Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
1
Nr 263.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1947/48 tål domkapitlen och stiftsnämndema
m. to.; given Stockholms slott den 18 april 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. Quensd.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 18 april 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter
statsrådet Quensel följande.
Under åttonde huvudtiteln, punkterna 40 och 44, har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för
budgetåret 1947/48
dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 475 000 kronor;
dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 84 700 kronor;
1 -— Hihang till riksdagens ''protokoll 1917. 1 samt. Nr 263.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr “263.
dels ock till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. ett förslagsanslag
av 13 600 kronor.
Sedan ärendena numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla
desamma. Tillika torde jag få anmäla frågan om anvisande av medel för tryckning
av vissa finskspråkiga kyrkliga böcker.
1. Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämndcrna: Avlöningar.
Ur detta anslag bestridas avlöningskostnader för den vid domkapitlen och
stiftsnämndcrna anställda personalen samt dessutom arvoden och andra ersättningar
till vissa domkapitelsledamöter m. fl. Av dessa kostnader ankommer för
närvarande på statsverket hela kostnaden för den vid domkapitlet i Stockholm
avlönade personalen ävensom kostnaden för nämnda arvoden och andra ersättningar
till den del, dessa ej belöpa på skoglig personal hos stiftsnämnderna,
samt på kyrkofonden hela kostnaden för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna.
De kostnader i övrigt, vilka bestridas från anslaget, delas lika
mellan statsverket och kyrkofonden.
Kyrkofondens bidrag till angivna ändamål återfinnes i form av särskilda
uppbördsmedel i den för domkapitlen och stiftsnämnderna fastställda avlöningsstaten,
vilken jämte därtill hörande bestämmelser är införd i statsliggaren,
sid. 479 ff. Avlöningsstaten slutar på 321 000 kronor, med vilket belopp
anslaget nu är uppfört.
Av domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden för budgetåret
1947/48 inhämtas följande.
I. Domkapitlet i Stockholm. Domkapitlet har upprepat sin tidigare gjorda
framställning om förändring av den extra ordinarie kanslibiträdesbefattningen
i lönegraden Eo 7 till ordinarie befattning i samma lönegrad. Vidare har domkapitlet
hemställt, att den nuvarande amanuensbefattningen med halvtidstjänstgöring
i lönegraden Eo 16 måtte förändras till en befattning med heltidstjänstgöring
i samma lönegrad. Till stöd för sistnämnda framställning har
anförts:
I samband med inrättandet av Stockholms stift den 1 juli 1942 erhöll
Stockholms domkapitels kansli en i vissa avseenden förändrad personalorganisation.
Vad beträffar personalen med juridisk utbildning innebar omorganisationen,
att den dittillsvarande befattningen såsom sekreterare med ett arvode
av 5 000 kronor för år förändrades till en stiftssekreterartjänst i lönegraden
A 27 samt att såsom biträde åt stiftssekreteraren nyinrättades en amanuensbefattning
med halvtidstjänstgöring i lönegraden Eo 16. De erfarenheter, som
vunnits under de fyra år, som förflutit sedan Stockholms stift inrättades, ha
emellertid visat, att nämnda personaluppsättning är otillräcklig. Arbetsbelastningen
vid domkapitlets kansli har nämligen visat sig vara av väsentligt större
omfattning än vad som antogs skola bliva fallet, när den nuvarande personalorganisationen
fastställdes. Detta har medfört ett starkt behov för stiftssekreteraren
att erhålla ökat biträde för beredning och föredragning av ärenden
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
samt för uppsättande av expeditioner och protokoll. En jämförelse med förhållandena
i Visby stift, där den juridiskt utbildade personalen utgöres av en
stiftssekreterare i lönegraden A 24 och en amanuens med heltidstjänstgöring
i lönegraden Eo 18, utvisar, att arbetsbördan vid Stockholms domkapitel är
av minst samma omfattning som inom förstnämnda stift. Sammanlagda antalet
diarieförda ärenden vid Visby domkapitel och stiftsnämnd uppgick sålunda
år 1944 till 983 och år 1945 till 974, medan motsvarande siffror för Stockholms
domkapitels vidkommande under samma år utgjorde 896 respektive
1 014.
Domkapitlet, som är medvetet om att arbetets omfattning ej kan siffermässigt
beräknas med ledning allenast av antalet diarieförda ärenden, håller
före, att Stockholms stift, det till folkmängden näst största i riket, med en
oavlåtligen växande befolkningssiffra, med ett flertal i kyrkligt hänseende svårbemästrade
jätteförsamlingar och andra på det kyrkliga området svårlösta
problem, är i trängande behov av en utökning av den juridiskt utbildade arbetskraften
vid domkapitelsexpeditionen.
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt stiftsnämnderna m. m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Vissa domkapitel
ha beräknat utgiftsökningar till följd av löneklassuppflyttningar. Vidare
ha föreslagits följande ändringar.
Uppsala.
Domkapitlet har anhållit, att den nuvarande stiftsnotariebefattningen i
lönegraden Eo 20, som enligt gällande arbetsordning vore förbunden med
kvalificerade uppgifter och om vars fortsatta behövlighet ingen tvekan kunde
råda, måtte förändras till ordinarie befattning i lönegraden A 21.
V ä x j ö.
Domkapitlet har, under åberopande av en framställning i ämnet av vederbörande
stiftsjägmästare och över framställningen avgivet yttrande av stiftsnämnden,
hemställt, att en kanslibiträdesbefattning i lönegraden A 7 måtte
inrättas för stiftsnämndens expedition samt att nuvarande kontorsbiträdet
Sigrid Arndt måtte få utan ansökningsförfarande utses till innehavare av den
nya befattningen. Biträdespersonalen vid domkapitels- och stiftsnämndsexpeditionen
utgöres av en kansliskrivare (A 11) och ett kontorsbiträde (Eo 4).
Kansliskrivaren har sin tjänstgöring helt förlagd till domkapitlet, medan kontorsbiträdet
fullgör sin tjänstgöring helt vid stiftsnämnden.
Domkapitlet har framhållit, att behovet av en förstärkning av arbetskrafterna
särskilt vid stiftsnämndens expedition länge varit aktuell. Med hänsyn
till önskvärdheten av största möjliga sparsamhet med allmänna medel hade
likväl någon åtgärd för expeditionspersonalens utökande ej vidtagits. Då emellertid
arbetsuppgifterna vid stiftsnämnden nu ökats i sådan grad, att med
den tillgängliga personalen arbetets behöriga gång äventyrades, såge sig domkapitlet
nödsakat anhålla om erforderligt anslag för anställande av ytterligare
arbetskrafter.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
Stijtsnämnden har understrukit, att arbetsuppgifterna vid stiftsnämndens
expedition under de senaste åren väsentligt ökats. Antalet diarieförda ärenden,
som under år 1944 utgjort endast 985, hade under år 1945 ökats till 1 424 och
överstego 1 000-talet redan vid halvårsskiftet 1946. Antalet utgående expeditioner
visade motsvarande stegring. Enbart för säljningsärendena, vilka utgjorde
en stor del av de ärenden, som handlades av nämnden och vilkas antal — att
döma av stiftsnämndernas avgivna årsberättelser — syntes vara väsentligt
större i Växjö stift än i något annat stift i riket, medförde en avsevärd belastning
för expeditionen, ej minst för nu ifrågavarande kontorsbiträde.
Beträffande kontorsbiträdets arbetsuppgifter har stiftsjägmästaren anfört
bland annat följande.
Kontorsbiträdets arbetsuppgifter för stiftsjägmästaren ha omfattat — förutom
maskinskrivning — att föra liggare över avverkningar och skogsvårdsåtgärder
å de till ett 350-tal uppgående ecklesiastika fastigheterna, göra sammanställningar
för årsberättelsen, uträkna eller kontrollera stämplings- och
tumsedlar, föra specialer till kassabok för biskops- och de allmänna kyrkohemmanens
förvaltning, tillfälligtvis biträda med kartritning och arealräkning,
föra stiftsjägmästarens diarium och ombesörja all expediering av handlingar
och övriga skrivelser. För de årligen återkommande skogsauktionema (inställda
år 1945 på grund av Kungl. Maj:ts beslut) har hon därjämte självständigt
uppsatt försäljningslängder, ombesörjt annonsering, tryckning och korrekturläsning
av längder och övriga trycksaker ävensom bokfört och fördelat kostnaderna.
Arbetsuppgifterna ha sålunda varit av det mest mångskiftande slag
och krävt ett biträde med både kvalifikationer och förmåga att arbeta självständigt.
Med den nya skattereformen med skatt vid källan väntas ytterligare
arbete, alldenstund å biskops- och de allmänna kyrkohemmanen under stiftsjägmästarens
direkta förvaltning årligen varit sysselsatta ett 75-tal arbetare
under kortare eller längre perioder.
Det är otvivelaktigt, att nuvarande lönegradsplacering är för låg, då kraven
å denna befattningshavare icke kunna sättas lägre än å kanslibiträden inom
domänverket, å lantmäterikontoren, länsstyrelserna etc., kanske snarare högre
med tanke på de mångskiftande arbetsuppgifterna ävensom på det förhållandet,
att stiftsjägmästaren i stor utsträckning är borta på tjänsteresor. Vederbörande
måste under dessa tider kunna arbeta utan dagliga anvisningar, mottaga
uppgifter och i möjligaste mån lämna upplysningar vid ständiga telefonförfrågningar
om de mest skiftande ting.
För stiftsjägmästaren i detta ur skogssynpunkt mest värdefulla stift i riket
måste det alltid framstå som ett ofrånkomligt krav att ha tillgång till ett högt
kvalificerat biträde å expeditionen, om hans tjänst skall kunna skötas i behörig
ordning. För hans verksamhet skulle det därtill vara till gagn, om ytterligare
expeditionsarbete kunde avlastas, exempelvis all kassabokföring.
Lund.
Domkapitlet har hemställt, att den nuvarande stiftsnotariebefattningen i
lönegraden Eo 20 måtte förändras till ordinarie befattning i lönegraden A 21.
Domkapitlet har därvid framhållit, att den nuvarande innehavaren av ifrågavarande
befattning varit anställd hos domkapitlet sedan år 1933.
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
5
Visby.
Domkapitlet har upprepat sin vid ett flertal tidigare tillfällen gjorda framställning
om uppflyttning av stiftssekreterar- och stiftsjägmästartjänsterna
från lönegraden A 24 till lönegraden A 27.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj: t. Domkapitelsledamot, som förordnats för viss tid eller
utsetts genom val, äger åtnjuta ett årligt arvode av, i Uppsala och Lunds
stift 700 kronor, i Visby stift 300 kronor samt i övriga stift 500 kronor.
Domkapitlet i Luleå har ånyo gjort framställning om höjning av arvodet
för domkapitlets ledamöter från 500 till 700 kronor
Statskontoret har avstyrkt den ifrågasatta arvodeshöjningen.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Vissa
domkapitel ha beräknat något högre eller lägre medelsbehov på grund av löneklassförändringar
och dylikt. I övrigt ha följande förändringar ifrågasatts.
U ppsala.
Av anslagsmedlen till övrig icke-ordinarie personal disponeras nu ett belopp
av 2 247 kronor till avlönande av ett mot arvode anställt skrivbiträde. Domkapitlet
har hemställt, att, då behovet av maskinskrivningspersonal vore
trängande och permanent, en befattning som extra skrivbiträde i lönegrad
Ex 1 i stället måtte få inrättas.
Linköping.
Till arvode åt gårdskarl har domkapitlet beräknat 600 kronor, innebärande
en höjning med 100 kronor. Höjningen har ansetts ofrånkomlig på grund av
de ökade levnadskostnaderna.
Skara.
Domkapitlets kanslipersonal består, förutom av annan personal, av två
extra skrivbiträden (Ex 2). Domkapitlet har hemställt, att det ena skrivbiträdet,
som tjänstgjorde å domkapitlets och stiftsnämndens gemensamma
expedition, måtte erhålla extra ordinarie anställning i lönegraden Eo 2. Det
andra skrivbiträdet, som tjänstgjorde å stiftsjägmästarens expedition, borde
med hänsyn till biträdets arbetsuppgifter placeras som kontorsbiträde i lönegraden
Eo 4.
Västerås.
Kanslipersonalen hos domkapitlet består, förutom av stift ssekreteraren,
stiftsnotarien och expeditionsvakten, av en kansliskrivare (A 11), ett kontorsbiträde
(Eo 4) och ett skrivbiträde (Eo 2). Av domkapitlen är det endast
Västerås och Strängnäs domkapitel, som icke har någon amanuens.
6
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 263.
Domkapitlet har upprepat sin framställning för innevarande budgetår om
anvisande av medel för anställande av ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden
Eo 4 och därvid anfört följande.
Att Kungl. Maj:t icke ansett sig böra bifalla domkapitlets framställning för
innevarande budgetår synes domkapitlet i väsentlig grad ha berott på det
ifrågasatta borttagandet av domkapitlen såsom mellaninstans i ärenden
rörande folkskoleväsendet och den inverkan ett sådant borttagande skulle
kunna få på domkapitlens arbetsbörda. Domkapitlet vill häremot såsom sin
mening framhålla, att den minskning i arbetsbördan, som ett bortfallande av
skolärendena skulle medföra, ingalunda är av den omfattning, att den skulle
lösa frågan om arbetskrafterna vid domkapitlet i Västerås. Denna minskning
torde för övrigt komma att mer än uppvägas av ökningar i arbetsuppgifterna
på andra områden, exempelvis den väntade nya lagstiftningen rörande organisation
av kyrkomusikerbefattningar.
Lund.
Biträdespersonalen består av en kansliskrivare (A 11), ett kanslibiträde
(A 7), två kontorsbiträden (Eo 4), ett arvodesavlönat skrivbiträde med heltidstjänstgöring
och ett arvodesavlönat skrivbiträde med deltidstjänstgöring.
Domkapitlet har under hänvisning till sina petita för innevarande budgetår
ånyo hemställt, att det arvodesavlönade skrivbiträdet med heltidstjänstgöring,
vilket åtnjuter arvode, motsvarande avlöning enligt lönegraden Ex 4, måtte få
anställas såsom kontorsbiträde i lönegraden Eo 4. Vidare har domkapitlet hemställt,
att skrivbiträdet med deltidstjänstgöring måtte få anställas i lönegraden
Eo 2. Båda skrivbiträdena hade tjänstgjort hos domkapitlet sedan 1942.
Karlstad.
Kanslipersonalen består, förutom av stiftssekreteraren, stiftsnotarien, amanuensen
och expeditionsvakten, av en kansliskrivare (A 11), ett kontorsbiträde
(Eo 4) och ett mot ett arvode av 317 kronor 50 öre per månad anställt skrivbiträde
(kartriterska). Kontorsbiträdet har hela sin tjänstgöring förlagd till
stiftsjägmästarexpeditionen. Skrivbiträdet tjänstgör under cirka 9 månader
om året som kartriterska m. m. på samma expedition och uppehåller under
resten av året vikariat å domkapitelsexpeditionen.
Domkapitlet har hemställt, att kontorsbiträdesbefattningen måtte förändras
till kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7 och att skrivbiträdet måtte
erhålla extra ordinarie anställning i lönegraden Eo 4. Därvid har domkapitlet
åberopat av vederbörande stiftsjägmästare gjord framställning, vari anförts
bland annat följande.
Kontorsbiträdet har så kvalificerad tjänstgöring att hennes uppflyttning
till kanslibiträde i lönegrad Eo 7 är väl motiverad. Jag vill framhålla, att kontorsbiträdet
på stiftsjägmästarexpeditionen i Uppsala från den 1 juli 1946 uppflyttats
från lönegraden Eo 4 till lönegraden Eo 7. Då härvarande kontorsbiträde
har minst lika ansvarsfull och krävande befattning, fordrar rätt och
billighet, att även hon blir placerad i lönegraden Eo 7. Jag vill hänvisa till
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 263.
motiveringen i motionen 1:150 till 1945 års riksdag, vilken motivering i huvudsak
gäller för nu föreslagna tjänstuppflyttning till lönegrad Eo 7.
På stiftsjägmästarens expedition har sedan 1938 varit anställda minst en,
oftast två kartriterskor, vilka, förutom kartritning varit sysselsatta med
utarbetande av skogsindelningsplaner m. m. Att en kartriterska för framtiden
erfordras året runt på stiftsjägmästarexpeditionen, är ställt utom allt tvivel,
isynnerhet som denna även nnder cirka 3 månader skall tjänstgöra som vikarie
på domkapitlets expedition. Då det är synnerligen svårt att erhålla kompetenta
kartriterskor och det dessutom är av största vikt att, sedan erfarenhet
vunnits i det speciella arbete som förekommer på en stiftsjägmästarexpedition,
ombyte av personal ej äger rum, får jag hemställa, att befattningen som kartriterska
m. m. på stiftsjägmästarexpeditionen föreslås bliva placerad i lönegraden
Eo 4.
Statskontoret har anfört följande.
Sedan den 1 juli 1946 finnes å stiftsjägmästarexpeditionen i Uppsala en
extra ordinarie kanslibiträdesbefattning. Med åberopande härav har förordats
en uppflyttning av de extra ordinarie kontorsbiträdena å s t i f t s j ä gm ä s t are x p editionerna
i Karlstads och Växjö stift från 4 till 7 lönegraden. Statskontoret
är emellertid icke helt övertygat om att sistnämnda expeditioner framför övriga
böra tilldelas kanslibiträden. Frågan härom synes tillsvidare kunna anstå i
avvaktan på en allmän översyn av de högre biträdestjänsterna. Vad angår
den arvodesanställda kartriterskan vid stiftsjägmästarexpeditionen i Karlstad
lärer nämnda befattningshavare tillsvidare kunna hänföras till lönegrad Ex 4.
Luleå.
Kanslipersonalen hos domkapitlet utgöres, förutom av stiftssekreteraren,
stiftsnotarien, amanuensen och expeditionsvakten, av en kansliskrivare (A 11),
två kontorsbiträden (Eo 4) och ett arvodesavlönat skrivbiträde.
Domkapitlet har anhållit, att amanuensbefattningen måtte förändras till
stiftsnotariebefattning i lönegraden Eo 20 och en ny amanuensbefattning med
halvtidstjänstgöring i lönegraden Eo 18 samtidigt inrättas. Av rekryteringsskäl
vore det angeläget att sistnämnda befattning icke erhölle ogynnsammare
löneställning än den angivna. Till stöd för ifrågavarande förslag har domkapitlet
vidare anfört bland annat följande.
Till belysande av behovet av denna personalförstärkning åberopas nedanstående
statistiska material, avseende antalet diarieförda ärenden under vart
och ett av de senaste åtta åren.
År .............. 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945
Domkapitlet ...... 1982 2127 1985 1792 1974 2015 2023 2007
Stiftsnämnden ____ 726 930 682 779 847 941 1083 1140
Summa ......... 2708 3057 2667 2571 2821 2956 3106 3147
Under tiden t. o. m. augusti 1946 har vid Luleå domkapitels expedition
(domkapitlet -f- stiftsnämnden) diarieförts 2 278 iirenden.
Till jämförelse må hänvisas till förhållandet vid den domkapitelsexpedition,
som i fråga om arbetsbördan torde stå härvarande expedition närmast, nämligen
expeditionen i Uppsala. Enligt inhämtad upplysning diariefördes därstädes
år 1945 sammanlagt 3 224 ärenden (domkapitlet 1 624 -f- stiftsniimn
-
8
Kiingl. Maj:ts -proposition nr 263.
den 1 600), d. v. s. ungefär samma antal som vid härvarande expedition. Under
tiden t. o. m. augusti 1946 har vid Uppsala domkapitelsexpedition diarieförts
2 241 ärenden (domkapitlet 1152 -f- stiftsnämnden 1 089). Vid Uppsalaexpeditionen
äro emellertid anställda fyra heltidstjänstgörande jurister nämligen,
förutom stiftssekreteraren i lönegrad A 28, en ordinarie stiftsnotarie i
lönegrad A 21, en extra ordinarie stiftsnotarie i lönegrad Eo 20 samt amanuens
i lönegrad Eo 16. Vidare må erinras om, att även den övriga kanslipersonalen
i Uppsala är talrikare än den i Luleå.
Härmed anser sig domkapitlet hava ådagalagt det trängande behovet av en
förstärkning av den kvalificerade arbetskraften å härvarande domkapitelsexpedition.
Det i stor utsträckning bedrivna övertidsarbetet ger även ett klart
belägg på ett sådant personalförstärkningsbehov. En lösning av frågan på av
domkapitlet föreslaget sätt skulle i hög grad bidraga till hävande av den alltför
stora arbetsbelastningen för särskilt ifrågavarande befattningshavare. Domkapitlet
vill ytterligare betona angelägenheten av att den föreslagna personalorganisationen
genomföres redan fr. o. m. ingången av nästa budgetår.
Statskontoret har i anslutning till vad departementschefen i 1946 års åttonde
huvudtitel (sid. 91) anfört angående inrättande av med pensionsrätt förenade
befattningar vid domkapitlen och då för övrigt personalbehovet inte kunde
bedömas enbart med ledning av den gjorda jämförelsen mellan antalet diarieförda
ärenden, avstyrkt bifall till Luleå domkapitels framställning.
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Domkapitlen
i Uppsala och Karlstad ha på grund av löneklassförändringar för
stiftsjägmästarassistenterna hemställt om ökade anslagsmedel med tillhopa
600 kronor, varjämte domkapitlet i Västerås beräknat medel, 100 kronor, för
vikarie åt stiftsjägmästaren. Vidare har stiftsnämnden i Strängnäs gjort framställning
om anvisande av medel, 1 500 kronor, för anställande av ett tillfälligt
skogligt biträde under cirka 2 månader med hänsyn till att arbetsbalans uppstått
dels på grund av stiftsjägmästarens sjukdom och avsaknaden av vikarie
under hans sjukdom och semester, dels ock på grund av otillräcklig kanslipersonal.
Domkapitlet i Skara har hemställt om inrättande av en befattning som
stiftsjägmästarassistent i lönegraden Eo 20. Domkapitlet har därvid åberopat
en framställning från stiftsnämnden, till grund för vilken framställning ligger
en av vederbörande stiftsjägmästare verkställd utredning. Stiftsnämnden har
anfört:
Som framgår av stiftsjägmästarens utredning är arealen ecklesiastik skogsmark
inom Skara stift — 16 564 hektar — väsentligt mindre än motsvarande
arealer i de stift, där stiftsjägmästarassistent finnes. Uppsala stift har sålunda
35 721 hektar skogsmark, Karlstads stift 31 312 hektar, Växjö stift 32 641
hektar, Västerås stift 27 146 hektar och Härnösands stift 61 338 hektar. Avgörande
för frågan hur mycket arbete skötseln av de ecklesiastika skogarna i
ett stift medför för vederbörande stiftsjägmästare är emellertid icke blott
skogsmarkens omfattning utan också, förutom annat, det antal skiften, vari
9
Kungl. Maj:ts proposition nr £63.
skogsmarken är uppdelad. Det är uppenbart, att skogen blir mera svårskött,
om den är splittrad i ett större antal skiften, än om den är fördelad i ett mindre
antal sådana. Ur denna synpunkt blir skötseln av de ecklesiastika skogarna i
Skara stift synnerligen tidskrävande, i det dessa äro fördelade på inemot 900
skiften. Inget annat stift torde ha sina skogar fördelade på så många skiften.
En annan fråga, som också är av väsentlig betydelse vid bedömande av vederbörande
stiftsjägmästares arbetsbörda, är omfattningen av den skogsmark,
som tillhör allmänna kyrkohemman och biskopshemman. Dessa skogar stå
under stiftsnämndens omedelbara förvaltning och åsamkar därför stiftsjägmästaren
mera arbete än skogarna å de ecklesiastika löneboställena. I Skara
stift omfattar sådan skogsmark en jämförelsevis stor areal eller 842 hektar.
I till exempel Västerås stift är motsvarande areal allenast 203 hektar.
Med det anförda vill stiftsnämnden ha visat, att stiftsjägmästarens i Skara
stift arbete med tillsyn och skötsel av de ecklesiastika skogarna i stiftet måste
vara mera omfattande och tidskrävande än som framgår, därest man tager
hänsyn allenast till skogsmarksarealens storlek, och att det är motiverat med
stiftsjägmästarassistent även i detta stift, trots att skogsmarkens omfattning
här är mindre än i de stift, där sådan assistent redan finnes.
Av stiftsjägmästarens utredning framgår vidare, att det inom Skara stift
finnas 380 ecklesiastika löneboställen samt allmänna kyrkohemman och
biskopshemman. Motsvarande siffror äro för Uppsala stift 322, Karlstads stift
153, Växjö stift 362, Västerås stift 175, Lunds stift 854, Göteborgs stift 284,
Linköpings stift 276, Strängnäs stift 212 och Visby stift 101. Antalet ecklesiastika
fastigheter inom Skara stift är således större än i övriga stift i södra
och mellersta Sverige med undantag för Lunds. Detta förhållande är också av
betydelse vid bedömande av stiftsjägmästarens i Skara stift arbetsbörda. Först
och främst har stiftsjägmästaren att närvara vid normaluppskattningsförrättningar
å ecklesiastika löneboställen. Vidare har erfarenheten i detta liksom
i övriga stift visat, att det är icke blott lämpligt utan nödvändigt att anlita
stiftsjägmästaren för utredning i vissa andra frågor angående de ecklesiastika
fastigheterna i stiftet, såsom arrende- och byggnadsfrågor å allmänna kyrkohemman
och biskopshemman. Slutligen har i ärenden rörande försäljning av
kyrklig jord stiftsjägmästarens ingående lokalkännedom rörande stiftets olika
delar och praktiska erfarenhet varit av utomordentlig betydelse för stiftsnämnden.
Enligt stiftsnämndens mening är stiftsjägmästarens arbetsbörda av sådan
omfattning, att han med nödvändighet bör beredas biträde av en stiftsjägmästarassistent.
Därtill kommer, att det visat sig mycket svårt att anskaffa
kompetent vikarie för stiftsjägmästaren vid honom beviljad ledighet. Stiftsjägmästaren
är årligen berättigad till semester under 45 dagar. Med hänsyn
till svårigheten att erhålla kompetent vikarie har stiftsjägmästaren. vid flera
tillfällen med hänsyn till tjänstens behöriga skötande funnit det icke vara
möjligt att uttaga en längre sammanhängande semester. I vart fall vid den
nuvarande stiftsjägmästarens ålder — han är född 1889 —• bör man emellertid
ha icke blott rätt utan även möjlighet att komma i åtnjutande av ordentlig
semester. Hans hälsa har dessutom de senaste åren varit vacklande och han
har måst begära tjänstledighet för sjukdom under liingrc eller kortare perioder.
Svårigheten att vid sådana tillfällen erhålla kompetent vikarie har vållat stiftsnämnden
stora bekymmer.
Stiftsnämnden har under hand inhiimtat, att man åtminstone i vissa andra
stift, där stiftsjägmästarassistent saknas, haft svårighet att vid behov anskaffa
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 263.
vikarie för sin stiftsjägmästare. Därest Kungl. Maj:t skulle finna en sådan
anordning lämplig, har stiftsnämnden för sin del icke något att erinra däremot,
att det för en blivande stiftsjägmästarassistent föreskrives skyldighet att
årligen viss tid, efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande, tjänstgöra hos
annan stiftsnämnd, som kan vara i behov av sådan tjänsteman på grund av
vederbörande stiftsjägmästares ledighet under längre tid eller på grund av
annan särskilt trängande orsak. Skyldighet att tjänstgöra hos annan stiftsnämnd
torde dock böra begränsas till sådana stiftsnämnder, som själva sakna
stiftsjägmästarassistent.
Statskontoret, som avstyrkt ifrågavarande framställning, har anfört följande.
Den av stiftsnämnden i Skara förebragta utredningen angående den skogliga
förvaltningen inom stiftet synes, särskilt med hänsyn till den ecklesiastika
skogsmarkens ringa omfattning och till de i jämförelse med vissa övriga stift
låga avverkningssiffrorna, närmast giva vid handen, att arbetsuppgifterna å
stiftsjägmästarexpeditionen därstädes icke äro av sådan omfattning, att skäl
föreligger för anställande av en stiftsjägmästarassistent. Under framhållande
av att ett tillmötesgående av framställningen skulle komma att medföra oproportionerligt
stora utgifter för den skogliga förvaltningsorganisationen i stiftet,
och då svårigheterna att under den nuvarande stiftsjägmästarens ofta ifrågakommande
sjukledighet anskaffa vikarier icke i och för sig motivera en utökning
av personalen å expeditionen, får statskontoret därför avstyrka bifall till
framställningen i denna del.
Stiftsjägmästareföreningen har i en underdånig skrivelse hemställt om bifall
till förslaget om inrättande av en stiftsjägmästarassistentbefattning i Skara
stift. Föreningen har därvid framhållit, att den till alla delar instämde i stiftsnämndens
motivering för förslaget. Med anledning av statskontorets utlåtande
har föreningen vidare anfört bland annat följande.
Vid bedömandet av en stiftsjägmästares arbetsbörda måste hänsyn tagas
icke blott till det antal hektar, som skogsmarken inom stiftet omfattar, utan
jämväl till flera andra faktorer såsom tjänstgöringsområdets belägenhet i norra
eller södra Sverige, skogsmarkens fördelning på ett större eller ett mindre antal
enheter samt slutligen de arbetsuppgifter vid sidan av det rent skogliga, som
på grund av fastighetsbeståndets karaktär och omfattning kan ankomma på
stif tsj ägmäst aren.
Att hänsyn måste tagas till förvaltningsområdets belägenhet inom norra
eller södra delen av landet framgår bland annat tydligt därav, att de statliga
reviren i den nordliga delen av landet ha en skogsmarksareal, som i flera fall
är mer än 10 gånger större än de sydligaste revirens. Då en väsentlig del av
Skara stift utgöres av bördigt slättland, äro de skogliga förhållandena därstädes
närmast att jämföra med det sydligaste Sveriges. Stiftets skogsmarksareal,
som omfattar cirka 16 600 hektar, måste därför betecknas som betydande
och icke som i statskontorets utlåtande av »ringa omfattning».
Allt sedan boställsordningens ikraftträdande år 1933 ha stiftsnämndema åt
jägmästarna anförtrott ett flertal arbetsuppgifter, som ligga vid sidan av de
rent skogliga. Sådana uppgifter äro exempelvis jordbruks- och byggnadsfrågor,
utarrendering av fastigheter under stiftsnämnds direkta förvaltning, större
värderingar, utredningar o. dyl. Statskontoret har anfört, att ett tillmötesgående
av framställningen skulle komma att medföra oproportionerligt stora
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
utgifter för den skogliga organisationen inom stiftet. Det må då framhållas,
att kostnaderna till icke obetydlig del faller på arbetsuppgifter av icke skoglig
art och att vid jämförelsen hänsyn bör tagas till dessa förhållanden.
För föreningen, som i flera år följt denna fråga med uppmärksamhet, står
det klart, att stiftsjägmästaren i Skara burit en arbetsbörda, som varit mycket
pressande och som medfört en arbetstid långt utöver det normala och icke
medgivit tillräcklig vila för hälsans bevarande.
Föreningen har fortsättningsvis bland annat framhållit, att stor knapphet
på utbildad skoglig personal för närvarande rådde och att detta medförde stora
svårigheter för anskaffande av vikarier vid stiftsjägmästarnas ledigheter. I
anslutning härtill har föreningen vidare anfört följande.
Knappheten på skogligt utbildad personal och den rådande disproportionen
mellan antalet stiftsjägmästare och deras assistenter kan komma att medföra
svårighet att vid de nu ungefär likåldriga stiftsjägmästarnas avgång från
tjänsten erhålla ett tillräckligt antal kompetenta och med de särskilda förhållandena
inom den ecklesiastika förvaltningen förtrogna sökande till stiftsjägmästartjänsterna.
Den erfarenhet, som en assistent under sin tjänstetid
vunnit, är givetvis av största värde för en blivande tjänstgöring som stiftsjägmästare.
Jämväl med hänsyn till kårens rekrytering är därför frågan om
inrättande av en jägmästarassistentbefattning i Skara stift av synnerlig vikt.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Sveriges jägmästares och forstmästares
riksjörbinid i en den 21 februari 1946 dagtecknad skrift hos Kungl.
Maj:t gjort framställning om uppflyttning från lönegraden Eo 20 till lönegraden
A 22 av de hos stiftsnämnderna i Uppsala, Västerås, Växjö, Karlstad
och Härnösand anställda stiftsjägmästarassistenterna. Förbundet har anfört
följande.
I juni månad år 1943 gjorde de hos stiftsnämnderna i Uppsala, Västerås,
Växjö, Karlstads och Härnösands stift anställda fem stiftsjägmästarassistenterna,
tillhörande lönegraden Eo 20 underdånig hemställan om uppflyttning
till 22 lönegraden. Sedan i ärendet yttranden inhämtats från domänstyrelsen
och allmänna lönenämnden, förklarades i ämbetsskrivelse till domänstyrelsen
den 17 september 1943 sagda framställning för det dåvarande icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Allmänna lönenämnden uttalade i sitt yttrande, att den jämförelse, som
vid år 1938 beslutad lönereglering för skoglig personal hos stiftsnämnderna
gjordes mellan stiftsjägmästarassistenterna och vissa tjänstemän vid domänverket,
borde i anledning av den föreliggande framställningen föranleda en
undersökning av förhållandena inom domänverket på denna punkt. Därvid
borde uppmärksammas, att de ordinarie assistenttjänsterna i 20 lönegraden
från och med den 1 juli 1942 ersatts med befattningar såsom biträdande jägmästare,
vilka befattningar differentierats på 20 och 22 lönegraderna, därvid
55 befattningshavare hänförts till 22 lönegraden, medan 30 alltjämt tillhörde
20 lönegraden. Allmänna lönenämnden uttalade härjiimte såsom sin mening,
att vad i stiftsjägmästarassistenternas framställning anförts knappast utgjorde
tillräckligt material för ett tillförlitligt bedömande av denna fråga. Utan att
på sakens dåvarande stadium taga någon mera bestämd ståndpunkt ville
lönenämnden därför inskränka sig till att anföra, att stiftsjägmästarassisten
-
12 Kungl. Maj:ts -proposition nr 263.
ternas lönegradsplacering syntes förtjänt av att underkastas ytterligare överväganden.
Denna fråga har numera ånyo aktualiserats genom en av riksförbundet den
2 februari 1946 gjord underdånig hemställan om uppflyttning av ovannämnda
30 befattningar såsom biträdande jägmästare i domänverket från lönegrad
A 20 till lönegrad A 22. Framställningen, som stöder sig på ett uttalande av
departementschefen i proposition till 1942 års riksdag, att han, i likhet med
tjänst ef örteckningssakkunniga, ansåg dessa befattningshavares placering i lönegrad
A 20 såsom relativt låg, har motiverats därav att, enligt vad erfarenheten
givit vid handen, sagda differentiering i avseende å lönegrad icke motsvaras
av någon verklig skillnad i fråga om arbetsuppgifter. Då stiftsjägmästarassistenternas
löneställning år 1938 avvägdes under nära hänsynstagande till
förhållandena inom domänverket, har det för riksförbundet synts naturligt, att
frågan i detta sammanhang ånyo upptages till prövning.
Enär frånvaron av utredning angående stiftsjägmästarassistenternas arbetsuppgifter
vid ärendets behandling år 1943 synes ha varit den huvudsakliga
anledningen till att framställningen då ej föranledde någon åtgärd, har riksförbundet
från de fem berörda stiftsnämnderna införskaffat uppgifter dels
rörande avlönings- och anställningsvillkoren, dels rörande arbetsuppgifterna
samt i vilken omfattning desamma voro av mera krävande art eller av självständig
natur, dels och huruvida arbetsuppgifterna enligt stiftsnämndens
bedömande finge anses helt eller delvis vara av lika kvalificerad art som dem,
vilka åvilade de biträdande jägmästarna hos domänverket.
Av stiftsnämndernas uppgifter framgår i huvudsak följande.
Stiftsnämnden i Uppsala anför, att assistenten enligt den praxis, som därstädes
utbildat sig, självständigt anförtros mera kvalificerade arbetsuppgifter.
Enligt av stiftsnämnden i Västerås upprättad arbetsordning har assistenten
att på eget ansvar omhänderha vissa större arbetsuppgifter. Inom Växjö stift
omhänderhar assistenten fullt självständigt ett flertal kvalificerade arbeten.
I Karlstads stift finnes icke någon fastställd arbetsfördelning mellan stiftsjägmästaren
och assistenten. Enligt praxis handlägger emellertid assistenten självständigt
vissa mera krävande arbetsuppgifter. Hos stiftsnämnden i Härnösand
äro arbetsuppgifterna av samma slag som för stiftsjägmästaren enligt dennes
instruktion. Assistenten handlägger i stor omfattning förrättningar av mera
krävande art och av självständig natur.
Vad angår den av riksförbundet uppställda frågan huruvida vederbörande
assistenters arbetsuppgifter kunna anses vara av lika kvalificerad art som
dem, vilka åvila de biträdande jägmästarna inom domänverket, anser stiftsnämnden
i Uppsala, till vars uttalande stiftsnämnden i Karlstad i förevarande
fall ansluter sig, att assistenten vid anställningens början närmast kan jämställas
med domänverkets biträdande jägmästare i lönegrad A 20, men att
han efter ett antal år kommer att i fråga om arbetsuppgifter bliva likställd
med biträdande jägmästare i lönegrad A 22. Stiftsnämnden i Västerås anser
sig icke kunna besvara frågan på grund av bristande kännedom om förhållandena
inom domänverket, men framhåller som sin åsikt, att det ligger i sakens
natur, att assistenterna inom domänverket och stiftsnämnderna användas till
allt mera självständigt och kvalificerat arbete ju äldre de bliva. Stiftsnämnden
i Växjö finner assistentens arbetsuppgifter icke fullt jämförbara med de biträdande
jägmästarnas samt att uppgifterna i vissa fall äro mera, i andra fall
måhända mindre kvalificerade. Stiftsnämnden i Härnösand anser slutligen,
13
Kungl. May.ts ''proposition nr 263.
att stiftsjägmästarassistentens arbetsuppgifter äro av lika kvalificerad art som
en biträdande jägmästares inom domänverket.
Kontentan av det anförda synes riksförbundet närmast vara den, att stiftsjägmästarassistenterna
i stor utsträckning arbeta självständigt och att de i
viktiga avseenden ha att fullgöra sina åligganden på eget ansvar. Stiftsnämndsarbetets
särpräglade natur ävensom bristande kännedom om förhållandena
inom domänverket ha gjort det svårt för stiftsnämnderna att uttala sig om,
huruvida assistenternas arbetsuppgifter kunde anses likvärdiga med en biträdande
jägmästares. I detta avseende torde enligt riksförbundets mening stiftsnämndens
i Växjö uttalande, att sagda uppgifter vore i vissa fall mera, i
andra fall åter måhända mindre kvalificerade, bäst återspegla verkligheten.
Då man för bedömandet av den ställning stiftsjägmästarassistenterna i avlöningshänseende
skäligen böra intaga likväl behöver ett entydigt svar på
frågan angående arbetsuppgifternas likvärdighet, kan detta enligt riksförbundets
åsikt ej utfalla på annat sätt, än att någon gradskillnad ej kan anses
föreligga mellan de arbetsuppgifter, som åvila å ena sidan stiftsjägmästarassistenterna
och å andra sidan de biträdande jägmästarna inom domänverket.
Med hänsyn härtill anser riksförbundet rättvist och skäligt, att likställighet
åvägabringas även i fråga om anställnings- och avlöningsförhållandena.
Riksförbundet vill härvid särskilt understryka, att de skäl, som under 1932
års ecklesiastika boställsordnings första, tillämpningstid måhända kunde åberopas
för ifrågavarande tjänstemäns placering på extra ordinarie stat, nu ej
längre kunna anses föreligga. Det finnes ingen orsak antaga, att någon stiftsjägmästarassistentbefattning
i framtiden kan bliva obehövlig. Någon tvekan
synes därför ej behöva råda därom, att ifrågavarande fem befattningar böra
överflyttas till ordinarie stat.
I sina över framställningen avgivna utlåtanden ha stiftsnämnderna i Uppsala,
Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand tillstyrkt stiftsjägmästarassistenternas
placering i lönegraden A 22. Stiftsnämnden i Härnösand har
därvid föreslagit, att tjänstetiteln ändras till biträdande stiftsjägmästare.
Domänstyrelsen, som tillstyrkt, att stiftsjägmästarassistenterna placeras i
lönegraden A 22, har anfört bland annat följande.
Stiftsjägmästarassistenternas nuvarande placering i lönegrad Eo 20 bestämdes
av 1938 års riksdag. Den grundades bland annat på en jämförelse med
dåvarande lönegradsplacering för vissa tjänstemän vid domänverket nämligen
de extra ordinarie och ordinarie assistenterna, vilka voro placerade i respektive
lönegraderna Eo 19 och A 20.
Från och med den 1 juli 1942 ha de ordinarie assistenterna vid domänverket
ersatts av befattningar såsom biträdande jägmästare, vilka befattningar differentierats
på lönegraderna A 20 och A 22, varvid 55 befattningar hänförts
till lönegrad A 22 medan 30 av dem tillhöra lönegrad A 20. Med dem av
befattningarna i lönegrad A 22, som avse tjänstgöring vid lokalförvaltningarna,
är förenad mera självständigt handhavande av viss geografiskt avgränsad del
av revir eller av vissa slag av förvaltningsuppgifter. Beträffande de extra
ordinarie assistenterna har från och med den 1 maj 1940 genomförts den förändringen,
att lönegradsplaceringen för dem höjts från Eo 19 till Eo 20, i
samband varmed tjänstetiteln ändrats från extra ordinarie assistent till extra
ordinarie biträdande jägmästare.
Domänstyrelsen ifrågasatte i sitt yttrande den 23 juli 1943 över stiftsjägmästarassistenternas
framställning bland annat, huruvida icke respektive stifts
-
14
Kunql. Maj:ts ''proposition nr 263.
nämnder borde yttra sig i frågan i vad mån sådana särskilda arbetsuppgifter
voro anförtrodda stiftsjägmästarassistenterna, att de skäligen borde uppflyttas
i lönegrad Eo 22.
Den utredning i ärendet, som nu framlagts av riksförbundet, synes ge vid
handen, att ifrågavarande befattningshavare äro anförtrodda uppgifter av
självständig natur i sådan omfattning, att stiftsjägmästarassistenterna äro, i
huvudsak, jämställda med de biträdande jägmästarna i lönegrad A 22 vid
domänverkets lokalförvaltningar.
På grund härav samt med beaktande jämväl av den förbättrade lönegradsplacering
som, enligt vad styrelsen nyss anfört, beretts de förutvarande extra
ordinarie assistenterna, numera extra ordinarie biträdande jägmästarna vid
domänverket, har domänstyrelsen för sin del intet att erinra mot att ifrågavarande
fem befattningar som stiftsjägmästarassistent, varav ett varaktigt
behov numera synes vara konstaterat, placeras i lönegrad A 22.
Styrelsen förutsätter härvid att beträffande stiftsjägmästarassistent skola
tillämpas enahanda bestämmelser ifråga om kompetens och, i särskilda fall,
dispens därifrån, som ifråga om stiftsjägmästare stadgas i 6 § 2 mom. ecklesiastik
boställsordning den 30 augusti 1932 (nr 400) samt att till stiftsjägmästarassistent
antages allenast tjänsteman med förutsättningar därjämte att på
nöjaktigt sätt fullgöra bland annat de arbetsuppgifter, som det ankommer på
honom att självständigt handlägga. Därest till dylik befattning i visst fall
icke kan förvärvas tjänsteman, som fyller nämnda kvalifikationer, synes med
befattningens besättande med ordinarie innehavare böra anstå och befattningen
tills vidare uppehållas å förordnande.
Allmänna lönenämnden, som tillstyrkt, att stiftsjägmästarassistenterna placeras
i lönegraden Eo 22, har anfört följande.
I utlåtande den 25 juni 1943 över stiftsjägmästarassistenternas framställning
framhöll allmänna lönenämnden bland annat följande. Någon differentiering
i lönegradshänseende av stiftsjägmästarassistenttjänsterna syntes icke
böra genomföras. Ett förslag i denna riktning hade avvisats år 1938 (propositionen
nr 225), och tillräcklig anledning syntes icke föreligga att göra avsteg
från den då godkända grundsatsen om en enhetlig löneställning för nämnda
assistenter. Fråga uppstode då, huruvida samtliga stiftsjiigmästarassistenter
borde kvarstå i 20 lönegraden eller i enlighet med den remitterade framställningen
uppflyttas till 22 lönegraden. Enligt lönenämndens mening utgjorde
vad i framställningen anförts knappast tillräckligt material för ett tillförlitligt
bedömande av denna fråga. Utan att på sakens dåvarande stadium taga någon
bestämd ståndpunkt finge lönenämnden därför inskränka sig till att anföra,
att frågan om stiftsjägmästarassistenternas lönegradsplacering syntes förtjänt
av att underkastas ytterligare överväganden.
I det nu förevarande ärendet föreligger en omfattande utredning angående
stiftsjägmästarassistenternas arbetsuppgifter. Enligt utlåtande av domänstyrelsen
synes utredningen i ärendet giva vid handen, att ifrågavarande befattningshavare
äro anförtrodda uppgifter av självständig natur i sådan omfattning,
att de i huvudsak äro jämställda med de biträdande jägmästarna i lönegrad
A 22 vid domänverkets lokalförvaltningar. Vidare har framhållits, att
assistenterna med tiden vanligen torde befordras till stiftsjägmästare, varför
det vore av vikt att assistentbefattningarna förenades med så fördelaktiga
avlöningsförmåner, att befattningarna kunde besättas med väl kvalificerade
sökande.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser lönenämnden sig nu kunna tillstyrka,
att stiftsjägmästarassistenterna placeras i 22 lönegraden. De böra doek
tillsvidare bibehållas såsom extra ordinarie.
I fråga om behandlingen av den i det föregående omnämnda framställningen
från Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund om uppflyttning av
trettio befattningar som biträdande jägmästare vid domänverket från lönegraden
A 20 till lönegraden A 22 torde få hänvisas till propositionen 1946:125,
vari chefen för jordbruksdepartementet förklarade sig icke beredd att föreslå
ett upphävande av den år 1942 genomförda uppdelningen av biträdande jägmästare
i lönegraderna A 20 och A 22. Häremot framställde riksdagen ingen
erinran (riksdagens skrivelse 1946:402).
Avdelning I. i avlöning sstaten.
Domkapitlets i Stockholm ånyo gjorda framställning om ordinariesättning
av kanslibiträdestjänsten vid domkapitlet torde med hänsyn till pågående
utredning beträffande vissa biträdestjänster icke nu böra upptagas till slutligt
avgörande. Under hänvisning till vad som i årets statsverksproposition under
rubriken för Flera huvudtitlar gemensamma frågor anförts om reglering av
befordringsgången för biträ despersonal förordar jag, att för domkapitlet i
Stockholm å personalförteckningen upptages en kontorsbiträdesbefattning i
lönegraden A 4, å vilken befattning vikariatsförordnande emellertid icke bör
meddelas. Då behov synes föreligga av den av domkapitlet begärda personalförstärkningen,
tillstyrker jag, att amanuensbefattningen i enlighet med domkapitlets
förslag förenas med heltidstjänstgöring. Till följd härav torde anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra höjas med 2 500
kronor till 13 500 kronor.
Anslagsposten till avlöning till ordinarie tjänsteman, vilken nu är uppförd
med 9 800 kronor, bör med hänsyn till belastningen höjas med 1 500 kronor
till 11 300 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder en ytterligare
höjning av ordinarie-posten med 4 300 kronor till 15 600 kronor. Anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, bör
uppföras med oförändrat belopp, 2 400 kronor. Den nyss till 13 500 kronor
beräknade icke-ordinarieposten bör med hänsyn till löneregleringen uppräknas
med 7 500 kronor till 21 000 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar
jag till 2 200 kronor.
Medelsbehovet under avdelning I. i avlöningsstaten beräknar jag sålunda till
(15 600 -j- 2 400 -f- 21 000 -(- 2 200 =) 41 200 kronor, vilket innebär en
höjning med 15 000 kronor. Denna faller helt på statsverket.
Avdelning II. i avlöningsstaten.
Vid vartdera av domkapitlen i Uppsala och Lund är nu inrättad en befattning
såsom stiftsnotarie i lönegraden Ko 20. 1 anslutning till regleringen av
befordringsgången för amanuenspersonal torde dessa befattningar böra ordi
-
Föredra
ganden.
16 Kungl. Maj ds ''proposition nr 263.
nariesättas och i likhet med Övriga ordinarie stiftsnotariebefattningar hänföras
till lönegraden A 21.
Stiftssekreteraren och stiftsjägmästaren på Gotland äro nu placerade i lönegraden
A 24. Flertalet övriga stiftssekreterare och samtliga övriga stiftsjägmästare
äro hänförda till lönegraden A 27. Domkapitlet i Visby har nu upprepat
sin vid ett flertal tidigare tillfällen gjorda framställning om uppflyttning
av stiftssekreterar- och stiftsjägmästartjänsterna på Gotland från lönegraden
A 24 till lönegraden A 27. Då detta spörsmål senast anmäldes i 1946 års
åttonde huvudtitel uttalade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,
att frågan om löneställningen för stiftssekreteraren och stiftsjägmästaren på
Gotland torde komma att upptagas framdeles i samband med spörsmålet om
en allmän lönereglering inom statsförvaltningen. Sedan frågan om nyssnämnda
befattningshavares löneställning varit föremål för överväganden i samband
med löneregleringsarbetet förordar jag, att ifrågavarande befattningar uppflyttas
från lönegraden A 24 till lönegraden A 27.
Till stöd för förslaget om en förstärkning av biträdespersonalen vid stiftsnämndens
expedition i Växjö ha enligt min mening bärande skäl åberopats.
Med hänsyn till arten av de göromål, som äro förenade med den nuvarande
kontorsbiträdesbefattningen, synes det mig motiverat, att en kanslibiträdesbefattning
inrättas. Befattningen torde tills vidare böra hänföras till lönegraden
Eo 7. Till innehavare av den nya tjänsten torde, såsom föreslagits, det nuvarande
kontorsbiträdet böra få antagas utan ansökningsförfarande.
Den föreslagna förändringen av den till stiftsjägmästarexpeditionen i Karlstad
knutna kontorsbiträdesbefattningen i lönegraden Eo 4 till kanslibiträdesbefattning
i lönegraden Eo 7 anser jag mig böra tillstyrka.
Med anledning av domkapitlets i Västerås ånyo gjorda framställning om
anvisande av medel för anställande av ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden
Eo 4 beräknar jag i det följande medel till avlönande av en befattningshavare
i lönegraden Ex 2.
Jag förordar vidare, att medel anvisas för anställande av en amanuens med
halvtidstjänstgöring vid domkapitlet i Luleå.
I anslutning till regleringen av befordringsgången för biträdespersonal torde
en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Eo 4 vid ettvart
av domkapitlen i Uppsala, Linköping, Västerås, Göteborg och Luleå samt
två dylika tjänster vid domkapitlet i Lund böra ordinariesättas. Därjämte
bör vid ettvart av domkapitlen i Uppsala, Växjö och Härnösand inrättas en
ordinarie kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4, å vilka tjänster vikariatsförordnande
emellertid icke bör meddelas.
Med hänsyn till den beslutade regleringen av befordringsgången för amanuens-
och biträdespersonal torde de av vissa domkapitel framlagda, av mig
icke särskilt berörda förslagen angående löneställningen för vissa befattningshavare
vid domkapitlen icke påkalla något ställningstagande från min sida.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilken nu är upp -
17
Kwigl. Maj:ts proposition nr 363.
förd med 298 100 kronor, bör vid bifall till den förordade ordinariesättningen
av två extra ordinarie stiftsnotariebefattningar och sju extra ordinarie kontorsbiträdes
jefattningar samt uppflyttningen av stiftssekreterarbefattningen
i Visby till högre lönegrad uppräknas med i runt tal 30 000 kronor till 328 100
kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder en ytterligare höjning av
ordinarieposten med 187 000 kronor till 515 100 kronor.
Såsom förut nämnts äger domkapitelsledamot, som förordnats för viss tid
eller utsetts genom val, åtnjuta ett årligt arvode av, i Uppsala och Lunds stift
700 kronor, i Visby stift 300 kronor samt i övriga stift 500 kronor. Med hänsyn
till Luleå stifts storlek tillstyrker jag domkapitlets i Luleå nu ånyo gjorda
framställning om höjning av arvodet till domkapitlets ledamöter till 700 kronor.
Detta medför ett ökat medelsbehov av 800 kronor under anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Denna
anslagspost, som nu är uppförd med 33 000 kronor, bör därför för nästa budgetår
uppföras med 33 800 kronor.
Den förordade ordinariesättningen av vissa stiftsnotarie- och kontorsbiträdesbefattningar
medför å ena sidan ett minskat medelsbehov under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal av 26 500 kronor. Å
andra sidan föranleder den tillstyrkta förstärkningen av den icke-ordinarie
personalen i Växjö, Västerås och Luleå samt förändringen av en extra ordinarie
kontorsbiträdesbefattning i Karlstad till extra ordinarie kanslibi trädest jänst
en höjning av icke-ordinarieposten med 7 800 kronor. Vidare påkallar regleringen
av befordringsgången för amanuens- och biträdespersonal en höjning
av denna anslagspost med 13 700 kronor. Icke-ordinarieposten, som nu är uppförd
med 157 400 kronor, borde sålunda, beräknat efter nuvarande löner, för
nästa budgetår uppföras med (157 400 — 26 500 -f- 7 800 -j- 13 700 =)
152 400 kronor. Den allmänna löneregleringen påkallar en höjning av sistnämnda
belopp med 106 700 kronor till 259 100 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra uppföras med 46 500 kronor.
Medelsbehovet under avdelning II. i avlöningsstaten beräknar jag sålunda
till (515 100 -f- 33 800 -{- 259 100 -j- 46 500 =) 854 500 kronor, vilket innebär
en höjning med 298 000 kronor. Härav faller hälften av (298 000 — 800
=) 297 200 kronor eller 148 600 kronor på kyrkofonden.
Avdelning III. i avlöningsstaten.
Hos envar av stiftsnämnderna i Uppsala, Västerås, Växjö, Karlstad och
Härnösand finnes nu anställd en stiftsjägmästarassistent i lönegraden Eo 20.
Förslag har nu framlagts om anställande av en dylik befattningshavare jämväl
hos stiftsnämnden i Skara. Jag har av den förebragta utredningen blivit övertygad
om behovet av den sålunda föreslagna förstärkningen av stiftsniimndens
skogligt utbildade personal. Jag tillstyrker därför, att en befattning såsom
stiftsjägmästarassistent inrättas jämväl vid stiftsnämnden i Skara. Innehava
2—
Bihnng till riksdagens protokoll 10h7. 1 saml. Nr 263.
18
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 263.
ren av denna befattning torde, såsom stiftsnämnden i Skara ifrågasatt, böra
vara skyldig att, om arbetsförhållandena inom stiftet så medgiva, tjänstgöra
jämväl hos andra stiftsnämnder, därest särskilda skäl föreligga för en dylik
anordning.
Jag förordar i likhet med de hörda myndigheterna, att befattningarna såsom
stiftsjägmästarassistent uppflyttas från 20 till 22 lönegraden. De nuvarande
befattningarna, som samtliga funnits ett flertal år och som måste anses behövliga
jämväl i fortsättningen, torde, såsom föreslagits, tillika böra ordinariesättas.
Däremot torde den av mig tillstyrkta nya befattningen tills vidare
böra uppföras å extra ordinarie stat.
Vid bifall till förslaget om uppflyttning av stiftsjägmästartjänsten på Gotland
till lönegraden A 27 och om förändring av de nuvarande fem befattningarna
såsom stiftsjägmästarassistent till ordinarie tjänster i lönegraden
A 22 bör anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän höjas med i
runt tal 37 200 kronor till 160 000 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder
en ytterligare höjning av denna anslagspost med 91 000 kronor till
251 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bör uppföras med oförändrat belopp, 30 900 kronor.
Ordinariesättningen av de nuvarande befattningarna som stiftsjägmästarassistent
medför ett minskat medelsbehov under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal med i runt tal 31 000 kronor. Mitt förslag
om inrättande av en ny dylik befattning i lönegraden Eo 22 föranleder å
andra sidan en höjning av icke-ordinarieposten med 6 000 kronor. Jag förordar
vidare, att ett belopp av 1 500 kronor beräknas under förevarande
anslagspost för anställande på grund av uppkommen arbetsbalans av ett tillfälligt
skogligt biträde hos stiftsnämnden i Strängnäs. Icke-ordinarieposten,
som nu är uppförd med 33 900 kronor, borde sålunda, beräknat efter nuvarande
löner, för nästa budgetår upptagas med (33 900 — 31 000 -j- 6 000 4-1 500 =) 10 400 kronor. Den allmänna löneregleringen påkallar emellertid
en höjning av sistnämnda belopp med 6 400 kronor till 16 800 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg bör uppföras med 16 000 kronor.
Medelsbehovet under avdelning III. i avlöningsstaten beräknar jag sålunda
till (251 000 + 30 900 + 16 800 + 16 000 =) 314 700 kronor, vilket innebär
en höjning med 102 600 kronor. Hela denna ökning faller på kyrkofonden.
Avlöningsstatens utgiftssida slutar således enligt mina beräkningar å (41 200
-j- 854 500 -(- 314 700 =) 1 210 400 kronor. Kyrkofondens bidrag, som nu
är upptaget med 473 800 kronor, bör enligt vad jag i det föregående anfört
höjas med (148 600 -f- 102 600 =) 251 200 kronor till 725 000 kronor. Förevarande
anslag bör därför för nästa budgetår uppföras med (1 210 400 —
725 000 —) 485 400 kronor. Detta innebär en anslagshöjning med 164 400
kronor.
19
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 263.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningarna för domkapitlen och för den
skogliga personalen hos stiftsnämnderna, som föranledas av
vad jag i det föregående anfört;
dels godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Stockholms domkapitel.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
.............................kronor 15 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis____ » 2 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................... » 21000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 2 200
Summa kronor 41 200
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 515 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis____ » 33 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 259 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 46 500
Summa kronor 854 500
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................kronor 251 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp ....... . kronor 25 900
b. Ersättning till sakkunniga
för biträde vid syn
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 863.
av stiftsnämnd m. m.,
förslagsvis ...........kronor 5 000 kronor 30 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 16 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 16 000
Summa kronor 314 700
IV. Sammanfattning.
I. Stockholms domkapitel............kronor 41 200
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m......... » 854 500
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
Summa kronor 1 210 400
Särskilda uppbördsmedél:
Bidrag från kyrkofonden................kronor 725 000
Nettoutgift kronor 485 400;
dels ock till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av .. ...................... kronor 485 400.
2. Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader.
Ur detta anslag, som nu är uppfört med 84 700 kronor, bestridas kostnader
för sjukvård m. m., reseersättningar, expenser, publikationstryck, hyresersättningar
och vissa kostnader enligt lagen angående användande i vissa fall av
prästlönefond m. m. Kyrkofonden bestrider hälften av de beräknade sammanlagda
sjukvårds- och expenskostnaderna vid samtliga domkapitel utom Stockholms
och hälften av en nu utgående hyresersättning av 4 000 kronor till
Uppsala domkyrka samt hela kostnaden för stiftsnämndernas verksamhet.
Kyrkofondens bidrag utgör nu 134 910 kronor. Anslaget disponeras jämlikt en
på sid. 482 ff. i statsliggaren införd omkostnadsstat.
Av domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden för budgetåret
1947/48 inhämtas följande.
I. Domkapitlet i Stockholm. Domkapitlet hemställer, att anslaget måtte
uppföras med oförändrat belopp.
II. Övriga domkapitel. Beträffande anslagsposten till reseersättningar,
för innevarande budgetår uppförd med 35 050 kronor, ha domkapitlen
i Uppsala, Strängnäs och Göteborg hemställt om höjning av anslagsmedlen
till reseersättningar åt stiftssekreterare med respektive 100, 15 och 15
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
kronor. Till stöd härför har åberopats, att de nuvarande anslagsmedlen visat
sig för knappt tillmätta. Domkapitlet i Växjö har, med hänsyn till att domkapitlet
numera behövde sammanträda oftare än förut, ånyo gjort framställning
om höjning med 600 kronor av anslagsmedlen till reseersättningar åt
domkapitelsledamöter. Slutligen har domkapitlet i Luleå hemställt om höjning
av anslagsmedlen till reseersättningar åt stiftssekreterare och reseersättningar
åt särskilda av domkapitlet förordnade utredningsmän med respektive 390 och
130 kronor. Till stöd för höjningen av förstnämnda anslagsmedel har domkapitlet
åberopat bland annat, att de stora avstånden inom stiftet och de ofta
ytterst ogynnsamma kommunikationsförhållandena medförde, att resekostnaderna
bleve jämförelsevis höga.
Till övriga expenser ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa
59 110 kronor, varav 2 670 kronor avsåges skola utgöra engångsanslag. Höjningar
ha begärts av domkapitlen i Uppsala, Växjö, Göteborg och Luleå. Av
framställningarna samt över vissa av dem avgivna yttranden inhämtas bland
annat följande.
Uppsala. Domkapitlet anhåller om en tillfällig anslagshöjning med 800
kronor för anskaffande av två skrivbord och två skrivstolar. Det ena skrivbordet
och de båda skrivstolarna skulle ersätta uttjänta inventarier, medan
det andra skrivbordet skulle ersätta ett skrivbord, som användes a expeditionen,
men tillhörde en tjänsteman privat.
Växjö. Domkapitlet begär en anslagshöjning av 1 750 kronor, varav 1 000
kronor för anskaffande av en ny matta för domkapitlets sessionsrum och
750 kronor för konservering av arkivalier. De avsedda arkivalierna vore tre
band äldre akter, som befunnits allvarligt skadade av fukt.
Riksarkivet har tillstyrkt domkapitlets framställning om anvisande av
medel för ifrågavarande arkivaliers konservering.
Göteborg. Domkapitlet har med hänsyn till stegrade kostnader för städning
och telefon anhållit om höjning av anslagsmedlen till övriga expenser med
100 kronor.
Luleå. Domkapitlet, som för innevarande budgetår erhållit anslagsmedel
till övriga expenser med 6 800 kronor, varav 2 000 kronor avsetts för bestridande
av vissa utgifter av engångsnatur, har hemställt om en höjning av
anslagsmedlen med 1 200 kronor till 8 000 kronor. Sistnämnda belopp vore
avsett att disponeras med 4 800 kronor för expensutgifter av löpande natur,
1 800 kronor för hyllinredning för av domkapitlet disponerat utrymme å
biskopsgårdens vind och 1 400 kronor för inköp av verket »Nytt juridiskt
arkiv».
Framställning om anslagsmedel för inredning av ifrågavarande vindsutrymme
har gjorts redan för innevarande budgetår utan att då vinna bifall.
(Jämför 1946 års åttonde huvudtitel sid. 96 f.) Domkapitlet har framhållit,
att vindsutrymmet vore helt oinrett, bortsett från nagra provisoriska hyllor
22
Föredra
ganden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
och trämellanväggar. Det därstädes förvarande bokförrådet vore icke tillfredsställande
skyddat mot damm o. dyl. Ej heller kunde undvikas att genom
takfalsen och springor intill skorstensmurarna understundom inträngde snö.
Ett fullständigt inklädande av vindsutrymmet jämte hyllinredning skulle
betinga en kostnad av lägst 3 500 kronor. För att nedbringa kostnaderna ville
emellertid domkapitlet i första hand föreslå, att ett antal enkla, slutna hyllor
anskaffades för bokförrådets förvaring. Varje hylla betingade ett pris av 150
kronor, inberäknat oljning och fernissning. Antalet erforderliga hyllor vore 12.
Sammanlagda, kostnaden bleve alltså 1 800 kronor.
Till stöd för sitt förslag om medelsanvisning för anskaffande av uppslagsverket
Nytt juridiskt arkiv har domkapitlet framhållit att avsaknaden av detta
verk ofta nog vållat stora olägenheter.
Statskontoret har anfört:
Trots att kostnaderna för inköp av hyllor för förvaring av böcker å vinden
vid domkapitlet i Luleå numera nedbringats från tidigare beräknade 200
kronor till 150 kronor per styck, kan statskontoret icke frigöra sig från
intrycket, att förvaringen av bokbeståndet borde kunna ordnas på ett enklare
och billigare sätt än vad i ärendet föreslagits.
Statskontoret, som icke äger kännedom om, huruvida domkapitlen i allmänhet
förfoga över uppslagsverket Nytt juridiskt arkiv, får i anledning av
domkapitlets framställning om anvisande av 1 400 kronor för inköp därav
framhålla, att i de relativt fåtaliga fall, då uppgifter ur nämnda verk äro
erforderliga för handläggning av ärenden vid domkapitlet, möjlighet torde
föreligga att utnyttja vid vederbörande länsstyrelse eller domsaga förefintligt
exemplar av verket. Det kan därför ifrågasättas, om verkligen ett oundgängligt
behov av verket föreligger för domkapitlets vidkommande.
Beträffande anslagsposten till publikationstryck, som för innevarande
budgetår är uppförd med 5 750 kronor, har domkapitlet i Luleå
förklarat sina anslagsmedel otillräckliga och begärt en ökning med 150 kronor.
Statskontoret har tillstyrkt en uppräkning av anslagsmedlen till publikationstryck
vid domkapitlet i Luleå med 100 kronor.
III. Stiftsnämnderna. Ändringar ha ifrågasatts endast beträffande anslagsposten
till reseersättningar m. m., varvid domkapitlet i Uppsala
hemställt om höjning med 3 000 kronor till 12 000 kronor och domkapitlet i
Karlstad med 1 800 kronor till 11 000 kronor.
Statskontoret har föreslagit att anslagsmedlen till stiftsnämnden i Karlstad
uppföres med oförändrat belopp.
Den för övriga domkapitel uppförda anslagsposten till reseersättningar
torde med hänsyn till föreliggande framställningar om ökade anslagsmedel
och med beaktande av den vidtagna höjningen av traktamentsersättningarna
böra höjas med 1 200 kronor. Jag anser mig böra tillstyrka den av domkapitlen
23
Kungl. Maj:ts •proposition nr 263.
1 Uppsala, Växjö, och Göteborg begärda ökade medelsanvisningen till övriga
expenser å tillhopa 2 650 kronor, varav 2 550 kronor avse utgifter av engångsnatur.
Jag tillstyrker vidare domkapitlets i Luleå framställning om anvisande
av 1 800 kronor för viss hyllinredning. Under hänvisning till vad statskontoret
anfört anser jag mig däremot icke böra tillstyrka den av sistnämnda domkapitel
begärda medelsanvisningen för inköp av verket Nytt juridiskt arkiv. Under
delposten till övriga utgifter ha för innevarande budgetår beräknats medel,
2 670 kronor, för vissa utgifter av engångsnatur. Med hänsyn härtill bör vid
bifall till vad nyss förordats delposten till övriga expenser för nästa budgetår
höjas med (2 650 -f- 1 800 — 2 670 =) 1 780 kronor eller med i avrundat tal
1 800 kronor. Då domkapitlets i Luleå anslagsmedel till publikationstryck
synas vara väl knappt tillmätta, tillstyrker jag, att anslagsposten till publikationstryck
höjes med 100 kronor. Jag finner vidare en viss höjning av anslagsmedlen
till reseersättningar m. m. vid stiftsnämnderna i Uppsala och Karlstad
påkallad. Denna höjning torde dock i avvaktan på närmare erfarenhet av
medelsbehovet böra begränsas till 1 500 kronor vid stiftsnämnden i Uppsala
och 1 000 kronor vid stiftsnämnden i Karlstad. Anslagsposten till reseersättningar
m. m. vid stiftsnämnderna bör därför höjas med 2 500 kronor.
Vad jag sålunda förordat medför en utgiftsökning med (1 200 -f- 1 800 -f100
-f- 2 500 —) 5 600 kronor. Kyrkofondens bidrag bör till följd härav höjas
med ett belopp, motsvarande hälften av den förordade höjningen, 1 800 kronor,
av anslagsmedlen till övriga expenser och hela den föreslagna höjningen, 2 500
kronor, av anslagsposten till reseersättningar m. m., eller sålunda med 3 400
kronor. Jag erinrar i detta sammanhang, att Kungl. Maj:t genom beslut den
8 februari 1946 anvisat högst 17 720 kronor till bestridande av vissa kostnader
för reparation av domkapitels- och bibliotekshuset i Linköping m. m.,
att utgå med högst 13 290 kronor från stifts- och landsbibliotekens omkostnadsanslag
samt med högst 4 430 kronor från nu ifrågavarande anslag. Därvid
förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles taga under övervägande, i vad
mån sistnämnda belopp å 4 430 kronor borde återgäldas statsverket ur kyrkofonden.
Jag anser mig böra förorda, att hälften av detta belopp återgäldas ur
kyrkofonden. Med hänsyn härtill bör kyrkofondens bidrag höjas med i avrundat
tal ytterligare 2 000 kronor och sålunda för nästa budgetår ökas med
(3 400 -j- 2 000 =) 5 400 kronor.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör förevarande anslag, som
nu är upptaget med 84 700 kronor, för nästa budgetår uppföras med (84 700 -|-5 600 — 5 400 ==) 84 900 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Domkapitlen och stijtsnämnderna: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa, ett förslagsanslag
av
kronor 84 900.
24
Kungl. Maj ds proposition nr 263.
3. Förslagsanslaget till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.
Kurserna för utbildande av kyrkomusiker inrättades i samband med införandet
av lägre organistexamen och äro avsedda att främja utbildningen av
kompetenta kyrkomusiker för mindre församlingar. Då organist- och kantorsbefattningarna
i dylika församlingar till mycket stor del äro förenade med folkskollärarbefattningar,
har det nämligen ansetts ligga i det allmännas intresse
att möjliggöra en förhållandevis snabb och billig utbildning av blivande folkskollärare
till kyrkomusiker.
Kurserna äro anordnade såsom sommarkurser, baserade på musikstudier
under terminerna vid vederbörande folkskoleseminarium. För specialundervisning
av organistelever (s. k. övertimmar) åtnjuter musikläraren vid
seminariet särskild ersättning ur anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna.
Utbildningen avser att sätta de i kurserna deltagande seminarieeleverna
i stånd att i samband med eller kort efter folkskollärarexamen avlägga lägre
organistexamen. Varje kurs får omfatta högst 12 elever. Såsom deltagare skola
först ifrågakomma dels sådana elever, som i kunskap och färdighet icke kommit
till högre ståndpunkt än som normalt motsvarar första årets seminarieundervisning,
dels ett antal mera försigkomna, vilka kunna beräknas bli färdiga att
kursåret eller nästpåfoljande år avlägga organist- och kantorsexamen. Kurserna
bruka förläggas till folkskoleseminarierna i Uppsala, Lund, Göteborg och
Umeå.
Musikaliska akademien utövar inseende över kurserna och fastställer timplan.
För varje kurs finnes en av Kungl. Maj:t förordnad ledare, vilken uppbär
arvode jämte rese- och traktamentsersättning. Dylik ersättning utgår för
högst två resor till och från kursens förläggningsort. Till resekostnads- och
traktamentsersättningar för kursernas ledare må, i mån av tillgång på anslagsmedel,
användas sammanlagt högst 1 000 kronor. Undervisningen bestrides i
regel vid varje kurs av två lärare (den ene vanligen musikläraren vid vederbörande
seminarium).
Examina ha under den gångna sommaren förrättats på sex orter, nämligen
de fyra kursorterna samt Kalmar och Linköping. Musikaliska akademien
förordnar censorer. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 17 maj 1935 äga censorerna
uppbära rese- och traktamentsersättning samt särskilt arvode.
Anslaget sänktes år 1940 från 17 300 kronor till 12 500 kronor och nedsattes
år 1941 ytterligare till 11 900 kronor. Minskningen har genomförts genom
begränsning av undervisningstiden från 6 till 5 veckor, nedsättning av läraroch
ledararvodena samt minskning av antalet examensorter från 8 till 6.
Anslaget, som från och med budgetåret 1944/45 höjts med 100 kronor och
från och med budgetåret 1945/46 med ytterligare 1 600 kronor, utgår sålunda
för närvarande med 13 600 kronor.
Musikaliska akademien har framhållit önskvärdheten av att undervisningstiden
vid kurserna för utbildande av kyrkomusiker, så snart förhållandena det
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
medgåve, utsträcktes till att åter omfatta sex veckor. Akademien har vidare
funnit önskvärt, att resekostnads- och traktamentsersättning finge utgå till
vederbörande kursledare för åtminstone tre resor till och från kursernas förläggningsort
för möjliggörande av en ökad inspektion av kursverksamheten.
Några beräkningar rörande kostnaderna för de sålunda ifrågasatta åtgärdernas
genomförande ha icke framlagts av akademien. Under förutsättning av att inga
ändringar vidtoges i fråga om kursernas omfattning, har akademien beräknat
anslagsbehovet för nästa budgetår till oförändrat belopp.
Jag delar akademiens mening om önskvärdheten av en återgång till den
tidigare gällande undervisningstiden vid kurserna för utbildande av kyrkomusiker.
Då emellertid de kurser, för vilkas anordnande medel utgå ur nu
ifrågavarande anslag, skola taga sin början redan omedelbart efter innevarande
vårtermins avslutande vid de folkskoleseminarier, vid vilka de anordnas, anser
jag mig icke lämpligen nu böra föreslå någon ändring beträffande kursernas
omfattning eller i fråga om de eljest för dem gällande bestämmelserna. Jag
utgår ifrån, att akademien i sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 återkommer
till frågan om en utökning av undervisningstiden vid ifrågavarande
kurser, samt förutsätter, att akademien härvid framlägger erforderliga beräkningar
rörande kostnaderna för en dylik åtgärd.
Då förevarande anslag för nästa budgetår torde böra uppföras med oförändrat
belopp,• hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av ................................... kronor 13 600.
4. Reservationsanslag till Tryckning av vissa finskspråkiga
kyrkliga böcker m. m.
Genom beslut den 30 juni 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt biskopen Bengt
Jonzon att ombesörja översättning till finska språket av erforderliga delar av
den svenska evangelieboken och den därvid fogade lilla bönboken samt den
svenska kyrkohandboken, att brukas i de finsktalande delarna av Luleå stift.
Översättningsarbetet fördelades av Jonzon mellan åtskilliga med finska språket
och finnbygdens religiösa problem förtrogna präster. Sedan dessa utfört stora
delar av arbetet, uppdrog Jonzon för tids vinnande åt kyrkoherden i Övertorneå
pastorat, kontraktsprosten P. A. Boreman att fullborda detsamma.
Efter framställning av Jonzon uppdrog vidare Kungl. Maj:t genom beslut den
19 september 1945 åt Boreman att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa
av Jonzon angivna grunder utarbeta förslag till eu finskspråkig psalmbok,
att brukas i de finsktalande delarna av Luleå stift.
Sedan Boreman i skrivelser den 2 och 3 december 1946 anmält, dels att
kyrkohandboken och evangelieboken förelåge färdiga i maskinskrift och endast
3 — Hihiiiuj till riksdagens protokoll t till 7. t sand. AV 2fi3.
Föredra
ganden.
Departe
mentschefen.
26 Kungl. Maj:ts -proposition nr 263.
tarvade komplettering med psalmtexter och psalmhänvisningar, vilken
komplettering ej kunde ske, förrän psalmbokens psalmer och nummer voro
definitiva, dels att bönboken förelåge i handskrift, färdig att renskrivas, så
snart de talrika psalmnumren kunnat införas ur den nya psalmboken, dels ock
att psalmboksförslaget förelåge i det närmaste färdigt, har biskop Jonzon hos
Kungl. Maj:t anhållit, att medel måtte ställas till förfogande för tryckning
av ifrågavarande böcker enligt de av Boreman utarbetade manuskripten. Jonzon
har därvid framhållit, att Boreman, enligt vad sakkunniga finska bedömare
uttalat och Jonzon själv kunnat iakttaga, utfört det för finnbygdens
andliga och kyrkliga liv högviktiga, mycket omfattande och krävande arbetet
på ett synnerligen omsorgsfullt och skickligt sätt. Jonzon har vidare föreslagit,
att det skulle uppdragas åt domkapitlet i Luleå att omhändertaga de tryckta
upplagorna och på lämpliga villkor tillhandahålla böckerna för församlingar
och enskilda. Beträffande tryckningskostnaderna har Jonzon anfört följande.
På min anmodan har Boreman från Almqvist och Wiksells Boktryckeriaktiebolag
begärt kostnadsberäkning å tryckning av 8 000 exemplar av psalmboken,
2 500 exemplar av evangelieboken med bönboken och 500 exemplar av
kyrkohandboken jämte bindning av visst antal exemplar av dessa böcker.
Beräkningen slutar på 26 812 kronor. Fullt exakt kan kostnadsberäkningen
icke bliva, eftersom antalet sidor ännu icke låter sig beräkna med full noggrannhet.
Statskontoret, som överlämnat en av ämbetsverkets tryckerikonsulent upprättad
promemoria, har anfört:
Enligt statskontorets mening bör det ligga i vederbörande församlingars
intresse att anskaffa och för egna medel inköpa i ärendet omförmälda finskspråkiga
kyrkliga böcker. Tryckningskostnaderna, som enligt den av tryckerikonsulenten
hos ämbetsverket upprättade promemorian kunna beräknas till
30 000 kronor (jämför dock motion nr 57/1947 i I kammaren), lära därför
i viss utsträckning kunna täckas av inflytande försäljningsmedel. Statskontoret
föreställer sig vidare, att härutöver andra medel än statsmedel skulle kunna
tagas i anspråk för ändamålet. Därest — trots de av tryckerikonsulenten
berörda svårigheterna för tryckerierna att för närvarande effektuera beställningarna
för statsverkets behov — böckerna ifråga skulle anses nu böra befordras
till trycket, torde sålunda utgifterna härför endast till en del böra bestridas
av statsmedel och för ändamålet anvisas ett till förslagsvis högst 10 000 kronor
begränsat belopp.
Det torde vara uppenbart, att avsaknaden av finskspråkiga upplagor av de
svenska kyrkliga böckerna måste medföra stora svårigheter för andakts- och
gudstjänstlivet i rikets finsktalande församlingar. Särskilt kännbar torde avsaknaden
av en officiell översättning av 1937 års svenska psalmbok vara. Jag vill
därför förorda, att de nu i manuskript föreliggande, av kontraktsprosten Boreman
utarbetade förslagen till finskspråkig psalmbok, evangeliebok med bönbok
och kyrkohandbok befordras till trycket. Ett mindre tilläggshäfte till den
svenska koralboken torde även vara behövligt. Kostnaderna för slutredigering
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 263.
och tryckning av ifrågavarande kyrkliga böcker samt utgivande av tillägget
till koralboken torde kunna beräknas till sammanlagt 32 000 kronor. Dessa
kostnader torde böra helt bestridas av statsmedel. För ändamålet torde å riksstaten
för nästa budgetår böra uppföras ett reservationsanslag å nämnda
belopp. Anslaget torde böra disponeras av domkapitlet i Luleå. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av nämnda domkapitel, meddela
erforderliga bestämmelser rörande anslagets disposition och därmed sammanhängande
frågor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Tryckning av vissa finskspråkiga kyrkliga böcker
m. in. för budgetåret 194*7/48 anvisa ett reservationsanslag
av....................................kronor 32 000.
Vad föredragande statsrådet sålunda under punkterna 1—4
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. v. Krusenstjema.