Kimgl. Maj ds proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statliga åtgärder
för tryggande av vedförsörjningen m. m.; given
Stockholms slott den 25 april 19 77.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
åt Stockholms slott den 25 april 1917.

Närvarande:

Statsministern Eklander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför föredraganden,
statsrådet Ericsson:

I årets statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkten 25) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor. Jag torde nu
Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 251. 1

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

få på nytt anmäla denna fråga och i samband därmed eu del andra frågor
rörande bränsleförsörjningen.

Till bestridande av kostnader för tryggande av vedförsörjningen har riksdagen
för budgetåren 1939/40—1942/43 å kapitalbudgeten beviljat särskilda
anslag å tillhopa 145 000 000 kronor, vilka sammanförts till ett investeringsanslag
under fonden för förlag till statsverket med titeln Reglering av vedproduktionen
(närmare redogörelse finnes intagen i propositionen nr 192
till 1943 års riksdag s. 13). Under samma anslagstitel anvisade 1945 års riksdag
ett investeringsanslag å 70 000 000 kronor. Totalt har sålunda
215 000 000 kronor ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för reglering av vedproduktionen.
Anslagsmedlen äro avsedda att användas för att bestrida kostnaderna
för bränslekommissionens vedinköp, för inlösen av tvångsavverkad
ved samt för utlämnande av förlagskapital till auktoriserade veduppköpare.

För budgetåret 1946/47 har till Omkostnader i samband med inköp och
inlösen av ved, in. m. anvisats ett förslagsanslag å 4 000 000 kronor, varav
1 250 000 kronor beräknats för bränslekommissionens direkta omkostnader

1 samband med vedinköp m. in., huvudsakligen kostnader för auktoriserad
mätning av ved, 250 000 kronor för kommissionens kostnader för utkörning
av ved från av kristidsnämnd upplagt centrallager i tätorter i zon 3,

2 000 000 kronor för täckande av prisförluster i de fall, då massaved tages i
anspråk för bränsleändamål och då långved tillhandahålles hushållsförbrukare
till priser, som icke täcka kommissionens självkostnader, ävensom
500 000 kronor för bidrag till skogsodling efter kalavverkning i skogsbestånd
av otillfredsställande typ inom de 17 södra länen och Gästrikland.

De åtgärder som vidtagits för att tillgodose vedbehovet
under bränsleåret 1947/4 8 äro i huvifdsak följande.

Genom beslut den 14 juni 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t bränslekommissionen
att, i syfte att stimulera intresset för ökade vedavverkningar och
för att påskynda framkörningen av veden, till vissa skogsägare och innehavare
av avverkningsrätter utbetala s. k. framkörningspremier för kastved
och långved — med undantag av långved avsedd för framställning av träkol
för industriens behov —- som avverkats för avsalu och som efter den 30
april 1946 men senast den 31 mars 1947 antingen levererats till förbrukare
eller ock framkörts till normal leveransplats och inmätts eller anmälts för
inmätning. Premien utgick med en krona för kubikmeter1 kastved och 75
öre för kubikmeter långved.

Sedan bränslekommissionen förelagt Kungl. Maj:t ett förslag till avverkningsprogram
för innevarande avverkningsår, avseende tillhopa 15 miljoner
kubikmeter ved för bränsleändamål och kolning, godkände Kungl. Maj:t genom
beslut den 28 juni 1946 av kommissionen angivna närmare riktlinjer

1 Med kubikmeter avses här och i det följande kubikmeter travat mått (m3 t.).

Kungi. Maj:ts proposition nr 251.

3

för vedanskaffningen under en första etapp av avverkningsåret, varjämte
Kungl. Maj:t bemyndigade kommissionen att föranstalta om utfärdande av
avverkningsålägganden inom de 18 södra länen. I enlighet härmed ålades
skogsägarna inom nämnda län att under tiden 1 juli—31 december 1946 avverka
i genomsnitt omkring 60 % av den kastved som beräknats möjlig att
avverka under avverkningsåret. För skogsägare med en beräknad möjlig
avverkning av kastved under hela avverkningsåret understigande 100 kubikmeter
skulle hela den för avverkningsåret beräknade kvantiteten avverkas
under tiden 1 juli 1946—28 februari 1947. Inom övriga delar av landet utfärdades
inga avverkningsålägganden, utan vedanskaffningen skulle där
främjas genom att de auktoriserade brännvedsuppköparna skulle köpa vissa
kvantiteter kastved. Genom dessa åtgärder och genom den avverkning som
i övrigt kunde väntas komma att ske beräknades att en sammanlagd avverkning
under tiden 1 juli—31 december 1946, respektive 28 februari 1947
av i runt tal 10 miljoner kubikmeter brännved skulle kunna ernås.

I november 1946 inkom bränslekommissionen med förslag till ytterligare
åtgärder för främjande av vedavverkningen under innevarande avverkningsår.
I sin skrivelse anförde kommissionen bland annat, att den uppskattade
behovet av kastved och långved för bränsleändamål under bränsleåret
1947/48 till omkring 13 miljoner kubikmeter. Det oaktat ansåge emellertid
kommissionen, med hänsyn till ovissheten rörande den kommande utvecklingen
i fråga om importen av framför allt koks, att det förut anmälda avverkningsprogrammet
på 15 miljoner kubikmeter borde fullföljas. I sådant
syfte föreslog kommissionen, att de skogsägare inom de 18 södra länen, som
tidigare erhållit avverkningsåläggande allenast beträffande viss del av den
kvantitet kastved som i upprättade avverkningslängder beräknats möjlig att
avverka under avverkningsåret, skulle erhålla åläggande att under tiden 1
januari—30 april 1947 avverka återstoden av sagda kvantitet. De totala avverkningsåläggandena
inom de 18 södra länen beräknades härigenom
komma att omfatta i det närmaste 10 miljoner kubikmeter. Inom övriga de-,
lar av landet skulle den önskvärda vedanskaffningen, omkring 5 miljoner
kubikmeter, även i fortsättningen främjas genom uppköp av kastved. Genom
beslut den 13 december 1946 medgav Kungl. Mai:!, att avverkningsålägganden
finge meddelas i huvudsaklig överensstämmelse med bränslekommissionens
förslag. I anslutning härtill medgav Kungl. Maj:t tillika, att den tid,
inom vilken ved för att berättiga till erhållande av s. k. framkörningspremie
skulle vara levererad eller framkörd, finge utsträckas till och med den
30 april 1947.

På grund av de alltjämt ovissa utsikterna i fråga om importen av fossila
bränslen förklarade Kungl. Maj:l den 21 februari 1947, ef ler förslag av
bränslekommissionen, att vedavverkningarna under innevarande bränsleår
skulle avse eu till 16 miljoner kubikmeter förhöjd kvantitet, varav 6 miljoner
kubikmeter skulle uttagas på frivillighetens väg i de sex norra länen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

I syfte att stimulera avverkningarna beslöt Kungl. Maj:t samtidigt, att till
vedproducenterna skulle utbetalas särskilda produktionspremier, vilka skulle
ersätta de dittills utgående framkörningspremierna. Produktionspremie skall
enligt beslutet utgå för ved, som avverkats för avsalu från och med den 1
juli 1946 till och med den 30 september 1947 samt antingen levererats till
förbrukare eller framkörts till normal leveransplats och inmätts eller anmälts
till inmätning före den 1 mars 1948. Premiens storlek är för kastved
två kronor 50 öre för kubikmeter och för långved, avsedd för bränsleändamål,
eu krona 75 öre för kubikmeter. I fråga om ved avverkad före den 1
juli 1946 äger bestämmelserna om framkörningspremier dock alltjämt tilllämpning.
Produktionspremierna skola liksom framkörningspremierna utgå
från bränslekommissionens vedclearingkassa men avses att täckas från kolclearingkassan.

För att underlätta erhållandet av arbetskraft till brännvedsavverkningarna
infördes vidare genom beslut av Kungl. Maj:t den 21 februari 1947 ånyo
systemet med arbetspremier m. m. till i vedavverkning sysselsatt arbetskraft.
Arbetspremie utgår endast för huggningsarbete och beräknas i förhållande
till den arbetsinkomst som uppnåtts vid huggning av kastved och långved,
avsedd för bränsleändamål eller kolning, dock icke husbehovsved. Premien,
som utgår under förutsättning att vederbörande under premieringsperioden
uppnått en sammanlagd inkomst om 100 kronor av premieberättigat arbete,
utgår med 35 procent å hela arbetsinkomsten. Premieringsperioden började
den 1 mars i södra och den 1 april i norra Sverige och varar till och med
den 30 juni 1947. Arbetstagare från annat yrkesområde än skogs- och jordbruket,
vilka ha viss försörjningsplikt, erhålla därjämte för premieberättigat
arbete som utförts på annan ort än bostadsorten ett ortstillägg med 3
kronor för arbetsdag, dock högst 75 kronor för månad. Kostnaderna för
arbetspremier och ortstillägg skola bestridas från det under femte huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Den stränga kylan i februari och mars 1947 medförde en väsentligt ökad
bränsleförbrukning samtidigt som isspärren vållade betydande avbräck i vår
import av fossila bränslen. Till följd härav befanns det ofrånkomligt att
söka ytterligare öka vedavverkningarna. Efter förslag av bränslekommissionen
fastställde Kungl. Maj:t därför den 21 mars 1947 ett avverkningsprogram
på omkring 20 miljoner kubikmeter, varjämte produktionsplikten utsträcktes
att avse hela landet. Avverkningen skulle fördelas med 12 miljoner
kubikmeter på de 18 södra länen enligt nya avverkningsålägganden, avseende
tiden fram till den 30 september 1947, samt 8 miljoner kubikmeter
på de 6 norra länen, avseende avverkning av ved under tiden 1 juli 1946—
30 september 1947. Samtidigt härmed bemyndigade Kungl. Maj:t bränslekommissionen
att till skogsägare inom de 17 södra länen utbetala bidrag
till skogsodling efter kalavverkning i virkesrika bestånd av otillfredsstäl -

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

o

lande typ. För ändamålet ställdes ett belopp av högst 400 000 kronor till
kommissionens förfogande.

Kungl. Maj:t har i samband med de i det föregående nämnda besluten
om åläggande av avverkningsskyldighet meddelat bestämmelser om i vilken
utsträckning sålunda avverkad ved skall omfattas av statsgaranti på sätt i
kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser till främjande
av vedproduktionen omförmäles. Rörande innebörden av sådan statsgaranti
torde få hänvisas till en redogörelse i propositionen nr 256 till 1946
års riksdag (sid. 3). Beträffande de genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut
meddelade närmare föreskrifterna må vidare hänvisas till Kungl. Maj:ts brev
till bränslekommissionen den 28 juni och den 13 december 1946 samt den
21 mars 1947, vilka brev i transumerade delar intagits i svensk författningssamling,
nr 434/1946, 754/1946 och 118/1947.

Vad bränntorven beträffar räknar man med att under den kommande
sommaren framvinna omkring 50 000 ton på de statliga mossarna. I syfte
att stimulera torvtillverkningen på enskilda mossar har Kungl. Maj:t den
13 december 1946 beslutat, att statsgaranti för bränntorv må meddelas även
för tillverkningssäsongen 1947. Garanti må meddelas å en sammanlagd myckenhet
om 350 000 ton maskin torv. För innebörden av statsgarantin har en
redogörelse lämnats i den förut nämnda propositionen nr 256 till 1946 års
riksdag (sid. 4 och 5). Beträffande de närmare bestämmelser som av Kungl.
Maj:t meddelats för tillverkningssäsongen 1947 må hänvisas till Kungl.
Maj:ts brev till bränslekommissionen den 13 december 1946, vilket brev i
transumerade delar intagits i svensk författningssamling nr 753/1946.

I fråga om regleringen av vedförbrukningen tillämpas i
huvudsak samma regleringssystem som tidigare. Beträffande innebörden av
detta torde få hänvisas till de redogörelser härför som finnas intagna i propositionerna
nr 192 till 1943 års riksdag (sid. 8 tf.) och 294 till 1945 års riksdag
(sid. 7). Jämväl i fråga om de clea ringförfar anden som tillämpas
för ved och torv samt kol och koks torde få hänvisas till sistnämnda
proposition nr 294 (sid. 8 ff.).

Beträffande behovet av ved för bränsleåret 1948/49 har
bränslekommissionen i en den 17 april 1947 dagtecknad promemoria till en
början påpekat, att de senast meddelade avverkningsåläggandena avse tiden
fram till den 30 september, varför nästa avverkningssäsong får beräknas
börja först den 1 oktober 1947. 1 fråga om vedavverkningarna efter denna
dag, erforderliga för tryggande av bränslebehovet under bränsleåret 1948/49,
har kommissionen anfört:

Då kommissionen i juni 1946 hade anledning att laga ställning till nu
löpande vedavverkningsprogram, avvaktade kommissionen resultatet av vedinventeringen
den 1 maj 1946, som ansågs giva viss ledning för bedömning

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 251.

av utvecklingen. I år är vedinventeringen avsedd att inläggas den 1 juli. Dess
resultat och tendensen i vedavverkningarna, sedan de nu beslutade stödåtgärderna
hunnit göra verkan, bör även denna gång tjäna till viss ledning.
Väsentligen är emellertid vedbehovet och därmed avverkningarnas omfattning
beroende på utvecklingen av importen av fossila bränslen. Kommissionen
har fortlöpande måst uppställa prognoser om denna import. Med den
osäkerhet, som av kända skäl måste vidlåda sådana prognoser, då de skola
avse förhållanden så långt fram i tiden som under bränsleåret 1948/49, anser
kommissionen den nu möjliga bedömningen av vedbehovet för sagda
bränsleår böra göras relativt schematisk med utgående från den påräknade
importen under bränsleåret 1947/48 och de tendenser i importens utveckling
i stort, som nu anses sannolika.

Vad importen av stenkol och olja beträffar, anser sig kommissionen tills
vidare böra förutsätta, att denna import under bränsleåret 1948/49 skall bli
av sådan omfattning och sammansättning, att industriernas och övriga större
förbrukares behov av dessa bränslen skall kunna i allt väsentligt tillgodoses
utan att kastved eller långved såsom ersättningsbränsle för sådana förbrukare
skall behöva komma i fråga. Beträffande koksimporten anser kommissionen
sig icke kunna räkna med en lika gynnsam utveckling. Särskilt för
bostadsuppvärmningen anser kommissionen, att stora svårigheter komma att
uppstå, då det gäller koksen. Även om man räknar med dels en vass ökad
övergång till oljeeldning, vilken omställning dock torde begränsas av den
knappa tillgången på aggregat och distributionstekniska svårigheter, dels
möjligheterna att för kokseldade pannor använda även antracit m. in., torde
en icke oväsentlig brist på koks för bostadsuppvärmning böra förutses även
under bränsleåret 1948/49. Denna brist anses nu böra uppskattas till ca 1
milj. ton.

Med dessa allmänna utgångspunkter synes vedbehovet (utom för husbehov)
för nämnda bränsleår kunna summariskt angivas sålunda:

Normalved för hushåll, statens och landstingens inrättningar
samt industrier .............................. 8,0 milj. m3t.

Ersättningsved, motsvarande en brist i koksimporten på ca

1 milj. ton, utföres med ............................ 6,0 » »

Summa 14,0 milj. m3t.

Härav kan täckas med ribbved och bakar .............. 1,5 » »

Behov av kastved och långved exkl. ved för kolningsändamål 12,5 milj. m3t.

Den sålunda gjorda bedömningen av vedavverkningarnas omfattning får
anses preliminär. Under nu föreliggande förhållanden och med den nu löpande
produktionsperioden fram till den 1 oktober 1947 torde det, enligt
kommissionens förmenande, få anses lämpligt, att vedavverkningsprogrammet
för tiden därefter närmare utformas under sensommaren, så att förslag
i ämnet kan framläggas av kommissionen före den 1 september 1947. Om de
nu beslutade stödåtgärderna skola giva sådan effekt, att vedproduktionen
kan återupptagas i nöjaktig omfattning, vilket kommissionen vill hoppas,
bör man inrikta sig på sådana åtgärder i fortsättningen, som möjliggöra
största möjliga kontinuitet i vedproduktionen. Då den nya produktionsperioden
börjar den 1 oktober 1947, är det nämligen naturligt, att vedavverkningarna
då fortsätta och icke hämmas. Erforderliga åtgärder i sådant syfte —-om vilkas art och omfattning kommissionen f. n. icke anser sig böra göra

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

7

närmare uttalanden — böra således, enligt kommissionens förmenande, sättas
in redan vid början av den nya här aktuella vedproduktionen.

En fortsatt vedproduktion efter den 1 oktober 1947 i direkt anslutning till
den nu pågående torde böra baseras, liksom nu, på ålägganden enligt lagen
om skyldighet att avverka ved till avsalu. Huruvida sådana ålägganden böra
meddelas i etapper eller för hela den nya avverkningsperioden, som synes
böra fastställas till 1 oktober 1947—30 juni 1948, anser kommissionen böra
avgöras först sedan avverkningsprogrammet omprövats före den 1 september
1947.

Kommissionen avser att nnder sommaren vidtaga vissa förberedande åtgärder
för nya avverkningsålägganden, varvid kristidsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna
på nytt komma att undersöka, vilka förutsättningar för
vedavverkningar efter den 1 oktober 1947, som föreligga med hänsyn till den
starkt minskade tillgången på vedskog, särskilt inom de mellersta och södra
delarna av landet.

Anslagsbehovet för budgetåret 1947/48 till Omkostnader
i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. har, såsom inledningsvis
påpekats, i årets statsverksproposition beräknats till 2 000 000 kronor. Därav
ha 1 250 000 kronor avsetts för bränslekommissionens direkta omkostnader
för vedinköp, 250 000 kronor för utkörning av ved från centrallager i tätorter
i zon 3 och 500 000 kronor för prisförluster på massaved och långved.
För bidrag till skogsodling efter kalavverkning ha särskilda medel icke ansetts
erforderliga för nästa budgetår.

I skrivelse den 2 april 1947 har bränslekommissionen anfört, att på grund
av de ovissa importmöjligheterna i fråga om olika slag av bränslen vedbehovet
för bränsleåret 1947/48 numera måste antagas bliva större än vad man
förut räknat med. Avverkningsprogrammet hade därför utvidgats, vilket i
sin tur medfört att de tidigare gjorda beräkningarna i fråga om medelsbehovet
måst i vissa avseenden omarbetas. Härom har kommissionen anfört:

Någon ändring i de uppskattade kostnaderna för mätning, 1 250 000 kronor,
och utkörning av ved från centrallager, 250 000 kronor, anses ej erforderlig.
Däremot måste av nyss anförda skäl beräkningarna ändras i fråga
om uppkommande prisförluster för massaved och långved. Det belopp å
500 000 kronor, som beräknats för detta ändamål under budgetåret 1947/48,
avsåg förluster på grund av dispositioner, som vidtagits så sent under innevarande
budgetår, att desamma beräknats bliva slutligen reglerade först under
nästa budgetår. De svårigheter, som föreligga att genomföra det utökade
vedavverkningsprogrammet, komma emellertid sannolikt att medföra att under
nästa budgetår även massaved tages i anspråk såsom bränsle, varjämte
långved torde komma att ingå i hushållens bränsleförsörjning i relativt stor
omfattning. Under sådana förhållanden torde prisförluster på massaved och
långved icke kunna undvikas under nästa budgetår. För massaveden torde
förlusterna komma att hålla sig omkring 1 miljon kronor, medan för långveden
förlusterna torde kunna beräknas till 2 miljoner kronor. Sammanlagt
uppgår prisförlusterna enligt denna beräkning till 3 miljoner kronor.

För att stimulera till ökade vedavverkningar har genom brev den 21
mars 1947 bland annat medgivits, alt kommissionen såsom bidrag till skogs -

8

Kungl. Maj:ls proposition nr 251.

Föredragan den.

odling vid kalavverkning av årets anslag finge använda 400 000 kronor
utöver de genom brev den 18 oktober 1946 anvisade 100 000 kronor
för skogsodlingsbidrag, som beviljats under avverkningsåret 1945/46. Då
avverkningstiden nu utsträckts till den 30 september 1947, kommer avverkningen
av sådana bestånd att kunna fortgå över budgetårsskiftet, varför under
nästa budgetår medel för sådana bidrag böra finnas tillgängliga. Dessutom
torde man numera ha anledning räkna med, att kalavverkningar
komma att bedrivas även under budgetåret 1947/48. De bidrag till skogsodling,
som sålunda torde komma att utbetalas under nästa budgetår, beräknas
uppgå till 500 000 kronor.

Anslaget till omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m.
bör sålunda enligt kommissionens beräkningar upptagas till 1 250 000 +
250 000 + 3 000 000 + 500 000 = 5 000 000 kronor.

Importen av fossila bränslen har hittills under innevarande bränsleår varit
icke obetydligt mindre än man vid årets början ansåg sig kunna räkna
med. Bland anledningarna härtill må nämnas gruvarbetare- och sjöfolksstrejker
i Förenta staterna, en stuveriarbetarestrejk i Belgien samt svårigheter
med landtransporterna i Polen. En bidragande orsak har givetvis också
varit den stränga vintern, som under lång tid förhindrade all sjöfart i
Östersjön. Den sålunda uppkomna eftersläpningen i importen tillika med
den på grund av kölden stegrade bränsleförbrukningen har lett till, att man
med all sannolikhet nödgas börja nästa bränsleår med mycket små lager av
stenkol och koks.

Hur importen kommer att gestalta sig i fortsättningen är svårt att med
någon större säkerhet bedöma. Beträffande importen från Polen, som för
närvarande är landets största kolleverantör, har dock viss klarhet nåtts genom
det nyligen ingångna handelsavtalet. Enligt detta skall det svenska
folkhushållet under ett år, räknat från den 1 april 1947, erhålla 2,75 miljoner
ton stenkol och 0,25 miljoner ton koks. Vad det övriga Europa beträffar
synes man kunna räkna med import i mindre omfattning från Holland
och Belgien samt från Ruhr. För kolimporten är vårt land i övrigt hänvisat
till Förenta staterna, varifrån såvitt nu kan bedömas en import av mellan
1,8 och 2,4 miljoner ton per år torde kunna påräknas. Importen från Ruhr
och Förenta staterna är dock beroende av den tilldelning, som Sverige kan
erhålla genom den europeiska kolorganisationen i London. Man torde emellertid
kunna hysa berättigade förhoppningar om att importen under nästkommande
bränsleår skall uppnå en totalkvantitet av omkring 5,5 miljoner
ton.

Enligt beräkningar av bränslekommissionen skulle bränslebehovet under
nästa bränsleår, utöver vad som tillgodoses med husbehovsved och avfallsbränslen,
komma att uppgå till omkring 11,5 miljoner ton, räknat i stenkol.
Om importen av eldningsolja kan fortgå utan störningar och nå ungefär
samma omfattning som under 1946, torde man kunna räkna med att er -

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

9

sätta omkring 2 miljoner ton kol med sådan olja. Tillhopa skulle sålunda
omkring 7,5 miljoner stenkolston komma att täckas genom import av kol och
olja, varefter skulle återstå i runt tal 4 miljoner ton att tillgodose med inhemska
bränslen. Antager man att produktionen av svenska kol och koks
samt torv tillsammans kan komma att motsvara 0,8 miljoner stenkolston,
blir den del som måste ersättas med ved omkring 3,2 miljoner ton, motsvarande
i runt tal 20 miljoner kubikmeter ved.

Avverkningsprogrammet för innevarande avverkningsår avsåg, såsom
framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, från början omkring
15 miljoner kubikmeter ved, men har på grund av inträdda importsvårigheter
och den ökade bränsleförbrukningen måst successivt höjas till 20 miljoner
kubikmeter. Fram till den 1 april i år hade enligt en preliminär beräkning
avverkningarna av kastved och långved för bränsleändamål nått
upp till endast omkring 7,5 miljoner kubikmeter. De olika åtgärder som vidtagits
för att stimulera vedavverkningarna — en avsevärd höjning av premierna
till skogsägare, införande av arbetspremier till huggarna samt utbetalande
av skogsodlingsbidrag efter kalavverkning av virkesrika bestånd —
ha visserligen satts in relativt sent under avverkningsåret med hänsyn till
att man icke velat försvåra avverkningen av gagnvirke men torde ändock
komma att bidraga till en ökad vedavverkning under våren och sommaren.
Man synes därför kunna hysa förhoppningar om att avverkningsprogrammet
i stort sett skall kunna genomföras.

I den prognos som bränslekommissionen uppställt rörande vedbehovet under
bränsleåret 1948/49 har kommissionen räknat med tillfredsställande import
av kol och olja men fortfarande brist i fråga om koks. Denna brist, som
uppskattas till ungefär 1 miljon ton, beräknar kommissionen skola täckas
med 6 miljoner kubikmeter ersättningsved. Med inräknande av normalveden
men med frånräknande av vad som kan täckas med ribbved och bakar har
bränslekommissionen stannat för att uppskatta vedbehovet under bränsleåret
1948/49 till 12,5 miljoner kubikmeter. Denna beräkning är visserligen
mycket preliminär, då många av de faktorer som spela in ännu äro osäkra,
men jag anser den likväl kunna godtagas som grundval för bedömandet av
vedavverkningsbehovet under nästa avverkningsår. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att fastställa avverkningsprogrammet och Kungl. Maj:t bör
då även äga att, om förhållandena ändras, vidtaga justeringar i programmet.
Det är angeläget att vedavverkningarna äga rum så tidigt som möjligt
under avverkningsåret, då det är önskvärt att ved finnes att tillgå redan
vid bränsleårets början och då vedhuggningen i möjligaste mån bör begränsas
under vintern, då gagnvirkesavverltningarna pågå.

På samma sätt som för närvarande bör det få ankomma på Kungl. Maj:t
alt meddela erforderliga administrativa bestämmelser för tillämpningen av
statsgaranti för ved.

liihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 251.

2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Det nu gällande systemet för reglering av vedhandeln och vedförbrukningen
torde böra tillämpas även under nästa bränsleår med de ändringar som
kunna be lingas av omständigheterna.

Vad bränntorv beträffar bör möjlighet finnas för Kungl. Maj:t att, om så
anses lämpligt, meddela avsättningsgaranti även för 1948 års produktion.
För den händelse uppfyllande av torvgarantin skulle påkallas under nästa
budgetår, synas de medel som ställts till bränslekommissionens förfogande
för inköp av ved böra få användas för sådant ändamål.

I sina beräkningar av anslagsbehovet för Omkostnader i samband med
inköp och inlösen av ved, m. m. för nästa budgetår har bränslekommissionen
för täckande av prisförluster på massaved upptagit ett belopp av 1
miljon kronor. Användandet av massaved som bränsle synes emellertid i
görligaste mån böra undvikas. Jag finner mig därför icke böra beräkna något
särskilt belopp för täckande av prisförluster på dylik ved. Skulle ett
dylikt medelsbehov likväl uppstå, torde anslaget med hänsyn till dess karaktär
av förslagsanslag få överskridas med erforderligt belopp. Mot bränslekommissionens
beräkningar av medelsbehovet i övrigt har jag intet att erinra.
Anslaget torde alltså böra upptagas med 4 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna, att Kungl. Maj:t vidlager erforderliga åtgärder
för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1947/48 till Omkostnader i samband
med inköp och inlösen av ved, in. in. under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 4 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Ivronprinsen-Regenten, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
716792