Kungl. Maj.ts proposition nr 223.
1
Nr 223.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tjänstepensionsunderlag
för vissa befattningshavare vid polisväsendet;
given Stockholms slott den 18 april 191*7.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst W ig forss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 18 april 19M.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med statsrådet Mossberg anmäler chefen för
finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om ändrade bestämmelser
angående tjänstepensionsunderlag för vissa befattningshavare vid polisväsendet
och anför därvid följande.
De allmänna bestämmelserna om beräkning av tjänstepensionsunderlag för
befattningar med pensionsrätt i statens pensionsanstalt finnas intagna i § 23
anstaltens reglemente. Enligt den i sagda paragraf meddelade huvudregeln
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt Nr 223.
i
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 223.
skall tjänstepensionsunderlaget vara 2U av minimiårsavlöningen i högsta lönegraden,
dock att, därest ett sålunda beräknat tjänstepensionsunderlag prövas
icke stå i skäligt förhållande till pensionsunderlaget för jämförlig befattning
i statens tjänst eller annan jämförlig befattning med pensionsrätt i statens
pensionsanstalt eller i annan av staten understödd pensionsinrättning, pensionsunderlaget
skall minskas i den omfattning, vilken finnes erforderlig
med hänsyn till pensionsunderlaget för jämförlig befattning, som nyss sagts.
Vid tillämpning av den angivna föreskriften om minskning av pensionsunderlag
— vilken föreskrift meddelats bland annat för att befattningshavare
med pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt icke skall
komma i gynnsammare ställning än jämförlig statlig befattningshavare —
beräknar pensionsanstalten enligt uppgift tjänstepensionsunderlaget så, att
beloppet av de sammanlagda pensionsförmånerna — i allmänhet grundpension
jämte dyrtidstillägg och kristillägg — ungefär motsvarar beloppet av de
sammanlagda förmånerna av grundpension jämte rörligt tillägg och kristilllägg
för statlig befattningshavare i motsvarande löneställning.
Den i § 23 reglementet för statens pensionsanstalt givna regeln för beräkning
av tjänstepensionsunderlag skall anstalten enligt reglementets bestämmelser
tillämpa när det gäller befattning, för vilken avlöningen fastställts vid
godkänd reglering enligt § 5 anstaltens reglemente. Enligt samma principer
som dem, vilka kommit till uttryck i nämnda regel, har tjänstepensionsunderlaget
beräknats jämväl för befattningar, för vilka Kungl. Maj:t och riksdagen
antingen fastställt tjänstepensionsunderlaget till visst i reglemente!
angivet belopp eller bestämt tjänstepensionsunderlaget att utgöra viss procent
av avlöningen. Sålunda har exempelvis i samband med 1942 års löneregleringar
för lärare vid folkhögskolor och för lärare vid lantbruksundervisningsanstalter
tjänstepensionsunderlaget av Kungl. Maj-.t och riksdagen fastställts
till 60 procent av lönen.
I fråga om befattningar vid polisväsendet med pensionsrätt i anstalten är
särskild föreskrift angående tjänstepensionsunderlag meddelad i § 81 anstaltens
reglemente (senaste lydelse se kungl. kungörelsen nr 257/1928). Enligt
denna föreskrift skall tjänstepensionsunderlaget vara 2U av den vederbörligen
fastställda kontanta avlöning, som befattningshavaren högst må åtnjuta.
För dessa befattningar gäller ej den förenämnda bestämmelsen om
eventuell jämkning av pensionsunderlagen med hänsyn till underlagen för
andra befattningar.
I skrivelse den 19 mars 1947 har statens pensionsanstalt föreslagit sådan
ändring av bestämmelserna i § 81 anstaltens reglemente, att även för befattningar
vid polisväsendet med pensionsrätt i statens pensionsanstalt komme
i fråga om bestämmande av tjänstepensionsunderlag att gälla de allmänna
föreskrifterna i § 23 av reglementet.
Till stöd för sitt förslag har statens pensionsanstalt anfört i huvudsak
följande.
Avlöningsförmånerna för innehavare av sådana befattningar vid polisväsendet,
som vore förenade med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, fast
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 223. ■’
ställas av vederbörande huvudman. Därvid följas numera i fråga om kompensation
för levnadskostnadsstegring i allmänhet de statliga bestämmelserna
om rörligt tillägg och kristillägg. På tjänstepension från statens pensionsanstalt
utgå däremot s. k. reglerat dyrtidstillägg enligt kungl. kungörelsen
nr 275/1925 samt kristillägg. Till följd härav utgöra för befattningshavare
inom ortsgrupp C de från pensionsanstalten utgående sammanlagda fulla pensionsförmånerna
vanligen ungefär 72 procent av det sammanlagda beloppet
av slutlön och rörligt tillägg samt kristillägg, medan motsvarande relationstal
för statstjänstemän med pensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet
är ungefär 662/s procent. Flertalet av de till statens pensionsanstalt
anslutna befattningshavarna vid polisväsendet äro stationerade a
A- eller B-orter, och för dem leda de nuvarande bestämmelserna till tjänstepensionsförmåner,
som i regel mycket nära överensstämma med motsvarande
förmåner för statstjänstemän i samma löneläge. För det fåtal till statens pensionsanstalt
anslutna befattningshavare vid polisväsendet, som äro stationerade
å dyrare ort än C-ort — städers och nyare köpingars befattningshavare
kunna ej erhålla pensionsrätt i anstalten — bliva tjänstepensionsförmånerna
oftast väl höga i förhållande till motsvarande lörmaner för jämföibara
statstjänstemän.
I och med att vid instundande halvårsskifte nya löneplaner och nya regler
för dyrtidskompenserande tillägg å lönerna träda i tillämpning för statstjänstemän
är det att förvänta, att många kommuner efter hand övergå till
ett härmed likartat lönesystem för polis- och fjärdingsmännen. Till pensionsanstalten
har nyligen inkommit en förfrågan rörande blivande pensionsvillkor
i ett sådant fall. Om nuvarande bestämmelser få kvarstå oförändrade,
skulle pensionsanstalten bliva nödsakad att för en polisman med avlöning
enligt det nya statliga systemet bestämma tjänstepensionsunderlaget till h.
av den fasta slutlönen, detta ehuru dyrtidskompensationen för närvarande
skulle utgöra 6 procent å lönen men ej mindre än omkring 45 procent å
pensionen. För polis- eller fjärdingsman inom ortsgrupp 2 skulle härigenom
pensionsförmånerna komma att uppgå till ungefär 92 procent av löneförmånerna
för denna ortsgrupp. Inom ortsgrupp 1 skulle procenttalet hålla
sig omkring 88 och inom ortsgrupp 3 eller högre skulle tjänstepensionsförmånema
närma sig eller till och med överstiga löneförmånerna för ortsgrupp
2. En fortsatt tillämpning av nu gällande bestämmelser i oförändrat
skick skulle alltså kunna leda till så uppenbart oskäliga resultat, att pensionsanstalten
ansett sig böra fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på förhållandet
och hemställa om erforderlig ändring av bestämmelserna.
Vid bifall till statens pensionsanstalts förslag komme anstalten att bliva i
tillfälle att bestämma tjänstepensionsunderlagen till sådana belopp, att —
efter inräknande av rörliga tilläggsförmåner — förhållandet mellan sammanlagda
tjänstepensionsförmåner och sammanlagda löneförmåner komme att
för de avsedda befattningshavarna vid polisväsendet bliva ungefär detsamma
som för statstjänstemän. Pensionsanstalten har emellertid tillika föreslagit
en övergångsbestämmelse av den innebörden att, om på grund av äldre bestämmelser
tjänstepensionsunderlaget fastställts till högre belopp än enligt
de allmänna reglerna i § 23, pensionsunderlaget skall bibehållas oförändrat,
intill dess ändring sker i den fastställda avlöningen.
Statens pensionsanstalt har slutligen uttalat, att någon ändring av gällande
bestämmelser angående familjepensionsunderlags belopp ej erfordrades.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 223.
Departements
chefen.
Jag delar statens pensionsanstalts uppfattning, att förhållandet mellan sammanlagda
pensionsförmåner och löneförmåner icke bör undergå en förskjutning
allenast pa grund av en övergång till ändrade grunder för beräkningen
av rörliga tilläggsförmåner å lönerna. Då en dylik förskjutning bör motverkas,
anser jag i likhet med statens pensionsanstalt, att den nuvarande
särställningen för befattningar vid polisväsendet i fråga om tjänstepensionsunderlagens
bestämmande bör upphävas och de allmänna reglerna givas tilllämplighet
jämväl beträffande dessa befattningar. Jag tillstyrker, att statens
pensionsanstalts förslag i detta hänseende genomföres. Bifall till förslaget
förutsätter vissa ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt. Därest
riksdagen icke riktar någon erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att vidtaga de erforderliga ändringarna i nämnda reglemente.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av mig i det föregående förordats, utfärda
bestämmelser angående tjänstepensionsunderlag för vissa befattningshavare
vid polisväsendet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Per Ihrfelt.
477655. Slockliolni. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.