Kungl Maj:ts proposition nr 236

i

Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förändring i
avseende å löneställning och antal beträffande vissa
ordinarie befattningar vid kommunikationsverken
m. m.; given Stockholms slott den 18 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsiådcn
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Wei.ine, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmälei
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, föreliggande
framställningar om ändring i avseende å löneställning och antal beträffande
vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken in. m. samt anför
därvid följande.

Ilihang till riksdagens protokoll 1S47. i samt. Nr 236.

1

o

Knngl. Maj:ts proposition nr 236.

Postverket.

Arbetsledande personal vid postkontoren. Denna personals arbetsuppgifter
och löneställning ha varit föremål för undersökning av ett inom postverket
tillsatt utredningsorgan, 1945 års postkontorsutredning. I skrivelse den
29 november 1946 har generalpoststyrelsen redovisat resultatet av undersökningen
samt framlagt av densamma föranledda förslag. Sammanfattningsvis
gå dessa ut på ökning av antalet befattningar såsom överkontrollör i A 24
och förste kontrollör i A 22 samt inrättande av befattningar såsom förste
postassistent i A 18 och förste postexpeditör i A 13.

Postkontorsutredningen har bestått av en postdirektör, ordförande, samt
fyra andra posttjänstemän. Av dessa voro två representanter för posttjänstemännens
förening och en representant för postverkets kansli- och kontorsbiträdeskårers
centralorganisation. Utredningens förslag ha varit föremål för
förhandlingar mellan styrelsen och posttjänstemännens förening.

De av styrelsen på grundval av utredningens undersökningar framförda
förslagen böra ses mot bakgrunden av den kraftiga ökning av postverkets
rörelse, som ägt rum under de senaste tio åren och som icke visat tendens
att minska efter krigets slut. Av företedda statistiska uppgifter för tiden
1935—1945 framgår, att antalet brevförsändelser ökat med 52 %, antalet
paket med 86 % och antalet nummerexemplar av postabonnerade tidningar
med 44 %>. I postgirorörelsen har antalet inbetalningskort ökat med 134 %,
antalet utbetalningskort med 220 % och de i rörelsen omsatta beloppen med
463 %>. Antalet insättningar respektive uttagningar i postsparbanken har
vuxit med 273 respektive 103 °/o och de insatta respektive uttagna beloppen
med 214 respektive 179 °/o.

Poströrelsens starka stegring har under nämnda tid påkallat en viss ökning
av personalen. Antalet befattningar i löpande expeditionsarbete vid lokalförvaltningen
har sålunda ökat med 25 #/o. Däremot har den arbetsledande och
kontrollerande personalen, d. v. s. befattningshavare i 15 och högre lönegrader,
nedgått med 1 %. Detta förklaras av en ständigt fortgående arbetsdifferentiering,
genom vilken mindre krävande arbetsuppgifter efterhand
överflyttas på befattningshavare i lägre löneställning, men vidare av ökade
krav på personalens prestationsförmåga och arbetsvillighet.

Styrelsen framhåller, att den arbetslindring för befälspersonalen, som icke
längre låter sig uppskjutas, kan ernås antingen genom en betydande ökning
av denna personal eller också genom en ytterligare arbetsdifferentiering, varigenom
personalökningen skulle kunna i viss utsträckning begränsas till befattningar
i lägre lönegrader. Liksom postkontorsutredningen förordar styrelsen
den senare utvägen. Huvudlinjerna i förslaget äro:

1) överflyttning av mindre väsentliga arbetsuppgifter från befälspersonalen
till befattningshavare i lägre lönegrader, främst till tjänstemän inom den
s. k. kontorskarriären (kontorsbiträden, kanslibiträden, kontorister),

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

3

2) ökad differentiering mellan administrativa arbetsuppgifter och räkenskapsgöromål,
bland annat genom att postmästarna i större utsträckning än
för närvarande befrias från redogörarskapet, samt

3) förstärkning och effektivisering av driftledningen vid de större postkontoren,
i första hand genom att särskilda souschefsbefattningar inrättas,
till vilka vissa av postmästarnas åligganden och befogenheter delegeras.

Vidare föreslås överflyttning av vissa arbetsuppgifter, som för närvarande
åvila postassistenterna, till andra befattningshavargrupper.

De föreslagna förändringarna avses skola träda i kraft den 1 juli 1947.

Beträffande överflyttningen a v in i n d r e v ti s e ntl ig a a rbetsupp
gifter från befälspersonalen till befattningshavare
i lägre lönegrader föreslås i första hand överflyttning till
personal inom kontorskarriären av sådana arbetsuppgifter, som utgöra fyllnadsgöromål
för befälspersonalen. Hit höra exempelvis uträkning av avlöning
och ersättning till personal av olika slag, personalbokföring, förande av
inventarieräkenskaper samt vissa mera rutinbetonade kontrollåtgärder. Något
förslag rörande den av överflyttningen erforderliga ökningen av antalet ordinarie
befattningar inom kontorskarriären framlägges icke. Med hänsyn till
bland annat att vissa göromålsförskjutningar kunna befinnas nödvändiga vid
förslagets genomförande, anser styrelsen lämpligt, att de nya befattningarna
tills vidare tillsättas på förordnande, med rätt dock för innehavarna att åtnjuta
vikariatslön. Styrelsen framhåller, att definitivt förslag i förevarande
hänseende bör göras beroende på särskild arbetstidsundersökning.

De göromål, som sammanhänga med den första kontrollen och revisionen
beträffande den interna redovisningen av in- och utbetalade medel, utföras i
allmänhet av tjänstemän i lägst förste postassistents grad (A 17). Vid eu del
postkontor ha emellertid dessa arbetsuppgifter anförtrotts åt överpostexpeditörer
(A 15). Styrelsen föreslår, att ifrågavarande konlrollgöromål i största
möjliga utsträckning överflyttas å överpostexpeditörer. Då dessa befattningshavare
i allmänhet äga tillräckliga kvalifikationer för att bestrida upplysningstjänsten,
d. v. s. att lämna allmänheten råd och upplysningar i postala
frågor, föreslår styrelsen, att hithörande göromål, som för närvarande i regel
åvila tjänstemän i 17 lönegraden, överflyttas å öve vp os te x p ed i törem a.

I fråga om differ e n tier i n g e n in el la n a d in i n i s trativa
arbets n p p g i f t e r och r ti k c n s k a p s g ö r o in å I framhåller styrelsen,
att redogörarskapet innefattar åliggande att handha postkontorets huvudförrad
av värdetecken, att svara för postkontorets räkenskaper ävensom
att till styrelsen avge redovisning för all postuppbörd samt vid postkontoret
och underlydande postanstalter in- och utbetalade medel av olika slag.

Redogörarskapet handbaves för närvarande av tjänstemän i kontrollörs
grad (A 20) vid samtliga postkontor av överpostmästarklass och klass 1 A
samt vid flertalet postkontor av klass 1 B. Vid tio postkontor av sistnämnda
klass (Borlänge, Eksjö, Katrineholm, Lidköping, Ludvika, Mariestad, Oskars -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

hamn, Skara, Södertälje och Äppelviken) samt vid samtliga postkontor avklass
2, 3 och 4 är postmästaren redogörare.

Styrelsens förslag innebär, att redogörare i A 20 bibehållas vid samtliga
postkontor, vid vilka de nu finnas. Såsom skäl härför framhålles bland annat
den ökning av redogörarnas arbete och ansvar, som skatteuppbördsreformen
kommer att medföra. Emellertid har styrelsen för avsikt att sedan
erfarenhet vunnits om uppbördsreformens inverkan på arbetet vid postkontoren
undersöka, huruvida vissa av de i A 20 placerade redogörarbefattningarna
kunna sänkas till A 18, vilket postkontorsutredningen för sin del ifrågasatt.

Vid förut omnämnda tio postkontor av klass 1 B, vid vilka postmästaren
är redogörare, föreslås inrättande av befattningar såsom redogörare och
souschef. Förslaget utvecklas närmare i det följande.

Vid ett flertal postkontor av klass 2 är postmästarens arbetsbelastning så
stor, att tillräcklig lättnad icke kan vinnas enbart genom avlastning av mindre
kvalificerade göromål. Postkontorsutredningens förslag går ut på att
postmästarna vid dessa postkontor helt avkopplas från redogörarskapet och
därmed förenat ansvar. Med anledning härav föreslås, att göromålen överllyttas
på befattningshavare, vilka skola fungera som redogörare samt postmästarens
närmaste man och ställföreträdare. För ändamålet böra särskilda
befattningar i A 18 inrättas i samband varmed motsvarande antal befattningar
såsom förste postassistent i A 17 kunna indragas. Styrelsen anför i
anslutning härtill följande.

Förslaget om differentiering av redogörarbefattningarna i A 20 och A 18
förutsätter, att i tjänsteförteckningen för postverket införes en ny befattning
i A 18. I denna lönegrad är för närvarande endast upptagen postmästare av
klass 4. Ny befattning i A 18 erfordras även för föreståndarna för vissa skatteavdelningar.
Sistnämnda befattningar böra erhålla samma benämning som
de nya redogörarbefattningarna i A 18. Postkontorsutredningen förordar, att
för de nya redogörarna i A 18 fastställes samma tjänstetitel som för de nuvarande
redogörarna i A 20, nämligen kontrollör. Därest spaltning av kontrollörsgraden
icke skulle anses önskvärd, föreslår utredningen, att i A 18
införes befattningen överpostassistent.

Posttjänstemännens förening har bestämt påyrkat, att titeln kontrollör
jämväl i fortsättningen skall förbehållas befattningshavare i 20 lönegraden.
Föreningen har ej heller velat acceptera benämningen överpostassistent utan
föreslagit, att den nya befattningen i A 18 skall benämnas förste postassistent,
vilken tjänstetitel redan finnes upptagen i A 17. Därvid har bl. a. hänvisats
till den differentiering uppåt, som skedde genom införande av postiljon
i A 7 och förste postiljon i Ä 9.

Styrelsen har ställt sig tveksam till föreningens förslag om införande av
benämningen förste postassistent i A 18. Inrättandet av den nya befattningen
i A 18 kan icke sägas innebära någon spaltning av förste postassistentbefattningar.
Det är i stället fråga om en differentiering av redogörarbefattningarna
på så sätt, alt de mest kvalificerade bibehållas i A 20, medan de
mindre krävande sänkas till A 18. Det kan därför synas ligga nära till hands,
att även i A 18 placerade redogörare erhålla titeln kontrollör. Denna titei
lämpar sig även för skatteavdelningsföreståndare.

Befattningen kontrollör finnes emellertid vid telegrafverket upptagen i A

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

20, vid statens järnvägar i A 21 och vid statens vattenfallsverk i såväl A 20
som A 21. Det kan därför ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att för
postverkets del införa benämningen kontrollör i lägre lönegrad än A 20. Då
styrelsen ansett sig böra frångå postkontorsutredningens förslag om införande
av kontrollör i A 18, har emellertid styrelsen främst tagit hänsyn till den
berörda personalens bestämda motstånd mot detta förslag.

Den alternativt föreslagna benämningen överpostassistent står visserligen
i full överensstämmelse med titlarna överpostiljon, överpostexpeditör och
överkontrollör, men synes icke särskilt lämplig för de befattningar — avsedda
för redogörare och skatteavdelningsföreståndare — varom bär är fråga.
Samma invändning kan måhända även göras mot titeln förste postassistent,
men då personalen förklarat sig bestämt föredra denna titel framför titeln
överpostassistent, har styrelsen icke ansett sig böra motsätta sig personalens
önskemål. Härigenom undvikes även en ytterligare differentiering av tjänstetitlarna
för skatteavdelningsföreståndare.

Styrelsen föreslår alltså, att benämningen förste postassistent införes i
tjänsteförteckningen jämväl i A 18. I den nya tjänstegraden skulle enligt
styrelsens förslag inplaceras redogörare-souscheferna vid 29 postkontor av
klass 2 samt föreståndarna för skatteavdelningarna vid 6 postkontor.

Vid de mindre postkontoren av klass 2 ävensom vid postkontoren av klass
3 och 4 äro redogörargöromålen icke av sådan omfattning, att det ansetts
nödvändigt att helt överflytta redogörarskapet från postmästaren till annan
tjänsteman. Däremot böra ifrågavarande postmästare befrias från uppdraget
att handha postkontorets huvudförråd av värdetecken, vilket åliggande i
många fall varit hinderligt för deras administrativa och inspekterande verksamhet.
Den nuvarande anordningens främsta nackdelar äro av revisionsteknisk
art. I samband med att till styrelsen avgivas redogörelser över värdetecknens
förvaltning (för kvittenskuponger kvartalsvis och för övriga värdetecken
månadsvis), skall i kontrollsyfte företagas en uppräkning av behållningen
i huvudförrådet. Uppräkningen verkställes av postmästaren och honom
underordnad tjänsteman, vilken har att i redogörelserna teckna intyg
om behållningen. Detta kontrollsystem strider onekligen mot gängse revisionspraxis,
enligt vilken den kontrollerande icke bör inta en underordnad
ställning i förhållande till den, som skall kontrolleras.

I fråga om de postkontor av klass 3 eller 4, där förste postassistents- eller
överpostexpeditörsbefattning är erforderlig för kontrollgöromål och andra
kvalificerade arbetsuppgifter, föreslår styrelsen i överensstämmelse med postkontorsutredningens
förslag, att med sådan befattning förenas uppdraget att
handha huvudförrådet av värdetecken. Vid övriga postkontor bör detta förråd
övertagas av en kassatjänsteman. Kassatjänst vid postkontoren bestrides
huvudsakligen av postexpeditörer (A 11) men i viss omfattning även av postassistenter
(A 15). Postassistenter lagas emellertid i stor utsträckning i anspråk
för vikariat och andra uppdrag och tjänstgöra därför i allmänhet endast
under kortare tidsperioder å med kassatjänst förenad befattning. Det
synes för den skull mindre ändamålsenligt att överflytta liandhavandet av
värdeteckensförrådet till befattning, å vilken postassistent är placerad. Detta
uppdrag synes lämpligen böra anförtros åt kassatjänsteman med postexpedi -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

törsutbildning. Befattning, med vilken förenas dels kassatjänst dels förtroendeuppdraget
att handha liuvudförrådet av värdetecken och att fullgöra därmed
förknippade göromål, blir mycket ansvarsfull och krävande. Det synes
därför styrelsen ofrånkomligt, att innehavare av sådan befattning erhåller
förste postexpeditörs tjänsteställning. Att befattningen hänföres till befordrad
tjänstegrad är icke blott ägnat att minska ombytena och därigenom skänka
ökad kontinuitet och stadga. Det medför även, att som vikarier å befattningen
företrädesvis komma att anlitas mera erfarna tjänstemän och att
sålunda vid sidan av postmästaren alltid kommer att finnas åtminstone en
väl kvalificerad tjänsteman.

börste postexpeditörerna äro för närvarande placerade i A 12. Med hänsyn
till de kvalificerade göromål, som avses för här berörda förste postexpeditörer,
föreslår styrelsen, att de uppflyttas från A 12 till A 13. Styrelsen
anser emellertid, att samtliga förste postexpeditörer i A 12 böra uppflyttas
till A 13 samt anför härutinnan följande.

blertalet förste postexpeditörer tjänstgöra såsom föreståndare för tidningsexpeditioner
vid de större postkontoren. Innehavarna av 10 vid olika postkontor
i Stockholm inrättade förste postexpeditörsbefattningar ha emellertid
till uppgift att fullgöra särskilt ansvarsfull kassatjänst.

Enligt styrelsens mening bör i enlighet med postkontorsutredningens förslag
flertalet av de å tidningsexpeditionerna placerade förste postexpeditörsbefattningama
indragas. De med föreståndarskap för tidningsexpedition förenade
kvalificerade arbetsuppgifterna skola i allmänhet fullgöras av överpostexpeditör
(A 15), som i övrigt sysselsättes med kontrollgöromål och
upplysningstjänst. De mera rutinbetonade tidningsgöromål, vilka huvudsakligen
som fyllnadsarbete utförts av å tidningsexpedition placerad förste postexpeditör,
överföras på personal i kontorskarriären.

De nuvarande förste postexpeditörsbefaltningamas lönegradsplacering medför,
att urvalet vid tillsättande av dessa befattningar blir alltför ringa, och
att de icke alltid kunna besättas med så kvalificerade tjänstemän, som vore
önskvärt med hänsyn till göromålens art. På grund av den ringa löneskillnaden
mellan postexpeditör (A 11) och förste postexpeditör (A 12) föredraga
nämligen postexpeditörerna i allmänhet den mera regelbunda kassatjänstgöringen
framför att söka befordran till de ur olika synpunkter mera påfrestande
förste postexpeditörsbefattningarna. Det har till och med inträffat,
att ingen sökande anmält sig till förste postexpeditörsbefattning i större stad.

Förste postexpeditöremas inplacering i A 13 synes även motiverad ur löneteknisk
synpunkt, enär denna lönegrad ligger mitt emellan postexpeditör
(A 11) och överpostexpeditör (A 15).

Den ifrågasatta höjningen från A 12 till A 13 bör — icke minst med
hänsyn till de olägenheter ur tjänstens synpunkt, som den nuvarande lönegradsplaceringen
medför — avse även de redan förefintliga förste postexpeditörsbefattningar,
vilka icke beröras av den av postkontorsutredningen föreslagna
omorganisationen. Med fyra av dessa äro förenade särskilt kvalificerade
göromål i den utrikes tidningsutväxlingen (vid utväxlingspostanstaltema
Stockholms bangårdspostkontor och Malmö 1), vilka göromål måste anses
vara av samma krävande och ansvarsfulla karaktär som sortering av post
till utlandet. Två förste postexpeditörer skulle bibehållas som föreståndare
för tidningsexpedition (Borås 1 och Ystad) och sålunda fullgöra arbetsuppgifter,
som i övrigt ansetts böra anförtros åt överpostexpeditör. Till A 13 böra
även uppflyttas de 10 förste postexpeditörsbefattningar, vilkas innehavare

Kungl. Maj:ls proposition nr 236.

7

fullgöra kassatjänst vid vissa postkontor i Stockholm. Ifrågavarande törste
postexpeditörer äro placerade i specialkassor för in- och utbetalning av postanvisnings-
och postgiromedel. Dessa kassor fungera även som uppsamlingskassor,
d. v. s. mottaga penningleveranser från övriga kassor för vidare befordran
till redogöraren eller postgirokontoret. Penningomslutningen uppgår
till mycket betydande belopp.

Slutligen anser generalpoststyrelsen det skäligt, att från höjningen till A 13
icke undantagas de i generalpoststyrelsen placerade förste postexpeditörsbefattningama.

Styrelsen föreslår sålunda, att samtliga förste postexpeditörsbetattningar
placeras i A 13. Vid bifall härtill bör emellertid befattningen förste postexpeditör
i A 12 bibehållas å övergångsstat. Det kan nämligen bliva nödvändigt
att från och med den 1 juli 1947 till övergångsstat överföra någon eller
några förste postexpeditörer.

Beträffande effektiviseringen av driftledningen genom inrättande a o
särskilda s o us chef sb ef åt t ning ar framhåller styrelsen, att postmästarna
vid samtliga postkontor av överpostmästarklass och klass 1 A
samt de flesta postkontoren av klass 1 B redan äro helt sysselsatta med
kvalificerade administrativa och driftledande göromål. För att postmästama
skola beredas erforderlig arbetslindring är det nödvändigt, att en del av dessa
göromål överflyttas på souschef i ansvarig ställning.

Vid fyra postkontor av överpostmästarklass, nämligen Göteborg 1, Malmö
1, Stockholm 1 och Stockholms bangårdspostkontor, fungerar för närvarande
en förste kontrollör (A 22) såsom souschef. Vid övriga postkontor av överpostmästarklass
och samtliga postkontor av klass 1 A är postmästarens närmaste
man och ställföreträdare kontroller (A 20). Dessa befattningshavare
ha med nuvarande organisation huvudsakligen afl lullgöra arbetsuppgifter
såsom personalledare, vaktföreståndare eller vid ett mindre antal postkontor
av klass 1 A såsom redogörare. De kunna följaktligen icke i erforderlig
utsträckning biträda postmästaren med driftledningen. Styrelsen föreslår nu
att de befrias från mindre kvalificerade åligganden och i stället från postmästaren
övertaga och självständigt handlägga en del av dennes arbetsuppgifter.
Styrelsen anför följande.

Souschefen vid postkontoren av överpostmästarklass och klass 1 A bör —
förutom de uppgifter som tillkomma honom i egenskap av postmästarens
närmaste man och ställföreträdare — i första hand svara för den interna
administrationen och driftledningen inom själva postkontoret, medan postmästaren
företräder postkontoret utåt, uppdrager de allmänna riktlinjerna
för ernående av god driftekonomi och handhar administrationen och driftledningen
inom postområdet i dess helhet med alla därinom befintliga postanordningar.
Souschef bör övertaga postmästarens befogenheter att bevilja
underlydande personal ledigheter, alt förordna vikarier och att föranstalta
om personalförstärkning och övertidstjänstgöring.

I egenskap av driflledare närmast under postmästaren bör souschefen bl. a.
ha till åliggande att utöva daglig tillsyn över arbetets gång inom postkontorets
olika avdelningar, att avpassa personalstyrkan efter tillfälliga växlingar
i arbetsmängden, att tillse att gällande allmänna expeditions-, kon -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

iroil- och säkerhetsföreskrifter åtlydas och att rationella arbetsmetoder tilllämpas,
att planlägga större säsongbetonade arbeten och dylikt samt att utarbeta
förslag till de ändringar i fråga om personal och postanordningar,
som erfordras på grund av poströrelsens utveckling.

På souschef måste ställas höga krav i fråga om allmän erfarenhet, duglighet,
initiativkraft, vilja att ta ansvar samt förmåga att dels organisera, planera
och leda arbetet, dels förtroendefullt samarbeta med såväl över- som
underordnade. Det synes därför motiverat, att souschefsbefattningen placeras
i relativt hög lönegrad, något som även är angeläget för att undvika alltför
täta ombyten. Vid inplacering på löneskalan bör hänsyn också tagas till
löneställningen dels för postkontorets chef (A 26 för överpostmästare och
A 25 för postmästare av klass 1 A), dels för övrig befälspersonal vid postkontoret.
För souschefens auktoritet är det nödvändigt, att han erhåller högre
tjänsteställning än de befattningshavare som skulle stå närmast under honom
ti allmänhet kontrollörer i A 20; vid postkontoren Göteborg 1, Stockholm 1
och Stockholms bangårdspostkontor förste kontrollörer i A 22).

I anslutning härtill föreslår styrelsen, att souschefsbefattningama vid postkontoren
Göteborg 1, Malmö 1, Stockholm 1 och Stockholms bangårdspostkontor
placeras i A 24 samt att övriga souschefsbefattningar vid postkontoren
av överpostmästarklass och klass 1 A placeras i A 22. Rörande de fyra förstnämnda
postkontoren anför styrelsen följande.

Den högre lönegraasplaceringen för souscheferna vid postkontoren Göteborg
1, Malmö 1, Stockholm 1 och Stockholms bangårdspostkontor är motiverad
av den särställning, som dessa fyra postkontor intaga och som ingalunda
enbart beror på deras dominans i fråga om frankoteckensuppbördens storlek.
Särskilt på grund av det stora antalet underlydande befattningshavare
och postanordningar äro vid dessa postkontor de med administrationen och
driftledningen sammanhängande arbetsuppgifterna betydligt mera omfattande
och krävande än vid de större postkontoren i allmänhet.

Ett kvalitativt bedömande av de uppgifter, som åvila ledningen för eu
större underlydande personal inom postverket, kan ingalunda utan vidare
baseras på en jämförelse med antalet befattningshavare inom andra verksamhetsområden,
där större persona Igrupper i många fall under arbetsled
ningens omedelbara uppsikt sysselsättas med i stort sett ensartade göromål.
Man måste taga med i beräkningen, att varje funktionär i den egentliga posttjänsten
har att efter ett av arbetsledningen för honom till tid och rum i
detalj planlagt och utformat arbetsprogram fullgöra ett flertal olikartade arbetsuppgifter,
av vilkas riktiga och rättidiga utförande försändelsernas behandling
och framkomst till varje enskild adressat är helt beroende.

Överpostmästarna vid postkontoren Göteborg 1 och Malmö 1 ha bl. a.
t ill åliggande att centralt handlägga vissa frågor, som beröra samtliga inom
dessa städer belägna postkontor, såsom ordnande av postutdelning och posltransporter,
postkontorens öppethållande, anskaffning och deponering av reservpersonal.
Under postkontoret Stockholm 1 lyder ett synnerligen vidsträckt
postområde, vilket bl. a. omfattar Stockholms skärgård, vars komplicerade trafikförhållanden
ställa synnerligen stora krav på postkontorsledningens skicklighet
och initiativkraft i fråga om åtgärder för skärgårdens i kommunika
tionshänseende ofta missgynnade befolkning. Även den inre administrationen,
som huvudsakligen måste åvila souschefen, är synnerligen krävande, vilkel
bl. a. belyses av det faktum, att Stockholm 1 har större frankoteckensuppbörd
än rikets övriga postkontor med undantag för Stockholms bangårdspostkonlor.

9

Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

Till Stockholms bangårdspostkontor har i största möjliga utsträckning
centraliserats behandlingen av den avgående posten från Stockholm. Vid
detta specialkontor företer arbetsmängden betydligt större fluktuationer än
annorstädes i postverket. En ur kostnadssynpunkt ändamålsenlig avvägning
av personalbehovet efter den dag för dag skiftande arbetsvolvmen är följaktligen
i särskilt hög grad beroende av arbetsledningens planerings- och organisationsförmåga
och kontinuerliga arbetskontroll. På souschefen vid detta
postkontor ställas därför stora och speciella krav.

Nya förste kontrollörsbefattningar i A 22 skulle enligt styrelsens förslag
inrättas vid postkontoren av överpostmästarklass Borås 1, Uppsala 1 och
Örebro 1 samt postkontoren av klass 1 A Halmstad 1, Hälsingborg 1, Karlskrona
1, Kristianstad, Växjö, Karlstad 1, Eskilstuna 1, Jönköping 1, Kalmai
1, Linköping 1, Norrköping 1, Visby7 1, Stockholm 3, Stockholm 5, Stockholm
(>’, Stockholm 7, Stockholm 12, Stockholm 16, Falun, Gävle 1, Västerås 1,
Sundsvall 1, Östersund 1 och Umeå 1. Sammanlagt skulle alltså 27 förste
kontrollörsbefattningar inrättas.

Även postmästarna vid postkontoren av klass 1 B föreslås skola beredas
arbetslindring genom alt den självständiga handläggningen av vissa driftledande
arbetsuppgifter överflyttas till souschef. De göromål, som skola överflvttas
å souschefen, äro dock icke av sa kvalificerad beskaffenhet, att säiskilda
souschefsbefattningar för närvarande erfordras vid dessa postkontor.
I stället föreslås, att kontrollören-redogöraren vid de postkontor av klass 1 B,
vid vilka sådan befattning tinnes, befrias från vissa mindre väsentliga åligganden
samt med bibehållande av redogörarskapet övertager de nya och
kvalificerade göromål, som skola förenas med souschefskapet. Vid de tio
postkontor av klass 1 B, vid vilka enligt den förut lämnade redogörelsen särskild
redogörare skulle inrättas, föreslås souschefskapet kombinerat med
redogörarskapet. Med hänsyn härtill anser styrelsen, att befattningarna böra
placeras såsom kontrollörer i A 20 i samband varmed en förste postassistentbefattning
i A 17 kan indragas vid vart och ett av dessa postkontor.

Vad angår frågan om överflyttning av vissa arbetsuppgifter
frän post ris s ist e n t e r n a erinrar styrelsen, alt postassistentkårens
uppgift främst är att vara rekryteringsgrupp för tjänster i 17 och högre
lönegrader. Postassistenterna anlitas i första hand såsom vikarier å sådana
befattningar. Då de icke tagas i anspråk för vikariat, uppehålla de antingen
befattningar, med vilka huvudsakligen är förenad kassatjänst och för vilka
endast erfordras postexpeditörsutbildning, eller också egentliga postassistentbefattningar,
vilka förbehållits postassistentutbildade tjänstemän.

Vid ett mindre antal postkontor äro de med postassistentbefattning förenade
göromålen av så kvalificerad art, att befattningarna ansetts böra utbytas
mot förste postassistentbefattningar i A 17, varvid befattningarna även tillförts
en del administrativa göromål från postmästaren eller annan befälspersonal.
I ett fåtal fall föreslås, att postassistentbefattningarna genom ändring
i arbetsfördelningen ersättas med befattningar i 11 eller lägre lönegrader.
Vidare föreslås, att de postassistenter, vilka vid vissa postkontor i Stockholm

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

biträda med arbetsledningen å brevbärarexpedition, utbytas mot förste expe
ditionsförmän i A 15. Ej heller anses, att fullständig postassistentutbildning
är erforderlig för sortering av post till utlandet. Denna arbetsuppgift bör i
stället överflyttas pa postexpeditörsutbildad personal, som genomgått eu
kompletteringskurs i utländsk postgeografi. Styrelsen föreslår därför, att de
postassistenter, vilka uteslutande sysselsättas med sortering av post till utlandet,
utbytas mot förste postexpeditörer i A 13. För övriga göromål i samband
med utlandspostens behandling bör däremot fortfarande anlitas postassistentutbildad
personal.

Egentliga postassistentbefattningar skulle alltså endast finnas hos styrelsen,
vid postdirektionerna samt vid vissa fasta eller ambulanta utväxlingspostanstalter
för mera kvalificerade göromål i den utrikes postutväxlingen. 1 övrigt
skola postassistenterna, då de icke anlitas för vikariat å högre befattning eller
uppdrag i egen grad, huvudsakligen sysselsättas med kassagöromål. Fördelen
härav består bland annat i att postassistenterna utan svårighet kunna ersättas
med postexpeditörer, då de behöva anlitas för att biträda befälspersonalen
med bi''ådskande och arbetskrävande administrativa uppgifter.

Styrelsen hemställer slutligen i enlighet med postkontorsutredningens förslag,
att föreståndaren för postgiro a vdel ningen vid postkontoret
Göteborg 1 uppflyttas från kontrollör i A 20 till förste kontrollör
i A 22. Till stöd härför anför styrelsen följande.

Den nuvarande lönegradsplaceringen fastställdes med hänsyn till verksamhetens
omfattning under år 1931. Sedan dess har rörelsen avsevärt utvidgats.
Antalet till avdelningen anslutna postgirokonton har från 1931 till 1944 ökat
med 156%, antalet gireringar med 297 % och antalet utbetalningar med
488%. Denna utveckling har medfört eu sådan ökning av föreståndarens
arbete och ansvar, att hans nuvarande löneställning måste anses alltför låg,
särskilt med tanke på de speciella egenskaper och förutsättningar, som han
måste besitta för att med gott resultat fullgöra sina självständiga och ofta
grann laga arbetsuppgifter i förbindelse med postgirots kunder. Med hänsyn
härtill bär styrelsen uppdragit åt ifrågavarande tjänsteman att från och med
den 1 januari 1946 tills vidare bestrida göromål, som eljest ankomma på
förste kontrollör (A 22). Efter studiebesök å avdelningen och jämförelse med
andra befälstjänster har postkontorsutredningen funnit föreståndarens arbetsuppgifter
vara av så kvalificerad art och ställa sådana krav på honom, att en
definitiv uppflyttning till förste kontrollörsgrad synes fullt befogad.

Vid bifall till förslaget kan eu kontrollörsbefattning i A 20 indragas.

Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande över generalpoststyrelsens
framställning den 28 januari 1947.

Lönenämnden har därvid framhållit, alt vissa av styrelsens förslag — inrättande
av redogörarbefattning i A 18 och uppflyttning av förste postexpeditör
från A 12 till A 13 — äro av den art, att de bort komma under omprövning
i ett vidare sammanhang. Med beaktande av vad styrelsen anfört har lönenämnden
emellertid icke velat framställa yrkande om uppskov med ett
ställningstagande till förslagen.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 2o6.

Beträffande differentieringen av redogörarbefättningarna anför lönenämnden
följande.

Lönenämnden måste för sill del ställa sig i viss man tveksam gentemot förslaget
om en differentiering av redogörarbefattningarna efter deras placering
å postkontor av olika klass, eftersom klassificeringen även grundar sig på
faktorer, som icke lia något direkt samband med postkontorets medelsrörelse.
Differentieringen borde i stället grunda sig på en undersökning rörande föreliggande
skiljaktigheter i fråga om medelsrörelsens sammansättning och omfattning.
Lönenämnden är emellertid icke beredd att framlägga nagot förslag
i detta hänseende.

Förslaget att redogörarsysslorna vid postkontoren normalt skola vara att
hänföra till 18 lönegraden finner lönenämnden i och för sig godtagbart. Erinras
må, att vid de tre andra kommunikationsverken finnas inrättade förste
bokhållarebefattningar i A 18. Lönenämnden vill vidare erinra, att efter genomförandet
från och med den 1 juli 1947 av den nya löneregleringen befattningarna
såsom förste postassistent i A 17, den nya befattningen i A 18 och
kontrollörsbefattningen i A 20 komma att tillhöra tre omedelbart på varandra
följande lönegrader Ca 21, Ca 22 och Ca 23. Den gradering av göromål av i
huvudsak samma slag på flera intill varandra liggande lönegrader, som härigenom
blir erforderlig, synes lönenämnden töga rationell. Därtill kommei,
att berörda anordning kaii medföra vissa ojämnheter i löneklassplaceringshänseende,
eftersom — enligt vad lönenämnden under hand inhämtat — befordringsgången
kan tänkas komma att variera för olika befattningshavare
på så sätt, att en del befordras från Ca 21 till Ca 22 och därifrån till Ca 23.
medan andra befordras direkt från Ca 21 till Ca 23. De förra kunna hangenom
erhålla en gynnsammare ställning i löneklassplaceringshänseende.

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att för souschefsbefattningarna
utnyttjas de av styrelsen föreslagna tjänstegraderna. Lönenämnden
är emellertid icke övertygad om lämpligheten av att låta souschefens
löneställning bestämmas av postkontorets klass. Enligt lönenämndens
mening borde göromålens art och omfattning i det särskilda fallet vara avgörande
för souschefens tjänstegrad.

Ej heller har lönenämnden velat motsätta sig förslaget om uppflyttning av
förste postexpeditörerna från A 12 till A 13. Härvid har lönenämnden beaktat,
att en viss förbättring av befordringsmöjligheterna inom postexpeditörskarriären
synes önskvärd. Styrelsens förslag omfattar även förste poslexpeditörsbefattningarna
inom styrelsen, för närvarande fyra. För dessa anser
sig lönenämnden icke kunna tillstyrka någon uppflyttning. Vid bifall härlill
skulle alltså dessa befattningar lills vidare uppföras å övergångsstat.

De förslag, som generalpoststyrelsen framlagt på grundval av 1945 års postkontorsutrednings
undersökningar, syfta till en rationell arbetsfördelning. Vid

Departement

chefen.

undersökningen har nämligen kunnat konstateras, att befälspersonalen vid
postkontoren måste ägna den väsentligaste delen av arbetstiden åt handlägg -

ning av löpande ärenden, särskilt räkenskapsgöromål och redovisningskontroll.
Befälspersonalen har därför icke i erforderlig utsträckning kunnat ägna
sig åt så betydelsefulla arbetsuppgifter som allmän tillsyn över posttrafiken,
arbetsledning, driftkontroll och kundtjänst. Särskilt betydelsefullt är att post -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

mästarna få tillräcklig tid över för initiativ och utredningar i trafikfrågor,
icke minst med tanke på möjligheterna att förbättra landsbygdens postförhållanden.

Den av styrelsen föreslagna rationaliseringen av arbetsfördelningen har
främst sikte på en differentiering mellan administrativa arbetsuppgifter och
räkenskapsgöromål samt förstärkning och effektivisering av driftledningen
genom att särskilda souschefsbefattningar inrättas. Därjämte föreslås, att
mindre väsentliga arbetsuppgifter överflyttas från befälspersonalen till befattningshavare
i lägre lönegrad samt att vissa arbetsuppgifter, som för närvarande
fullgöras av postassistenter, överflyttas till andra befattningshavare
eller befattningshavargrupper.

Vad styrelsen sålunda föreslagit föranleder icke någon erinran från min
sida. De nya grunderna böra i enlighet med styrelsens förslag tillämpas från
och med den 1 juli 1947.

Den i förhållande till gällande tjänsteförteckning mest iögonenfallande
förändringen, som styrelsens förslag innebär, består i att förste postassistent,
som nu förekommer i A 17, skulle införas även i A 18 samt att förste postexpeditör
skulle uppflyttas från A 12 till A 13. Liksom allmänna lönenämnden
arrser jag, att det hade varit önskvärt, att dessa spörsmål blivit föremål för
bedömning i ett vidare sammanhang. De skäl, som styrelsen anfört för de ifrågasatta
förändringarna, synas mig emellertid övertygande. Jag förutsätter
dock, att förändringarna icke komma att åberopas såsom prejudicerande för
a ndra befattningshavarkategorier.

Den av styrelsen föreslagna löneställningen för redogörar- och souschefsbefattningarna
anser jag mig liksom lönenämnden böra tillstyrka. Förslaget
utmynnar i denna del, såvitt angår den av riksdagen fastställda personalförteckningen,
i att 4 befattningar såsom förste kontrollör uppflyttas från A 22
till överkontrollör i A 24 samt att 27 befattningar såsom kontrollör uppflyttas
från A 20 till förste kontrollör i A 22. Jag har ej heller funnit anledning till
erinran mot uppflyttning av befattningen såsom föreståndare för postgiroavdelningen
vid postkontoret Göteborg 1 från kontrollör i A 20 till förste
kontrollör i A 22.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle antalet befattningar såsom
överkontrollör ökas från 10 till 14 och antalet befattningar såsom förste kontrollör
ökas från 16 till 40. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att framdeles
meddela beslut rörande de förändringar beträffande den för befattningshavare
i högst A 20 gällande personalförteckningen, som föranledas av styrelsens
förslag, samt rörande det antal befattningar såsom förste postexpeditör i A 12.
som bör uppföras å övergångsstat.

Uppflyttning av föreståndaren för biankcttryckoriet från förste intendent
i A 27 till byrådirektör i A 28. Föreståndaren för blankettryckeriet erhöll
sin nuvarade löneställning den 1 juli 1945.

Till stöd för den föreslagna uppflyttningen har general poststyrelsen anfört i
huvudsak följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

13

Postverkets blankettryckeri torde för närvarade vara ett av landets största
civiltryckerier. Det framställer alla postverkets blanketter — med undantag
av kuvert — samt utför praktiskt taget allt annat tryck ävensom allt bindningsarbete
för postverkets behov. Tryckeriets maskinella utrustning utgöres
för närvarande av 47 tryckpressar (därav 2 rotationstryckpressar), It skärmaskiner
och 4 sättmaskiner samt ett 40-tal bokbindermaskiner. Ytterligare
t rotationstryckpress och 5 andra tryckpressar samt 1 sättmaskin äro inköpta
för leverans inom den närmaste tiden. Antalet anställda uppgår för närva -

rande till 247 personer.

Från och med den 1 november 1945 har all upphandling för postverkets
blankettförråd (kuvert, omslagspapper, tidningsremsor in. in.), vilken tidigare
omhänderhafts av styrelsens lörrådsavdelning. överflyttats på tryckeriforeståndaren.
Det är vidare avsett, att denne skall tilldelas nya viktiga arbetsuppgifter
i samband med tillämpningen från och med den 1 januari 1947 av
Kungl. Maj ds cirkulär med bestämmelser rörande inköp och användning av
vissa slag av papper, kuvert och läskpapper för statens behov. Enligt nämnda
cirkulär skall det bl. a. ankomma på styrelsen att medgiva statsmyndigheterna
undantag från vissa föreskrifter angående format m. in.

Från 1946 års början har tryckeriet övertagit kontrollen och distributionen
av för postgirots kunder framställda blanketter till giro- och utbetalningskort.
På grund härav har vid tryckeriet upprättats en särskild s. k. häfteskontroll -

avdelning, som sysselsätter 15 personer.

Skatteuppbördsreformen har under år 1946 tillfört tryckeriet avsevart okat
arbete och nya viktiga uppgifter. Postverkets utvidgade uppbördsorganisation
kräver en betydande mängd blanketter. Ett 70-tal blanketter ha tillkommit,
av vilka några måste tryckas i miljonupplagor. Vidare har tryckeriet, som
alltsedan 1918 levererat blanketter till debetsedlar för kronoskatteuppbörden
på landsbygden, fått sig ålagt att anskaffa för hela riket utom Stockholms stad
erforderliga blanketter till debetsedlar å preliminär skatt, fastighetsskatt, slutlig
skatt och tillkommande skatt. Debetsedlarna för preliminär skatt och slutlig
skatt skola tryckas i särskilda upplagor för varje uppbördsdistrikt. Medan
antalet tidigare levererade debetsedlar icke översteg 3 miljoner per år, har
tryckeriet för skatteuppbörden under år 1947 framställt eller i viss utsträckning
från andra tryckerier anskaffat — omkring 7,5 miljoner debetsedlar
När från och med år 1948 även debetsedlar a slutlig skatt komma att
utfärdas, torde det antal debetsedlar, som tryckeriet har att leverera, komma
att uppgå till över 12 miljoner per år. Sedan den bestallda rotationstryckpressen
erhållits, är det avsett, att samtliga dessa debetsedlar skola framstallas

å postverkets tryckeri. . ... . ,

Det är uppenbart, att tryckeriets arbete med framställning av miljontals
debetsedlar — ofta under stark forcering och jämsides med andra stora
beställningar — ställer synnerligen höga krav på föreståndarens förmaga av
planläggning och arbetsledning. Det är på honom det främst beror, att leverans
av debetsedlar till vederbörande myndigheter sker utan försening och
att statsverkets kostnader för debetsedlarnas framställning hallas sa laga som

möjligt.

Styrelsen föreslår sålunda, att befattningen uppflyttas till A 28, därvid
tjänstetiteln byrådirektör synes lämplig särskilt med hänsyn till foreståndarens
uppgift att företrada företaget utat.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till den utveckling, blankettiyckeriet
genomgått, icke velat motsätta sig styrelsens förslag.

14

Kanyl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements

chefen.

Även jag anser mig böra tillstyrka generalpoststyrelsens förslag. Jag har
därvid liksom allmänna lönenämnden särskilt fäst mig vid den utveckling av
blankettryckeriets rörelse, som ägt rum, och de uppgifter av delvis kvalificerad
art, som föreståndaren för tryckeriet under senare år tillförts.

Uppflyttning av föreståndaren för postmuseum från aktuarie i A 21 till
intendent i A 24. Befattningen inrättades den 1 juli 1936. I fråga om den
löreslagna uppflyttningen anför generalpoststyrelsen följande.

Under de 10 år, som förflutit, sedan museet erhöll sin mera självständiga
organisatoriska ställning, har verksamheten inom detsamma väsentligt utökats
och komplicerats. Detta gäller särskilt arbetet inom den filatelistiska
avdelningen, vilken numera växt ut till den största .statliga frimärkssamlingen
i världen. Härtill kommer, att den nyligen kompletterats med ett synnerligen
omfattande filatelistiskt bibliotek, till vilket någon motsvarighet ej
heller finnes vid statligt museum annorstädes i världen. Frimärkssamlingens
värde uppskattades år 1935 till närmare en miljon kronor men torde för närvarande
ligga avsevärt över detta belopp. Enbart det ekonomiska ansvaret
för museets föreståndare är således mycket stort, vartill kommer, att han
måste vara synnerligen väl förtrogen med filatelien och dess olika verksamhetsformer.
^Även avdelningen för de historiska samlingarna har under de
gångna tio åren i hög grad utökats och kompletterats.

De förändringar, som postmuseum genomgått sedan föreståndartjänstens
tillkomst, framgå icke minst av de ökade utrymmen, som efter hand erfordrats
för museets räkning. Under det att museet under år 1936 förfogade över
en golvyta av endast omkring 800 in2, disponerar det för närvarande en sammanlagd
golvyta av omkring 2 000 m2. Utvecklingen belyses även därav, att
antalet besökande i museet företett en ganska jämn stegring och nu är mer
än dubbelt så stort som år 1936.

Museiföreståndarens uppgifter inskränka sig emellertid icke till arbete inom
själva museet, utökning, ordnande och vård av dess samlingar m. m. På
grund av den ingående kännedom, han måste äga i filatelistiska spörsmål,
har det fallit sig naturligt, att han i stor utsträckning anlitas för att uppehålla
den i flera hänseenden värdefulla kontakten med organisationerna inom
filatelien. Detta sker bl. a. genom föredrag samt ordnande av frimärksutställningar
både inom postmusei lokaler och hos filatelistföreningar runt om
i landet. Även planering för postverkets deltagande i andra utställningar och
ordnandet av utställningsmaterialet hör helt naturligt till museiföreståndarens
åligganden. Med det betydande intresse, som postverkets avdelning på
en utställning kan påräkna hos allmänheten, och den allt större vikt, som
denna form av upplysningsverksamhet : fråga om postverkets funktioner
med all rätt tillmätes, är det uppenbart, att stora fordringar på kunnighet ej
endast i museala hänseenden måste ställas på museiföreståndaren.

Allmänna lönenämnden har för prövning av förslaget avlagt besök vid
museet. Vad därvid inhämtades har icke övertygat lönenämnden om att de
med föreståndarskapet förenade arbetsuppgifterna i och för sig och under
alla förhållanden motivera tjänstens placering i ä 24. Lönenämnden erhöll
emellertid det intrycket, att tjänsten under den upporganisation av museet,
som pågått under senare år och ännu ej avslutats, ställt och kommer att
ställa stora krav på innehavaren. Då den nuvarande föreståndaren därjämte
under mångårig verksamhet inom museet förvärvat särskilda kvalifikationer

Kungl. Maj ds proposition nr 236.

15

för liandhavandet av samlingarna, i främsta rummet den stora och värdefulla
frimärkssamlingen, vill lönenämnden icke motsätta sig att föreståndartjänsten
nu uppflyttas till A 24. I samband härmed bör dock föreskrivas, att
när den nuvarande föreståndaren lämnar befattningen, frågan om dess lönegradsplacering
skall tagas upp till omprövning.

Liksom allmänna lönenämnden anser jag i viss mån tveksamt, huruvidat>epartem«n<?-de med befattningen såsom föreståndare för postmuseum förenade arbetsuppgifterna
motivera en så pass hög löneställning som A 24. På de skäl, lönenämnden
anfört, vill jag dock icke motsätta mig den föreslagna uppflyttningen.
Jag förutsätter dock, att befattningens inplacering på löneskalan
upptages till omprövning vid inträffande vakans.

Inrättande av 1 postmästarbefattning av klass 2 i A 22 och 1 byråsekreterarbefattning
i A 21 å andra byråns fastighetsavdelning. Postmästarbefattningen
är avsedd för postkontoret Göteborg 12 i stadsdelen Majorna. Postkontoret
har inrättats såsom tillfälligt postkontor av klass 2 och trätt i verksamhet
den 25 november 1946. Andra byråns fastighetsavdelning förestås av
en förste byråsekreterare i A 24. Den nya byråsekreterarbefattningen, vilken
uppehållits såsom tillfällig sedan den 1 januari 1946, skulle främst utnyttjas
för att bereda föreståndaren lättnad i hans arbetsbörda.

General poststyrelsen anför följande.

Till p o s t k o n to r e t G ö teborg 12 ha från postkontoret Göteborg 1
överflyttats 11 brevbärarförmän och 39 brevbärare, vilka fullgöra brevbäring
inom Majorna, Kungsladugård, Sannaområdet och Nya Varvet. Dessutom
har postkontoret tillförts 5 brevbärare och 15 brevbärarbiträden. Personalen
i övrigt utgöres, frånsett postmästaren, för närvarande av 2 förste
postassistenter, 6 postexpeditörer, 1 förste expeditionsförman i A 12, 2 förste
postiljoner i A 9, 3 postiljoner i A 7 samt 1 kontorsbiträde. På grund av sitt
läge torde det nya postkontoret komma att anlitas av ett mycket stort antal
korrespondenter. Rörelsen beräknas bli av minst samma omfattning som vid
de postkontor inom Göteborg, vilka tillhöra klass 2. Då det nya postkontoret
med hänsyn till utdelningsområde och bxevbärarstyrka blir det största i Göteborg
näst efter postkontoret Göteborg 1, råder det ingen tvekan om att
det mer än väl kommer att fylla fordringarna för inplacering i klass 2. Därtill
kommer, att rörelsen kan väntas bli än större under de närmaste åren
på grund av den livliga byggnadsverksamheten inom de områden, som betjänas
av det nya postkontoret.

Förste byråsekreterarbefattningen å andra byråns fastighetsavdelning
inrättades den 1 juli 1939. Arbetsmängden inom fastighetsavdelningen
hade nämligen då nått eu sådan omfattning, att det visat sig nödvändigt
alt anställa en befattningshavare med uppgift att vid sidan av den
direkta handläggningen av viktigare ärenden leda arbetet inom avdelningen
samt självständigt meddela beslut beträffande vissa grupper av ärenden. Sedan
dess har arbetsmängden inom fastighetsavdeln ingen fortsatt att växa.
Orsaken härtill är framför allt att söka i den ständiga ökningen av fastighetsbeståndet.
Denna utveckling har medfört en synnerligen kraftig arbetsbelastning
för förste byråsek re lera ren, vartill kommer att del varit nödvändigt

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Dt partementschefen.

att överflytta åtskilliga uppgifter från byråchefen till förste byråsekreteraren.
Icke minst till följd härav äro hans arbetsuppgifter numera så omfattande och
ansvarsfulla, att det ter sig oundgängligen nödvändigt att bereda honom
arbetslättnad. Detta synes lämpligast böra ske genom att åt annan tjänsteman
anförtros att självständigt handlägga i första hand en del av de ärenden,
som hänföra sig till vicevärdskapet för postverkets fastigheter i Stockholm.
Förvaltningen av de miljonvärden, som äro nedlagda i dessa fastigheter, till
vilka inom en nära framtid komma att ansluta sig planerade posthusbyggnader
i Bromma, Årsta, Hägersten och Gärdesstaden, bör givetvis ske med
största omsorg, om ej det ekonomiska utbytet av fastighetsinnehavet skall
äventyras. Ifrågavarande tjänsteman skulle därjämte biträda vid större utredningsarbeten
och i övrigt handlägga löpande, ärenden. Med hänsyn till
arten av de göromål, som sålunda skulle åvila honom, bör han icke placeras
i lägre lönegrad än A 21.

Allmänna lönenämnden har lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan
erinran.

Vad generalpoststyrelsen föreslagit föranleder ej heller från min sida någon
erinran. Jag tillstyrker alltså, att en postmästarbefattning av klass 2 i
A 22 och en byråsekreterarbefattning i A 21 uppföras å ordinarie stat.

Inrättande av 3 förste kontroHörsbefattningar i A 22 i anledning av uppbördsreformen.
I enlighet med generalpoststyrelsens förslag, vilket av allmänna
lönenämnden lämnats utan erinran, tillstyrker jag, att 3 förste kontrollörsbefattningar
i A 22 inrättas, avsedda för föreståndarna för skatteavdelningarna
vid postkontoren Malmö 1 och Göteborg 1 samt den vid styrelsen
inrättade s. k. skatterevisionen. Vid bifall härtill och till vad jag i det
föregående förordat beträffande den arbetsledare personalen vid postkontoren
bör antalet befattningar såsom förste kontrollör i A 22 bestämmas
till 43.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen
har vidare föreslagit uppflyttning av följande befattningar, nämligen förste
revisorn å medelsrevisionen från A 24 till A 26, 1 förste kontrollör å medelsbokhållarekontoret
från A 22 till förste revisor i A 24, 1 kontrollör å bankavdelningens
korrespondensavdelning från A 20 till förste kontrollör i A 22
samt 1 kontrollör å samma avdelnings kansli från A 20 till byråsekreterare
i A 21.

Beträffande de olika befattningshavarnas arbetsuppgifter har generalpoststyrelsen
anfört i huvudsak följande.

Förste revisorn å medelsrevisionen är föreståndare för
avdelningen. Revisionsarbetet har företett en oavbruten ökning. Föreståndaren
för medelsrevisionen har till uppgift att planlägga, leda och övervaka
den övriga revisionspersonalens arbete. Han har därjämte att själv handlägga
viktigare anmärkningsärenden, i förekommande fall avgiva påminnelser
i dylika ärenden samt, då under granskningsarbetets gång gjorts iakttagelser,
som anses vara av beskaffenhet att böra föranleda särskild åtgärd från sty -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

17

relsens sida eller eljest komma till dess kännedom, därom avlåta anmälningar
och framställningar. Vissa förenklingar i revisionsarbetet ha genomförts
på förslag av besparingsberedningens kontorsutredning. Dessa förenklingar
ha medfört, att den ständigt ökade arbetsvolymen kunnat avverkas utan personalökning.
Omläggningen har vidare medfört visst utbyte av personal i
högre lönegrader mot billigare arbetskraft. Detta har emellertid i sin tur lett
till skärpta krav på föreståndaren. I likhet med konlorsutredningen anser
därför styrelsen, att befattningen bör placeras i A 26.

Förste kontrollören å medelsbok håll a re kontoret är
föreståndare för kontoret. Sedan den 1 juli 1939 har befattningen varit placerad
i A 22. A kontoret bokföras postverkets samtliga inkomster och utgifter
samt upprättas postverkets bokslut. Den kraftiga ökningen av postverkets
rörelse har givetvis inverkat på kontorets och dess föreståndares ansvar och
arbetsuppgifter. Föreståndaren har att handlägga, leda och övervaka arbetet
inom kontoret. Det åligger honom dessutom att föra postverkets huvudbok,
som omfattar medel tillhörande postverkets driftsbudget och kapitalbudget
ävensom omhänderhavda medel, såsom postanvisnings-, postgiro-, tidnings-,
radiolicens-, folkpensions- och obligationsmedel. Han har därjämte att upprätta
postverkets bokslut och således svara för riktigheten av det överskottsbelopp
av poströrelsen, som framkommit på grund av huvudbokföringen,
ävensom för riktigheten av postverkets i bokslutet balanserade tillgångar och
skulder. Han har jämväl att fastställa och svara för riktigheten av de belopp
för försålda statsstämplar och radiolicenstecken, som skola levereras till
statsverket respektive telegrafstyrelsen. Föreståndaren har vidare att upprätta
och till vissa departement, riksräkenskapsverket m. fl. avgiva uppgifter
och rapporter avseende postverkets räkenskaper och ekonomiska förhållanden.
Till honom såsom chef för postverkets centrala räkenskapsväsende vända
sig redogörama vid postanstalterna med förfrågningar, då tveksamhet råder
rörande bokföringen eller då stämning icke erhålles i räkenskaperna.

Kontrollören å bank av delningens korrespondens
avdelning förestår avdelningen. Den nuvarande löneställningen fastställdes
år 1930. Skriftväxlingsarbetet och vad därmed sammanhänger är oftast
mycket forcerat. Ankommande skrivelser skola om möjligt besvaras på dagen.
I fråga om samtliga ärenden gäller, att föreståndaren måste under en
begränsad tid utan föregående koncept för avdelningens stenografer direkt
diktera skrivelser i ofta besvärliga spörsmål. Det inses härav, att föreståndaren
mås le icke endast besitta god förmåga att uttrycka sig snabbt och ledigt
utan även vara grundligt förtrogen med bankavdelningens hela verksamhetsfält.
Bankavdelningens korrespondensavdelning torde i mångt och mycket
fullgöra ett byråkanslis uppgifter men fyller dessutom ungefär samma funktion
som en motsvarande avdelning inom ett privat företag. Därtill kommer
korrespondensavdelningens befattning med utlandslikviderna. Föreståndaren
för denna avdelning fullgör ett kvalificerat arbete, som är förenat med desto
större ansvar som han på grund av arbetets beskaffenhet måste handla förhållandevis
självständigt. Till följd av postgiro- och postsparbanksrörelsernas
kraftiga expansion har omfattningen av korrespondensen år för år ökat
samtidigt som skriftväxlingen komplicerats.

Kontrollören å b ank av d cl ni ng c n s kansli har till uppgift
att jämte en förste byråsekreterare i A 24 biträda postsparbankschefen med
handläggningen av större ärenden av organisatorisk och ekonomisk art, att
upprätta förslag till nya eller ändrade författningsbestämmelser samt cirkulärmeddelanden
angående postsparbanken och postgirot ävensom att utarbeta
samt vid behov granska och komplettera bankavdelningens interna or Bihang

till riksdagens protokoll 1047. 1 samt. Nr 236. 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements chefen.

der och arbetsföreskrifter. Åt kontrollören har uppdragils att självständigt
verkställa utredningar och upprätta förslag till skrivelser och utlåtanden.
Det åligger honom dessutom bland annat att uppgöra inkomst- och utgiftsberäkningar
beträffande postsparbanken och postgirorörelsen, att upprätta
avräkningar med riksgäldskontoret beträffande försäljningen av svenska
statens sparobligationer och inlåning på s. k. rikskonton, att bereda ärenden
avseende ersättning till postverket för vissa av postsparbanken och postgirokontoret
utförda bestyr vid sidan av den egentliga postsparbanks- och postgirorörelsen
samt att bereda ärenden avseende postsparbankens sparavtalsrörelse.

Allmänna lönenämnden har lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan
erinran.

Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag äro grundade på den kvalitativa
skärpning av de med befattningarna förenade arbetsuppgifternas art och
omfattning, som inträffat efter det befattningarna erhållit sin nuvarande lönegradsplacering.
I vissa fall bero förändringarna på organisatoriska omläggningar
inom berörda arbetsområden. Liksom allmänna lönenämnden finner
jag icke anledning till erinran mot att de av styrelsen föreslagna justeringarna
av lönesättningen vidtagas.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om
minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 2.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen ökning
av antalet byrådirektörer i A 28 från 4 till 5, minskning av antalet förste
intendenter i A 27 från 2 till 1, införande av 1 förste revisor i A 26, ökning
av antalet intendenter i A 24 från 2 till 3, ökning av antalet överkontrollörer
i A 24 från 10 till 14, ökning av antalet förste kontrollörer i A 22 från 16
till 43, ökning av antalet postmästare av klass 2 i A 22 från 58 till 59, minskning
av antalet aktuarier i A 21 från 3 till 2 samt ökning av antalet byråsekreterare
i A 21 från 14 till 16.

I tjänsteförteckningen skulle införas förste revisor i A 26, förste postassistent
i A 18 och förste postexpeditör i A 13, varjämte till förste postexpeditör
i A 12 skulle fogas anteckning om att befattningen endast förekommer å
övergångsstat.

Telegrafverket.

Uppflyttning av 1 överinspektör å driftsbyrån från A 28 till trafikdirebtör

i C 6. Befattningshavaren förestår avdelningen för trafiktjänsten.

I skrivelse den 7 januari 1947 har telegrafstyrelsen till stöd för uppflyttningen
anfört följande.

Å avdelningen för trafiktjänsten handläggas följande ärenden, nämligen
allmänna frågor rörande den in- och utländska telefon- och telegraftrafiken,
prövning ur trafiksynpunkt av behovet och lämpligheten av nya anlägg -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

19

ningar och byggnader samt ändringar av dem, löpande kontroll och inspektion
av personal- och materielhushållningen vid distriktens trafikavdelningar,
instruktioner och tjänsteföreskrifter rörande trafiken, antagning, befordring
och placering av högre personal vid trafikavdelningarna, trafikpersonalens
utbildning, avtalsfrågor rörande kollektivavtalsavlönade telefonister samt avlöningsbestämmelser
för telegrambärare och kontraktsanställda understationsföreståndare
m. m.

Förslag om uppflyttning av befattningen framfördes även i fjol, men förslaget,
som tillstyrktes av allmänna lönenämnden, vann icke statsmakternas
bifall. Styrelsen framhöll därvid, att innehavaren av den ifrågavarande tjänsten
svarar för ett vidsträckt och synnerligen viktigt arbetsområde, samt betonade
särskilt den direkta ekonomiska betydelsen för telegrafverkets rörelse
av en kvalificerad och effektiv ledning av avdelningens verksamhet. I betraktande
av de krav, som måste ställas på befattningshavaren, samt med hänsyn
till det med arbetsuppgifterna följande ansvaret ävensom till den ställning,
han intager i förhållande till distriktsbefälet, fann styrelsen befattningshavarens
tjänsteställning vara för låg. Styrelsen omnämnde även, att på grund
av den snabba och oavlåtliga stegringen av telegrafverkets rörelse arbetsbördan
för överdirektören å driftsbyrån blivit så stor, att denne måst till trafikavdelningens
föreståndare för självständig handläggning och avgörande överlåta
ett flertal av överdirektören tidigare handlagda ärendesgrupper.

Med hänsyn till betydelsen, särskilt i driftsekonomiskt hänseende, av de
med här omhandlade befattning förenade göromålen samt till det i detta fall
med särskild styrka framträdande kravet på en kvalificerad och effektiv insats
från befattningshavarens sida, ansåg styrelsen tjänsten i fråga böra tillsättas
medelst förordnande för viss tid och sålunda överföras från löneplan
A till löneplan C. Enligt styrelsens mening vore en placering i C 7 lämplig
och skälig. Då emellertid avdelningsdirektörstjänsterna å tekniska byrån,
med vilka befattningar den här aktuella tjänsten närmast vore jämförbar,
placerats i C 6, inskränkte sig styrelsen tills vidare till att föreslå befattningens
hänförande till sistnämnda lönegrad.

Utvecklingen sedan förslaget i fjol framfördes har ytterligare skärpt behovet
av att befattningshavarens tjänsteställning revideras, och styrelsen finner
det angeläget, att frågan icke uppskjutes längre.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 20 februari 1947 erinrat om
att motsvarighet till ifrågavarande befattningshavare finnes i generalpoststyrelsen
och järnvägsstyrelsen. Föreståndaren för avdelningen för trafiktjänsten
i telegrafstyrelsen synes emellertid i visst avseende intaga en särställning.
På grund av telegrafverkets fortgående tekniskt betonade utveckling kommer
nämligen chefen för driftsbyrån i regel att hämtas från teknikernas led.
Den för trafiktjänsten ansvarige avdelningsföreståndaren kommer härigenom
att intaga en mycket självständig ställning, vilket synes motivera, att
han erhåller en viss löneförbättring. Lönenämnden framhåller dock, att det
kan ifrågasättas, huruvida icke en förbättring av löneställningen borde åstadkommas
genom att överinspektörstjänsten utbytes mot en befattning såsom
förste byrådirektör i A 30. Då emellertid förståndarna för tekniska byråns
stations- och transmissionsavdelningar enligt beslut av 1945 års riksdag äro
placerade såsom avdelningsdirektörer i C 6, har lönenämnden ansett sig böra
tillstyrka styrelsens förslag.

20

Kungl. Mcij.ts proposition nr 236.

Departementschef
en.

Den utveckling, som telegrafverkets rörelse undergått och som ytterligare
torde vara att motse, synes mig utgöra skäl för att nu till slutligt avgörande
upptaga frågan om löneställningen för föreståndaren för avdelningen för trafiktjänsten.
Liksom allmänna lönenämnden anser jag, att den speciella ställning
som föreståndaren intar motiverar en viss löneförbättring. Jag tillstyrker
alltså, att befattningen under benämningen trafikdirektör uppflyttas till
C 6. Liksom övriga befattningar å C-planen vid telegrafverket bör befattningen
tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av verkstadsöveringenjören vid huvudverkstaden i Nynäshamn
från C 5 till C 6. Befattningen inrättades den 1 juli 1942. Den är avsedd
för föreståndaren för tillverkningsavdelningen.

Telegrafstyrelsen erinrar om att styrelsen vid befattningens inrättande föreslagit,
att den skulle placeras i C 6. Styrelsen anför därefter följande.

Med telegrafverkets verkstadsavdelning äro numera införlivade de tidigare
till vederbörande distrikt hörande reparationsverkstäderna i Stockholm och
Göteborg. Den senare är för närvarande under ombyggnad för upptagande av
en del nytillverkningar. En ny större verkstad har tillkommit, förlagd till
Vänersborg. Denna sysselsätter för närvarande cirka 300 personer och väntas
inom de närmaste åren få sin personalstyrka fördubblad. Ytterligare en
stor verkstad är beslutad att förläggas till Sundsvall. I första utbyggnaden
skall denna dimensioneras för 600 arbetare, vid full utbyggnad för 1 000
arbetare. Produktions- och verkstadsplaneringen för Sundsvallsverkstaden är
i full gång.

Jämsides med denna utveckling av telegrafverkets verkstadsrörelse ha verkstadsöveringenjörens
arbetsuppgifter avsevärt utvidgats. Tillverkningsavdelningarna
vid samtliga verkstäder ha förlagts under hans ledning, och han har
även att svara för den drifts- och verkstadsmässiga planeringen av de nytillkomna
och de under ny- eller utbyggnad varande verkstäderna. Under
honom sortera, förutom de till ett 20-tal uppgående tillverkningsavdelningarna,
följande särskilda avdelningar, nämligen arbetsstudieavdelning med
ackordsregister, avdelning för personal- och avtalsfrågor, planeringsavdelning
med leveranskontor, verktygsritkontor, serviceavdelning för den inre
tjänsten, maskinritkontor, tillverkningskontrollavdelning samt verkstadsskola.

Den verkstadsöveringenjören underordnade personalen uppgår för närvarande
till omkring 185 tjänstemän och 1 500 arbetare.

Styrelsen framhåller, att den nuvarande lönegradsplaceringen med hänsyn
till det betydligt utökade ansvarsområdet måste anses för låg. De med tjänsten
förenade förmånerna understiga i allt för hög grad de villkor, som för
likvärdigt arbete erbjudas inom den privata industrien.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden vid befattningens inrättande
tillstyrkt dess placering i G 5. Därefter har verkstadsöveringenjörens
arbetsområde vidgats. Vidare lärer verkstadsdirektören i allt större utsträckning
komma att tagas i anspråk av sådana göromål, som sammanhänga med
hans befattning såsom chef för telegrafverkets verkstadsbyrå, vilket medfört
att verkstadsöveringenjören erhållit en mera självständig ställning. Lönenämnden
tillstyrker därför styrelsens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

21

De ökade och kvalitativt sett förändrade arbetsuppgifter, som numera Departements
tillkomma verkstadsöveringenjören vid huvudverkstaden i Nynäshamn, synas chefen.
mig motivera, att befattningen i enlighet med telegrafstyrelsens av allmänna
lönenämnden tillstyrkta förslag uppflyttas från C ä till C 6.

Uppflyttning av 6 distriktsingenjörer och 5 trafikinspektörer från A 26

till A 28. Telegrafverkets lokalförvaltning är fördelad på sex distrikt. I fjol
föreslog telegrafstyrelsen, att en distriktsingenjör och en trafikinspektör vid
ett vart av distrikten uppflyttades från A 26 till A 28 antingen med bibehållen
benämning eller med benämningen ändrad till byrådirektör. Styrelsen
upprepar nu förslaget utom beträffande distriktsbyrån i Stockholm, där
i stället numera av skäl, som i det följande anföras, föreligger behov av
ytterligare en trafikinspektörsbefattning i A 26.

Till stöd för förslaget anför telegrafstyrelsen följande.

Styrelsen framhöll i fjol, att den utveckling, som telegrafverket genomgått
och alltfort genomgår såväl i kvantitativt avseende genom den starka tillväxten
av rörelsen som i kvalitativt hänseende genom den pågående tekniska
omdaningen, har medfört en kraftig ökning av distriktsledningens arbetsuppgifter,
vilka efterhand även blivit mer och mer kvalificerade. I samband härmed
har det visat sig nödvändigt att, för att distriktschefen skall kunna ägna
erforderlig tid åt de största och mest betydelsefulla frågorna rörande distriktets
förvaltning och utveckling, undan för undan tilldela hans närmaste medhjälpare,
främst då distriktsingenjören och trafikinspektören, allt större befogenheter
i fråga om handläggandet och avgörandet av å distriktsbyrån förekommande
ärenden samt beträffande inspektion och kontroll m. m. Denna
successiva ökning av dessa befattningshavares befogenheter och därmed även
av deras ansvar kan med visshet förutses komma att ytterligare fortgå.

Med hänsyn till de starkt ökade fordringarna på distriktsingenjörerna och
trafikinspektörerna å distriktsbyråerna samt till deras ansvar för ifrågavarande
stora och betydelsefulla arbetsområden fann styrelsen deras nuvarande
lönegradsplacering vara för låg.

Utvecklingen under det gångna året har bestyrkt behovet av en snar uppflyttning
av ifrågavarande befattningar.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden i fjol tillstyrkte styrelsens
förslag. Lönenämnden tilläde dock, att en sådan åtgärd syntes kunna
få konsekvenser för motsvarande personal vid statens järnvägars distriktskanslier.
Vad därefter förekommit i frågan har icke föranlett något ändrat
ställningstagande från lönenämndens sida i annan mån, än som föranledes av
att telegrafstyrelsen icke längre vidhåller förslaget om uppflyttning av trafikinspektören
å distriktsbyrån i Stockholm.

Vid behandlingen av telegrafstyrelsens motsvarande förslag i fjol förkla- Departements
rade jag mig icke beredd att tillstyrka detsamma. Den av rörelsens fortgå- cAe/cwende
utveckling föranledda överflyttningen på distriktschefemas närmaste
män av handläggningen och avgörandet av betydelsefulla ärenden får emeltid
numera anses ha nått en sådan omfattning och vara av så pass bestående

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

karaktär, att jag finner mig böra frånfalla mina betänkligheter från i fjol.
Att den föreslagna uppflyttningen kan komma att vid likartade betingelser
föranleda motsvarande åtgärd inom annat område av statens affärsdrift, synes
mig icke böra lägga hinder i vägen. Jag tillstyrker alltså i likhet med
allmänna lönenämnden styrelsens förslag. Även efter uppflyttningen torde
befattningarna böra bibehållas vid sina nuvarande benämningar.

Uppflyttning av 1 byråingenjjäir å tekniska byrån från A 26 till förste
byråingenjör i A 27 oeh 1 radioingenjör vid radioexpeditionen i Göteborg
från A 26 till förste radioingenjör i A 27. Förstnämnde befattningshavare
tjänstgör å tekniska byråns stationsavdelning. Radioingenjören åter tjänstgör
som föreståndare för radioexpeditionen i Göteborg.

Telegrafstyrelsen anför följande.

Den sektion å tekniska byråns stationsavdelning, för vars
föreståndare förste byråingenjörsbefattningen är avsedd, är en av de större
och vikligare inom nämnda avdelning. Sektionens arbetsuppgifter omfatta
i huvudsak planläggning och utbyggnad av de äldre manuellt betjänade telefonstationerna
av alla storleksgrader samt planläggning, konstruktion och
specificering av nya utrustningar för manuellt expedierad telefontrafik vid
automatiserade centraltelefonstationer. Sektionens arbete har undan för undan
kraftigt ökats, särskilt till följd av den efter världskrigets slut inträdda
starka stegringen av rikstrafiken. Mycket stora krav måste ställas på sektionens
föreståndare ur såväl teknisk som administrativ synpunkt.

Radioexpeditionen i Göteborg inrättades, då uthyrningen av
fartygsradiostationer i Sverige år 1919 lades i telegrafverkets händer. Dess ursprungliga
arbetsuppgift var att ombesörja nyinstallering av fartygsstationer
ävensom att utföra underhålls- och reparationsarbeten av stationer på fartyg
— såväl svenska som utländska — som anlöpa hamnar i västra Sverige. Till
expeditionens åligganden höra numera även arbeten för kust- och markstationerna
på västkusten. Sedan sjöfarten efter fredsslutet åter kommit i full
gång, har radioexpeditionens arbete avsevärt ökats i vad avser såväl nyinstallering
av fartygsstationer som underhållet av dessa. Arbetet med uppförandet
av den stora kustradiostationen i Vallda och Onsala för en beräknad kostnad
av 2 500 000 kronor, vilken är avsedd att ersätta den föråldrade kustradiostationen
vid Nya Varvet, handhaves av radioexpeditionen. Meningen är att
stationens tekniska drift efter färdigställandet skall ombesörjas av radioexpeditionen
såsom nu redan sker i fråga om kustradiostationen vid Nya
Varvet och markstationen i Torslanda. Med hänsyn till omfattningen och
arten av de göromål, som sålunda kommit att åvila föreståndaren för radioexpeditionen
i Göteborg, har styrelsen ansett hans lönegradsplacering för
låg. Styrelsen har därför förordnat honom att bestrida göromål, som eljest
ankomma på tjänsteman i A 27. Styrelsen finner det nödvändigt, att ifrågavarande
förordnande nu utbytes mot ordinarie tjänst i den högre lönegraden.

Allmänna lönenämnden har icke funnit förslagen föranleda någon erinran
från lönenämndens sida.

Departements- Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot telegrafstyrelsens förslag.
chefen. Jag förordar alltså, att en byråingenjör å tekniska byråns stationsavdelning
uppflyttas till förste byråingenjör. Vidare tillstyrker jag, att befattningen
förste radioingenjör i A 27 införes vid telegrafverket samt att föreståndaren
för radioexpeditionen i Göteborg uppflyttas till denna tjänstegrad.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Uppflyttning av 1 ingenjör från A 24 och 5 ingenjörer från A 20 till linjeingenjörer
i A 26. Ifrågavarande ingenjörer tjänstgöra å olika sektioners
ingenjörskontor. Ingenjören i A 24 har tilldelats förordnande att bestrida
göromål såsom ingenjör i A 26 och de 5 ingenjörerna i A 20 inneha extra
ordinarie befattningar i 26 lönegraden.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna anför telegrafstyrelsen följande.

Till sektionen för Stockholms stationer är knuten en ingenjör i A 24, vilken
tjänstgör som stationsingenjör för de 5 stora automatstationerna Norra Vasa,
Södra Vasa, Kungsholmen, Söder och Östermalm, till vilka stationer den 1
januari 1946 voro anslutna sammanlagt inemot 140 000 huvudabonnemang
med totalt ca 165 000 telefonapparater. 1 sin egenskap av stationsingenjör har
den här omhandlade befattningshavaren att ansvara för den tekniska driften
å berörda stationer samt för nya utbyggnader av dessa. Därutöver biträder
han förste sektionsingenjören med ärenden rörande montagearbeten på samtliga
stationer inom sektionen.

I fjol föreslog styrelsen bland annat, att ett antal ingenjörer i lägre lönegrader
än A 26, vilka samtliga hade sig anförtrodda sådana kvalificerade
arbetsuppgifter, att en inplacering av vederbörande i lägst A 26 måste
anses väl motiverad, skulle beredas ordinarie anställning i nämnda lönegrad.
Bland omhandlade ingenjörer funnos 11 stycken, som voro placerade vid
ingenjörskontor såsom respektive sektionsföreståndares ställföreträdare och
närmaste män. Styrelsen anförde beträffande dessa befattningshavare, att
sektionernas utveckling ävensom det förhållandet att sektionsföreståndarens
tid till stor del tages i anspråk för tjänsteresor inom sektionen har nödvändiggjort
överflyttning för självständig handläggning genom de biträdande ingenjörernas
försorg av en betydande del av föreståndarens arbetsuppgifter. Berörda
tjänstemän måste vara fullt insatta i alla de å tjänstestället förekommande
göromålen. Statsmakterna biföllo styrelsens förslag i fråga om 5 av
de berörda ingenjörerna å sektionerna, och dessa 5 ingenjörer ha sålunda
numera erhållit befordran till A 26. De av styrelsen tidigare anförda skälen för
befordran till A 26 även av de 6 återstående av de omhandlade ingenjörerna
å sektionerna framträda nu med ökad styrka. En av dessa ingenjörer torde,
vid bifall till styrelsens förslag om uppdelning av Södertälje sektion och inrättande
i samband därmed av en ny sektionsingenjörstjänst i A 26, vinna befordran
till denna lönegrad.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden i fjol beträffande förslaget
om uppflyttning av vissa ingenjörer å sektionernas ingenjörskontor
från A 20 till linjeingenjörer i A 26 framhöll, att en placering i A 26 syntes
motiverad för de ingenjörer, vilka tjänstgöra vid sektioner, där arbetsfördelningen
mellan sektionsföreståndaren och hans närmaste man är helt genomförd,
så att de praktiskt taget omhänderhava var sitt arbetsområde.

Förslaget om uppflyttning av ingenjören i A 24 vid sektionen för Stockholms
stationer har icke föranlett något uttalande från lönenämndens sida.

Vid behandlingen i fjol av motsvarande förslag beträffande närmaste männen
till sektionsföreståndarna framhöll jag, att jag saknade utgångspunkter
för ett bedömande av den utsträckning, i vilken uppflyttning borde ske. Jag
förordade därför, att förslagsvis fem ingenjörer uppflyttades från A 20
till linjeingenjörer i A 26. Detta förslag vann statsmakternas bifall. Enligt vad
av telegrafstyrelsens framställning framgår, synes den av allmänna lönenämn -

Departements chefen.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

den ifrågasatta arbetsfördelningen numera ha genomförts i en sådan omfattning,
att jag anser mig böra tillstyrka styrelsens förslag.

Jag har ej heller något att erinra mot att ingenjören i A 24 vid sektionen
för Stockholms stationer uppflyttas till linjeingenjör i A 26.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Maj:t få ankomma
att meddela beslut om minskning av antalet ingenjörer i A 20 med 5.

Inrättande av 2 förste byråingenjörstjänster i A 27, 1 sektionsingenjörstjänst
i A 26, 1 trafikinspektörstjänst i A 26, 1 förste byråsekreterartjänst i

A 24 och 1 byråsekreterartjänst i A 21. Av förste byråingenjörsbefattningarna
avses en för distriktsbyrån i Göteborg och en för kabelkontoret. Sektionsingenjörstjänsten
avses för Södertälje sektion, trafikinspektörstjänsten för
distriktsbyrån i Stockholm, förste byråsekreterartjänsten för driftsbyrån och
byråsekreterartjänsten för radiobyrån.

Till stöd för förslagen har telegrafstyrelsen anfört följande.

Å varje distriktsbyrå tjänstgör en ingenjör — i regel i linjeingenjörs tjänsteställning
(A 26) — med uppdrag att närmast under distriktschefen handlägga
distriktets ärenden inom det automattekniska området. I den mån dessa befattningshavares
arbetsuppgifter utvecklas, finner styrelsen motiverat, att de
beredas förste byråingenjörs tjänsteställning. Styrelsen vill emellertid för närvarande
ifrågasätta inrättandet av sådan tjänst endast vid distriktsbyrån
i Göteborg. Å denna byrå finns för närvarande ingen ordinarie
befattning för nämnda arbetsuppgifter; en lörste sektionsingenjör (A 27),
innehavare av befattningen såsom föreståndare för sektionen Göteborgs stationer,
har emellertid sedan två år tillbaka varit förordnad att å byrån i
fråga fullgöra berörda arbetsuppgifter för andra distriktets vidkommande,
och under tiden bär föreståndarskapet för den nämnda sektionen uppehållits
av annan tjänsteman på förordnande. Det framstår såsom ett starkt önskemål,
att detta provisorium beträffande befattningen såsom distriktsautomatingenjör
i andra distriktet ersättes med en fastare ordning och att sålunda
en ordinarie befattning för de ovan omhandlade arbetsuppgifterna inom
distriktet inrättas.

Vid kabel kontoret tjänstgör en linjeingenjör å övergångsstat (A 26)
såsom föreståndare för den s. k. anläggningsavdelningen. De arbeten, som
ifrågavarande avdelning har att utföra, äro fördelade på ett antal arbetskontor,
för närvarande 7, av vilka 3 svara för de egentliga rikskabelarbetena,
d. v. s. nyanläggning av sådana kablar. Av de övriga arbetskontoren ombesörjer
ett avpupinisering och ombalansering av befintliga kabelanläggningar,
ett nypupinisering av sådana anläggningar, ett stakningar och andra förberedande
arbeten för planerade anläggningar samt ett vägarbeten. Under de
tider, då ifrågavarande arbeten pågå i full utsträckning, uppgår avdelningens
arbetsstyrka till 900 å 1 000 man. Nämnde linjeingenjör å övergångsstat
har med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila
honom, av styrelsen från och med den 1 juli 1945 tilldelats förordnande
i A 27. Enär befattningen med visshet kan beräknas bli permanent behövlig
för framtiden, finner styrelsen det önskvärt, att befattningshavaren nu uppföres
å ordinarie stat.

Södertälje sektion omfattar för närvarande Flens, Gnesta, Mariefreds,
Strängnäs, Södertälje och Visby redovisningsområden, av vilka det sistnämnda
innesluter hela Gotland. Detta senare områdes geografiskt och ur
kommunikationssynpunkt avskilda läge i förhållande till den övriga delen

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

25

av sektionen medför stora olägenheter med avseende å ledningen och överinseendet
från sektionsföreståndarens sida av underhålls-, förnyelse- och anläggningsarbetena
inom området. Dessa olägenheter framträda självfallet allt
skarpare ju större omfattning dessa arbeten inom området få. Med den
rekordartat snabba tillväxt, som verkets rörelse undergått och alltjämt undergår
å Gotland, ha arbetena nu nått den storleksordning, att styrelsen
finner det angeläget att, för att ledningen av arbetena där skall i fortsättningen
kunna besörjas på fullgott sätt, Visby redovisningsområde avskiljes
från Södertälje sektion och organiseras som en självständig sektion. Med
hänsyn till arlen och omfattningen av de göromål, som komma att åvila den
nya sektionens föreståndare, bör denne givas sektionsingenjörs tjänsteställning.

Inom fjärde distriktet, som omfattar Stockholms redovisningsområde, uppgår
för närvarande antalet trafikpersonal i expeditions- och kontorstjänst å
telegraf- och telefonstationerna (stationer, vars skötsel upplåtits åt person
medelst kontrakt, undantagna) samt å di s t ri kt sb y rån i Stockholm
till sammanlagt inemot 4 000, varav något över 300 manliga och återstoden
kvinnliga befattningshavare. På grund av de speciella förhållanden beträffande
tillgången på arbetskraft m. m., som råda inom detta distrikt och
framför allt dess centralort Stockholm, föreligga inom distriktet särskilda,
delvis synnerligen svårbemästrade problem beträffande bland annat rekryteringen,
utbildningen och dispositionen av den berörda personalen samt rörande
personalvården i övrigt. De svårigheter, som i dessa hänseenden uppstå,
framträda givetvis med än större styrka under nuvarande läge å arbetsmarknaden.
Som följd av de rådande förhållandena har det visat sig nödvändigt
att inom fjärde distriktet tillsätta en personalchef med uppgift att närmast
under distriktschefen självständigt svara för på distriktsmyndigheten ankommande
ärenden rörande all trafikpersonal inom distriktet, med undantag för
personalen vid sådana understationer, vilkas skötsel upplåtits på entreprenad.
I sådant syfte har — i avvaktan på att ordinarie tjänst erhålles — en överkontrollör
(A 24) från annat håll beordrats att i nämnda egenskap tjänstgöra
vid distriktet. Styrelsen har därvid meddelat honom förordnande att
bestrida göromål, som eljest ankomma på trafikinspektör. Styrelsen finner det
emellertid angeläget, att en ordinarie tjänst nu inrättas för här avsedda
ändamål. För denna tjänst kan — i betraktande av arten och omfattningen
av de arbetsuppgifter, som innehavaren har att fullgöra, samt icke minst med
hänsyn till den tjänsteställning, som föreståndarna för de olika tjänsteställena
inom distriktet inneha — placering i lägre lönegrad än A 2G icke rimligen
ifrågakomma.

A driftsbyrån handläggas personalärendena av en aktuarie (A 21),
vilken till sitt förfogande bär elt antal biträdande tjänstemän, för närvarande
12. Aktuarietjänsten tillhör ursprungligen ekonomibyrån men har kunnat tillfälligt
disponeras för nu ifrågavarande arbetsuppgifter å driftsbyrån. Den befattningshavare
å driftsbyrån, det här gäller, har att närmast under överinspektörerna
å avdelningen för den tekniska tjänsten respektive ä avdelningen
för trafiktjänsten svara för behandlingen av hl. a. följande frågor, nämligen
beredning av personalstater för driftsavdelningen, ärenden angående individuell
antagning, befordran och placering av å driftsavdelningen tjänstgörande
högre personal samt telegrafutbildad lägre personal ävensom angående befordran
och förflyttning av tjänstemän i telefonist- och andra lägre grader, i
den mån distriktsförvaltningarna icke medgivits befogenhet fatta avgörande
härulinnan, uppsättandet av förslag till utlåtanden till Kungl. Maj:t i anledning
av eventuellt anförda besvär över styrelsens beslut i t.jänstetillsättningsfrågor
ävensom behandlingen av hos styrelsen anförda besvär över distriktsförvallningarnas
motsvarande beslut i fråga om viss lägre personal m. m.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements chefen.

Med hänsyn till omfattningen av de göromål, som åvila denna befattningshavare,
samt till de stora fordringar, som i olika avseenden ställas på honom
vid arbetsuppgifternas fullgörande, är hans nuvarande tjänsteställning uppenbart
för låg. Styrelsen har på denna grund meddelat honom förordnande att
från och med den 1 januari 1946 bestrida göromål, som eljest ankomma på
förste byråsekreterare i A 24. Styrelsen anser det emellertid angeläget, att befattningshavaren
nu beredes en ordinarie tjänst, som bättre än hans nuvarande
svarar mot arbetsuppgifternas art och omfattning. Tjänst i lägre lönegrad
än A 24 kan härvid enligt styrelsens mening icke rimligen ifrågakomma.
Vid sådant förhållande och då behov nu föreligger att å ekonomibyrån använda
aktuarietjänsten för sitt ursprungligen avsedda ändamål, föreslår styrelsen,
att en ny förste byråsekreterartjänst i A 24 inrättas å driftsbyrån.

Ökningen i arbetsuppgifter å radiobyrån för rundradioavdelningen
har självfallet gjort sig gällande icke endast så, att de tekniska ärendena ökat
i omfattning, utan har även påverkat arbetsmängden för de tjänstemän å
avdelningen, som handlägga de skiftande uppgifter av mera förvaltningsmässig
natur, vilka förekomma på avdelningen jämsides med de tekniska
frågorna. Till ökningen av ifrågavarande arbetsuppgifter har även bidragit, att
styrelsen, allt eftersom avdelningens arbete vuxit och knappheten på högre
teknisk personal gjort sig kännbar, funnit det vara riktigt och ändamålsenligt
att från de tekniska tjänstemännen söka avlasta sådana göromål, som förutsätta
snarare administrativ än teknisk förfarenhet. Under sådana förhållanden
har emellertid behovet anmält sig av eu ny tjänst för vissa bär avsedda arbetsuppgifter.
I betraktande av de krav, som böra ställas på innehavaren av
denna tjänst och arten och omfattningen av de göromål, som åvila vederbörande,
bör tjänsten vara byråsekreterartjänst (A 21).

Allmänna lönenämnden har funnit styrelsens förevarande förslag icke föranleda
något uttalande från lönenämndens sida.

Då behovet av de av telegrafstyrelsen föreslagna nya tjänsterna får anses
styrkt, har jag icke funnit anledning till erinx-an mot styrelsens förslag. Vid
bifall härtill torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om minskning
av antalet ingenjörer i A 20 med 1.

Inrättande av 1 förste byråsekreterarbefattning i A 26 å försvarsbyrån.

Huvudparten av de ärenden, som röra civilförsvaret, handlägges för närvarande
å en till driftsbyrån hörande särskild avdelning, benämnd civilförsvarsavdelningen.
Avdelningen i fråga har provisoriskt ställts under ledning av den
förste byråsekreterare i A 24, som är föreståndare för driftsbyråns allmänna
avdelning. För handläggning av frågor rörande telegrafverkets förhållande
till försvarsväsendet (militära frågor) finnes enligt organisationsplanen för
styrelsen ett militärkontor med en regementsofficer ur signalregementet såsom
chef och föredragande. Chefen för militärkontoret, vilken är direkt underställd
generaldirektören, ingår vid handläggning av nyssnämnda frågor
såsom ledamot av styrelsen. Mil. tär kontoret är alltsedan dess tillkomst såsom
självständig avdelning den 1 juli 1941 organiserat såsom militärbyrå.
Arbetet å civilförsvarsavdelningen bedrives i nära samråd med militärbyrån.

I skrivelse den 11 december 1946 har telegrafstyrelsen anfört i huvudsak
följande.

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Ehuru civilförsvarsavdelningen i dess nuvarande organisationsform ^ och
med dess nuvarande förläggning hittills i stort sett fungerat väl och nagon
egentlig olägenhet icke visat sig förenad med den nuvarande ordningen, vill
styrelsen dock icke ställa sig avvisande till önskemal, som framförts från försvarsstaben,
om ett intimare samordnande av de skilda försvarsfrågorna inom
styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen är för den skull beredd att till
militärbyrån överflytta huvudparten av civilförsvarsärendena och tillstyrker,
under förutsättning att sådan överflyttning kommer till stånd, att det nuvarande
militärkontoret inom styrelsen ombildas till en försvarsbyrå.

Från styrelsens sida måste dock härvid förutsättas, att civilförsvarsavdelningen
får en relativt självständig ställning inom den blivande försvarsbyrån.
Vid krig eller krigsfara torde den militäre byråchefens tid komma att
så gott som helt tagas i anspråk för de militära frågornas handläggning och
för samråd med militära myndigheter. Det är då av synnerlig vikt, att civilförsvarsavdelningens
chef kan i möjligaste mån självständigt besluta och beordra
verkställande åtgärder inom civilförsvarets område. Organisationen i
fred bör vara inriktad härpå.

Av enahanda skäl och med hänsyn till de relativt täta ombytena av försvarsbyråchef
bör vidare så ordnas, att befattningen såsom chef för civilförsvarsavdelningen
ej för ofta byter innehavare. Civilförsvaret inom telegrafverket
omspänner så stora områden och kräver så ingående kännedom
om verkets drift och tekniska utrustning, att en avsevärd tid måste förflyta,
innan en nytillträdande innehavare av befattningen i tillräcklig grad behärskar
sitt arbetsområde. Styrelsen anser sig för den skull böra föreslå, att befattningen
såsom chef för civilförsvarsavdelningen inom en blivande försvarsbyrå
placeras i A 26, lämpligen under benämningen förste byråsekreterare.
Befattningen i fråga bör inrättas såsom ny tjänst.

Allmänna lönenämnden har i sitt förenämnda utlåtande uttalat, att lönenämnden,
därest militärkontoret omorganiserades till en försvarsbyrå med
särskild civilförsvarsavdelning, i och för sig icke funnit något att erinra mot
att för föreståndaren för denna avdelning avses en förste byråsekreterarbefattning
i A 26. Lönenämnden har emellertid erinrat, att 1945 års civilförsvarsutredning
framlagt förslag rörande civilförsvarets organisation (SOU
1947: 10).

Enligt vad jag inhämtat, torde frågan om inrättande av en försvarsbyrå Departementsinom
telegrafstyrelsen kunna bedömas utan samband med prövningen av c^fen.
1945 års civilförsvarsutrednings förslag. Vid sådant förhållande och då vad
telegrafstyrelsen anfört icke föranleder någon erinran från min sida, anser
jag mig böra tillstyrka, att en försvarsbyrå i enlighet med styrelsens förslag
organiseras från och med den 1 juli 1947. Styrelsens förslag att för föreståndaren
för civilförsvarsavdelningen inom den nya byrån inrättas en förste
byråsekreterarbefattning i lönegraden A 26 föranleder ej heller någon erinran
från min sida.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen bär
vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 förste byråsekreterare å radiobyråns
förvaltningsavdelning från A 24 till A 26, dels 1 byråsekreterare å förrådsbyrån
från A 21 till förste byråsekreterare i A 24, dels 4 förste kontrollörer,
en vid envar av stationerna i Gävle, Norrköping och Örebro samt Malmö

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

telefonstation, från A 22 till överkontrollörer i A 24, dels ock 4 kontrollörer,
en vid envar av stationerna i Jönköping. Kalmar, Karlstad och Västerås,
från A 20 till förste kontrollörer i A 22.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har telegrafstyrelsen anfört
följande.

Såsom föreståndare för radiobyrdns förvaltnings av delning
tjänstgör en förste byråsekreterare i A 24. Denne har till uppgift alt svara
för handläggningen dels av å byrån förekommande göromål av mera administrativ
natur och dels av ärenden rörande byråns och radiodistriktets personal.
Han har sålunda att uppsätta expeditioner till å radiobyrån behandlade
och avgjorda ärenden av skiftande art, att redigera instruktioner för radiostationerna,
ait svara för de uppgifter till den internationella fjärrförbindelseunionens
byrå i Bern rörande svenska radiostationer, som äro avsedda att
intagas i dess radiopublikationer, att deltaga i det förberedande arbetet med
ärenden, som skola föreläggas internationella radiokonferenser, att handlägga
ärenden rörande sådana tillstånd att innehava och nyttja radioanläggning,
som skola meddelas av Kungl. Maj :t, att handlägga frågor rörande vissa
radiotaxor, att uppsätta kontrakt med rederierna angående uthyrande av fartygsradiostationer,
tillståndsbevis för dessa stationer, ävensom certifikat för
radiotelegrafister och radiotelefonister samt att sköta uthyrningen av bostadsfastigheterna
vid radiostationerna. Antalet av den till radiobyrån och
radiodistriktet hörande personalen har under de senaste 10 åren stigit från
260 till 525. Det åligger förste byråsekreteraren, förutom att bereda och för
byråns chef föredraga personalärendena, att noga följa alla i ämnet utfärdade
föreskrifter samt att deltaga i förhandlingar med de olika personalorganisationerna.
Den livliga utveckling telegrafverkets radioväsende uppvisat
de senaste åren har inneburit en betydande ökning av de på radiobyrån förekommande
ärenden, vilkas behandling enligt ovan åvilar berörda befattningshavare.
Enligt vad som nu kan skönjas, synes denna utveckling komma
att fortsätta i än snabbare takt.

I fjol föreslog styrelsen, att föreståndaren för den avdelning av förrådsbyrån,
som handhar inköp av blanketter in. m., skulle höjas från byråsekreterare
i A 21 till förste byrå sekret era re i A 24. Allmänna lönenämnden
ställde sig tveksam inför uppflyttningen och förslaget vann icke statsmakternas
bifall. Till avdelningens aibete hör, förutom inköp, lagerhållning och
distribution av blanketter, trycksaker och skrivmateriel m. in., att ansvara
för och övervaka den tekniska framställningen av rikstelefonkatalogen. Det
senare arbetet, som helt åvilar avdelningsföreståndaren personligen, är synnerligen
omfattande och av stor betydenhet. I detsamma ingår uppgörande
av förslag till avtal angående tryckning och bindning av katalogen, angående
leverans av papper för densamma samt utövande av fortlöpande kontroll över
att de kontrakterade arbetena och leveranserna fullgöras avtalsenligt. Avdelningsföreståndaren
har vidare att uppgöra förslag till avtal angående annonsanskaffning
för katalogen, att verkställa granskning av de anskaffade
annonsernas utformning och innehåll med hänsyn till lämpligheten för deras
intagande i katalogen samt att verkställa debitering och avräkning beträffande
annonserna i katalogen. Till katalogarbetet hör även att redigera i
katalogen förekommande kartverk och liknande. Slutligen åligger det avdelningsföreståndaren
att utöva ledning av arbetet å den till förrådsbyrån hörande
dupliceringsavdelningen. Frånsett den ökade arbetsbörda, som ovan
påvisade rent kvantitativa ökning i och för sig medfört för avdelningsföreståndaren,
ha dennes arbetsuppgifter under senare år även kvalitativt blivit
allt mera maktpåligganae. Telefonkatalogens alltjämt växande omfång har
praktiskt taget bundit framställningen till de två privata företag, ett för

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

tryckningen och ett för bindningen, som under årens lopp byggt ut sina officiner
för detta arbete. För att under dessa förhållanden kunna driva fram
de rationaliseringar i tillverkningen, som katalogens kraftiga årliga tillväxt
nödvändiggjort och oupphörligt påkalla, dels i förbilligande syfte, dels för att
hålla utgivningstiderna inom önskade gränser, är det nödvändigt att inom
verket äga tillgång till egen fackkunskap på området. Avdelningsföreståndaren
har därför fått ägna ingående och oavlåtlig uppmärksamhet åt katalogframställningens
tekniska utveckling ej blott inom landet utan även genom
studieresor i Danmark, Tyskland och England, varvid han fått sina tidigare
fackkunskaper inom hithörande område fördjupade och utvidgade.

Vid envar av stationerna i Gävle, Norrköping och Örebro
är såsom befäl för telefontjänsten närmast under telegraf kommissarien
anställd en tjänsteman i förste kontrollörs grad (A 22). Dessa stationer, vilka
samtliga tillhöra landets största förmedlingsstationer för rikssamtal, ha på
senare år genomgått en stark utveckling. De fordringar, som ställas på ovanberörda
befattningshavare, ha i samband därmed kraftigt stegrats såväl i
kvalitativt som i kvantitativt hänseende, och styrelsen finner deras nuvarande
lönegradsplacering vara avgjort för låg i betraktande av arten och omfattningen
av dem nu åvilande arbetsuppgifter.

Riksavdelningen vid Malmö telefonstation förestås för närvarande
av en tjänsteman i förste kontrollörs grad. Trafiken vid denna avdelning
har under de gångna åren så kraftigt utvecklats och som följd därav avdelningsföreståndarens
ansvar och arbete så väsentligt ökats, att en höjning av
ifrågavarande befattning till överkontrollörs grad är starkt motiverad.

Vid envar av stationerna i Jönköping, Kalmar, Karlstad
och Västerås är såsom befäl vid telefontjänsten närmast under telegrafkommissarien
anställd en kontrollör. Dessa stationer ha nu nått den storlek,
att en höjning till förste kontrollörs grad (A 22) av ifrågavarande kontrollörsbefattningar
är starkt påkallad.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till den fortsatta utvecklingen av
verksamheten inom förrådsbyråns avdelning för inköp av blanketter m. m.
icke velat motsätta sig uppflyttning av föreståndarbefattningen i enlighet med
styrelsens förslag.

Det föreslagna utbytet å envar av stationerna i Gävle, Norrköping och
Örebro av en förste kontrollörstjänst mot överkontrollörstjänst har i och för
sig icke föranlett någon erinran från lönenämndens sida. Lönenämnden har
dock framhållit, att hittills för stationer av klass 1 A icke avsetts befattningshavare
i högre lönegrad än A 22 såsom närmaste man till den i A 26 placerade
telegrafkommissarien. Lönenämnden tillägger emellertid, att enligt generalpoststyrelsens
i det föregående redovisade förslag m. m. souschefsbefattningar
i överkontrollörsgrad (A 24) från och med den 1 juli 1947 skulle inrättas
vid överpostmästarkontoren Göteborg 1, Malmö 1, Stockholm 1 och
Stockholms bangårdspostkontor, vilka skulle stå under ledning av överpostmästare
i A 26. Sistnämnda förslag har icke föranlett någon erinran av lönenämnden.

I övrigt har styrelsens förevarande förslag icke föranlett något uttalande
från lönenämndens sida.

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag äro föranledda av de senaste årens Depariemmtsutveckling
av telegrafverkets rörelse. Den kvalitativa förändring av berörda chefen.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

befattningshavares arbetsuppgifter, som därvid ägt rum och som i flertalet
fall sammanhänger med organisatoriska förändringar inom respektive arbetsområden,
synes mig motivera de föreslagna uppflyttningarna. Jag tillstyrker
alltså styrelsens förslag.

Jag vill tillägga, att förslaget om uppflyttning av vissa förste kontrollörsbefattningar
till överkontrollörsbefattningar nära ansluter sig till generalpoststyrelsens
av mig förut tillstyrkta förslag om inrättande av souschefsbefattningar
vid vissa postkontor av överpostmästarklass.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Maj:t få ankomma
att meddela beslut om minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20
med 4.

Utbyte av 1 aktuariebefattning i A 21 å ekonomibyrån mot byråsekreterarbefattning
i A 21. I enlighet med telegrafstyrelsens förslag tillstyrker
jag, att en aktuariebefattning i A 21 å ekonomibyråns ekonomiavdelning med
hänsyn till göromålens art utbytes mot en befattning såsom byråsekreterare
i samma lönegrad.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag
i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen hemställt om uppflyttning av
dels följande ingenjörsbefattningar hos styrelsen, vid distrikten samt vid huvudverkstaden
i Nynäshamn och televerkstaden i Vänersborg, nämligen 7
byråingenjörer från A 26 till förste byråingenjörer i A 27, 1 linjeingenjör från
A 26 till förste byråingenjör i A 27, 4 sektionsingenjörer från A 26 till förste
sektionsingenjörer i A 27, 1 ingenjör från A 20 till byråingenjör i A 26, 7
ingenjörer från A 22 till A 24 och 15 ingenjörer från A 20 till A 22, dels ock
1 kontrollör å Malmö telegrafstation från A 20 till förste kontrollör i A 22.
Styrelsen har vidare hemställt dels om införande av verkmästare i A 18 och
uteslutning av befattningen i A 15, dels om införande av verkstadsmästare
i A 14, dels ock om särskilt arvode till föreståndaren för husbyggnadsavdelningen.

Allmänna lönenämnden har funnit styrelsens förslag beträffande ingenjörsbefattningarna
utgöra ett uttryck för rådande allmänna tendens till uppvärdering
av tekniska befattningar. Övriga förslag bär lönenämnden antingen
avstyrkt eller uttalat tvekan inför.

Slutligen har kvinnliga telefontjänstemannaföreningarnas centralförening
i skrivelse den 19 november 1946 hemställt om en förutsättningslös omvärdering
av telefonisternas lönegradsplacering, därvid telefonister, som handha
expeditionen av avgiftsbelagd samtalstrafik, borde placeras i samma lönegrad
som rikstelefonister och övriga telefonister i lägst A 5 respektive Eo 5.

Såväl telegrafstyrelsen i utlåtande den 4 januari 1947 som allmänna lönenämnden
i sitt förenämnda utlåtande ha avstyrkt centralföreningens framställning.
Vid lönenämndens utlåtande har fogats ett av suppleanten Hultare
avgivet särskilt yttrande, enligt vilket lönenämnden bort tillstyrka framställningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

31

Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida Departementsän
att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka de gjorda framställ- chefenningarna.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande
av 1 trafikdirektör och 1 verkstadsöveringenjör i C 6, uteslutning av
1 verkstadsöveringenjör i C 5, införande av 6 distriktsingenjörer och 5 trafikinspektörer
i A 28, minskning av antalet överinspektörer i A 28 från 2 till 1,
ökning av antalet förste byråingenjörer i A 27 från 11 till 14, införande av
1 förste radioingenjör i A 27, minskning av antalet byråingenjörer i A 26
från 25 till 24, uteslutning av 6 distriktsingenjörer i A 26, ökning av antalet
förste byråsekreterare i A 26 från 5 till 7, ökning av antalet linjeingenjörer i
A 26 från 22 till 28, minskning av antalet radioingenjörer i A 26 från 6 till 5,
ökning av antalet sektionsingenjörer i A 26 från 11 till 12, minskning av antalet
trafikinspektörer i A 26 från 10 till 6, ökning av antalet förste byråsekreterare
i A 24 från 15 till 16, minskning av antalet ingenjörer i A 24 från 9 till
8, ökning av antalet överkontrollörer i A 24 från 8 till 12, minskning av
antalet aktuarier i A 21 från 3 till 2 och ökning av antalet byråsekreterare i
A 21 från 9 till 10.

I tjänsteförteckningen skulle trafikdirektör och verkstadsöveringenjör införas
i G 6, verkstadsöveringenjör uteslutas i C 5, distriktsingenjör och trafikinspektör
införas i A 28, förste radioingenjör införas i A 27 och distriktsingenjör
uteslutas i A 26.

Statens järnvägar.

Uppflyttning av 7 byråchefer från A 30 till statsbanedirektörer i C 8. Av

statens järnvägars byråchefer äro följande sex placerade å C-planen, nämligen
överdirektören i C 11 (chef för drifttjänstbyrån), verkstadsdirektören
i C 9 (chef för verkstadsbyrån), en överingenjör i C 9 (chef för bantekniska
byrån), förrådsdirektören i C 8 (chef för förrådsbyrån) och två överingenjörer
i C 8 (chefer för elektrotekniska respektive maskintekniska byråerna).
Sju byråchefer äro placerade i A 30, nämligen cheferna för kansli-, ekonomi-,
godstrafik-, persontrafik-, godstaxe-, persontaxe- och biltrafikbyråerna. Chefen
för militärbyrån är uppförd på försvarsstabens stat.

I skrivelse den 27 januari 1947 har järnvägsstyrelsen hemställt om uppflyttning
av de i A 30 placerade byråcheferna till C 8. Styrelsen har därvid
anfört följande.

Frågan om beredande av förbättrad löneställning åt byråcheferna i järnvägsstyrelsen
har vid ett flertal tillfällen sedan år 1930 varit föremål för
övervägande och behandling. Styrelsen tillåter sig att härutinnan aberopa
vad styrelsen därom anfört i skrivelse den 15 december 1945.

I nämnda skrivelse erinrade styrelsen bl. a., att i en till ordföranden i
1939 års tjänsteförteckningssakkunniga den 23 december 1941 avlämnad
promemoria framhållits, att en allmän förbättring av löneställningen för

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

samtliga styrelsens byråchefer vore väl motiverad och från verkets synpunkt
fördelaktig men att, därest en differentiering likväl skulle anses ofrånkomlig,
en ändrad lönegradsplacering borde ske så, att chefen för drifttjänstbyrån
inplacerades som överdirektör i C 11, chefen för bantekniska byrån som överingenjör
i C 10, cheferna för elektrotekniska och maskintekniska byråerna
som överingenjörer i C 9 samt chefen för ekonomibyrån i G 8. Därjämte borde
verkstadsdirektören hänföras till C 10 och förrådsdirektören till C 9.

Vidare påvisade styrelsen med vissa sifferuppgifter, hurusom banlängden,
trafiken och personalen vid statens järnvägar sedan år 1930 undergått en synnerligen
kraftig ökning, vilket i sin tur medfört en så avsevärt ökad arbetsbelastning
för de olika byråerna inom styrelsen, att det vore angeläget att
genomföra en allmän nppflyttning i lönehänseende av samtliga byråchefer i
enlighet med de yrkanden, som sedan lång tid tillbaka framförts av styrelsen.
Med hänsyn till det arbete och ansvar, som åvilade dessa chefer, syntes det
styrelsen som om en allmän övergång till förordnandesystem vore enda lösningen
och att jämväl de byråchefer, som icke i nämnda promemoria föreslagits
till inplacering å C-planen, måtte placeras i C 8.

Allmänna lönenämnden avgav den 1 februari 1946 utlåtande över styrelsens
skrivelse den 15 december 1945 och einrade därvid bl. a. om att vissa
inom statens järnvägar aktuella problem, såsom det fortgående förstatligandet
av enskilda järnvägar, elektrifieringsarbetena, strävandena att höja tåghastigheten
samt utökningen av biltrafiken otvivelaktigt tillfört styrelsen nya
och utvidgade arbetsuppgifter. Dessa förhållanden hade ökat arbetsbördan
för styrelsens samtliga byråer i såväl kvantitativt som kvalitativt avseende,
varigenom allt större krav kommit att ställas på cheferna för dessa byråer.

I sitt utlåtande föreslog lönenämnden att byråcheferna å bantekniska,
elektrotekniska och maskintekniska byråerna skulle placeras i C 9, eller två
lönegrader under chefen för drifttjänstbyrån, vilken redan blivit inplacerad i
C It. Samma löneställning förordades för verkstadsdirektören men för förrådsdirektören
ansåg sig lönenämnden icke kunna tillstyrka någon förbättrad
lönegradsplacex-ing. Dessutom förklarade sig lönenämnden biträda styrelsens
förslag, att samtliga chefer för styrelsens byråer borde upptagas å C-planen
samt förordade i anslutning härtill inplacering i C 8 av de återstående 7 byråcheferna.

I enlighet med i propositionen nr 239/1946 framlagt förslag uppflyttades
verkstadsdirektören från C 8 till C 9, byråchefen å bantekniska byrån från
A 30 till överingenjör i C 9 samt byråcheferna å elektrotekniska och maskintekniska
byråerna från A 30 till överingenjörer i C 8. Vad beträffar frågan
om förbättrad löneställning för övriga i lönegrad A 30 placerade byråchefstjänster
förklarade sig föredragande departementschefen finna därför anförda
skäl beaktansvärda men ansåg likväl att med prövning av detta spörsmål
borde få anstå, till dess resultat av pågående utredning rörande allmän
lönereglering för statstjänstemännen förelåge.

De skäl som i tidigare sammanhang åberopats för en förbättrad löneställning
för de i A 30 kvarstående byråcheferna i järnvägsstyrelsen äga alltjämt
giltighet och ha i och med den fortgående kraftiga expansion, som kännetecknar
statsbaneföretaget mer än andra statens verk, vunnit ytterligare i
styrka. Arbetsbördan för dessa byråchefer har nu ökat i sådan grad, att rättvisa
och billighet kräva en omedelbar reglering av deras löneställning. Styrelsen
finner för sin del de speciella förhållandena vid statens järnvägar vara
sådana, att en sammankoppling av denna fråga med motsvarande spörsmål
inom statsverket i övrigt icke kan anses motiverad. I allt fall anser styrelsen
synnerligen angeläget, att frågan icke längre undanskjutes utan löses i sam -

Kungl. Alaj:ts proposition nr 236.

33

band med den i det föregående omnämnda allmänna löneregleringen, som är
avsedd att genomföras den 1 juli 1947.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 28 februari 1947 erinrat, att
lönenämnden, såsom järnvägsstyrelsen i sin förenämnda skrivelse framhållit,
i utlåtande den 1 februari 1946 tillstyrkt styrelsens framställning.

Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår, att de befattningshavare, varom Departementshär
är fråga, äro att anse mera såsom chefer för verkstyrelseavdelnmgar än thel^nbyråchefer
i vedertagen bemärkelse. Utöver de synpunkter, som anförts
av styrelsen, anser jag mig böra framhålla, att de fördelar förordnandesystemet
innebär kunna bliva av betydelse, då det gäller att vid inträffande vakans
eller av annan anledning för tjänsterna förvärva dem som bäst äro skickade
att befrämja statsbanornas insats icke minst med tanke på den konkurrens
med övriga trafikmedel, som med ökad skärpa torde vara att motse. Jag
tillstyrker därför, att de sju befattningar, varom nu är fråga, överflyttas till
G-planen och därvid i enlighet med styrelsens av lönenämnden tillstyrkta förslag
placeras i C 8.

Under hand har ifrågasatts, att befattningarnas benämning efter det de
överförts till C-planen borde ändras till statsbanedirektör. Ehuru lämpligheten
av denna benämning kan diskuteras, anser jag mig dock efter samråd med
chefen för finansdepartementet böra tillstyrka den ifrågasatta förändringen.

Liksom övriga befattningar å C-planen vid statens järnvägar böra befattningarna
såsom statsbanedirektör tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av 2 förste verkstadsingenjörer från A 27 till verkstadsöveringenjörer
i C 5. Ifrågavarande befattningshavare förestå den ene huvudverkstaden
i Göteborg och den andre huvudverkstaden i Malmö.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har järnvägsstyrelsen anfört
följande.

Huvudverkstaden i Göteborg tillfördes den 1 juli 1940 två filial verkstäder,
en i Borås numera inrättad för reparation av ånglok och en i Varberg för
reparation av personvagnar. Personalantalet vid verkstaden i Göteborg, som
år 1938 utgjorde 453 man fördelade på reparations- och ändringsarbeten å
person- och godsvagnar, är för närvarande, inberäknat personalen vid verkstäderna
i Borås och Varberg, 680 man fördelade på reparations- och ändringsarbeten
å person- och godsvagnar samt ånglok.

Huvudverkstaden i Malmö tillfördes år 1945 en filialverkstad i Ystad, inrättad
för reparation av ånglok. Personalantalet vid verkstaden i Malmö, som
år 1938 utgjorde 727 man fördelade på reparations- och ändringsarbeten å
elektrolok och personvagnar, är för närvarande inberäknat personalen vid
verkstaden i Ystad 881 man, fördelade på arbeten å elektrolok, personvagnar
och ånglok.

Sammanförandet av de ovannämnda verkstäderna till större enheter har
enligt den erfarenhet, som numera föreligger, skapat bättre möjligheter för
ett rationellt utnyttjande av verkstadsresurserna. Å andra sidan ha dessa
organisatoriska förändringar helt naturligt fört med sig eu betydande ansvällning
av de berörda verkstadsföreståndarnas arbetsuppgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 236.

n

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements chefen.

På grund av det anförda och då ifrågavarande verkstadsföreståndare böra
erhålla förordnandeställning hemställer styrelsen, att de uppflyttas till G 5.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till utvecklingen av verkstadsrörelsen
vid huvudverkstäderna i Göteborg och Malmö ansett sig böra tillstyrka
styrelsens förslag.

Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot den av järnvägsstyrelsen
föreslagna uppflyttningen. Vid bifall härtill böra de nya verkstadsöveringenjörsbefattningarna
i C 5 i likhet med övriga befattningar å C-planen vid
statens järnvägar tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av 4 förste byråingenjörer och 2 förste byråsekreterare från
A 27 till byrådirektörer i A 28 samt inrättande av 1 byrådirektörsbefattning

i A 28. Förste byråingenjörerna tjänstgöra en å bantekniska byråns värmeoch
sanitetstekniska avdelning, en å elektrotekniska byråns ledningsavdelning,
en å maskintekniska byråns godsvagnsavdelning och en å verkstadsbyrån.
Av förste byråsekreterarna tjänstgöra en å godstaxebyråns utrikesavdelning
och en å godstrafikbyrån. Den nya byrådirektörsbefattningen är avsedd
för persontrafikbyrån.

Rörande de ifrågasatta uppflyttningarna har järnvägsstyrelsen anfört i
huvudsak följande.

Bantekniska byråns värme- och sanitetstekniska
avdelning förestås av en förste byråingenjör. På honom ankommer i
första hand ansvaret för uppgörande av konstruktioner och programhandlingar
för värme- och sanitära anläggningar inom samtliga statens järnvägars
byggnader, som skola undergå modernisering eller helt nybyggas. Vid dessa
anläggningars utförande handhar avdelningen dessutom kontroll och besiktningsverksamhet.
Den av statsmakterna föreskrivna bränslekontrollen vid
samtliga statens järnvägars värmeanläggningar handhaves av ifrågavarande
avdelning liksom även övervakning enligt gällande föreskrifter av alla vattenförsörjningsanläggningar.
Nämnda arbetsuppgifter ha i avsevärd grad utökats
under senare år och komma att i än högre grad öka, dels genom
övertagandet av enskilda järnvägar, dels också genom kravet på modernisering
av statens järnvägars stora bostadsbestånd.

Föreståndaren för elektrotekniska byråns ledningsavdelning
har inom styrelsen det närmaste ansvaret för konstruktions-, nybyggnads-
och förnyelsearbeten gällande kontaktledningsnätet, övriga högspända
kraftledningar samt vissa till nämnda ledningar anslutna anläggningar.
I någon mån belysande för arbetets omfattning är ledningarnas sammanlagda
längd, vilken f. n. utgör för kontaktledningama omkring 7 500 km
och för de övriga kraftledningarna omkring 5 200 km. Det motsvarande anläggningsvärdet
är ca 104 resp. 16 milj. kronor. Nybyggnads- och förnyelsearbetena
ha i medeltal under de senaste åren dragit en kostnad av omkring
7 milj. kx-onor. Då anläggningarna expandera och numera till stora
delar nått den ålder, vid vilken behovet av förnyelse gör sig starkt gällande,
måste man räkna med ytterligare ökning av de avdelningsföreståndaren påvilande
ai-betsuppgifterna. Till dennes åligganden hör också att utarbeta in -

Kungi. Maj:ts proposition nr 236.

35

struktioner för ledningspersonal, att handlägga ärenden angående elektriska
olycksfall och deras förebyggande samt att i sådana ärenden vara den som
närmast samarbetar med kommerskollegium.

M a s 1c inte k n i s ko byråns godsvagns a v delning, som har
en personalstyrka av 19 personer, förestås av en förste byråingenjör. På
honom ankommer, förutom handläggning av de ärenden, som direkt l>eröra
den rena godsvagnsparken, att leda och övervaka arbeten, vilka avse
boggier med löpverk, specialvagnar, kylvagnar, cisternvagnar och kranvagnar
samt snöplogar, ballastjusterare och liknande tyngre skengående fordon,
ävensom ärenden rörande standardisering av den rullande materielen
och svetsningsfrågor in. in. Därtill komma ärenden av internationell karaktär
beträffande vagnarnas tekniska utförande och i samband därmed
deltagande i internationella konferenser samt korrespondens med vederbörande
internationella järnvägssammanslutningar.

Inom ver k stad sbyrån, som utgör, ett sammanhållande tekniskt och
ekonomiskt organ för verkstadsdriften vid statens järnvägar, ha arbetsuppgifterna
under de senaste åren undergått betydande förändringar i första
hand till följd av övertagandet av nya verkstäder i samband med järnvägsförstatligandet.
I slutet av år 1938 utgjorde antalet huvudverkstäder vid statens
järnvägar fem med en sammanlagd personalstyrka uppgående till 3 550
man. Två av huvudverkstäderna hade vid samma tid vardera en ansluten
filialverkstad. Antalet huvudverkstäder har efter hand ökats och utgör för
närvarande åtta med sammanlagt 4 640 anställda. Till en av huvudverkstäderna
äro anslutna två filialverkstäder och till ytterligare tre huvudverkstäder
vardera en filialverkstad. Denna kraftiga utveckling av verkstadsväsendet
har helt naturligt medfört att verkstadsbyrån fått sina arbetsuppgifter
ökade i betydande omfattning. Den oavlåtligt fortgående rationaliseringen
av verkstadsdriften och den forcerade utvecklingen på det tekniska området
har dessutom medfört eu kvalitativ utökning av arbetsuppgifterna i sådan
grad, att — förutom efter hand vidtagen utökning av personaluppsättningen
— en omprövning av förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning
för vissa befattningshavare på verkstadsbyrån nu är ofrånkomlig. I enlighet
med järnvägsstyrelsens förslag inrättades år 1936 på verkstadsbyrån en förste
byråingenjörsbefattning, vars innehavare skulle fungera som assistent till och
ställföreträdare för verkstadsdirektören. Den här relaterade och alltjämt,
fortgående utvecklingen inom verkstadsväsendet har medfört en väsentlig
kvalitativ och kvantitativ ökning av denna befattningshavares arbetsuppgifter,
i synnerhet vad gäller den honom anförtrodda mera självständiga handläggningen
av vissa ärenden och den inspektion, som verkstadsdirektören till
följd av rörelsens utökning nu i högre grad än tidigare måste anförtro honom.

Såsom arbetsledare å godst a xebyråns ut r i k e sa v d el n i n g
tjänstgör en förste byråsekreterare i A 27, vilken tillika är byråchefens närmaste
man och ställföreträdare. Sedan numera trafiken med utlandet kommit
i gång, har antalet ärenden å avdelningen avsevärt ökats och framför allt
har arbetet blivit i hög grad kvalificerat. Det gäller nu all återuppbygga
och vidare utveckla den under världskriget, särskilt mot dess slut, avbrutna
trafiken med utlandet bl. a. i vad den avser .godstaxor och allt vad till dessa
hör. För detta ändamål erfordras i stor omfattning direkta, muntliga förhandlingar,
skriftliga sådana skulle i de flesta fall icke inom rimlig tid föra
till målet. Dessa förhandlingar föras till största delen i utlandet och med
ringa eller oftast ingen möjlighet för den förhandlande all hinna sätta sig
i förbindelse med hemlandet. Före ulresan kunna visserligen vissa riktlinjer
för förhandlingarna fastställas, men mycket ofta uppstå under förhandlingarnas
gång helt oförutsedda problem — representanter från utlandet fram -

36

Kungl. Mnj:ts proposition nr 236.

komma med nya förslå" eller fordringar — och det gäller då för den förhandlande
att enligt eget omdöme och på eget bevåg fatta beslut, vilka kunna
vara och också ofta äro av betydande räckvidd och icke gärna kunna
rubbas efter hemkomsten, därest man vill ha viss fråga ordnad. Dessa förhandlingar
föras i den utsträckning det är byråchefen möjligt av honom
själv men eljest, och detta blir och har i stor utsträckning blivit fallet, av
förste byråsekreteraren. På grund av byråchefens stora arbetsbörda torde
handläggningen av utrikes godstaxeärendena i stor och säkerligen alltmer ökad
omfattning komma att av byråchefen överlämnas att möjligast självständigt
avgöras av nämnde byråsekreterare. Detta kommer att än mera bliva fallet, då
fraktnedsättningsärendena i inrikes trafik vid tilltagande konkurrens från
andra transportmedel öka i antal och bliva så svårbedömbara, att de i stor utsträckning
kunna slutbehandlas först efter inhämtande av byråchefens åsikt
eller avgöras av byråchefen efter föredragning av arbetsledare på fraktnedsättningsa
vdelningen. Fraktncdsäitningsärendena i utrikes trafik kunna
även väntas så småningom tilltaga i antal och bliva av mera komplicerad
och svårbedömbar natur. De torde komma att, i erforderliga fall efter inhämtande
av byråchefens åsikt, handläggas och slutbehandlas av arbetsledaren
för utrikesavdelningen, i den mån de icke efter föredragning av arbetsledaren
avgöras av byråchefen.

Den sedan före kriget nära tredubblade godstrafiken ställer mycket stora
krav på godstr a fikbyrån, vilken svarar för organisationen av denna
trafik. Som närmaste man till och ställföreträdare för byråchefen har den i
A 27 placerade förste byråsekreteraren en betungande, svår och ansvarsfull
uppgift. Han måste ingående behärska hela det stora och mångsidiga arbetsområde,
som är byråns, känna till godstrafikens struktur å olika linjer och
under olika årstider samt fullständigt vara insatt i godstågsplanen och transportplanerna
över hela statsbanenätet. Detta förutsätter bland annat en god
kännedom om och kontakt med landets näringsliv. I mån som förstatligandet
av enskilda järnvägar fortskridit, har byråns arbetsområde blivit allt mer
omfattande och såväl kvalitativt som kvantitativt ställt allt större krav på
innehavaren av nämnda förste byråsekreterarbefattning. Det fortsatta förstatligandet
kommer att än ytterligare öka arbetsuppgifterna och ansvaret. I
den av sammanträden och förrättningar av olika slag mycket i apspråk tagne
byråchefens frånvaro från byrån måste hans närmaste man fatta ställning
till viktiga spörsmål. Denne måste jämväl kunna användas för inspektioner
inom byråns verksamhetsområde samt för konferenser såväl med trafikanter
som med linjemyndigheler. Vidare är han föredragande inför byråchefen i
ärenden, som röra byråns personal och administration. Förste byråsekreteraren
tjänstgör dessutom som föreståndare för en av byråns båda avdelningar,
f. n. vagnavdelningen. Han har då närmast att svara för den viktiga godsvagnsfördelningen,
vars riktiga uppläggning på lång sikt och dagliga genomförande
är av den största ekonomiska betydelse för verket. Det ankommer
på honom att självständigt besluta i de många men icke desto mindre viktiga
detaljspörsmål av olika slag, som uppstå i godsvagnsfördelningen. Ur
trafikanternas synpunkt är det ävenledes av största vikt, att vagnfördelningsdispositionerna
äro kloka och väl avpassade efter det aktuella läget, och det
ankommer mycket på vagnfördelningsledaren, om det skall bli ett gott förhållande
mellan järnvägen och godstrafikanterna. I synnerhet under tider, då
vagntillgången såsom nu är knapp, är fördelningen av godsvagnarna i landet
en mycket ömtålig, ansvarsfull och svårskött uppgift. Föreståndaren för
vagnsavdelningen har vidare att under byråchefen planera nyanskaffningen
av godsvagnar och att överhuvud som expert taga ställning till frågor om

37

Kungl. Maj:Is proposition nr 236.

vagnparkens sammansättning och dess disposition tör olika ändamål, vilka
frågor äro av mycket stor ekonomisk räckvidd. Med hänsyn till de uppgifter,
som påvila nämnde förste byråsekreterare, anses skäligt, att befattningen
höjes till byrådirektör i 28 lönegraden. Förste byråsekreterarbefattningen i
A 27 föreslås bibehållen för transportavdelningen, vars betydelse och arbetsbörda
väl motivera denna tjänsteställning för avdelningens föreståndare.
Samtidigt kan en förste byråsekreterarbefattning i A 26 indragas.

Den i augusti 1941 vidtogs å persontrafikbyrån i samband med
dittillsvarande förste sekreterarens avgång ur tjänsten en betydelsefull ändring
av byråns organisation, som i det väsentliga innebar, alt funktionen som
byråchefens närmaste man och ställföreträdare (förste byråsekreterare i
A 27) sammankopplades med föreståndarskapet för byråns tidtabellsavdelning,
vilken närmast dessförinnan föreståtts av en sekreterare i A 24. Den
sistnämnde befattningshavaren hade också med vissa undantag föredragit
avdelningens ärenden för byråchefen. Även om det rent sakliga syftet med
denna förändring var att tillförsäkra de krävande och viktiga tidtabellsärendena
en mer kvalificerad handläggning — tiden ansågs då ännu ej mogen för
inrättande av en befattning i A 27 enbart för tidtabellsavdelningen — låter
sig å andra sidan ej förnekas, att anordningen fick karaktären av en improvisation,
betingad i icke ringa grad av vissa då aktuella personalförhållanden.
År 1940 var antalet tjänstemän på tidtabellsavdelningen 8 men är nu
17, föreståndaren för avdelningen inbegripen. Denna mer än hundraprocentiga
ökning av personalnumerären, som för övrigt är symtomatisk för byrån
i dess helhet — personalstyrkan där har från år 1940 ökats från 26 till 46
tjänstemän — visar på ett påtagligt sätt den ökning i arbetsbördan för avdelningen
och därmed också för föreståndaren, som ägt rum under de senaste
sex åren. För att denna utveckling ännu icke är avslutad borgar bl. a. den
omständigheten, att förstatligandet av enskilda järnvägar, som varit den väsentligaste
anledningen till ökningen i arbetsbördan, ännu långt ifrån är slutförd.
Avdelningens föreståndare är visserligen numera befriad ifrån att föredraga
vissa tidtabellsärenden, men oavsett detta måste han givetvis i sin egenskap
av avdelningsföreståndare vara förtrogen med samtliga arbetsuppgifter
på avdelningen. Såsom nämnts, var det sakliga syftet med 1911 års organisationsändring
att tillförsäkra tidtabellsärendena en mer kvalificerad handläggning,
men man var då ännu inte beredd att föreslå en ny befattning i
A 27 för detta ändamål. Den organisationsändring, som då vidtogs, kan följaktligen
med fog betraktas som resultatet av en kompromiss, vilken då kunde
vara befogad men som, sedan verksamheten svällt ut såsom nu skett, ej
längre rimligen kan bibehållas. De arbetsuppgifter, som numera påvila föreståndaren
för tidtabellsavdelningen, äro av sådan art och omfattning, att de
utan att behöva kombineras med andra viktiga arbetsuppgifter mer än väl
motivera eu befattning i 27 lönegraden. Ofrånkomligt är, att arbetet på den
nu hårt belastade tidtabellsavdelningen i icke ringa grad blir lidande på, att
föreståndaren, som fallet nu är, nödgas ägna en betydande del av sin lid
och sin uppmärksamhet åt eu mångfald utanför avdelningen liggande tidskrävande
arbetsuppgifter. Ännu allvarligare är, att byråchefens närmaste
man och ställföreträdare skall behöva ägna sig åt den detaljernas mångfald,
som föreståndarskapet för tidtabellsavdelningen ofrånkomligen för med sig,
samtidigt som många stora och för byrån vitala arbetsuppgifter angeläget
vänta på att bli ägnade betydligt större uppmärksamhet, än vad som nu överhuvud
tagel är möjligt. F. n. ha byråns härför kvalificerade krafter icke tid
och tillfälle att ägna sådana frågekomplex som tågföringsproblemet, övervakning
av persontransporlljänsten in. in. den uppmärksamhet, som deras
vikt och betydelse kräver. Att få till stånd eu god tåglöring och en förslklas -

38

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

Departements chefen.

sig persontransporttjänst i övrigt äro uppgifter av den allra största betydelse
för statens järnvägars framtida good-will hos den resande allmänheten. Att
vidtaga åtgärder för en kontinuerlig övervakning och inspektion av persontransporttjänsten,
inbegripet tågföringen, synes i det sammanhanget vara en
beredskapsåtgärd av fundamental betydelse. Att låta längre anstå därmed är
icke tillrådligt. Här ifrågavarande arbetsuppgifter böra lämpligen anförtros
åt byråchefens närmaste man, vilken dessutom bör efter byråchefens närmare
anvisningar självständigt få handlägga vissa löpande ärenden av icke principiell
natur, för att byråchefen på detta sätt må få möjlighet att ägna byråns
många, stora och betydelsefulla problem nödig omsorg. Med hänsyn till de
arbetsuppgifter, som sålunda skulle tillkomma byråchefens närmaste man,
bör han placeras i A 28. Förste byråsekreterarbefattningen i A 27 föreslås
bibehållen för tidtabellsavdelningen, vars betydelse och arbetsbörda, som redan
nämnts, måste anses mer än väl motivera en dylik tjänsteställning för
föreståndaren.

Allmänna lönenämnden har ansett sig icke böra framställa någon erinran
mot styrelsens förslag.

Järnvägsstyrelsens förevarande förslag innebär såtillvida en nyhet, att byrådirektörsbefattningar
tidigare icke tagits i anspråk för administrativ personal
inom styrelsen. Då emellertid sådana befattningar finnas inom andra områden
av statsförvaltningen föranleder förslaget i denna del ej någon erinran
från min sida. Även i övrigt anser jag mig böra tillstyrka vad styrelsen
föreslagit. Vid bifall härtill kan, såsom styrelsen framhållit, eu befattning
såsom förste byråsekreterare i A 26 indragas.

Uppflyttning av 1 förste byråsekreterare å drifttjänstbyrån från A 26 till

A 27. Förslag härom framfördes av järnvägsstyrelsen i fjol men föranledde
icke någon åtgärd. Frågan har nu ånyo upptagits av styrelsen, som därvid
föreslår, att befattningshavaren, som förestår drifttjänstbyråns allmänna avdelning,
placeras såsom byrådirektör i A 28.

Till stöd för förslaget har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Vid drifttjänstbyråns tillkomst i juli 1932 utgjorde personalantalet vid
den byrån underställda drift savdelningen — omfattande distriktskanslierna,
ban-, maskin- och trafikavdelningarna inom samtliga distrikt — omkring
27 800 man. Motsvarande antal utgjorde i september 1945 omkring 55 500
man, vilket innebär, att en fördubbling av antalet personal ägt rum under
dessa 13 år. Personalökningen hade framförallt orsakats av det fortlöpande
inlemmandet i SJ-nätet av enskilda järnvägar. I och med genomförandet av
riksdagens beslut om ytterligare förstatliganden av enskilda järnvägar kommer
personalantalet alt öka ytterligare. Fn högst betydande ökning av arbetsbördan
— såväl kvantitativt som kvalitativt — har därför uppkommit för
den allmänna avdelningen inom drifttjänstbyrån, som handlägger personalärendena,
vilka beröra personalfrågor, personalstat och personaluppsättning,
tjänstgöringsföreskrifter, besvärsärenden, tillämpningsföreskrifter och en
mångfald andra ärenden. Härvid är särskilt att märka, att personalärendenas
natur alltmer kompliceras, ju flera enskilda järnvägar som övertagas.
Även förhandlingsinstitutionens införande på senare år har medfört en icke
oväsentlig utökning av arbetet vid personalärendenas handläggning. Vid över -

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

läggningarna med personalförbunden företrädes drifttjänstbyrån i många fall
av allmänna avdelningens föreståndare, som måste yara expert på alla driftsavdelningens
personalangelägenheter. Han måste salunda vara väl förtrogen
med alla förordningar och bestämmelser rörande personal-, löne- och tjänstetidsförhållanden
vid ban-, maskin- och trafikavdelningarna, inklusive vad
som rör tågfärjepersonalen och kollektivavtalsanställda arbetare vid driftsavdelningen
ävensom vara väl underrättad om äldre författningar och föreskrifter
samt om tillämpad praxis på de områden, varom här är fråga.

Enligt statistiken för augusti 1946 har antalet personal vid driftsavdelningen
sedan september 1945 ökat med ytterligare omkring 3 000 man. Det
torde vidare vara ovedersägligt, att arbetsbördan å drifttjänstbyråns allmänna
avdelning såväl kvantitativt som kvalitativt ökar mer än vad en
direkt proportion mellan antalet personal vid driftsavdelningen vid olika
tidpunkter angiver. Vid inlemmandet av enskilda järnvägar uppstå t. ex.
alltid en mängd nya spörsmål, som kräva ingående utredningar och förhandlingar,
innan de kunna slutligt avgöras. Detsamma gäller i fråga om de
under driftsavdelningen sorterande kollektivavtalen, som numera så gott som
undantagslöst äro kortfristiga, och beträffande vilka tolknings- och tillämpningsfrågor
ofta förekomma. En annan grupp av ärenden, som ökat i oproportionerlig
grad och som förtjänar nämnas i detta sammanhang, är besvärsärendena,
viika samtliga i vad rör driftsavdelningen handläggas å den allmänna
avdelningen. Dessa ärenden kräva en särskild grad av omsorg och
objektivitet och ställa därför stora krav på avdelningens föreståndare.

Under angivna förhållanden anser styrelsen, att den arbetsbörda och det
ansvar, som åvila föreståndaren för drifttjänstbyråns allmänna avdelning,
numera äro av den art, att en inplacering i 28 lönegraden kan anses väl motiverad.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden i fjol lämnat styrelsens
då framförda förslag utan erinran. Enligt lönenämndens mening bör befattningen
icke placeras i högre lönegrad än A 27.

Med hänsyn till den ytterligare utveckling i såväl kvalitativt som kvan- DepartemenUititativt
hänseende av arbetsbördan för föreståndaren för drifttjänstbyråns cfte/en.
allmänna avdelning, som under det senaste året ägt rum, anser jag mig
böra frånfalla mina betänkligheter från i fjol mot en uppflyttning av befattningshavaren
i högre lönegrad. I likhet med allmänna lönenämnden anser
jag mig dock icke böra tillstyrka högre placering än i A 27.

Uppflyttning av 1 maskiningenjör från A 26 till förste maskiningenjör i
A 27, inrättande av 3 ingenjörsbefattningar i A 24 och 2 ingenjörsbcfattningar
i A 22 samt uppflyttning av 1 ingenjör från A 20 till A 22. Innehavaren
av den till uppflyttning föreslagna maskiningenjörsbefattningen förestår
31 maskinsektionen med huvudort i Västerås. Av de tre ingenjörsbefattningarna
äro två avsedda för bantekniska byråns husbyggnadsavdelning och en
för samma byrås värme- och sanitetstekniska avdelning. Den ena av de nya
ingenjörsbefattningarna i A 22 är avsedd för bantekniska byråns broavdelning
och den andra för elektrotekniska hyrans allmänna avdelning, medan

40 Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

den till uppflyttning till A 22 föreslagna ingenjörsbefattningen är placerad
på verkstadsbyrån.

Till stöd för ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak
följande.

För alt få eu utgångspunkt vid bedömandet av löneställningen för niaskinsektionsföreståndarna
vid statens järnvägar verkställde 1938 års personalkommission
vid statens järnvägar på sin tid eu siffermässig värdering av
sektionernas inbördes storleksordning. Sedan kommissionen slutfört sitt uppdrag,
har maskinsektionernas antal ökat från 11 till 15 genom inlemmande
i statens järnvägar av enskilda järnvägar. Beträffande tre av de sålunda
nytillkomna fyra maskinsektionerna med huvudorter i Växjö, Ystad
och Borås har bestämts, att föreståndaren skulle vara placerad i A 27
som förste maskiningenjör. Den fjärde av berörda sektioner, 3 1 maskinsektionen
med huvudort i Västerås, tillkom 1 juli 1945 genom
övertagandet av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar. Som föreståndare
för denna fungerar en maskiningenjör. För beräkning av denna sektions
storlek i jämförelse med övriga maskinsektioner har styrelsen låtit verkställa
en ny värdering efter samma principer, som på sin tid tillämpades
av personalkommissionen, men byggd på siffror och faktorer för tiden 1
juli 1945—30 juni 1946, d. v. s. de mest aktuella siffror som stått till buds.
Därvid har befunnits, att Västeråssektionen har en sådan omfattning, att
den intager nionde platsen bland statens järnvägars nuvarande 15 maskinsektioner.

Den starka anhopning av arbetsuppgifterna å bantekniska byråns
husbyggnads (indelning, som blivit en följd av statsbanenätets utveckling
under de senare åren, har medfört ett avsevärt ökat behov av arbetskraft,
samtidigt som det under nu rådande högkonjunktur inom husbyggnadsfacket
visat sig allt svårare att rekrytera kvalificerade husbyggnadstekniker
i de lönegrader, som tidigare tillämpats. Ej minst gäller detta
högskolebildade arkitekter. På grund härav och med stöd av 1938 års personalkommissions
uttalande angående inrättande av ingenjörsbefattningar i
A 24 för befattningshavare med mera kvalificerade tekniska arbetsuppgifter
anser sig styrelsen böra föreslå, att för husbyggnadsavdelningen inrättas
två ingenjörsbefattningar i A 24, vilka närmast äro avsedda för arkiteklutbildade
befattningshavare, som nu innehava extra ordinarie tjänst i 24 lönegraden,
och av vilka varaktigt behov föreligger.

Som närmaste man och ställföreträdare åt föreståndaren för bantekniska
byråns värme- och sa ni t e t stek nisk a avdelning
tjänstgör sedan flera år tillbaka en ingenjör i A 22. De alltmer stegrade kraven
på värmelednings- och sanitära anläggningar tillika med den fortgående
utökningen av statsbanenätets omfattning ha förorsakat en betydande ökning
av nämnda avdelnings arbetsuppgifter, vilket i sin tur medfört, att förenämnda
ingenjör i allt större omfattning måst påläggas tekniskt krävande uppgifter.
På grund av de fordringar i avseende på teknisk kunnighet och erfarenhet
inom fackområdet, som numera måste ställas på innehavaren av ifrågavarande
tjänst, finner styrelsen en uppflyttning till högre lönegrad väl
motiverad och hemställer fördenskidl om inrättande för ändamålet av en
ingenjörsbefattning i A 24. Med hänsyn till behovet å avdelningen av kvalificerad
arbetskraft i övrigt anses den nuvarande ingenjörsbefattningen i A 22
dock böra bibehållas.

Vad styrelsen tidigare anfört beträffande nu föreliggande svårigheter att
rekrytera kvalificerad teknisk arbetskraft för de alltmer ökade arbetsupp -

41

Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

gifterna gäller även bantekniska b y r d n s bro avdelning. Under
senare tid har det även i ökad omfattning förekommit, att å avdelningen
tjänstgörande högskolebildade ingenjörer sökt sig över till andra verksamhetsområden,
där löneförmåner och befordringsgång ansetts vara gynnsamma.
För att i någon mån underlätta möjligheterna att anställa och bibehålla
kvalificerade högskoleingenjörer anser styrelsen det vara erforderligt,
att en ny ingenjörsbefattning i A 22 inrättas för förenämnda broavdelning.
Närmast vore det avsett, att blivande innehavare av denna befattning skulle
sysselsättas med konstruktionsarbeten m. m. för rörliga broar, d. v. s. krävande
uppgifter av mera speciellt slag, för vilka erfordras kunskaper ej endast
inom väg- och vattenbyggnadsfacket utan även i viss utsträckning i fråga
om maskin- och elektrotekniken. Styrelsen finner det angeläget att kunna erbjuda
tillräckligt goda anställningsvillkor för ingenjör, som är avsedd att tagas
i anspråk för dessa uppgifter, särskilt med hänsyn till vikten av att i
möjligaste mån undvika allt för täta personombyten på denna post.

Signaltekniken har under senare år snabbt utvecklats. I säkerhetens och
rationaliseringens intresse måste dessa möjligheter tillvaratagas. Elektriska
ställverk för smärre och medelstora stationer samt automatiska blocksignalanläggningar
— de senare av ny och effektivare typ — maste salunda införas
i betydligt större omfattning än tidigare, vartill icke minst bidrager det fortgående
införlivandet av enskilda järnvägar med statens järnvägar. Den övervägande
delen av ifrågavarande arbeten faller på elek tro tekniska
byråns allmänna avdelning, som bl. a. har till uppgift att praktiskt
genomföra de förslag, vilka framläggas av 1944 års signalkommitté.
Härför erfordras nu närmast en konstruktör, som kan speciellt ägna sig åt
de automatiska blocksignalanläggningarna. Med hänsyn till detta arbetes krävande
natur anses befattningen böra placeras i 22 lönegraden.

Å verkstadsbyrån har för beredning av ärenden rörande upphandling
av arbetsmaskiner och övriga inventarier, fördelning och inbeordring av
lok för reparation vid de olika verkstäderna samt besiktning av vissa kranar
och ångpannor vid huvudverkstäderna tidigare tjänstgjort en ingenjör i A 20.
Göromålen ha under de senare åren handlagts av en på verkstadsbyrån tjänstgörande
maskininspektor på övergångsstat. Den kraftiga utveckling, som
verkstadsväsendet undergått särskilt på grund av tillkomsten av nya verkstäder
i samband med järnvägsförstatligandet, har för denne befattningshavare
medfört en avsevärd utökning av arbetsuppgifterna. Styrelsen anser
därför, att en ingenjörsbefattning i A 22 nu bör inrättas för detta ändamål,
vilket även är i överensstämmelse med 1938 års personalkommissions förslag.
Vid bifall härtill kan eu ingenjörsbefattning i A 20 indragas.

Allmänna lönenämnden har funnit ifrågavarande förslag icke föranleda
något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Då de skäl, järnvägsstyrelsen anfört till stöd för ifrågavarande förslag, synas
mig övertygande, anser jag mig böra tillstyrka desamma. Vid bifall härtill
torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om minskning av antalet
ingenjörsbefattningar i A 20 hos styrelsen med en.

Inrättande av 4 byråsckreterar- och 2 expcditionsföreståndarbefattningar

i A 21. Ifrågavarande byråsekreterarbefattningar äro avsedda, en för driftijänstbyråns
organisationsavdelning, en för godstrafikbyrån, en för persontrafikbyråns
tidtabellsavdelning och eu för biljett- och blankettkontoret. Av

Departements chefen.

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

expeditionsföreståndarbefattningarna är den ena avsedd för godsexpeditionen
i Nässjö och den andra för fraktgodsexpeditionen vid Östersund C.

Beträffande ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen anfört följande.

De organisationsundersökningar och arbetsstudier inom trafikavdelningen,
som bedrivas av drifttjänstbyråns organisations av deln
i n g, ha efter hand blivit av allt större omfattning och betydelse och röra
sig inom områden, där såväl undersökningarna som de framlagda förslagen
föranleda täta och betydelsefulla överläggningar in. m. med olika instanser
inom styrelsen och på linjen ävensom med representanter för enskilda järnvägar
och firmor. För att närmast leda och övervaka dessa undersökningar
m. m., vilka för närvarande ombesörjas av tills vidare sex trafiktekniska assistenter
och vid behov erforderligt antal ingenjörer, tillfördes avdelningen i
fråga den f mars 1946 efter ledigförklarande en äldre, inom trafikavdelningens
skilda områden väl förfaren tjänsteman, vilken erhöll extra ordinarie
byråassistentbefattning i 20 lönegraden. Denne tjänsteman, som måste besitta
mångsidig rent trafikteknisk fackkunskap, ledarförmåga, initiativkraft
och förhandlingsvana, bör för framtiden knytas fastare till avdelningen och
därför erhålla ordinarie tjänst. På grund av arbetsuppgifternas art, stora betydelse
och omfattning synes det väl motiverat, att denna befattning placeras
i 21 lönegraden.

Den utländska godstrafiken, som under kriget hämmades väsentligt, har
nu åter kommit i gång och dess planläggning och skötsel ger godstrafikbgrån
större uppgifter än någonsin tidigare. Utlandsärendena ha tidigare
varit fördelade på flera händer på byrån, och behovet av en sammanhållande
kraft på detta område inom byrån har blivit allt mer uppenbart. Från den 1
juli 1946 vidtogs därför denna organisatoriska förändring och en extra ordinarie
byråsekreterarbefattning inrättades för ändamålet. Anordningen har
visat sig mycket lämplig. Det har ålegat denne tjänsteman att i första hand
svara för planeringen av utlandstrafiken, i den mån den faller inom godstrafikbyråns
arbetsområde, och att handlägga sådana mera kvalificerade utlandsärenden,
som icke anförtros åt tjänstemän i bokhållares eller lägre grader.
Han har särskilt att. ofta självständigt, företräda byrån å konferenser
här och i utlandet, där frågor om godstrafiken med utlandet behandlas. Med
hänsyn till de stora krav arbetet i fråga ställer på innehavaren av tjänsten,
anses dess placering i lägst A 21 vara väl motiverad.

1938 års personalkommission vid statens järnvägar har i sitt betänkande,
del IV, uttalat, att frågan om tjänstegraden för ledarna för vissa arbetsgrupper
inom person trafik byråns tid tabells avdelning borde
framdeles upptagas till omprövning. Dessa arbetsgrupper förestodos vid tiden
för kommissionens undersökning av tjänstemän i bokhållares grad (A 17).
Efter denna tidpunkt har arbetet på tidtabellsavdelningen ökat avsevärt såväl
kvantitativt som kvalitativt. Genom förstatligandet av enskilda järnvägar
ha statens järnvägar sålunda under tiden januari 1942—juli 1946 ökat från
10 257 till 12 304 bankilometer. Antalet körda tågkilometer var under januari
1942 5 947 600 och under januari 1946 8 764 200, Styrelsen har på grund av
det ökade arbetet och med stöd av personalkommissionens ovannämnda uttalande
funnit sig böra dels inrätta en extra ordinarie byråsekreterarbefattning
från och med den 1 september 1945, dels meddela ett förordnande i 21
lönegraden från och med den 15 mars 1946 för ledarna å berörda arbetsgrupper.
Innehavaren av extra ordinarie byråsekreterarbefattningen erhöll
för övrigt redan den 1 februari 1943 förordnande som byråsekreterare. Ehuru
styrelsen finner synnerligen väl motiverat, att båda här berörda befattningar,
med hänsyn till innehavarnas arbetsuppgifter och ansvar, placeras på ordi -

43

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

narie stat, vill styrelsen dock för det närvarande endast begära en byråsekreterarbefattning.

Å biljett- och blankettkontoret har verksamheten under de
senare åren utvecklats högst avsevärt. Anledningen till ökningen har givetvis
först och främst varit förstatligandet av enskilda järnvägar, bil- och busslinjer
men även andra av den allmänna utvecklingen föranledda förhållanden
ha medverkat. Kontoret förestås av en intendent i A 26. Såsom dennes
närmaste man och ställföreträdare fungerar en byråassistent i A 20, vilken
är intendentens medarbetare i alla viktigare frågor rörande kontoret och
dess arbeten. På grund av det ansvar och den betydande arbetsbörda, som
åvilar byråassistenten, synes det skäligt, att befattningen uppflyttas till byråsekreterare.
Det må även framhållas, att närmaste männen till övriga kontorschefer
i 26 lönegraden äro placerade i lägst 21 lönegraden. Befattningen
som byråassistent i A 20 anses böra bibehållas för arbetsledaren för biljettavdelningen
och biljettryckeriet.

Enligt gällande normer för enhetlig personaluppsättning bör expeditionsföreståndare
i A 21 finnas såsom föreståndare för godsexpeditioner med 100
poäng eller däröver, frånsett de allra största expeditionerna, där föreståndare
i A 22 bör finnas. Godsexpeditionen i Nässjö och fr ak t godsexpeditionen
i Östersund C uppnådde år 1938, vilket års trafik
legat till grund för 1938 års personalkommissions förslag till befälsuppsättning
in. m. vid olika tjänsteställen, poängtalen 89 resp. 90. Antalet expeditioner
har därefter ökat med i det närmaste 70 procent vid Nässjö och 60 procent
vid Östersund C. På grundval av antalet expeditioner under år 1945 kan
poängtalet vid de båda platserna för närvarande uppskattas till mellan 140
och 150. Ehuru den konstaterade trafikökningen till viss del är att hänföra
till krisårens högtrafik, saknas dock anledning antaga, att godstrafiken vid
de båda stationerna skall nedgå så avsevärt, att expeditionerna i fråga icke
framgent skulle komma att fylla fordringarna för föreståndartjänsternas
hänförande till A 21.

Allmänna lönenämnden har funnit vad styrelsen föreslagit icke föranleda
något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag betingas av nytillkomna eller öka- Departementsde
arbetsuppgifter. Då den ifrågasatta löneställningen för de nya befattning- c^eB''
arna synes väl avvägd i förhållande till arbetsuppgifternas art och omfattning,
anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag.

Uppflyttning av banförmännen från A 7 till A 8. I skrivelse den 2 april

1946 har Sveriges järnvägars banmästareförenings centralstyrelse under hänvisning
till att banvakterna i bevakningstjänst uppflyttats till A 6 hemställt
om uppflyttning av banförmännen från A 7 till A 9.

I anslutning till förslag av järnvägsstyi elsen och allmänna lönenämnden,
vilka avgivit utlåtande över framställningen den 23 maj respektive den 19
juni 1946, tillstyrker jag, att banförmännen uppflyttas från A 7 till A 8.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har
vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 trafikinspektör å godstrafikbyrån
från A 26 till förste irafikinspektör i A 27, dels 2 trafikinspektörer, förestån -

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

dare för 31 trafikseklionen med huvudort i Västerås och 32 trafiksektionen
med huvudort i Halmstad, från A 26 (t. f. A 27) till förste trafikinspektörer i
A 27, dels 1 byråsekreterare och 1 bokhållare å persontaxebyråns avdelning
för trafik med utlandet från A 21 (Eo 24) respektive A 17 (t. f. A 21) till
förste byråsekreterare i A 24 respektive byråsekreterare i A 21, dels 1 byråassistent
å distriktskansliet vid IV distriktet från A 20 till A 21, dels 1 byråassistent
vid huvudverkstaden i Örebro från A 20 till A 21, dels 1 förste bokhållare
å ver k s l a ds by rån från A 18 (Eo 21) till byråsekreterare i A 21, dels
1 förste bokhållare å reklamationskontoret från A 18 (t. f. A 21) till byråsekreterare
i A 21, dels ock 1 byråassistent å statistiska kontorets avdelning
för varu- och tariffstatistik från A 20 (t. f. A 21) till byråsekreterare i A 21.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har järnvägsstyrelsen anfört i
huvudsak följande.

För att närmast leda och ansvara för arbetet med godstågsplanens utformning
och därmed sammanhängande ärenden ävensom för arbetet med den
av godstågsplanen nära beroende transportplanen för vagnslastgodset och
för den godstrajikbyrån åvilande inspektionsverksamheten finnes
f. n. en trafikinspektör placerad på denna byrå. Det åligger nämnde trafikinspektör
att utforma och föredraga ärenden rörande godstågstidtabellen,
ett arbete, som blivit allt mer omfattande och krävande i den mån förstatligandet
av enskilda järnvägar fortskridit och som för statens järnvägar är av
den största ekonomiska betydelse för att järnvägen skall på ett framgångsrikt
sätt kunna hävda sig i den konkurrens med andra transportmedel, som
redan nu gör sig gällande och som i fortsättningen kan förutses bliva allt allvarligare.
Innehavaren av ifrågavarande tjänst måste för den skull äga god
kännedom om godstrafikens struktur å olika linjer ävensom om andra trafikmedels
konkurrensmöjligheter inom olika områden. För att framgångsrikt
kunna utföra detta arbete måste han stå i ständig kontakt med såväl
linjemyndigheter som trafikanter. Det åligger honom även att företaga inspektionsresor
för att övervaka och kontrollera de omfattande godstransporternas
skötsel, det viktiga vagnomloppet, godstågsföringen, godsvagnsväxlingens
fördelning på olika bangårdar, godstågsplanens ändamålsenlighet
m. m., kort sagt allt vad som sammanhänger med tillsynen över att den för
verkets ekonomi så betydelsefulla godstransporttjänsten skötes på bästa möjliga
sätt.

I samband med statsförvärvet av Stockholm—Västerås—Bergslagens och
Halmstad—Nässjö järnvägar inrättades från och med den 1 juli 1945 t v d
nya trafiksektioner nämligen den 31 med huvudort i Västerås och
den 32 med huvudort i Halmstad. Förstnämnda trafiksektion gavs därvid i
huvudsak samma omfattning, som Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar
haft, och den andra tillfördes Halmstad—Nässjö järnvägars linjer
jämte ett par kortare sträckor från angränsande sektioner. Var och en av de
nya trafiksektionerna ställdes under ledning av en trafikinspektör i A 26 i
avvaktan på trafikutvecklingen m. m. i statens järnvägars regi. Ganska snart
efter sektionernas inrättande stod det emellertid klart för styrelsen, att de
i fråga om trafiken och arbetsområdets omfattning för sektionsföreståndarnas
del voro jämförbara med de trafiksektioner vid statens järnvägar, vilka
ha förste trafikinspektörer såsom föreståndare. De ha därför också båda
tillerkänts vikariatsersättning som förste trafikinspektörer. Den trafik, som
avvecklas på nämnda båda trafiksektioner, liksom även övriga faktorer, vil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

45

ka inverka på sektionsföreståndarens arbetsbörda, äro av sådan storleksordning,
att föreståndarna enligt styrelsens mening rättvisligen böra uppflyttas
till A 27.

Arbetsuppgifterna på personiaxebyråns avdelning för t r af
i k in ed utlandet ha alltsedan krigets slut oavlåtligt ökats, allt efter
som kontakten med utlandet kunnat återknytas. Denna fortgående ökning
avser icke blott uppgifternas antal utan även svårighetsgraden hos dessa, förorsakad
av de genomgripande förändringar i den internationella trafiken,
som uppstått efter kriget. För att kunna bemästra den sålunda uppkomna situationen
har det varit nödvändigt att öka personaluppsättningen på ifrågavarande
avdelning, som nu räknar ett större antal tjänstemän än före kriget.
Det har därjämte ansetts skäligt att bereda avdelningens föreståndare en
ställning, som kan anses svara mot de arbetsuppgifter och de krav på fackkännedom,
språkkunnighet och förhandlingsvana, som måste ställas på honom.
Ifrågavarande tjänsteman, som är ordinarie byråsekreterare, har sålunda
med hänsyn till ovan anförda förhållanden av styrelsen förordnats att
innehava befattning som förste byråsekreterare i Eo 24. Frågan om föreståndarens
tjänsteställning har redan tidigare varit under omprövning. Sålunda
anförde 1938 års personalkommission i sitt i januari 1942 avgivna betänkande
följande: »På grund av den minskade utlandstrafiken äro denna avdelnings
arbetsuppgifter för närvarande icke så omfattande som tidigare. Med
hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen har kommissionen
icke velat påyrka ändring i fråga om här befintliga tjänster. Därest utlandstrafiken
åter når den tidigare omfattningen, bör emellertid enligt kommissionens
mening här placerade befattningshavares tjänsteställning tagas under
övervägande, därvid närmast kan ifrågasättas en uppflyttning av notariebefattningen
på avdelningen till 24 lönegraden.» De förutsättningar, under vilka
en uppflyttning i högre tjänstegrad av här ifrågavarande föreståndare bör
ifrågakomma, kunna nu anses mer än väl fyllda.

Såsom närmaste man till och ersättare för förenämnda befattningshavare
tjänstgör en bokhållare, vilken bl. a. fungerar som arbetsledare vid taxekommissionerna
för nordisk person-, resgods- och expressgodssamtrafik. Denne
tjänsteman bereder dessutom ärenden angående taxefrågor för utlandstrafiken
och frågor beträffande de internationella järnvägssammanslutningama
och har i samband därmed att deltaga i konferenser och kommissioner, ofta
förlagda till utlandet. På grund av arbetets kvalificerade art har nämnde
bokhållare från och med den 1 juni 1946 tilldelats förordnande som byråsekreterare.
De arbetsuppgifter, som sålunda åligga innehavaren av ifrågavarande
befattning, ha numera på grund av den ökade utlandstrafiken blivit a\
så betydande omfattning och så krävande, att de i enlighet med uttalande av
1938 års personalkommission böra ankomma på tjänsteman i 21 lönegraden.

I sitt förslag till personalstat för år 1946 upptog styrelsen bl. a. en byråassistentbefattning
i A 20, avsedd för den tjänsteman, som handlägger bilärenden
på distrikt s k a n s lic t vid I V d i s t rikte t. För de tjänstemän,
som bestredo motsvarande tjänst på I, II, III och VI distrikten, upptogos
av styrelsen i det den 21 december 1945 ingivna förslaget om inrättande
av vissa högre tjänster vid statens järnvägar byråassistentbefattningar i A
21. Båda förslagen vunno Kungl. Maj:ts bifall. Såsom skäl lör förslaget att
placera ovannämnde tjänsteman på IV distriktet en lönegrad lägre än motsvarande
tjänstemän på övriga ifrågakommande distrikt anlörde styrelsen,
att biltrafiken å förstnämnda distrikt var av något mindre omfattning än på
de sydligare distrikten. De förhållanden, som under en följd av år verkat
hämmande på biltrafikens utveckling, äro numera i stort sett icke för bauden.
Detta bar för statens järnvägars biltrafik medfört en utvidgning av ro -

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

relsen, som även på IV distriktet blivit av sådan omfattning, att styrelsen
finner det skäligt, att byråassistenten därstädes beredes samma löneställning
som byråassistenterna på övriga distrikt. Härutöver må anföras, att bilrörelsen
inom IV distriktet står inför en avsevärd utvidgning, dels på grund av
planerat inköp av ytterligare enskilda biltrafikföretag inom distriktets verksamhetsområde,
dels på grund av den utav styrelsen planerade ökningen av
trafiken med lastbilar i linje- och heställningstrafik.

Den kamerala avdelningen vid huvudverkstaden i Örebro förestås
för närvarande av en byråassistent i A 20. Denne har förutom ledningen
och fördelningen av arbetet på verkstadskontoret att handlägga och för verkstadsföreståndaren
föredraga huvudparten av de ärenden, som icke äro av
teknisk art. På grund av att verkstaden bl. a. genom järnvägsförstatligandet
tillförts en mångfald nya arbetsuppgifter, har omfattningen av de kamerala
arbetsuppgifterna ökats och därjämte blivit mera komplicerade, särskilt i vad
gäller ärenden angående de beställningsarbeten, som verkstaden i allt större
omfattning har att utföra för statens järnvägars övriga verkstäder och avdelningar.
Värdet av de beställningsarbeten, som utfördes vid huvudverkstaden
Örebro för andra statens järnvägars avdelningar, uppgick år 1945 till
6,3 miljoner kronor eller till lika stort belopp som vid samtliga övriga huvudverkstäder
tillsammans. Därjämte må nämnas, att antalet personal vid verkstaden,
som år 1938 var 1 343, för närvarande uppgår till omkring 1 460
samt att de bokförda utgifterna ökats från 11,7 miljoner kronor år 1938 till
17,2 miljoner kronor år 1945.

År 1942 inrättades på verkst ad sbyrån en förste bokhållarbefattning
närmast avsedd för handläggning av avtals- och personalärenden, lönestatistik
m. m. berörande verkstadsarbetare. Innehavaren av denna befattning
är direkt underställd verkstadsdirektören och i nämnt avseende således
föredragande. Till följd av ökat antal verkstäder och utökad personalstock
har arbetet med avtals- och personalärendenas handläggning under de senaste
åren oavlåtligt tilltagit. I lika hög grad gäller detta bokföringsärendena. Styrelsen
har i anledning härav funnit lämpligt att överflytta de personalärenden,
som tidigare ålegat den på byrån placerade verkstadskamreraren till
nämnde förste bokhållare, vilken i samband därmed förordnats till extra
ordinarie byråsekreterare. Härigenom har vunnits dels behövlig avlastning
av verkstadskamrerarens arbetsuppgifter, så att denne kan helt ägna sig åt
de alltmer omfattande och betydelsefulla kamerala arbetena, dels ock en ur
rationell synpunkt nödvändig koncentration av samtliga personalärenden
på en föredragande. I betraktande av vikten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som ankomma på förenämnde extra ordinarie byråsekreterare,
anser styrelsen, att befattningen bör uppföras å ordinarie stat.

Under den gångna krigstiden har till r e k l a in a t i o n s k o n t o r e t inkommit
ett stort antal ersättningsanspråk för förlust av och skada å i internationell
trafik expedierade sändningar. Av dessa voro vid 1946 års början
anspråk till ett sammanlagt belopp av omkring en halv miljon kronor ännu
oavgjorda. I och med återupptagandet av trafiken med kontinenten under
förra hälften av 1946 ha på grund av det där alltjämt rådande onormala
tillståndet förluster av och skador å gods inträffat i eu omfattning, som mera
motsvarar förhållandena under den förutvarande krigstiden än normala fredsförhållanden.
Behandlingen av de med anledning härav väckta ersättningsanspråken
har på grund av olika förhållanden blivit betydligt svårare och
mera komplicerad än tidigare. Ärenden rörande dessa ersättningsanspråk
handläggas för närvarande av en förste bokhållare, vilken på grund av arbetets
kvalificerade art fr. o. m. den 1 april 1946 tilldelats förordnande som
byråsekreterare. Även om det nuvarande läget å kontinenten, som medför en

Kanyl. Maj:ts proposition nr 236.

47

alltjämt stigande förlust- och skadefrekvens, samt den allmänna tendensen i
utvecklingen av förhållandena där skulle snart nog förbytas i tillstånd, som
liknar tidigare fredsförhållanden, måste dock innehavaren av nämnda tjänst
under alla förhållanden och tidslägen äga författningskännedom, förmåga
att klarlägga frakträttsliga förhållanden samt språkkunskaper i en omfattning,
som motiverar placering i 21 lönegraden. Styrelsen anser därför fullt
motiverat, att för detta ändamål inrättas en byråsekreterarbefattning, varvid
förste bokhållarbefattningen kan indragas.

Arbetsledaren å statistiska kontorets avel el ni ny för var uoch
t a r i f f s t åt i s t i k är för närvarande byråassistent i A 20. Det huvudsakliga
arbetet å denna avdelning, vars personalstyrka uppgår till 16 å 17
personer, utgöres av statistisk bearbetning av de från stationerna till kontrollkontoret
månatligen insända redovisningshandlingarna i godstrafik, vilken
bearbetning avser transporternas fördelning på tariffer, varuslag och avstånd
m. m. Dessa statistiska data inflyta sedermera i statens järnvägars årsberättelse
ävensom i en vart femte år utkommande publikation upptagande
varuslagens avsändnings- och destinationsområden m. in. Arbetsbördan å
ifrågavarande avdelning har under de senare åren undergått en ständig stegring
dels i anledning av den stora ökningen i godstrafiken, dels till följd av
det pågående förstatligandet av enskilda järnvägar, dels slutligen på grund
av att avdelningen fr. o. m. år 1940 utför vissa arbeten för kontrollkontorets
redovisningskontroll. Till belysning av den ökade arbetsomfattningen kan
meddelas, att antalet arbetstimmar å avdelningen uppgick till 11 400 år 1938
och till 34 800 år 1944. Arbetsmängden, mätt i timmar, hade således under
denna tid tredubblats. Givet är att denna ökning ställt och ställer ökade krav
ej minst på arbetsledaren, vilken av denna anledning tillerkänts vikariatsersättning
å befattning i 21 lönegraden fr. o. m. maj månad 1945. Under år
1945 ökade arbetet ytterligare och krävde nämnda år ej mindre än ca 40 000
arbetstimmar. Vidare bar under föregående år från annat håll till avdelningen
överflyttats ytterligare en del med godstrafikstatistiken sammanhängande
arbetsuppgifter. Slutligen är att framhålla dels det ökade arbete, som
för avdelningens vidkommande är att motse som följd av det fortsatta förstatligandet
av landets enskilda järnvägar, av vilka vissa utpräglade godstrafikbanor
ännu ej övertagits, dels den omständigheten att avdelningen liksom
tidigare torde komma att få sig ålagd omfattande utredningar för taxeändamål.
Även om någon minskning av godstrafiken skulle inträda, torde arbetsuppgifterna
sålunda både med hänsyn till kvantitet och kvalitet väl motivera
att arbetsledaren å ifrågavarande avdelning placeras i 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden bar funnit styrelsens ifrågavarande förslag icke
föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag böra ses mot bakgrunden av det Departementsfortgående
förstatligandet av enskilda järnvägar samt den utveckling av ut- c,‘''!enlandstrafiken,
som efter kriget ägt rum. Det av nämnda förhållandet aktualiserade
behovet av förbättrad löneställning för vissa befattningshavare föranleder
icke någon erinran från min sida. .lag är alltså beredd tillstyrka
styrelsens förslag.

Vid bifall härtill bör å Kungl. Maj:t ankomma att meddela beslut om minskning
vid styrelsen av antalet befattningar såsom byråassistent i A 20 med en,
antalet befattningar såsom förste bokhållare med två och antalet befattningar
såsom bokhållare med eu, vid distriktskanslierna av antalet befattningar

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements chefen.

såsom byråassistent i A 20 med en samt vid huvudverkstäderna av antalet
befattningar såsom byråassistent i A 20 med en.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag
i det föregående redogjort, har järnvägsstyrelsen hemställt om inrättande av
en byråchefsbefattning i C 8, vars innehavare skulle avses för s. k. järnvägspolitiska
ärenden.

Allmänna lönenämnden har lämnat förslaget utan erinran.

Vidare ha distriktscheferna vid statens järnvägar i skrivelse den 1 februari
1947 hemställt om uppflyttning av distriktschefsbefattningama från C 9 till
C 11.

Såväl järnvägsstyrelsen som allmänna lönenämnden ha i utlåtanden den 13
respektive den 28 februari 1947 tillstyrkt uppflyttning till C 10.

Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka de gjorda framställningarna.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle beträffande
personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande
av 7 statsbanedirektörer i C 8, införande av 2 verkstadsöveringenjörer
i G 5, uteslutning av 7 byråchefer i A 30, ökning av antalet byrådirektörer i
A 28 från 12 till 19, minskning av antalet förste byråingenjörer från 10 till 6,
ökning av antalet förste maskiningenjörer från 18 till 19, ökning av antalet
förste trafikinspektörer från 26 till 29, minskning av antalet förste
verkstadsingenjörer från 4 till 2, minskning av antalet förste byråsekreterare
i A 26 från 6 till 4, minskning av antalet maskiningenjörer i A 26 från
3 till 2, minskning av antalet trafikinspektörer i A 26 från 8 till 5, ökning av
antalet förste byråsekreterare i A 24 från 13 till 14, ökning av antalet ingenjörer
i A 24 från 19 till 22, ökning av antalet ingenjörer i A 22 från 59 till
62, ökning av antalet byråassistenter i A 21 från 37 till 39, ökning av antalet
byråsekreterare i A 21 från 31 till 38 samt ökning av antalet expeditionsföreståndare
i A 21 från 24 till 26.

I tjänsteförteckningen skulle statsbanedirektör och verkstadsöveringenjör
införas i C 8 respektive C 5, byråchef uteslutas i A 30 samt banförman införas
i A 8 och uteslutas i A 7.

Statens vattenfalls verk.

Förbättrad löneställning för vissa befattningar å valtenbyggnadstekniska
byrån m. m. Nämnda byrå förestås av 1 överingenjör i C 10. Byrån är uppdelad
på följande avdelningar och kontor, nämligen 1) vattenbyggnadstekniska
konstruktionsavdelningen, benämnd vattenbyggnadsavdelningen, med 1
förste byrådirektör i A 30 som föreståndare, 2) regleringsavdelningen med
1 förste byrådirektör i A 30 som föreståndare, 3) förprojektavdelningen med
1 byrådirektör i A 28 som föreståndare, 4) mekaniska avdelningen med 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

49

förste byråingenjör i Eo 27 som föreståndare, 5) kontoret för turbinfrågor
med 1 förste byråingenjör i A 27 som föreståndare, 6) kontoret för betongfrågor
med 1 förste byråingenjör i A 27 som föreståndare, 7) kontoret för
arbetsmaskiner (byggnadsmaskinförrådet) med 1 extra byrådirektör som
föreståndare samt 8) personalkontoret med 1 bokhållare i A 17 som föreståndare.
Dessutom har påbörjats organiserandet av en allmän avdelning.

Vattenbyggnadsavdelningen är uppdelad i fem konstruktionskontor med
förste byråingenjör eller byråingenjör som föreståndare.

I skrivelse den 15 januari 1947 har vattenfallsstyrelsen såsom ett provisorium
för en tid av 6 år föreslagit uppflyttning av överingenjören från C
10 till överdirektör i C 12 och chefen för en planerad konstruktionsavdelning,
i vilken skulle ingå såväl vattenbyggnadsavdelningen som mekaniska
avdelningen och turbinkontoret, från förste byrådirektör i A 30 till överingenjör
i C 9. Under tiden skulle 1 överingenjörsbefattning i C 10 och 1 förste
byrådirektörsbefattning i A 30 hållas vakanta.

Till stöd för förslaget anför styrelsen i huvudsak följande.

Vattenbyggnadstekniska byrån är numera icke längre någon byrå i egentlig
mening utan ett förvaltningsorgan, som dels omfattar ett flertal centrala
avdelningar, av vilka ett par ha sådan storlek, att de skulle kunna betraktas
såsom särskilda byråer, dels utövar ledningen av lokala förvaltningar av
betydande omfattning vid byggnadsplatserna.

Om man kunde med säkerhet förutse, att omfattningen av den sammanlagda
nybyggnads-, ombyggnads- och underhållsverksamheten skulle framdeles
bli lika stor som för närvarande, vilket i och för sig förefaller troligt,
så borde man redan nu göra en permanent omorganisation av större mått
än styrelsen nu ifrågasätter. Det föreligger emellertid teoretiskt den möjligheten,
att verksamheten kan minska. Den nuvarande högkonjunkturen kan
nämligen komma att om några år avmattas. Även om man torde kunna räkna
med att i ett sådant läge beredskapsarbeten komma att igångsättas, avseende
en fortsatt utbyggnad av vattenkraft, kan det hända, att även nämnda
utbyggnad måste minskas om några år, ifall nämligen kraftkonsumtionen
stagnerar eller ökas i långsam takt och det befinnes, att mycket stora kraftanläggningar
bli utan användning. Under sådana förhållanden och för att
minska den tveksamhet, som möjligen eljest skulle uppstå inför styrelsens
äskanden, har styrelsen funnit det lämpligt att beträffande chefsbefattningarna
för vattenbyggnadstekniska byrån och för dess konstruktionsavdelning
föreslå ett provisorium för 6 år framåt.

Enligt organisationsplanen skall överdirektören själv ha band om ledningen
av de lokala byggnadsföretagen, i vilken egenskap han skall till sin
hjälp ha ett särskilt centralt byggnadskontor. Styrelsen bär sålunda icke
fullföljt den tanke, som eljest ligger nära till hands, nämligen att en särskild
överingenjör skulle under byggnadsöverdirektören ha det närmaste ansvaret
för byggnadsföretagen vid arbetsplatserna. De nya kraftstationer, som
nu byggas eller stå inför sin början vid Forsmo, Hölleforsen, Harsprånget
och Kilforsen, äro, i synnerhet de tre senaste, av betydande storlek, och vissa
av de i anläggningarna ingående arbetena äro ur teknisk synpunkt mycket
svårartade. Det är av största betydelse, att chefen för vattenbyggnadstekniska
byrån får tillfälle att utöva en ofta återkommande och intensiv övervakning
av arbetsplatserna, vilka på grund av de rådande förhållandena i

nihany till riksdagens protokoll /JM7. I samt. AV 230. 1

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

allmänhet drivas med mycket ungt befäl. Chefen för vattenbyggnadstekniska
byrån torde i övrigt komma att tagas starkt i anspråk för såväl de
stora regleringsfrågorna som även de viktiga och omfattande förprojekten.

Det blir en nödvändighet, att konstruktionsavdelningen ledes praktiskt
taget självständigt. Det skulle ur den synpunkten kunnat ifrågasättas, att
konstruktionsavdelningen skulle utbrytas till en fristående byrå, men styrelsen
har avstått från denna tanke för att i varje fall tillsvidare få en koordination
av samtliga vattenbyggnadstekniska frågor genom byggnadsöverdirektören.
Det är emellertid avsikten, att chefen för konstruktionsavdelningen
skall själv inför generaldirektören och styrelsen föredraga alla större frågor,
givetvis såvitt möjligt i byggnadsöverdirektörens närvaro. Chefen för konstruktionsavdelningen
bör dessutom erhålla en rätt långt gående befogenhet
att på egen hand avgöra konstruktiva frågor. Därför bör chefen för konstruktionsavdelningen
erhålla samma tjänsteställning, som om denna avdelning
vore en fristående byrå, och styrelsen har funnit, att den då lämpligen
bör placeras i C 9.

I skrivelse den 22 juli 1946 har vattenfallsstyrelsen vidare föreslagit, att
eu befattning såsom byrådirektör i C 5 inrättas för föreståndaren för mekaniska
avdelningen. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Personalen å mekaniska avdelningen utgjordes vid tiden för styrelsens omorganisation
år 1939 av endast 4 personer. Vid det upphandlingssystem, som
då tillämpades, åtnöjde sig styrelsen med att för den mekaniska utrustningen
vid kraftverksanläggningarna utarbeta program och allmänna projektritningar
och överlämnade åt leverantörerna att själva utföra detaljkonstruktionsarbetet.
Sedermera har det befunnits lämpligt för styrelsen att i mycket
stor omfattning själv utföra detaljkonstruktionerna för den mekaniska utrustningen.
För turbiner, pumpar och traverser, vilka levereras av specialfirmor,
utföras dock detaljkonstruktionerna fortfarande i allmänhet av leverantörerna,
men för så gott som alla övriga mekaniska utrustningar och järnkonstruktioner
utföras numera detalj ritningarna av styrelsen.

Arbetsuppgifterna för den mekaniska avdelningen ha härigenom avsevärt
ökats trots de icke oväsentliga lättnader, som ernåtts genom en inom avdelningen
systematiskt bedriven standardisering. De ha vidare ökats dels genom
det utvidgade byggnadsprogrammet för kraftstationer och sjöregleringar,
dels på grund av behovet att komplettera och modernisera de äldre
anläggningarna, som även blivit allt flera, dels ock genom att till den mekaniska
avdelningen småningom överflyttats olika stålkonstruktioner, som
tidigare utförts på andra avdelningar. Sådan överflyttning har skett både
för avlastning av dessa avdelningar och för konstruktionernas fulländning
samt erhållande av önskvärd standardisering.

Personalen vid den mekaniska avdelningen har efter hand ökats så att
den nu utgör 40 tjänstemän.

Genom att utföra konstruktionerna i egen regi vid den mekaniska avdelningen,
som även sköter upphandlingarna av all mekanisk utrustning (utom
turbiner och pumpar), har styrelsen, trots nuvarande stora svårigheter att
erhålla lämpligt material, lyckats åstadkomma bättre konstruktioner, som
därjämte kunnat erhållas till väsentligt lägre kostnad än eljest, ehuru i kostnaderna
inlagts rikligt tillägg för styrelsens ökade personalutgifter. Styrelsen
är icke längre hänvisad till ett fåtal stora leverantörer (med egna ritkontor)
utan har i stor utsträckning kunnat anlita även mindre firmor.

Det har för styrelsen, som utför sina byggnadsarbeten i egen regi, visat
sig önskvärt att omhändertaga även montaget av luckor med spel, kranar och
dylikt, bl. a. för erhållande av lägre kostnader och bättre kontinuitet i ar -

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 236.

betena, och den mekaniska avdelningen har därför fått sköta även montagearbetena.

Med hänsyn till omfånget av arbetsuppgifterna inom den mekaniska avdelningen,
arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt ansvaret såväl för konstruktionernas
utformning och funktionerande som för handläggandet av
motsvarande upphandlingsärenden erfordras det en högt kvalificerad ingenjör
som ledare. Den nuvarande förste byråingenjörsbefattningen för föreståndaren
är alldeles för låg för att det skulle vara möjligt att bibehålla respektive
anställa en person med erforderliga kvalifikationer.

Slutligen har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 30 december 1946 föreslagit
clcls inrättande av 1 by rådiyek tör sbef a t tning i A 28 och 1 byrådirektörsbefattning
i Eo 28, avsedda för föreståndarna för vattenbyggnadsavdelningens
bägge största konstruktionskontor, dels uppflyttning av 1 ingenjör
å förprojektavdelningen från A 22 (Eo 24) till A 24, dels ock uppflyttning
av 3 ingenjörer, en å vardera av vattenbyggnads-, reglerings- och förprojektavdelningarna,
från A 20 (Eo 22) till A 22.

Beträffande ifrågavarande förslag har styrelsen anfört följande.

I arbetsuppgifterna för vattenbyggnads av del ningens konstruktionskontor
ingår bl. a. att utarbeta definitiva förslag för utbyggande
av vattenfallen inom den kontoret tilldelade älvsträckan med dit
hörande anläggningar för vattenreglering, flottning och fiskens vandring, allt
under samarbete med byråns mekaniska avdelning och regleringsavdelning,
elektrobyggnadsbyrån och driftbyrån; att upprätta kostnadsförslag för anläggningarna
med ledning av bland annat de definitiva förslagsritningarna
och verkställda efterkalkvler för färdiga och pågående anläggningar; att utarbeta
för vattendomstolarnas behandling av ^byggnadsfrågor behövliga
ritningar jämte tekniska beskrivningar; att utföra hållfasthetsberäkningarna
och detaljritningarna för byggnadsarbetena under samarbete dels med byråns
lurbinkontor och mekaniska avdelning beträffande turbiner, traverser,
pumpar och dammluckor jämte spel, dels med byråns betongkontor i betongfrågor,
dels med elektrobyggnadsbyrån beträffande generatorer, transformatorer
och övrig elektrisk utrustning, dels med styrelsens arkitektkontor beträffande
den arkitektoniska utformningen, dels ock med byråns regleringsavdelning
i frågor om vattenavbördning och flottning; att i samband med
konstruktionsarbetet utföra beräkningar angående valet av mest ekonomiska
dimensioner för vattenvägar o. d. med hänsyn till inverkan på fallförlusterna
och därmed på kraftproduktionen in. in.

Av konstruktionskontoren för nya kraftstationer m. m. syssla ett med anläggningar
vid Lule älv, för närvarande Harsprångets kraftstation och utvidgning
av Porjus kraftstation, ett med anläggningar vid Indalsälven, för
närvarande Hölleforsens kraftstation och utvidgning av Stadsforsens kraftstation,
samt ett med Nämforsens kraftstation och ett med Forsmo kraftstation
vid Ångermanälven. Styrelsen räknar med att dessa konstruktionskontor
sedermera skola få fortsätta med ytterligare utbyggnader i motsvarande
älvar eller närliggande vattendrag.

De båda konstruktionskontoren för anläggningarna vid Lule älv respektive
Indalsälven förestås vartdera av eu ordinarie respektive en extra ordinarie
förste byråingenjör. För vart och ett av dessa kontor erfordras intill 20 ingenjörer
och ritare. Vartdera av de båda konstruktionskontoren för anläggningarna
vid Ångermanälven förestås av eu extra ordinarie byråingenjör samt
omfattar eu 10 ingenjörer och ritare. Konstruktionskontoret för underhålls -

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

och ändringsarbeten vid befintliga anläggningar, vilket kontor för närvarande1
är av mindre omfattning, förestås av en ordinarie byråingenjör.

De två största av ifrågavarande konstruktionskontor ha så stora och viktiga
arbetsuppgifter, att mycket stora krav måste ställas på föreståndarna
för desamma. Med de ökade arbeten, som nu föreligga för den vattenbyggnadstekniska
konstruktionsavdelningen, måste man på dessa poster ha synnerligen
kunniga och erfarna ingenjörer, vilka kunna arbeta relativt självständigt.
Styrelsen anser det därför vara nödvändigt, att dessa två befattningshavare
erhålla tjänsteställningar såsom byrådirektörer i 28 lönegraden.

Då emellertid arbetsuppgifterna eventuellt kunna komma att variera, kan
det vara lämpligt, att endast en av ifrågavarande byrådirektörstjänster nu
inrättas såsom ordinarie, under det att den andra tills vidare får vara extra
ordinarie. Nämnda ordinarie byrådirektörstjänst är jämväl motiverad av behovet
att ha en väl kvalificerad vattenbyggnadsingenjör såsom ställföreträdare
för förste byrådirektören vid vattenbyggnadsavdelningen.

Vid förprojektavdelningen finns 1 ingenjör i A 22 med förordnande
att inneha extra ordinarie befattning i 24 lönegraden. Denne ingenjör
utför närmast under byrådirektören utredningar beträffande dämningsverkan,
tekniska skador och dylikt i samband med förprojekteringen av nya
vattenkraftstationer, upprättar handlingar att ingivas till vattendomstolarna
samt biträder vid kraftstationsmålens vidare handläggning. Han deltager
även i behandlingen av remisser från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
järnvägsstyrelsen angående väg- och broföretag samt järnvägsbyggnader, som
kunna tänkas försvåra vattenkraftens tillgodogörande i fallsträckor, vare sig
de tillhöra staten eller enskilda. Dessutom deltager han i granskningen av
förslag till vattenkraftanläggningar, framlagda av enskilda, som taga i anspråk
staten tillhöriga vattenfall eller delar av sådana, samt i behandlingen
av remisser beträffande ansökningar om lån från vattenkraflslånefonden.

Av de till uppflyttning föreslagna ingenjörerna i A 20 (Eo 22) å vattenbyggnads-,
reglerings- och förprojekt avdelningar na verkställer
den förstnämnde utredningar beträffande kraftstationers utformning
samt utför konstruktioner och beräkningar för i desamma ingående betongkonstruktioner
m. m. Han är för närvarande placerad vid konstruktionskontoret
för Harsprångsanläggningen och leder där en grupp av 4 man,
vilkas arbeten han även granskar. Tidigare har han deltagit i konstruktionsoch
utredningsarbeten för ett flertal andra kraftstationsbyggen. Ingenjören
vid regleringsavdelningen verkställer utredningar i hydrologiska frågor, utför
beräkningar rörande regleringarnas inverkan på vattenförhållandena och
upprättar handlingar att beträffande regleringsföretagen ingivas till vattendomstolarna.
Dessa ärenden äro nu mycket viktiga, sedan man börjat genomföra
omfattande regleringar i flera av de större älvarna. Ingenjören vid
förprojektavdelningen slutligen handhar arbetsledningen på de olika undersökningsplatserna
för ifrågasatta vattenkraftanläggningar, varvid han har
att bedöma undersökningarnas behövliga omfattning samt leda utförandet av
erforderliga kartläggningar, sektioneringar och borrningar ävensom sammanställandet
av mätningsresultaten till underlag för utarbetandet av utbyggnadsförslag
och upprättandet av vissa domstolshandlingar.

Allmänna lönenåmnden har i särskilda utlåtanden den 11 februari 1947
framhållit, att av vad vattenfallsstyrelsen anfört och lönenämnden under
hand erfarit skäl föreligga för en omedelbar förbättring av löneställningen
för vattenbyggnadstekniska byråns chef och vattenbyggnadsavdelningens chef
i hans egenskap av chef för de till en konstruktionsavdelning sammanförda

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

53

vattenbyggnads- och turbinavdelningarna samt mekaniska avdelningen. Lönenämnden
anför följande.

Det skulle härvid kunna ifrågasättas, om icke denna förbättring borde
åstadkommas genom att innehavarna av befattningarna tillerkändes särskilda
tilläggsarvoden. Vissa olägenheter äro emellertid alltid förbundna med en
dylik anordning. Vid sådant förhållande har lönenämnden icke velat motsätta
sig, att den förbättrade löneställningen åstadkommes genom en ändring
av befattningarnas placering i lönegrad. Det vill emellertid synas lönenämnden,
som om de av styrelsen föreslagna lönegra dsplaceringama för tjänsterna
på vattenbyggnadstekniska byrån äro väl höga, även med beaktande av
att vattenfallsverkets högre tekniska personal hittills ansetts böra erhålla en
förhållandevis förmånligare löneställning än dylik personal inom statsförvaltningen
i övrigt. Lönenämnden vill därför — under erinran tillika om att
cheferna för vattenbyggnadstekniska byrån och elektrobyggnadsbyrån nu äro
jämställda i lönehänseende —- ifrågasätta, huruvida icke en placering i C It
av båda nämnda chefer och i C 8 av föreståndaren för vattenbyggnadsavdelningen
tillsvidare vore tillfyllest. Lönenämnden förutsätter härvid, att efter
utgången av en förordnandetid å sex år löneställningen för samtliga dessa
befattningar skall tagas under omprövning.

Lönenämnden har under hand inhämtat, att stora svårigheter visat sig
föreligga att i konkurrens med enskilda företag förvärva och bibehålla en
person med sådan yrkeserfarenhet, som föreståndaren för vattenbyggnadstekniska
byråns mekaniska avdelning måste besitta. Med hänsyn härtill synes
lämpligt, att denna föreståndarbefattning inrättas såsom förordnandetjänst.
Lönenämnden har icke heller ansett sig böra framställa någon erinran
mot styrelsens förslag, att tjänsten ifråga placeras i 5 lönegraden av nuvarande
löneplan C.

I övrigt har styrelsens förevarande förslag icke föranlett något särskilt
uttalande från lönenämndens sida.

Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, har vattenbyggnadstekniska byrån Departementsnärmast
karaktären av ett förvaltningsorgan, som omfattar ett flertal cen- c1ielentrala
avdelningar och utövar ledningen av lokala förvaltningar av betydande
storleksordning. Den omfattning, som nybyggnads-, ombyggnads- och under -hållsverksamhet vid statens vattenfallsverk numera erhållit, har självfallet
återverkat såväl kvalitativt som kvantitativt på arbetsbördan för byråns chef.

Liksom allmänna lönenämnden är jag därför av den uppfattningen, att skäl
föreligga för en omedelbar förbättring av dennes löneställning. I likhet med
lönenämnden anser jag dock, att förbättringen för närvarande bör begränsas
till en uppflyttning av befattningen från C 10 till G 11, d. v. s. til! samma
löneställning som jag i det följande förordar för elektrobyggnadsbyråns chef.

Vid bifall härtill torde befattningen böra bibehållas vid sin nuvarande benämning
överingenjör.

Även chefen för vattenbyggnadsavdelningen synes med hänsyn till uppgiften
alt fungera som chef för de till en konstruktionsavdelning sammanförda
vattenbyggnads- och turbinavdelningarna samt mekaniska avdelningen
böra beredas bättre löneställning. Liksom lönenämnden anser jag dock,

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

att förbättringen bör begränsas till en uppflyttning av befattningen från förste
byrådirektör i A 30 till överingenjör i C 8.

Jag delar styrelsens uppfattning om att de sålunda ifrågasatta förändringarna
böra givas karaktären av ett provisorium för en tid av sex år. Under
denna tid böra följaktligen 1 överingenjörsbefattning i C 10 och 1 befattning
såsom förste byrådirektör i A 30 hållas vakanta.

Styrelsens förslag om inrättande av en byrådirektörsbefattning i C 5 för
föreståndaren för mekaniska avdelningen anser jag mig i likhet med lönenämnden
böra tillstyrka. Liksom övriga befattningar å C-planen vid statens
vattenfallsverk bör den nya befattningen tillsättas medelst förordnande på
viss tid.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot förslaget om inrättande av
ytterligare 2 byrådirektörsbefattningar, den ena i A 28 och den andra i Eo
28, liksom ej heller mot de föreslagna uppflyttningama av 1 ingenjör från
A 22 till A 24 och 3 ingenjörer från A 20 till A 22. Vid bifall härtill torde
å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om minskning av antalet
ingenjörer i A 20 med 3.

Uppflyttning av chefen för elektrobyggnadsbyrån från C 10 till C 11. Ifrågavarande
chefsbefattning är i tjänste- och personalförteckningarna upptagen
under benämningen överingenjör. Arbetet å elektrobyggnadsbyrån är
fördelat på en allmän avdelning, ett upphandlingskontor, ett apparatkontor,
tre stationskontor, ett husbyggnadskontor, ett arkitektkontor samt ett linjekontor
med därtill anslutet skogstelcniskt kontor. Dessutom höra till byrån
en provningsanstalt i Älvkarleby och en till Åsbro förlagd anstalt för impregnering
av kraftledningsstolpar och annat trävirke. Under chefen för byrån
sorterar även en central stationsmontageavdelning.

Till stöd för den föreslagna uppflyttningen har vattenfallsstyrelsen i sin
skrivelse den 30 december 1946 anfört följande.

Sedan år 1938, då elektrobyggnadsbyrån fick sin nuvarande organisation
med en överingenjör som chef, har byråns arbetsuppgifter och personalstyrka
oavlåtligt ökats. Dels har den ökade omfattningen av verkets rörelse
medfört motsvarande ökning av arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsområde,
som anvisades elektrobyggnadsbyrån enligt 1938 års organisationsplan,
dels har byrån måst ta upp arbete inom nya områden antingen
på grund av den tekniska utvecklingen eller på grund av organisatoriska
åtgärder, genom vilka byrån övertagit arbetsuppgifter från andra håll.

Exempel på nya arbetsuppgifter, som tillkommit genom teknikens och
rörelsens utveckling, äro frågor beträffande storkraftöverföring med högspänd
växelström och högspänd likström och de frågor, som sammanhänga
med att verket i ökad omfattning konstruerar och på egna verkstäder tillverkar
lednings- och ställverksmateriel. Exempel på arbetsuppgifter, som
tillkommit genom organisatoriska åtgärder, äro de frågor rörande fastigheterna
i Stockholm, tjänstebostadshyror in. in., vilka överflyttats till elektrobyggnadsbyrån
i samband med att den tidigare kanal- och fastighetsbyrån
indragits, vidare redskaps- och verktygsfrågor, vilka tidigare haft en
begränsad omfattning och handlagts på annan avdelning inom verket, och

Kungl. May.ts proposition nr 236.

55

slutligen de nja linjekonstruktionsfrågor, som tillkommit genom att enligt
statsmakternas beslut vattenfallsverket ensamt skall bygga landets stamledningar
för 200 kV och högre spänningar.

Utvecklingen av arbetsuppgifterna återspeglas i ökningen av antalet kontor
och antalet anställda. Sålunda funnos i 1938 års organisationsplan av
de nuvarande nio kontoren endast fem, nämligen upphandlingskontoret, två
stationskontor, husbyggnadskontoret och linjekontoret. Övriga kontor, sålunda
allmänna avdelningen, apparatkontoret, ett av stationskontoren (tertiärstationskontoret)
samt arkitektkontoret, ha tillkommit därefter. Antalet anställda
vid elektrobyggnadsbyrån, som år 1938 utgjorde 81, har nu stigit till 185.

Erfarenheten har visat, att det är olämpligt, att överingenjören vid elektrobyggnadsbyrån
har lägre tjänsteställning än kraftverksdirektörema vid de
båda största lokalförvaltningarna.

Allmänna lönenämnden har, såsom framgår av redogörelsen för styrelsens
förslag beträffande vattenbyggnadstekniska byrån, lämnat förevarande förslag
utan erinran.

Den betydande utveckling av verksamheten å elektrobyggnadsbyrån, som Departemenuägt
rum efter det byrån år 1938 erhöll sin nuvarande organisation, synes CÄe/eremig
motivera en omprövning av lönesfällningen för byråns chef. Såsom jag
förut framhållit anser jag mig i likhet med allmänna lönenämnden böra
tillstyrka, att befattningen under bibehållande av benämningen överingenjör
uppflyttas från C 10 till C 11. Liksom hittills bör befattningen tillsättas
medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av distriktsingenjörsbcfattningarna från A 27 till C 5. Antalet
distriktsingenjörsbefattningar utgör för närvarande sju. Samma förslag
framfördes i fjol men vann icke statsmakternas bifall.

I sin skrivelse den 30 december 1946 framhåller vattenfallsstyrelsen, att de
numera i princip beslutade löneförmånerna för 27 lönegraden icke äro tillfyllest
för att styrelsen skall i konkurrens med privata kraftverk och kommunala
elektricitetsverk kunna för distriktsingenjörsbefattningarna förvärva och
bibehålla personer med de för dessa befattningar erforderliga speciella kvalifikationerna.
Det är angeläget, att frågan om distriktsingenjörstjänsternas
uppflyttning till C 5 omedelbart vinner sin lösning, bl. a. därför att av de nuvarande
distriktsingenjörerna två uppnå pensionsåldern under år 1947 respektive
år 1949.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden redan i fjol tillstyrkte
styrelsens framställning.

Vid min anmälan i fjol av vattenfallsstyrelsens förslag om uppflyttning
av distriktsingenjörerna från A 27 till G 5 framhöll jag, alt frågan borde chefen.
upptagas till förnyat bedömande, sedan då pågående utredning rörande eu
allmän lönereglering för statstjänstemännen slutförts. Då riksdagen numera,
efter det löneregleringsarbetet i denna del slutförts, fattat beslut rörande

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

de nya löneplanernas allmänna konstruktion, synes spörsmålet om ifrågavarande
befattningshavares löneställning böra upptagas till slutligt avgörande.
För min del är jag därvid på skäl, som styrelsen angivit, beredd tillstyrka,
att befattningshavarna givas den av styrelsen föreslagna löneställningen.
Vid bifall härtill böra de nya befattningarna liksom övriga befattningar
å C-planen vid statens vattenfallsverk tillsättas medelst förordnande
på viss tid.

Inrättande av 1 byrådirektörsbefattning i C 5 för handläggning av ångtekniska
frågor. Till stöd för förslaget har vattenfallsstyrelsen i sin skrivelse
den 30 december 1946 anfört följande.

Styrelsen har för närvarande icke inom styrelsen någon särskild ångteknisk
sakkunskap annat än generaldirektörens. Ångkraftfrågorna handläggas
vid lokalförvaltningen i Västerås. Det har varit en livlig omsättning
av chefspersonalen vid denna förvaltning. Den förste driftchefen tillträdde
en chefsbefattning vid Stockholms elektricitetsverk, varifrån han sedermera
övergick till Krångede aktiebolag. Den andre driftchefen blev inom vattenfallsverket
småningom överdirektör men övergick därefter till privat tjänst
och är nu ordförande i bränslekommissionen. Den tredje driftchefen, som
fick en personlig kraftverksdirektörsbefattning, övergick trots detta till sydsvenska
kraftaktiebolaget. Samtliga dessa liksom den fjärde, nuvarande innehavaren
av driftchefsbefattningen voro respektive äro elektroingenjörer,
som även förvärvat sig ingående kännedom om ångkraften. Deras arbete faller
ju i viss grad inom det elektrotekniska området, och därjämte handhar
driftchefen den icke obetydliga verkstadsrörelsen i Västerås.

Den ende ångkraftingenjör, som nu finns kvar vid Västerås kraftverk, är
förste byråingenjören, vilken emellertid under kriget måste utlånas till svenska
gengasaktiebolaget och där fungerade som dess tekniske chef. Han är
en ångtekniker av hög rang.

Andra ingenjörer, som varit anställda vid ångkraftverket i Västerås som
driftsingenjörer eller i annan egenskap, ha successivt lämnat detsamma för
andra och bättre befattningar. Så ogynnsam är icke ställningen på andra håll
inom verket, men vad som här sagts visar svårigheten för att inte säga
ohållbarheten med nuvarande avlöningssystem.

Vattenfallsstyrelsen måste under 1950-talet utbygga ett nytt och större
ångkraftverk vid västkusten, sannolikt i närheten av Göteborg. Dessutom
undergår nu Västeråsverket stora utvidgningar. Beträffande storleken av
ångkraftbehovet i Sverige och inom vattenfallsverket må anföras följande.

Trots att vattenkraften ligger till grund för den svenska kraftförsörjningen
och nu tillgodoser ungefär 95 % av denna, kommer det alltid att vid sidan
av denna erfordras ångkraft. Eu del av denna ångkraft kommer att
liksom nu alstras hos de industrier, som behöva stora ångkraflmängder för
uppvärmningsändamål; ångan utnyttjas därvid först i turbiner och sedan
för uppvärmning. I större städer kommer måhända en del av ångkraftproduktionen
att kombineras med ångvärmecentraler för bostadsuppvärmning.

Vad effektbeloppet beträffar, torde emellertid det största behovet komma
att koncentreras i ångreservcentraler liknande dem, som redan finnas i Sverige,
de största i Västerås (100 MW), Stockholm (100 MW), Malmö (70 MW),
Ormastorp (20 MW), Göteborg (15 MW), Varberg (15 MW) med en sammanlagd
effekt av drygt 300 MW.

Om man räknar med oförändrad fördelning av produktionen mellan vattenkraft
och ångkraft samt anser, att för närvarande 1/3 av landets vatten -

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

kraft utnyttjas, så torde det framdeles behövas en tredubbling även av ångreservverken.
Av nytillkommande ångkraft kommer sannolikt hälften alt
förläggas till det planerade statliga ångkraftverket vid västkusten. Lägges
därtill, att Västeråsverket kommer att utvidgas med 50 %>, så har man att
räkna med en statlig ångkraftproduktion, som blir inemot fem gånger större
än den nuvarande, och de för denna erforderliga anläggningarna böra projekteras
under den närmaste framtiden.

Styrelsen utgår ifrån att såsom hittills konsulterande ingenjörskraft kommer
att anlitas inom ångkraftområdet, men styrelsen måste dock^ behärska
de ifrågavarande spörsmålen och kunna framdeles liksom hittills astadkomma
de speciallösningar, som äro behövliga för de säregna arbetsförhållandena
vid vattenfallsverket, där ångkraften visserligen användes under mycket
kort tid, men där den skall vid behov kunna snabbt mobiliseras.

Det måste därför inom vattenfallsverket skapas en ångteknisk organisation
av större mått än den nuvarande. Tills vidare synes den lämpliga lösningen
vara den, att man inom styrelsens elektrobyggnadsbyrå anordnar en ångkraftavdelning
med en byrådirektör såsom föreståndare och föredragande i
styrelsen. Med hänsyn till såväl bristen på kontorslokaler i Stockholm som
arbetets huvudsakliga koncentration till Västerås under den närmaste tiden
bör emellertid nämnda ångkraftavdelning, ehuru tillhörande elektrobyggnadsbyrån,
tills vidare vara placerad i Västerås. För att det skall bliva möjligt
att besätta ifrågavarande byrådirektörsbefattning med fullt kompetent
ingenjör bör densamma placeras i C 5.

Allmänna lönenämnden har ansett sig icke böra framställa någon erinran
mot styrelsens förslag.

Mot vattenfallsstyrelsens förslag om anordnande av en ångkraftavdelningDepartemc-,
inom elektrobyggnadsbyrån samt att avdelningen förlägges till ångkraftverket
i Västerås synes icke vara något att erinra. Jag anser mig liksom allmänna
lönenämnden ej heller böra rikta någon erinran mot att sasom föreståndare
för avdelningen avses en byrådirektör i C 5. Den nya befattningen bör liksom
övriga befattningar å C-planen vid statens vattenfallsverk tillsättas medelst
förordnande på viss tid.

Uppflottning av 1 förste kontrollör vid Trollhätte kraftverk från A 22 till
kamrer i A 24 och 1 kontrollör vid Älvkarleby kraftverk från A 21 till förste
kontrollör i A 22. För närvarande finnas sju lokala kraftverksförvaltningar.
Vid varje sådan lokalförvalinings huvudkontor finns en kameral avdelning.
Såsom föreståndare för dessa kamerala avdelningar tjänstgöra vid Trollhätte
kraftverk 1 förste kontrollör i A 22, vid vartdera av Älvkarleby, Västerås,
Motala och Övre Norrlands kraftverk 1 kontrollör i A 21 samt vid vartdera
av Mellersta Norrlands och Norrbottens kraftverk 1 kontrollör i Lo 20.

Vattenfallsstyrelsen föreslår, att för ifrågavarande föreståndare inrättas
kontorschefsbefattningar i A 24, A 22 och A 21, därvid skulle avses för Trollhätte
kraftverk en befattning i A 24, för ett vart av Älvkarleby, Västerås och
Motala kraftverk befattning i A 22 samt för ett vart av Mellersta Norrlands,
övre Norrlands och Norrbottens kraftverk befattning i A 21.

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Till stöd för förslaget har vattenfallsstyrelsen i sin skrivelse den 30 december
1946 anfört i huvudsak följande.

De kamerala avdelningsföreståndarna vid kraftverkens huvudkontor äro
närmast jämförliga med kontorschefer vid privata affärsföretag av motsvarande
storleksordning. De handhava ledningen av allt kameralt arbete inom
vederbörande huvudkontor, sortera direkt under kraftverkets chef och föredraga
inför denne de till den kamerala avdelningen hörande ärendena samt ha
i viss utsträckning befogenhet att attestera utbetalningshandlingar. Med hänsyn
till arten av de göromål, som åligga ifrågavarande befattningshavare, äro
de för dessa hittills begagnade tjänstetitlarna förste kontrollör och kontrollör
icke alls adekvata. Styrelsen föreslår därför, att desamma utbytas mot
tjänstetiteln kontorschef, fördelad på olika lönegrader. Tjänstebenämningarna
förste kontrollör och kontrollör böra däremot bibehållas för föreståndarna
för vissa kraftdebiteringskontor samt för förrådskontrollören hos styrelsen.

De hittillsvarande lönegradsplaceringarna för ifrågavarande kamerala avdelningsföreståndare
äro enligt styrelsens mening genomgående alltför låga
i förhållande till deras mångsidiga och krävande arbetsuppgifter, vilka under
de senare åren ökats avsevärt både kvantitativt och kvalitativt bland annat
genom kraftverksförvaltningarnas tillväxt, tillkomsten av nya författningar,
berörande deras verksamhetsområde, samt de för arbetarpersonalen gällande
kollektivavtalens alltmer komplicerade natur och kortvariga giltighetstid.

De särskilda kraftverken förete sådana inbördes olikheter såväl i fråga
om storleksordning som beträffande vissa andra faktorer, vilka påverka de
kamerala avdelningsföreståndarnas arbetsuppgifter, att en uppdelning av dessas
befattningar på olika lönegrader är motiverad.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att vad styrelsen anfört icke lämnade
tillräcklig ledning för ett bedömande av styrelsens förslag. Lönenämnden
hade därför under hand inhämtat vissa kompletterande upplysningar,
avsedda att belysa arten och omfattningen av de göromål, som ankomma på
ifrågavarande föreståndare. Lönenämnden anför därefter följande.

Av de lämnade uppgifterna framgår, att de kamerala göromålen ha betydligt
större omfattning vid Trollhätte kraftverk än vid de övriga kraftverken.
En jämförelse mellan de nu lämnade uppgifterna och dem, som lågo till
grund för inrättandet av den nuvarande förste kontrollörsbefattningen vid
Trollhätte kraftverks kamerala avdelning (prop. 1939:240, s. 70—71), ger
därjämte vid handen, att den kamerala avdelningen utvidgats betydligt. Med
hänsyn härtill vill lönenämnden icke framställa någon erinran mot uppflyttning
av föreståndaren för kamerala avdelningen vid Trollhätte kraftverk till
A 24. Motsvarande befattningar vid övriga kraftverk borde enligt lönenämndens
mening lämpligen differentieras å 20 och 22 lönegraderna. Lönenämnden
är emellertid icke beredd att på grundval av den föreliggande
utredningen taga slutlig ställning till hur de särskilda föreståndarbefattningama
böra fördelas å nämnda lönegrader. För närvarande
anser sig lönenämnden höra inskränka sig till att förorda en uppflyttning av
föreståndaren för den kamerala avdelningen vid Älvkarleby kraftverk till
A 22 samt inrättande av befattningar i A 20 för föreståndarna vid Mellersta
Norrlands och Norrbottens kraftverk. Vad angår benämningarna å ifrågavarande
befattningshavare kan lönenämnden icke finna tillräckliga skäl vara
anförda för införandet av tjänstebenämningen kontorschef. Enligt lönenämndens
mening höra för ifrågavarande befattningar utnyttjas i vattenfallsverkets
tjänsteförteckning redan befintliga benämningar, nämligen kamrer i A 24,
förste kontrollör i A 22 samt kontrollör i A 21 och A 20.

59

Kunyl. Maj.ts proposition nr 236.

För egen del har jag vid prövningen av vattenfallsstyrelsens fö re va rande Departementsförslag
ansett mig böra ansluta mig till allmänna lönenämndens uppfattning.

Jag tillstyrker alltså, att föreståndaren för kamerala avdelningen vid Trollhätte
kraftverk uppflyttas från förste kontrollör i A 22 till kamrer i A 24
samt att föreståndaren för motsvarande avdelning vid Älvkarleby kraftverk
uppflyttas från kontrollör i A 21 till förste kontrollör i A 22. I övrigt torde
för närvarande icke böra vidtagas andra förändringar än att föreståndarna
för de kamerala avdelningarna vid Mellersta Norrlands och Norrbottens
kraftverk beredas ordinarie anställning såsom kontrollörer i A 20. I sistnämnda
avseende torde få ankomma a Kungl. Maj :t att meddela beslut.

Uppflyttning av linjemästare från A 14 till A 15 samt uteslutning av linjemästare
i A 12. I enlighet med vattenfallsstyrelsens i dess skrivelse den 30
december 1946 framlagda förslag, vilket av allmänna lönenämnden lämnats
utan erinran, tillstyrker jag, att befattningen såsom linjemästare uppflyttas
från A 14 till A 15 samt att motsvarande befattning i A 12 utgår ur tjänsteförteckningen.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyi elsen bär
vidare föreslagit uppflyttning av dels 2 förste byråingenjörer å elektrobyggnadsbyrån
från A 27 till byrådirektörer i A 28, dels 1 ingenjör å samma byrå
från A 20 (Eo 22) till A 24, dels 1 förste driftsingenjör å driftbyrån från
A 27 till byrådirektör i A 28, dels 1 byråingenjör å förrådsbyrån från A 26
till förste byråingenjör i A 27, dels 1 förste byråsekreterare å samma byrå
från A 24 till A 26, dels 1 byråsekreterare å juridiska byrån från A 21 till
förste byråsekreterare i A 24, dels ock 6 ingenjörer, fem å elektrobyggnadsbyrån
och en å kommersiella byrån, från A 20 (Eo 22) till A 22.

Beträffande de föreslagna uppflyttningarna har vattenfallsstyrelsen i sin
skrivelse den 30 december 1946 anfört i huvudsak följande.

Inom el e let r o b y g g nåd sb y rån är arbetet med planering, kostnadsberäkning
och konstruktion av den elektriska utrustningen i kraftstationerna
och i de större understationerna (sekundärstationerna) sedan år 1938
uppdelat på två s. k. stationskontor. Dessutom finnes ett tredje mindre stationskontor
för motsvarande arbete med de minsta, i viss utsträckning standardiserade
understationerna (tertiärstationerna). Som föreståndare för de
båda större stationskontoren fungera två ordinarie förste byråingenjörer. Arbetsfördelningen
mellan de två större stationskontoren är i stort sett sådan,
att till det ena kontoret höra stationsanläggningarna i Norrland, inom Älvkarleby
kraftverks norra område och Västerås kraftverk, medan till det andra
kontoret höra stationsanläggningarna inom Älvkarleby kraftverks södra
område samt inom Trollhätte och Motala kraftverk. Gränsdragningen mellan
kontorens arbetsområden kan variera något beroende på föreliggande arbetsuppgifter
m. m. Arbetena vid de bada kontoren avse såväl anläggning a\
nya stationer som utvidgning, förnyelse och ombyggnad av befintliga stationer.
Till följd av dels den starkt ökade kraftavsättningen, dels ökade anspråk
på driftsäkerheten har behovet både av nya stationer och av till- och
ombyggnader av befintliga stationei" under senare ar vuxit i snabb takt. Häl -

GO

Kungl. Mcij.ts proposition nr 236.

igenom ha stationskontorens arbetsuppgifter oavlåtligt ökats såväl i omfat tning
som i betydelse. På föreståndarna för stationskontoren ställas höga
krav beträttande både tekniska kunskaper och arbetsledaregenskaper. I och
med den i det föregående berörda allmänna ökningen av elektrobyggnadsbyråns
arbetsuppgifter måste de olika kontorsföreståndarna i större utsträckning
än tidigare träffa självständiga avgöranden i vissa frågor utan att underställa
desamma byråns chef. Detta gäller i synnerhet beträffande föreståndarna
för de största kontoren, nämligen linjekontoret, som förestås av
en byrådirektör, och de två större stationskontoren.

Vid elektrobyggnadsbyråns törsta stationslcontor finns 1 ingenjör i A 20
(Do 22). Denne ingenjör biträder föreståndaren för nämnda stationskontor
med ledningen av arbetet inom samtliga de till kontoret hörande fem konstruktionsgrupperna,
vilka lörestås av ingenjörer i 17 lönegraden, varvid han
även under kontorsföreståndarens närvaro självständigt handlägger vissa
frågor. Dessutom fungerar han såsom ställföreträdare för kontorsföreståndaren
under dennes frånvaro. På grund av den ansvarsfulla ställning, som
ifrågavarande ingenjör har och som är motiverad av hans kvalifikationer,
anser styrelsen, att hans befattning bör höjas till A 24.

Ä driftbyrån lörestås driftkontoret av 1 förste driftsingenjör i A 27.
Föreståndaren för driftkontoret åvilar att handha de med drifttjänsten sammanhängande
arbetsuppgifterna vid byrån. För detta ändamål är kontoret
uppdelat på två avdelningar, nämligen en för den direkta driftledningen, i
vilken avdelning kontrollrummet med ständig driftövervakning genom vakthavande
ingenjörer ingår, och en reläavdelning. Till den förra delen av verksamheten
hör samordningen av driften vid de statliga kraftverken. Häri ingår
planerandet av produktionen vid kraftstationerna, så att största utbyte
av kraft erhålles med bästa möjliga ekonomi. Vid samkörningen mellan verkets
kraftstationer kräves särskild omsorg om utnyttjandet av vattenmagasinen
för flerårs-, års- samt dygns- och veckoreglering. Fn viktig uppgift härvid
för driftkontorets föreståndare är att taga initiativ till de ändringar i
krafthushållningen, som betingas av lägets växlingar. Målet är härvid att
tillfullo och på lämpligaste sätt utnyttja vattnet i magasinen och att hålla
den erforderliga ångkraftproduktionen vid lägsta lämpliga nivå. I samband
med krafthushållningen har driftkontoret att rekvirera inmatning av kraft
från andra samkörande företag i den mån denna kan komma till användning
för vattenfallsverket. Den avräkning och debitering, som samkörningen med
de större samkörande kraftföretagen kräver, utlöres av driftkontoret. I och
med att samkörningen utökats genom sammankoppling mellan vattenfallsverkets
centralblock och norrlandsblock och successivt med allt flera enskilda
kraftföretag samt genom utbyggnaden och det gemensamma utnyttjandet av
200 kV stamlinjenätet från Norrland till mellersta Sverige, ha de därmed förknippade
arbetsuppgifterna för driftkontorets föreståndare starkt ökats.
Detta gäller icke minst de frågor, som sammanhänga med driftsäkerheten
på överföringslinjerna, i vilket avseende han har att uppgöra och revidera de
driftstörningsinstruktioner, som gälla för de centrala och lokala driftställena
och som skola möjliggöra ett snabbt avhjälpande av avbrott vid inträffade
störningar. Driftkontorets föreståndare är ställföreträdare för driftdirektören;
detla gäller även i dennes egenskap av chef för riksdriltbyrån inom den
centrala driftledningen för landets samtliga kraftföretag.

Vid förrådsbyrån finns en ordinarie byråingenjör, som föreslår byråns
avdelning för materielkontroll med underavdelning vid huvudförrådet i
Västerås. Organiserandet av nämnda avdelning i dess nuvarande form med
centralisering av materielkontrollen till förrådsbyrån och huvudförrådet påbörjades
under år 1937. Därefter har avdelningen successivt byggts ut till

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

61

sin nuvarande omfattning i samband med att dess arbetsuppgifter kraftigt
ökats under de senare åren. För närvarande har byråingenjören sig underställda
3 ingenjörer och 1 kvinnligt biträde vid förrådsbyrån ävensom 2
ingenjörer, 1 verkmästare, 1 kvinnligt biträde samt 9 reparatörer och arbetare
vid huvudförrådet i Västerås. De arbetsuppgifter, som handläggas å avdelningen
för materielkontroll, äro i huvudsak följande: utarbetande av tekniska
bestämmelser för tillverkning och kontroll av olika materielslag; verkställande
av materielkontroll, innefattande undersökning av utgångsmaterial,
leveransprovning och avsyning; teknisk rådgivning och tekniska utredningar
i samband med upphandlingsverksamheten; samt konsulterande verksamhet
gentemot styrelsens tekniska byråer. Föreståndaren för avdelningen för materielkontroll
måste äga goda tekniska kunskaper och ingående erfarenhet
inom förevarande verksamhetsområde. Ifrågavarande byråingenjörsbefattning
blir vakant fr. o. m. den 1 januari 1947 på grund av den nuvarande innehavarens
övergång till annan statstjänst. För att det skall bli möjligt att för
denna befattning förvärva och bibehålla en tillräckligt kvalificerad ingenjör
bör befattningens tjänsteställning höjas, vilket även är motiverat med hänsyn
till arbetsuppgifterna.

Upphandlingsavdelningen inom förrådsbyrån förestås av en förste byråsekreterare
i A 24, vilken därjämte handlägger administrativa ärenden och
personalärenden beträffande såväl nämnda byrå som huvudförrådet i Västerås
samt biträder förrådsdirektören med diverse utredningar. Till belysande
av den omfattning, som förrådsbyråns verksamhet har, kan anföras, att antalet
tjänstemän vid byrån är 53 och vid huvudförrådet 48, vartill komma
ca 40 arbetare vid nämnda förråd. Värdet av den materiel, som inköpts genom
förrådsbyrån, har under åren 1939—1945 uppgått till i medeltal ca 16
miljoner kronor per år. På grund av den stegrade byggnadsverksamheten beräknas
inköpen för år 1946 komma att stiga till ett värde av ca 40 miljoner
kronor. Hittills har byråingenjören vid förrådsbyrån fungerat såsom förrådsdirektörens
ställföreträdare. Förrådsdirektörens arbetstid är emellertid till
största delen upptagen av kommersiella ärenden, vilka förberedas eller övervakas
av förste byråsekreteraren. Byråingenjören, som förestår förrådsbyråns
och huvudförrådets avdelningar för materielkontroll, handlägger däremot så
gott som uteslutande tekniska ärenden. Då byråingenjören är fullt sysselsatt
härmed och ofta befinner sig på tjänsteresor, har han icke möjlighet att deltaga
i de kommersiella frågornas behandling i den utsträckning, som erfordras
för att vara fullt insatt i dessa. På grund härav är det lämpligare, att
förste byråsekreteraren är ställföreträdare för förrådsdirektören, varför styrelsen
har för avsikt att vidtaga en sådan anordning.

En av byråsekreterarna å jur icl i ska byrån har följande arbetsuppgifter,
nämligen att handlägga skatteärenden, avseende fastighets- och inkomsttaxeringar
för statens vattenfallsverk, inklusive Motala ströms kraftaktiebolag
och Västra Dalslands elektriska distributionsförening, samt granska
motsvarande debetsedlar och kontrollera inflytandet av verket tillkommande
skalteutjämningsmedcl; att handlägga köpeskillingslikvider jämte lagfarts- och
inteckningsärendcn rörande förvärvade vattenfallsfastigheter; samt att ansvara
för förandet av statens vattenlallsverks fastighetsregister utom i vad
angår lanImäterifrågor. Alltsedan statens vattenfallsverk år 1921 ålades skatteplikt
bar nämnde byråsekreterare handlagt skatteärendena under en självständigt
föredragande förste byråsekreterare i A 27, vilken därjämte i övervägande
grad haft andra arbetsuppgifter. Sedan denne förste byråsekreterare pensionerats
fr. o. in. den 1 oktober 1946, ha vissa ändringar i arbetsfördelningen
inom juridiska byrån vidtagits. Därvid bar nämnde förste byråsekreterares
föredragningsskyidighet överflyttats på byråchefen, under vilken ifrågava -

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements chefen.

rande byråsekreterare numera sorterar direkt. På grund av den stora arbetsbörda,
byråchefen redan förut hade, kommer byråsekreteraren att i större
utsträckning än tidigare självständigt handlägga skatteärenden. Dessa ärenden
inom styrelsen äro delvis av speciell natur och förutsätta ingående kännedom
om kraftverksrörelsen. Med hänsyn till den starkt ökade omfattningen
och den kvalificerade arten av de göromål, som åligga ifrågavarande byråsekreterare,
måste hans tjänsteställning numera anses vara alltför låg.

Av de till uppflyttning till A 22 föreslagna ingenjörerna å e l e k t r o byggnad
sb y r ån och kommersiella byrån har en till uppgift att dels
ombesörja inköp av olika slag av till ställverksutrustningarna hörande apparater
och materiel såsom t. ex. krafttransformatorer, mättransformatorer,
strömbrytare, kompressorutrustningar, reläautomatiker m. m., med undantag
av större dylika apparater, dels utöva tillsyn över utfärdandet av rekvisitioner
å sådan dithörande materiel, som successivt uttages enligt kontrakt med leverantörer
eller eljest skall upphandlas genom förrådsbyrån. Vid elektrobyggnadsbyråns
andra stationskontor är det i regel två ingenjörer, som biträda
kontorets föreståndare med ledningen av arbetet inom de till kontoret hörande
sex konstruktionsgrupperna, vilka förestås av ingenjörer i 17 lönegraden.
En av dessa befattningshavare har särskild kännedom om och erfarenhet av
automatiska kontrollanläggningar samt tages därför i egenskap av specialist
i anspråk även av första stationskontoret. Ingenjören vid elektrobyggnadsbyrånis
husbyggnadskontor bär i samband med ökningen av göromålen vid
detta kontor fått övertaga mera krävande konstruktionsuppgifter. Han utför
sålunda hållfasthetsberäkningar och konstruktionsritningar för till- och ombyggnadsarbeten
vid primär- och sekundärstationer samt för större verkstadsoch
förrådsbyggnader. Därjämte verkställer han besiktningar och kontroll av
husbyggnadsarbeten. Två ingenjörer vid elektrobyggnadsbyråns linjekontor
förestå konstruktionsgrupper om vardera fyra underordnade ingenjörer och
ritare, vilka grupper syssla med hållfasthetsberäkningar och ritningar för
stolp- och tornkonstruktioner av trä respektive stål för kraftledningar och
utomhusställverk. En ingenjör vid kommersiella byråns kraftförsäljningsavdelning
har följande huvudsakliga arbetsuppgifter, nämligen granskning av
från kraftverken inkomna förslag till kraftleveranskontrakt; diverse utredningar
angående krafttaxorna och deras tillämpning; kostnadsutredningar för
debitering av levererad andelskraft; utgivande av samlingar av föreskrifter
rörande krafttaxor och kraftkontraktsformuleringar; samt handläggning av
blankettfrågor beträffande kraftförsäljningen.

Allmänna lönenämnden har funnit styrelsens förevarande förslag icke föranleda
något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot de av vattenfallsstyrelsen
för ifrågavarande befattningshavare föreslagna löneställningarna. Jag tillstyrker
därför de av styrelsen ifrågasatta uppflyttningarna. Vid bifall härtill torde
få ankomma å Kungl. Maj :t att framdeles efter förslag från styrelsen meddela
beslut om minskning av antalet ingenjörer i A 20.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande
av 2 överingenjörer i C 11, minskning av antalet överingenjörer i C 10
från 2 till 1, införande av 1 överingenjör i C 8, införande av 2 byrådirektörer
i C 5, införande av 7 distriktsingenjörer i C 5, ökning av antalet byrådirektörer

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

63

i A 28 från 2 till 6, uteslutning av 7 distriktsingenjörer i A 27, minskning av
antalet förste byråingenjörer i A 27 från 15 till 14, minskning av antalet
förste driftsingenjörer i A 27 från 4 till 3, minskning av antalet byråingenjörer
i A 26 från 10 till 9, ökning av antalet förste byråsekreterare i A 26
från 3 till 4, ökning av antalet ingenjörer i A 24 från 5 till 7, ökning av antalet
kamrerare i A 24 från 1 till 2, ökning av antalet ingenjörer i A 22 från 4 till 12,
minskning av antalet byråsekreterare i A 21 från 6 till 5 samt minskning av
antalet kontrollörer i A 21 från 7 till 6. Vidare bör införas 1 byrådirektör i
Eo 28 samt till personalförteckningen fogas anteckning om att 1 överingenjörsbefattning
i C 10 och 1 förste byrådirektörsbefattning i A 30 skola hållas
vakanta så länge 1 överingenjörsbefattning i C 11 och 1 överingenjörsbefattning
i C 8 uppehållas.

I tjänsteförteckningen skulle överingenjör införas i C 11 och G 8, byrådirektör
och distriktsingenjör i C 5 samt linjemästare i A 15. Dessutom skulle
linjemästare uteslutas i A 14 och A 12.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

l:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av riksdagen godkända
personalförteckningarna för post- och telegrafverken,
statens järnvägar samt statens vattenfallsverk vidtaga de ändringar,
jag i det föregående förordat;

2:o) förklara, att befattningarna såsom trafikdirektör i C 6
och verkstadsöveringenjör i C 6 vid telegrafverket, statsbanedirektör
i C 8 och verkstadsöveringenjör i C 5 vid statens
järnvägar samt överingenjör i C 11 och C 8, byrådirektör i
C 5 och distriktsingenjör i C 5 vid statens vattenfallsverk
skola tillsättas medelst förordnande på viss tid;

3 ro) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av mig
i det föregående förordade ändringar;

4:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som vid genomförandet av förberörda förslag må
erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Dagmur Jägcrstad.