Kungl. Maj.ts proposition nr 219.

1

NT 219.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning
av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget;
given Stockholms slott den 11 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Myrdal.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal,

I Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkliushållningsdepartementen
anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal.

I skrivelse den 18 februari 1946 föreslog styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget,
att vissa nya anläggningar skulle uppföras vid bolagets skifferoljeverk
vid Kvarntorp, varjämte styrelsen framlade plan för en finansiell
rekonstruktion av bolaget. Syftet med de nya anläggningarna skulle vara
dels att i vissa hänseenden rationalisera den redan igångsatta produklionen
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 219. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

vid verket dels ock att öka produktionen genom utvinning av vissa biprodukter.
Utbyggnadsprogrammet omfattade bland annat en anläggning för produktion
av gasol (flaskgas). I första hand skulle gasolen användas för bränsleändamål.
Bolaget avsåg emellertid att verkställa utredning i syfte att utröna
huruvida gasolen därutöver kunde användas för tillverkning av kemisk-tekniska
produkter. Det omedelbara kapitalbehovet för genomförande av utbyggnadsprogrammet
uppskattade styrelsen till 10 700 000 kronor, varav
6 500 000 kronor beräknades belöpa på gasolanläggningen. För bestridande
av bland annat kostnaderna för anläggningarna hemställde styrelsen, att
ett belopp å sammanlagt 16 000 000 kronor måtte tillföras bolaget genom nyteckning
av aktier. I anledning av framställningen föreslog Kungl. Maj :t, på
min hemställan, i propositionen 1946:304, riksdagen att under kapitalbudgeten,
fonden för statens aktier, för ändamålet anvisa ett investeringsanslag
av 16 000 000 kronor. Med godkännande av utbyggnadsprogrammet anvisade
riksdagen det begärda anslaget (r. skr. nr 440). Jag torde för närmare kännedom
om de beslutade nyinvesteringarna och om planen för den finansiella
rekonstruktionen samt för upplysning om tidigare till bolaget anvisade anslag
få hänvisa till den redogörelse, som lämnats i propositionen 1946: 304.
I detta sammanhang må endast nämnas, att sedan den finansiella rekonstruktionen
av bolaget numera företagits bolagets aktiekapital uppgår till
20 000 000 kronor.

I skrivelser den 7 och 26 februari 1947 har nu styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget
framlagt plan för en distribution i egen regi av gasol
samt utredning om utbyggnad av en kemisk-teknisk industri för tillverkning
av högvärdiga produkter med vissa i gasolen ingående s. k. omättade kolväten
såsom utgångsmaterial. Vid skrivelserna ha fogats vissa bilagor.

Med hänsyn till ärendets natur torde en mera fullständig redogörelse av
bolagets framställningar icke böra lämnas i detta sammanhang. Handlingarna
i ärendet komma emellertid att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

Beträffande planen för en distribution i egen regi av gasol
må av styrelsens skrivelse den 7 februari 1947 jämte därtill fogade bilagor
återgivas följande.

Ett rationellt utnyttjande av de stora kvantiteter icke kondenserbara gaser,
som erhållas vid skifferoljedestillationen, är av avgörande betydelse för bolagets
målsättning att göra driften vid anläggningarna i Kvarntorp lönsam.
Dessa gaser innehålla bland annat högvärdiga kolväten såsom propån, butan,
propylen och butylen, vilka om de isoleras kunna under tryck förvaras i flytande
form på flaskor och andra behållare. Sådan under tryck förvarad
gas — gasol eller flaskgas — kan distribueras för användning i hushåll och
industrier, där tillgång till lysgas saknas. Gasolen är ur flera synpunkter väsentligt
överlägsen lysgasen, huvudsakligen på grund av att gasolen har
ett högt värmevärde och dessutom är giftfri. Gasol har också vunnit stor avsättning,
särskilt i Amerikas förenta stater men även i England, Frankrike,
Belgien och Holland.

I anledning av riksdagens godkännande av propositionen 1946:304 beslöt
styrelsen den 1 juli 1946, att den i propositionen föreslagna gasolanläggningen

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 219.

snarast möjligt skulle utföras. Entreprenad för anläggningen har placerats
hos ett amerikanskt företag. Anläggningen beraknas varaf fuJJ*JSLen
tagas i drift i mitten av år 1948. Enligt en uppgjord prognos för ProdukUonen
av gasol kommer produktionskapaciteten i slutet av ar 194J atj uppgå t
omkring 10 000 ton per år för att därefter successivt stiga till full kapacitet,

12 000 ton per år, i slutet av år 1952. Produktionen beraknas iordela sug pa
följande förbrukningsområden, nämligen hushall, industrier, expoit och t
verkning inom bolaget av komisk-tekniska produkter. . r. ,

Förbrukningen i Sverige av gasol har i motsats till förut angivna iander
hittills varit mycket obetydlig. Detta har berott dels pa att någon tillverkning
av gasol ej funnits inom landet dels ock pa att transoceana transporter a
gasol dragit höga kostnader. Därtill kommer, att utvecklingen pa detta område
ägt rum under de senaste tio åren och alt Sverige under större delen av

denna tid varit avstängt från import. .... .

Distributionen av gasol, framför allt när leveranserna avse försäljning hH
hushåll och mindre industrier, nödvändiggör en omfattande distnbutronsannarat
med högt driven distributionsservice. Avsättningen av de vol>mer,
varonf här är frååa, kan vidare icke erhållas på en gång. Marknaden maste
först bearbetas och distributionsmatenel anskaffas Ett utmärkt stort intreHe
och en latent mycket stor marknad finnes likväl for gasolen. En företagen
marknadsanalys visar, att full avsättning för de kvantiteter, som beraknas
kunna tillverkas för ifrågavarande ändamål, kan uppnäs först omkring f> a
år efter anläggningens igångsättande. Det är därför av största vikt or -laget, att försäljningsverksamheten upptages sa snart som möjligt och
all erforderlig utrustning för distributionen finnes tillgänglig för en snabb
utveckling av försäljningsverksamheten. Vid beräkningen av behovet av
distributionsmatenel, vilken skulle omfatta flaskor, järnvagstankvagnar, tankbilar
och fyllnadsstationer samt komplettenngsutrustnmg, har bolaget utgått
från att verksamheten bör inriktas på ett program, som möjliggör största
möjliga avsättning av tillverkad gasol inom kortast möjliga hd efter det
driften vid anläggningen igångsatts. Detta betyder, att bolaget redan vid
starten bör förfoga över en distributionsmatenel, som ar väsentligt större
än den som vid motsvarande tid varit avsedd enligt det av statsmakterna ar
1946 godtagna u tbyggnad sp ro gr amm et. Av distributionsmatenelen beraknas
viss del komma att försäljas till förbrukarna av gasolen.

De fördelar som bolaget skulle erhålla vid en distribution av gasol i eBen
regi bestå i möjligheterna att genomföra en sådan prissättning, vilken underlättar
den ökning av gasolomsättningen, som bolaget eftersträvar och som
samtidigt tillförsäkrar landets konsumenter av gasol de gynnsammaste m k°BoIage

ts*6 to tala kapitalbehov för distributionsmaterielen beräknas under
perioden 1948—1949 att uppgå till omkring 3 500 000 kronor samt i slutet
av år 1952 till omkring 4 000 000 kronor. Denna investering innebär, att icke
fullt hälften av den för distributionen erforderliga flaskutrustningen kommer
att befinna sig i bolagets ägo.

Angående den av styrelsen framlagda utredningen om utbyggnad av
en kemisk-teknisk industri anför styrelsen i skrivelsen den

26 februari 1947 i huvudsak följande.

Den kemisk-tekniska industri och do kemiska produkter, varom nu är
fråga äro i stort sett resultatet av landvinningar inom den kenusk-tekniska
forskningen under det sista decenniet. Industrien omfattar tillverkning av
högvärdiga värdefulla produkter, vilka i sin tur bilda utgangsmatenal tor

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

SSÄ-*1 amta hÄSf6rädIade ™r”'' "•««* »r »lika an Av

den kvantitet gasol, som beräknas kunna framställas vid bolagets gasolan
aggning, beraknas cirka 3 000 ton per år utgöras av s. k. omättade kolv^I-d1''
?6SSa-ha vls.serllg(:n v!d användning såsom bränsle fullständigt samma

a..dL, SOom ovnfa 1 gasolen ingående kolväten, men lämpa sig dessutom utmärkt
såsom ravara for en kemisk-teknisk industri på grund av sin stora

i-oIv; nnS hna^inh ra0*'' pr,odukter’ som kunna erhållas ur dessa omättade
koJvaten, ha icke tidigare kunnat tillverkas i Sverige, enär dessa kolväten
förut icke varit tillgängliga här i landet. Sverige skulle alltså, om utbyggnatdl
Stfnn ett mycket tidigt stadium tillförsäkras en verk„
WPr ^n’ n1? S-kuIle Iigga |,a toppen av den kemisk-tekniska industriella
I)(i ar u.PPenbart, att det under sådana förhållanden är otillfredsställande
att använda dessa värdefulla kolväten såsom bränsle, även
om det såsom i detta fall galler högvärdiga förbränningsändamål. Med häns}n
till marknadssituationen är det av betydelse att tillverkningen av de planeraae
kemisk-tekmska produkterna upptages snarast möjligt.

id toradlmgen av de omättade kolvätena kunna tre tillvägagångssätt väljas,
nämligen den s. k. alkoholvägen, klorvägen och salpetervägen. Med hänsyn
till att vid användning av alkoholvägen inga främmande råvaror krävas,
har bolagets forsknmgsavdelning först koncentrerat sitt intresse på att genomarbeta
de problem, som måste lösas för att det skall vara möjligt att på
denna väg genomfora tillverkning i industriell skala. Då detta forskningsarbete
i laboratone- och halvstor skala nu är färdigt, anser sig styrelsen
lumnä foresia en utbyggnad. För närvarande sysslar forskningsavdelningen
med försök angående en tillverkning enligt klor- och salpetervägama. Så
snart de tekniska och ekonomiska förutsättningarna klarlagts, kommer frågan
om fortsatt utbyggnad att bliva aktuell. Denna utbyggnad kommer i sin
lur att krava ytterligare kapitalinvesteringar. Det är nämligen ur olika hänseenden
nödvändigt att vid en tillverkning i industriell skala behärska hela
den produktserie, som omspännes av åtminstone alkohol- och klorvägarna

De produkter, som bolaget avser att tillverka, ha ett mycket vittomfattande
anvandmngsomrade, t. ex. såsom lösningsmedel och såsom utgångsmaterial
mom tvättmedelsindustrien. Förhållandena framför allt i Amerikas
foienta stater visa också, att forskningen och den industriella utvecklingen
mom hithörande område omfattas med det största intresse. Marknadspriserna
pa dessa varor, vilka överhuvud taget äro mycket svåra att uppbringa äro
.or närvarande höga och variera från fall till fall. Man kan dock utgå ifrån
att det nuvarande prisläget kommer att sjunka väsentligt, men även när så
sker anser sig bolaget kunna påräkna ett genomsnittspris som väl täcker produktionskostnaderna
och ger ett tillfredsställande driftsresultat.

1 -.nfuKVi?** dtbyggnadsetappen (alkoholvägen) har kostnadsberäknats till
1 500 000 kronor Kostnaderna för nästa utbyggnadsetapp (klorvägen) kunna
prehmmart beraknas till ytterligare 2 000 000 å 2 500 000 kronor inklusive
erforderlig klor-alkah-anlaggnmg. Den tredje utbyggnadsetappen (salpetervagen)
bennner sig för närvarande på utredningsstadiet. Denna utbyggnad
kommer att till sm storleksordning kunna jämföras med den andra utbyggnadsetappen.

Den föreslagna produktionen omfattar så många olika möjligheter, att det
ar ]nyck<,t _svart att från början fastställa ett för många år fixerat utbvg0''-nads- och tillverkningsprogram. Det är emellertid givetvis av största värde, att
de olika utbyggnadsetapperna gripa in i varandra på ett rationellt och tekniskt
riktigt sätt. Styrelsen menar härmed, att det ur kapitalkostnadssyn -

Kungi. Maj.ts proposition nr 219.

5

punkt är viktigt att vid utbyggnaden helst planera för samtliga de produktionsuppgifter,
som slutgiltigt skola genomföras. Samtidigt är det också till
fördel för bolaget att så tidigt som möjligt kunna förse marknaden med
största möjliga antal kemisk-tekniska produkter. Efterfrågan på dessa är
nämligen ofta kombinerad. Styrelsen anser därför, att man i utbyggnadsprogrammet
bör samtidigt i varje fall inkludera en tillverkning enligt såväl
alkoholvägen som klorvägen. Under utbyggnadstiden för den första etappen,
som kan beräknas till l1/2 å 2 år, kan nämligen förutsättas, att de problem
av anläggnings- och tillverkningsteknisk art som föreligga beträffande den
andra etappen bliva helt lösta. Det är då riktigt att ha möjlighet att kombinera
de båda första tillverkningsvägarna, vilket — förutom kapitalkostnadssynpunkterna
— även kommer att underlätta anskaffningen av materiel och
maskinell utrustning med långa leveranstider. Beträffande den tredje tillverkningsetappen
däremot anser sig styrelsen icke kunna för närvarande
framlägga ett definitivt förslag.

Styrelsen övergår härefter i sin skrivelse den 26 februari 1947 att behandla
spörsmålet om finansieringen av såväl den planerade distributionen
i egen regi av gasol som den ifrågasatta utbyggnaden för den kemisk-tekniska
industrien. Styrelsen erinrar om att kapitalbehovet för gasoldistributionen
beräknas till omkring 4 000 000 kronor i slutet av år 1952 samt att kostnaderna
för utbyggnaden av den kemisk-tekniska industrien uppskattas för första
utbyggnadsetappen till 1 500 000 kronor och för andra utbyggnadsetappen
till 2 000 000—2 500 000 kronor. Det sammanlagda kapitalbehovet skulle således
uppgå till 8 000 000 kronor. Styrelsen förklarar sig anse det riktigt, att
kapitalanskaffningen finge ske genom upplåning och att frågan om aktiekapitalets
ökning upptoges till avgörande först då man mera definitivt kunde
överblicka i vilken utsträckning en dylik ökning vore erforderlig. Styrelsen
hemställer därför om medgivande att upptaga lån å 8 000 000 kronor
för finansieringen av den planerade gasoldistribulionen samt av första och
andra utbyggnadsetappen beträffande den kemisk-tekniska tillverkningen.
Därjämte anhåller styrelsen alt, sedan ytterligare utredning verkställts rörande
den tredje utbyggnadsetappen, i mån av behov jämväl få upptaga lån
för genomförandet av denna etapp. Det härför erforderliga lånebeloppet uppskattas
av styrelsen till 2 500 000 kronor. Slutligen hemställer styrelsen att,
om så befunnes erforderligt, såsom säkerhet för upplåningen lå pantförskriva
inteckningar i bolagets egendom.

Över bolagets framställningar ha, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,
kommerskollegium, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäl dskon toret.

Statskontoret, som förklarar sig sakna möjlighet alt bedöma de föreslagna
utvidgningarna ur teknisk och driftekonomisk synpunkt, framhåller, att därest
utvidgningarna ansåges böra komma till stånd frågan därom borde underställas
riksdagens prövning och erforderliga kapitalmedel anvisas å riksstaten.
Intill dess storleken av det kapitalbelopp, som slutligen borde tillskjutas
såsom aktiekapital, kunde bestämmas, borde de ertorderliga medlen anvisas
i form av lån under fonden för låneunderstöd. Ämbetsverket ansage
sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till bolagets hemställan om medgi -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

vande att för berörda ändamål få upptaga lån och härför pantförskriva inteckningar
i bolagets egendom.

Kommerskollegium säger sig beträffande den av styrelsen framlagda planen
angående distributionen av gasol finna troligt, att en ej obetydlig avsättning
av gasol borde kunna uppammas, särskilt i många tätorter, där servicestationer
bleve lätt åtkomliga, men att dock en viss konkurrens med importerade
eller inom landet av importerad nativ olja framställda produkter
antagligen skulle göra sig gällande. — Angående den ifrågasatta tillverkningen
av kemisk-tekniska produkter framhåller kollegium bland annat, att samma
eller liknande produkter framställdes i Sverige av flera företag. Inhemsk
konkurrens på området kunde således förväntas, liksom utan tvivel även utländsk.
En viss försiktighet till undvikande av att allt för stor industriell
kapacitet tillskapades vore därför påkallad. Kollegium funne det emellertid
skäligt, att bolaget bereddes möjlighet att utveckla en förädlingsindustri med
skifferoljeprodukter som utgångsmaterial. Det torde dock vara påkallat att
framgå med en viss försiktighet till undvikande av felaktiga eller alltför stora
investeringar. Det föreliggande utredningsmaterialet medgåve icke en mera
ingående granskning av skäligheten av de ifrågasatta beloppen. Kollegium
funne emellertid icke skäl till erinran mot bifall till bolagets framställningar.

Fullmäktige i riksbanken yttra, att vad styrelsen anfört beträffande finansieringen
av de planerade utbyggnaderna icke i och för sig föranlett någon
erinran från fullmäktiges sida. Fullmäktige ansåge det emellertid icke möjligt
att på grundval av den förebragta utredningen taga ståndpunkt till de
tekniska och ekonomiska sidorna av de framlagda förslagen. Fullmäktige
förutsatte därför, att förslagen i dessa avseenden kompletterades och gjordes
till föremål för en ingående granskning i andra instanser. Helt allmänt måste
dock allvarliga betänkligheter hysas mot att i nuvarande läge, då en begränsning
av investeringsvolymen framstode som nödvändig, igångsätta utbyggnader
av den betydande omfattning förslagen åsyftade. Med avseende å investeringarna
för distributionsändamål borde endast på mycket starka skäl
ifrågakomma att nu göra nyanläggningar. Vad anginge de föreslagna anläggningsarbetena
för den av styrelsen planerade kemisk-tekniska tillverkningen
förbisåge fullmäktige icke, att en inhemsk produktion av denna art kunde
te sig önskvärd av olika skäl. Fullmäktige hade emellertid även på denna
punkt velat understryka vikten av att frågan huruvida anläggningsarbetena
borde igångsättas i nuvarande läge i vederbörande instanser särskilt prövades
mot bakgrunden av vad fullmäktige nu anfört rörande nödvändigheten
av att tills vidare begränsa investeringsvolymen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret erinra till en början om sitt år 1946 avgivna
yttrande över styrelsens förslag till finansiell rekonstruktion av bolaget.
Fullmäktige hade då ställt sig tveksamma i fråga om anvisande av ett så
stort belopp, som då föreslagits för bolagets rekonstruktion (16 000 000 kronor),
enär det ej kunde anses uteslutet, att ytterligare kapitalinsatser framdeles
skulle komma att visa sig nödvändiga. Fullmäktige framhålla, att det
visserligen för närvarande ej vore fråga om anvisande av nya anslagsmedel,

1

Kungl. Maj.ts proposition nr 219.

utan om medgivande för bolaget att genom upplåning anskaffa erforderliga
belopp. Vid ett genomförande av de nu föreslagna anskaffningarna och anläggningarna
kunde man emellertid inom en tämligen snar framtid motse
framställning om anslag för ökande av bolagets aktiekapital. Den utredning,
som förelåge i remissakten, gåve vidare ej möjlighet tor iullmäktige att me
någon säkerhet bedöma det ekonomiska utfallet av ifrågavarande kapitalinvesteringar.
Fullmäktige ställde sig därför mycket tveksamma även till den
nu föreliggande framställningen.

Vid olika tillfällen har jag haft anledning framhålla, att de statliga in- DepartemrUsdustriföretagen
böra drivas efter samma affärsmässiga principer som privata
företag. De statliga företagen böra sålunda inrikta sig på att bli ekonomiskt
bärkraftiga utan subventioner från det allmänna. Men för att de skola kunna
fylla detta krav, måste deras ledning i likhet med ledningen för de privata
företagen ha en betydande självständighet och rörelsefrihet. Ett uttryck härför
är, att de statliga företagen organiserats såsom bolag med en gentemot
aktieägaren-staten ansvarig styrelse som ledare av företaget. Särskilt under
nuvarande betingelser med plötsliga förändringar i marknadsförhållanden
och priser, vilka ofta kunna vara omöjliga att förutse, kräves det snabba
avgöranden av företagens ledning. Även under normala tider kunna sådana
situationer uppstå, då hastiga ingripanden äro erforderliga. Omläggningar av
produktionen och upptagande av nya tillverkningar måste sålunda kunna
beslutas med kort varsel, om icke gynnsamma leverans- och avsättningsmöjligheter
skola försittas. Om i dylika fall ledningen för ett statligt företag
skall vara nödsakad att avvakta riksdagens beslut för att vidtaga åtgärder
eller för att göra ändringar i tidigare av riksdagen godkänt program angående
företagets verksamhet, kan en gynnsam utveckling av företaget äventyras.

Det framstår därför såsom ett önskemål, att företagsledningen beredes ett
visst mått av frihet att företaga dispositioner av brådskande natur, så länge
ledningen håller sig inom den allmänna ramen för den verksamhet, som riksdagen
godkänt. Om företagen kunna finansiera utvidgningar och omläggningar
med eget kapital, torde de redan nu anses ha en dylik frihet. Samma
frihet bör enligt min uppfattning gälla, om företagen kunna upptaga lån mot
egna säkerheter, förutsatt att upplåningen kan anses förenlig med sunda
finansieringsprinciper. Jag förutsätter därvid, att företagsledningen i fråga
om större dispositioner inhämtar Kungl. Maj:ts godkännande.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget har nu i sina tidigare återgivna
skrivelser framlagt förslag angående distribution i egen regi av den vid oljeverket
i Kvarntorp fiomställda gasolen och angående viss utvidgning av anläggningarna
därstädes för tillverkning av kemisk-tekniska produkter. De
härför nödvändiga investeringarna skulle enligt styrelsens förslag till en början
finansieras medelst lån mot egna säkerheter.

Det må då först nämnas, att styrelsen vid framläggandet år 194fi av sitt
förslag om uppförandet vid oljeverket i Kvarntorp av bland annat en anläggning
för produktion av gasol icke tagit ställning till frågan om distributionen

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

av gasolen. Detta hade sin grund däri, att styrelsen på grund av långa leveranstider
för viss i gasolanläggningen ingående materiel ansåg det vara angeläget
att beslut om anläggningens uppförande fattades redan under förra
årets vårriksdag. Den mera ingående marknadsanalys, som behövde verkställas
för planering av distributionen, hade därför icke medhunnits vid förslagets
framläggande. Likaså hade styrelsen icke haft tid att undersöka, vilka
kemisk-tekniska produkter som lämpligast kunde framställas ur gasolen. Styrelsen
använde sig därför i sina då framlagda beräkningar rörande gasolanläggningen
av den arbetshypotesen, att gasolen endast skulle användas såsom
bränsle samt att den skulle säljas fritt Kvarntorp till ett pris, som täckte
produktionskostnaderna och lämnade skälig vinst.

Vad beträffar styrelsens förslag, att bolaget självt skall omhänderha
distributionen av gasolen ha riksbanksfullmäktige med hänsyn till rådande
läge framfört betänkligheter mot en investering för detta ändamål. Riksgäldsfullmäktige
ha under framhållande av svårigheten att bedöma det
ekonomiska utfallet av en investering sådan som denna jämväl ställt sig
tveksamma till förslaget. Jag vill i anledning härav understryka, att enär
gasolanläggningen enligt föreliggande planer beräknas stå färdig att leverera
gasol i mitten av år 1948 en distributionsapparat för gasolen sålunda
senast vid denna tidpunkt måste finnas tillgänglig. Enligt vad jag under
hand inhämtat, finnes för närvarande inom landet icke någon utrustning
av det speciella utförande, som erfordras för en dylik distribution. Ny utrustning
för ändamålet måste därför under alla förhållanden anskaffas.

Med hänsyn till att det gäller att på den svenska marknaden introducera
en i stort sett ny produkt, är det av största vikt för bolaget att redan från
början behärska prissättningen av gasolen i detaljhandeln, så att icke höga
mellanhandsmarginaler förhindra en snabb utbyggnad av marknaden och
ett fullt utnyttjande av gasolanläggningens kapacitet. Även ur konsumenternas
synpunkt är det angeläget att priset på gasolen icke sättes för högt.
Särskilt för hushållen på landsbygden är det betydelsefullt att kunna erhålla
ett billigt och arbetsbesparande hushållsbränsle. De utomstående företag,
som för närvarande kunna tänkas komma i fråga att omhändertaga
gasoldistributionen, kunna givetvis icke ha samma intresse som skifferoljebolaget
att hålla nere priset på gasolen. Nu angivna skäl tala således för
att skifferoljebolaget handhar gasoldistributionen i egen regi.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att oljeutredningen 1945
föreslagit, att ett statligt monopolbolag skall bildas för handeln med till
en början brännoljor men sedermera även eventuellt smörjoljor samt att
detta bolag skall vara skyldigt att inlösa oljeföretagens egendom. Oljeutredningen
har vidare framhållit, att spörsmålet i vilken utsträckning andra
produkter än bränn- och smörjoljor borde ingå i monopolbolagets verksamhet,
borde bli föremål för övervägande av bolagets styrelse. Till oljeutredningens
förslag har ståndpunkt ännu icke fattats. Det är uppenbart,
att det under sådana förhållanden icke är lämpligt, att förhandlingar nu
upptagas med ett eller flera företag inom oljebranschen angående överta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

9

gande av gasoldistributionen. På grund av de långa leveranstiderna på ifrågavarande
materiel kunna emellertid beställningarna icke uppskjutas till
dess ställning tagits till oljeutredningens förslag. För närvarande synes det
enda praktiska alternativet därför vara att skifferoljebolaget snarast vidtager
åtgärder i syfte att omhändertaga gasoldistributionen i egen regi.
Skulle det senare visa sig önskvärt, att gasoldistributionen överlåtes till
monopolbolaget eller eventuellt annat företag, kan detta med fördel övertaga
den av skifferoljebolaget beställda materielen.

Med hänvisning till vad jag anfört ansluter jag mig till styrelsens förslag
att bolaget skall omhänderha gasoldistributionen i egen regi.

Det totala kapitalbehovet för genomförande av styrelsens förslag har
uppskattats till omkring 4 000 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat torde,
därest materielen beställes inom den närmaste tiden, större delen av det
beräknade beloppet erfordras under loppet av nästa budgetår.

Vad härefter angår styrelsens förslag beträffande utvidgning av anläggningarna
vid Kvarntorp för tillverkning av kemisk-tekniska produkter må erinras
om att kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering redan i utlåtande
den 7 februari 1945 över en av styrelsen gjord framställning rörande den
fortsatta driften vid Kvarntorp framhållit, att exploaterandet av skiffertillgångarna
kunde ge vårt land stora möjligheter på det kemisk-tekniska området,
vilka på nuvarande stadium vore svåra att överblicka. Jag vill även
framhålla angelägenheten av att skifferoljeaktiebolaget beredes möjlighet att
snarast upptaga tillverkningen på ifrågavarande område. En sådan tillverkning
skulle tillföra marknaden värdefulla produkter, som ha ett mycket vidsträckt
användningsområde och för närvarande äro svåra att uppbringa.
Av utredningen i ärendet får anses framgå att goda utsikter finnas för ett tillfredsställande
ekonomiskt utfall av tillverkningen. Med hänsyn till det sålunda
anförda synes det önskvärt att även i rådande investeringsläge överväga
den utbyggnad, som styrelsen föreslagit.

Inom bolaget har forskningsarbetet på det kemisk-tekniska området nu
kommit så långt, att styrelsen för bolaget ansett sig böra föreslå en utbyggnad
enligt elt program, som innefattar två framställningsmetoder. Det är styrelsens
avsikt att senare framlägga definitivt förslag om ytterligare utvidgning,
baserad på en tredje tillverkningsmetod. Jag har inledningsvis framhållit
önskvärdheten av att ett statligt företags ledning beredes ett visst mått av
frihet att vidtaga dispositioner av brådskande natur. Den kemisk-tekniska industrien
befinner sig på snabb frammarsch. Om bolaget skall kunna hävda
sig i konkurrensen, måste dess ledning givas sådana möjligheter till självständigt
handlande, att bolaget icke hämmas i sin utveckling på området. Såsom
styrelsen framhållit är det ur kapitalkostnadssynpunkt av största värde att
de olika utbyggnadsetapperna gripa in i varandra på ett rationellt och tekniskt
riktigt sätt. Jag vill därför, även om styrelsen icke nu kan framlägga
detaljerade utbyggnadsplaner, förorda att en utbyggnad kommer till stånd i
huvudsaklig överensstämmelse med de av styrelsen angivna riktlinjerna. .lag
förutsätter emellertid, alt styrelsen innan den fattar beslut rörande utbygg Bihanq

till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 210.

2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

nåd enligt de olika utbyggnadsetapperna inhämtar Kungl. Maj:ts godkännande
därav. Kostnaderna för samtliga tre utbyggnadsetapper uppskattas av
styrelsen till i runt tal 6 000 000 kronor.

Bolagets sammanlagda kapitalbehov för genomförande av de av styrelsen
nu framlagda förslagen kan således beräknas till i runt tal (4 000 000 +
6 000 000 =) 10 000 000 kronor. En del av de föreslagna investeringarna
måste anses ha anläggningskaraktär. Denna del torde därför i princip böra
tillskjutas i form av aktiekapital, medan återstoden bör finansieras i första
hand med egna medel och i andra hand genom upptagande av lån. Styrelsen
har såsom tidigare nämnts föreslagit, att finansieringen av de ifrågasatta investeringarna
tills vidare skulle ske genom upplåning mot pantförskrivning
av inteckningar i bolagets egendom samt att frågan om aktiekapitalets ökning
skulle upptagas till avgörande vid en senare tidpunkt, då bättre kunde överblickas
i vilken utsträckning en dylik ökning vore erforderlig. Då bolaget befinner
sig i en rekonstruktionsperiod och därför icke bör belastas med en
alltför tyngande upplåning, anser jag emellertid lämpligt, att finansieringen
för närvarande icke sker enbart genom upplåning utan att redan nu en viss
del av det erforderliga beloppet tillskjutes i form av aktiekapital. Det är givetvis
vanskligt att nu mera exakt bestämma denna del, bland annat med
hänsyn till att gasoldistributionen i en framtid möjligen kan komma att
överföras till annat företag. Ökningen av aktiekapitalet bör därför icke vara
för stor. Å andra sidan bör aktieteckningen anpassas så, att låneskulden
icke blir oproportionerligt stor i förhållande till det egna kapitalet. Detta utgör
efter rekonstruktionen 1946 20 000 000 kronor i aktiekapital, vartill kommer
en reservfond på 5 500 000 kronor. Vid en avvägning av angivna synpunkter
anser jag mig böra förorda, att höjningen av aktiekapitalet bestämmes till
3 000 000 kronor. Vad beträffar återstoden av kapitalanskaffningen anser jag
att bolaget, i enlighet med vad jag inledningsvis anfört rörande de statliga
företagens verksamhet, bör äga rätt att i den mån egna medel icke stå till
förfogande upptaga lån mot pantförskrivning av inteckningar i bolagets
egendom för genomförandet av det av styrelsen framlagda programmet. Frågan
om en konsolidering av låneskulden kan lämpligen anstå, till dess att
bolagets vid förra årets riksdag beslutade rationaliseringsprogram genomförts
och erfarenhet vunnits rörande gasoldistributionen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget
under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier,
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av ........................ kronor 3 000 000.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ivan Eckersten.