Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till kristidsnämndernas
verksamhet; given Stockholms slott
den 2 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 2 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,
Ericsson, Weijne.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet,
statsrådet Quensel, anför chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet
Sträng.

I årets statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkt 15) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet för budgetåret 1947/48 beräkna
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla denna
fråga.

lliliang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 266.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Gällande bestämmelser om statsbidrag till kristidsnämndernas verksamhet
återfinnas i kungörelsen den 12 december 1941 (nr 936). Bestämmelserna
innebära, att kommuner respektive kristidsförbund kunna för varje
kalenderår komma i åtnjutande av statsbidrag i förenämnda hänseende i
enlighet med vissa grunder. Sålunda må statsbidrag utgå med 40 procent
av den del av kostnaderna för kristidsnämnds administrativa verksamhet,
som överstiger 15 men icke 25 öres utdebitering för skattekrona, och med
50 procent av den del därav, som överstiger 25 öre för skattekrona. Ansökning
om statsbidrag skall ställas till Kungl. Maj:t samt ingivas till den
kristidsstyrelse, varunder kristidsnämnden lyder, före den 15 februari året
efter det för vilket bidrag sökes, varefter kristidsstyrelsen efter granskning
av ansökningshandlingarna skall före den 1 april överlämna ansökningshandlingarna
till statens livsmedelskommission, som har att före den 15
maj med eget yttrande överlämna desamma till Kungl. Maj:t.

För innevarande budgetår har anslaget anvisats med 2 200 000 kronor.
Med anslaget ha täckts kostnaderna för kalenderåret 1945, vilka kostnader
uppgått till något över 2 200 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 5 juli 1946 givna bemyndigande beslöt
statens livsmedelskommission samma dag, att inom Götaland, Svealand
och Gävleborgs län skulle anordnas en särskild skördeuppskattning, avsedd
att ligga till grund för beräkningar av de kvantiteter fodersäd som skulle
avstås till det allmänna. Enligt livsmedelskommissionens bestämmelser
rörande denna skördeuppskattning, meddelade i kommissionens cirkulär
nr 2634, skulle först genom vederbörande kristidsstyrelses försorg göras
en bedömning av fodersädsskörden för varje socken inom kristidsstyrelseområdet.
Därefter skulle inom de olika socknarna en individuell skördeuppskattning
äga rum. Denna uppskattning skulle inom varje socken utföras
av en särskild uppskattningsnämnd, bestående av fem personer, av
vilka tre skulle vara bosatta inom socknen och de övriga två inom var sin
grannsocken. I samband med skördeuppskattningen skulle nämnderna beträffande
varje brukningsdel införskaffa uppgifter om djurbeståndet m. in.
Kristidsnämnd skulle enligt 9 § kungörelsen den 8 september 1939 (nr 658)
om kristidsnämnder äga tillerkänna ledamöterna i uppskattningsnämnd,
verksam inom kristidsnämndens område, ersättning för deras arbete och
kostnader. Utgifterna för sådana ersättningar finge inräknas i de kostnader,
för vilka kristidsnämnden under vissa förutsättningar kunde erhålla
statsbidrag.

Den nu nämnda skördeuppskattningen för år 1946 skilde sig från de
närmast föregående årens däri, att vid den individuella skördeuppskaltningen
i varje socken medverkade två personer från grannsocknar, medan
tidigare uppskattningar verkställts endast av personer bosatta inom den
socken där uppskattningen ägt rum. Detta ändrade förfaringssätt medförde
ökade utgifter för kristidsnämnderna i jordbruksområdena. I syfte att få

Kunyl. Maj:ts proposition itr 266.

3

utrett huru stora kostnader 1946 års skördeuppskattning och husdjursräkning
förorsakat dessa kristidsnämnder uppdrog min företrädare i ämbetet
i februari 1947 åt livsmedelskommissionen att verkställa beräkning av
nämnda kostnader. Tillika skulle kommissionen taga under övervägande,
huruvida resultatet av utredningen borde föranleda särskilda bestämmelser
om statsbidrag till kristidsnämnderna för ifrågavarande ändamål.

I .skrivelse den 18 april 1947 har livsmedelskommissionen gjort framställning
om anslag för budgetåret 1947/48 till statsbidrag till kristidsnämndernas
verksamhet och i samband därmed redovisat resultatet av sin utredning
om kostnaderna för 1946 års skördeuppskattning och busdjursräkning.

Beträffande medelsbehovet till bidrag till kristidsnämndernas verksamhet
under år 1946 har livsmedelskommissionen i skrivelsen anmält, att
enligt kristidsnämndernas, av kristidsstyrelserna granskade ansökningar
om statsbidrag för nämnda verksamhet kostnaderna för de kristidsnämnder
som sökt statsbidrag uppginge till sammanlagt 7 918 507 kronor, varå
beräknades belöpa statsbidrag med tillhopa 1 659 210 kronor. Då man hade
att räkna med att ytterligare ansökningar från en eller annan kristidsnämnd
kunde inkomma, syntes statsbidragsbehovet kunna uppskattas till
i runt tal 1 670 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har i sin förenämnda .skrivelse vidare anmält,
att enligt vad den företagna utredningen givit vid handen kostnaderna för
1946 års skördeuppskattning och busdjursräkning uppgått till sammanlagt
668 891 kronor 37 öre. Därav hänförde sig 577 078 kronor 60 öre eller
omkring 85 procent till sådana kristidsnämnder, som ansökt om statsbidrag
till de administrativa kostnaderna för 1946 års verksamhet. Beträffande
frågan huruvida särskilda statsbidrag borde utgå i anledning av ökade
kostnader för skördeuppskattningen har kommissionen anfört:

Föreskriften om att två av uppskattningsnämndens ledamöter skola vara
bosatta inom var sin grannsocken har medfört ökade kostnader för kristidsnämnderna
i jämförelse med kostnaderna för skördeuppskattningen
under tidigare år. Någon uppgift om sistnämnda kostnader finnes dock
icke tillgänglig hos kommissionen. På grund av den ökning i kostnaderna
för skördeuppskattningen, som i de flesta fall ostridigt ägt rum och som
i många fall torde ha uppgått till det dubbla i jämförelse med föregående
år, synas enligt kommissionens mening vissa skäl kunna tala för, att ifrågavarande
kostnader för samtliga berörda kommuner skulle till viss del bestridas
av statsmedel. Härtill kommer, att skördeuppskattningen icke kan
anses vara på samma sätt knuten till den lokala intressesfären såsom fallet
är exempelvis med utlämnandet av ransoneringskort och licenser till kommunernas
medlemmar eller med den lokala priskontrollen. Å andra sidan
torde det icke kunna bestridas, att kostnaderna för den inom respektive
kommun företagna skördeuppskattningen, vilken bl. a. lägges till grund
för avståendet av fodersäd från de olika brukningsdelarna inom kommunen,
hänföra sig till sådana arbetsuppgifter, som enligt lagen den 15
juni 1939 om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. in. för -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

anledda arbetsuppgifter äro att anse som kommunala krisangelägenheter,
och det kan principiellt ifrågasättas om det kan anses lämpligt, att statsbidragets
storlek graderas efter arbetsuppgifternas art och beskaffenhet.
Beviljande av särskilt statsbidrag till kostnaderna för skördeuppskattningen
skulle för övrigt kunna medföra, att andra grupper av kristidsnämnder,
såsom t. ex. kristidsnämnderna i de bränsleproducerande kommunerna,
göra framställning om extra statsbidrag till kostnader, som för
dessa kommuner kunna anses vara betungande. Då emellertid nu ifrågavarande
kostnader i många fall blivit relativt höga i förhållande icke
endast till skördeuppskattningskostnaderna föregående år utan även till
respektive kristidsnämnds totala administrativa kostnader för år 1946, och
då kostnaderna därjämte endast drabba kommuner inom jordbruksområdena
i södra och mellersta Sverige, vill kommissionen icke motsätta sig,
att i förevarande avseende bidrag av statsmedel lämnas i någon form.

Kommissionen har föreslagit att, om särskilt statsbidrag ansåges böra
utgå till bestridande av ifrågavarande kostnader, bestämmelserna härom
utformades så, att samtliga de kristidsnämnder som haft kostnader för
1946 års skördeuppskattning efter ansökan skulle erhålla statsbidrag å viss
del, förslagsvis 30 procent, av sagda kostnader utöver vad respektive kristidsnämnd
kunde komma att eljest uppbära i statsbidrag till nämndens
verksamhet under år 1946. Härigenom skulle det särskilda statsbidraget
kunna utgå oberoende av den inom kommissionen pågående granskningen
av kristidsnämndernas statsbidragsansökningar för 1946 års verksamhet.
Kostnaderna för det sålunda föreslagna särskilda statsbidraget uppskattades
av kommissionen till omkring 200 000 kronor.

I detta sammanhang må nämnas, att en kristidsnämnd, Råggärds sockens
kristidsnämnd i Älvsborgs län. gjort framställning om att kristidsnämndernas
kostnader för skördeuppskattningen måtte helt bestridas av statsmedel.

Departements- Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att 1946 års

chefen. _

skördeuppskattning till följd av de ändrade föreskrifterna om uppskattningsnämndernas
sammansättning förorsakat kristidsnämnderna inom
jordbruksområdena i Götaland, Svealand och Gävleborgs län större kostnader
än motsvarande förrättningar tidigare år. Med hänsyn till att dessa
kostnader, såsom livsmedelskommissionen framhållit, endast drabbat vissa
kristidsnämnder och i många fall varit relativt höga, ansluter jag mig till
den framförda tanken, att bidrag av statsmedel böra lämnas för bestridande
av kostnaderna i fråga.

Beträffande grunderna för utbetalning av sådana statsbidrag har livsmedelskommissionen
föreslagit, att alla kristidsnämnder som haft kostnader
för 1946 års skördeuppskattning skola efter ansökan erhålla bidrag
till viss del, förslagsvis 30 procent, av nämnda kostnader och att dessa bidrag
skola utgå oberoende av de statsbidrag kristidsnämnderna eljest kunna
erhålla för sin verksamhet, i vilken verksamhet även ingår skördeuppskatt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

5

ningen. Kommissionens förslag innebär alltså, att i de flesta fall bidrag till
kostnaderna för skördeuppskattningen komma att utgå i två former. Man kan
givetvis tänka sig möjligheten att samtliga kristidsnämnder som haft kostnader
för skördeuppskattningen få ett efter enhetliga grunder beräknat
bidrag härför, men att kostnaderna i fråga lämnas utanför vid bestämmandet
av det vanliga bidraget till kristidsnämndernas verksamhet. Vissa
skäl tala måhända för det senare alternativet. Såsom livsmedelskommissionen
meddelat pågår emellertid sedan någon tid granskningen av kristidsnämndernas
statsbidragsansökningar för verksamheten under år 1946.
Om man nu skulle företaga en ändring i grunderna för beräkningen av
dessa bidrag, skulle detta medföra ett betydande merarbete och avsevärt
försena utbetalandet av bidragen. Praktiska skäl tala sålunda för att den
av livsmedelskommissionen föreslagna linjen bör följas. Därigenom torde
också jordbrukskommunernas skäliga krav på ersättning för extrakostnader
i anledning av skördeuppskattningen komma att i stort sett tillgodoses.
Jag förordar alltså, att bidrag till kristidsnämnderna för 1946 års verksamhet
får utgå efter oförändrade grunder samt att därjämte särskilda statsbidrag
utbetalas till de kristidsnämnder, som haft utgifter för 1946 års skördeuppskattning.

Beträffande storleken av sistnämnda bidrag ansluter jag mig till livsmedelskommissionens
förslag, att bidragen böra utgå med 30 procent av
kristidsnämnds totala kostnader för skördeuppskattningen. Utbetalningen av
bidrag bör handhavas av livsmedelskommissionen efter ansökan av kristidsnämnd
och hörande av vederbörande kristidsstyrelse. Närmare bestämmelser
rörande bidragsverksamheten torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Medelsbehovet för statsbidrag enligt vanliga grunder till kristidsnämndernas
verksamhet under 1946 har av livsmedelskommissionen uppskattats
till 1 670 000 kronor, medan kostnaderna för det särskilda bidraget till
skördeuppskattningen av kommissionen beräknats till omkring 200 000
kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke något att erinra. De båda
posterna synas lämpligen böra sammanföras till ett anslag, benämnt Bidrag
till kristidsnämndernas verksamhet, och upptagas med ett till 1 900 000
kronor avrundat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig i det föregående angivna grunder
för statsbidrag till kristidsnämndernas kostnader för 1946
års skördeuppskattning,

dels ock till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet för
budgetåret 1947/48 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av............................ kronor 1 900 000.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Persson.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
716875