Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

1

Nr 249.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten
för vissa motorfordon; given Stockholms slott den
25 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till förordning om avveckling av den allmänna
omsättningsskatten för vissa motorfordon.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 249.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Förslag

till

förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten

för vissa motorfordon.

Härigenom förordnas — med ändring av vad i motsvarande hänseenden
är stadgat i förordningen den 13 december 1940 (nr 1 000) om allmän omsättningsskatt
och förordningen den 20 december 1946 (nr 767) om avveckling
av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats
av fem procent — som följer.

1 §•

Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid sådan försäljning av personautomobiler
samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar, varom
avtal slutes efter den 30 juni 1947, eller vid import efter nämnda dag av
sådana varor.

2 §•

1 mom. Har avtal om försäljning av vara, som avses i 1 §, slutits före
utgången av juni månad 1947 och utgör vederlaget enligt hittills gällande
bestämmelser skattepliktig omsättning, skall, där avtalet av den skattskyldige
fullgjorts före ovannämnda tidpunkt, allmän omsättningsskatt utgå
även om vederlaget icke kommer den skattskyldige till godo förrän efter
samma tidpunkt.

2 mom. Allmän omsättningsskatt skall jämväl utgå då fråga är om sådant
i 1 mom. omförmält avtal, som av den skattskyldige fullgöres efter utgången
av juni månad 1947, därest den skattskyldige icke visar att skatt ej inräknats
i det avtalade vederlaget eller att detta efter avtalets ingående nedsatts
med ett mot skatten svarande belopp.

3 §•

Skattskyldig äger rätt att i den skattepliktiga omsättningen för tiden till
utgången av juni månad 1947 inräkna jämväl sådant vederlag, varför skattskyldighet
föreligger enligt 2 § men som vid sistnämnda tidpunkt ännu icke
kommit den skattskyldige till godo. Sådant vederlag skall redovisas särskilt.

Vid beräkning av den skattepliktiga omsättningen må avdrag ske med
belopp motsvarande den del av vederlaget, som enligt företedd utredning
måste antagas icke komma den skattskyldige till godo.

4 §■

Har rörelseidkare för omsättning eller bearbetning eller för förbrukning
såsom material inom rörelsen inköpt skattepliktiga varor, som avses i 1 §,
under sådana förhållanden, att vederlaget vid inköpet av varorna skall ingå

Kungi. Maj:ts proposition nr 249.

3

i den skattepliktiga omsättningen för mottagaren av vederlaget, må rörelseidkaren
vid beräkning av sin skattepliktiga omsättning för tiden till utgången
av juni månad 1947 göra avdrag för vederlaget ändå att detta
vid sistnämnda tidpunkt ännu icke utgivits.

5 §•

Skattskyldig åligger att i fall, som avses i 9 § första stycket andra punkten
förordningen om allmän omsättningsskatt, avgiva tilläggsuppgift beträffande
i 1 § omförmälda varor för tiden den 1 januari—den 30 juni 1947.
Sådan tilläggsuppgift skall avlämnas senast den 20 juli 1947.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om skattskyldig, som avses i 9 § andra stycket nyssnämnda förordning.

6 §•

Det åligger skattskyldig att senast den 20 juli 1947 avlämna särskild uppgift
angående sin skattepliktiga omsättning, i vad avser vederlag varför
skattskyldighet föreligger enligt 2 § men som icke kommit honom till godo
före utgången av juni månad 1947. Vad nu sagts skall dock icke gälla i
fråga om skattskyldig, som verkställt redovisning på sätt i 3 § omförmäles.

7 §•

1 mom. För tiden den 1 juli—den 30 september 1947 skall i 9 § förordningen
om allmän omsättningsskatt omförmäld huvuduppgift, såvitt angår
varor som avses i 1 §, upprättas för kvartal samt avlämnas senast den 20
oktober 1947. Sådan uppgiftsskyldighet åvilar dock icke skattskyldig, som
verkställt redovisning på sätt i 3 § omförmäles.

2 mom. I huvuduppgift, som avses i 1 mom., skall i den skattepliktiga omsättningen
inräknas jämväl vederlag, varför skattskyldighet föreligger enligt
2 § men som den 30 september 1947 icke kommit den skattskyldige till godo.
Sådant vederlag skall redovisas särskilt.

Vad i 3 § andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
redovisning varom i detta mom. är fråga.

8 §•

Skatlskyldig må åtnjula anstånd på sätt i följande stycke sägs med inbetalning
av allmän omsättningsskatt för sådan skattepliktig omsättning, för
vilken särskild redovisning lämnas jämlikt 7 § 2 inom., dock att anstånd
icke må åtnjutas där den oguldna skatten understiger 100 kronor. Såsom
förutsättning för tillgodonjutande av dylikt anstånd skall gälla, att den skattskyldige
samtidigt med avlämnande av huvuduppgift för tredje kvartalet
1947 gör anmälan alt han önskar tillgodonjuta anstånd med skattebetalningen.

Skatt, som omfattas av anståndet, skall erläggas med en femtedel senast
den 20 i envar av månaderna december 1947 samt februari, april, juni och
augusti 1948; dock att länsstyrelsen, om synnerliga skäl därtill äro, må medgiva
utsträckning av anståndstiden med högst ett år.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

9 §•

Därest skattskyldig senast den 20 oktober 1947 inbetalar allmän omsättningsskatt
för den skattepliktiga omsättning, för vilken särskild redovisning
lämnats jämlikt 7 § 2 mom., må den skattskyldige åtnjuta avdrag med fyra
procent av den skatt, som belöper på ifrågavarande omsättning.

10 §.

Taxering till allmän omsättningsskatt år 1947 skall, såvitt angår varor
som avses i 1 §, avse tiden från utgången av det räkenskapsår, för vilket
taxering verkställts år 1946, till och med den 30 september 1947.

11 §•

Skattskyldig äger hos länsstyrelsen erhålla restitution av erlagd skatt i den
mån skatten belöper på vederlag, som jämlikt 3 § eller 7 § 2 mom. vid taxeringen
inräknats i den skattepliktiga omsättningen men som enligt sedermera
företedd utredning varken influtit eller kan antagas komma att inflyta.

Ansökan varom här är fråga skall ingivas till länsstyrelsen senast den 30
juni 1949.

12 §.

Vad i 31—34 §§ förordningen om allmän omsättningsskatt är stadgat beträffande
uppgift enligt 9 § nämnda förordning skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om uppgift, som lämnas enligt denna förordning.

13 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 25 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
avveckling av den allmänna omsättningsskatten för personautomobiler samt
tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Föredraganden anför därvid
följande.

Frågan om avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten behandlades
av 1946 års riksdag vid såväl vår- som höstsessionen. Jag torde sålunda få
erinra om att Kungl. Maj:t i proposition den 5 april 1946 (nr 222) anhållit
om riksdagens yttrande angående avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten,
och att i denna proposition förordades, att skatten avvecklades från
och med den 1 januari 1948. Enligt vad i propositionen vidare uttalades
borde förslag om upphävande av förordningen om allmän omsättningsskatt
föreläggas 1947 års riksdag, sedan de med upphävandet sammanhängande
detaljfrågorna underkastats ytterligare beredning. Vid denna fortsatta beredning
borde bland annat beaktas spörsmålen om man borde bibehålla en särskild
beskattning av varor, som vore underkastade skärpt omsättningsskatt,
och vilka former en dylik beskattning i sådant fall skulle erhålla.

I sitt utlåtande (nr 2) över propositionen anförde första särskilda utskottet
vid 1946 års riksdag (vårsessionen), att — med hänsyn till önskvärdheten
att omsättningsskatten slopades snarast möjligt — utskottet ville, trots de
betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt som vore förbundna därmed, förorda
att tidpunkten för omsättningsskattens avveckling fastställdes till den
1 juli 1947. Utskottet ville därjämte framhålla att, därest förhållandena skulle
utveckla sig på sådant sätt att det kunde befinnas angeläget att omsättningsskatten
slopades redan före den 1 juli 1947, frågan därom borde upptagas
till omprövning. Utskottet hemställde, att riksdagen måtte till Kungl. Maj:t
hemställa om förslag angående den allmänna omsättningsskattens avveckling
från och med den 1 juli 1947, vilket förslag jämväl borde avhandla frågan
huruvida särskild beskattning av varor, som vore underkastade skärpt omsättningsskatt,
skulle bibehållas. Denna hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse
nr 431).

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Vid anmälan i statsrådet den 20 september 1946 av frågan om avvecklingen
av den allmänna omsättningsskatten anförde t. f. chefen för finansdepartementet,
statsrådet Ericsson, bland annat att en utredning borde verkställas
rörande sådana frågor av teknisk natur, som sammanhängde med
avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten. Utredningsarbetet borde i
denna del planläggas med utgångspunkt från att det kunde visa sig lämpligt
att avveckla nämnda skatt redan från och med den 1 januari 1947. I
samband med nämnda utredning borde även undersökas i vilken omfattning
det kunde anses motiverat att, sedan den allmänna omsättningsskatten avvecklats,
bibehålla den såsom ett komplement till nämnda skatt införda
strängare beskattningen av vissa konsumtionsvaror av mera umbärlig eller
lyxbetonad art. Denna utredning borde sålunda avse såväl de varugrupper,
vilka nu vore underkastade skärpt omsättningsskatt, som de varugrupper vilka
vore föremål för varuskatt respektive pälsvaruskatt. Den avgörande synpunkten
borde härvid vara, att beskattningen borde bibehållas huvudsakligen
endast beträffande varor, vilka vore av mera väsentlig betydelse i fiskaliskt
hänseende och vilkas karaktär av umbärliga varor vore mera allmänt erkänd.
Därest under utredningens gång skulle befinnas att jämväl andra varor
än de, som för närvarande vore föremål för skärpt omsättningsskatt eller
varuskatt, borde indragas under beskattningen, borde förslag utarbetas jämväl
härom. Utredningen, som lämpligen borde uppdragas åt särskilda sakkunniga
inom finansdepartementet, borde såvitt anginge frågan om avveckling
av den allmänna omsättningsskatten bedrivas så skyndsamt att förslag i ämnet
eventuellt kunde framläggas redan vid 1946 års höstriksdag. I övrigt
borde utredningsarbetet bedrivas så att de förslag, vartill utredningen kunde
föranleda, kunde framläggas för 1947 års riksdag. I enlighet härmed hemställdes
bland annat, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att inom departementet
verkställa utredning av frågan om avvecklingen av den allmänna
omsättningsskatten in. in.

Sedan Kungl. Maj:t samma dag lämnat chefen för finansdepartementet
det begärda bemyndigandet, har jag den 23 september 1946 tillkallat ledamoten
av riksdagens första kammare, lektorn H. L. E. Sjödahl, direktören
O. R. Sundén, ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren
N. W. Sundström, t. f. byråchefen i kontrollstyrelsen E. E:son Thulin samt
centralkonsulenten A. O. Åkesson att inom departementet verkställa utredning
av frågan om avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten, m. in.
Samtidigt uppdrogs åt Sjödahl att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

De sakkunniga, som antagit benämningen varubeskattningskommittén, ha
med skrivelse den 9 november 1946 såsom ett första led i utredningsarbetet
överlämnat betänkande med förslag till avveckling av den allmänna femprocentiga
omsättningsskatten. I betänkandet har kommittén framhållit, att med

Kanyl Maj:ts proposition nr 249.

7

hänsyn till vad i direktiven anförts kommittén funnit sig böra framlägga alternativa
förslag till avveckling av den allmänna omsättningsskatten. Det ena
alternativet — alternativ I — innebure avskaffande av den femprocentiga omsättningsskatten
från och med den 1 januari 1947 och ett bibehållande tillsvidare
av den tjugoprocentiga skatten. Sistnämnda skatt komme att inom
kommittén bliva föremål för fortsatt behandling i enlighet med vad i direktiven
angivits. Enligt det andra alternativet — alternativ II — skulle omsättningsskatten
i dess helhet upphävas från och med den 1 juli 1947.

Härefter har Kungl. Maj:t i proposition den 29 november 1946 (nr 386)
för riksdagen framlagt förslag till bl. a. förordning om avveckling av den
allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av fem
procent, vilket förslag i huvudsak överensstämde med det av varubeskattningskommittén
framlagda alternativ I. Enligt det för riksdagen framlagda
författningsförslaget skulle allmän omsättningsskatt icke uttagas vid försäljning,
arbetsprestation eller uthyrning, varom avtal slutits efter den 31 december
1946, eller vid uttag av vara från rörelse eller vid import, som skett
efter nämnda dag. Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt
vad därom särskilt vore stadgat utginge efter högre skattesats än fem
procent av den skattepliktiga omsättningen (skärpt omsättningsskatt), så ock
vid försäljning och import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar
och sidvagnar till motorcyklar skulle dock även efter utgången av år 1946
allmän omsättningsskatt uttagas enligt hittills gällande bestämmelser.

Beträffande den närmare motiveringen för det för riksdagen framlagda författningsförslaget
torde jag få erinra om att detta i ett hänseende avvek från
kommitténs förslag, nämligen beträffande skattskyldigheten enligt omsättningsskatteförordningen
för personautomobiler samt tyngre motorcyklar och
sidvagnar till motorcyklar. I denna fråga anförde jag, att enligt vad kommittén
under hand anmält hade kommittén för avsikt att undersöka möjligheten
och lämpligheten av att i fråga om sådana fordon omföra omsättningsskatten
till varuskatt. Därest en dylik beskattning bleve genomförd under
förra hälften av år 1947, skulle enligt vad kommittén vidare understrukit
ett slopande av omsättningsskatten å dessa fordon från och med den 1
januari 1947 framstå såsom synnerligen irrationellt. Härvid borde bl. a. beaktas
att leveranstiden för närvarande vore lång i fråga om motorfordon,
varför sådana fall icke skulle bliva ovanliga, då avtal träffades före den 1
januari 1947 och leverans skedde efter ikraftträdandet av de eventuella nya
bestämmelserna om varuskatt; därest omsättningsskatten nu slopades beträffande
motorfordon, skulle dylika försäljningar i allmänhet icke drabbas
vare sig av omsättningsskatt eller varuskatt. Med hänsyn till vad kommittén
sålunda anfört vore det enligt min mening lämpligt alt låta tills vidare anstå
med borttagandet av omsättningsskatten i fråga om nyssnämnda slag av fordon.
Jag förordade sålunda den avvikelsen från kommitténs såsom alternativ
I betecknade förslag, att allmän omsättningsskatt skulle utgå även efter den
1 januari 1947 icke endast såvitt anginge varor, för vilka skärpt omsättnings -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

skatt uttoges, utan även då fråga vore om försäljning eller import av personautomobiler
— vartill i detta sammanhang borde hänföras jämväl chassier
till dylika fordon — ävensom tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar.
Med personautomobil respektive tyngre motorcykel borde härvid förstås
fordon av enahanda slag, som i motorfordonsförordningen avsåges med
motsvarande beteckningar. — Skulle det vid den fortsatta utredningen visa
sig, att en särskild varubeskattning av ifrågavarande fordon icke borde komma
till stånd, borde denna kvarstående femprocentiga omsättningsskatt avvecklas
samtidigt med att den skärpta omsättningsskatten upphävdes.

I anledning av sistnämnda proposition väcktes inom riksdagen bland annat
motionerna 11:598 och 11:599, vari hemställdes, att den allmänna omsättningsskatten
skulle avvecklas från och med den 1 januari 1947 även
såvitt anginge personautomobiler samt tyngre motorcyklar och sidvagnar
till motorcyklar.

Sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet, som i sitt utlåtande (nr
2) hemställde om bifall till propositionen nr 386, anförde beträffande förenämnda
två motioner, att även om det vore uppenbart att en lyxkonsumtion
i viss omfattning förekomme inom bilbranschen vore utskottet dock tveksamt
om tillräckligt starka skäl förelåge för att undantagslöst bibehålla en
särskild omsättningsbeskattning för ifrågavarande slag av motorfordon. Man
kunde icke bortse ifrån att personautomobiler och motorcyklar i betydande
grad blivit en nödvändighetsvara. För stora grupper företagare samt befattningshavare
i enskild och allmän tjänst, icke minst på landsbygden, tjänade
dessa fordon ett nyttigt ändamål och möjliggjorde en ur arbetssynpunkt
värdefull tidsbesparing. Då emellertid frågan om en särskild varubeskattning
för ifrågavarande fordon alltjämt vore under utredning, hade utskottet
icke ansett sig böra i nuvarande läge ingå på en närmare saklig prövning
av frågan. Utskottet ville erinra om att det i propositionen framlagda förslaget
i denna del icke innebure att en ny beskattning därigenom pålades
bilismen, utan endast att den nu utgående femprocentiga omsättningsskatten
bibehölles till dess varubeskattningskommittén blivit i tillfälle att slutföra
sin utredning i frågan och förslag i anledning därav framlagts. Såsom departementschefen
framhållit skulle betydande olägenheter i beskattningshänseende
uppkomma därest först omsättningsskatten på förevarande område
avvecklades med utgången av år 1946 och därefter — möjligen redan
under första hälften av nästkommande år — en ny varubeskattning infördes
på samma område. Utskottet ansåge sig därför icke kunna tillgodose de
nu väckta yrkandena om en avveckling redan från och med den 1 januari
1947 av den femprocentiga omsättningsskatten på personautomobiler och
tyngre motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar. Utskottet ville emellertid
ytterligare understryka, att utskottet därmed icke tagit ställning till
själva sakfrågan, som finge prövas i annat sammanhang. I frågans nuvarande
läge anslöte sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag; och vid sådant
förhållande kunde utskottet icke tillstyrka de förut omnämnda motionerna
II: 598 och II: 599.

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

9

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse nr 566); och förordning
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår
efter en skattesats av fem procent, utfärdades den 20 december 1946 (Sv.
förf. saml. nr 767).

Varubeskattningskommittén har med skrivelse den 29 mars 1947 överlämnat
betänkande med förslag till slutlig avveckling av den allmänna omsättningsskatten
samt till omläggning av varubeskattningen. Vid detta betänkande
ha fogats förslag till förordning om avveckling av den allmänna
omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av tjugu procent, m. m.,
förordning om försäljningsskatt samt förordningar om ändring i vissa delar
av 1941 års varuskatteförordning och 1943 års förordning om skatt å
vissa pälsvaror. Den av kommittén förordade avvecklingen av den allmänna
omsättningsskatten och omläggningen av varubeskattningen skulle enligt
kommitténs förslag träda i kraft den 1 juli 1947.

Vad särskilt angår frågan om beskattningen av personautomobiler samt
tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar har varubeskattningskommittén
framhållit, att där i främmande länder skatt utginge å motorfordon,
beskattningen vore anordnad antingen, som exempelvis i England och
Ryssland, såsom en del av en allmänt genomförd omsättningsbeskattning
eller som i Danmark såsom en speciell omsättningsskatt å ifrågavarande fordon.
Därest beskattningen å motorfordon skulle bibehållas, borde den i likhet
med den danska utformas såsom en fristående skatt.

I fråga om förutsättningarna för genomförande av en särskild beskattning
av motorfordon har kommittén uttalat, att beskattningen endast borde ifrågakomma
beträffande motorfordon, som användes uteslutande eller huvudsakligen
för andra ändamål än nyttotrafik. I ett land med Sveriges låga folktäthet,
där behovet av motorfordon för olika nyttoändamål gjorde sig starkt
gällande, vore det olämpligt att genom en allmän beskattning av motorfordon
motverka den expansion av den nyttobetonade motortrafiken, som fortginge
parallellt med den tekniska utvecklingen å området.

Sedan kommittén härefter redogjort för en av Sveriges automobilindustriförening
på framställning av kommittén verkställd undersökning rörande
fördelningen på olika kategorier köpare av personautomobiler, som försålts
under år 1938, har kommittén anfört, att enligt denna undersökning lägst 25
-— troligen omkring 50 procent — av totalantalet under år 1938 omsatta
personautomobiler helt eller huvudsakligen gått till nyttotrafik. Ett införande
av ett beskattningssystem, vilket skulle innebära att hälften av antalet föremål
inom den beskattade varugruppen skulle undantagas från beskattning
komme att ställa stora krav på den kontrollerande statliga myndigheten.
Genom att omsättningen av automobiler av samma märke och typ, beroende
på det tillämnade användningsområdet, skulle bliva i vissa fall skattepliktig
i andra fall åter fri, vore det att förvänta, att försäljningen av nya automobiler
för nöjesbruk i stor utsträckning komme att ske till bulvaner, vilka på
grund av sin verksamhet skulle äga företaga skattefria inköp. Eu omfat Blhang

till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 249. 2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Departements chefen.

tande och dyrbar kontrollorganisation skulle vara erforderlig för att kunna
stävja berörda skenköp.

Kommittén har vidare anfört, att det i stället skulle kunna övervägas att
genomföra en sådan begränsning av beskattningen, att denna endast komme
att omfatta personautomobiler, vilka på grund av sitt pris utan tvekan måste
anses vara att hänföra till lyxklass. Jämväl vid en beskattning med skattedifferentiering
efter försäljningspriset borde automobiler för obestridlig nyttotrafik
undantagas från beskattning. Detta skulle kunna genomföras genom
att prisgränsen sattes vid det högsta pris som automobil, mera allmänt brukad
för dylik trafik, betingade eller ock så att prisgränsen visserligen sattes
något lägre men att automobiler för denna mera obestridliga nyttotrafik —
varmed härvid allenast borde förstås trafikbilar — likväl undantoges från
beskattning. Vid en tillämpning av en högre prisgräns syntes denna böra
sättas vid förslagsvis 12 500 kronor. En skattedifferentiering efter detta relativt
höga pris skulle emellertid medföra, att endast omkring fem procent
av totala antalet omsatta nya personautomobiler skulle bliva föremål för
beskattning. Med hänsyn härtill skulle skatteintäkterna bliva förhållandevis
obetydliga. Därest skatten bestämdes till 40 procent av försäljningspriset, i
den mån detta överstege 12 500 kronor, skulle sålunda intäkten allenast
kunna beräknas till omkring en milj. kronor. Vad härefter anginge alternativet
med en lägre skattegräns och undantagande från beskattning av motorfordon,
som försåldes för obestridlig nyttotrafik, ville kommittén uttala,
att ett dybkt skattesystem skulle vara behäftat med i stort sett samma olägenheter
som de, vilka vore förenade med en generell motorfordonsbeskattning.
Kommittén ansåg sig sålunda icke heller kunna förorda att beskattningen
ordnades på etl dylikt sätt.

Slutligen har kommittén uttalat, att kommittén, som enligt meddelade direktiv
vid beskattningsområdets avgränsning haft att fästa huvudsakligt avseende
vid de till beskattning ifrågakommande varornas umbärlighet, med
hänsyn till den sålunda förebragta utredningen ansett sig icke böra utforma
förslag till beskattning av motorfordon. Därest emellertid av fiskaliska eller
andra skäl frågan om beskattning av personautomobiler och därmed jämförliga
motorfordon skulle bliva föremål för överväganden, syntes enligt
kommitténs uppfattning i vart fail trafikautomobiler böra undantagas från
beskattning.

Det av kommittén den 29 mars 1947 avgivna betänkandet har för yttrande
remmitterats till ett stort antal myndigheter och sammanslutningar. Tiden
för avgivandet av dessa yttranden har emellertid ännu icke utgått.

Enligt vad kontrollstyrelsen under hand upplyst kommer genomförandet
av en omläggning av varubeskattningen i enlighet med de av varubeskattningskommittén
uppdragna riktlinjerna att kräva ett omfattande förberedelsearbete.
Då nämnda arbete icke torde kunna medhinnas före den 1
juli i år, synes omläggningen böra ske först från och med den 1 juli 1948.
Ett slutligt ståndpunktstagande i samtliga nu föreliggande beskattnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

11

frågor torde därför lämpligen böra uppskjutas till 1948 års riksdag. I ett
hänseende bör emellertid kommitténs förslag redan nu upptagas till prövning,
nämligen såvitt därigenom framlagts förslag till avveckling av den
allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon.

Av vad förut anförts framgår att den allmänna omsättningsskatten, i vad
den utgår efter en skattesats av fem procent, avvecklats från och med den 1
januari 1947, dock med det undantaget att sådan skatt även efter utgången
av år 1946 skall uttagas vid försäljning och import av personautomobiler
samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Denna undantagsbestämmelse,
som tillkom på förslag av kommittén, motiverades med att
kommittén hade för avsikt att undersöka möjligheten och lämpligheten av
att i fråga om sådana fordon omföra omsättningsskatten till en varuskatt,
och att — därest en dylik beskattning bleve genomförd under förra hälften
av år 1947 — ett slopande av omsättningsskatten redan från och med den 1
januari 1947 skulle framstå såsom synnerligen irrationellt.

Enligt vad kommittén anfört i sitt nu föreliggande betänkande har kommittén
— efter en närmare undersökning av möjligheterna att genomföra
en riktigt avvägd beskattning av vissa slag av motorfordon — icke ansett sig
böra utforma något förslag till sådan beskattning.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit bör frågan om omföring av den
allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon till en varuskatt åtminstone
för närvarande förfalla, och vid sådant förhållande bör omsättningsskatten
å nämnda fordon avvecklas. Denna avveckling bör lämpligen genomföras
redan från och med den 1 juli 1947.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till
förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten för vissa motorfordon.
Detta förslag har upprättats i nära anslutning till bestämmelserna
i förordningen den 20 december 1946 (nr 767) om avveckling av den allmänna
omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av fem procent.

Föredraganden hemställer härefter, att nyssnämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Sundlcler.