Kungl. Maj.ts proposition, nr 264.

1

>r 2f>4.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
provningsanstalt; given Stockholms slott den 25
april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 25 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres.

I årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t under
punkterna 30 och 31 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Statens provningsanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag av 891 100
kronor;

dels ock till Statens provningsanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag av
137 500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 254.

1

0

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av ifrågavarande punkter yttrade
min företrädare i ämbetet bland annat, att frågan om anslag till statens provningsanstalt
för budgetåret 1947/48 borde upptagas till prövning samtidigt
med ett av särskild utredningsman utarbetat förslag rörande den statliga
provningsverksamhetens organisation. I anslutning till det sålunda anförda
torde jag till en början få erinra om följande.

Riksdagens år 1944 församlade revisorer förordade i sin granskningsberättelse
den 15 december 1944, § 33, en översyn av den statliga provningsverksamhetens
organisation. Revisorernas hemställan synes närmast ha föranletts
därav, att de kunnat konstatera, att en omfattande provningsverksamhet förekomme
vid ett par institutioner vid tekniska högskolan i Stockholm, och att
denna verksamhet delvis bedreves i affärsmässig form i direkt konkurrens
med verksamheten vid statens provningsanstall. Med anledning av revisorernas
uttalande anhöll riksdagen i skrivelse den 16 juni 1945, nr 352, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa den förordade utredningen. Riksdagen påpekade
därvid, att provningsanstaltens rörelse årligen medfört betydande underskott,
samt ifrågasatte huruvida det kunde anses ekonomiskt eller ändamålsenligt
att utrusta ett flertal institutioner med provningsmaskiner av likartat slag.
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 26 oktober 1945 givna bemyndigande tillkallade
min företrädare i ämbetet en utredningsman för att verkställa den av
riksdagen begärda utredningen.

Utredningsmannen har i ett den 28 augusti 1946 dagtecknat, otryckt betänkande
avgivit förslag i ämnet. Förslaget syftar väsentligen till att koncentrera
för statens räkning bedriven provningsverksamhet, särskilt sådan
verksamhet av rutinmässig karaktär, till vissa statliga och enskilda provningsanstalter
och provningslaboratorier, att åvägabringa inrättande av tre
nya statliga provningslaboratorier vid vissa tekniska läroanstalter i landsorten
samt att öka omfattningen av den statliga provningsverksamheten genom
införande av föreskrifter om obligatorisk provning vid leverans till staten
eller till statsunderstött företag.

Över betänkandet ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter och
sammanslutningar in. fl. I ett flertal yttranden ha på väsentliga punkter
invändningar rests mot utredningsmannens förslag. Styrelsen för tekniska
högskolan i Stockholm har anmält, att styrelsen numera meddelat sådana
föreskrifter, alt den av riksdagsrevisorerna påtalade rutinprovningsverksamheten
vid vissa av högskolans institutioner upphört.

Med hänsyn till den i yttrandena framförda kritiken har jag funnit det
nödvändigt att på grundval av det föreliggande materialet inom departementet
låta verkställa förnyad utredning av frågan. Arbetet härmed har ännu
icke kunnat slutföras, och förslag i ämnet kan sålunda icke nu framläggas.
Frågan om statens provningsanstalts anslag för budgetåret 1947/48 torde
emellertid nu böra upptagas till behandling.

I riksstaten för innevarande budgetår är statens provningsanstalts avlöningsanslag
upptaget till 560 000 kronor och dess omkostnadsanslag till
132 500 kronor.

Kungl. Majits proposition in 254. 3

Kungl. Maj:t har den 17 maj 1946 fastställt dels personalförteckning för
anstalten (statsliggaren s. 881), dels följande avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......kronor 215 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 131 300

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.......... » 162 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 50 000

Summa kronor 560 000.

Samma dag har Kungl. Maj:t även fastställt omkostnadsstat för anstalten,
upptagande bland annat en post till reseersättningar, förslagsvis beräknad
till 10 000 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1946 har styrelsen för statens prov ning sanstalt
hemställt, att för budgetåret 1947/48 anstaltens avlöningsanslag måtte upptagas
till 702 600 kronor och dess omkostnadsanslag till 137 500 kronor.

Beträffande avlöningsans laget har styrelsen begärt förbättrad
lönegradsplacering av vissa ordinarie befattningar, överflyttning av en del
extra ordinarie befattningar till ordinarie stat, inrättande av ett antal nya befattningar
m. m. Flertalet önskemål i dessa hänseenden framfördes redan i
styrelsens petitaskrivelse för budgetåret 1946/47.

Vad först angår anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän har styrelsen hemställt om överföring till 7 lönegraden å
löneplan C av de fem avdelningschefsbefattningarna i lönegraden A 29 samt
om uppflyttning dels av de fyra befattningarna som förste avdelningsingenjör
från lönegraden A 24 till lönegraden A 26, dels av befattningen såsom
kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 till befattning såsom kamrerare
i lönegraden A 24, dels ock av expeditionsvaktsbefattningen i lönegraden
A 6 till befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegraden A 7. Styrelsen
har därjämte hemställt om överflyttning till ordinarie stat av följande befattningar,
nämligen i lönegraden A 26 av befattningen såsom förste avdelningsingenjör
i lönegraden Eo 24, i lönegraden A 9 såsom förste provberedare av
en provberedarbefattning i lönegraden Eo 7 samt i lönegraden A 8 av en
provberedarbefattning i lönegraden Eo 7 och en i lönegraden Eo 8. Vidare
har styrelsen hemställt om inrättande av följande nya ordinarie befattningar,
nämligen tre befattningar såsom ingenjör i lönegraden A 20, en befattning
såsom instrumentmakare i lönegraden A 12, en kontoristbefattning i lönegraden
A 9 och två kanslibiträ desbefattningar i lönegraden A 7.

Enligt styrelsens beräkningar skulle vid bifall till de gjorda framställningarna
utgifterna å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
öka med i runt tal 77 500 kronor, vartill skulle komma en ytterligare ökning
med i runt tal 1 500 kronor för löneklassuppflyttningar och för höjning av
det för vikariatsersättningar avsedda beloppet. Anslagsposten skulle följaktligen
uppräknas med 79 000 kronor till 294 500 kronor.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. M a j : t har
styrelsen upptagit till oförändrat belopp, 1 200 kronor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal har styrelsen hemställt om medel för inrättande av
dels en befattning såsom förste avdelningsingenjör i lönegraden Eo 24, dels
nio nya befattningar för ingenjörer och likställda, varav fyra i lönegraden
Eo 18 och fem i lönegraden Eo 17, samt för uppflyttning av en befattning
såsom laboratoriebiträde i lönegraden Eo 7 till befattning såsom expeditionsföreståndare
i lönegraden Eo 12. Däremot borde medel icke längre beräknas
för följande nu befintliga befattningar, nämligen fyra för personal med lägre
teknisk utbildning i lönegraden Eo 15 samt en för provberedare i lönegraden
Eo 8 och två i lönegraden Eo 7.

Anslagsposten skulle med anledning av de av styrelsen föreslagna personaländringarna
enligt dess beräkningar uppräknas med i runt tal 19 700
kronor samt på grund av löneklassuppflyttningar ökas med ytterligare i runt
tal 1 400 kronor till 152 400 kronor. Tillika har styrelsen föreslagit att anslagsposten,
som hittills varit obetecknad, skulle uppföras förslagsvis, vilket
skett med motsvarande poster i avlöningsstaterna för patent- och registreringsverket,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. fl. verk.

Styrelsen har slutligen föreslagit uppräkning av anslagsposten till avlöningar
till tillfälliga biträden med 28 000 kronor till 190 000
kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med 14 500 kronor till
64 500 kronor.

Beträffande de föreslagna ändringarna såvitt de angå den tekniska
personalens anställningsförhållanden har styrelsen bland annat anfört
följande.

Avdelningscheferna borde överflyttas från lönegraden A 29 till lönegraden
C 7, emedan den alltjämt fortgående utvecklingen av svensk industri till allt
högre kvalitet och större precision ställde ökade anspråk på provningsanstaltens
medverkan och i hög grad hade stegrat fordringarna på den ledande
personalens tekniska och vetenskapliga sakkunskap. Anstaltens intyg och ut
låtanden tjänade i avsevärd omfattning som sakkunnigutlåtanden vid rättsförhandlingar,
och de måste därför vara mycket tillförlitliga. Det under senare
år intensifierade vetenskapliga forskningsarbete, som med stöd av statsanslag
bedreves på provningsanstaltens olika avdelningar, ställde även ökade
krav på avdelningschefernas kompetens. Industrien betalade män i motsvarande
ställning vida högre löner än de, som nu tillkomme avdelningscheferna
vid provningsanstalten.

De nu befintliga befattningarna såsom förste avdelningsingenjör borde uppflyttas
från 24 till 26 lönegraden, enär innehavarna av dessa befattningar
måste äga sådana kvalifikationer, att de när som helst kunde träda i avdelningschefernas
ställe. Samma skäl som anförts för en förbättring av löne
ställningen för sistnämnda befattningshavare kunde sålunda åberopas för en
omprövning av löneställningen för förste avdelningsingenjörerna. Ökningen
av anstaltens personal ställde också allt större krav på deras förmåga som
arbetsledare. Vid andra statliga verk vore motsvarande befattningshavare
placerade i någon av lönegraderna A 26 eller A 27, och även vid de nyin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

5

rättade tekniska forskningsinstituten hade jämförliga befattningshavare en
högre löneställning än vid anstalten.

Såväl avdelningschefen som förste avdelningsingenjören å bergskemiska
avdelningen komme inom några år att uppnå pensionsåldern. Tillgången till
skickliga analytici vore för närvarande mycket knapp. Det hade emellertid
nyligen lyckats styrelsen att såsom tillfälligt biträde på avdelningen anställa
en akademiker, vilken inom kort kunde väntas avlägga filosofie licentiatexamen.
För att tillförsäkra anstalten en kvalificerad kraft för någon av förutnämnda
båda befattningar, borde för hans räkning inrättas en ny befattning
såsom förste avdelningsingenjör i lönegraden Eo 24.

De föreslagna ordinarie ingenjörsbefattningarna i 20 lönegraden, vilka erfordrades
för att bereda befordringsmöjligheter för vissa ingenjörer med
lägre teknisk utbildning, avsåges bliva förlagda till mekaniska, byggnadstek -niska och kemiskt-tekniska avdelningarna. I fråga om behovet av befattningarna
vid de båda förstnämnda avdelningarna har anstaltsstyrelsen anfört
följande.

Enligt de inom kort utkommande normerna för svetselektroder skola
elektroderna indelas i vissa klasser, och klassindelningen skall ske under
kontroll av statens provningsanstalt och Chalmers provningsanstalt. Varje
år skall därefter varje godkänd elektrodkvalitet undergå förnyad kontroll.
För detta ändamål behöver mekaniska avdelningen en svetskunnig ingenjör
med sådan anställning, att han kan väntas kvarstå i tjänsten under längre tid.
Mekaniska avdelningen har vidare att årligen utföra kontroll av ett stort
antal provningsmaskiner vid bruk och verkstäder. Härför kräves en ingenjör
med mångårig erfarenhet inom detta område. Hittills har detta senare arbete
till huvudsaklig del utförts av den på övergångsstat satte avdelningsingenjören
i 21 lönegraden. Denne uppnår emellertid om några år pensionsåldern.
Det är då av vikt att äga tillgång till den dugande ingenjör, som
ägnar sig åt svetsproven, vilken redan nu har erfarenhet av kontrollen av
provningsmaskiner och som senare bör kunna övertaga även denna kontroll.

Byggnadstekniska avdelningen, som är anstaltens största avdelning, hade
år 1943—44 en debiterad inkomst av 180 300 kronor mot 39 600 kronor för
år 1920. Personalens antal har under samma tidrymd stigit från 5 till 32;
antalet ordinarie befattningshavare var 3 år 1920. Sedan dess har endast en
ordinarie provberedarbefattning tillkommit. Ett antal exlra-ordinarie befattningar
ha emellertid under senare år inrättats, bland annat en i Eo 17
och två i Eo 15. Befattningarna i Eo 17 och Eo 15 uppbäras av ingenjörer
med lägre teknisk examen. För arbetets behöriga gång samt med hänsyn
till anstaltens ekonomi är det av vikt att kunna bjuda sådan lön och tjänsteställning,
att för provningsanstalten särskilt önskvärda ingenjörer vilja kvarstå
i anstaltens tjänst. Styrelsen ansluter sig till den av Statens provningsanstalts
tjänstemannaförening uttalade uppfattningen, att befattningar i 20
lönegraden böra inrättas på denna avdelning, men anser att för närvarande
endast en sådan befattning bör förekomma.

Efter förhandlingar med Statsverkens ingenjörsförbund hade provningsanstaltens
styrelse överenskommit med förbundet att anstalten, under förutsättning
att medel i tillräcklig omfattning anvisades, från och med den 1 juli
1947 skulle tillämpa följande befordringsgång för icke högskoleutbildad
ingenjörspersonal vid anstalten.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

Läroverks-

Instituts-

ingenjörer
och likställda

ingenjörer

Löne- Löne-

Löne-

Löne-

grad klass

grad

klass

Arvode vid anställningstidens början

____ — 11

—

8

Arvode efter ett års anställning......

— 12

—

9

Lön efter två års anställning........

.... Eo 15 14

—

10

Lön efter fyra års anställning ......

Eo 17 16

Eo 15

14

Lön efter sex års anställning ......

. . . . - -

Eo 17

16

De överenskomna normerna skulle avse minimiavlöning.

Särskilt förtjänta

ingenjörer samt ingenjörer med för

provningsanstalten

värdefull

praktik

skulle efter styrelsens beprövande kunna erhålla högre begynnelselön och
befordras hastigare.

Om den föreslagna befordringsgången genomfördes, skulle detta medföra
behov av medel till inrättande av tre av de fem i det föregående nämnda nya
extra ordinarie befattningarna i lönegraden Eo 17. I samband med att dessa
befattningar och de tre ingenjörsbefattningarna i lönegraden A 20 inrättades,
kunde fyra extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 15 indragas.

Befordringsnormerna, vilka skulle komma att medföra avsevärt förbättrad
löneställning för den yngre ingenjörspersonalen, syntes styrelsen av rättvisehänsyn
böra återverka på lönesättningen för viss annan laboratoriepersonal,
som under lång anställningstid i anstaltens tjänst utan att ha avlagt
ingenjörsexamen förvärvat mycket goda insikter i arbetet. Förste verkmästaren
i lönegraden A 15, assistenten å kemiskt-tekniska avdelningen i samma
lönegrad och två förste laboratoriebiträden i lönegraden A 11 borde, med
bibehållande av sin ordinarie anställning, förordnas att uppehålla var sin
av de fyra av styrelsen föi''eslagna nya extra ordinarie befattningarna i lönegraden
Eo 18, varjämte instrumentmakaren å elektriska avdelningen i lönegraden
A 14 och ett av de nuvarande laboratoriebiträdena i lönegraden A 7,
likaledes med bibehållande av sin ordinarie anställning, borde förordnas att
uppehålla var sin extra ordinarie befattning i lönegraden Eo 17. Vad särskilt
anginge den nuvarande innehavaren av befattningen såsom förste verkmästare,
hade denne blivit betrodd med arbetsuppgifter, som eljest skulle
ankomma på en ingenjör i vida högre löneställning. Å nyssnämnda sex befattningshavares
ordinarie tjänster borde såsom vikarier förordnas befattningshavare
i lägre lönegrader med mångårig anställning vid provningsanstalten.

I samband med den pågående moderniseringen av utrustningen vid anstaltens
mekaniska avdelning, till vilken medel beviljats av 1945 och 1946
års riksdagar, borde å avdelningen inrättas en instrumentmakarbefattning i
lönegraden A 12. Enligt erfarenheter från statens väginstitut vore det icke
möjligt att erhålla en förstklassig instrumentmakare, om befattningen placerades
i lägre lönegrad än den föreslagna.

Laboratoriebiträdet i lönegraden Eo 7 å byggnadstekniska avdelningen
borde placeras såsom expeditionsföreståndare i lönegraden Eo 12, emedan

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

av innehavaren av denna befattning, som hade att ombesörja det ständigt
ökade arbetet med avdelningens expeditionstjänst och korrespondens, krävdes
teknisk utbildning.

De av anstaltsstyrelsen föreslagna förändringarna med avseende å vissa
provberedarbefattningar borde genomföras för att förebygga, att provberedarna
vid anstalten sökte sig över till vaktmästarbefattningar vid tekniska
högskolan och tekniska läroverket i Stockholm, där ett betydande antal dylika
befattningar placerats i lönegraden A 9.

I fråga om de föreslagna ändringarna beträffande kanslipersonalen
har anstaltens styrelse bland annat anfört.

Vid ett verk av provningsanstaltens storlek och art förekomme ofta viktiga
frågor av administrativ och ekonomisk natur. Provningsanstaltens chef
hade teknisk utbildning och måste ägna huvuddelen av sitt arbete åt provningsanstaltens
ledning och utveckling i tekniskt avseende. För samråd i
administrativa och ekonomiska frågor hade han att tillgå innehavaren av
befattningen såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20. Varken
tjänstebenämning eller lönegradsplacering för denne befattningshavare gåve
ett riktigt uttryck för det arbete och det ansvar, som åvilade honom. Befattningen
borde därför erhålla tjänstebenämningen kamrerare och placeras i
lönegraden A 24.

Provningsanstalten hade under senare år i mycket hög grad haft svårigheter
att anskaffa personal till kontorsarbetet. En av anledningarna härtill
hade varit, att befordringsgång för skriv- och kontorsbiträden nästan helt
saknats. Vid provningsanstalten borde därför inrättas en kontoristbefattning
i lönegraden A 9 och två kanslibiträdesbefattningar i lönegraden A 7. Innehavaren
av kontoristbefattningen skulle föra intygsjournal samt kortregister
över uppdragsgivare och därjämte sköta anstaltens bibliotek. Dessa ansvarsfulla
arbetsuppgifter ombesörjdes nu av ett extra ordinarie kanslibiträde i
lönegraden Eo 7 efter att tidigare ha åvilat innehavaren av en numera indragen
kansliskrivarbefattning i 11 lönegraden.

I fråga om behovet av de båda nya kanslibiträdesbefattningama har provningsanstalten
i en den 18 april 1947 dagtecknad promemoria anfört.

Skrivcentralen är på grund av lokala förhållanden delad i två avdelningar.
Som ledare för skrivarbetet på vardera av dessa erfordras biträden med stor
erfarenhet om de speciella arbetsförhållandena inom provningsanstalten. Befattningarna
böra vara så lönegradsplacerade, att duktiga biträden vilja
kvarstå i tjänst. Provningsanstalten har förlorat högklassig personal under
senare tid på grund av dåliga befordringsförhållanden på kontoret. Biträden
i Eo 4 ha sökt och erhållit bättre platser.

En av de begärda befattningarna i A 7 är avsedd för kontorsbiträde i A 4,
anställd sedan 1918. Den andra befattningen i A 7 är avsedd för ett högt
kvalificerat biträde, som nu överflyttat till annan anställning mot lön, motsvarande
7 lönegraden, men som önskar återgå till provningsanstalten, om
befattning i A 7 kan erhållas. En sådan anordning vore av synnerlig betydelse
för arbetet på anstaltens kontorsavdelning.

Med provningsanstaltens tillväxt hade arbetet för anstaltens expeditionsvakl
ökat avsevärt. Förutom vanliga vaktmästargöromål hade han numera

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

bland annat till uppgift att ansvara för laboratoriepersonalens överdragskläder,
att utöva tillsyn över anstaltens förråd av skrivmateriel in. in. samt att
i vissa fall ombesörja inköp till förrådet. Hans befattning borde därför uppflyttas
från lönegraden A 6 till lönegraden A 7.

Med avseende på omkostnadsanslaget har provningsanstaltens styrelse
icke föreslagit annan ändring än att anslagsposten till reseersättningar
med hänsyn till belastningen å posten under det senaste budgetåret
måtte höjas med 5 000 kronor till 15 000 kronor.

Över skrivelsen den 12 oktober 1946 ha infordrade utlåtanden avgivits av
statskontoret, riksräkenskapsverket och allmäna lönenämnden.

Statskontoret har erinrat därom, att ämbetsverket i utlåtande över framställning
från styrelsen för statens provningsanstalt om medelsanvisning för
budgetåret 1946/47 redan fattat ställning till vissa av de spörsmål, som berörts
i skrivelsen den 12 oktober 1946. I de båda utlåtandena har statskontoret
anfört i huvudsak följande.

Frågan om ändrad löneställning för de till lönegrad A 29 hänförda befattningarna
som avdelningschefer vid anstalten upptogs av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
(SOU 1942: 30 s. 112), som ansågo, att befattningarna
voro av den karaktär, att det borde övervägas att utbyta dem mot befattningar
i löneplanen C, tillsatta medelst förordnande på viss tid. Härför talade
enligt de sakkunniga främst den konkurrens, som från enskild företagsamhet
obestridligen gjorde sig gällande beträffande kvalificerade teknici å
förevarande område. Vid sin prövning av spörsmålet om den lönegrad, befattningarna
borde tillhöra, stannade de sakkunniga för lönegrad C 5.

Det huvudsakliga skäl som sålunda anförts för eu förändring av berörda
fullmaktstjänster till befattningar med förordnande på viss tid torde mot
bakgrunden av den lönereglering, varom förslag nu föreligger, knappast kunna
tillmätas samma tyngd som tidigare. Vid ett flertal tillfällen under senare år
har statskontoret också, då förslag väckts om inrättande av nya C-tjänster,
främst med hänsyn till de särskilda förmåner i pensionshänseende, varmed
dessa tjänster äro förenade, ställt sig avvisande till förslagen. Beträffande
här ifrågavarande tjänster är statskontoret för sin del tveksamt, om fullgoda
skäl föreligga för en överflyttning till C-löneplan. Därest befattningarna bibehållas
å A-löneplanen, torde anledning icke finnas till ändring av lönegradsplaceringen.

Mot uppflyttning av de ordinarie befattningarna såsom förste avdelningsingenjör
från 24 till 26 lönegraden ville statskontoret icke framställa någon
erinran. Vad däremot anginge den ifrågasatta ändringen av löneställningen
för den extra ordinarie förste avdelningsingenjören å byggnadstekniska avdelningen
syntes icke klart framgå, att de honom åvilande göromålen i kvalitativt
hänseende helt kunde jämställas med de arbetsuppgifter, som fullgjordes
av den ordinarie förste avdelningsingenjören å samma avdelning. Befattningen
borde därför tills vidare bibehållas å extra ordinarie stat i 24 lönegraden.

Frågan om löneställningen för övrig teknisk personal vid provningsanstalten
borde närmare utredas av 1944 års personalutredning. Det syntes
sålunda statskontoret uppenbart, att förslaget om en särskild befordrings -

Knngl. Maj.ts proposition nr 254.

9

gång för ingenjörer med lägre teknisk utbildning icke borde upptagas till
övervägande, förrän resultatet av nämnda utredning förelåge. Vid sådant
förhållande kunde ämbetsverket icke för det dåvarande förorda den som en
följd av den föreslagna befordringsgången påyrkade omregleringen av löneställningen
för verkmästare och laboratoriebiträden m. fl. I och för sig
syntes emellertid goda skäl tala för en förbättring av befordringsgången för
förtjänta ingenjörer med lägre teknisk utbildning genom inrättande av befattningar
i 20 lönegraden. Vad särskilt anginge den föreslagna befattningen i
20 lönegraden å mekaniska avdelningen vore att märka, att de arbetsuppgifter,
som avsåges skola utföras av innehavaren av denna tjänst, fullgjordes
av den på övergångsstat satte avdelningsingenjören i 21 lönegraden, vilken
först efter några år komme att uppnå pensionsåldern. Med inrättandet
av den föreslagna befattningen å sistnämnda avdelning borde därför i vart
fall tills vidare anstå.

Om behovet av en ny instrumentmakarbefattning i lönegraden A 12 har
statskontoret anfört följande.

Förslaget om inrättande av eu befattning såsom instrumentmakare å mekaniska
avdelningen synes närmast ha föranletts därav, att den i tjänsten
äldste mekanikern å avdelningen, som vid förste verkmästarens frånvaro skall
leda arbetet på avdelningen samt utöva tillsyn över den maskinella utredningen,
avsetts framdeles genom den planerade moderniseringen av maskinerna
kunna utnyttjas för ökat precisionsarbete och för intern tillverkning
av instrument i större utsträckning än hittills. Allenast en del av de för
denna modernisering erforderliga medlen ha hittills anvisats. Inrättandet av
denna befattning, som till en början torde böra uppföras å extra ordinarie
stat, är sålunda väsentligen beroende av huruvida och vid vilken tidpunkt
ytterligare medel komma att ställas till förfogande för ändamålet.

Mot överförande till ordinarie stat av vissa befattningar såsom provberedare
hos anstalten ville statskontoret med hänsyn till befattningshavarnas
långa anställningstid icke framställa någon erinran. Det vore enligt ämbetsverkets
mening mindre tillfredsställande, att befattningarna hänfördes till
två intill varandra liggande lönegrader. En lämplig befordringsgång skulle
erhållas, om befattningarna placerades i 6 och 8 lönegraderna. Innan ytterligare
befattningar såsom provberedare uppfördes å ordinarie stat, borde
löneställningen för provberedare och laboratoriebiträden närmare utredas av
1944 års personalutredning.

Den nuvarande, relativt höga löneställningen för innehavaren av befattningen
såsom kassör och räkenskapsförare syntes enligt statskontorets mening
motivera, att befattningshavaren — förutom kamerala göromål — i
viss utsträckning svarade för arbetsuppgifter jämväl av administrativ art.
En jämförelse med löneställningen för motsvarande befattningshavare vid
andra statliga institutioner med likartad medelsförvaltning gåve vid handen,
att någon uppflyttning av befattningen icke kunde anses motiverad. Något
hinder mot att befattningshavaren erhölle tjänstebenämningen kamrerare syntes
icke böra möta.

10

Kungl. Mcij:ts proposition nr 254.

Med avseende på kanslipersonalen i övrigt kunde statskontoret endast tillstyrka,
att en exira ordinarie kanslibiträdes- och en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst
utbyttes mot två ordinarie kanslibiträdesbefattningar.

Statskontoret avstyrkte slutligen förslaget om uppflyttning av befattningen
såsom expeditionsvakt hos anstalten från 6 till 7 lönegraden.

Även allmänna lönenämnden har erinrat därom, att nämnden redan i utlåtande
över provningsanstaltens styrelses framställning om medelsanvisning
för budgetåret 1946/47 behandlat vissa av de frågor, som upptagits
i styrelsens skrivelse den 12 oktober 1946. I sitt tidigare utlåtande hade
nämnden bland annat förklarat sig icke finna anledning till erinran mot att
avdelningschef sbefattningarna placerades i lönegraden C 5 och icke heller
mot uppflyttning av fyra ordinarie och en extra ordinarie befattning såsom
förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden till lönegraden A 26, av befattningen
såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 till befattning
sasom kamrerare i lönegraden A 22 samt mot inrättande av en instumentmakarbefattning
i lönegraden A 10. Lönenämnden hade vidare i nyssnämnda
utlåtande avstyrkt förslaget om uppflyttning av expeditionsvaktsbefattningen
till befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegraden A 7. Mot
detta beslut hade emellertid ledamoten av nämnden herr Andersson reserverat
sig. Vad provningsanstaltens styrelse anfört i skrivelsen den 12 oktober
1946 föranledde icke lönenämnden att frångå sin uppfattning i de berörda
lönespörsmålen. Herr Andersson ansåge dock alltjämt, att nämnden bort tillstyrka
den föreslagna uppflvttningen av expeditionsvaktstjänsten.

Lönenämnden har vidare i sitt yttrande över den nu ifrågavarande framställningen
anfört följande.

I anledning av förslagen om inrättande av tre befattningar i A 20, avsedda
för förtjänta befattningshavare med lägre teknisk utbildning, samt tre
tjänster i Eo 17 för beredande av skälig befordringsgång för befattningshavare
med dylik utbildning får lönenämnden uttala, att med prövningen av
frågan om inrättande av de föreslagna tjänsterna torde anstå i avvaktan på
resultatet av den översyn av befordringsförhållandena för teknisk personal
inom statsförvaltningen, som ingår i det åt 1944 åm personalutredning lämnade
utredningsuppdraget. 1 avvaktan på resultatet av personalutredningens
arbete böra enligt lönenämndens förmenande ej heller förslagen om uppflyttning
av ett laboratoriebiträde i Eo 7 till expeditionsföreståndare i Eo 12
samt av två provberedare i Eo 7, den ena till A 8 och den andra till A 9,
för närvarande föranleda någon åtgärd. Däremot anser sig lönenämnden
kunna tillstyrka förslaget om överförande å ordinarie stat av en provberedarbefattning
i Eo 8.

Lönenämnden finner tveksamt om den innevarande år å bergskemiska avdelningen
såsom aspirant för högre ordinarie befattning anställde, vetenskaphgt
utbildade tjästemannen redan från och med nästkommande budgetår
bör erhålla inplacering i Eo 24.

Förslagen om uppflyttning av två förste laboratoriebiträden i A 11 till
ingenjöi er i Eo 18 samt av en instrumentmakare i A 14 och ett laboratoriebiträde
i A 7 till ingenjörer i Eo 17 finner sig lönenämnden — under hänvisning
till det 1944 års personalutredning lämnade uppdraget — böra avstyrka.
Däremot får lönenämnden förorda förslaget, att förste verkmästaren i A 15,

Kungl. Mai.ts proposition nr 254.

11

vilken på grund av sina särskilda kvalifikationer synes ha tagits i anspråk
för ingenjörsmässiga arbetsuppgifter, uppflyttas i Eo 18. Härvid bör vikarie
icke få förordnas å förste verkmästarbefaltningen. Jämväl assistenten i A 15 å
kemiskt-tekniska avdelningen synes ha tagits i anspråk för arbetsuppgifter
av så kvalificerad natur, att en uppflyttning till Eo 18 får anses motiverad.
Ej heller i detta fall torde vikarie böra få förordnas å den ordinarie befattningen.

Förslaget om inrättande av en kontoristtjänst i A 9 samt två kanslibiträdesbefattningar
i A 7 föranleder ej annan erinran från lönenämndens sida än att
allenast en av de avsedda kanslibiträdesbefattningama torde böra ifrågakomma
till inrättande. Vid bifall till förslaget, i vad detsamma avser kontoristtjänsten,
synes en kanslibiträdesbefattning i Eo 7 böra indragas.

I övrigt har den remitterade framställningen icke givit lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att en uppflyttning av befattningen såsom
kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 till högre lönegrad vore
motiverad, men att ämbetsverket för det dåvarande icke kunde tillstyrka, att
befattningen placerades i högre lönegrad än 22. Med en sådan lönegradsplacering
borde befattningen i anstaltens personalförteckning uppföras med
tjänstebenämningen kamrer are. Byråchefen Murray har reservationsvis uttalat,
att ämbetsverket bort tillstyrka, att vid anstalten inrättades en kamrerarbefattning
i 24 lönegraden.

I särskild skrivelse den 12 oktober 1948 har styrelsen för statens provning
sanstalt vidare hemställt, att ett reservationsanslag å 40 000 kronor måtte
ställas till provningsanstaltens förfogande till förbättring av belysningen i
anstaltens lokaler. Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört följande.

Den nuvarande belysningen i huvudbyggnaden och maskinflygeln fyller
icke ens mycket lågt ställda anspråk vare sig beträffande belysningsstyrka
eller jämnhet i ljusfördelningen. Provningsarbetet försvåras härigenom och
blir onödigt ansträngande och tidsödande, varför en förbättring av belysningen
nu synes vara nödvändig. Att med nuvarande belysningsanläggning åstadkomma
en tillfredsställande belysning på alla arbetsplatser är icke möjligt.
Någon förbättring skulle kunna åstadkommas genom uppsättning av större
armatur med kraftigare lampor, om ledningsnätet varit kraftigare dimensionerat.
Ledningsnätet, som är för likström 2 X 220 volt, är emellertid redan
nu fullbelastat, och Stockholms elverk tillåter icke någon ytterligare utökning.
Om anslutningseffekten för belysningen skall ökas, måste åtminstone
det nytillkommande effektbehovet levereras i form av växelström. Det befintliga
likströmsnätet är emellertid icke användbart för växelström. Härför
skulle erfordras en relativt dyrbar omläggning av huvudledningar och centraler,
omdragning av i dåligt skick befintliga gruppledningar och ett utbyte av
vägguttag mot sådana av den särskilda typ, som ur säkerhetssynpunkt fordras
vid växelström. Härtill kommer att de nuvarande vägguttagen för likström
behövas för vissa laboratorieändamål. Det synes därför vara mest
ändamålsenligt att bibehålla det befintliga likströmsnätet och i laboratorielokalerna
använda detta för vägguttag, platsbelysningar och belysning i dragskåp
samt att för allmänbelysningen upplägga ett nytt ledningsnät för växelström.
Härigenom vinnes även fördelen, att allmänbelysningen kan anordnas
med lysämneslampor och väsentligen förstärkas utan ökning av energiålgången.
Vid uppläggning av ett nytt ledningsnät kan man även tillgodose eu

12

Kungl. Maj:ts proposition m 254.

lämpligare placering av ljuspunkterna, anpassad efter den fördelning arbetsplatserna
nu erhållit inom lokalerna. Belysningen skulle sålunda lämpligen
ordnas så, att den befintliga belysningsanläggningen för likström bibehålies i
korridorer, trapphus, förrådsrum och toaletter samt för vägguttag och en
del platsbelysning i laboratorielokalema samt att allmänbelysningen i laboratorielokaler
och expeditionsrum nyinstalleras i huvudsak med användning
av lysämnesrör.

Inom laboratorielokalema föreligger därjämte ett trängande behov av
kraftuttag för växelström. Detta behov bör tillgodoses i samband med installationen
av växelström för belysning. För kraftuttagen erfordras särskilda
gruppledningar, anslutna till gruppcentraler för kraft.

Kostnaderna för ovan angivna arbeten ha beräknats bliva

för belysningsinstallation för växelström inklusive belysningsarmatur
och lysämnesrör.................... kronor 30 000

för reparation och iordningställande av befintliga belysningsanläggningen
för likström .................. » 5 000

för installation av kraftuttag för växelström........ » 5 000

Summa kronor 40 000.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande över framställningen anfört,
att styrelsen funne det för reparation och iordningställande av befintlig belysningsanläggning
för likström begärda beloppet, 5 000 kronor, något högt.
Däremot syntes den beräknade kostnaden å 5 000 kronor för installation av
kraftuttag för växelström skälig med hänsyn till anstaltens ökade verksamhet.
Styrelsen kunde icke tillstyrka bifall till anstaltsstyrelsens framställning
om anvisande av 30 000 kronor för installation för växelström med lysämnesrör,
då en tillfredsställande lösning av belysningsfrågan kunde erhållas
genom installation av växelström med glödlampor för en kostnad, som icke
behövde överstiga 10 000 kronor.

Styrelsen för statens provning sanstalt har i infordrat yttrande över byggnadsstyrelsens
utlåtande anfört följande.

Som byggnadsstyrelsen framhåller är kostnaden för armaturer för lysämnesrör
många gånger större än för glödlampsarmaturer. Detta medför, att
anläggningskostnaden blir avsevärt högre för anläggning med lysämnesrör.
Provningsanstalten har icke förbisett detta förhållande. Vid den föreslagna
anläggningen utgör armaturkostnaden enligt ett då föreliggande kostnadsförslag
omkring 20 000 kronor. Den beräknade kostnaden för ledningsinstallationen
är omkring 10 000 kronor. Armaturkostnaden för en motsvarande
anläggning med glödlampor kan uppskattas till 3 å 4 000 kronor. Provningsanstalten
ansåg emellertid, att användningen av lysämnesrör skulle medföra
fördelar i flera hänseenden, vilka väl skulle motivera användningen, trots
den högre anläggningskostnaden. Fördelarna med lysämnesrör bestå i föreliggande
fall däri att den nödvändiga förbättringen av belysningen ernås
utan ökning av den nuvarande energiåtgången, att lysämnesrören lämpa sig
bättre än glödlampor för att åstadkomma en för de vid provningsanstalten
bedrivna arbetena behövlig mera likformig och skuggfri belysning utefter
de i regel långsträckta arbetsborden samt att lysämnesrör finnas med olika
färg, vilket ger möjlighet till en viss anpassning efter de krav, som ställas
av olikartade arbetsuppgifter.

Om förbättringen av belysningen i stället utföres med användning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

13

glödlampor, som byggnadsstyrelsen förordar, kommer det att medföra en
ökning av energiåtgången. Den årliga merkostnaden kan beräknas till omkring
4 000 kronor vid nuvarande utnyttjande av lokalerna och nuvarande
energipris. Den angivna summan inkluderar även kostnaden för ersättning
av utbrända lampor. Den föreslagna lysämnesrörbelysningen är således trots
den högre anläggningskostnaden fördelaktigare än glödlampsbelysningen även
ur ekonomisk synpunkt.

Med stöd av det anförda har styrelsen vidhållit sin framställning.

Slutligen har styrelsen för statens provningsanstalt i skrivelse den 24 januari
hemställt, att ett anslag av 3 000 kronor måtte ställas till byggnadsstyrelsens
förfogande för installerande i anstaltens snickarverkstad av aggregat
för tillförsel av förvärmd friskluft.

Av skrivelsen framgår, att yrkesinspektionen i första distriktet i skrivelse
till provningsanstalten framhållit, att utsugningsanordningarna vid maskinerna
i anstaltens snickarverkstad förorsakade ett undertryck av omkring 25
mm vattenpelare, vilket momentant upphävdes så snart en dörr till verkstaden
öppnades. Dessa variationer i lufttrycket syntes ha förorsakat vissa sjukdomssymptom
hos den i verkstaden sysselsatte snickaren. Härtill komme
att bullret från maskinerna förefölle att vara betydligt starkare än vad som
vore vanligt i dylika verkstäder. För avhjälpande av dessa brister borde tillförsel
av vid behov förvärmd friskluft anordnas. Dessutom borde möjligheterna
att anordna ljudisolering eller ljudabsorbering undersökas.

Med anledning av yrkesinspektionens begäran hade provningsanstalten
tillskrivit byggnadsstyrelsen med anhållan, att de begärda åtgärderna skulle
vidtagas genom byggnadsstyrelsens försorg.

I svarsskrivelse till provningsanstalten hade byggnadsstyrelsen uttalat, att
styrelsens värmetekniska avdelning föreslagit, alt snickarverkstaden skulle
förses med aggregat för tillförsel av förvärmd friskluft, och att taket i anslutning
härtill borde ljudisoleras för att dämpa bullret i lokalen, allt för en
sammanlagd kostnad av 4 000 kronor. Byggnadsstyrelsen hade vidare förklarat,
att de föreslagna åtgärderna, därest de komme till utförande, borde
bekostas av medel, som stode till provningsanstaltens förfogande. Ämbetsverket
hade emellertid funnit, att det kunde ifrågasättas, huruvida lokalen med
hänsyn till den låga takhöjden överhuvud kunde anses lämplig till snickarverkstad,
och hade föreslagit, att provningsanstalten i första hand borde låta
undersöka möjligheten att förlägga snickarverkstaden till lämpligare lokal,
innan aggregatinstallationen verkställdes.

Provningsanstaltens styrelse har vidare anfört följande.

Provningsanstalten disponerar icke någon annan lämpligare lokal och även
om så vore fallet skulle de ifrågasatta åtgärderna vara lika behövliga även
i den nya lokalen. Flyttningen av maskinutrustningen skulle även draga avsevärda
kostnader. Avsikten är att snickarverkstaden framdeles skall flyttas
till den nybyggnad för byggnadstekniska avdelningen, som upptagits som
investeringsreserv och för vilken planläggning nu pågår. Tidpunkten när
en sådan överflyttning kan ske är det icke möjligt att nu bedöma med någon
säkerhet, men det torde i varje fall dröja några år.

Enligt en av provningsanstalten utförd ljudmätning och beräkning skulle

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

De partementschefen.

beklädnad av taket med ljuddämpande material endast i mycket obetydlig
grad minska bullret från maskinerna, som för övrigt icke torde skilja sig
från vad som förekommer i många snickarverkstäder med liknande maskinutrustning.
Ifrågasatt beklädnad av taket torde därför icke böra ifrågakomma.
Kostnaden för enbart installerande av aggregat för tillförsel av förvärmd
friskluft har av byggnadsstyrelsen beräknats till 3 000 kronor. Styrelsen
anser, att man med hänsyn till yrkesinspektionens yrkande icke kan låta
bero med vidtagande av åtgärder för att installera sådant aggregat tills snickarverkstaden
kan överflyttas till planerad nybyggnad.

Vid anmälan av statens provningsanstalts avlöningsanslag i 1946 års slatsverksproposition,
tionde huvudtiteln, förklarade sig min företrädare i ämbetet
förhindrad att till närmare prövning upptaga de förslag till personaländringar
vid anstalten, som dess styrelse framlagt i sin petitaskrivelse för budgetåret
1946/47. Han hänvisade därvid till pågående utredningar, dels rörande
den statliga provningsverksamhetens organisation, dels beträffande statliga
befattningshavares anställnings- och avlöningsförmåner.

Frågan om den statliga provningsverksamhetens organisation är, såsom
jag inledningsvis anfört, fortfarande under utredning. Emellertid anser jag
mig redan nu kunna konstatera, att de förslag, vartill utredningen kan föranleda,
icke komma att medföra någon minskning av statens provningsanstalts
arbetsvolym, men sannolikt icke heller någon mera betydande ökning
därav. Även om en sådan ökning på lång sikt kan väntas av andra anledningar,
anser jag mig kunna räkna med att verksamheten vid anstalten under
det kommande budgetåret i stort sett kommer att fortgå i oförändrad omfattning.
Den omständigheten att frågan om den statliga provningsverksamhetens
framtida organisation ännu är olöst synes mig icke längre kunna åberopas
som skäl för att ånyo uppskjuta ett ställningstagande till de nu aktuella
personalfrågorna vid statens provningsanstalt.

Alltjämt pågå emellertid utredningar, bland annat av 1944 års personalutredning,
vilka beröra anställnings- och avlöningsförhållandena för viss del av
anstaltens personal. Av denna anledning ser jag mig nödsakad att föreslå, att
prövningen av frågorna om en ordnad befordringsgång för anstaltens lägre
ingenjörspersonal samt för dess laboratoriebiträden och provberedare ävensom
vissa med den lägre ingenjörspersonalens anställningsförhållanden sammanhängande
befordringsfrågor ställas på framtiden liksom även frågan om
inrättandet av en ny kontoristbefattning i lönegraden A 9.

Vad angår avdelningschefsbefattningarna kan jag icke finna, att de äro av
sådan natur, att det kan vara motiverat att överföra dem från A- till C-plan.
Ej heller är jag för närvarande beredd att förorda uppflyttning av dessa befattningar
i högre lönegrad.

Av skäl som anförts av provningsanstaltens styrelse tillstyrker jag, att fyra
ordinarie befattningar såsom förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden med
bibehållen tjänstebenämning uppflyttas till lönegraden A 26 samt att en
extra ordinarie förste avdelningsingenjörsbefattning i lönegraden Eo 24 överflyttas
till ordinarie stat i 26 lönegraden av löneplan A. Däremot kan jag

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

13

icke finna, att styrelsen framlagt tillräckliga skäl för förslaget om inrättande
av en ny befattning såsom förste avdelningsingenjör i lönegraden Eo 24.

Ehuru jag icke nu är beredd att närmare pröva anstaltsstyrelsens förslag
om en ordnad befordringsgång för den lägre ingenjörspersonalen, synes mig
den pågående utredningen icke böra lägga hinder i vägen för inrättande av
de tre föreslagna ingenjörsbefattningarna i 20 lönegraden. Dessa befattningar
torde dock tills vidare böra inrättas såsom extra ordinarie. I samband härmed
torde en befattning i lönegraden Eo 17 och två i lönegraden Eo 15 böra
indragas.

I likhet med allmänna lönenämnden finner jag vidare anledning föreligga
att inrätta två extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 18 för att
bereda skälig avlöningsförstärkning åt innehavarna av befattningarna såsom
assistent och förste verkmästare i lönegraden A 15. Jag förutsätter därvid,
att vikarier icke komma att förordnas å sistnämnda båda befattningar.

Moderniseringen av utrustningen vid anstaltens mekaniska avdelning har
nu fortskridit så långt, att en för avdelningen avsedd instrumentmakarbefattning
bör inrättas. Befattningen torde böra placeras i 10 lönegraden och tills
vidare erhålla extra ordinarie karaktär.

Styrelsens begäran om uppflyttning i lönegraden Eo 12 såsom expeditionsföreståndare
av en befattning såsom laboratoriebiträde i lönegraden Eo 7
anser jag mig så till vida böra tillstyrka, som jag förordar, att sistnämnda
befattning utbytes mot en extra ordinarie kansliskrivarbefattning i lönegraden
Eo 11.

I fråga om provberedarbefattningarna synes nu ingen annan ändring böra
vidtagas, än att två dylika befattningar uppflyttas från lönegraden Eo 7
till lönegraden Eo 8.

Jag delar allmänna lönenämndens och riksräkenskapsverkets åsikt att befattningen
såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 bör omändras
till en kamrerarbefattning i lönegraden A 22.

Beträffande övrig personal vid kansliavdelningen kan jag endast så till vida
tillmötesgå anstaltsstyrelsens önskemål, att jag förordar att en ny kanslibiträdesbefattning
i lönegraden A 7 inrättas och en kontorsbiträdesbefattning i
lönegraden A 4 uppflyttas till kanslibiträdesbefattning i lönegraden A 7.

I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden kan jag icke finna,
att tillräckliga skäl blivit anförda för en uppflytlning av expeditionsvaktsbefattningen
i lönegraden A 6 till befattning såsom förste expeditionsvakt i
lönegraden A 7.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat, skulle posten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän undergå följande ändringar.
Uppflyttningen av fyra ordinarie förste avdelningsingenjörsbefattningar i
lönegraden A 24 till lönegraden A 26, överförandet till ordinarie stat i sistnämnda
lönegrad av en extra ordinarie dylik befattning i lönegraden Eo 24,
uppflyttningen av befattningen såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden
A 20 till befattning såsom kamrerare i lönegraden A 22, inråttan -

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

det av eu ny kanslibiträdesbefattning i lönegraden A 7 och uppflyttningen av
en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden A 4 till kanslibiträdesbefattning i
lönegraden A 7 medföra en ökning av posten med (4 X 897 + 9 327 +
783 + 3 474 + 519=) 17 691 kronor. Vakanssättningen av två befattningar
i lönegraden A 15 föranleder å andra sidan en minskning av posten
med (2 X 5 019 =) 10 038 kronor. I enlighet med styrelsens förslag torde
posten vidare böra uppräknas med i runt tal 1 500 kronor för löneklassuppflyttningar
samt för höjning av det belopp, som avsetts för vikariatsersättningar,
och sålunda enligt hittillsvarande beräkningsgrunder upptagas
till (215 500 + 17 691 — 10 038 + 1 500=) i runt tal 224 700 kronor.
Regleringen av befordringsgången för biträdespersonal — vilken föranleder
överförande till ordinarie stat såsom kontorsbiträde i lönegraden A 4 av ett
skrivbiträde i lönegraden Eo 2 — medför en ytterligare uppräkning av posten
med i runt tal 3 100 kronor till 227 800 kronor och den allmänna löneregleringen
en ökning med 100 200 kronor till 328 000 kronor.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Maj: t, torde böra
upptagas med oförändrat belopp, 1 200 kronor.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal skulle av mig föreslagna åtgärder medföra följande
förändringar. Överflyttningen av en förste avdelningsingenjörsbefattning till
ordinarie stat skulle minska posten med 7 992 kronor. Uppflyttningen av en
ingenjörsbefattning i lönegraden Eo 17 och två i lönegraden Eo 15 till lönegraden
Eo 20 skulle föranleda en ökning därav med (1 137 + 2 X 1 642 =)

4 421 kronor, inrättandet av två nya befattningar i lönegraden Eo 18 för
assistenten och förste verkmästaren i lönegraden A 15 en ökning med (2 X

5 634=) 11 268 kronor, inrättandet av en instrumentmakarbefattning i lönegraden
Eo 10 en ökning med 3 816 kronor, omändringen av en laboratoriebiträdesbefattning
i lönegraden Eo 7 till en kansliskrivarbefattning i lönegraden
Eo 11 en ökning med 684 kronor och uppflyttningen av två provberedarbefattningar
i lönegraden Eo 7 till lönegraden Eo 8 en ökning med (2 X
174 =) 348 kronor. Härjämte torde posten med hänsyn till väntade löneklassuppflyttningar
böra uppräknas med föreslagna 1 400 kronor. Enligt
hittills tillämpade beräkningsgrunder skulle anslagsposten följaktligen upptagas
till (131 300 — 7 992 + 4 421 + 11 268 + 3 816 + 684 + 348 +
1 400=) i runt tal 145 200 kronor. Regleringen av befordringsgången för
biträdespersonal medför å ena sidan en minskning av anslagsposten med i
runt tal 3 000 kronor genom omändringen av en extra ordinarie skrivbiträdesbefattning
i lönegraden Eo 2 till en ordinarie kanslibiträdesbefattning
samt å andra sidan en ökning av posten med i runt tal 4 800 kronor genom
inplacering i lönegraden Ex 2 av två skrivbiträden, vilka nu avlönas från
anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal skulle med hänsyn härtill uppräknas
med 1 800 kronor till 147 000 kronor. Då den allmänna löneregleringen
föranleder en ytterligare ökning av anslagsposten med 81 000 kronor, skulle

Kungi. Maj:ts proposition nr 254.

17

posten upptagas med (147 000 + 81 000=) 228 000 kronor. Anslagsposten
torde liksom hittills böra upptagas såsom obetecknad.

Två skrivbiträden, vilka nu uppbära avlöning från anslagsposten till a vlöningar
till tillfälliga biträden med tillhopa omkring 6 600
kronor för år, komma, såsom nyss anmärkts, på grund av regleringen av befordringsgången
för biträdespersonal under nästa budgetår att uppbära lön
från annan anslagspost. Bland annat med hänsyn härtill föreslår jag, att den
av anstaltsstyrelsen föreslagna uppräkningen av förstnämnda anslagspost begränsas
till 20 000 kronor samt att posten således upptages till 182 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde upptagas med 33 300 kronor.

Jag biträder anstaltsstyrelsens förslag om höjning med 5 000 kronor av
den under omkostnadsanslaget upptagna anslagsposten till reseersättningar.
Anslaget bör följaktligen beräknas till 137 500 kronor.

En förbättring av belysningen i provningsanstaltens lokaler synes erforderlig.
På grund av de särskilda skäl, som anstaltens styrelse anfört, torde
därvid lysämnesrör böra komma till användning. För ändamålet torde i enlighet
med styrelsens beräkningar ett belopp av 40 000 kronor bliva erforderligt.
Även den begärda installationen av ett aggregat för tillförsel av förvärmd
friskluft till anstaltens snickarverkstad synes böra komma till utförande.
Enligt den verkställda kostnadsberäkningen, mot vilken jag icke har
något att erinra, bör för ändamålet avses ett belopp av 3 000 kronor. För tillgodoseende
av dessa båda anslagsbehov torde å riksstaten för budgetåret
1947/48 under tionde huvudtiteln böra upptagas ett reservationsanslag av
43 000 kronor, betecknat Statens provningsanstalt: Viss utrustning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens provningsanstalt, som betingas
av vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens provnings -

anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

........................... kronor 328 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

........................... » 228 000

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för slagsvis

.......................... » 182 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 33 300

Summa kronor 772 500;

tf

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 254.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

dels till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 772 500;

dels till Statens provningsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 137 500;

dels ock till Statens provningsanstalt: Viss utrustning för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 43 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siegmund Vogel.

477683. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.