande utsträckning bli beroende av dess inverkan på kommande
avtalsförhandlingar. På grund härav företrädde utredningsmannen
den uppfattningen, att kommittén icke utan närmare övervägande från vederbörande
departementschefs sida borde igångsätta det andra skedet av sitt
arbete.

Slutligen vill jag i delta sammanhang erinra om att förenämnda den 29
juni 1946 tillkallade sakkunniga — 1946 års utredning för byggnadsfrågor
— numera slutfört sitt uppdrag genom avlämnande av ett den 19 december
1946 dagtecknat betänkande med förslag om inrättande av ett centralt utredningsorgan
för husbyggnadsfrågor. Organet i fråga — under den föreslagna
benämningen statens byggnadsinstitut — föreslås skola träda i funktion
med ingången av budgetåret 1948/49, i samband varmed detsamma bland
annat skulle övertaga väsentliga delar av de uppgifter, vilka nu åvila jordbrukets
byggnadsstudiekommitté. De av byggnadsstudiekommitténs uppgif -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

ler, som ej skulle övertagas av institutet, avses enligt förslaget överförda till
statens forskningskommitté för lantmannabyggnader. Förslaget räknar sålunda
med att byggnadsstudiekommittén skall komma att upplösas med
ingången av budgetåret 1948/49.

Verksamheten inom jordbrukets byggnadsstudiekommitté. I årets statsverksproposition
under den förenämnda punkten 267 uttalades — under erinran
om att en första etapp av kommitténs arbete beräknades vara slutförd
omkring mitten av år 1947 — att resultaten av det hittills utförda arbetet
inom kommittén vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke
förelåge så redovisade, att ett bedömande kunde ske, om och i vilken omfattning
arbetet borde fullföljas. I syfte att lämna hållpunkter för ett dylikt
ställningstagande har kommittén efter anmodan med skrivelse den 10 april
1947 överlämnat en promemoria i ärendet jämte vissa övriga handlingar,
ägnade att belysa kommitténs arbetsprogram och arbetsresultat.

I promemorian lämnas till en början en allmän orientering rörande de
faktorer, som påverka jordbrukets byggnadskostnader. Dessa faktorer särskiljas
av kommittén i två huvudgrupper. Till den ena av dessa hänför kommittén
frågor om byggnadernas utformning (byggnadskroppar och byggnadsdelar)
och till den andra de frågor, som sammanhänga med produktionen
av byggnaderna (byggnadsmaterial samt verksamheten på byggnadsplatsen,
innefattande spörsmål om arbetsledning och mekanisering av arbetet in. m.).
Mot bakgrunden av den sålunda lämnade orienteringen övergår kommittén
till en redogörelse för sin verksamhet. I avseende å kommitténs arbetssätt
och arbetsmetodik anföres bland annat följande.

Redan före den egentliga utredningsverksamhetens början sökte kommittén
kontakt med de övriga myndigheter och institutioner, vilka arbeta
med frågor rörande rationalisering av byggnadsverksamheten. Avsikten med
denna kontakt var dels att inhämta erforderliga uppgifter rörande utförda
och pågående arbeten, så att dubbelarbete ej skulle behöva förekomma, dels
att inleda ett fortsatt kontinuerligt samarbete i och för utbytande av erfarenheter.

Bland de frågor, kommittén sökt bilda sig en uppfattning om vid dessa
förberedande diskussioner, är frågan om i vilken riktning byggnadsproduktionsmetodema
kunna väntas utveckla sig och hur snabbt denna utveckling
kan anses ske. Man har därvid tyckt sig kunna konstatera hurusom användandet
av fabriksframställda byggnadselement blir allt mera vanligt. Särskilt
gäller detta bostadshusen av enfamiljstyp, rörande vilka man på flera
håll arbetar med att söka åstadkomma ett i huvudsak mekaniserat framställningssätt.
Att döma av de numera uppnådda resultaten torde också inom en
icke avlägsen framtid det rent hantverksmässiga uppförandet av dylika hus
komma att efter hand undanträngas av fabriksmässiga nykonstruktioner. I
fråga om ekonomibyggnaderna är en sådan utveckling icke lika trolig. Visserligen
användes även här i ökad utsträckning fabriksframställda byggnadsoch
inredningselement, men huvuddelen av de i ekonomibyggnaderna ingående
konstruktionerna äro så tunga och skrymmande samt i övrigt av sådan
beskaffenhet, att det hantverksmässiga byggandet synes ha utsikter att hävda
sig under åtskillig tid framåt.

Ovannämnda iakttagelser ha påverkat kommitténs arbetsprogram såtill -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

vida, att verksamheten främst ansetts böra inriktas på de problem, som
sammanhänga med ekonomibyggnaderna. Bostadshusen ha alltså fatt komma
i andra hand, ehuru dock vissa studier ägnats även dessa. En del av de
undersökta frågorna är givetvis av sadan karaktär, att studieobjektets art
blir av underordnad betydelse. Därav följer att vissa resultat, som uppnäs
vid ett studium av ekonomibyggnader även äga tillämpning med avseende pa

bostadshus. ..

I den mån de med byggnadernas utformning sammanhangande tragorna
äro avhängiga av byggnadernas funktioner eller allmängiltiga grundproblem
av byggnadsteknisk art, har det icke ansetts böra ankomma pa byggnadsstudiekommittén
att utreda desamma. Däremot har kommittén ansett sig
böra pröva vissa av dessa tekniska frågor ur ekonomisk synpunkt. Ett antal
teknisk-ekonomiska utredningar — särskilt med avseende på byggnadernas
konstruktiva utformning — ha sålunda gjorts i kommitténs regi, varvid fortlöpande
samråd ägt rum med de organ i övrigt, vilka syssla med hithörande
spörsmål.

Den med själva byggnadsproduktionen sammanhängande mycket viktiga
frågan om anskaffning av byggnadsmaterial har varit föremål för överläggningar
inom kommittén. För att kunna komma fram till förslag rörande
praktiskt genomförbara åtgärder fordras dock omfattande specialutredningar,
vilka det icke tillkommit kommittén att gå in på.

Fortsättningsvis framhåller kommittén, att huvudinriktningen av dess arbete
hade gällt verksamheten på själva byggnadsplatsen. Undersökningarna
hade därvid huvudsakligen bedrivits såsom arbetsstudier i anslutning till
pågående byggnadsföretag på gårdar i olika delar av landet. I vissa fall hade
också, utan samband med ifrågavarande byggen, modellförsök i liten och
i full skala utförts med avseende på enstaka byggnadsdetaljer. Det egentliga
syftet med dessa undersökningar hade varit att klarlägga olika byggnadsmetoders
och byggnadskonstruktioners ekonomi. Därvid hade som ett led i
arbetet kostnadsanalyser utförts i och för utrönande av, hur byggnadskostnaderna
fördelade sig med avseende pa hela byggnaden och de olika byggnadsdelarna
samt hur kostnaderna sammanhängde med olika omständigheter.
Genom kontinuerligt insamlande av detaljerade uppgifter i fråga om materialförsörjning,
arbetstidsåtgång, arbetsmängder, arbetsledningens funktion
o. s. v. hade erforderligt underlag skapats för kostnadsbearbetningen. Fördelningen
av kostnaderna hade därvid utförts efter möjligast konsekventa
och logiska principer. Då kommittén började sin verksamhet, saknades enhetliga
principer för byggnadsindustriens självkostnadsberäkningar, medan
man inom industrien i övrigt sedan länge ägnat denna fråga stort intresse.
Det hade därigenom blivit nödvändigt att inom kommittén pröva sig fram
till ett kalkylsystem, som tillfredsställde de önskade anspråken, och arbetet
härmed vore nu i det närmaste slutfört.

Samtidigt med nämnda undersökningar rörande byggnadskostnaderna
hade metodstudier med avseende på enskilda arbetsförlopp utförts. Dessa studier
hade avsett att klarlägga och jämföra olika arbetsmetoder, varvid byggna
ds delens konstruktiva utformning, hjälpmedlens beskaffenhet och arbetarnas
dispositioner varierats, allt i syfte att för olika arbeten finna den me -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

tod, som ställde sig fördelaktigast. Den del av arbetsstudieverksamheten, som
kunde betecknas som ackordsstudier, hade fortlöpande behandlats i samband
med metodstudiema. Ackordsstudierna avsåge nämligen att utröna den normala
tidsåtgången för ett visst arbetsförlopp under allmängiltiga förhållanden,
vilket i viss mån vore fallet även vid metodstudiema. Det från dessa senare
studier inhämtade materialet måste dock helt naturligt kompletteras i avsevärd
grad för att det skulle bli tillräckligt representativt för de skiftande förhållandena
vid olika arbetsplatser. Kommittén avsåge, att för några viktiga
arbetsförlopp genom mer omfattande ackordsstudier belysa hur mycket studiematerial,
som borde insamlas för att det skulle bli så representativt, att
det kunde utnyttjas som bas för ackordsförhandlingar mellan arbetsmarknadens
parter.

Rörande de allmänna åtgärder av byggnadsteknisk eller
produktionsteknisk art, som varit föremål för kommitténs överväganden,
erinrar kommittén till en början om att inom byggnadstekniken
i allmänhet utförliga regler och anvisningar finnas utarbetade för konstruktiv
utformning av byggnadsverk. Exempelvis utfärda kommunikationsverken
gemensamt s. k. statliga normer för dels betong- och dels järnkonstruktioner.
Vad anginge träkonstruktioner, vilka för jordbrukets byggnader vore
de viktigaste, liade vid den tidpunkt, då kommittén började sin verksamhet
inga sadana anvisningar framkommit och överhuvud taget vore byggnadsteknikerna
knappast på det klara med de grundförutsättningar, enligt vilka
träkonstruktionerna borde utformas. Med anledning härav överenskoms vid
årsskiftet 1944/45 med övriga på området verksamma organ, att kommittén
skulle ställa sig i spetsen för en sammanfattning och bearbetning av hittills
framkomna erfarenheter rörande de konstruktionsprinciper, som vore
aktuella med avseende på jordbrukets byggnader. Arbetet skulle i första
hand gälla träkonstruktionerna men även beröra avsnitt av den allmänna
byggnadstekniken, så att en överarbetad sammanställning av för jordbruksbyggnadema
erforderliga konstruktionsregler erhölles. Arbetet hade slutförts
och granskats i maj 1945, då vid ett gemensamt sammanträde med ovannämnda
organ överenskommelse träffades om publicering av resultaten under
rubriken »Rekommendationer för konstruktiv beräkning av jordbruksbyggnader».
Publikationen syntes ha väl fyllt det avsedda ändamålet, då
ifrågavarande konstruktionsregler numera tillämpades av de i överenskommelsen
deltagande organen. En andra upplaga av publikationen vore under
färdigställande. Bland däri intagna tillägg kunde nämnas vissa helt nya synpunkter
på frågan om säkerhetsproblemet i en byggnadskonstruktion, vilka
i huvudsak innebure, att sannolikhetslärans principer tillämpades på frågan
om materialets hållfasthet och uppträdande av olika belastningar.

En för industriell tillverkning mycket viktig fråga — framhålles det vidare
— vore den om standardisering. Kommittén hade på nära håll följt
byggstandardiseringens arbete och i sin verksamhet ägnat uppmärksamhet
åt fragan om standardiseringens ekonomiska konsekvenser samt möjlighe -

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

7

terna att därigenom rationalisera arbetet på byggnadsplatserna. Efter hand
som de i jordbruksbyggnaderna ingående detaljerna bleve föremål för åtgärder
inom byggstandardiseringen, syntes vissa av kommitténs arbetsresultat
bli till omedelbar nytta i standardiseringsverksamheten.

I fråga om möjligheterna att få till stånd en reducering av de på byggnadsmaterial
och tjänster av utomstående belöpande byggnadskostnaderna nämnes,
att kommittén i samband med studier på byggnadsplatsen undersökt vissa
utvägar att nedbringa den relativt stora kostnadspost, som spillvirket utgjorde.
Beträffande inköpspriserna för byggnadsmaterial diskuterar kommittén frågan
om åstadkommande av en samköpsverksamhet för ernående av en fördelaktigare
prissättning. Vad speciellt virkesanskaffningen beträffade, hade
inom kommittén igångsatts utredningar i syfte att belysa möjligheterna att
genom sågning av byggnadsvirke i anslutning till byggnadsplatsen nedbringa
virkeskostnaderna. Pågående undersökningar avsåge att ytterligare klarlägga
denna fråga. Vidare upplyser kommittén om att den i vissa andra frågor
rörande virkesdistribution och handel med sågade trävaror samarbetar med
samarbetskommittén för byggnadsfrågor, där man till behandling tagit upp
problem, som syftade till förbilligande av distributionen genom begränsning
av antalet lagerförda dimensioner och längder. Vidare undersöktes där lönsamheten
av att använda extremt långa virkeslängder i en träkonstruktion
jämfört med att skarva kortare längder genom spikning eller på annat sätt.
Resultatet av dessa senare undersökningar komme direkt att påverka sättet
för utformningen av de enskilda byggnadselementen i jordbrukets byggnader.

I avseende å företagsformerna vid byggande för jordbruket anmäler kommittén,
att dess verksamhet i ämnet inriktats på att söka utröna de ekonomiska
förutsättningarna för några i princip olika företagsformer, därvid även
frågan om totalentreprenad gentemot delad entreprenad undersökes. Kommittén
fortsätter.

De nuvarande företagsformerna kunna givetvis beräknas bli ändrade i
samma mån som förutsättningarna för deras verksamhet ändras. Så t. ex. undergår
arbetskraftens lokalisering väsentliga förändringar genom den avflyttning
som årligen sker från den egentliga landsbygden. I den mån denna avflyttning
berör de yrkesutbildade byggnadsarbetarna får frågan ökad aktualitet.
Samtidigt fortgår det fackliga organiserandet av byggnadsarbetarna på
landsbygden, varjämte arbetet i ökad utsträckning utföres mot ackord. Kostnaderna
för arbetskraften håller också på att ändras genom allmänna lönerörelser
och andra förhållanden. Vidare ställa de moderna konstruktionsmetoderna
och myndigheternas fordringar högre krav på det kvalitativa utförandet.
Slutligen pågår en utveckling som innebär att det hantverksmässiga arbetet
in! byggnadsplatsen i vissa avseenden utbyts mot montage av fabrikstillverkade
element. Vissa av dessa omständigheter synas ge impuls till centrala
företag med hög sysselsättningsgrad, och kommittén anser det vara av intresse
att undersöka, vad en sådan utveckling kan tänkas få för konsekvenser
med avseende på jordbrukets byggande åtminstone för vissa delar av landet.

Kommittén övergår härefter till de frågor, som ha samband med arbetsledning
och planering. Det framhålles, att man vid industriell verksamhet i

8

Kungl. Maj.ts proposition nr ''271.

allmänhet syntes vara av den bestämda uppfattningen, att en omfattande planering
lönade sig ekonomiskt och att direkt arbetsledning på arbetsplatsen
vore en nödvändig förutsättning för arbetenas utförande. I fråga om jordbrukets
byggenskap vore detta förhållande enligt kommitténs mening icke
utan vidare tillämpligt, eftersom byggnadsobjekten voro små till sin omfattning
och arbetsstyrkan relativt liten. Kommittén hade därför funnit det angeläget
att få till stånd jämförelser mellan å ena sidan vinsterna av arbetsledning
och planering samt å andra sidan kostnaderna härför.

Vidkommande arbetsmetoderna förklarar sig kommittén inledningsvis ha
eftersträvat en allmän förbättring av arbetsförhållandena, innan några speciella
arbetsmetoder studerats. Sålunda utfördes under det första arbetsåret
förberedande studier i avsikt att söka uppspåra de väsentliga förlustorsakerna
vid byggandet. Denna undersökning, vilken formats som en spilltidsundersökning,
hade sedermera i viss utsträckning fortsatts och finge nu anses vara
i det närmaste avslutad för kommitténs del. I detta sammanhang erinrar kommittén
om att man inom kommittén — förutom att över huvud i olika avseenden
anvisa vägar för mera rationell arbetsmetodik — intresserat sig för
att åstadkomma lämpliga hjälpmedel. Sålunda hade hos kommittén konstrue:
rats en sågmaskin, som särskilt anpassats efter behoven vid tillverkning av
byggnadselement till ekonomibyggnader. För läggning av takplattor hade en
särskild uppfordringsanordning för plattorna framställts. För uppsättning
av väggpanel hade särskilda ställningsanordningar bestående av flyttbara
konsoler utförts och prövats. Vidare hade inom kommittén utarbetats en
metod att med användning av hjälpmast resa takstolarna. I övrigt hade ett
flertal verktyg och hjälpmedel provats vid olika tillfällen.

Rörande frågan om avlöningsformerna inom jordbruket anmäler kommittén,
att gängse uppfattning vore, att ackordslönesystemet i de flesta fall vore
att föredraga framför tidlönesystem vid byggnadsarbete även för jordbruket.
Diskussionen kring lönefrågan hade däremot gällt de nuvarande prislistornas
tillämplighet vid jordbruksbyggnader. Det studiematerial, som kommittén
fortlöpande insamlade, vore ägnat att belysa sistnämnda fråga. Kommittén
förklarar, att det ännu vore för tidigt att uttala sig om resultatet av pågående
bearbetningar men anför följande allmänna synpunkter.

Vid tillämpningen av de nuvarande prislistorna på speciellt jordbrukets
ekonomibyggnader uppstå ofta tolkningssvårigheter i större utsträckning än
vad som kan anses vanligt vid deras tillämpning på annap bebyggelse. Detta
iorde sammanhänga med att avtalen icke i första hand tillkommit med tanke
på det förra slaget av byggnader och det synes önskvärt, att erforderliga förtydliganden
kunna åstadkommas. Med avseende på enskilda punkier i prislistorna
må vidare framhållas, att ett och samma ackordspris tillämpas för
arbeten under de mest skilda förhållanden utan hänsyn till hur arbetstiden
påverkas, när förhållandena ändras. Det är visserligen förenat med praktiska
svårigheter att i en prislista taga hänsyn till alla tänkbara varianter i fråga
om metoder och utförande, men kommittén har för avsikt att med vissa typiska
exempel till en början åskådliggöra, hur ackordspriser, där hänsyn tages
till sådana variationer, lämpligen kunna byggas upp i förhållande till var -

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

9

andra. Den framtida omfattningen av detta arbete bör efter eu sådan exemplifiering
kunna tagas upp till förnyat övervägande. Det kan tilläggas, att en sådan
anpassning av ackordspriserna efter lämpliga metoder i många fall redan
har skett och torde efterhand komma att genomföras även i fortsättningen.

Efter att ha påpekat nödvändigheten att överväga formerna för eu förbättrad
yrkesutbildning bland landsbygdens byggnadsarbetare kommer kommittén
slutligen i förevarande sammanhang in på frågan om behovet av en säsongutjämning
vid landsbygdens byggenskap. Kommittén säger sig härvid
främst syfta på att kunna klarlägga de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för byggande vintertid på landsbygden. Hittills hade kommittén varit
i tillfälle att bedriva arbetsstudier vid ett sådant vinterbygge och ägde i detta
arbetsmaterial visst underlag för slutsatser rörande tekniska svårigheter vid
detta slag av byggande samt om den ökning av byggnadskostnadema, som
bleve en följd härav. Kommittén avsåge att fortsättningsvis ägna frågan ytterligare
uppmärksamhet.

Avslutningsvis lämnar kommittén uppgifter om några av sina återstående
arbetsuppgifter. I denna del anföres i huvudsak följande.

I fråga om byggnadernas utformning pågår utarbetandet av typritningar
till takstolar för ekonomibyggnader samt dimensioneringstabeller för takåsar.
Rörande bjälklag och väggar skola de framkomna erfarenheterna sammanfattas,
så att de bli lättillgängliga för projekteringsorganen. När det slutligen
gäller grundläggningsfrågorna samt vissa enstaka byggnadsdelar har problemställningen
klarlagts, medan det mera detaljerade utredningsarbetet till större
delen kvarstår.

I fråga om produktionen av byggnaderna pågår bearbetning och sammanfattning
av det insamlade grundmaterialet rörande arbetsmetoder och hjälpmedel.
I vissa fall återstår därvid kompletterande arbetsstudier och kostnadsanalyser
för att närmare verifiera de framkomna resultaten. Vissa ytterligare
arbetsoperationer, framför allt dem som sammanhänga med grundläggningsoch
inredningsfrågorna, torde därjämte böra närmare studeras. Ritningar och
årbetsinstruktioner böra utarbetas rörande de av kommittén utformade arbetsmetoderna
med därtill hörande hjälpmedel, såsom i fråga om tillverkning
och resning av takstolar, läggning av takplattor, uppsättning av väggpanel
m. in.

Rörande sådana frågor av allmän art som dem om materialanskaffning,
företagsformer, arbetsledning och planering m. m., avser kommittén att ur
det föreliggande arbetsstudiematerialet söka erhålla synpunkter på de ekonomiska
sammanhangen och i vissa fall föra fram dessa till praktiska anvisningar.

Vad sedan beträffar frågan om ackordsstudier, har denna betecknats såsom
en andra etapp i kommitténs arbete. Någon klar gräns mellan det föregående
arbetet och eu sådan etapp förefinnes dock i själva verket icke.
Förhållandet har här belysts i den föregående redogörelsen, där det uttalats
att ackordsstudierna kunna anses ha fortlöpande behandlats i samband med
metodstudierna. Det fortsatta arbetet bör alltså avse att komplettera materialet
i enlighet med vad som där tidigare sagts.

Som en särskild fråga förtjänar nämnas, att kommittén förvärvat vissa
erfarenheter, som icke direkt kunna komma de byggande till del men som
ändock synas vara så värdefulla, att de förtjäna att varaktigt redovisas.

Itiliang till riksdagens protokoll 19i7. 1 sand. Kr 271. 2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Detta gäller främst själva arbetsstudiemetodiken, vilken i viss utsträckning
lått utformas av kommittén själv, allteftersom verksamheten fortskridit,
samt vissa frågor sammanhängande med sättet att göra självkostnadsberäkningar.
Kommittén avser därför att sammanfatta dessa sina erfarenheter
såsom eu vägledning för dem, som komma att syssla med dylika studier i
framtiden.

Promemorian utmynnar i ett uttalande, att de återstående aktuella arbetsuppgifterna
icke kunde slutföras med mindre kommitténs verksamhet finge
fortsättas även under budgetåret 1947/48.

Medelsbehovet. Kostnaderna för verksamheten inom kommittén ha för
tiden intill den 1 februari 1946 bestritts från femte och nionde huvudtitlarnas
kommittéanslag. Under tiden därefter har till kommittén anvisats dels för
budgetåret 1945/46 å tilläggsstat ett reservationsanslag av 90 000 kronor, dels
ock för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 250 000 kronor. Rörande
de föreskrifter, som meddelats för dispositionen av sistnämnda anslag
hänvisas till statsliggaren s. 377.

1 sin i årets statsverksproposition under punkten 267 anmälda skrivelse
den 8 oktober 1946 har kommittén uttalat, att utredningsuppdragets fullgörande
i enlighet med erhållna direktiv under budgetåret 1947/48 syntes
kräva en organisation efter samma linjer som för innevarande budgetår.
Från denna utgångspunkt har kommittén i nämnda skrivelse hemställt om
anvisande av ett anslag av samma storlek som för budgetåret 1946/47 eller
250 000 kronor. Sedermera har emellertid kommittén i skrivelsen den 10
april 1947 beräknat sitt medelsbehov under nästa budgetår till omkring
220 000 kronor. Då kommittén räknar med att reservationer å tidigare anslag
skola vid utgången av innevarande budgetår uppgå till omkring 90 000
kronor, skulle för nästa budgetår följaktligen krävas ett anslag av 130 000
kronor.

Departementschefen. Såsom jag i det föregående anfört beräknades i årets
statsverksproposition anslaget till jordbrukets byggnadsstudiekommitté endast
preliminärt, enär kommitténs arbetsresultat vid tiden för samma propositions
avlåtande icke förelågo så redovisade, att ett bedömande kunde ske, om
och i vilken omfattning kommitténs utredningsarbete borde fullföljas under
nästa budgetår. Vid statsverkspropositionen utarbetande räknades även med
att det förslag, som förväntades från 1946 års utredning för byggnadsfrågor,
kunde komma att påverka frågan om byggnadsstudiekommitténs framtida
ställning.

Det betänkande, som framlagts av utredningen under senare hälften av december
1946 går ut på inrättandet av ett centralt organ för husbyggnadsfrågor
— ett statens byggnadsinstitut — vilket skulle träda i funktion från och med
budgetåret 1948/49. I samband därmed skulle byggnadsstudiekommitténs arbetsuppgifter
i väsentliga delar övertagas av det tillämnade byggnadsinstitn -

Kanyl. Maj:ts proposition nr 271.

11

tet och i övrigt av annat nu befintligt utredningsorgan. Ett upplösande av
byggnadsstudiekommittén före den 1 juli 1948 har däremot icke ifrågasatts.
Betänkandet är efter avslutad remissbehandling föremål för prövning inom
socialdepartementet. Det har emellertid icke visat sig görligt att till 1947
års riksdag framlägga på denna utredning grundade förslag. Under sådana
omständigheter finner jag, att frågan om kommitténs fortsatta verksamhet
under nästa budgetår bör bedömas oberoende av de åtgärder, som kunna
föranledas av ifrågavarande utredningsförslag.

Jag anser mig därvid till en början böra erinra om att kommitténs tillsättande
i oktober 1943 får ses mot bakgrunden av den i början på 1940-talet
förda diskussionen om gällande ackordsprislistors tillämplighet med avseende
å jordbrukets byggnader. De för kommittén ursprungligen meddelade direktiven
togo främst sikte på en undersökning av arbetskostnaderna. Under utformandet
av det arbetsprogram för verksamheten, varom kommittén enligt
direktiven skulle inkomma med förslag, framstod det för kommittén som
önskvärt ur ekonomisk och teknisk synpunkt, att undersökningarna icke bleve
begränsade till enbart arbetskostnadsfrågan utan utvidgades till att omfatta
även övriga kostnadspåverkande faktorer. Kommitténs arbetsprogram fastställdes
också i enlighet härmed. En första huvuduppgift för kommittén har
därför blivit att söka skapa de tekniska förutsättningarna för ett billigare
byggande vid jordbruket. Uppmärksamheten har därvid bl. a. ägnats åt en
teknisk-ekonomisk överarbetning av byggnadernas utformning och konstruktion,
undersökning av lämpliga former för materialanskaffning och förbättrande
av arbetsorganisation, arbetsmetoder och hjälpmedel. Såsom kommitténs
andra huvuduppgift framstår att med utgångspunkt från de sålunda
vunna resultaten söka skapa underlag för en ackordsprissättning som av alla
intresserade parter kan erkännas som riktig.

Av den redogörelse som kommittén nu lämnat rörande utredningsarbetets
bedrivande och planering samt av vad jag i övrigt inhämtat framgår, att kommitténs
arbete fortskridit så långt, att den första av de båda nämnda huvuduppgifterna
till större delen slutförts och att åtskilliga värdefulla resultat
kunnat uppnås. Det återstår emellertid för kommittén att efter viss komplettering
av förenämnda undersökningar kring byggnadskonstruktioner och
arbetsmetoder m. m. framlägga sina undersökningsresultat. Vad arbetsstudierna
beträffar återstår för kommittén såsom en väsentlig uppgift att med
utgångspunkt från redan genomförda byggnads- och arbetstekniska förbättringar
insamla ytterligare material rörande tidsåtgångarna vid olika arbetsförlopp
i syfte att åstadkomma underlag för ackordsförhandlingar mellan
arbetsmarknadens parter.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit finner jag mig böra förorda, att
anslag till kommittén får utgå även under instundande budgetår. Medelsbehovet
— av kommittén beräknat till 130 000 kronor — uppskattar jag till
120 000 kronor. Beloppet bör såsom reservationsanslag alltjämt anvisas under
femte huvudtiteln.

Kungi. Maj:ts proposition nr 271.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under V huvudtiteln till Jordbrukets byggnadsstudiekommitté
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av ................................. kronor 120 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
M. Silfverstolpe.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.