Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74-) om
bankrörelse m. m.; given Stockholms slott den 18 april
1947.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed

dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade
förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse; 3)

lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag;
samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet,

dels ock föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till

5) förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående
försäljning av rusdrycker.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 7,917. 7 samt. Nr 228.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 22 a, 23, 251 och 252 §§ samt bestämmelsen
i 260 § 4 mom. under 3) lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i samma lag skall
införas en ny paragraf av nedan angivet innehåll och betecknad 23 a.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

22 a §.

Har aktiebrev--------in blanco.

Förvärvaren skall-----— — därtill föreligger.

Vad nu------dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv
av aktiebrev åberopar annat fång än
överlåtelse'', blivit införd i aktieboken,
skall vid senare överlåtelse eller pantsättning
av aktiebrevet vad förut i
denna paragraf är stadgat äga tillämpning
jämväl med avseende å förstnämnda
fång.

överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev
vare ej gällande mot överlåtarens
eller pantsättarens borgenärer,
med mindre den till vilken överlåtelse
eller pantsättning skett fått handlingen
i besittning.

23 §.

Å bankaktiebolags huvudkontor
skall styrelsen över bolagets samtliga
aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok.
I denna skola genom styrelsens
försorg aktierna upptagas med uppgift
å de ursprungliga ägarna, så ock
ofördröjligen antecknas de hos styrel- i

23 §.

över bankaktiebolags samtliga aktier
har styrelsen att ofördröjligen
upplägga en aktiebok. Denna må bestå
av betryggande lösblads- eller
kortsystem. I aktieboken skola genom
styrelsens försorg aktierna upptagas
i nummerföljd med uppgift å de ur -

i Senaste lydelse, se beträffande 22 a och 260 §§ SFS 1936:93 samt beträffande 251 och
252 §§ SFS 1937:523.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

S

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

sprungliga ägarna. Av förvårvare vid
konstituerande stämman eller hos
styrelsen anmälda och styrkta förändringar
i äganderätten till aktie
skola ofördröjligen införas i aktieboken,
där ej hinder möter av stadgandet
i 17 §. Om förvärv av aktie ägt
rum annorledes än genom överlåtelse,
skall, om förvärvet ej införts i aktieboken,
införing därav ske, när senare
förvärv av aktien införes. Har förvärv
av aktie ägt rum annorledes än genom
överlåtelse, skall fångets beskaffenhet
anmärkas i aktieboken. I denna
skall antecknas dagen då införing
sker.

Det åligger---anmälningstidens utgång.

Styrelsen åligger att låta envar, som
sådant önskar, å bankaktiebolagets
huvudkontor taga kännedom om aktieboken
å de tider, banken hålles öppen
för allmänheten, ävensom, mot
avgift, erhålla till riktigheten av vederbörande
tjänsteman styrkt utdrag
därur.

sen styrkta förändringar i äganderätten
till aktie, för vilka hinder ej möter
av stadgandet i 17 §. I aktieboken
skall ock anmärkas dagen, då anteckning
skett.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken
såsom ägare införa den, som företer
aktiebrev, försett med behörigen
sammanhängande och till honom fortgående
följd av överlåtelser.

23 a §.

Där hinder ej möter av stadgandet
i 17 §, må styrelsen ej vägra att i aktieboken
såsom ägare införa den som
företer aktiebrev, såframt han kan till
stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen
av sammanhängande, till honom
fortgående skriftliga överlåtelser.
AV sista överlåtelsen tecknad in blanco,
må införing ej ske med mindre
namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning vid införing
av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse
av aktiebrev, om förvärvet skett
efter förvärv som ägt rum annorledes
än genom överlåtelse och sistnämnda
fång blivit infört i aktieboken.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)

Ej vare den, till vilken aktie övergått,
gentemot bolaget att anse såsom
aktieägare, innan han blivit införd i
aktieboken.

Styrelsen dligger att låta en var, som
sådant önskar, taga kännedom av aktieboken
å de tider, banken hålles öppen
för allmänheten, ävensom, mot
avgift, erhålla till riktigheten av vederbörande
tjänsteman styrkt utdrag
därur.

(Föreslagen lydelse:)

Ej vare den till vilken aktie övergått
gentemot bolaget att anse såsom
aktieägare, innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken,
skall brevet förses med påskrift
om införingen med angivande
av dagen därför, klar förvärvet skett
annorledes än genom överlåtelse, skall
tillika fångets beskaffenhet anmärkas
i påskriften.

251 §.

Med böter-------fängelse straffes

1) stiftare, som —- —-----oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller ——-— oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller likvidator,
där han mot bättre vetande i skriftlig
handling, som framlägges å bolagsstämma
eller annorledes hålles till -

3) styrelseledamot eller likvidator,
där han mot bättre vetande i skriftlig
handling, som framlägges å bolagsstämma
eller annorledes hålles till -

gänglig för bolagets delägare, rörande gänglig för bolagets delägare, rörande

bolagets angelägenheter meddelar
oriktig uppgift eller mot bättre vetande
vare sig låter i aktiebok göra
anteckning i strid med bestämmelserna
i 23 § 1 och 3 mom. eller underlåter
ombesörja att förändring i äganderätt
till aktie varder jämlikt 23 § 1,
2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

bolagets angelägenheter meddelar
oriktig uppgift eller mot bättre vetande
vare sig låter i aktieboken verkställa
införing i strid mot bestämmelserna
i 23 § 1 mom. eller 23 a § 1 och 2
mom. eller underlåter att ombesörja,
att förändring i äganderätt till aktie
varder jämlikt 23 § 1 och 2 mom.
eller 23 a § J och 2 mom. införd i ak -

tieboken;

4) styrelseledamot eller---till delägare;

5) styrelseledamot, som---i 43 §;

6) styrelseledamot eller--— lämna upplysning

7) revisor, där---honom granskats;

7 a) revisor, där —-—— andra personalstiftelser;

8) revisor, som,---hans uppdrag;

9) en var,---■ —--i 71 §.

Ej må — —----strängare straff.

252 §.

Bryter någon---— ---finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i eller underlåter styrelseledamot i
annat fall, än i 251 § under 3) avses, annat fall, än i 251 § under 3) avses,

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

att iakttaga föreskrift, som är medde- att iakttaga föreskrift, som är meddelad
i 23 § 1,2 och 3 inom., lad i 23 § 1 och 2 mom. eller 23 a §

1 och 2 mom.;

eller underlåter styrelseledamot att eller underlåter styrelseledamot att
iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23 § iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23 §

sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 sista momentet, 23 a § sista momen mom,

36 § 1 mom., 38 § sista mo- tet, 30 §, 32 §, 33 § 4 mom., 36 §
mentet, 39 a § 3 mom. andra punkten, 1 inom., 38 § sista momentet, 39 a §
39 b § 1 mom. fjärde punkten eller 3 mom. andra punkten, 39 b § 1
4 mom., 59 §, 65 §, 69 § 1 inom., 73 § mom. fjärde punkten eller 4 inom.,

1 eller 4 mom. eller 87 § är meddelad, 59 §, 65 §, 69 § 1 inom., 73 § 1 eller

4 mom. eller 87 § är meddelad,

eller försummar —------å förteckningen,

eller bryter--------är stadgat,

straffes med------hundra kronor.

Samma lag-------punkten åligger.

Förseelse mot —-----delägare däri.

260

3) I fråga om de bankaktiebolag,
som hava utelöpande aktier, ställda
till innehavaren, skola bestämmelserna
i 22 a §, 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.
71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt
81 § 2 mom. icke gälla för dylika
aktier.

I fråga om de bankaktiebolag, som
hava utelöpande aktier, ställda till innehavaren,
skola bestämmelserna i

22 a § 1—4 mom., 23 § 1 och 2 mom.,

23 a §, 71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna
samt 81 § 2 mom. icke gälla för
dylika aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1948, därvid dock skall iakttagas
vad nedan stadgas.

I fall, då införing i aktieboken skett
innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna
i 22 a § 4 mom. och 23 a §
2 mom. icke tillämpning. Har den,
som åberopar annat förvärv av aktiebrev
än överlåtelse, blivit i aktieboken
införd före lagens ikraftträdande,
och har ej, inom tre år efter det lagen
trädde i kraft, ansökan gjorts om
aktiebrevets dödande eller talan mot
innehavaren instämts om bättre rätt
till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse
eller pantsättning därefter sker,
vad i nämnda lagrum är stadgat äga
motsvarande tillämpning.

G

Kandi. Maj:ts proposition nr 228-

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 21 a, 22, 258 och 259 §§ lagen den 25 maj
1917 om försäkringsrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels ock att i samma lag skall införas en ny paragraf av nedan angivet
innehåll och betecknad 22 a.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

21 a S.

Har aktiebrev -----— in blanco.

Förvärvaren skall — —----därtill föreligger.

Vad nu------dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv
av aktiebrev åberopar annat
fång än överlåtelse, blivit införd i
aktieboken, skall vid senare överlåtelse
eller pantsättning av aktiebrevet
vad förut i denna paragraf är stadgat
äga tillämpning jämväl med avseende
å förstnämnda fång.

överlåtelse eller pantsättning av
aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens
eller pantsättarens borgenärer,
med mindre den till vilken överlåtelse
eller pantsättning skett fått
handlingen i besittning.

22 §. 22 §.

över försäkringsaktiebolags samt- Över försäkringsaktiebolags samtlig?
aktier har styrelsen att ofördröj- liga aktier har styrelsen att ofördröjligen
upplägga en aktiebok. I denna ligen upplägga en aktiebok. Denna
skola genom styrelsens försorg aktier- må bestå av betryggande lösbladsna
upptagas med uppgift å de ur- eller kortsystem. I aktieboken skola
sprungliga ägania samt hos styrelsen genom styrelsens försorg aktierna

1 Senaste lydelse, se beträffande 21 a § SFS 1936:92 samt beträffande 258 och 259 §§ SFS

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

i

(Nuvarande lydelse:)
styrkta förändringar i äganderätten
till aktie ofördröjligen antecknas;
dock att, där lösningsrätt enligt 44 §
1 inom. tillkommer förutvarande aktieägare,
anteckning ej må ske förr än
sig visat, att lösningsrätten ej begagnas.
I aktieboken skall ock anmärkas
dagen, då anteckning skett.

Det åligger

(Föreslagen lydelse:)
upptagas i nummerföljd med uppgift
d de ursprungliga ägarna. Av förvårvare
vid konstituerande stämman eller
hos styrelsen anmälda och styrkta
förändringar i äganderätten till
aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken;
dock att, där lösningsrätt
enligt 44 § 1 mom. tillkommer förutvarande
aktieägare, införing ej må
ske förr än sig visat, att lösningsrätten
ej begagnas. Om förvärv av aktie ägt
rum annorledes än genom överlåtelse,
skall, om förvärvet ej införts i aktieboken,
införing därav ske, när senare
förvärv av aktien införes. Har förvärv
av aktie ägt rum annorledes än genom
överlåtelse, skall fångets beskaffenhet
anmärkas i aktieboken. I denna
skall antecknas dagen då införing
sker.

anmälnings tidens utgång.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken
tillgänglig för envar som vill taga
kännedom om densamma.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken
såsom ägare införa den, som
företer aktiebrev, försett med behörigen
sammanhängande och till honom
fortgående följd av överlåtelser.

22 a §.

Där hinder på grund av lösningsrätt
ej möter mot införing i aktieboken,
må styrelsen ej vägra att såsom
ägare införa den som företer aktiebrev,
såframt han kan till stöd för sin
rätt till aktien åberopa lydelsen av
sammanhängande, till honom fortgående
skriftliga överlåtelser. Är sista
överlåtelsen tecknad in blanco, må införing
ej ske med mindre namnet utsättes
i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning vid införing
av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse
av aktiebrev, om förvärvet
skett efter förvärv som ägt rum annorledes
än genom överlåtelse och

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)

Med det undantag, varom i M § 3
mom. stadgas, vare den, till vilken
aktie övergått, ej gent emot bolaget
att anse såsom aktieägare, innan han
blivit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken
tillgänglig för en var, som vill
taga kännedom om densamma.

(Föreslagen lydelse:)
sistnämnda fång blivit infört i aktieboken.

Ej vare den till vilken aktie övergått
gentemot bolaget att anse såsom
aktieägare, innan han införts i
aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken,
skall brevet förses med påskrift
om införingen med angivande
av dagen därför. Har förvärvet skett
annorledes än genom överlåtelse, skall
tillika fångets beskaffenhet anmärkas
i påskriften.

258 §’

Med böter--—---fängelse straffes

1) stiftare, som---oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller--—- oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med — — — ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, 4) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i skrift- där han mot bättre vetande i skriftlig
handling, som framlägges å bo- lig handling, som framlägges å bolagsstämma
eller annorledes hålles lagsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för aktieägarna eller del- tillgänglig för aktieägarna eller delägarna
eller röstberättigade, som ej ägarna eller röstberättigade, som ej
äro delägare, rörande bolagets angelä- äro delägare, rörande bolagets angelägenheter
meddelar oriktig uppgift eller genheter meddelar oriktig uppgift eller
mot bättre vetande vare sig låter i mot bättre vetande vare sig låter i
försäkringsaktiebolags aktiebok göra försäkringsaktiebolags aktiebok verkanteckning
i strid med bestämmel- ställa införing i strid mot bestämmelserna
i 22 § 1 och 3 mom. eller un- serna i 22 § 1 mom. eller 22 a § 1 och
derlater ombesörja, att förändring i 2 mom. eller underlåter att ornbeäganderätt
till aktie varder jämlikt sörja, att förändring i äganderätt till
22 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i ak- aktie varder jämlikt 22 § 1 och 2
tieboken; mom. eller 22 a § 1 och 2 mom. in förd

i aktieboken;

5) styrelseledamot eller — — — eller garant;

6) styrelseledamot, som ---- — eller 149 §;

V) revisor, där---honom granskats;

7 a) revisor, där---andra personalstiftelser;

8) revisor, som —---hans uppdrag;

9) den, som------4) sägs;

10) en var,-------67 §2 mom.

Ej må------strängare straff.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

9

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

259 g.

Bryter någon------linnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i eller underlåter styrelseledamot i
annat fall, än i 258 § under 4) avses, annat fall, än i 258 § under 4) avses,
att iakttaga föreskrift, som är med- att iakttaga föreskrift, som är meddelad
i 22 § 1,2 och 3 mom., delad i 22 § 1 och 2 mom. eller

22 a § 1 och 2 inom.,

eller underlåter styrelseledamot att eller underlåter styrelseledamot att
iakttaga föreskrift, som i 20 § 1 inom., iakttaga föreskrift, som i 20 § 1 inom.,
22 § sista momentet, 28 §, 31 §, 33 §, 22 § sista momentet, 22 a § sista mo35
§ 4 mom., 38 § 1 inom., 40 § sista mentet, 28 §, 31 §, 33 §, 35 § 4 mom.,
momentet, 57 §, 61 §, 65 § 1 inom., 38 § 1 mom, 40 § sista momentet
69 § 1 eller 4 mom, 85 §, 158 §, 162 §, 57 §, 61 §, 65 § 1 mom, 69 § 1 eller

166 § 1 mom, 169 § 3 mom, 183 §, 4 mom, 85 §, 158 §, 162 §, 166 § 1

184 § 2 mom, 226 §, 227 § 1 mom, mom, 169 § 3 mom, 183 §, 184 §

229 § eller 242 § 1 mom. 2 eller 3 2 mom, 226 §, 227 § 1 mom, 229 §

punkten är meddelad, eller 242 § 1 mom. 2 eller 3 punkten

är meddelad,

eller försummar--- — å förteckningen,

eller bryter------ — är stadgat,

straffes med--- — femhundra kronor.

Samma lag---punkten åligger.

Bryter någon-----— 1 mom. sägs.

Förseelse mot — — — —--eller garant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1948, därvid dock skall iakttagas
vad nedan stadgas.

I fall, då införing i aktieboken skett
innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna
i 21 a § 4 mom. och 22 a §
2 mom. icke tillämpning. Har den,
som åberopar annat förvärv av aktiebrev
än överlåtelse, blivit i aktieboken
införd före lagens ikraftträdande, och
har ej, inom tre år efter det lagen
trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets
dödande eller talan mot innehavaren
instämts om bättre rätt till
aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse
eller pantsättning därefter sker,
vad i nämnda lagrum är stadgat äga
motsvarande tillämpning.

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 228-

Förslag1

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 5 och 7 §§ lagen den 22 juni 1911 om järnvägsaktiebolag1
skola erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

3

Å järnvägsaktiebolags ordning skall
sökas Konungens stadfästelse. Konungen
prövar bolagsordningens överensstämmelse
med denna lag samt lag
och författningar i övrigt, så ock om
eljest från det allmännas sida hinder
mot meddelande av stadfästelse icke
möter. Å ändring i bolagsordning för
järnvägsaktiebolag skall Konungens
stadfästelse ock sökas.

§•

Göres för registrering av järnvägsaktiebolag
ansökan om godkännande
av stiftelsehandlingar efter vad i lagen
om aktiebolag är stadgat'', och finner
registreringsmyndigheten hinder icke
möta mot godkännande av handlingarna,
skall den med eget yttrande underställa
Konungen förslaget till bolagsordning.
Konungen prövar bolagsordningens
överensstämmelse med lag
och författning så ock om eljest från
det allmännas sida hinder icke föreligger
mot meddelande av godkännande.

I bolagsordning, som godkänts av
Konungen, må ändring ej vidtagas
utan att Konungens godkännande erhållits.

5 §.

4 S.

Ej må annan än här i riket bosatt svensk medborgare vara ledamot eller
suppleant i styrelsen eller berättigas att teckna bolagets firma.

4 §.

Finner Konungen skäl att meddela
den sökta stadfästelsen, skall registrering
ske efter ty i lagen om aktiebolag

5 §■

Konungen äger medgiva järnvägsaktiebolag
undantag, helt eller delvis,
från vad i lag stadgas rörande skyl -

1 Senaste lydelse av 7 § se SFS 1930:268.

Knngl Maj.ts proposition nr 228.

11

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

är stadgat. Ansökning om bolagets re- dighet för aktiebolag att verkställa avgistrering
må av registreringsmyndig- sättning av vinstmedel med hänsyn
heten ej upptagas, där ej Konungens till förhållandet mellan bolagets skulbeslut
om meddelad stadfästelse å bo- der och summan av aktiekapitalet, relagsordningen
ingives; ej heller må servfonden och skuldregleringsfond,
ändring i bolagsordningen registreras,
med mindre den styrkes vara av Konungen
stadfäst.

7 §•

Järnvägsaktiebolag må vid beräkning
av förlust, varom förmäles i 98 §
i lagen om aktiebolag den 12 augusti
1910, såsom tillgång upptaga belopp,
som jämlikt lagen om bokföring vid
enskild järnväg påförts kontot »kostnader
att framdeles täcka». Tillgångar,
avsedda till stadigvarande bruk
för bolaget, må vid dylik beräkning
upptagas till anläggningsvärdet med
avdrag för sådana avsättningar till
fömyelsefond, vilka icke föras inom
linjen. Anståndsränta å statslån, som
föres inom linjen, må åsido lämnas.

Jämvägsaktiebolag må vid beräkning
av brist, varom förmäles i 142 §
lagen om aktiebolag, såsom tillgång
upptaga belopp, som jämlikt lagen
om bokföring vid enskild järnväg påförts
kontot »kostnader att framdeles
täcka». Tillgångar, avsedda till stadigvarande
bruk för bolaget, må vid
dylik beräkning upptagas till anläggningsvärdet
med avdrag för sådana
avsättningar till förnyelsefond, vilka
icke föras inom linjen. Anståndsränta
å statslån, som föres inom linjen,
må åsido lämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1948.

12

Kungl. Maj:Is proposition nr 228.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

5 §•

Aktiebolag, som ---— ----det allmänna.

Erhålles tillstånd ----aktiekapitalet inbetalats.

Tillsynsmyndigheten äger i samband
med tillstånds meddelande eller
sedermera medgiva bolaget undantag,
helt eller delvis, från vad i lag stadgas
rörande skyldighet för aktiebolag att
verkställa avsättning av vinstmedel
med hänsyn till förhållandet mellan
bolagets skulder och summan av aktiekapitalet,
reservfonden och skuldregleringsfond.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

13

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr ±3(>) angående försäljning
av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 3 § 2 mom. samt 6 kap. 5, 6 och 19 §§
förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

2 kap.

3 § 2

Av den vinst som å partihandelsbolagets
rörelse årligen uppstår må
bolaget enligt Konungens medgivande
använda viss del till avskrivningar
och avsättning till fonder. Återstoden
skall, sedan utdelning till aktieägarna
ägt rum, efter varje kalenderårs slut
inom påföljande juni månads utgång
insättas å statsverkets checkräkning i
riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.
6

mom.

Av partihandelsbolagets årsvinst
skall avsättning verkställas till reservfond
enligt 71 § lagen om aktiebolag.
Vad i 72 § nämnda lag föreskrives
om avsättning av årsvinst
skall däremot icke äga tillämpning å
bolaget.

Efter Konungens medgivande må
bolaget därutöver använda viss del
av årsvinsten till avsättning till fonder
samt till avskrivningar.

Återstoden av årsvinsten skall, sedan
utdelning till aktieägarna ägt
rum, efter varje kalenderårs slut
inom påföljande juni månads utgång
insättas å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens
räkning.

6 kap.

5 §•

Dd stiftelseurkunden ingives till Göres för registrering av systemlänsstyrelsen,
skall vid densamma bolag ansökan om godkännande av
1 Beträffande 6 kap. 19 § se SFS 1945: 173.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)
vara fogat förslag till bolagsordning
som underställes länsstyrelsen för
godkännande.

Varder ej å konstituerande bolagsstämman
förslaget till bolagsordning
utan ändring antaget, vare frågan om
bolagets bildande förfallen.

Ansökning om bolagets registrering,
vid vilken ansökning skall finnas fogat
bevis om länsstyrelsens godkännande
av bolagsordningen ävensom
förteckning över dem som erhållit
länsstyrelsens tillstånd att vara aktieägare,
må göras av den ledamot av
bolagets styrelse som utsetts å bolagsstämma;
och skall i avseende å
delta ärende vad i lagen om aktiebolag
är stadgat om styrelsen och styrelseledamöterna
gälla den av stämman
valda ledamoten.

Sedan övriga styrelseledamöter och
suppleanter utsetts samt beslut fattats
rörande befogenheten att teckna
bolagets firma, skall styrelsen ofördröjligen
göra anmälan härom för registrering.

(Föreslagen lydelse:)
stiftelsehandlingar efter vad i lagen
om aktiebolag är stadgat, och finner
registreringsmyndigheten hinder icke
mota mot godkännande av handlingarna,
skall den underställa förslaget
till bolagsordning länsstyrelsens prövning.
Länsstyrelsen skall därefter med
eget yttrande återställa handlingarna
till registreringsmyndigheten.

Vid ansökning om bolagets registrering
skall finnas fogad förteckning
över dem som erhållit länsstyrelsens
tillstånd att vara aktieägare.

6 §■

Systembolags räkenskapsår skall vara kalenderår.

Av systembolags utdelningsbara årsvinst
må till aktieägare utdelas högst
fem procent å aktiebeloppet.

Utöver vad i lagen om aktiebolag år
föreskrivet om avsättning till reservfond
skall avsättning till fonder och
avskrivningar företagas i enlighet med
kontrollstyrelsens föreskrifter.

Systembolags årsvinst skall, i den
man densamma ej skall användas till
avsättning till reservfonden eller andra
fonder, till avskrivningar i enlighet

A aktierna i systembolag må årligen
utdelas högst fem procent å aktiebeloppet.

Av systembolags årsvinst skall avsättning
verkställas till reservfond enligt
71 § lagen om aktiebolag. Vad i
72 § nämnda lag föreskrives om avsättning
av årsvinst skall däremot
icke äga tillämpning å sådant bolag.

Avsättning till fonder och avskrivningar
skola därutöver ske i enlighet
med kontrollstyrelsens föreskrifter.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)
med vad i nästföregående stycke sägs
eller till utdelning åt aktieägarna, tillkomma
statsverket och skall inom utgången
av juni månad näst påföljande
år insättas å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens
räkning.

(Föreslagen lydelse:)

Återstoden av årvinsten skall efter
varje kalenderårs slut inom påföljande
juni månads utgång insättas å
statsverkets checkräkning i riksbanken
för kontrollstyrelsens räkning.

Det överskott — —- — tillkomma statsverket.

19 §.

Av den vinst som å restaurangbolagets
rörelse årligen uppstår må bolaget
enligt Konungens medgivande
använda viss del till avskrivningar,
överföring till pensionsstiftelse och
avsättning till fonder samt till inlösen
av preferensaktier eller till avsättning
för sådant ändamål. Återstoden
skall, sedan utdelning till aktieägarna
ägt rum, efter varje kalenderårs slut
inom påföljande juni månads utgång
insättas å statsverkets checkräkning i
riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

Av restaurangbolagets årsvinst skall
avsättning verkställas till reservfond
enligt 71 § lagen om aktiebolag. Vad
i 72 § nämnda lag föreskrives om avsättning
av årsvinst skall däremot icke
äga tillämpning å bolaget.

Efter Konungens medgivande må
bolaget därutöver använda viss del av
årsvinsten till avsättning till fonder,
avskrivningar, överföring till pensionsstiftelse
samt till inlösen av preferensaktier
eller till avsättning för
sådant ändamål.

Återstoden av årsvinsten skall, sedan
utdelning till aktieägarna ägt
rum, efter varje kalenderårs slut
inom påföljande juni månads utgång
insättas å statsverkets checkräkning i
riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

Vad i första stycket stadgas skall
äga tillämpning jämväl i fråga om
dotterbolag till restaurangbolaget.

Denna förordning träder i kraft den
1 januari 1948.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg,
Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans-,
jordbruks- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, fråga om vissa ändringar i den speciella bolagslagstiftningen
med anledning av den nya lagen om aktiebolag m. m. samt anför
följande.

Inledning.

Den 14 september 1944 har utfärdats ny lag om aktiebolag (nr 705), vilken
enligt därom i särskild promulgationslag meddelad bestämmelse skall träda i
kratt den 1 januari 1948. Vid lagens tillkomst förutsattes, att den nya lagen
borde föranleda ändringar i lagstiftningen om bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag
ävensom att till övervägande skulle upptagas frågan, huruvida
de i jämförelse med 1910 års aktiebolagslag tillkomna nya eller skärpta
lagbestämmelserna borde gälla även för aktiebolag som regleras av speciell
lagstiftning vid sidan av den allmänna aktiebolagslagen. Denna innehåller en
erinran om dylik speciallagstiftning. I den nya lagen 228 § (1910 års lag
139 §) förklaras nämligen, att särskilt är stadgat om järnvägsaktiebolag
och försäkringsaktiebolag ävensom om bankaktiebolag och andra aktiebolag
som ha till ändamål att driva lånerörelse. Tillika uttalas i nämnda lagrum,
att vad i aktiebolagslagen finnes stadgat ej skall gälla, i den mån i lag eller
författning särskilda bestämmelser givas beträffande aktiebolag för verksamhet
av visst slag. Med sistnämnda föreskrift åsyftas bolagsrättsliga regler
exempelvis i lagen om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
samt i rusdrycksförsäljningsförordningen.

I detta sammanhang må nämnas, att spörsmålet om tillämpningen av den
nya aktiebolagslagens bestämmelser å aktiebolag, beträffande vilka särskilda
föreskrifter givas i speciallagstiftning, redan lösts för ett visst slags bolag,
nämligen aktiebolag som ha till ändamål att idka belåning av fast egendom
eller tomträtt men i vilkas verksamhet bankrörelse icke ingår. Detta har

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

17

skett genom tillkomsten av lagen den 14 juni 1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag.
ifrågavarande bolag hänfördes tidigare under lagen den 22 juni
1911 (nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse; sedan de utbrutits
ur nämnda lag och blivit föremål för särskild lagstiftning, omfattar
samma lag allenast aktiebolag som ha till ändamål att driva pantlånerörelse
men i vilkas verksamhet bankrörelse icke ingår.

Vidare må erinras därom att förslag till ny lag om försäkringsrörelse —
innefattande jämväl en omarbetning av lagen om försäkringsrörelse i syfte
att bringa nämnda lag i överensstämmelse med den nya aktiebolagslagen —
framlagts den 1 april 1946 och för närvarande är föremål för behandling
inom handelsdepartementet.

Det är ej endast lagstiftningen för vissa speciella slag av aktiebolag som
röner inverkan av nya aktiebolagslagen. Denna lag föranleder att ändring
bör ske även i vissa andra författningar. Sålunda erfordras komplettering av
bestämmelserna angående inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar samt en omarbetning av reglerna rörande aktiebolagsregistrets
förande. Jämväl en del andra spörsmål böra uppmärksammas i samband
med nya aktiebolagslagens ikraftträdande.

Verkställd utredning.

En undersökning rörande frågan vilka åtgärder som i förut angivna hänseenden
synas påkallade har verkställts inom justitiedepartementet och såsom
resultat härav föreligger en av revisionssekreteraren Erik Hagb
e r g h avgiven, den 30 november 1946 dagtecknad promemoria angående
vissa ändringar, som i anledning av den nya aktiebolagslagen erfordras i annan
associationslagstiftning, m. m., jämte därvid fogade författningsförslag.

I promemorian behandlas till en början frågan om tillämpningen av den
nya aktiebolagslagstiftningen å vissa typer av aktiebolag som regleras av särskild
lagstiftning, nämligen 1) bankaktiebolag, 2) aktiebolag som driva pantlånerörelse
men i vilkas verksamhet bankrörelse icke ingår, 3) järnvägsaktiebolag,
4) aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse (och ej äro bankaktiebolag)
samt 5) s. k. systembolag och andra bolag varom stadgas i rusdrycksförsäljningsförordningen.
Förslag till ändringar i den för vederbörande
bolag gällande speciallagstiftningen ha utarbetats. Jag skall i det följande
lämna en redogörelse för de framlagda förslagen men kommer därvid
att endast i korthet beröra bankaktiebolagen och pantlåneaktiebolagen, enär
det synes mig lämpligt — av skäl som senare angivas — att tillsvidare låta
anstå med frågan om ändrad lagstiftning för dessa bolag.

liankakticbolag.

Vad först angår bankaktiebolagen uttalas i departementspromemorian, att
lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse i åtskilliga delar är utformad
efter mönster av 1910 års aktiebolagslag samt att den överensstämmelse mellan

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 228

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

lagarna som föreligger skulle gå förlorad, därest ej för bankaktiebolagen genomföras
vissa lagändringar i anslutning till nya aktiebolagslagens regler.
Tillika erinras, att lagberedningen vid framläggande av förslaget till ny
aktiebolagslag utgick från att sådana ändringar skulle komma till stånd och
träda i kraft samtidigt med nya aktiebolagslagen. Härefter anföres i promemorian
följande.

Spörsmålet om ändringar i banklagen har emellertid kommit i ett annat
läge sedan lagberedningen framlade sitt betänkande rörande ny aktiebolagslagstiftning.
År 1945 tillsattes nämligen en kommitté för utredning av vissa
frågor på kreditväsendets område, däribland rörande bankernas verksamhet
och organisation (1945 års bankkommitté). Denna utredning, vars arbete
lärer beräknas vara avslutat under 1947 eller 1948, har icke fått sig anförtrott
att ägna uppmärksamhet åt bolagsrättsliga eller andra legislativa spörsmål.
Det torde dock kunna tagas för givet, att utredningen kommer att leda till
att ändringar i banklagstiftningen bliva påkallade inom de närmaste åren.
På grund härav kunde det synas lämpligast att tills vidare låta anstå med vidtagande
även av sådana ändringar i banklagen som böra föranledas av nya
aktiebolagslagen.

I departementspromemorian åberopas vissa omständigheter som synas
tala för att man tillsvidare borde lämna banklagen helt oändrad. Det uttalas
sålunda, att på grund av den statliga tillsynen över bankerna det knappast
torde ur saklig synpunkt uppstå några olägenheter genom att banklagen avviker
från aktiebolagslagen. Då emellertid konsekvensen i lagstiftningen syntes
kräva, att på vissa punkter banklagen anpassades efter aktiebolagslagens nya
bestämmelser, bl. a. med hänsyn till tredje mans rättsställning (godtrosförvärv
av aktier, styrelsens behörighet), hade i upprättat förslag till lag angående
ändring i lagen om bankrörelse upptagits de bestämmelser i nya aktiebolagslagen,
vilka ansetts böra vinna tillämpning på bankaktiebolagen från och
med den dag, nya aktiebolagslagen träder i kraft, eller den 1 januari 1948.
Vid förslagets upprättande hade den vägledande tanken varit att i nuvarande
läge söka i möjligaste mån undvika ändringar.

Beträffande de i banklagen föreslagna nya bestämmelserna förtjänar särskilt
nämnas att viss komplettering förordas av de i samband med 1936 års
skuldebrevslagstiftning i banklagen (22a§) införda föreskrifterna rörande legitimation
vid förvärv av aktiebrev genom överfåtelse. De nuvarande föreskrifterna
innebära, att om den som har aktiebrev i sin besittning överlåter
aktiebrevet och besittningen övergår till förvärvaren, denne är skyddad av
god tro i fall överlåtaren var formellt legitimerad, d. v. s. kunde till stöd
för sin rätt åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom fortgående
skriftliga överlåtelser, till viss man eller in blanco. Ett avbrott i överlåtelsekedjan
genom annat mellanliggande fång än skriftlig överlåtelse, främst arv,
testamente eller bodelning (familjerättsligt fång), medför emellertid att detta
fång måste särskilt styrkas. I syfte att befria aktieomsättningen från nödvändigheten
att låta ett aktiebrev åtföljas av handlingar innefattande bevis
om sådant fång ha enligt nya aktiebolagslagen reglerna om legitimation vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

19

förvärv genom överlåtelse utsträckts att omfatta jämväl familjerättsliga fång
(36 § 2 inom.). Vidare har, i anslutning härtill, nya aktiebolagslagen upptagit
föreskrift dels att familjerättsligt förvärv, som icke tidigare införts i aktieboken,
skall däri införas i samband med att senare förvärv införes (39 §
1 mom. tredje stycket) dels ock därom att familjerättsligt fång efter införingen
i aktieboken skall, då fråga är om styrelsens skyldighet att i aktieboken
införa förvärv på grund av skriftlig överlåtelse som skett efter införingen
av familjerättsligt fång, i legitimationsavseende äga samma verkan
som en skriftlig överlåtelse (39 § 2 mom. andra stycket).

Motsvarighet till aktiebolagslagens omförmälda nya bestämmelser ha i det
förevarande lagförslaget upptagits i 22 a §, såsom ett nytt fjärde stycke, samt
bland banklagens stadganden rörande aktiebok. En del andra övervägande
formella jämkningar ha förordats, varjämte föreskrifterna i sistnämnda ämne,
som nu återfinnas i 23 §, uppdelats på två paragrafer, 23 och 23 a §§.

Bland övriga i banklagen ifrågasatta ändringar må nämnas att efter förebild
av nya aktiebolagslagen 220 § i lagförslaget (23 b §) upptagits vissa bestämmelser
om aktier, som omfattas av testamentarisk nyttjande- och avkomsträtt
eller som tillkomma blivande ägare. De nuvarande föreskrifterna
om styrelse och firmateckning ha vidare undergått vissa jämkningar. Sålunda
föreslås ändring i reglerna om styrelsens beslutförhet och om verkan
av ställföreträdares överskridande av sin befogenhet vid företagande av rättshandling.
I en ny paragraf (74 a §) har införts aktiebolagslagens stadgande
om begränsning till fem år av giltigheten av fullmakt att företräda aktieägare
på bolagsstämma. Likvidationsreglerna ha kompletterats bl. a. med föreskrifter
om obligatorisk kontroll under likvidationen genom likvidationsrevisorer
och om likvidatorernas redovisning.

Pantlåneaktiebolag.

Aktiebolag, som ha till ändamål att driva pantlånerörelse men i vilkas
verksamhet bankrörelse icke ingår, lyda — som förut nämnts — under lagen
den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag som driva lånerörelse. Enligt denna
lag gälla vissa särskilda bestämmelser som avvika från den allmänna aktiebolagslagen.
Sålunda skall Kungl. Maj:ts stadfästelse sökas å bolagsordning
för ifrågavarande bolag. Kungl. Maj:t prövar bl. a. huruvida med avseende
på vidden och beskaffenheten av bolagets rörelse särskilda bestämmelser må
erfordras. A ändring i bolagsordning skall likaledes sökas Kungl. Maj:ts stadfästelse.
Vidare föreskrives att ansökning om bolagets registrering ej må
upptagas av registreringsmyndigheten, där ej Kungl. Maj:ts beslut om stadfästelse
å bolagsordningen ingives. Ej heller må ändring av bolagsordningen
registreras, med mindre den styrkes vara stadfäst av Kungl. Maj:t.

I departementspromemorian erinras om att socialstyrelsen den 8 mars
1943 framlagt förslag rörande åtgärder för borttagande eller minskande av
pantlånerörelsens sociala nackdelar, innefattande förslag till ny förordning
angående idkande av pantlånerörelse — avsedd att ersätla den nu gällande

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 22S.

förordningen av den 28 maj 1918 — att häri förordats bl. a. införande även
fortlöpande tillsyn över företag, som driva pantlåneverksamhet, samt en
begränsning av rätten för pantlåneaktiebolag att utdela å rörelsen uppkommen
vinst, men att socialstyrelsens förslag ej föranlett lagstiftningsåtgärd.
Vidare uttalas att avsikten torde vara att med pantlånerörelsen sammanhängande
spörsmål skola upptagas till behandling, så snart en inom handelsdepartementet
pågående utredning av frågan om revision av förordningen
angående handel med vissa begagnade föremål m. m. slutförts, samt
att, då en utredning rörande pantlånerörelsen knappast kunde antagas fullbordad
under 1947, det synts nödvändigt att till separat behandling upptaga
spörsmålet om pantlånebolagens inordnande under bestämmelserna i nya
aktiebolagslagen resp. vilka avvikelser från bestämmelserna som kunna erfordras
för sagda bolag.

Den undersökning i nyss berörda hänseenden, som departementspromemorian
innehåller, utmynnar i ett förslag till lag om aktiebolag som driva pantlånerörelse,
däri upptagits de stadganden som vid sidan av den allmänna
aktiebolagslagen ansetts påkallade för dessa bolag. Då, såsom tidigare nämnts,
anledning synes tala för att tillsvidare låta anstå med frågan om ändrad lagstiftning
för pantlånebolagen, skall någon närmare redogörelse icke lämnas
för lagförslaget. Detsamma innefattar endast i två avseenden en reglering för
pantlånebolagen utöver vad som följer av den allmänna lagen. Den ena sammanhänger
med nya aktiebolagslagens system för bolagsbildningen med en
förberedande granskning och godkännande genom registreringsmyndigheten
av handlingarna rörande bolagsbildningen, däribland förslag till bolagsordning,
(de s. k. stiftelsehandlingarna) och innebär att registreringsmyndigheten,
innan dess godkännande meddelas, skall med eget yttrande underställa förslaget
till bolagsordning Kungl. Maj:ts godkännande. Kungl. Maj:t skall härefter,
på i huvudsak samma sätt som för närvarande gäller enligt 1911 års lag,
pröva bolagsordningens överensstämmelse med lag och författning samt
huruvida därutöver med avseende å omfattningen och beskaffenheten av
bolagets verksamhet särskilda föreskrifter böra intagas i bolagsordningen.
Vid godkännande av förslag till bolagsordning skall Kungl. Maj:t äga föreskriva,
att bolaget ej utan särskilt medgivande av Kungl. Maj:t må driva
verksamheten längre än viss tid. I lagförslaget ha vidare upptagits föreskrifter
som i vissa situationer gör det möjligt för det allmänna att framtvinga
upplösning av pantlåneaktiebolag. De angivna stadgandena ansluta sig helt
till motsvarande bestämmelser i lagen om hypoteksaktiebolag (2 och 3 §§).

Frågan om tillämpningen å pantlåneaktiebolag av den nya aktiebolagslagens
konsolidering sregler behandlas utförligt i promemorian. Beträffande
nämnda regler må erinras, att årlig avsättning till reservfond med tio procent
av årsvinsten skall äga rum till dess reservfonden uppgår till tjugu procent
— för närvarande tio procent — av aktiekapitalet (71 §). Därjämte har
i nya lagen upptagits ett helt nytt stadgande av innebörd, att samma
årliga avsättning till reservfonden eller en skuldregleringsfond skall fortsätta
i bolag med viss relativt stark skuldsättning, nämligen i bolag vars skulder

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

enligt balansräkningen överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden och
skuldregleringsfonden (bolagets bundna kapital). För bolag med dylik skuldsättning
skall även gälla den begränsningen i rätten att utdela vinst, att utdelningen
icke får överstiga fem procent av bolagets behållna förmögenhet,
med mindre ett lika stort belopp som det vilket därutöver utdelas avsättes
till reservfonden eller skuldregleringsfonden (72 § 1 inom.). Vid beräkningen
av den skuldsumma, som skall jämföras med bolagets bundna kapital, skall
emellertid bortses från sådan skuldsättning som är tryggad genom vissa
värdesäkra tillgångar, främst gäld för vilken lämnats säkerhet av inteckning
i viss fast egendom upp till sextio procent av taxeringsvärdet (72 § 2 mom.).

I promemorian erinras om att i lagen den 14 juni 1946 om hypoteksaktiebolag
upptagits en dispensregel, enligt vilken Kungl. Maj:t äger medgiva sådana
bolag undantag, helt eller delvis, från aktiebolagslagens bestämmelser
om avsättning av medel i skuldregleringssyfte. Vidare uttalas att de skäl, som
ansetts tala för hypoteksbolagens fritagande från denna avsättningsplikt,
icke syntes kunna åberopas i fråga om pantlåneaktiebolagen. Därvid har
framhållits, att bolagsordningarna för dessa bolag — i motsats till vad som
plägade vara fallet i fråga om hypoteksbolagen — saknade bestämmelser rörande
begränsning av bolagens rätt att för verksamheten upplåna medel
ävensom att pantlånebolagens verksamhet icke vore jämförlig med hypoteksbolagens.
Tillika har åberopats att skyldigheten att ställa sig aktiebolagslagens
ifrågavarande regler till efterrättelse icke torde komma att över hövan betunga
pantlånebolagen. I lagförslaget hade förty icke upptagits någon föreskrift angående
undantag från samma regler. Ytterligare anföres i detta ämne:

Därest en utredning av spörsmål sammanhängande med pantlånerörelsen
skulle leda till införande av en fortlöpande ekonomisk kontroll över pantlånebolagen
och en begränsning av det enskilda vinstintresset i bolagen, torde
frågan om bolagens skyldighet att vara underkastade de nya konsolideringsreglerna
komma i ett nytt läge. I en sådan situation lärer en dispensregel,
såsom den för hypoteksbolagen godtagna, måhända vara pakallad och
detta främst ur den lånesökande allmänhetens intresse, enär uppsamlande
av ett stort eget kapital kan leda till viss fördyring av bolagens verksamhet.

.1 ärnvägsaktiebolag.

För järnvägsaktiebolag meddelas vissa speciella föreskrifter dels i lagen
den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag dels ock i lagen den 3
juli 1930 (nr 267) om bokföring vid enskild järnväg. I övrigt äro den allmänna
aktiebolagslagens bestämmelser tillämpliga på dessa bolag.

Enligt lagen den 22 juni 1911 (1 §) förstås med jämvägsaktiebolag sådant
bolag, som har till ändamål alt för allmän trafik bygga eller använda järnväg,
ävensom aktiebolag för förvärvande och förvaltande av aktier eller andra
andelar i bolag med nyss nämnt ändamål. De från den allmänna aktiebolagslagen
avvikande regler, som givas i sagda lag, återfinnas i lagens 3 7 §§.

Enligt 3 § skall Kungl. Majils stadfästelse sökas å bolagsordning för järnvägsaktiebolag.
Kungl. Maj:t prövar bolagsordningens överensstämmelse med
1911 års lag samt lag och författningar i övrigt så ock om eljest från del all -

22

Kanyl. Maj.ts proposition nr 22S.

mannas sida hinder mot meddelande av stadfästelse icke möter. Stadfästelse
skall sökas jämväl å ändring i bolagsordning. Först efter meddelad stadfästelse
kan registrering ske av bolaget resp. av ändring i bolagsordningen
(4 §). 1 5 § uppställes krav å att styrelseledamöter m. fl. skola vara här i riket
bosatta svenska medborgare. Vissa restriktioner i avseende å rätten att utdela
vinst stadgas i 6 §. Slutligen innehåller 7 § bl. a. en regel om redovisning
i visst fall av tillgångar avsedda till stadigvarande bruk för bolaget.

Lagen om bokföring vid enskild järnväg, varunder icke falla aktiebolag för
förvärvande och förvaltande av aktier eller andra andelar i bolag med ändamål
att för allmän trafik bygga eller använda järnväg, innefattar bestämmelser
som i olika avseenden innebära tillägg till eller avvikelser från de
för näringsidkare i allmänhet och aktiebolag särskilt gällande lagstadgandena
rörande bokföring och redovisning. Den motiverades på sin tid med att det
för det allmänna vore en angelägenhet av stor vikt att få säkra och jämförbara
uppgifter om de enskilda järnvägsföretagens ekonomiska ställning särskilt
med hänsyn till bedömandet av taxefrågor och om företagens möjlighet
att fullgöra de med erhållande av statsunderstöd förknippade skyldigheterna.

Det kan i detta sammanhang erinras, att över enskilda järnvägar utövas
viss statlig kontroll enligt kungl. kungörelsen den 8 april 1938 (nr 152). Denna
kontroll är av övervägande teknisk art.

I departementspromemorian uttalas, att när det gäller att undersöka i vad
mån järnvägsbolagen böra vara underkastade den nya aktiebolagslagens föreskrifter
eller i vad mån avvikelser därifrån äro påkallade, man icke gärna
kan underlåta att fästa avseende vid det jämlikt statsmakternas år 1939 fattade
beslut pågående förstatligandet av enskilda järnvägsföretag. Härom anföres
i promemorian:

Vid 1937 års utgång funnos 275 koncessioner för järnvägstrafik, sammanförda
i 98 järnvägsbolag. Vid 1945 års utgång uppgingo antalet ännu bestående
järnvägsbolag till omkring 50. Det torde kunna antagas, att av dessa
bolag ett ytterligare antal under de närmaste åren blir föremål för förstatligande.
En nybildning av enskilda järnvägsbolag lärer väl icke vara att
vänta. En successiv minskning av de enskilda järnvägsbolagen kommer sålunda
med sannolikhet att inträda. Däremot kan åtminstone ej för närvarande
antagas att denna bolagsart kommer att helt försvinna, enär tidigare
utredningar och beslut rörande järnvägsförstatligandet utgått från att vissa
enskilda järnvägar av mindre vikt för det allmänna fortfarande skulle bestå
i sin nuvarande form.

Med hänsyn till den omdaning som pågår beträffande de enskilda järnvägsföretagen
lärer det vara angeläget att undvika sådana ändringar i de nu
för järnvägsaktiebolagen gällande reglerna, som icke kunna anses absolut
nödvändiga. I synnerhet torde detta gälla bokföringen och redovisningen
inom järnvägsaktiebolagen, på vilka områden införandet av nya principer
synes vara ägnat att vålla svårigheter av skilda slag. Det är just i dessa ämnen
som den nya aktiebolagslagen innehåller avsevärda nyheter i jämförelse
med den ännu gällande allmänna aktiebolagslagstiftningen, genom utvidgade
och detaljerade regler i fråga om värderingen av tillgångar, årsredovisningen
m. m. (100 o. följ. §§). Redan den nuvarande avfattningen av 2 § i 1911

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

23

års lag torde emellertid leda till det i förevarande hänseende önskvärda resultatet,
enär nämnda stadgande innebär att den allmänna aktiebolagslagstiftningen
icke skall komma till tillämpning å järnvägsaktiebolagen, såvitt särskilda
föreskrifter givas i 1911 års lag eller 1930 års järnvägsbokföringslag.
Och i sistnämnda lag 2 § stadgas vidare, att beträffande sättet för bokföringen
bos järnvägsförvaltning föreskrifterna i bokföringslagen och den allmänna
aktiebolagslagen skola gälla allenast i den mån avvikande bestämmelser
ej givas i 1930 års lag.

Bland andra betydelsefulla nyheter i nya aktiebolagslagen nämnes i departementspromemorian,
att registreringsmyndigheten skall verkställa en förberedande
granskning av stiftelsehandlingarna, däribland förslag till bolagsordning,
innan beslut fattas om bolagsordningens antagande och bolagets
bildande, samt att kraven på avsättning till fonder skärpts, i synnerhet genom
föreskrifterna om avsättning av medel till s. k. skuldregleringsfond. Vissa
avvikelser härutinnan syntes böra ske för järnvägsaktiebolagens vidkommande
och hade upptagits i ett vid promemorian fogat förslag till lag om
ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 om järnvägsaktiebolag.

I övrigt ansågs, att nya aktiebolagslagen icke påkallade några specialbestämmelser
i 1911 års lag och att ej heller ändring krävdes av 1930 års lag om
bokföring vid enskild järnväg.

Den föreslagna ändringen av 3 § i 1911 års järnvägsbolagslag hänför sig
till nya aktiebolagslagens system med en förberedande granskning genom
registreringsmyndigheten av vissa handlingar som upprättas vid bolagsbildningen.
I paragrafen stadgas sålunda, att om för registrering av järnvägsaktiebolag
ansökan göres om godkännande av stiftelsehandlingar efter vad
i lagen om aktiebolag är stadgat, och registreringsmyndigheten finner hinder
icke möta mot godkännande av handlingarna, myndigheten skall med eget
yttrande underställa Kungl. Maj:t förslaget till bolagsordning. Kungl. Maj:t
skall pröva bolagsordningens överensstämmelse med lag och författning
så ock om eljest från det allmännas sida hinder icke föreligger mot godkännande
av förslaget till bolagsordning (första stycket). Vidare stadgas, att i
bolagsordning, som godkänts av Kungl. Maj:t, ändring ej må vidtagas utan
att Kungl. Maj:ts godkännande erhållits (andra stycket).

Med den avfattning 1911 års lag 3 § erhållit blir föreskriften i lagens 4 §
rörande registrering av järnvägsaktiebolag obehövlig. Under 4 § av lagförslaget
har upptagits en bestämmelse — överensstämmande med vad som
gäller för hypoteksaktiebolag enligt 4 § lagen om dessa bolag den 14 juni
1946 — av innebörd att Kungl. Maj:t äger medgiva järnvägsaktiebolag undantag,
helt eller delvis, från nya aktiebolagslagens stadganden i 72 § rörande
avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte.

Beträffande innebörden av aktiebolagslagens föreskrifter i nyssnämnda
avseende hänvisas till vad förut anförts härom. Frågan om tillämpningen
av dessa föreskrifter å särskilda slag av aktiebolag uppmärksammades redan
i samband med den nya lagens tillkomst. I departementspromemorian påpekas,
att reglernas inverkan pä järnvägsaktieholagen sålunda berördes i det
yttrande, som av Svenska järnvägsföreningen avgavs över lagberedningens
förslag till ny aktiebolagslag. Däri anfördes hl. a. följande.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Enligt lagen om bokföring vid enskild järnväg och kungörelsen med till -lämpningsföreskrifter i anslutning till denna lag regleras i detalj järnvägsbolags
bokföring, avskrivningsskyldighet och därmed sammanhängande
fondbildning. Därjämte stadgas i 6 § lagen om järnvägsakliebolag j-estriktioner
med avseende å rätten att utdela vinst. Dessa bestämmelser tjäna bl. a.
de syften, som ligga till grund för bestämmelserna om skuldregleringsfond.
Därjämte syfta bestämmelserna om avsättningar till förnyelsefond jämväl
att åstadkomma vårdande av järnvägsegendomen. Med hänsyn till den detaljerade
reglering av järnvägsbolags bokföring och fondbildning samt den
nyssnämnda restriktionen i rättigheten att disponera över vinst, som statsmakterna
genomfört med avseende å järnvägsaktiebolag, synes intet skäl
föreligga att å dessa bolag tillämpa bestämmelserna om skuldregleringsfond.
En tillämpning av bestämmelserna skulle för järnvägsbolagen bliva synnerligen
betungande eller rent av medföra orimliga konsekvenser.

Järnvägsföreningen hemställde på anförda grunder att järnvägsaktiebolagen
icke skulle vara underkastade den allmänna aktiebolagslagens bestämmelser
om skuldregleringsfond. Detta yrkande innefattade ej att vinstutdelningsbegränsningsregeln
i nya lagen 72 § 1 mom. andra stycket icke skulle
vinna tillämpning å järnvägsaktiebolag utan endast att vid prövning av utdelningsrätten
jämförelse skulle ske mellan summan av aktiekapitalet och reservfonden,
å ena, samt bolagets skulder, å andra sidan. Vid utdelning utöver
fem procent av bolagets behållna förmögenhet skulle avsättning i förekommande
fall ske till reservfonden. I andra hand yrkade järnvägsföreningen att
gäld mot säkerhet av järnvägsinteckning icke skulle — på samma sätt som
gäld mot säkerhet av fastighetsinteckning av viss beskaffenhet — tagas i beräkning
vid tillämpning av reglerna om avsättning till skuldregleringsfond.

I departementspromemorian yttras i förevarande ämne vidare:

Vad järnvägsföreningen anfört lärer klart giva vid handen, att nyssnämnda
regler i varje fall ej oförändrade kunna tillämpas på järnvägsbolagen. Ett
undantag bör förty stadgas i järnvägsbolagslagen och valet står mellan att
antingen helt utesluta reglernas tillämpning på dessa bolag eller införa en
dispensmöjlighet. Att stadga undantag för järnvägsintecknad gäld — helt
eller till viss del av den intecknade egendomens värde — torde stöta på vissa
praktiska svårigheter. Att helt utesluta tillämpning å järnvägsbolagen av aktiebolagslagens
bestämmelser om fondering av medel i skuldregleringssyfte
torde knappast vara önskvärt eller behövligt — exempelvis i järnvägsaktiebolag,
som icke självt driver järn vägsrörelsen (jfr 1911 års lag 1 §), torde
bestämmelserna i allmänhet böra lända till efterrättelse. Och den i skuldregleringssyfte
givna regeln om viss begränsning av rätten att utdela vinst
torde, på sätt järnvägsföreningen framhålit, böra i princip vinna tillämpning
å järnvägsaktiebolag. En dispensregel synes förty vara att förorda och medgiver
ett hänsynstagande till inom bolagen föreliggande speciella förhållanden.

Aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse.

Enligt lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse och
fondbörsverksamhet fordras särskilt tillstånd för att driva fondkommissionsrörelse,
varmed förstås yrkesmässigt idkad verksamhet som avser köp och
försäljning i kommission av aktier och andra delaktighetsbevis i bolag samt

Kunyl. Maj.ts proposition nr 228.

25

obligationer (fondpapper). Sådant tillstånd meddelas i fråga om bankaktiebolag
av Kungl. Maj:t och eljest av den för riket gemensamma myndighet,
som enligt lagen skall utöva tillsyn över fondhandeln och fondbörsverksamheten,
d. v. s. bank- och fondinspektionen (2 §). Tillsynsmyndigheten har
att övervaka, att fondkommissionär efterlever bestämmelserna i 1919 års lag
(22 §). Fondkommissionär åligger bl. a. att hålla tillgångar och räkenskapshandlingar
tillgängliga för granskning av tillsynsmyndigheten, att meddela
denna äskade upplysningar, att ställa sig till efterrättelse av myndigheten
beträffande bokföringen meddelade föreskrifter, som funnits nödiga för myndighetens
granskningsuppgift, samt att årligen till tillsynsmyndigheten insända
redovisningshandlingar (24 §).

Fondkommissionsrörelse utövades vid 1946 års ingång av 37 fondkommissionärer,
därav 19 bankaktiebolag, 7 aktiebolag, 1 kommanditbolag samt 10
enskilda personer och andra handelsbolag än kommanditbolag.

I departementspromemorian framhålles, att spörsmålet, huruvida nya aktiebolagslagens
bestämmelser borde i allo vinna tillämpning på aktiebolag
som driva fondkommissionsrörelse, var föremål för uppmärksamhet vid tillkomsten
av den nya lagen. Frågan gällde främst de sju aktiebolag, som icke
äro bankaktiebolag, enär bankaktiebolagen ej äro underkastade den allmänna
aktiebolagslagstiftningen. Det var endast i ett hänseende som undantag från
aktiebolagslagens regler ansågs påkallat, nämligen i fråga om den nyinförda
skyldigheten att verkställa avsättning av medel till skuldregleringsfond. Beträffande
innebörden av aktiebolagslagens bestämmelser i detta ämne hänvisas
till vad förut anförts.

Tillika erinras i promemorian att förevarande spörsmål berördes i några
yttranden över lagberedningens förslag till ny aktiebolagslag. Härom anföres
följande.

Svenska fondhandlareföreningens styrelse framhöll, att enligt praxis bankoch
fondinspektionen medgåve att fondkommissionärs skulder finge uppgå
till fem gånger det egna kapitalet. Reglerna i aktiebolagslagen 72 § skulle
leda till en avsevärd skärpning av denna praxis, vilken befunnits fullt tillfredsställande.
Därtill konune, att de fondkommissionärer som vore aktiebolag
skulle bli avsevärt strängare behandlade än såväl bankaktiebolagen
som de fondkommissionärer som icke äro aktiebolag. Med hänsyn till den
kontroll som av inspektionen utövades över fondkommissionärerna syntes
ej heller ifrågavarande bestämmelser erforderliga och det hemställdes, att desamma
icke skulle gälla aktiebolag, som erhållit vederbörligt tillstånd att idka
fondkommissionsrörelse. Styrelsen för Stockholms fondbörs uttalade, att den
funne den av svenska fondhandlareföreningen gjorda hemställan beaktans Bank-

och fondinspektionen framhöll, att ett tillämpande av aktiebolagslagens
ifrågavarande regler otvivelaktigt skulle medföra svårigheter för aktiebolag,
som bedriver fondkommissionsrörelse. Inspektionen anförde ytterligare
: Ått en så hög skuldsättning för fondkommissionärer som fem gånger
det egna kapitalet kunnat av inspektionen anses försvarlig, beror på de speciella
förhållandena inom denna bransch. Sedan gammalt har det nämligen
varit brukligt, att fondkommissionärer belåna fondpapper åt sina kunder.
Kapitalet härför förskaffar sig fondkommissionären huvudsakligen genom

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

rebelåning hos banker eller andra kreditgivare. Då inspektionen tillser, att belåningen
i regel icke sker till högre kurser än de av bankerna tillämpade, har
inspektionen ansett, att fordringarna på fondkommissionärens eget kapital
i förhållande till skuldsättningen kunnat sätlas förhållandevis lågt.

Sedan i promemorian påpekats alt, enligt uttalande av vederbörande departementschef
i propositionen med förslag till ny aktiebolagslag, de undantagsbestämmelser
som föranleddes av de framställda anmärkningarna lämpligen
borde erhålla plats i lagen om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet,
uttalas vidare i promemorian:

Ett undantag i någon form från aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning
av medel i skuldregleringssyfte lärer vara påkallat för aktiebolag
som driva fondkommissionsrörelse. Frågan synes endast gälla huruvida ett
mer eller mindre långt gående avsteg från bestämmelserna bör direkt lagfästas
eller om, pa sätt skett i fråga om hypoteksaktiebolagen, en dispensregel
är att lörorda. För en regel, som helt generellt undantoge fondkommissionsbolagen
från bestämmelserna om skuldregleringsfond, synes kunna åberopas
att för bankerna icke lärer böra uppställas motsvarighet till samma bestämmelser
och vidare att bolagen stå under statlig tillsyn. Mot ett sådant förfaringssätt
torde emellertid tala principiella skäl. Vid en undersökning av de
ifrågavarande sju bolagens omslutning finner man för övrigt att i några
fall aktiebolagslagens bestämmelser icke skulle medföra någon ökad fonderingsplikt.

På grund härav synes en generell undantagsbestämmelse icke vara att förorda.
Fn annan utväg vore att upptaga ett stadgande, som anknöte till det
för ifrågavarande bolag så att säga normala sättet att anskaffa medel till
verksamheten, d. v. s. genom belåning av fondpapper (aktier och andra delaktighetsbevis
i bolag samt obligationer). Ett sådant stadgande kunde, i viss
analogi med föreskrifterna i aktiebolagslagen 72 § 2 mom., gå ut på att
vid tillämpning av aktiebolagslagens regler om avsättning i skuldregleringssyfte
bland bolagets skulder ej skall inräknas gäld, för vilken bolaget lämnat
säkerhet av fondpapper, intill viss del (exempelvis hälften) av fondpapperens
marknadsvärde (börsnoterat värde resp. värde fastställt av taxeringsmyndigheterna)
balansdagen. Att lagfästa en dylik princip torde dock vara
förenat med risker: tillsynsmyndigheten bleve starkt bunden vid sin kontroll
av bolagen.

Det sagda synes tala för att mest ändamålsenligt är att för de ifrågavarande
bolagen införa en möjlighet till dispens, helt eller delvis, från aktiebolagslagens
regler om avsättning av medel till skuldregleringsfond. Med hänsyn
till att bolagen sta under tillsyn av bank- och fondinspektionen torde på
denna myndighet lämpligen böra ankomma att meddela dispens.

Under åberopande av det anförda föreslås att, jämlikt upprättat förslag till
lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet, till nämnda paragraf göres ett tillägg av
innehåll alt tillsynsmyndigheten, i samband med meddelande av tillstånd för
aktiebolag att driva fondkommissionsrörelse eller sedermera, äger medgiva
bolaget undantag, helt eller delvis, från skyldigheten att verkställa avsättning
av vinstmedel med hänsyn till förhållandet mellan bolagets skulder
och summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

27

Aktiebolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen.

I förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker
finnas bestämmelser rörande vissa slag av aktiebolag (partihandelsbolag,
systembolag, restaurangbolag). Vad systembolagen angår givas särskilda
föreskrifter rörande bolagens bildande. När, enligt bestämmelse i
1910 års aktiebolagslag, stiftelseurkunden ingives till länsstyrelsen, skall vid
densamma vara fogat förslag till bolagsordning som underställes länsstyrelsen
för godkännande; vid ansökningen om registrering av systembolag
skall fogas bevis om länsstyrelsens godkännande (6 kap. 5 §). Jämväl andra
bolagsrättsliga särbestämmelser uppställas för systembolagen, exempelvis
rörande stiftare av och aktieägare i sådant bolag, utseendet av styrelse samt
dispositionen över årsvinsten (6 kap. 3, 4 och 6 §§).

Även för restaurangbolagen gälla vissa speciella regler, såsom att staten
skall ha beretts övervägande inflytande å bolagets ledning och att bolaget
skall vara underkastat statlig kontroll ävensom i fråga om dispositionen
över årsvinsten (6 kap. 16 och 19 §§ i lagrummens lydelse enligt lag den
18 maj 1945). Liknande regler uppställas för partihandelsbolag (2 kap. 2
och 3 §§).

Under förarbetena till nya aktiebolagslagen uppmärksammades att lagens
system med en förberedande granskning genom registreringsmyndigheten
av de s. k. stiftelsehandlingarna, innan beslut fattats om bolagets bildande,
påkallade speciella föreskrifter för bl. a. systembolagen vilkas bolagsordningar
skola godkännas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens godkännande ansågs
skola föregå registreringsmyndighetens godkännande av stiftelsehandlingama
och nödiga bestämmelser härom borde lämnas i speciallagstiftningen.

Vid tillkomsten av aktiebolagslagen berördes vidare frågan om tillämpningen
av den nya lagens bestämmelser om avsättning av vinstmedel till
s. k. skuldregleringsfond (72 §), vilka bestämmelser syfta till att bolagets
främmande (upplånade) kapital principiellt icke bör överstiga bolagets eget
hos bolaget bundna kapital (aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond).
Lagberedningen uttalade i motiven till nya aktiebolagslagen att dessa bestämmelser
icke borde bliva tillämpliga å systembolagen med hänsyn till arten
av den kredittagning som äger rum på grund av bolagens rörelse. I

I departementspromemorian har till undersökning upptagits frågan, vilka
avvikelser från den nya aktiebolagslagstiftningen, som kunna vara erforderliga
beträffande bolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen. Därvid
har först behandlats spörsmålet om skyldighet att avsätta vinstmedel
till skuldregleringsfond, vilket har en mera allmän räckvidd för de förevarande
bolagen. I delta ämne anföres till en början beträffande systembolagen
följande.

Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen är partihandeln med rusdrycker
samt utminuteringen anförtrodd åt särskilda organ, ett partihandelsbolag
för hela riket (Aktiebolaget Vin- & spritcentralen) samt systembolagen
(för närvarande omkring 40). De driva rörelsen för det allmännas räkning

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

och det allmänna har avgörande inflytande på ledningen och verksamheten.
Försäljningsorganen — systembolagen — stå under kontroll av central statlig
myndighet, kontrollstyrelsen.

Systembolagen äro regelmässigt bildade på grundval av ett ringa eget kapital.
Aktiekapitalet plägar utgöra 10 000 kronor och reservfonden har uppbringats
till den i 1910 års aktiebolagslag stadgade storleken — tio procent
"7“ därav. Det egna kapitalet är endast en bråkdel av omslutningen. Bolagen
ligga med störa lager av varor och häfta i skuld för avsevärda belopp till
Aktiebolaget Vin- & spritcentralen. Enligt detta bolags balansräkning per den
dl december 1945 ägde sålunda bolaget fordran hos systembolagen å nära

42 milj. kr.

Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen 6 kap. 6 § må av systembolags
utdelningsbara årsvinst till aktieägare utdelas högst fem procent. I den mån
årsvinsten icke skall användas till avsättning till reservfonden eller till avsättning
till andra fonder eller avskrivningar, vilket skall ske i enlighet med
kontrollstyrelsens föreskrifter, eller till utdelning åt aktieägarna, skall vinsten
tillkomma statsverket.

Med hänsyn till det anförda förordas i promemorian, att nya aktiebolagslagens
regler om avsättning av medel till skuldregleringsfond icke skola tilllämpas
å systembolagen och att stadgande härom bör inflyta i rusdrycksförsäljningsförordningen.
Däremot torde anledning saknas — uttalas vidare
i promemorian — att ej å systembolagen tillämpa den nya lagens ökade krav
på avsättning av medel till reservfonden, nämligen att fonden skall uppbringas
till tjugu procent av aktiekapitalet (71 §).

I promemorian förordas, att undantag från skyldigheten att avsätta medel
till skuldregleringsfond bör uppställas jämväl för övriga i rusdrycksförsäljningsförordningen
särskilt omförmälta bolag. Härom yttras:

Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen må partihandelsbolag ej bereda
aktieägare vinning utöver skälig ränta å de av honom tillskjutna kontanta
medel. Av årsvinsten må enligt Kungl. Maj:ts medgivande viss del användas
till avskrivningar och avsättning till fonder. Återstoden skall, sedan utdelning
till aktieägarna ägt rum, inlevereras till statsverket. Aktiebolaget Vin- &
spritcentralen har ett aktiekapital å 15 milj. kr., därav 14,6 milj. kr. i preferensaktier.
Enligt balansräkningen per den 31 december 1945 ägde bolaget
vidare reservfond å 20 milj. kr., vinst- och prisregleringsfond å 10 milj. kr.
samt dispositionsfond å 6 milj. kr. Bolagets verkliga skulder utgjorde cirka

43 milj. kr. därav till statskontoret omkring 27 milj. kr.: omslutningen var
cirka 127 milj. kr. En tillämpning å bolaget av aktiebolagslagens regler om avsättning
av medel i skuldregleringssyfte torde sålunda icke för närvarande
vålla bolaget nämnvärda olägenheter — det skulle endast nödga bolaget att
till reservfonden eller till en skuldregleringsfond från någon av de andra
fonderna överföra omkring 8 milj. kr. I likhet med vad förut sagts rörande
systembolagen synas emellertid de för partihandelsbolags verksamhet i
1937 års förordning fastslagna principerna tala för att även sådant bolag
befrias från skyldighet att avsätta medel till skuldregleringsfond.

Med restaurangbolag förstås enligt rusdrycksförsäljningsförordningen 3
kap. 15 § andra stycket aktiebolag som av Kungl. Maj:t godkänts för bedrivande
av restaurangrörelse av visst slag. Jämlikt de vid 1945 års riksdag
beslutade ändringar i förordningen har den av de förutvarande fem allmänna
restaurangbolagen under kontrollstyrelsens överinseende bedrivna verksamheten
överflyttats på en från kontrollstyrelsen helt fristående aktiebolags -

29

Kanot. Maj:ts proposition nr 228.

organisation, bestående av ett centralbolag med de tidigare restaurangbolagen
såsom dotterbolag. I rusdrycksförsäljningsförordningen stadgas numera,
att såsom restaurangbolag må godkännas endast sådant bolag, som
genom bestämmelse i bolagsordningen eller på annat betryggande satt berett
staten övervägande inflytande å bolagets ledning och som förbundit sig
att driva sin restaurangrörelse genom dotterbolag; restaurangbolaget skall
därutöver vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll
från statens sida som Kungl. Maj:t prövar nödig (6 kap. 16 §). Särskilda
inskränkningar föreskrivas i rätten att äga aktier i saväl restauiangbolaget
som dess ifrågavarande dotterbolag (6 kap. 17 §). Restaurangbolaget
eller dotterbolagen må ej i någon form bereda aktieägare ekonomisk fördel
utöver utdelning å aktie (6 kap. 18 §). I den mån årsvinsten i restaurangbolag
icke åtgår till avskrivningar, avsättning till fonder e. d. eller till utdelning
åt aktieägare, skall den tillkomma statsverket (6 kap. 19 §).

I bolagsordningen för det år 1945 bildade Sveriges centrala restaurangaktiebolag
har utdelningen till aktieägare begränsats till fem procent. För
de fem dotterbolagen ha antagits nya bolagsordningar. Enligt dessa variera
bolagens aktiekapital (maximikapital) mellan 750 000 kr. och 6 milj. kr ,
därav övervägande delen utgöres av preferensaktiekapital och en mindre del
(20 000 kr.) av stamaktiekapital. Preferensaktierna i dotterbolagen ägas^ av
det centrala restaurangbolaget och det är förutsatt alt dotterbolagens aisvinster
i huvudsak skall utdelas till moderbolaget. Utdelningen å stamaktierna
är maximerad till fem procent.

Spörsmålet om tillämpningen av skyldigheten att verkställa avsattnmg
av medel till skuldregleringsfond å restaurangbolag, som avses i 1937 ars
förordning, lärer böra besvaras på samma sätt som för system- och partihandelsbolag,
d. v. s. denna skyldighet bör icke åvila restaurangbolag. Mera
tvivelaktigt synes vara om detsamma bör gälla de dotterbolag till restaurangbolag
som åsyftas i förordningen. Såsom dotterbolagen,° enligt vad förut
nämnts, äro uppbyggda torde desamma närmast framstå som delar i en
gemensam organisation. De bli i hög grad beroende av moderbolaget. Detta
skall tillgodoföras deras vinst och lärer komma att svara för eventuella förluster.
Övervägande skäl synas tala för att i förevarande avseende jämställa
dotterbolagen med moderbolaget.

I överensstämmelse med det anförda har i upprättat förslag till förordning
om ändring i förordningen angående försäljning av rusdrycker bland de för
bolagen å skilda ställen givna föreskrifterna rörande vinstutdelning, fondavsättning
m. m. (2 kap. 3 § samt 6 kap. 6 och 19 §§) införts tillägg av innehåll,
att vad i aktiebolagslagen stadgas rörande avsättning av vinstmedel
skall gälla endast såvitt angår avsättning till reservfond enligt 71 §.

Ifrågavarande författningsförslag upptager även vissa ändringar av förordningens
bestämmelser i 6 kap. 5 $ rörande bildande av systembolag. Föi
närvarande gäller såsom förut sagts, att när, enligt 1910 års aktiebolagslag,
stiftelseurkunden ingives till länsstyrelsen, vid densamma skall vara fogat
förslag till bolagsordning som underställes länsstyrelsen tör godkännande
(nämnda paragraf första stycket). Vid ansökningen om systembolags registrering
skall finnas fogat bevis om länsstyrelsens godkännande av bolagsordningen
samt förteckning över dem som erhållit länsstyrelsens tillstånd att
vara aktieägare (tredje stycket). Med hänsyn till den i nya aktiebolagslagen

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

införda ordningen med förberedande granskning och godkännande genom
registreringsmyndigheten av stiftelseurkunden, förslag till bolagsordning och
andra stiftelsehandlingar ha omförmälta stadganden föreslagits skola ersättas
med dels föreskrift, att om för registrering av systembolag ansökan
göres om godkännande av stiftelsehandlingar och registreringsmyndigheten
finner hinder icke möta mot godkännande av handlingarna, den skall med
eget yttrande underställa förslaget till bolagsordning länsstyrelsens prövning
i5 § första stycket), dels ock bestämmelse att vid ansökning om bolagets registrering
skall finnas fogad förteckning över dem som erhållit länsstyrelsens
tillstånd att vara aktieägare (5 § andra stycket).

Rusdrycksförsäljningsförordningen innehåller i 6 kap. 5 § ytterligare en del
speciella föreskrifter i fråga om systembolags bildande. Enligt departements
promemorian ha de ansetts kunna uteslutas såsom obehövliga. Så är till en
början fallet med stadgandet i paragrafens nuvarande andra stycke, att om
ej å konstituerande bolagsstämman förslaget till bolagsordning antages utan
ändring, frågan om bolagets bildande är förfallen. Härom yttras i promemorian: Aktiebolagslagen

innehåller i 23 § bestämmelser om beslut å konstituerande
stämma dels om bolagsordningens antagande dels ock huruvida bolaget skall
komma till stånd. Paragrafens 2 mom. förutsätter att ändringar i förslaget
till bolagsordning kunna beslutas i den ordning som gäller för beslut om bolagsordningsändring
efter bolagets registrering. Rusdrycksförsäljningsförordningen
stadgar i 7 § andra stycket att ändring av bolagsordningen må beslutas
av bolagsstämman i den ordning som är föreskriven i aktiebolagslagen
men för att bliva gällande skall godkännas av länsstyrelsen; ändringen får ej
registreras, med mindre sådant godkännande föreligger. Enligt aktiebolagslagen
192 § 1 mom. skall registrering av bolag vägras bl. a. om hinder mot
registrering möter på grund av föreskrifter i lag eller författning. Med hänsyn
till de nämnda bestämmelserna har föreskriften i rusdrycksförsäljningsförordningen
6 kap. 5 § andra stycket ansetts kunna utgå.

De övriga bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen 6 kap. 5 §,
som ansetts kunna utgå, äro stadgandena i tredje och fjärde styckena att
registreringsansökan må göras av den ledamot av styrelsen som enligt 4 §
utses av bolagsstämman, att i avseende å detta ärende vad i aktiebolagslagen
äi stadgat om styrelsen och styrelseledamöterna skall gälla den av stämman
valda ledamoten samt att, sedan övriga styrelseledamöter och suppleanter utsetts
(av kontrollstyrelsen, länsstyrelsen och landstinget) samt beslut fattats
rörande befogenheten att teckna bolagets firma, styrelsen härom ofördröjligen
skall göra anmälan för registrering. 1 promemorian anföres härom:

Det angivna förfaringssättet har motiverats med att ansökan om bolags registrering
enligt aktiebolagslagen skall göras av bolagets styrelse och innehålla
bl. a. uppgifter om styrelseledamöter och firmatecknare (nya lagen 32 §)
men att, sedan bolagsbildningen fortskridit så långt att sådan ansökan kan
göras, vissa svårigheter kunna uppstå, därest de olika myndigheter och korporationer,
som skola utse styrelseledamöter i systembolaget, av någon anledning
ännu icke gjort detta.

Nya aktiebolagslagen stadgar, att ansökan om bolags registrering skall ske
senast sex månader efter utgången av den tid inom vilken konstituerande stäm -

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

31

ma skall hållas enligt teckningslistan (32 §) samt att, om så ej sker, registreringsmyndigheten
skall till det stiftarombud, som enligt aktiebolagslagen
(14 §) skall finnas i varje bolag, ofördröjligen rikta anmaning att låta vidtaga
åtgärder för registrerings vinnande. Sökes ej registrering inom tre månader
därefter, skall myndigheten förklara frågan om bolagets registrering förfallen
(191 §). Trots aktiebolagslagens sistberörda bestämmelser synas de i
rusdrycksförsäljningsförordningen givna speciella föreskrifterna beträffande
systembolags registrering knappast fylla ett praktiskt behov. De ha därför
icke bibehållits i förslaget.

I departementspromemorian framhålles slutligen följande.

Bolagsrättsliga bestämmelser utöver de förut behandlade finnas på några
ställen i rusdrycksförsäljningsförordningen men de torde ej tarva någon ändring
i anledning av nya aktiebolagslagen. Anmärkas må att stadgandet i 1
kap. 5 § 1 mom. att omyndig ej må vara styrelseledamot i bolag, varom förmäles
i förordningen, blir obehövligt på grund av den allmänna kvalifikationsregeln
i aktiebolagslagen 79 §, men då hänvisning till stadgandet sker i
fråga om vissa andra personer (föreståndare m. fl.; jfr 5 § 3 och 4 mom. samt
3 kap. 20 §) har detsamma ansetts kunna kvarstå oförändrat.

Bland nyheter i aktiebolagslagen, som icke berörts i det föregående, må
nämnas de utvidgade reglerna beträffande värdering av tillgångar och årsredovisning
(98 o. följ. §§) ävensom revisionen (105 o. följ. §§) och vidare de
nya föreskrifterna rörande moder- och dotterbolag (koncernbolag), särskilt
koncernredovisningen (104 §). Någon anledning att dessa bestämmelser icke
skulle gälla för de bolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen lärer
icke föreligga.

Kontrollstyrelsen har utfärdat vissa cirkulär med anvisningar rörande ifrågavarande
bolags bokföring och förvaltning samt revisionen inom desamma
Det bör beaktas, huruvida dessa anvisningar böra omarbetas i anledning
av den nya aktiebolagslagen. Vidare bör uppmärksammas, huruvida bolagsordningarna
behöva undergå jämkning för vinnande av överensstämmelse med
sagda lag.

Övriga frågor.

Som tidigare nämnts föranleder den nya aktiebolagslagstiftningen att ändring
bör ske, förutom i lagstiftningen för vissa speciella slag av bolag, jämväl
i vissa andra författningar; även en del andra spörsmål böra uppmärksammas
i samband med nya aktiebolagslagens ikraftträdande. I den mån
förslag, som i dessa hänseenden framställas i departementspromemorian,
äro av den natur, att de för sitt genomförande icke kräva riksdagens medverkan,
lärer jag sakna anledning att nu redogöra för desamma. Nämnas må
dock att enligt promemorian föreslås, att Kungl. Maj:t, med stöd av bemyndigande
i aktiebolagslagen 72 § 2 mom. a), meddelar förordnande, varigenom
i samma lagrum stadgade undantag från bestämmelserna om avsättning av
vinstmedel med hänsyn till bolagets skuldsättning utvidgas att omfatta gäld
som tryggats genom inteckning inom sextio procent av taxeringsvärdet för
fastighet därå finnes elektriskt kraftverk av viss större kapacitet.

Promemorian berör vidare frågan om ändringar i stämpelförordningen
och vissa skattespörsmål. Dessa frågor torde komma att upptagas i annat
sammanhang.

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Beträffande två i promemorian behandlade frågor kräves att ett ställningstagande
nu sker. Den första rör frågan, huruvida nya aktiebolagslagens bestämmelser
angående fusion av aktiebolag bör föranleda ändring av gällande
regler angående inskränkning i bolags rätt att förvärva fast egendom, nämligen
i den riktningen att aktiebolag, som genom fusion övertager ett annat
aktiebolag, vilket äger fast egendom, icke skulle behöva utverka nytt tillstånd
till förvärvet av den fasta egendomen. Det må först erinras därom, att
enligt nya aktiebolagslagen fusion kan ske antingen genom att ett dotterbolag,
vars samtliga aktier ägas av moderbolaget, sålunda uppgår i moderbolaget
att dotterbolaget utan likvidation upplöses samt att alla dess tillgångar
och skulder övertagas av moderbolaget (174 §) eller ock därigenom att ett
aktiebolags alla tillgångar och skulder övertagas av ett annat aktiebolag mot
vederlag i penningar eller aktier i det övertagande bolaget (175 §).

Omförmälda spörsmål uppmärksammades i samband med tillkomsten av
den nya aktiebolagslagen. I propositionen med förslag till den nya lagen uttalade
vederbörande departementschef därom följande.

Vad angår spörsmålet rörande innehav av fast egendom torde, när dotterbolag
äger dylik egendom, i regel i dess bolagsordning finnas sådant förbehåll
som avses i 2 § andra stycket 1916 års inskränkningslag, och samma
förbehåll måste finnas i moderbolagets bolagsordning för att moderbolaget
skall kunna övertaga egendomen. Det lärer vara ytterligt sällsynt, att dotterbolag,
i vars bolagsordning förbehåll saknas, på grund av särskilt tillstånd
enligt 2 § första stycket nämnda lag äger fast egendom. I sådant fall bör
Kungl. Maj :ts tillstånd inhämtas, innan fusion företages. Vad 1925 års förbudslag
beträffar torde det framdeles böra övervägas, om någon bestämmelse
utöver den som givits i 5 § samma lag kan anses erforderlig.

I promemorian anföres i förevarande ämne:

Det synes till en början klart att vanlig fusion enligt 175 g saknar betydelse
för tillståndfrågan, d. v. s. nytt tillstånd måste utverkas för det övertagande
bolaget. Och vad angår moderbolags övertagande av helägt dotterbolag,
som med vederbörligt tillstånd förvärvat fast egendom, torde av departementschefens
nyssnämnda yttrande framgå att något tillägg ej bör
ske till 1916 års lag.

Enligt 1925 års förbudslag 3 § gäller att bolag, förening eller stiftelse utan
tillstånd äger förvärva fast egendom, som av länsstyrelsen prövas äga sitt
huvudsakliga värde i åbyggnaden eller huvudsakligen vara avsedd till tomt,
upplagsplats, idrottsplats e. d. eller att nyttjas till stenbrott, grustag m. m.
Tillstånd för juridisk person som avses i lagen att förvärva fast egendom av
annan beskaffenhet än nu sagts äger Kungl. Maj:t giva i vissa i lagens 4 §
uppräknade fall. I 5 § stadgas, att om i andra fall än i 4 § omförmälas bolag,
förening eller stiftelse prövas på grund av särskilda omständigheter böra
medgivas rätt att förvärva fast egendom av annan beskaffenhet än i 3 §
sägs, Kungl. Maj:t äger giva tillstånd därtill. Beträffande förvärv7 som göres
av vissa av de juridiska personer som avses i lagen, dock ej bolag, skola
såsom »särskilda omständigheter» anses vissa i 5 g angivna förhållanden.

Därest ett moderbolag genom fusion övertager ett helägt dotterbolag, som
jämlikt föreskrifterna i 1925 års lag förvärvat fast egendom, sker i realiteten
ej någon ändring i fråga om bestämmanderätten över den fasta egendomen.
Och moderbolagets genom fusionen gjorda förvärv av den fasta egendomen
lärer icke böra förhindras på grund av berörda föreskrifter. Det kunde därför

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

33

ifrågasättas, att i 5 § av sagda lag borde införas en bestämmelse antingen att
i nu avsedda fall nytt tillstånd till fastighetsförvärvet icke vore erforderligt
eller att förvärv genom fusion enligt aktiebolagslagen 174 § skall anses såsom
en sådan omständighet som enligt 1925 års lag 5 § medför att Kungl.
Maj :t skall äga giva tillstånd till fastighetsförvärv. Det synes emellertid knappast
behövligt att överhuvud vidtaga någon ändring i 1925 års lag, enär den
nuvarande avfattningen av 5 § som regel torde åt Kungl. Maj:t få anses inrymma
en befogenhet att medgiva moderbolaget rätt till fastighetsförvärv
varom här är fråga.

Promemorian utgår från att ändring ej heller bör ske av 1945 års jordförvärvslag.

Det andra i promemorian behandlade spörsmål som nu kräver ett avgörande
rör frågan om en komplettering av gällande sekretessbestämmelser i
anslutning till stadgandet i nya aktiebolagslagen 101 § 2 mom. om möjlighet
för ett aktiebolag att av Kungl. Maj:t erhålla tillåtelse att, där det ur allmän
och enskild synpunkt finnes påkallat, i balansräkningen redovisa aktier i andra
bolag i gemensamma poster (s. k. klumpredovisning). Promemorian upptager
förslag till tillägg till kungörelsen den 4 januari 1939 (nr 7) med förordnande
på civilförvaltningens område jämlikt lagen den 28 maj 1937 (nr 249)
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, av innebörd
att visst sekretesskydd skulle beredas åt handlingar i ärenden angående dylikt
tillstånd. I promemorian uttalas bl. a., att kravet på tillstånd av Kungl.
Maj:t att använda sådan redovisning torde få anses innebära en statlig kontroll
med avseende å näringslivet, i följd varav 21 § sekretesslagen torde kunna
tillämpas på ifrågavarande handlingar, att enligt detta stadgande däri avsedda
handlingar ej bleve omedelbart hemliga utan att härför erfordrades
särskilt förordnande av Kungl. Maj:t samt att den sekretess, som vore påkallad
för de förevarande handlingarna, lämpligen syntes kunna komma till
stånd genom tillägg till omförmälda kungörelse. Det föreslagna tillägget
medför, att handlingarna i vad de innefatta sådana upplysningar om enskilda
företags eller sammanslutningars affärs- eller driftförhållanden, vilkas offentliggörande
kan lända vederbörande företag eller sammanslutning till men,
icke utan samtycke från företagets eller sammanslutningens sida må utlämnas
förrän tjugu år förflutit från handlingens datum. I promemorian
anmärkes, att därest denna tid ansåges alltför kort för ifrågavarande sekretesskydd,
ett tillägg måste ske i 1937 års lag.

Slutligen må nämnas, att i promemorian uttalas, att den nya aktiebolagslagen
icke torde påkalla ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag,
varjämte erinras att särskild utredning pågår för översyn av den efter förebild
av 1910 års aktiebolagslag i åtskilliga hänseenden utformade lagstiftningen
om ekonomiska föreningar.

Yttranden över promemorian.

Yttranden över departementspromemorian och däri innefattade förslag ha
efter remiss avgivits av kommerskollegium, patent- och registreringsverket

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 228.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

samt bank- och fondinspektionen, av socialstyrelsen, överståthållarämbetei,
länsstyrelsen i Malmöhus län samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
såvitt avser föreslagna ändringar i lagstiftningen om aktiebolag som driva
pantlånerörelse, av kontrollstyrelsen, såvitt avser föreslagna ändringar i lagstiftningen
om aktiebolag varom förmäles i rusdrycksförsäljningsförordningen,
samt av järnvägsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen, såvitt avser
föreslagna ändringar i lagstiftningen om järnvägsaktiebolag. Vidare ha
yttranden avgivits av svenska bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
industriförbund, svenska fondhandlareföreningen och styrelsen för
Stockholms fondbörs samt -—- såvitt avser förslag till kungörelse med förordnande
rörande tillämpningen av aktiebolagslagens bestämmelser om skuldregleringsfond
— av vattenfallsstyrelsen och svenska vattenkraftföreningen.
Kommerskollegium har överlämnat yttranden av Östergötlands och Södermanlands
handelskammare, Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg,
handelskammaren i Karlstad och handelskammaren i Gävle.

Vidare l)a överlämnats, av överståthållarämbetei yttranden från poliskammaren
och kriminalpolisintendenten i Stockholm, av länsstyrelsen i Malmöhus
län yttranden från poliskamrarna i Malmö och Hälsingborg samt av länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län yttranden från magistraten och poliskammaren
i Göteborg ävensom handelskammaren därstädes.

I den mån yttrandena beröra frågor, vilka utan dröjsmål kräva ett avgörande
som fordrar riksdagens medverkan, skall jag lämna en redogörelse
för det väsentliga innehållet av yttrandena. I yttrande, som i det följande ej
särskilt omnämnes, har icke förekommit något uttalande i angivna frågor eller
ock ha härutinnan i promemorian framlagda förslag lämnats utan erinran.

Beträffande till en början frågan om ändringar i lagen om bankrörelse
har bank- och fondinspektionen anslutit sig till den i promemorian
uttalade uppfattningen, att ändringar i banklagen i möjligaste mån böra
undvikas med hänsyn till den pågående utredningen om kreditväsendets organisation.
Inspektionen har förklarat sig i stort sett icke ha något att erinra
mot de från denna utgångspunkt framlagda ändringsförslagen. Beträffande
några detaljer har emellertid inspektionen framfört vissa synpunkter. Dessa
beröra sådana ämnen som jag — av skäl som skall senare utvecklas — anser
obehövligt att för närvarande upptaga till behandling, varför anledning
torde saknas att i nu förevarande sammanhang närmare ingå härpå.

Vad nu sagts gäller i huvudsak jämväl uttalanden som av svenska bankföreningen
och Sveriges advokatsamfund göras beträffande banklagstiftningen.
Svenska bankföreningen anför bl. a. följande.

Det kan ifrågasättas, om icke åtskilliga av de i det remitterade förslaget
upptagna ändringarna kunna sägas vara av den mera formella natur, att med
deras genomförande utan olägenhet kunde anstå i avvaktan på den mera omfattande
revision av banklagen som kan komma att föranledas av bankkommitténs
förslag. I själva verket synas egentligen endast de nya bestämmelserna
om förvärv av aktiebrev i fall då i överlåtelsekedjan ingår annat förvärv
än överlåtelse samt om överlåtelses eller pantsättnings giltighet i för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

35

hållande till överlåtarens eller pantsättarens borgenärer (22 a, 23 och 23 a §§)
vara av den materiellt rättsliga betydelse, att deras införande i banklagen
framstår som nödvändigt. Å andra sidan har bankföreningen icke anledning
att motsätta sig, att jämväl de föreslagna ändringarna i övrigt redan nu genomföras,
därest så anses lämpligt.

I fråga om lagstiftningen rörande aktiebolag som driva
pantlånerörelse har det framlagda lagförslaget tillstyrkts eller lämnats
utan erinran. Dock har i några yttranden — av kommerskollegium, länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, magistraten i Göteborg och handelskammaren
i Göteborg — framhållits, att bestämmelserna i nya aktiebolagslagen
rörande avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte, vilka bestämmelser
vore avsedda att ovillkorligen tillämpas på pantlånebolagen, skulle
medföra vissa svårigheter för en del av dessa bolag. Det förordades därför,
att sådana föreskrifter utfärdades att möjlighet bereddes nu befintliga dylika
bolag till dispens från sagda bestämmelser, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som redan gäller beträffande hypoteksaktiebolag. Vidare har
uttalats, att anledning syntes föreligga att i avbidan på den nya reglering
av pantlånerörelsen, som torde vara att vänta, iakttaga en viss försiktighet
i fråga om genomförande beträffande nu existerande pantlånebolag av sådana
föreskrifter i aktiebolagslagstiftningen som alltför ogynnsamt kunde
påverka företagens ekonomi.

Handelskammaren i Göteborg anför i detta ämne ytterligare följande.

För de större pantlånebolagen torde en tillämpning av reglerna om skuldregleringsfond
icke spela någon vidare roll, då dessa företag redan synas vara
konsoliderade på sådant sätt, att särskilda avsättningar till nämnda fond ej
behöva göras. En del av de mindre företagen synas däremot ha en sådan ställning,
att tvånget att avsätta medel till skuldregleringsfond kommer att bereda
dem svårigheter. Det har också från deras sida framhållits, alt pantlånerörelsen
för närvarande icke har någon god konjunktur, varför i Göteborg
fyra företag i branschen under det senaste året lära ha nedlagt sin verksamhet.

I detta sammanhang må nämnas, att socialstyrelsen förklarat sig ej ha
något att erinra mot att den nya aktiebolagslagens regler om avsättning till
reservfond och skuldregleringsfond komma att gälla för pantlåneaktiebolagen.
Liknande ståndpunkt intages av överståthållarämbetet, under framhållande
att spörsmålet om införande av en möjlighet till dispens från dessa regler
syntes, såsom i promemorian framhålles, böra upptagas till omprövning
för den händelse nya bestämmelser komma att utfärdas i fråga om ekonomisk
kontroll över pantaktiebolag och begränsning av enskilt vinstintresse i
sådana bolag.

Socialstyrelsen har vidare — i anslutning till uttalanden i promemorian
rörande styrelsens år 1943 framlagda utredning angående åtgärder för borttagande
eller inskränkande av pantlånerörelsens sociala nackdelar — anfört,
att frågan om ny lagstiftning rörande pantlånerörelsen torde kunna bli föremål
för prövning tidigast vid 1948 års riksdag samt alt styrelsen funne det
lämpligast, att i avvaktan på genomförandet av en dylik lagstiftning pantlånebolagens
bolagsordningar liksom hittills skulle underställas Kungl. Maj:ts

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

prövning. Styrelsen tillstyrkte därför förslaget, att tills vidare skulle erfordras
Kungl. Maj:ts stadfästelse å bolagsordningarna. Med erinran att enligt nu
gällande praxis stadfästelse i allmänhet meddelas för viss tidrymd och under
hänvisning till en eventuell ny lagstiftning om pantlånerörelse, har styrelsen
betonat önskvärdheten av att tillstånd till bedrivande av ifrågavarande verksamhet
tills vidare icke måtte lämnas för längre tid än ett år i taget.

Ytterligare må nämnas, att överståthållarumbetet — med förmälan att
kriminalpolisintendenten och poliskammaren i Stockholm i avgivna yttranden
betonat vikten av att den föreståndare för en av ett bolag driven pantlånerörelse,
som enligt 1918 års förordning angående idkande av pantlånerörelse
alltid skall finnas och vara ansvarig för rörelsens behöriga utövande,
intager en oberoende ställning i förhållande till bolagsledningen — uttalat att
berörda spörsmål borde uppmärksammas men icke upptagas till prövning i
förevarande sammanhang utan göras till föremål för närmare övervägande
vid den förebådade utredningen av spörsmål, som sammanhöra med pantlåneverksamhetens
bedrivande. Överståthållarämbetet har i anslutning härtill
framhållit angelägenheten av att frågan om en revision av 1918 års förordning
bringades till definitiv lösning så snart ske kunde.

Beträffande härefter förslaget till ändringar i lagen om järnvägsak
t i e b o 1 a g har detsamma tillstyrkts av järnvägsstyrelsen.

Svenska jårnvågsföreningen har, i fråga om det föreslagna stadgandet angående
rätt för Kungl. Maj:t att medgiva järnvägsaktiebolag dispens från nya
aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning till skuldregleringsfond, förordat,
att i lagen borde fastslås att järnvägsaktiebolagens obligationslån icke
skulle vid tillämpningen av sagda bestämmelser medräknas bland bolagets
skulder. Vid sidan därav borde dispensmöjligheten hållas öppen. Jämvägsföreningen
har vidare anfört:

pen säkerhet, som ligger till grund för ett järnvägsföretags obligationslån,
måste vara väl så god som en inteckning i jordbruksfastighet inom sextio
procent av taxeringsvärdet. Dylik intecknad gäld godkännes av lagen generellt
utan skyldighet till individuell prövning såsom privilegierad skuld, vilken
icke behöver tagas i beaktande vid avvägningen emellan, å ena sidan, bolagets
aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond samt, å andra sidan,
bolagets skulder. Emellertid kan en jordbruksfastighets taxeringsvärde i synnerligen
väsentlig män avse annat värde än jordbruksvärde trots att hela
taxeringsvärdet hänföres till jordbruksfastighet och icke till »annan fastighet».
Så är numera fallet exempelvis beträffande jordbruksegendomar invid
större städer. Vid senaste fastighetstaxering pålades dylika egendomar i betydande
omfattning ett tomtexploaterings värde, som måste innefatta en
diskontering av framtida försäljningsmöjligheter. Någon motsvarande disaY
framtidsvärden ifragakommer icke vid den uppskattning av
järnvägsfastighet, som måste föregå emitterande av ett obligationslån baserat
på järnvägsinteckningar.

En undersökning av faktiskt nu utelöpande järnvägsobligationslån skulle
bekräfta, att desamma utan risk skulle kunna privilegieras på samma sätt
som de i allmänna aktiebolagslagens 72 § 2 mom. omförmälda skuldformer -

Kungi. Maj:ts proposition nr 228.

37

na. Vad åter angår nya dylika obligationslån, kunna sådana med hänsyn till
det fortskridande järnvägsförstatligandet ifrågakomma endast i begränsad
omfattning; och med hänsyn till den kritiska granskning, som numera är förbunden
med emitterandet av ett obligationslån, förefinnes uppenbarligen
ingen risk för att hypoteket icke skulle vara jämbördigt med en fastighetsinteckning
inom sextio procent av taxeringsvärdet. Ur de synpunkter, som
ligga till grund för allmänna aktiebolagslagens 72 §, bör även ihågkommas,
att obligationslån genomgående äro långfristiga och förbundna med viss
amorteringsplan. Uppenbarligen är det av stor vikt och av största intresse
såväl för företagen som för de kreditorer och intressenter, vilkas rätt skall
tillvaratagas genom aktiebolagslagen 72 §, att man med lätthet skall kunna
överblicka företagets möjligheter till utdelning och skyldighet att verkställa
fonderingar. Sådan överblick förhindras, därest frågan från fall till fall skall
avgöras genom ett dispensförfarande.

Beträffande härefter det föreslagna tillägget till lagen den 16 maj
1919 om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamh
e t —■ innebärande att aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse skulle
av tillsynsmyndigheten kunna beviljas dispens från nya aktiebolagslagens
stadganden rörande avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte — har
bank- och fondinspektionen anfört, att inspektionen funne det motiverat,
att nämnda stadganden icke bliva tillämpliga å ifrågavarande bolag, samt att
inspektionen icke hade något att erinra mot det sätt på vilket undantagsbestämmelsen
närmare utformats.

Svenska fondhandlareföreningen har förordat, att i lagen den 16 maj 1919
infördes, i stället för den föreslagna bestämmelsen, ett generellt stadgande,
att aktiebolagslagens berörda föreskrifter icke skulle vara tillämpliga på aktiebolag
som driva fondkommissionsrörelse. Härom yttrar fondhandlareföreningen
följande.

I den föreliggande promemorian citeras bank- och fondinspektionens yttrande,
däri inspektionen framhållit — förutom att inspektionen ansett en
skuldsättning fem gånger det egna kapitalet vara för fondkommissionärer
försvarlig — att inspektionen tillser, att fondkommissionärs belåning i regel
icke sker till högre kurser än de av bankerna tillämpade. Härigenom synes
också fullt betryggande säkerhet erhållas. Fondhandlareföreningens styrelse
anser sig med hänsyn härtill böra avstyrka, att ett speciellt och kanske till
äventyrs i praktiken skärpt kontrollförfarande införes för de fondkommissionärer,
som driva sin rörelse i aktiebolagsform. Då för bankerna icke anses
erforderligt att uppställa någon motsvarighet till nu ifrågavarande bestämmelser,
torde detta icke heller vara erforderligt för aktiebolag, som driva
fondkommissionsrörelse, med hänsyn till att tillsynsmyndigheten är densamma.

Är avsikten, att ett generellt dispens förfäran de skall ifrågakomma, torde
detta komma att sakna all betydelse och endast förorsaka såväl de aktiebolag,
som driva fondkommissionsrörelse, som bank- och fondinspektionen ett i
sig självt onödigt besvär, och är det avsett, att en speciell prövning skall
ifrågakomma, vilket synes framgå av de använda orden »undantag helt
eller delvis», måste ju detta komma att innebära, att de fondkommissionärer,
som driva sin rörelse i aktiebolagsform, kunna komma att bliva underkastade
ett rent subjektivt bedömande, som icke förekommer beträffande övriga fond -

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

kommissionärer, där endast tillsynsmyndighetens regler skola iakttagas utan
hänsyn till den i aktiebolagslagens 72 § angivna relationen mellan det egna
kapitalet, inklusive skuldregleringsfonder, och bolagets skulder.

I promemorian angives, att en undersökning av de sju aktiebolagens omslutning
givit vid handen, att i några fall aktiebolagslagens bestämmelser
icke skulle medföra någon ökad fonderingsplikt. Detta måste emellertid bero
på rent tillfälliga förhållanden, som kunna tid efter annan snabbt förändras,
och man torde nog äga förutsätta, att om den ifrågasatta lagändringen genomföres,
detta kommer att innebära, att de fondkommissionärer, som driva
sin rörelse i aktiebolagsform, generellt komma att ansöka om dispens; skulle
sådan icke erhållas, utan prövning från fall till fall anses erforderlig, kommer
detta att medföra tidsödande och även onödigt arbete med hänsyn till
tillsynsmyndighetens angivna fortlöpande och generella kontroll av samtliga
fondkommissionärer.

Slutligen må jämväl framhållas, att den i promemorian till diskussion upptagna
utvägen att införa ett stadgande, gående ut på att vid tillämpningen av
aktiebolagslagens regler om avsättning i skuldregleringssyfte bland bolagets
skulder ej skall inräknas gäld, för vilken bolaget lämnat säkerhet av fondpapper
intill viss del av dessas marknadsvärde, även den skulle komma att
medföra en speciell och med hänsyn till bank- och fondinspektionens övervakande
verksamhet icke erforderlig inskränkning för de fondkommissionärer,
som driva sin rörelse i aktiebolagsform, men lämna övriga fondkommissionärers
belåning oberörd.

Vad slutligen angår de ifrågasatta ändringarna i rusdrycksförsäljningsförordningen
ha de i promemorian framställda förslagen tillstyrkts
av kontrollstyrclsen, dock har ett förtydligande ansetts påkallat i 6
kap. 19 § så att det bleve fullt klart att jämväl restaurangbolagets dotterbolag
skulle fritagas från skyldigheten att avsätta vinstmedel till skuldregleringsfond.

Kontrollstyrelsen har vidare anfört bl. a.:

Enligt nya aktiebolagslagen 101 § 1 mom. B V skall vid uppställande av
aktiebolags balansräkning såsom särskild post upptagas »oguldna, på grund
av taxering under räkenskapsåret eller något föregående år utgående skatter
och det beräknade beloppet av de skatter som därutöver belöpa på tiden
före balansdagen». Den skatteskuld, som systembolagen på grund av denna
bestämmelse skulle få upptaga i sina balansräkningar, torde under nuvarande
förhållanden enbart i form av ogulden preliminärskatt belöpa sig till 3 å
4 milj. kr. årligen. Till följd härav skulle systembolagens inleverans av vinstmedel
under det första budgetåret efter den nya aktiebolagslagens ikraftträdande
komma att minskas med minst angivna belopp. Kontrollstyrelsen
vill, utan att framställa något yrkande i ämnet, fästa uppmärksamheten på
att ett undantag för systembolagens del från nyssnämnda stadgande skulle
göra det möjligt att under ifrågavarande budgetår undgå berörda minskning
i inleveransen av vinstmedel.

Beträffande härefter frågan om tillstånd till fastighetsförvärv
i samband med fusion av aktiebolag har Sveriges industriförbund
förklarat sig ej ha något att erinra mot vad i promemorian anförts,
såvitt gäller tillämpningen av 1916 års inskränkningslag. Beträffande utta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

39

landena rörande 1925 års förbudslag har industriförbundet invänt, att även
om den i promemorian förordade tolkningen av sagda lag 5 § vore riktig,
det syntes för de ifrågavarande bolagen värdefullt, att möjligheten till fastighetsförvärv
i samband med fusion av helägt dotterbolag icke gjordes beroende
av prövning i varje särskilt fall utan att sådant förvärv på skål som
anförts i promemorian förklarades få äga rum utan särskilt tillstånd. Industriförbundet
förordade därför att i 1925 års lag infördes en bestämmelse av
innebörd, att i nu avsedda fall nytt tillstånd till fastighetsförvärvet icke vore
erforderligt.

Enahanda yrkande göres av handelskammaren i Gävle, med instämmande
av kommerskollegium.

Vad slutligen angår det enligt promemorian förordade tillägget till kungörelsen
den 4 januari 1939 med förordnande på civilförvaltningens område
jämlikt lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar, har Sveriges industriförbund
förklarat sig instämma i ett under riksdagsbehandlingen av förslaget till ny
aktiebolagslag gjort uttalande, att det för vinnande av det med klumpredovisningen
av aktier avsedda syftet vore ett oeftergivligt villkor, att ansökningar
om tillstånd till sådan redovisning bleve omgärdade med erforderlig
sekretess. Industriförbundet ansåge fördenskull bestämmelser i den riktning
som föreslagits i promemorian önskvärda. Förbundet har vidare anfört:

Den föreslagna sekretesstiden, tjugu år, torde emellertid få anses alltför
knappt tilltagen, om önskemålet om sekretess skall effektivt tillgodoses. Sådana
aktier, varom här är fråga, bruka nämligen utgöra fasta tillgångar hos
bolagen, som i regel icke avyttra dem, varför ett offentliggörande av här avsedd
handling — även om det sker först efter tjugu år — merendels torde
giva mycket god ledning för bedömande av bolagens nuvarande aktieinnehav.

Departementschefen.

Vid tillkomsten av nya aktiebolagslagen förutsattes att lagen skulle medföra
behov av vissa kompletterande lagstiftningsåtgärder, vilka borde genomföras
till den tidpunkt då den nya lagen träder i kraft eller den 1 januari
1948. Bland de hithörande spörsmål, som nu blivit föremål för utredning, är
det närmast frågan om ändringar i den speciella bolagslagstiftningen som
kräver sin lösning.

En särställning intaga härvid bankaktiebolagen och försäkringsaktiebolagen,
enär för dessa bolagstyper gives en fullständig reglering i vederbörande
speciallagstiftning, nämligen i lagen om bankrörelse och lagen om försäkringsrörelse.

Vad först angår bankaktiebolagen bör, såsom i departementspromemorian
erinras, beaktas att för närvarande pågår en utredning rörande vissa
frågor på kreditväsendets område, däribland angående bankernas verksam -

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

het och organisation. Denna utredning torde kunna antagas inom de närmaste
aren påkalla ändringar i banklagstiftningen. Vid detta förhållande och med
hänsyn till att den statliga tillsynen över bankaktiebolagen gör det obehövligt
att i banklagen efterbilda åtskilliga av de i nya aktiebolagslagen införda kontrollföreskrifterna,
har jag funnit övervägande skäl tala för att tillsvidare låta
anstå med vidtagande av sådana ändringar i banklagen att densamma, där så
finnes ändamålsenligt, bringas i överensstämmelse med aktiebolagslagen.

På några punkter har jag emellertid ansett att en dylik överensstämmelse
bör omedelbart åvägabringas. Det gäller främst de i nya aktiebolagslagen
upptagna reglerna rörande förvärv av namnaktiebrev i fall då i överlåtelsekedjan
ingår annat förvärv än överlåtelse (familjerättsligt fång) samt bestämmelserna
om införing i aktieboken av förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt
fång. I dessa hänseenden torde en komplettering av banklagen böra
ske. Mot vad härutinnan föreslagits i departementspromemorian ha invändningar
icke rests i remissvaren. Ändringarna innebära, att bestämmelserna i
22 a § angående överlåtelse och pantsättning av aktiebrev utökats med dels
en regel att införing i aktieboken av förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt
fång tillerkännes legitimerande betydelse dels ock ett stadgande rörande
överlåtelses och pantsättnings giltighet i förhållande till överlåtarens och
pantsätlarens borgenärer. Vidare ha föreskrifterna om aktieboken, vilka
uppdelats i två paragrafer, 23 och 23 a §§, kompletterats med vissa bestämmelser
i fråga om införingen i aktieboken av förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt
fång (23 § första stycket femte och sjätte punkterna samt 23 a §
andra stycket). Därjämte ha en del övervägande redaktionella jämkningar
vidtagits. De nu berörda ändringarna ha föranlett vissa ändrade hänvisningar
i bl. a. straffbestämmelserna i 251 och 252 §§.

Den verkställda utredningen har icke omfattat frågan om anpassningen
av de för försäkringsaktiebolagen gällande lagreglerna till den nya
aktiebolagslagen, enär detta spörsmål beaktats i 1942 års försäkringsutrednings
förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Förslaget är för närvarande
föremål för överarbetning inom handelsdepartementet. Såsom framgår av vad
chefen för handelsdepartementet senare i dag uttalar i annat ärende, nämligen
beträffande frågan om fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945
(nr 845) om vissa inskränkningar i rätten att driva försäkringsrörelse, torde
proposition på grundval av nämnda förslag icke kunna föreläggas den nu
pågående riksdagen. Vid sådant förhållande har det icke kunnat undgås att
till prövning upptaga frågan om ändringar i 1917 års lag om försäkringsrörelse
i vissa hänseenden där en omedelbar anpassning till aktiebolagslagen
framstår såsom angelägen. Härvid har jag funnit, att man — av i huvudsak
samma skäl som åberopats rörande banklagstiftningen -—- kan inskränka
sig till de nya reglerna angående förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt
fång och införingen i aktieboken av dylika fång. Jag har därför
låtit upprätta förslag till ändring i lagen om försäkringsrörelse, av samma
innebörd som förslaget beträffande lagen om bankrörelse.

41

Kunffl. Maj:ts proposition nr 228.

I promemorian förordas att, med upphävande av lagen den 22 juni 1911 om
vissa aktiebolag som driva lånerörelse, i vad densamma ännu är gällande, en
särskild lagstiftning genomföres beträffande aktiebolag, som driva
pantlånerörelse. Såsom i promemorian uttalas torde med pantlanerörelsen
sammanhängande spörsmål komma att upptagas till behandling, sedan
en inom handelsdepartementet pågående utredning för revision av förordningen
angående handel med vissa begagnade föremål m. m. slutförts. Med
hänsyn härtill och då de för pantlånebolagen ifrågasätta bolagsrättsliga särbestämmelserna,
vilka angå förfarandet vid bolagsbildningen och sammanhänga
med den enligt nya aktiebolagslagen införda ordningen med förberedande
granskning och godkännande genom registreringsmydigheten av de
s. k. stiftelsehandlingarna, synas vara av den natur att med desammas lagfästande
utan olägenhet kan anstå någon tid efter den 1 januari 1948, har jag
funnit frågan om särskild lagstiftning för ifrågavarande bolag kunna tillsvidare
vila. Med anledning av vad socialstyrelsen yttrat rörande den stadfästelse
av bolagsordningar för pantlåneaktiebolag, som erfordras enligt 1911 ars lag,
vill jag framhålla att, till dess frågan om ny lagstiftning rörande pantlånerörelsen
vunnit sin lösning, anledning symes föreligga att begränsa stadfästelsebesluten
att gälla allenast viss kortare tid.

Det har i några remissyttranden förordats, att för pantlåneaktiebolagen
borde införas en möjlighet att erhålla dispens från den i nya aktiebolagslagen
stadgade skyldigheten för bolag, vars skulder överstiga bolagets bundna
kapital, att av vinstmedel verkställa avsättning till reservfonden eller en särskild
s. k. skuldregleringsfond. Jag anser emellertid av skäl, som åberopas
i promemorian, att anledning saknas att för närvarande beträffande pantlånebolagen
medgiva avvikelse från de i aktiebolagslagen härutinnan uppställda
reglerna.

De föreslagna ändringarna i den speciella lagstiftning, som gäller för järnvägsaktiebolag,
aktiebolag som driva fondkommission srörelse
och aktiebolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen,
ha i allmänhet tillstyTkts eller lämnats utan erinran
i de avgivna remissvaren. Beträffande motiveringarna för dessa ändringar
hänvisas till vad förut anförts. Ändringarna innefatta bestämmelser angående
undantag från aktiebolagslagens nyssnämnda föreskrifter om avsättning av
vinstmedel i skuldregleringssyfte ävensom en anpassning, i vad avser jämvägsaktiebolag
och systembolag, till den nya aktiebolagslagens regler rörande
bolagsbildningen. Med anledning av invändningar i två remissvar mot utformningen
för järnvägsbolagen och fondkommissionsbolagen av sagda undantagsbestämmelser
anföres följande.

Svenska järnvägsföreningcn har hemställt, att stadgande borde upptagas
att vid tillämpning av nämnda föreskrifter järnvägsaktiebolagens obligationslån
icke skola medräknas bland skulderna; vid sidan därav borde, på sätt i
promemorian föreslagits, möjligheten till dispens Iran samma föreskrifter
hållas öppen. Att utan vidare medgiva undantag i förevarande hänseende för

42

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 228.

obligationslån skulle emellertid icke stå i samklang med de principer som
uppbära aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning till skuldregleringsfond.
För ett generellt undantag måste krävas att den skuldsättning, varom
fråga är, tryggats genom vissa värdesäkra tillgångar. Väl torde regelmässigt
järnvägsinteckningar utgöra säkerhet för järnvägsbolagens obligationslån.
Några normer för fastställande av järnvägsanläggnings värde finnas dock
icke och utgångspunkt saknas sålunda för att bestämma beskaffenheten å de
järnvägsinteckningar som skulle kunna godtagas som säkerhet för skuldsättning
varifrån finge bortses vid tillämpningen av föreskrifterna om skuldregleringsfond.
Därest skuldsättning mot säkerhet av jämvägsinteckning av viss
beskaffenhet icke skulle tagas i beräkning vid tillämpning av aktiebolagslagens
bestämmelser om avsättning till skuldregleringsfond, borde detta givetvis
gälla oberoende av sättet för upplåningen. Främst borde statslånen till
enskilda järnvägar komma i betraktande. Dessa lån äro numera av underordnad
betydelse. Och i övrigt bör märkas, att av de befintliga järnvägsaktiebolagen
ett relativt ringa antal torde ha upplånat medel genom utgivande av
obligationer i sådan omfattning att bolagets verkliga skulder kommit att överstiga
summan av aktiekapitalet och reservfonden.

På grund av det anförda har jag ansett övervägande skäl tala för den
ståndpunkt promemorian intager i förevarande ämne, nämligen att i järnvägsbolagslagen
allenast införa en möjlighet till dispens från aktiebolagslagens
föreskrifter rörande skuldregleringsfond. Den föreslagna dispensregeln
synes tillfyllest för att bereda järnvägsbolagen erforderlig lättnad i fråga om
konsolideringsplikten enligt allmänna aktiebolagslagen.

Vad angår de aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse har svenska
fondhandlareföreningen påyrkat, att ett direkt undantag från skyldigheten
att avsätta medel till skuldregleringsfond måtte lagfästas. För ett sådant förfarande
kunna åberopas vissa skäl. Jag har emellertid ej heller på denna
punkt ansett anledning föreligga att avvika från det i promemorian förordade
samt av bank- och fondinspektionen i dess yttrande gillade tillvägagångssättet,
nämligen att uppställa en dispensregel. Det bör förutsättas att denna
kommer att tillämpas så att de av fondhandlareföreningen framställda önskemålen
i tillbörlig omfattning tillgodoses.

Beträffande slutligen de aktiebolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen
ha de enligt promemorian föreslagna bestämmelserna angående
undantag från aktiebolagslagens föreskrifter rörande skyldigheten att avsätta
vinstmedel i skuldregleringssyfte kompletterats så att därav tydligt framgår
att jämväl de dotterbolag till restaurangbolaget, varigenom detta driver restaurangrörelse,
skola vara fritagna från sådan skyldighet.

Vad av kontrollstyrelsen anförts rörande redovisning av systembolagens
skatteskulder lärer icke böra föranleda att för dessa bolag uppställes en särbestämmelse
i angivna hänseende. I

I promemorian har uppmärksammats frågan, huruvida den nya aktiebolagslagens
regler om fusion av aktiebolag påkalla ändring i gällande före -

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

43

skrifter rörande inskränkning i rätten för bolag att förvärva fast
egendom. Enligt promemorian kan så ej anses vara fallet. I några remisssvar
har yppats tvekan härutinnan och förordats att i 5 § lagen den 18 juni
1925 angående förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva
fast egendom måtte införas en bestämmelse därom att vid fusion av moderbolag
och helägt dotterbolag tillstånd för moderbolaget icke skulle erfordras
för förvärv av dotterbolagets fasta egendom. Då jag utgår från att i det åsyftade
fallet Kungl. Maj :t skall med stöd av nuvarande lagbestämmelser regelmässigt
lämna tillstånd till den i realiteten mera formella förändringen i
äganderätten till egendomen, samt det synes mindre ändamålsenligt att införa
en särbestämmelse för det fall att det överlåtande bolagets samtliga
aktier ägas av annat bolag, har jag ansett att 1925 års lag kan lämnas oändrad.
Ej heller lärer ändring böra ske i 1916 års inskränkningslag eller 1945
års jordförvärvslag.

Den enligt nya aktiebolagslagen åt Kungl. Maj:t inrymda befogenheten att
under vissa förutsättningar tillåta att ett aktiebolag i balansräkningen redovisar
aktier i andra bolag i gemensamma poster medför, såsom påpekats
under riksdagsbehandlingen av förslaget till ny aktiebolagslag, behov av
sekretesskydd för handlingar i ärenden angående tillstånd till dylik redovisning.
I promemorian har förordats, att erforderliga bestämmelser härom
böra givas i kungörelsen den 4 januari 1939 med förordnande på civilförvaltningens
område jämlikt lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar. Den härigenom föreslagna sekretesstiden
omfattar en tidrymd av tjugu år. Sveriges industriförbund har funnit denna
tid alltför knappt tillmätt, därest önskemålet om erforderlig sekretess skall
effektivt tillgodoses. Berörda erinran torde ha fog för sig. Fall kunna tänkas
där sekretesskydd är påkallat för en längre tidrymd. Jag har på grund
härav funnit att — då en bestämmelse inom ramen för 1939 års kungörelse
icke kan sträcka sina verkningar utöver en period av tjugu år — ett tillägg
bör ske till 1937 års lag, av innebörd att åt ifrågavarande handlingar beredes
sekretesskydd för en tid av intill femtio år. I det förslag till ändringar i 1937
års sekretesslag, som jag i annat sammanhang ämnar föreslå skola genom
proposition föreläggas den pågående riksdagen, kommer sådant tillägg att
införas i lagens 20 §. Det må i detta sammanhang erinras, att riksdagen
genom skrivelse den 2 maj 1945 (nr 169) begärt utredning rörande en ur samhällelig
synpunkt önskvärd, förbättrad kunskap om företagens ekonomiska
förhållanden. En sådan utredning kan tänkas giva anledning till att det
nu berörda spörsmålet bör upptagas till omprövning. I

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74J om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse; 3)

lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1)
om järnvägsaktiebolag;

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fond
kommissionsrörelse och fondbörsverksamhet; samt

5) förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående
försäljning av rusdrycker.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över de fyra
förstnämnda lagförslagen, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1
måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom
utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans
Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen. 1

1 Lagförslagen under 4) och 5), vilka äro likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen,
ha här uteslutits.

Kungi. Mafcts proposition nr 228.

45

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 22 a, 23, 251, 252 och 260 §§ lagen den 22
juni 1911 om bankrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels ock att i samma lag skall införas en ny paragraf av nedan angivet
innehåll och betecknad 23 a.

22 a §.

Har aktiebrev---in blanco.

Förvärvaren skall---därtill föreligger.

Vad nu---dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev åberopar annat fång än
överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall vid senare överlåtelse eller pantsättning
av aktiebrevet vad förut i denna paragraf är stadgat äga tillämpning
jämväl med avseende å förstnämnda fång.

överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens
eller pantsättarens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse
eller pantsättning skett fått handlingen i besittning.

23 §.

över bankaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen efter
bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggande lösblads-
eller kortsystem. I aktieboken skola genom styrelsens försorg aktierna
upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Av förvärvare vid konstituerande
stämman eller hos styrelsen anmälda och styrkta förändringar i
äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken, där ej hinder
möter av stadgandet i 17 §. Om förvärv av aktie ägt rum annorledes än genom
överlåtelse, skall, om förvärvet ej införts i aktieboken, införing därav ske, när
senare förvärv av aktien införes. Har förvärv av aktie ägt rum annorledes
än genom överlåtelse, skall fångets beskaffenhet anmärkas i aktieboken. I
denna skall antecknas dagen då införing sker.

> Senaste lydelse, se beträffande 22 a och 260 §§ SFS 1936:93 samt beträffande 251 och
252 §§ SFS 1937:523.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Det åligger---anmälningstidens utgång.

Styrelsen aligger att lata envar, som sådant önskar, å bankaktiebolagets
huvudkontor taga kännedom om aktieboken å de tider, banken hålles öppen
för allmänheten, ävensom, mot avgift, erhålla till riktigheten av vederbörande
tjänsteman styrkt utdrag därur.

23 a §.

Där hinder ej möter av stadgandet i 17 §, må styrelsen ej vägra att i aktieboken
såsom ägare införa den som företer aktiebrev, såframt han kan till
stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom
fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista överlåtelsen tecknad in blanco, må
införing ej ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing
av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev, om förvärvet skett
efter förvärv som ägt rum annorledes än genom överlåtelse och sistnämnda
fång blivit infört i aktieboken.

Ej vare den till vilken aktie övergått gentemot bolaget att anse såsom aktieägare,
innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken, skall brevet förses med påskrift
om införingen med angivande av dagen därför. Har förvärvet skett
annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fångets beskaffenhet anmärkas
i påskriften.

251 §.

Med böter---fängelse straffes

1) stiftare, som----oriktig uppgift;

21 styrelseledamot eller---oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i skriftlig

handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig
för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter meddelar oriktig uppgift
eller mot bättre vetande vare sig låter i aktieboken verkställa införing i
strid mot bestämmelserna i 23 § 1 mom. eller 23 a § 1 och 2 mom. eller
underlåter att ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt
23 § 1 och 2 mom. eller 23 a § 1 och 2 mom. införd i aktieboken;

4) styrelseledamot eller---till delägare;

5) styrelseledamot, som---i 43 §;

6) styrelseledamot eller---lämna upplysning;

7) revisor, där —--honom granskats;

7 a) revisor, där---andra personalstiftelser;

8) revisor, som,---hans uppdrag;

9) en var,---i 71 §.

Ej må---strängare straff.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 228.

47

252 §.

Bryter någon---finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 251 § under 3) avses,
att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1 och 2 mom. eller 23 a § 1 och
2 mom.,

eller underlåter---är meddelad,

eller försummar---å förteckningen,

eller bryter — — — är stadgat,

straffes med---fem hundra kronor.

Samma lag vare---1 punkten åligger.

Förseelse mot---—- delägare däri.

260 §.

3) I fråga om de bankaktiebolag, som hava utelöpande aktier, ställda till
innehavaren, skola bestämmelserna i 22 a § 1—4 mom., 23 § 1 och 2 mom.,
23 a §, 71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt 81 § 2 mom. icke gälla för
dylika aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, därvid dock skall iakttagas
vad nedan stadgas.

I fall, då införing i aktieboken skett innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna
i 22 a § 4 mom. och 23 a § 2 mom. icke tillämpning. Har den, som
åberopar annat förvärv av aktiebrev till viss man än överlåtelse, blivit i aktieboken
införd före lagens ikraftträdande, och har ej, inom tre år efter det
lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets dödande eller talan mot
innehavaren instämts om bättre rätt till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse
eller pantsättning därefter sker, vad i nämnda lagium är stadgat äga
motsvarande tillämpning.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 21 a, 22, 258 och 259 §§ lagen den 25 maj
1917 om försäkringsrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels ock att i samma lag skall införas en ny paragraf av nedan angivet
innehåll och betecknad 22 a.

21 a §.

Har aktiebrev---in blanco.

Förvärvaren skall---därtill föreligger.

Vad nu---dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev åberopar annat fång än
överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall vid senare överlåtelse eller
pantsättning av aktiebrevet vad förut i denna paragraf är stadgat äga tilllämpning
jämväl med avseende å förstnämnda fång.

överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens
eller pantsättarens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse
eller pantsättning skett fått handlingen i besittning.

22 §.

över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen
efter bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggande
lösblads- eller kortsystem. I aktieboken skola genom styrelsens försorg aktierna
upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Av förvärvare
vid konstituerande stämman eller hos styrelsen anmälda och styrkta förändringar
i äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken; dock
att, där lösningsrätt enligt 44 § 1 mom. tillkommer förutvarande aktieägare,
införing ej må ske förr än sig visat, att lösningsrätten ej begagnas. Om förvärv
av aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall, om förvärvet
ej införts i aktieboken, införing därav ske, när senare förvärv av aktien införes.
Har förvärv äv aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall

1 Senaste lydelse, se beträffande 21 a § SFS 1936: 92 samt beträffande 258 och 259 §§ SFS
1937: 524.

Kungl. Maj.ts proposition nr 228. 49

fangets beskaffenhet anmärkas i aktieboken, f denna skall antecknas dagen
då införing sker.

Det åligger —--anmälningstidens utgång.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga
kännedom om densamma.

'' 22 a §.

Där hinder på grund av lösningsrätt ej möter mot införing i aktieboken, må
styrelsen ej vägra att såsom ägare införa den som företer aktiebrev, såframt
han kan till stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande,
till honom fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista överlåtelsen tecknad in
blanco, må införing ej ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing
av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev, om förvärvet skett
efter förvärv som ägt rum annorledes än genom överlåtelse och sistnämnda
fång blivit infört i aktieboken.

Ej vare den till vilken aktie övergått gentemot bolaget att anse såsom aktieägare,
innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken, skall brevet förses med påskrift
om införingen med angivande av dagen därför. Ilar förvärvet skett
annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fångets beskaffenhet anmärkas
i påskriften.

t

258 §.

Med böter---fängelse straffes

1) stiftare, som ■—--oiäktig uppgift;

2) styrelseledamot eller ----— oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med---ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i skriftlig
handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig
för aktieägarna eller delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare, rörande
bolagets angelägenheter meddelar oriktig uppgift eller mot bättre velande
vare sig låter i försäkringsaktiebolags aktiebok verkställa införing i
strid mot bestämmelserna i 22 § 1 mom. eller 22 a § t och 2 mom. eller
underlåter att ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt
22 8 1 och 2 mom. eller 22 a 8 1 och 2 mom. införd i aktieboken;

5) styrelseledamot eller — —- — eller garant;

6) styrelseledamot, som----eller 149 8;

7) revisor, där---— honom granskats;

7 a) revisor, där--- — andra personalstiftelser;

8) revisor, som, —--- hans uppdrag;

9} den, som---4) sägs;

10) en var,--- 67 8 2 mom.

Ej må---strängare straff.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 22S.

4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 22S.

259 §.

Bryter någon--— finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 258 § under 4) avses, att
iakttaga föreskrift, som är meddelad i 22 § t och 2 mom. eller 22 a § 1 och
2 mom.,

eller underlåter---är meddelad,

*

eller försummar---å förteckningen,

eller bryter---—är stadgat,

straffes med--— femhundra kronor.

Samma lag vare — — — 1 punkten åligger.

Bryter någon ----- l mom. sägs.

Förseelse mot ---eller garant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, därvid dock skall iakttagas
vad nedan stadgas.

f fall, då införing i aktieboken skett innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna
i 21 a § 4 mom. och 22 a § 2 mom. icke tillämpning. Har den, som
åberopar annat förvärv av aktiebrev till viss man än överlåtelse, blivit i aktieboken
införd före lagens ikraftträdande, och har ej, inom tre år efter det
lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets dödande eller talan mot
innehavaren instämts om bättre rätt till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse
eller pantsättning därefter sker, vad i hämnda lagrum är stadgat äga
motsvarande tillämpning.

Kmif/I. Maj.ts proposition nr 228.

51

F ö r s I a u

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 11)11 (ur 53 s. 1)

om järnvägsaktiebolag.

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 om järnvägsaktiebolag
skola erhålla följande ändrade lydelse.

3 §•

Göres för registrering av järnvägsaktiebolag ansökan om godkännande
av stiftelsehandlingar efter vad i lagen om aktiebolag är stadgat, och finner
registreringsmyndigheten hinder icke möta mot godkännande av handlingarna,
skall den med eget yttrande underställa Konungen förslaget till bolagsordning.
Konungen prövar bolagsordningens överensstämmelse med lag
och författning så ock om eljest från det allmännas sida hinder icke föreligger
mot meddelande av godkännande.

I bolagsordning, som godkänts av Konungen, må ändring ej vidtagas utan
all Konungens godkännande erhållits.

4 §\

Konungen äger medgiva järnvägsaktiebolag undantag, helt eller delvis, från
vad i lag stadgas rörande skyldighet för aktiebolag att verkställa avsättning
av vinstmedel med hänsyn till förhållandet mellan bolagets skulder och summan
av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond.

Denna lag träder i kraft den t januari 1943.

52

Kunul. Maj.ts proposition nr 228.

Utdrag av protokollet, hdllet i Kungl. Maj.ts lagråd den 11 april
1917.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 31 mars 1947 tillhandakoinmet utdrag av protokoll
över justitiedeparlementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 28 februari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse; 3)

lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1)
om järnvägsaktiebolag; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av
revisionssekreteraren E. Hagbergh.

Förslagen föranledde följande yttrande av lagrådet.

1. Förslaget till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om

bankrörelse.

252 §.

Sista stycket i 23 a § enligt det remitterade förslaget har sin motsvarighet
i 39 § 2 mom. sista stycket nya aktiebolagslagen. Underlåtenhet att iakttaga
föreskriften i sistnämnda stycke medför enligt 216 § första stycket 1 samma
lag straffpåföljd i form av dagsböter. För underlåtenhet att iakttaga förstnämnda
stadgande föreslås däremot intet straff. För följdriktighetens skull
hemställes om en bestämmelse därom i förevarande paragraf.

Kiuiffl. Maj.ts proposition nr 228

53

2. Förslaget till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 om

försäkringsrörelse.

259 §.

Vad lagrådet anfört beträffande 252 S lagen om bankrörelse äger här motsvarande
tillämpning beträffande underlåtenhet att iakttaga föreskriften i
22 a § sista stycket i det remitterade förslaget. Straff lör sådan underlåtenhet
synes böra stadgas i nu förevarande paragraf.

3. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni

1911 om järnvägsaktiebolag.

Den i 4 § föreslagna nya bestämmelsen synes böra byta plats med sladgandet
i lagens 5 §.

I lagens 7 § finnes en hänvisning till 98 § gällande aktiebolagslag. Det synes
lämpligt att hänvisningen med någon redaktionell jämkning ändras att i
stället avse 142 § nya aktiebolagslagen. .

EU iakttagande av vad här förordats föranleder ändring i förslagets rubrik
och ingress.

4. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919
om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Detta förslag lämnas utan erinran.

Ur protokollet:
Åke Mossler.

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 18 april 7.917.

Naiv a rande:

Statsministern Erlander, ministern lör utrikes ärendena Undén, statsråden

^igforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler, efter gemensam
beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
samt t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Danielson,
lagrådets den 11 april 1947 avgivna utlåtande över de den 28 februari 1947
till lagrådet remitterade förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse; 3)

lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1)
om järnvägsaktiebolag; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet.

Etter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden följande.

De av lagrådet förordade kompletteringarna av straffbestämmelserna i
de två förstnämnda lagförslagen lära böra vidtagas, varjämte i samma förslag
torde böra ske vissa smärre redaktionella jämkningar. Vad lagrådet
anfört beträffande förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen
om järnvägsaktiebolag torde även böra beaktas. I enlighet härmed ha sagda
lagförslag undergått omarbetning.

Föredraganden hemställer härefter, alt Kungl. Maj:t måtte genom proposition
föreslå riksdagen att antaga förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse; 3)

lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag; 4)

lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet;

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

55

5) förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1987 (nr 136) angående
försäljning av rusdrycker.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Ivronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Nord vall.