Kungl. Maj.ts proposition nr 213.
1
Nr 213.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med begäran om bemyndigande
att träffa avtal med Malmö stad angående
villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande
registret för staden; given Stockholms slott den It
april 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den It april 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal,
Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga angående
överföring å Malmö stad av det tryckande registret för staden samt anför
därvid.
Med bifall till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 20 april 1945 (nr
282) angående omorganisation av folkbokföringen beslöt 1945 års riksdag
bl. a. att adressmaskinanläggningar skulle införas för folkbokföringen. An
Bihang
titt riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 213.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
läggningarna skulle förläggas till länsstyrelserna. Där med hänsyn till förhållandena
i viss stad synnerliga skäl därtill vore skulle emellertid Konungen
äga att med stadens medgivande förordna, att det »tryckande registret», såvitt
anginge staden, skulle föras hos mantalsskrivningsförrättaren därstädes.
— Sedermera hava i 56 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr
469) meddelats bestämmelser angående de tryckande registren, vilka överensstämma
med nyssnämnda beslut.
Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående en omorganisation
av folkbokföringen anförde jag bl. a. att beslut om registrens överförande
i kommunal ägo i första hand torde ifrågakomma med avseende å
Göteborg och Malmö. Ett dylikt beslut måste emellertid föregås av underhandlingar
med städerna angående bl. a. de ekonomiska frågor som därvid
uppkomme. Man syntes därför tillsvidare böra utgå ifrån att de tryckande
registren även i dessa städer anlades genom statens försorg. Underhandlingar
med städerna om registrens överförande i kommunal ägo borde emellertid
upptagas snarast möjligt.
Vidare framhöll jag, att kostnaderna för adresseringsmaskinerna borde bäras
av statsverket. Med hänsyn till att ansvaret för mantalsskrivningen och
uppbörden i magistratsstäderna åvilade dessa städer syntes emellertid dessa
städer böra gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för de längder m. in.,
vilka avsetts skola tillhandahållas städerna av länsbyråerna i stället för att
som nu utskrivas av städernas befattningshavare. Vad åter anginge kostnaderna
för adressmaskinanläggning, som överförts i kommunal ägo, borde en
fördelning ske mellan statsverket och vederbörande stad. Magistratsstädernas
ansvar för mantalsskrivningen och uppbörden syntes nämligen ej kunna
motivera att det ålades sådan stad att gälda hela kostnaden för maskinanläggningen
och dess drift. Anläggningarna tjänade nämligen även statliga uppgifter
vid sidan av mantalsskrivningen och uppbörden. En rättvis avvägning
erbjöde emellertid svårigheter och dessa ökades ytterligare därigenom,
att anläggningarna kunde och borde utnyttjas även för rent kommunala ändamål.
Storleken av detta kommunala intresse kunde vara olika i skilda städer,
varför det näppeligen läte sig göra att fastslå en generell norm för kostnadsfördelningen.
Vid underhandlingarna med vederbörande stad borde under
hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning
som möjligt.
Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.
Vid anmälan i statsrådet den 12 april 1946 av förslag till folkbokföringsförordning
m. m. (se prop. nr 255) förordade jag bl. a. införande av medborgarkort,
vilka skulle tryckas av länsbyråerna. Jag tillstyrkte vidare, att
pastorsämbetena, de lokala skattemyndigheterna, länsbyråerna och riksbyrån
skulle utrustas med olika register, bestående av avtryckskort, d. v. s. kort
med text som avtryckts från plåt i tryckande register. Kortregistren skulle
föras fortlöpande på det sätt, att vid inträffad förändring nytt avtryckskort,
utvisande förändringen, upprättades av länsbyrån och insattes i registret.
I fråga om mantalsskrivningen föreslog jag, att stommar till mantalslängder
Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
3
och de slutliga längderna skulle tryckas av länsbyråerna. Vad sålunda föreslagits
godkändes av riksdagen. Bestämmelser i berörda hänseenden hava
intagits i folkbokföringsförordningen.
I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 april 1946 erinrade jag
vidare om att enligt det av folkbokföringskommittén avgivna betänkandet
länsbyråerna skulle trycka bl. a. stommar till taxeringslängder, pensionsavgiftsförteckningar,
röstlängder, uppbördsböcker och debetsedlar. För egen
del uttalade jag, att länsbyråernas arbetsuppgifter i huvudsak syntes bliva
de i betänkandet angivna. I detta sammanhang framhöll jag även, att 1945
års riksdag uttalat bl. a. att den aviseringsskyldighet, som enligt gällande
stadganden åvilade pastorsämbetena, i princip borde överföras på länsstyrelserna.
Bestämmelser härom föreslogos ej till införande i folkbokföringsförordningen
utan förutsattes skola meddelas av Kungl. Maj:t i administrativ
ordning. Jag framhöll därvid, att förhållandena för närvarande med hänsyn
till pågående eller väntade reformer på skilda områden inom förvaltningen
vore svåra att överblicka, och att nya anspråk på länsbyråerna i detta hänseende
under de närmaste åren vore att förvänta. Dessa uttalanden lämnades
av riksdagen utan erinran.
I anslutning till de föreslagna bestämmelserna i folkbokföringsförordningen
upptog jag även vissa kostnadsfrågor till behandling. Jag anförde därvid,
att mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 20 april 1945, att kostnaderna
för adresseringsmaskinerna borde bäras av statsverket, självfallet borde gälla
kostnaderna för länsbyråernas verksamhet överhuvud taget. Enligt de av
1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten
och kommunerna skulle församlingarna ansvara för kyrkobokföringskostnaderna.
Emellertid borde kostnaderna för avtryckskort till pastorsämbetenas
kortregister åvila statsverket. Sådana kort borde nämligen tillställas
pastor för kontroll av personplåtarnas text och översändandet av dylika
kort utgjorde sålunda ett led i skötseln av de tryckande registren. Vad anginge
frågan om skyldighet för magistratsstäderna att gottgöra statsverket
tryckningskostnaderna för längder m. m., vilken fråga tidigare lämnats
öppen, syntes denna fråga numera äga aktualitet endast med avseende å
sådana magistratsstäder, vilka skulle hava egen uppbördsförvaltning, d. v. s.
de större magistratsstäderna. Det torde nämligen icke skäligen böra ifrågasättas
att de magistratsstäder, vilka enligt den nya uppbördsorganisationen
skulle ingå i fögderiförvaltningen, skulle i förevarande hänseende intaga
en annan ställning än övriga fögderikommuner. Det principiellt riktiga
syntes vara att de ifrågavarande magistratsstäderna betalade statens självkostnadspris.
Detta pris kunde emellertid ej utan avsevärda svårigheter exakt
beräknas. Av praktiska skäl torde därför beräkningen böra schematiseras
och ersättningsskyldigheten böra begränsas till de mera direkta kostnaderna,
därvid för åstadkommande av förenkling endast blankett- och personalkostnaderna
torde böra medräknas. Det syntes vara lämpligt att priset bestämdes
av Kungl. Maj:t på grundval av kostnadsberäkningar som uppgjordes av
länsstyrelserna. Närmare föreskrifter därutinnan torde böra meddelas av
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 213.
Kungi. Maj:t, därvid länsstyrelserna borde åläggas att höra vederbörande
städer över de gjorda kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för de lokala
skattemyndigheternas avtryckskortregister torde jämväl för ifrågavarande
städers vidkommande böra helt bestridas av statsmedel. De sålunda förordade
ersättningsreglerna torde — såsom utformade i syfte att åvägabringa
erforderlig förenkling i mellanhavandet mellan staten och kommunerna på
nu förevarande område — icke böra anses prejudicerande för kostnadsfördelningen
mellan staten och de städer, vilka avsetts skola hava egna tryckande
register. Beträffande dessa städer ansåge jag mig allenast böra hänvisa
till mitt tidigare uttalande, att vid underhandlingarna med städerna
borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis
avvägning som möjligt.
Dessa uttalanden lämnades av andra särskilda utskottet i dess av riksdagen
godkända utlåtande (nr 1) utan erinran. Beträffande mitt uttalande rörande
kostnaderna för länsbyråernas verksamhet ansåg sig utskottet böra — såvitt
anginge de fall då tryckande register fördes hos mantalsskrivningsförrättare
i viss stad — till förebyggande av missförstånd erinra om att enligt de
av 1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen kostnaderna
för anläggningen och dess drift skulle delas mellan statsverket och
vederbörande stad. Det torde icke vara avsett att föreslå ändring härutinnan.
Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att Kungl. Maj:t genom
proposition den 27 september 1946 (nr 340) föreslog riksdagen att bemyndiga
Kungl. Maj:t att med Göteborgs stad träffa avtal angående villkoren för
överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av särskilda sakkunniga upprättat förslag.
Sedan riksdagen i skrivelse den 5 november 1946 (nr 483) anmält, att nämnda
proposition bifallits, har Kungl. Maj:t med stöd av det givna bemyndigandet
träffat avtal i ämnet med Göteborgs stad.
I en den 14 februari 1947 dagtecknad skrivelse har länsstyrelsen i Malmöhus
län anmält, att länsstyrelsen med hänsyn till de betydande organisatoriska
svårigheter, som vore förbundna med förandet av det tryckande registret,
såvitt anginge Malmö stad, i samband med registret för länet i övrigt,
underhandlat med representanter för staden angående stadens övertagande
av sagda bestyr. Underhandlingarna hade lett till ett förslag till avtal
angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret
för staden. Förslaget överensstämde i huvudsak med det mellan Kungl. Maj:t
och kronan samt Göteborgs stad träffade avtalet. Då länsstyrelsen funne det
otvivelaktigt, att förhållandena i Malmö stad utgjorde skäl för förordnande
om registrets förande hos staden, hemställde länsstyrelsen att, därest staden
lämnade sitt medgivande, Kungl. Maj:t måtte utfärda dylikt förordnande
samt tillika träffa avtal med staden i enlighet med ifrågavarande förslag.
Vid skrivelsen fanns fogat ett förslag till avtal av följande lydelse:
Sedan det ur skilda synpunkter befunnits mest ändamålsenligt att del
tryckande registret, såvitt anginge Malmö stad, tillsvidare från och med den
Kungl. Maj ds proposition nr 213.
5
1 oktober 1946 fördes hos den lokala skattemyndigheten där, få undertecknade
föreslå, att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och staden, å andra
sidan, träffas nedanstående
AVTAL
angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret
för staden.
Sedan Kungl. Maj:t den.............. — med stöd av 56 § folkbokfö
ringsförordningen
och med Malmö stads medgivande — förordnat att det
tryckande registret, såvitt anginge staden, tillsvidare fr. o. m. den 1 oktober
1946 skulle föras hos den lokala skattemyndigheten därstädes samt riksdagen
därefter den .............. (skriv, nr . .. .) bemyndigat Kungl. Maj:t
att med Malmö stad träffa avtal angående villkoren för registrets överförande
till staden, har mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och staden, å
andra sidan, följande avtal träffats.
1 §•
I ersättning för anläggnings- och uppläggningskostnader skall staden till
statsverket (Statistiska centralbyrån) efter detta avtals fastställelse utgiva
26 000 kr. I övrigt bestridas anläggnings- och uppläggningskostnaderna av
statsverket.
Länsstyrelsen skall tillhandahålla erforderlig personal för utförande av de
vid anläggningens överlämnande återstående aktualiseringsåtgärderna beträffande
förändringar i befolkningsförhållandena i staden. Beträffande övriga
vid anläggningens överlämnande återstående kompletteringsarbeten skall
statens bidragsskyldighet, enligt riksbyråns för folkbokföringen bestämmande,
fullgöras antingen i form av kontant ersättning eller genom att statsverket
tillhandahåller erforderlig personal m. m. för arbetets utförande.
2 §.
Erfordras efter övertagandet till följd av stadens tillväxt eller utökad användning
av registret för rent kommunala ändamål utökning av maskinparken
utöver vad som angives i bifogade uppställning (Bil. 1) och av inventariebeståndet,
skola kostnaderna härför åvila staden.
3 §.
Staden äger av statsverket undfå gottgörelse för nedannämnda kostnader
för anläggningens drift, nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och
sådana personalkostnader, vilka avse arbetsledning samt aktualisering av
plåt- och kortregister, med 30 %> av det belopp, vartill kostnaderna visas
hava uppgått, samt för personalkostnader för tryckning av medborgarkort
och avtryckskort med hela det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått.
Staden äger därjämte på statsverkets bekostnad utfå erforderliga blanketter
till medborgarkort och avtryckskort.
I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden, dock att i fråga om stadens
rätt att kostnadsfritt från statsverket utbekomma blanketter till vissa längder
skall äga tillämpning vad därom i vederbörliga författningar är eller kan
varda stadgat.
4 §■
Ersättningsbelopp, som enligt denna överenskommelse tillkommer staden,
utbetalas årligen efter den 30 juni för det nästföregående kalenderåret.
Det åligger staden att senast den 31 mars varje år till finansdepartementet
inkomma med behörigen verifierad uppgift å det belopp, som för nästföregående
år tillkommer staden.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 213.
5 §•
Denna överenskommelse skall efter utgången av år 1948 ersättas av ett
nytt avtal. I detta avtal skola förhållandena, även såvitt angår den förflutna
tiden, upptagas till ny reglering på grundval av de erfarenheter, som vunnits
vid tillämpningen av förevarande överenskommelse. Denna omprövning
må avse såväl frågan om parternas andelar i de årliga driftskostnaderna som
fördelningen av engångskostnaderna och de belopp, vartill dessa kostnader
beräknats.
Malmö den 18 januari 1947.
För länsstyrelsen i Malmöhus län
S. DAHLRUP.
Bengt Holming.
Malmö den 3 februari 1947.
För Drätselkammarens i Malmö första
avdelning:
S. A. JOHANSSON.
Enligt den i 2 § i avtalsförslaget åberopade bilagan skulle statsverket tillhandahålla
staden två elektriska tryckmaskiner av typ G, en elektrisk tryckmaskin
av typ F samt tre präglingsmaskiner.
Statistiska centralbyrån har den 11 mars 1947 efter remiss avgivit utlåtande
över länsstyrelsens ifrågavarande skrivelse.
I utlåtandet anföres, att det tryckande registret för Malmö stad genom en
under hand träffad överenskommelse mellan länsstyrelsen i Malmö och staden
i september 1946 faktiskt överförts till stadens lokaler och alltsedan dess
förts genom stadens försorg, ehuru ansvaret för registrens förande givetvis
även efter överflyttningen kvarlegat hos länsstyrelsen i dess egenskap av
länsbyrå för folkbokföringen. Genom det sålunda vidtagna arrangemanget,
vilket torde hava varit till fördel för uppläggningsarbetets behöriga fortgång,
hade en välbehövlig arbetslättnad kunnat beredas länsstyrelsens folkbokföringsavdelning.
Vid företagen inspektion hade statistiska centralbyrån funnit
den verkställda uppdelningen av det tryckande registret mellan staden och
länsstyrelsen ändamålsenlig samt ägnad att underlätta registrens fortsatta
förande. Centralbyrån finge med anledning därav tillstyrka, att det tryckande
registret för Malmö överfördes till staden. Centralbyrån funne ej anledning
till erinran mot att överföringen, på sätt föreslagits, räknades ha kommit till
stånd från och med den 1 oktober 1946.
Vad anginge de föreslagna villkoren för registrets överföring, vore desamma
utformade i huvudsaklig överensstämmelse med de av 1946 års riksdag godkända
grunderna för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret
för staden. Förslaget föranledde på grund därav i denna del icke någon
erinran från centralbyråns sida. Centralbyrån ville emellertid framhålla, att
av det antal maskiner, som enligt remisskrivelsen ansetts erforderliga för
Malmö stad — eller tillhopa tre präglingsmaskiner, två elektriska signaltryckmaskiner
(typ G) samt en elektrisk tryckmaskin (typ F), vartill torde böra
läggas en hand tryck maskin (typ K) — till staden icke kunde överföras flera
Kungl. Maj.ts proposition nr 213.
7
statsverket tillhöriga maskiner än en präglingsmaskin, en signaltryckmaskin
(typ G) samt en handtryckmaskin (typ K). Övriga enligt beräkningarna erforderliga
maskiner, eller två präglingsmaskiner, en signaltryckmaskin (typ
G) samt en elektrisk tryckmaskin (typ F), måste av statsverket inköpas och
överlämnas till staden. Kostnaderna för sistnämnda maskiner torde — därest
f. n. för folkbokföringsändamål förhyrda präglingsmaskiner inköptes, i vilket
fall statsverket ägde å köpeskillingen tillgodonjuta avdrag för den hyreslikvid,
som för maskinerna erlagts — kunna beräknas till tillhopa 14 225 kronor.
Det belopp, som av Malmö stad borde erläggas till statsverket i ersättning för
anläggnings- och uppläggningskostnader, borde vid sådant förhållande upptagas
till 28 600 kronor och icke såsom i det till remisskrivelsen fogade avtalsförslaget
angivits, 26 000 kronor. De på statsverket kvarstannande anläggnings-
och uppläggningskostnaderna skulle, enligt centralbyråns beräkningar,
utgöra 154 500 kronor samt de årliga driftskostnaderna, av centralbyrån
upptagna till 55 400 kronor, fördela sig på statsverket med 13 900 kronor
och på staden med 41 500 kronor.
I centralbyråns utlåtande fanns vidare intagen följande tablå över fördelningen
mellan statsverket och staden av anläggnings- och uppläggningskostnaderna
samt de årliga kostnaderna för anläggningens drift enligt centralbyråns
beräkningar.
Total kostnad |
Staten |
Staden |
|||
Kronor |
% |
Kronor |
% |
Kronor |
|
Anläggnings- och uppläggningskostnader. |
|||||
Komplettering av födelsenummer ............ |
5 700 |
100 |
5 700 |
— |
— |
Tryckning och distribuering av medb.kort ... |
2 900 |
100 |
■ 2 900 |
— |
— |
Komplettering av arbetsgivareuppgift........ |
8 000 |
100 |
8 000 |
— |
— |
Tryckning och sortering av registerkort...... |
8 500 |
100 |
8 500 |
— |
— |
Extra maskinanskaffning.................... |
14 225 |
— |
— |
100 |
14 225 |
Övriga kostnader .......................... |
143 800 |
90 |
129 420 |
10 |
14 380 |
Summa anläggnings- och ''uppläggningskost- |
|||||
nader |
1S3125 |
154 520 |
2S(S05 |
||
Årliga driftskostnader. |
|||||
Lokalkostnader.............................. |
4 500 |
30 |
1350 |
70 |
3150 |
Personalkostnader: |
|||||
tryckning av avtryckskort och medb.kort .. |
3 200 |
100 |
3 200 |
— |
— |
tryckning av längder och debetsedlar m. m. |
6 800 |
— |
— |
100 |
6 800 |
aktualisering av plåt- och kortregister...... |
8 200 |
30 |
2 500 |
70 |
5 700 |
arbetsledning vid stadens register.......... Summa personalkostnader |
12 000 30 200 |
30 |
3 600 9 300 |
70 |
8 400 20 900 |
Diverse driftskostnader ...................... |
4 500 |
— |
2 200 |
2 300 |
|
Kapitalkostnader (avskrivningar) ............ |
3 500 |
30 |
1 050 |
70 |
2 450 |
Blanketlkostnader .......................... Summa årliga driftsKOStnader |
12 700 55 400 |
13 900 |
KO |
12 700 41 500 |
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 213.
Departements
chefen.
I anslutning till tablån anför centralbyrån, att av den under rubriken »Anläggnings-
och uppläggningskostnader» upptagna delposten »övriga kostnader»,
lydande å 143 800 kronor, 68 000 kronor utgjorde anläggningskostnader,
samt återstoden kostnader för verkställda uppläggningsarbeten (71 200
kr.) ävensom för vissa, den 1 oktober 1946 alltjämt kvarstående aktualiseringsarbeten
(4 600 kr.). Centralbyrån ville framhålla att kostnadsberäkningarna
vore verkställda efter samma grunder som beträffande Göteborgs stad
och liksom dessa i hög grad approximativa, i synnerhet såvitt det gällde uppläggnings-
och driftskostnader. Vad driftskostnaderna anginge, vore lokaloch
personalkostnader allenast beräknade och angåve således icke stadens
faktiska kostnader för lokaler och personal. Med hänsyn härtill hörde, på
sätt i 5 § av avtalsförslaget funnes angivet, en reglering i efterhand av statsverkets
kostnadsandel kunna ske på grundval av senare vunna erfarenheter.
Skyldighet torde vidare böra åligga staden att styrka de faktiska driftskostnaderna,
innan statsbidrag till dessa utanordnades. Enligt avtalsförslaget
skulle statsverkets bidrag till stadens kostnader för anläggningens drift under
ett visst år utbetalas efter den 30 juni under det nästföljande kalenderåret.
Därest det tryckande registret för staden skulle räknas överfört till staden
från och med den 1 oktober 1946, torde utbetalning av statsbidrag alltså
enligt förslaget böra ske första gången eller den 30 juni år 1947. Till statsbidragets
gäldande torde böra anvisas säl skilda medel; för ändamålet torde
för helt budgetår enligt de av centralbyrån verkställda beräkningarna tillsvidare
böra räknas med ett belopp av förslagsvis 14 000 kronor.
Lika med länsstyrelsen och statistiska centralbyrån anser jag att det tryckande
registret för Malmö stads vidkommande bör föras hos den lokala skattemyndigheten
i staden. Jämlikt 56 § folkbokföringsförordningen äger Kungl.
Maj:t, under förutsättning av stadens medgivande, förordna att registret skall
föras på sätt nyss sagts. Emellertid förutsätter registrets överförande till staden
en ekonomisk uppgörelse mellan staten och staden, vilken torde böra
underställas riksdagens prövning.
Det av länsstyrelsen framlagda avtalsförslaget innebär i huvudsak att staden
skall till statsverket utgiva 26 000 kronor, utgörande i runt tal 14 %
av anläggnings- och uppläggningskostnaderna. Staden skall å sin sida äga
att av statsverket undfå gottgörelse för vissa driftskostnader nämligen för
lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader, vilka avse
arbetsledning samt aktualisering av plåt- och kortregister, med 30 °/o av det
belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader
för tryckning av medhorgarkort och avtrvckskort med hela det belopp, vartill
kostnaderna visas hava uppgått. Staden skall därjämte äga på statsverkets
bekostnad utfå erforderliga blanketter till medborgarkort och avtryckskort.
I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden. Vid den ekonomiska uppgörelsen
skall så anses som om staden övertagit anläggningen redan den 1
oktober 1946. Avtalet förutsättes skola efter utgången av år 1948 ersättas
med ett nytt avtal, i vilket ersättningsfrågorna, även såvitt angår den för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 213. 9
flutna tiden, skola upptagas till ny reglering på grundval av dåmera vunna
erfarenheter.
Avtalsförslaget, vilket biträtts av drätselkammarens i Malmö första avdelning,
är i stort sett utformat enligt samma grunder som det avtal, som träffats
med Göteborgs stad.
Förslaget synes kunna i huvudsak godtagas för statsverkets vidkommande.
Emellertid torde, såsom framgår av statistiska centralbyråns utlåtande, stadens
övertagande av registret, till den del registret avser staden, icke minska
länsstyrelsens maskinbehov i så stor omfattning som man synes hava räknat
med vid förslagets upprättande, utan torde för tillgodoseende av stadens
anspråk på maskinpark erfordras extra maskinanskaffning för en kostnad,
som med 2 600 kronor överstiger den enligt förslaget beräknade. Lika med
centralbyrån anser jag därför att det belopp, som staden enligt 1 § i förslaget
skall utgiva till1 statsverket, bör höjas från 26 000 kronor till 28 600
kronor.
Ersättningsbelopp, som staden enligt förslaget äger utbekomma av statsverket,
avses skola årligen efter den 30 juni utbetalas för det nästföregående
kalenderåret. Staden tillkommande ersättning för driftskostnader kan beräknas
till i runt tal 14 000 kronor för år. Enligt förslaget skall ersättning utgå
från och med den 1 oktober 1946. För den del av år 1946, varom nu är fråga,
kan ersättningen sålunda beräknas till 3 500 kronor.
Ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att träffa avtal med staden angående
villkoren för överföring av registret å staden torde få anses innebära jämväl
ett bemyndigande att, på sätt i avtalsförslaget angives, efter utgången av år
1948 träffa nytt avtal, i vilket ersättningsbestämmelserna underkastas den
jämkning, som av dåmera vunna erfarenheter kan föranledas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
1) att bemyndiga Kungl. Maj:t att med Malmö stad träffa
avtal angående villkoren för det tryckande registrets överförande
till staden i huvudsaklig överensstämmelse med det
föreliggande förslaget, samt
2) att till Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stöd för
vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av ................ kronor 3 500.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Ivronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Bibang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 213.
Ur protokollet:
Ivar Löfqvist.