Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

1

Nr 205.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1947/48 till skolöverstyrelsen; given Stockholms
slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut.

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 152, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, beräkna för budgetåret 1947/48

dels till Skolöverstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 600 000
kronor;

dels ock till Skolöverstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 350 000
kronor.

Sedan dessa ärenden numera fiirdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla
desamma.

1 — llihanrj till riksdagens protokoll 191)7. 1 samt. Nr 206.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

I. Förslagsanslaget till Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

Detta anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 838 200
kronor. Kungl. Maj:t har den 14 juni 1946 fastställt personalförteckning för
skolöverstyrelsen ävensom följande avlöningsstat, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 423 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis................................. » 29 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer och

sakkunniga biträden m. m., förslagsvis .............. » 22 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 266 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... » 96 700

Summa kronor 838 200.

Med skrivelse den 31 augusti 1946 har skolöverstyrelsen framlagt förslag
rörande medelsbehovet för nästa budgetår, därvid överstyrelsen upptagit
anslaget till 1 062 200 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 224 000
kronor. Den begärda ökade medelsanvisningen betingas huvudsakligen därav,
att överstyrelsen funnit sig böra föreslå en betydande förstärkning av sin
personalorganisation, dels genom förbättrad löneställning för åtskilliga befattningshavare,
dels ock genom inrättande av ett flertal nya befattningar.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Med avseende å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har
överstyrelsen föreslagit följande förändringar i personalorganisationen:

1) inrättande av tre nya befattningar som undervisningsråd (A 30);

2) uppflyttning av befattningen som bibliotekskonsulent i lönegraden A 21
till lönegraden A 24 samt förändring av befattningen som bibliotekskonsulent
i lönegraden Eo 21 till ordinarie befattning i lönegraden A 24;

3) uppflyttning av befattningen som gymnastikkonsulent i lönegraden
A 21 till lönegraden A 24;

4) förändring av befattningen som konsulent för husligt arbete i lönegraden
Eo 23 till en ordinarie befattning i lönegraden A 26;

5) inrättande av en befattning som förste byråsekreterare (A 26) och två
befattningar som byråsekreterare (A 21) i stället för tre amanuensbefattningar; -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

6) ordinariesättning av tre kanslibiträdesbefattningar (Eo 7) och en kontorsbiträdesbefattning
(Eo 4) samt nyinriittande av en registratorsbefattning
(A 14) och en kansliskrivarbefattning (All);

7) inrättande av en befattning som materialförvaltare (A 7).

I fråga om här berörda förslag inhämtas av handlingarna i ärendet bland
annat följande.

Undervisningsrådsbefattningar. De föreslagna tre nya
befattningarna iiro alla avsedda för läroverksavdelningen. Överstyrelsen har
framhållit, att en förstärkning av denna avdelnings arbetskrafter vore nödvändig
i främsta rummet med hänsyn till det påtagliga behovet av att för
det högre skolväsendet skapa en central ledning, som icke alltför mycket
tyngdes ned av rena förvaltningsbestyr utan kunde taga aktiv del i lösandet
av de pedagogiska arbetsuppgifter, som kommit i förgrunden under innevarande
århundrades snabba utveckling och som kunde väntas komma att
spela en viktig roll vid de närmaste årtiondenas framstegsarbete. Därjämte
har överstyrelsen betonat önskvärdheten av en överflyttning från folkskolavdelningen
till läroverksavdelningen av ärenden angående de praktiska mellanskoloma,
vissa högre folkskolor samt specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola.
En sådan överflyttning skulle medföra en synnerligen önskvärd arbetslättnad
för folkskolavdelningen samt även ur andra synpunkter vara förmånlig.
Dess genomförande förutsatte emellertid ytterligare förstärkning av läroverksavdelningens
arbetskrafter.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

_ Mer än 40 år ha gått, sedan det högre skolväsendet fick sin centrala ledning.
Denna tidrymd kännetecknas av en livlig utveckling inom hela arbetsområdet,
en starkt ökad lärjungetillströmning till de högre skolorna och som
konsekvens därav en mångdubbling av förvaltningsärendenas antal. Personalen
inom ämbetsverket har med nödvändighet måst ökas, men detta har skett
uteslutande genom anställning av rent administrativ personal, mest i ickeordinarie
ställning, medan antalet tjänstemän med skolmannaerfarenhet på
skolöverstyrelsens läroverksavdelning alltjämt är detsamma, som det var år
1905 inom överstyrelsen för rikets allmänna läroverk.

Tiden bör nu vara inne att ompröva läroverksavdelningens organisation i
de delar, där den längst varit oförändrad. Överstyrelsen vill framhålla att
överstyrelsens huvuduppgift är av pedagogisk natur. Insikten om att så bör
vara förhållandet är icke ny, ehuru de praktiska konsekvenserna därav icke
alltid dragits. Sålunda anförde föredragande departementschefen i sitt yttrande
till statsrådsprotokollet vid tillsättandet av 1936 års sakkunniga angående
skolöverstyrelsens organisation bland annat, att den bärande tanken vid
tillskapandet av 1904 års läroverksöverstyrelse varit, att denna överstyrelse
skulle verka i främsta rummet såsom en pedagogisk överledning, medan dess
verksamhet som administrativ överledning skulle vara den sekundära.

Sedan läroverksöverstyrelsen inrättades, ha emellertid de administrativa
ärendena kommit att lägga beslag på allt större del av ledamöternas arbetstid.
En jämförelse mellan åren 1905 och 1945 visar en ökning i antalet diarieförda
ärenden med 233 procent. Likaså har antalet skolor, som äro under -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr %05.

ställda läroverksavdelningen, antalet elever och ämneslärare i dessa skolor
ävensom antalet examinander i real- och studentexamina starkt ökat. Därtill
kommer att skolöverstyrelsens uppgift som remissinstans i skolärenden medför
ett betydande utredningsarbete, som särskilt under vissa perioder utgjort
en av de mest omfattande och tidskrävande arbetsuppgifterna för verket.
Ett avsevärt och alltmer ökande arbete för undervisningsråden redovisas
aldrig i några diarier: den konsultativa verksamheten vid telefonsamtal och
personliga besök samt genom korrespondens.

Omfattningen av de pedagogiska uppgifterna är visserligen icke direkt proportionell
mot ökningen i antalet diarieförda ärenden, eller antalet skolor,
elever o. s. v., men det är dock uppenbart, att det pedagogiska arbetet ökar,
då de angivna storheterna öka. Antalet arbetskrafter med skolmannaerfarenhet
på läroverksavdelningen är emellertid nu liksom år 1905 endast fem.
Det har under dessa förhållanden icke kunnat undvikas, att de pedagogiska
uppgifterna blivit eftersatta och att avdelningen i synnerhet icke kunnat j
tillräcklig utsträckning medverka vid och främja den fria utvecklingen på
området.

Till och med de i överstyrelsens instruktion angivna pedagogiskt betonade
arbetsuppgifterna ha i alltför stor utsträckning måst tillbakasättas. Sålunda
visar ett studium av inspektionsverksamhetens omfattning, att inspektion av
varje skola under åren 1905—1909 ägde rum i medeltal vart fjärde år, under
åren 1933—1937 i medeltal vart sjunde år men under åren 1941—1945 i
medeltal endast vart trettonde å fjortonde år.

Överstyrelsen erinrar om att en särskild administrativ avdelning år 1944
upprättades inom överstyrelsen under ledning av en byråchef med juridisk
utbildning samt anför i anslutning härtill bland annat följande.

Avdelningen trädde i verksamhet i början av september 1944 och övertog
bland annat de avlönings- och pensionsärenden, som tidigare handlagts inom
överstyrelsens läroverksavdelning. Nedgången i antalet diarieförda ärenden
på läroverksavdelningen var dock icke alltför stor. Såsom efterföljande tabell
giver vid handen, torde man ha skäl att antaga, att tillströmningen av ärenden
redan om ett par år kommer att överskrida det maximital, som registrerades
omedelbart före den administrativa avdelningens inrättande.

Registrerade ärenden under tiden

Antal

V» 1942—sl/s 1943 ................

10120

V. 1943—31/s 1944 ................

10 941

V» 1944 31/8 1945 ................

9 382

''/» 1945 s,/8 1946 ................

9 912

Vid den administrativa avdelningens start överfördes dit de ärenden, som
ansågos kunna helt beredas och slutligt avgöras av förvaltningstjänstemän
utan personlig erfarenhet av skolornas arbete. En del av de kvarvarande
ärendena ansågos kunna förberedas och föredragas av kanslitjänstemän. Flertalet
av dessa anförtroddes åt förste byråsekreteraren på läroverksavdelningen,
som föredrager sina ärenden inför generaldirektören eller avdelningschefen i
regel utan att något av undervisningsråden deltager. Övriga ärenden befun -

5

Kungl. Maj:ts -proposition nr SOS.

nos böra. kvarstå på rotlarna. Även om de i viss utsträckning kunna förberedas
av kanslitjänstemän, torde de dock nästan genomgående vara av den
natur, att arbetet med deras beredning bör ledas av en person med skolmannaerfarenhet
och det slutliga avgörandet träffas i en krets av skolmän. Det är
icke att vänta, att man genom att fortsätta på den år 1944 beträdda vägen
skall kunna frigöra undervisningsråden för pedagogiska arbetsuppgifter i
avsevärt större utsträckning än som skett, i varje fall icke så mycket att
antalet behövliga under v i s n i n gsrå d därigenom påverkas.

Redan om man önskade återföra inspektionsfrekvensen till den från början
avsedda, måste, anför överstyrelsen vidare, därför läroverksavdelningens skolmannauppsättning
ytterligare ökas, och detta bleve givetvis ännu mera fallet,
om man ville bereda rum för helt nya arbetsuppgifter eller för personligt
färgade insatser. Överstyrelsen ville med hänsyn härtill föreslå, att två nya
befattningar som undervisningsråd inrättades. Därtill komme, att den av
överstyrelsen förordade överföringen av vissa ärenden från folkskolavdelningen
till läroverksavdelningen medförde behov av ytterligare en undervisningsrådsbefattning
på sistnämnda avdelning. Sammanlagt borde sålunda tre nya
ordinarie undervisningsrådsbefattningar inrättas.

I detta sammanhang vill jag nämna, att överstyrelsen i syfte att möjliggöra
en genomförd fackinspektion förutom inrättande av nya undervisningsrådsbefattningar
föreslagit anställande försöksvis av särskilda ämneskonsulenter.
Härtill återkommer jag i det följande.

Jag torde här vidare få anmäla en underdånig framställning från läroverkslärarnas
riksförbund och Sveriges yngre läroverkslärares förening, i vilken de
båda lärarsammanslutningarna framhållit som en brist i överstyrelsens nuvarande
organisation, att överstyrelsens ledamöter icke hade tillräcklig praktisk
erfarenhet från förhållandena vid de långt över 100 samrealskolorna och deras
motsvarigheter, de kommunala mellanskoloma. De båda lärarsammanslutningama
ha föreslagit inrättandet av så många nya undervisningsrådstjänster,
att läroverksavdelningen dels skulle kunna få bättre tillfällen att ägna tid
åt den pedagogiska sidan av sin uppgift, bland annat inspektionen, dels också
skulle kunna förskaffa sig tillgång till praktisk erfarenhet från realskolan, fristående
eller såsom del av högre allmänt läroverk.

Statskontoret, som icke ansett sig böra biträda överstyrelsens förslag om
inrättande av nya befattningar som undervisningsråd, har i första hand förordat
en översyn av överstyrelsens organisation och i andra hand — därest
omedelbara åtgärder erfordrades — inrättandet av två nya extra ordinarie
administrativa byråchefstjänster. Statskontoret har anfört:

Såvitt statskontoret kunnat finna, har den år 1944 inrättade administrativa
avdelningen otvivelaktigt varit till betydande gagn för överstyrelsens verksamhet.
Arbetsuppgifternas omfattning synes (lock ha medfört svårigheter
att göra avdelningen fullt effektiv. Detta torde icke få anses förvånansvärt
med tanke därpå att 1936 års sakkunniga angående skolöverstyrelsens organisation
(stat. off. utr. 1938: 14) förordade två administrativa byråchefer.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Erinras må även, att statskontoret i sitt utlåtande i ämnet den 7 november
1938 icke ens fann detta förslag tillfredsställande. Statskontoret framhöll
nämligen, att ämbetsverket kommit till den uppfattningen att, vad som
framförallt krävdes, vore en sådan omläggning av överstyrelsens organisation,
att densamma bleve mera ägnad att motsvara de krav, som styrelsens tyngande
administrativa uppgifter ställde. Först om så skedde kunde överstyrelsens
pedagogiskt ledande krafter i högre grad frigöras för att mera odelat
ägna sig åt den pedagogiska ledningen och omvårdnaden av den svenska
skolan i dess olika former. En dylik omläggning förutsatte emellertid ett
väsentligt djupare ingrepp i organisationen än de sakkunnigas förslag innebure.
Antydningsvis framhöll statskontoret, att organisationen i första hand
borde bygga på en uppdelning av överstyrelsens arbete efter dess båda huvuduppgifter
— den pedagogiska och den förvaltningsmässiga — så att inom
varje av överstyrelsens avdelningar inrättades ett antal byråer av vartdera
slaget.

Statskontoret hyser fortfarande den uppfattningen, att vid lösmngen av
överstyrelsens organisationsfråga de nyss anförda synpunkterna borde vara
vägledande. Statskontoret kan därför icke biträda överstyrelsens nu gjorda
uttalande, att det icke är att vänta att man genom att fortsätta på den år
1944 beträdda vägen skall kunna frigöra undervisningsråden för pedagogiska
uppgifter i avsevärt större utsträckning än som skett. Det föreliggande problemet
är emellertid av den natur, att en lösning knappast kan uppnås utan
ytterligare utredning. Statskontoret får för den skull fororda en översyn av
överstyrelsens organisation, innan förslag framläggas för riksdagen om inrättande
av nya undervisningsrådstjänster och anställande av särskilda åmneskonsulenter.
En sådan översyn torde icke få anses opåkallad med hänsyn till
de förändringar, som ägt rum sedan 1936 års sakkunnigförslag avgavs. Skulle
emellertid situationen finnas erfordra omedelbara åtgärder, anser statskontoret
för sin del starkare skäl tala för inrättandet av nya administrativa byråchefstjänster
än av ytterligare undervisningsrådsbefattningar. ^ Förslagsvis
kunde i sådant fall administrativa avdelningen förstärkas med två extra ordinarie
byråchef stjänster, avsedda att bereda arbetslättnad för läroverks- och
folkskolavdelningen.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig vilja i allt väsentligt ansluta sig
till vad statskontoret i nu ifrågavarande hänseende anfört. Lönenämnden har
sålunda funnit, att en förstärkning av överstyrelsen med administrativa byråchefstjänster
i första hand borde övervägas.

Biblioteks- och gymnastikkonsulenterna. Å personalförteckningen
för skolöverstyrelsen äro nu uppförda — förutom en befattning
i lönegraden A 27 såsom förste bibliotekskonsulent och en befattning i
samma lönegrad såsom förste gymnastikkonsulent — två befattningar såsom
bibliotekskonsulent, den ena i lönegraden A 21 och den andra i lönegraden
Eo 21, samt en befattning i lönegraden A 21 såsom gymnastikkonsulent.
Skolöverstyrelsen har till stöd för sitt nu ånyo (jfr 1946 års åttonde huvudtitel,
sid. 218 ff.) framställda förslag om uppflyttning av biblioteks- och
gymnastikkonsulentbefattningarna till lönegraden A 24 anfört bland annat
följande.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Vad beträffar bibliotelcskonsulentema har överstyrelsen tidigare erinrat om
deras ledande verksamhet inom biblioteksväsendet och framhållit att den av
överstyrelsen för dem föreslagna löneställningen är lämpligt avvägd till den
för förste bibliotekskonsulenten avvägda, nämligen A 27.

Bibliotekskonsulenternas uppgifter iiro i huvudsak av administrativ karaktär
och icke jämförliga med de uppgifter, som åligga bibliotekarierna vid de
lärda verken. För dem gälla icke heller — och böra icke heller gälla —
några krav på teoretisk kompetens av samma art, som gälla för innehavarna
av biblioteksbefattningar vid de vetenskapliga biblioteken. Då bibliotekskonsulentorganisationen
ursprungligen tillkom, jämställdes å andra sidan bibliotekskonsulenterna
i lönehänseende med vissa befattningshavare vid de
vetenskapliga biblioteken. Det låg vid den tidpunkten nära till hands. Sedan
dess har — under bibliotekskonsulentinstitutionens medverkan — vid de
kommunala biblioteken tillkommit en betydande tjänstemannakår, inom vilken
bibliotekskonsulenterna i princip torde böra rekryteras. Som skolöverstyrelsen
tidigare framhållit, bör bibliotekskonsulenternas lönefråga bedömas
i jämförelse med löneställningen för denna kår och då främst löneställningen
för bibliotekarierna vid centralbiblioteken.

Fn utgångspunkt för en jämförelse i kompetenshänseende mellan centralbibliotekarierna
och bibliotekskonsulenterna lämnar gällande biblioteksförfattning.
Vid sidan av den inspektion av den statsunderstödda biblioteksverksamheten
som bibliotekskonsulenterna förrätta, ha centralbibliotekarierna
att i län, där centralbibliotek finnas, förrätta inspektion i fråga om bibliotek
med mindre än G 000 kronor i årligt statsunderstöd. Avsikten med här
angiven begränsning av den lokala inspektionsrätten, varigenom inspektion
av bibliotek med mer än 6 000 kronor i årligt statsunderstöd förbehålles bibliotekskonsulenterna,
är givetvis den, att dessa förutsatts skola äga större
sakkunskap och större erfarenhet än centralbibliotekarierna. Det vore under
dessa omständigheter naturligt, att lönesättningen för bibliotekskonsulenterna
vore sådan, att dessa kunde rekryteras bland de mera erfarna centralbibliotekarierna.

Med nuvarande lönesättning är emellertid detta icke möjligt. Vid de sexton
centralbibliotek, som för närvarande iiro upprättade, iiro bibliotekariebefattningarna
med ett enda undantag placerade i lönegrader, som lägst motsvara

21 lönegraden i den statliga löneskalan. Undantaget är centralbiblioteket i
Luleå, som med sin placering i 18 lönegraden, befinner sig i absolut särklass.
Vid elva av centralbiblioteken äro bibliotekariebefattningarna uppförda i lägst

22 lönegraden och vid nio av dessa bibliotek i liigst 23. Till ytterligare jämförelse
kan nämnas, att 1946 års riksdag anvisat medel för avlönande av en
bibliotekarie vid försvarsstabens personalvårdsavdelning med avlöning i lönegrad
MEx 23. Ifrågavarande tjänsteman har att utöva kontroll och rådgivning
gentemot truppförbandsbiblioteken, d. v. s. exakt samma uppgifter som
åligga bibliotekskonsulenterna gentemot samtliga statsunderstödda bibliotek.

Till belysning av de svårigheter, som den nuvarande lönegradsplaceringen
av bibliotekskonsulen t befattningarna medfört, kan nämnas, att dä den ena
av de båda konsulentbefattningarna ledigförklarades hösten 1945, den endast
lockade två sökande. Den ena av dessa innehade en underordnad assistentbefattning
vid ett centralbibliotek och hade en förhållandevis mycket begränsad
erfarenhet av folkbiblioteksarbete. Den andra sökanden, som var bibliotekarie
vid ett centralbibliotek, utnämndes till befattningen. Ilan hade sökt denna
under antagande, att skolöverstyrelsens förslag om högre lönesättning skulle

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 205.

kunna genomföras. Då så icke skedde, begärde och erhöll han avsked, innan
han tillträdde tjänsten. Motiveringen var, att hans löneförmåner som centralbibliotekarie
vore avsevärt förmånligare. Då utsikterna att erhålla andra,
lämpliga sökande med nuvarande lönesättning äro obetydliga, har befattningen
icke ledigförklarats på nytt.

Även beträffande gymnastikkonsulenten gäller att befattningshavarens
uppgifter och den för förste gymnastikkonsulenten bestämda löneställningen
motivera uppflyttning i 24 lönegraden.

Gymnastikkonsulenten är nämligen under förste gymnastikkonsulentens
ofta förekommande frånvaro från roteln för inspektionsresor i regel ensam
föredragande av rotelns ärenden. Men även under förste gymnastikkonsulentens
närvaro föredragas av gymnastikkonsulenten enligt arbetsordningen för
skolöverstyrelsens läroverksavdelning »ärenden rörande friluftsverksamhet
vid kommunala flickskolor och enskilda högre flickskolor samt sådana ärenden
angående friluftsverksamhet vid allmänna läroverk och enskilda saanskolor,
som endast gälla de kvinnliga lärjungarna». Därutöver sker även föredragning
av gymnastikkonsulenten av vissa ärenden såsom ärenden rörande
simning och hållningsrättande gymnastik.

Inspektionen av undervisningen i gymnastik med lek och idrott samt av
lokaler, redskap m. m. vid alla under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter
samt de överstyrelsen för yrkesutbildning underställda skolorna
handhaves vidare av gymnastikkonsulenten i samma utsträckning som av
förste gymnastikkonsulenten. Detsamma gäller de resor i sällskap med folkskolinspektörerna
inom deras inspektionsområden, vid vilka konsulenterna
följa undervisningen i ämnet samt giva råd och anvisningar, inspektera de
s. k. instruktionsgymnasterna i deras kursverksamhet samt granska gymnastiklokaler,
redskap m. m. Efter inspektioner och resor avlåtas P. M. i ärendena
till vederbörande skolmyndighet.

Därjämte utarbetar gymnastikkonsulenten planer för och leder självständigt
kurser och möten såväl för lärare vid de allmänna läroverken som för
folk- och småskolans lärare.

Statskontoret har icke ansett sig kunna biträda förslaget om uppflyttning
av biblioteks- och gymnastikkonsulentbefattningarna i högre lönegrad.

Allmänna lönenämnden har erinrat, att frågan om löneställningen för biblioteks-
och gymnastikkonsulentbefattningarna varit föremål för prövning
vid 1946 års riksdag. Vid sådant förhållande och då några nya skäl icke syntes
ha tillkommit, vilka kunde motivera den föreslagna uppflyttningen, har
lönenämnden icke ansett sig böra biträda överstyrelsens ifrågavarande förslag.

Konsulenten för husligt arbete. Överstyrelsen har upprepat
ett tidigare framlagt förslag, att denna befattning skulle placeras i
lönegraden A 26, vilken placering överstyrelsen funnit lämplig särskilt med
hänsyn till den omfattning befattningshavarens åligganden redan nu antagit.
Till överstyrelsens förslag har svenska skolkökslärarinnornas förening i en
särskild underdånig framställning anslutit sig.

Statskontoret och allmänna lönenämnden ha däremot båda förklarat sig
icke kunna biträda den föreslagna uppflyttningen.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Byråsekreterarbefattningar. Överstyrelsen har framhållit
vikten av att åstadkomma en riktigare proportion än den som nu föreligger
mellan antalet icke-ordinarie och ordinarie tjänstemän inom överstyrelsen.
Vad anginge amanuenser och byråsekreterare hade en viss förbättring inträtt
genom inrättandet från och med innevarande budgetår av tre nya byråsekreterarbefattningar,
men förhållandet mellan antalet icke-ordinarie tjänstemän
och hela antalet tjänstemän av ifrågavarande slag vore det oaktat så ogynnsamt
som 27/37. Befordringsförhållandena inom ämbetsverket vore till följd
därav så dåliga, att det med den närvarande rådande stora efterfrågan på
akademiskt utbildad arbetskraft kunde komma att uppstå svårigheter för
överstyrelsen såväl att behålla nuvarande personal som att erhålla kvalificerade
sökande till behövliga amanuenstjänster. Med hänsyn härtill ävensom
till den utökning av antalet undervisningsråd, som överstyrelsen föreslagit,
hemställer överstyrelsen om inrättande av en ny befattning som förste byråsekreterare
i lönegraden A 26 och två befattningar som byråsekreterare i lönegraden
A 21 i stället för tre nuvarande amanuensbefattningar.

Förslaget om inrättande av två nya byråsekreterartjänster har icke föranlett
erinran från statskontorets sida. Däremot har ämbetsverket förklarat sig
icke kunna förorda inrättandet av en ny befattning som förste byråsekreterare,
därest administrativa byråchefstjänster skulle tillkomma. Då i ärendet
icke angivits de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på befattningshavaren,
syntes för övrigt, anför statskontoret, högre löneställning än 24 lönegraden
icke kunna ifrågakomma.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Lönenämnden finner sig icke böra framställa erinran mot förslaget, att
två amanuenstjänster skola omändras till byråsekreterartjänster i A 21. I
anledning av överstyrelsens hemställan om inrättande av en ny förste byråsekreterarbefattning
i A 26 får lönenämnden uttala, att nämnden icke vill
motsätta sig inrättandet av en dylik befattning i A 24, å vars innehavare
förutsättes skola ankomma att verkställa föredragning av ärenden, vilka
äro av sådan natur, att de eljest normalt icke pläga föredragas av byråsekreterare
eller amanuenser.

Ordinariesättning av kansli- och kontorsbiträ,-desbefattningar samt nyinrättande av registrators-
och kansliskrivarbefattningar. Överstyrelsen kar
även till stöd för den föreslagna ordinariesättningen av tre kanslibiträdestjänster
och en kontorsbiträdestjänst främst åberopat den rådande ogynnsamma
proportionen mellan antalet icke-ordinarie tjänster och hela antalet
tjänster av ifrågavarande slag — beträffande kanslibiträden 11/15 och beträffande
kontorsbiträden 12/17.

Vad angår nyinrättandet av en registratorstjänst och en kansliskrivartjänst
har överstyrelsen framhållit, att det inom ämbetsverket för närvarande
endast funnes en befattning som registrator i lönegraden A 14.

10

Kungl. Maj:ts yr oposition nr SOS.

Innehavaren av denna tjänstgjorde såsom registrator på läroverksavdelningen.
Motsvarande göromål på folkskolavdelningen fullgjordes av en
kansliskrivare (A 11), medan de på den administrativa avdelningen bestredes
av ett extra ordinarie kanslibiträde. Med hänsyn till den starka och
fortgående ökningen av antalet ärenden på folkskolavdelningen, som vore
den största inom verket, från 5 114 år 1930 till 9 608 år 1945 syntes goda
skäl föreligga för att en registratorstjänst (A 14) inrättades även för folkskolavdelningen.
För den administrativa avdelningen syntes det vara lika
påkallat att i samband härmed inrättas en kansliskrivartjänst (A 11).

Statskontoret, som icke funnit anledning till erinran mot den ifrågasatta
omvandlingen av icke-ordinarie biträdestjänster till ordinarie, har däremot
funnit bärande skäl saknas för inrättande av en ny befattning som registrator
och en som kansliskrivare. Statskontoret har anfört:

I anledning av överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare en
registratorstjänst i 14 lönegraden må erinras, att vägledande för statsmakternas
beslut att hänföra den nu förefintliga registratorsbefattningen till
sagda lönegrad synes ha varit, att innehavaren av befattningen skulle
fungera som verksregistrator (se tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande
stat. off. utr. 1941: 17 sid. 53—56). Den omständigheten, att befattningen
i fråga placerats å läroverksavdelningen kan givetvis icke medföra,
att den förvandlats till en byrå- eller avdelningsregistratorstjänst. Uppenbarligen
saknas därför bärande skäl för överstyrelsens förslag att inrätta
likartad befattning å folkskolavdelningen. De i ärendet lämnade uppgifterna
giva statskontoret anledning framhålla, att enligt ämbetsverkets
mening verksregistratorn, med placering å administrativa avdelningen, bör
sköta — förutom speciella registreringsuppgifter å denna avdelning — för
verkets olika avdelningar gemensamma registratorsgöromål, och att förekommande
registreringsuppgifter på läroverks- och folkskolavdelningarna
i överensstämmelse med de av tjänsteförteckningssakkunniga angivna principerna
böra anförtros befattningshavare i 9 eller högst It lönegraden.

Överstyrelsens förslag om nya registrators- och kansliskrivartjänster
torde således icke böra vinna tillmötesgående på annat sätt, än att medel
beräknas för uppflyttning av ett extra ordinarie kanslibiträde (nu placerad
som registrator å administrativa avdelningen) till extra ordinarie kontorist
eller eventuellt extra ordinarie kansliskrivare. Tillika förutsätter statskontoret,
att till verksregistratorns förfogande ställes erforderlig biträdeshjälp.

Allmänna lönenämnden har, då hos skolöverstyrelsen funnes inrättad en
befattning såsom registrator i lönegraden A 14 — vilkens innehavare enligt
de allmänna grunderna för registratorsbefattningarnas lönegradsplacering
avsetts skola tjänstgöra såsom verksregistrator — icke ansett sig kunna
tillstyrka bifall till förslaget om inrättande av ytterligare en dylik registratorstjänst.
Med anledning av förslaget om inrättande av en kansliskrivartjänst
i lönegraden All för handhavande av registratorsgöromålen å administrativa
avdelningen har lönenämnden uttalat, att nämnden funnit en
placering som kontorist i lönegraden A 9 tillfyllest för denna befattning.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Materialförvaltare. I arbetsuppgifterna för överstyrelsens kamrerare
ingå inköp av inventarier, papper, kuvert, kontors- och skrivmateriel,
handhavande av material och utlämnande till vederbörande tjänsteman
vad han behöver därav för sitt arbete. Överstyrelsen har föreslagit, att för
dessa arbetsuppgifter, som toge i anspråk en icke ringa del av kamrerarens
överbelastade arbetstid, skulle inrättas en särskild befattning som materialförvaltare
i lönegraden A 7.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kung l. M a j : t.

Under denna anslagspost har skolöverstyrelsen beräknat ökat medelsbehov
för följande ändamål:

1) en ny befattning som biträdande skolöverläkare;

2) en ny befattning som konsulent för manlig slöjd;

3) en ny befattning som konsulent för teckningsundervisningen;

4) ökade arvoden åt konsulenten för musikundervisningen, inspektören
för blindundervisningen och folkhögskolinspektören.

I fråga om det under 3) omförmälda förslaget om inrättande av en konsulentbefattning
för teckningsundervisningen torde jag få anmäla, att teckningsläramas
riksförbund gjort framställning hos Kungl. Maj:t i enahanda
syfte.

Beträffande motiveringen till de under 4) upptagna förslagen, vilka innebära
en upprepning av förra året gjorda framställningar, vilka ej vunno
statsmakternas bifall, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Biträdande skolöverläkare. Även i denna del innebär
skolöverstyrelsens förslag en upprepning av en i anslagsäskandena för innevarande
budgetår gjord framställning, som icke vann statsmakternas bifall.
Till stöd för nämnda framställning hade överstyrelsen främst åberopat,
att skolöverläkarens arbete bland annat genom utbyggnaden av skolhälsovården
vid folkskolor och högre kommunala skolor blivit avsevärt större
än vad som förutsetts då tjänsten inrättades. Då överstyrelsen nu ånyo
föreslagit inrättandet av en befattning som biträdande skolöverläkare, har
överstyrelsen därutöver framhållit, att den statliga och statligt understödda
skolhygieniska verksamheten nu ytterligare utvidgats och även omfattade
läroanstalterna för blinda och dövstumma, nomadskolorna och folkhögskolorna.
Arbetsbelastningen på skolöverläkarens rotel hade ökat i motsvarande
omfattning, och hans rådgivande verksamhet rörande organisatoriska
och medicinska frågor omspände nu samtliga under överstyrelsens
inseende stående läroanstalter.

Överstyrelsen har vidare anfört följande.

Skolöverläkarens arbetsuppgifter ha under de första verksamhetsåren till
övervägande del omfattat rent organisatoriska uppgifter men allt efter

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

det den hälsovårdande organisationen byggts upp vid de olika skolformerna
övergått till att huvudsakligen avse registrering och bedömning av skolläkarnas
iakttagelser. Detta sker bland annat genom bearbetning av skolläkarnas
årsberättelser. En central uppgift blir härvid att genom utnyttjande
av de erfarenheter, som den hälsovårdande verksamheten skänker
vid de olika läroanstalterna, skapa en grundval för en intensifierad verksamhet
inom den förebyggande skolhälsovården över huvud taget. Den
medicinska och statistiska bearbetningen av de läkarredogörelser, som inkomma
till överstyrelsen från i stort sett rikets samtliga statliga och statligt
understödda läroanstalter, kan emellertid ej medhinnas av honom utan
att han till sitt förfogande erhåller ett biträde med medicinsk skolning.
Detta synes särskilt nödvändigt med hänsyn till vikten av att sagda bearbetning
göres i så nära anslutning som möjligt till den tidsperiod, under
vilken skolläkarna gjort sina iakttagelser, för att om så erfordras snara
åtgärder skola kunna vidtagas.

Vid sidan av sin centrala uppgift att vidmakthålla, leda, övervaka och
intensifiera det skolhygieniska arbetet har skolöverläkaren ett stort antal
nu aktuella, särskilda arbetsuppgifter, av vilka följande iiro mera tidskrävande,
nämligen utredningar rörande periodiskt återkommande och obligatorisk
undersökning av lärare med avseende på tuberkulos under deras
tjänstetid, angående lämpliga åtgärder till beredande av vård och fostran
åt blinda barn i förskolåldern (utföres av skolöverstyrelsen i samråd med
medicinalstyrelsen och socialstyrelsen), rörande vinterkolonier för skolungdom
(utföres av skolöverstyrelsen i samråd med socialstyrelsen), beträffande
de hygieniska förhållandena särskilt i landsbygdens folkskolor,
i fråga om den hygieniska verksamheten i yrkesskolorna och rörande elevernas
arbetsbelastning i de tekniska läroverken.

Vidare har skolöverläkaren att planlägga och leda överstyrelsens numera
ganska omfattande kursverksamhet för lärare, skolläkare och skolsköterskor
i skolhygien.

En biträdande skolöverläkare skulle på lämpligt sätt deltaga i arbetet
med nu nämnda uppgifter samt i viss utsträckning biträda vid handläggningen
av löpande ärenden. I detta sammanhang må nämnas, att under
budgetåret 1943/44 det totala antalet ärenden som handlades vid skolöverläkarens
rotel var 805. Motsvarande siffra för året 1944/45 var 1 329 och
för 1945/46 1 869.

Överstyrelsen har föreslagit, att arvode till den biträdande skolöverläkaren
skulle utgå med 11 000 kronor för år.

Statskontoret har icke ansett sig kunna biträda förslaget om inrättande
av en befattning som biträdande skolöverläkare, medan allmänna lönenämnden
uttalat, att nämnden, därest behov av en dylik befattning befunnes
föreligga, icke hade något att erinra mot att befattningen förenades
med ett arvode av 9 000 kronor för år.

Konsulent för manlig slöjd och konsulent för
tecknings undervisning. Överstyrelsen har erinrat om att det
tidigare inom överstyrelsen funnits konsulentbefattningar i ett flertal övningsämnen.
Dessa befattningar indrogos emellertid av 1923 års riksdag
och ha sedermera återinförts endast beträffande musik och kvinnlig slöjd.

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %05.

Överstyrelsen har nu ansett sig böra föreslå, att konsulentbefattningar för
manlig slöjd och för teckningsundervisning åter inrättas. För dessa båda
befattningar har överstyrelsen föreslagit ett årligt arvode av 3 000 kronor
respektive 4 400 kronor. Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Betydelsen av konsulentverksamheten är för övningsämnena måhända
ännu större än för läroämnena. Den konsulent, som hos överstyrelsen företräder
ett övningsämne, kan väntas bliva en ledande och sammanhållande
kraft inom sitt ämne. Kommer uppdraget i de rätta händerna, blir konsulenten
för lärarna ute på arbetsfältet den förfarne och vidsynte hjälparen
och rådgivaren, till vilken de kunna vända sig med de spörsmål, som möta
dem i arbetet. Särskilt inom ämnen som slöjd och teckning, där mycket
olika meningsriktningar mötas, kan en konsulent, med den överblick han
förvärvar över vad som i praktiken är möjligt med det elevklientel skolorna
faktiskt förfoga över, mildra metodiska ensidigheter, förebygga misstag,
som oerfarna lärare lätt riskera, och utöva en allmän ledning, som måste
skattas mycket högt. Inom överstyrelsen kan han vid tillsättning av
lärartjänster inom sitt område, vid prövningen av dispens- och behörighetsfrågor,
vid granskning av planerade byggnadsföretag och vid handläggningen
av ämnets pedagogiska specialspörsmål bliva en mycket värdefull
tillgång. Om dessa allmänna vinster av en god konsulentorganisation
lärer ingen tvekan kunna råda. De erfarenheter, som gjorts av den existerande
konsulentorganisationen för övningsämnen, äro i detta avseende vägledande
och övertygande.

Statskontoret har icke ansett sig kunna biträda förslaget om inrättande
av nu ifrågavarande konsulentbefattningar.

Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m.

I denna anslagspost ingår ett belopp om 8 000 kronor, ursprungligen
avsett för den centrala ledningen av värntjänstutbildningen och för organisationsarbete
inom denna verksamhetsgren. Numera användes beloppet
huvudsakligen till avlönande av en sakkunnig, som jämte gymnastikkonsulenterna
behandlar ärenden angående friluftsdagarnas
användning. Överstyrelsen har framhållit, att stort
behov alltjämt föreligger av att den sakunnige står till förfogande för handläggning
av en mängd dylika ärenden ävensom för medverkan vid utgivandet
av nya »anvisningar» av olika slag för gymnastikundervisningen.
Överstyrelsen anhåller därför, att ifrågavarande belopp måtte beräknas
även för nästa budgetår. Vidare har överstyrelsen hemställt, att under förevarande
anslagspost måtte till arbetshjälp åt överstyrelsens
arkitekt beräknas 12 000 kronor (nu 9 000 kronor, vilket belopp
dock jämlikt nådigt beslut den 28 juni 1940 må överskridas med
högst 8 000 kronor), till tillfälligt anlitande av sakkunn
i ga 7 000 kronor (nu 5 000), till ytterligare en konsulent för
husligt arbete 10 000 kronor samt till ersättning åt de tand -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr %05.

vårdsinspektörer inom folktandvården, som inspektera den tandvårdande
verksamheten vid läroanstalterna för blinda och dövstumma, 600
kronor. Överstyrelsen har härvid erinrat, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 28 juni 1946 medgivit, att ifrågavarande anslagspost finge för budgetåret
1946/47 överskridas med högst 10 000 kronor för anställande av ytterligare
en konsulent för husligt arbete och skolmåltider.

Statskojitoret har visserligen funnit betänkligheter möta mot att under
ytterligare ett budgetår ställa förutnämnda beloDp av 8 000 kronor till
överstyrelsens förfogande men har dock icke velat motsätta sig att för
slutförandet av arbetet med uppläggningen av anvisningar för gymnastikundervisningen
medel för ändamålet anvisas jämväl under nästa budgetår.
Fortlöpande modernisering av tidigare utarbetade handledningar på området
borde däremot enligt ämbetsverkets mening få verkställas utan anlitande
av extra arbetskraft. Till arbetshjälp åt överstyrelsens arkitekt har
statskontoret ansett, att ett belopp av 9 000 kronor borde vara tillräckligt.

Såsom i det föregående omnämnts har skolöverstyrelsen för att ytterligare
höja inspektionsfrekvensen föreslagit inrättandet av en kompletterande
ämneskonsulentorganisation vid undervisningsrådens
sida — till att börja med dock endast i försökssyfte och till följd
därav i begränsad omfattning. För detta ändamål har överstyrelsen under
förevarande anslagspost beräknat ett belopp av 21 300 kronor, varav
9 900 kronor till avlönande av en under läsåret heltidsanställd konsulent
och återstoden till avlönande av två för kortare perioder engagerade konsulenter.

Såväl statskontoret som allmänna lönenämnden ha uttalat, att, därest
såsom en försöksanordning ämneskonsulenter skulle befinnas böra anställas,
detta borde ske genom att medgivande lämnades överstyrelsen att
i viss utsträckning dubblera undervisningsrådsbefattningar.

Avlöningar till övrig i c k e - o r din ar i e personal.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under denna anslagspost har
överstyrelsen räknat med att en avsevärd personalförstärkning vore erforderlig.
Överstyrelsen har sålunda beräknat ökat medelsbehov för följande
ändamål:

1) inrättande av en ny befattning som undervisningsråd i lönegraden
Eo 30, avsedd för folkskolavdelningen;

2) inrättande av en befattning som biträdande arkitekt i lönegraden
Eo 28;

3) inrättande av fyra nya amanuensbefattningar i lönegraden Eo 15, 7
nya kanslibiträdesbefattningar i lönegraden Eo 7 och en ny kontorsbiträdesbefattning
i lönegraden Eo 4;

4) inrättande av en ny befattning som pressombudsman.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Ny undervisningsrådsbefattning. Den föreslagna nya
befattningen är avsedd för rotel V av folkskolavdelningen, som handlägger
ärenden rörande byggnader för folkskoleväsendet. Arbetskrafterna å
denna rotel ha från och med innevarande budgetår förstärkts genom inrättande
av en extra ordinarie undervisningsrådstjänst. Överstyrelsen anser
emellertid behov föreligga av en ytterligare förstärkning. Till belysande
härav har överstyrelsen anfört följande.

o Arbetsbelastningen å rotel V har under senast förflutna budgetår varit
så stor, att det för arbetets utförande krävts extra arbetshjälp. Sålunda
voro två folkskolinspektörer, en under större delen av budgetåret och en
under en tid av omkring 2 månader förordnade såsom föredragande i
skolbyggnadsärenden med lön såsom vikarierande undervisningsråd. Detta
oaktat har det ej varit möjligt att utan alltför långa dröjsmål handlägga
alla de till överstyrelsen inkomna byggnadsärendena. En betydande arbetsbalans
har på grund härav uppkommit. Antalet oavgjorda byggnadsärenden
uppgick sålunda den 15 augusti 1946 till omkring 300, varav omkring
80 ansökningar om statsbidrag.

Byggnadsärendenas antal visar en bestämd tendens att öka. Härtill bidraga
i viss mån de nya bestämmelserna om fria skolmåltider, i det att
skoldistrikten i stor omfattning äro i behov av nya skolmåltidslokaler.

För att det utrednings- och granskningsarbete, som är förenat med byggnadsärendena,
inom rimlig tid skall kunna fullgöras, komma tre föredragande
att vara stadigvarande sysselsatta med dessa och övriga till roteln
hörande ärenden. Visserligen kan såsom hittills tillfälligt skett en extra
föredragande förordnas. Överstyrelsen anser dock övervägande skäl tala för
att jämväl den tredje föredraganden å roteln gives fastare anställning, särskilt
som en sådan anordning medför betydligt mindre utgifter för statsverket
än om extra föredragande förordnas.

Biträdande arkitekt. Överstyrelsen har anfört huvudsakligen
följande.

Under budgetåret 1945/46 var den verkliga arbetstiden för överstyrelsens
arkitekt, numera heltidsanställd inom överstyrelsen, i stort sett densamma,
som den det åligger heltidsanställd statlig befattningshavare att
fullgöra. Därjämte var under större delen av budgetåret en arkitekt anställd
som biträde åt arkitekten med en arbetstid ungefär motsvarande
halvtidsanställd befattningshavares. För utförande av ritningsarbeten, vissa
kostnadsberäkningar och dylikt anlitades dessutom en arkitekt ’ samt
experter.

Av redan gjorda erfarenheter finner överstyrelsen klarlagt, att för att
enbart^ de med byggnadsärendenas handläggning nödvändiga arkitektgöromålen
skola kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt i fortsättningen
tva arkitekter bliva fullt sysselsatta. Framhållas bör att jämväl för
handläggningen av läroverksavdelningens byggnadsfrågor erfordras regelbunden
tillgång till arkitekthjälp. Överstyrelsen anser därför, att i stället
för den nuvarande anordningen med extra arbetshjälp åt överstyrelsens
arkitekt en extra ordinarie befattning som biträdande arkitekt inom överstyrelsen
bör inrättas. För att det skall bliva möjligt att för en dylik befattning
erhålla en väl kvalificerad kraft, synes det överstyrelsen nödvändigt,
att befattningen hänföres till lönegraden Eo 28.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Statskontoret har tillstyrkt, att ytterligare en heltidsavlönad arkitekt
upptages å personalstaten, men förklarat sig icke kunna förorda högre löneställning
för denne än 24 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Därest behov får anses föreligga av ytterligare en heltidsanställd arkitekt
hos överstyrelsen, synes denne icke böra placeras i högre lönegrad än
Eo26. Lönenämnden får härutinnan erinra, att slutlönen i den för arkitekten
ifrågasatta lönegraden, Eo 28, sammanfaller med lönen för överstyrelsens
ordinarie arkitekt, vilken är placerad i C 4, samt att efter ett
genomförande av den beslutade löneregleringen slutlönen i den Eo 28 motsvarande
lönegraden (Ce 31) kommer att ej oväsentligt överstiga lönen i
den C 4 motsvarande lönegraden (Cp 7).

Nya amanuens- och biträdest jänster. Till stöd för
sitt förslag om utökning av amanuens- och biträdespersonalen har överstyrelsen
framhållit den fortgående ökningen av arbetsbördan, särskilt på
folkskolavdelningens rotel V samt på läroverksavdelningen och den statistiska
avdelningen.

Statskontoret har anfört:

Önskemålet om förstärkning av överstyrelsens icke-ordinarie personal
torde böra tillgodoses genom att bibehålla icke-ordinarie-posten oförändrad
i samband med inrättandet av de ifrågasatta nya ordinarie byråsekreterarsamt
kansli- och kontorsbiträdestjänsterna. Statskontoret vill emellertid
fästa uppmärksamheten vid att då vid jämförelse med andra ämbetsverk
en oproportionerligt stor del av biträdespersonalen (16 av 36) tillhör kanslibiträdesgraden,
behovet av nya biträden företrädesvis bör tillgodoses genom
inrättande av befattningar i lägre lönegrad (jfr 1944 års personalutrednings
betänkande, del I, stat. off. utr. 1946:66).

Pressombudsman. Överstyrelsen har framhållit, att en uppräkning
av icke-ordinarieposten vore önskvärd också för åstadkommande av
en avlastning i avdelningschefernas och rotelchefernas konsultativa verksamhet
genom anställande av en pressombudsman för verket. Överstyrelsen
har härom anfört:

En dylik pressombudsman finnes sedan budgetåret 1945/46 anställd hos
medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan.

Överstyrelsen vore synnerligen betjänt av att ha en sådan ombudsman
till sitt förfogande för lämnande av upplysningar om beslut i ärenden av
ömtålig art eller av principiell betydelse och för meddelande av råd och
anvisningar i anslutning till skrivelser, cirkulär och författningar. Olämpliga
och vilseledande pressdiskussioner skulle därigenom förebyggas. Allmänheten
skulle få sakliga informationer utan tidsutdräkt och erhålla kännedom
på ett intresseväckande sätt om innebörden av beslut och projekt
av större räckvidd inom de pedagogiskt-administrativa, pedagogiskt-sociala
och pedagogiskt-medicinska områdena.För att fylla sin uppgift måste pressombudsmannen
ha, utom journalistisk färdighet, insikter i radions och filmens
propagandateknik för anlitande vid behov av de senare hjälpmedlen.

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Helt naturligt måste han ta emot direktiv av generaldirektören, avdelningschef
eller rotelchef. Kostnaderna för ändamålet torde kunna begränsas
till 5 000 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke vara övertygat om angelägenheten
av att ställa medel till förfogande för anställande av en pressombudsman,
medan allmänna lönenämnden för sin del funnit frågan härom böra upptagas
till prövning i samband med ett mera allmänt övervägande av frågan
om inrättande i andra verk av liknande befattningar.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla en av 191^6 års skolkommission
gjord framställning angående lekmannarepresentanter i skolöverstyrelsen.
Skolkommissionen har — efter att ha erinrat om att vid olika
tillfällen förslag väckts om inrättande av en skolombudsmannainstitution
motsvarande J. O. och M. O. — uttalat som sin uppfattning, att vägar
måste sökas för att undvika, respektive bilägga konflikter mellan å ena
sidan lärarna, å andra sidan lärjungarna och dessas målsmän samt för att
åstadkomma ökad förståelse och gemenskap mellan dessa parter.

Kommissionen har anfört i huvudsak följande.

Skola och hem ha grundläggande gemensamma uppgifter vid barnens
fostran. Ett på ömsesidigt förtroende grundat samarbete dem emellan är
förutsättningen för en framgångsrik fostrargärning, medan misstroende försvårar
båda parternas möjligheter. Den å sina håll existerande spänningen
mellan målsmän och skola torde ofta bero på rena missförstånd, som relativt
lätt kunna skingras genom intimare kontakt mellan skola och hem.
Otvivelaktigt skänka föräldramöten och liknande institutioner goda möjligheter
till sådana kontakter. Även om dessa möten kunna skapa en
atmosfär av samförstånd och förståelse, är det emellertid uppenbart, att de
äro föga lämpade att rätta till eventuella missförhållanden, som kunna
råda inom skolan. En för båda parterna verkligt betydelsefull samverkan
torde icke kunna skapas utan att målsmännens inflytande över skolan ökas.

1 vår folkskola har lekmannainflytandet betydande möjligheter att göra
sig gällande genom skolråden och skolstyrelserna. Det är av vikt, att vid
den kommande skolreformen dessa möjligheter utvidgas och stärkas för
hela vårt skolväsende.

Även om skolan lokalt erhåller ökad rörelsefrihet, kommer emellertid den
centrala ledningen med nödvändighet att sätta sin prägel på skolans utveckling.
Vill man därför öka lekmannainflytandet inom skolan, lär man
inte kunna undgå att åt den myndighet, som utgör skolväsendets högsta
ledning — skolöverstyrelsen — skänka ett visst lekmannainflytande. Insättes
i skolöverstyrelsen två eller flera lekmannarepresentanter och erhålla
dessa en tillräckligt stark ställning, vinnes härigenom på ett naturligare sätt
de syftemål, som föresvävat förslagsställarna till en skolombudsmannainstitution.
Skolkommissionen, som torde få tillfälle att återkomma till frågan
om skolväsendets ledning, vill redan på detta stadium föreslå, att såsom
ett experiment från och med budgetåret 1947/48 till skolöverstyrelsen
knytes två lekmannarepresentanter, vilka vid vissa frågors behandling böra
inträda som ledamöter i överstyrelsen. Kommissionen anser, att ett försök
bör göras att på detta sätt låta den högsta skolmyndigheten få förankring
hos en vaken lekmannaopinion.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^7. 1 sand. Nr 205.

18

Kungl. Maj:ts -proposition nr SOS.

En råd av frågor, som skolöverstyrelsen har att handlägga, äro av den
art, att lekmannasynpunkten vid handläggningen kunde vara till nytta. Det
är uppenbart, att detta gäller disciplinmål ifråga om lärare, frågor rörande
lärarnas rättsliga ställning och om förflyttning av lärare samt frågor som
röra lärjungarnas uppförande och ordning, lärjunges förvisning, intagning
och flyttning av lärjungar, godkännande av lärjungar som underkänts i
real- eller studentexamen, befrielse från skolplikt och över huvud taget
frågor rörande förhållandet lärare—lärjungar och skola—hem och rörande
lärjungarnas psykologiskt riktiga behandling. Men det gäller också om undervisnings-
och uppfostringsfrågor av allmän natur och om frågor av principiell
art rörande upprättandet av nya skolor, utvidgande, centralisering
och nedläggande av skolor, undervisningens allmänna anordning vid skolorna,
skolbyggnader, skolinredning och övrig skolutrustning, läroböcker,
skolradio och skolfilm, korrespondensundervisning och det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet, skolhygien, skolmåltider, skolskjutsar, inackordering
av skolbarn, hemgårdar och studiehem, skolsparkasseverksamhet,
ferie- och studieresor och fritidens användning. Även vid uppgörandet av
skolöverstyrelsens riksdagspetita borde lekmannarepresentanterna inträda
som ledamöter av överstyrelsen. Då här föreslagen lekmannarepresentation
inom skolöverstyrelsen tills vidare måste ha försökskaraktär, torde erfarenheten
få giva vid handen, vilka ytterligare frågor som lämpa sig för
behandling på detta sätt.

De till skolöverstyrelsen knutna lekmannarepresentanterna böra av
Kungl. Maj:t förordnas endast på viss tid.

Över skolkommissionens förslag har yttrande avgivits av skolöverstyrelsen,
som därvid anfört bland annat följande.

Det torde vara på sin plats att erinra om att anordningar liknande den
föreslagna lekmannarepresentationen redan tidigare kommit till användning
inom statsförvaltningen. Det är emellertid att märka, att ordet lekman
här fattas uteslutande såsom motsats till tjänstemännen, icke såsom
utmärkande frånvaron av särskild sakkunskap. Tvärtom är det i många
fall just åsyftat att förvärva sådan speciell sakkunskap och erfarenhet, varöver
statsförvaltningen i övrigt ej i tillräcklig grad förfogar. De föreslagna
lekmannarepresentanterna inom skolöverstyrelsen, vilka vid behandlingen
av vissa frågor skulle inträda som ledamöter av överstyrelsen, skulle också
få en ställning överensstämmande med den, som på vissa andra håll inom
förvaltningen intages av lekmannaelement. Med hänsyn till omfattningen
av lekmannarepresentanternas uppgifter synes emellertid skolkommissionens
förslag innebära en nyhet. Det lärer nämligen knappast kunna göras
gällande, att det här är fråga om att tillföra verket erforderlig speciell
sakkunskap och erfarenhet. Fastmera synes avsikten vara att tillskapa
en motvikt mot eventuellt byråkratiskt betraktelsesätt vid utövandet av
överstyrelsens ämbetsbefogenheter samt åstadkomma ökad förståelse för
den stora allmänhetens, enkannerligen målsmännens synpunkter på handhavandet
av särskilt det statliga skolväsendet.

I fråga om kontakten med allmänheten bör erinras om att överstyrelsens
verksamhet endast ofullständigt återspeglas i skrift. Fn väsentlig
del av densamma utövas nämligen genom muntlig konsultation, huvudsakligen
genom besvarande av direkta telefonförfrågningar av allmänheten,
som sålunda har möjlighet att mera personligt framföra sina önskemål. In -

Kuncjl. May.ts proposition nr 205. 19

spektionsresorna ge vidare goda möjligheter för överstyrelsens tjänstemän
f .. ,,er j . °roedelbar kännedom om föreliggande förhållanden. Och betraliande
önskemål, som återgivas i tidningspressen, är det sörjt för att
genom pressurklipp, vilka systematiskt ordnas inom överstyrelsen tjänstemannen
fortlöpande kunna erhålla underrättelse om aktuella spörsmål på
undervisningsväsendets område, av praktiskt taget samtliga de arter, vilka
angivas i den föreliggande framställningen.

Det är emellertid en fullt naturlig följd av det växande intresset ute i
landet för undervisningsfrågor, att lekmannaopinionen söker sig nya vägar
att, göra s!g hörd inom överstyrelsen. Även för överstyrelsens del vore det
värdefullt att under ämbetsutövningen äga möjlighet till fortlöpande personlig
kontakt med representanter för lekmannaopinionen.

Ehuru överstyrelsen sålunda uttalat sig för en ökad kontakt mellan överstyrelsen
och lekmannaopinionen, har överstyrelsen dock funnit det föga
sannolikt, att skolkommissionens förslag skulle kunna med fördel realiseras
i just den form vari det framlagts. Överstyrelsen befarar nämligen, att den
nya anordningen kan komma att verka hindrande och försenande för överstyrelsens
arbete särskilt med hänsyn till det betydande antal ärenden, vid
vilkas avgörande lekmannarepresentanterna skulle medverka. Överstyrelsen
har därför ifrågasatt, om man icke skulle kunna lättare tillgodose lekmannaintresset
inom skolöverstyrelsen genom inrättandet av en lekmannanämnd.
Härom har överstyrelsen anfört följande.

Ser man lekmännens betydelse främst ur den synpunkten, att det för
överstyrelsen vore av värde att i vissa ömtåliga och för föräldrar och allmänhet
särskilt betydelsefulla frågor kunna konsultera härför tillgängliga
lekmannarepresentanter, skulle detta syfte kunna vinnas genom att man
gave representationen formen av en lekmannanämnd, bestående av ett anj
förslagsvis 5 ä 8 — intresserade och erfarna målsmän. Även om
dessa således icke skulle få direkt inflytande på de enskilda löpande ärendenas
behandling, skulle de kunna vara överstyrelsen till nytta vid samråd
saval i principiella frågor som i konkreta fall. Ett sådant samråd skulle
aga rum vid sidan av den vanliga, mera rutinmässiga och ofta brådskande
behandlingen av de löpande ärendena. Sammanträden med en så organiserad
nämnd skulle kunna planläggas på längre sikt, kanske till antal och
tidpunkter fixeras för ett ar i sänder, vilket ur arbetsorganisatorisk synpunkt
skulle vara till fördel både för överstyrelsen och för lekmannarepresentanterna
själva. 1

Mot överstyrelsens beslut reserverade sig föredraganden, avdelning schefen
Wejle, vilken anförde bland annat följande.

Jag anser, att överstyrelsens utlåtande bör utmynna i tillstyrkande av
bifall till framställningen i sak, dock under tillkännagivande, att enli°t
överstyrelsens mening antalet lekmannarepresentanter bör vara* minst fyra
och att för dessa böra utses suppleanter till det antal Kungl. Mai:t må
finna erforderligt.

Det av majoriteten förordade alternativet att lekmannarepresentanterna
skulle organiseras såsom eu nämnd, vars verksamhet skulle begränsas till
frågor av allmänt principiell och pedagogisk natur, synes mig nämligen
icke mera tillfredsställande än skolkommissionens förslag.

20

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

Enligt min mening kan det hinder för överstyrelsens arbete, som den av
kommissionen föreslagna anordningen kan befaras komma att medföra,
hjälpligt undanröjas därigenom, att antalet lekmannarepresentanter bestämmes
såsom nyss angivits.

Vidare anser jag det mest ändamålsenligt, att representanterna inträda
som ledamöter i överstyrelsen vid behandlingen av de frågor, i vilkas handläggning
de skola deltaga. Det av majoriteten förordade alternativet synes
mig icke ägnat att så verksamt, som kommissionen torde ha avsett, låta
lekmannaopinionen komma till tals vid avgörandet av vissa för lekmännen
betydelsefulla frågor och icke heller att ge överstyrelsens beslut i dessa
frågor den styrka, som kan vinnas om lekmannarepresentanterna få deltaga
i besluten såsom ledamöter av överstyrelsen.

Mindre betungande för arbetet inom överstyrelsen än den av kommissionen
föreslagna anordningen torde ej heller den av majoriteten förordade
bli.

I reservationen instämde skolöverläkaren Berlitz.

Befattningen såsom generaldirektör och chef för skolöverstyrelsen är nu
placerad i lönegraden B 3 och tillsättes således genom fullmakt. Sedan befattningen
hösten 1946 blivit ledig, har den uppehållits på förordnande. Jag
anser mig böra förorda, att befattningen ombildas till förordnandetjänst
och tillsättes medelst förordnande för viss tid. Löneställningen bör bliva
densamma som för förordnandetjänsterna i nuvarande lönegraden C 12.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen föreslagit
en väsentlig utökning av överstyrelsens personalorganisation. Därvid
har bland annat särskilt framhållits behovet av en förstärkning av läroverksavdelningens
pedagogiskt skolade arbetskrafter i syfte att möjliggöra
dels en utvidgning av den hittills nödtvunget eftersatta inspektionsverksamheten,
dels ock ett överförande till nämnda avdelning av vissa nu till
folkskolavdelningens handläggning hörande ärenden. Överstyrelsen har salunda
föreslagit inrättande av tre nya ordinarie undervisningsrådsbefattningar,
knutna till läroverksavdelningen, ävensom anställande försöksvis
av särskilda ämneskonsulenter med inspektionsverksamhet såsom huvuduppgift.
Även för folkskolavdelningen har överstyrelsen med hänsyn till
arbetsbelastningen å den rotel inom avdelningen, som handlägger byggnadsärenden,
föreslagit en ny undervisningsradsbefattning, placerad i lönegraden
Eo 30.

Frågan om en omorganisation av skolöverstyrelsen har länge varit
aktuell, och sedan 1938 föreligger ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag
i ämnet. Efter nämnda tidpunkt har överstyrelsen undergått vissa
ändringar i organisatoriskt avseende. Sålunda har yrkesavdelningen utbrutits
och bildat ett särskilt ämbetsverk, varjämte inom överstyrelsen från
den 1 juli 1944 inrättats en administrativ avdelning under ledning av en
byråchef. Sistnämnda ändring skedde efter en av särskilda utredningsmän
utförd organisationsundersökning i syfte att genom rationalisering av det

21

Kungl. Maj:ts •proposition nr 205.

inre arbetet ernå besparingar och ökad effektivitet. Vid denna undersökning
kommo utredningsmännen till den uppfattningen, att överstyrelsens
dåvarande personalorganisation icke medgåve en så praktisk arbetsfördelning,
som vore önskvärd. De framhöllo också angelägenheten av att undervisningsråden
avlastades arbetsuppgifter, vilka icke krävde pedagogisk
sakkunskap.

Med anledning av nu föreliggande förslag om inrättande av nya undervisningsradsbefattningar
och anställande av särskilda ämneskonsulenter
har statskontoret i första hand förordat en översyn av överstyrelsens organisation,
innan ett dylikt förslag framlades för riksdagen. Därest omedelbara
åtgärder ansåges erforderliga har statskontoret för sin del funnit starkare
skäl tala för inrättande av nya administrativa byråchefstjänster än
av ytterligare undervisningsrådsbefattningar. Jämväl allmänna lönenämnden
har ansett, att en förstärkning av överstyrelsen med administrativa
byråchefstjänster i första hand borde övervägas för beredande av möjlighet
för undervisningsråden å läroverksavdelningen att i ökad omfattning ägna
sig åt inspektionsverksamhet. Därest särskilda ämneskonsulenter befunnes
böra anställas, har såväl statskontoret som lönenämnden ansett, att detta
borde ske genom att medgivande lämnades överstyrelsen att i viss utsträckning
dubblera undervisningsrådsbefattningar.

Jag delar för egen del statskontorets uppfattning om behovet av en översyn
av överstyrelsens organisation. En dylik översyn torde, såsom statskontoret
framhållit, icke få anses opåkallad med hänsyn till de förändringar,
som ägt rum sedan det av särskilda sakkunniga utarbetade förslaget
avgavs. Jag vill även i detta sammanhang erinra om att riksdagen i
skrivelsen 1946: 212 under punkten 12 anhållit, att Kungl. Maj:t ville
efter erforderlig utredning taga under övervägande åtgärder i syfte att till
en kameral avdelning inom skolöverstyrelsen centralisera utbetalandet av
de anslag till undervisningsväsendet, vilka hänföra sig till överstyrelsens
verksamhetsområde. Jämväl med hänsyn härtill torde vid lägligt tillfälle
en översyn av överstyrelsens hela organisation böra företagas.

Behovet av att skapa en central ledning, som icke alltför mycket tynges
av rena förvaltningsbestyr, är emellertid enligt min mening så stort, att
omedelbara åtgärder erfordras härför. Efter övervägande av de olika förslag,
som i nyssnämnda syfte framlagts, har jag stannat för att förorda
inrättande av dels två nya undervisningsrådsbefattningar, avsedda för läroverksavdelningen,
dels ock en ny administrativ byråchefstjänst. Befattningarna
torde i avvaktan på översynen av överstyrelsens organisation
böra inrättas såsom extra ordinarie tjänster med placering i lönegraden
Eo JO. Jämväl den av mig förut denna dag i annat sammanhang tillstyrkta,
för en folkbildningsrotel inom överstyrelsen avsedda undervisningsrådsbefattningen
torde tills vidare böra placeras i lönegraden Eo 30.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en befattning som förste byrå -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

sekreterare anser jag mig böra tillstyrka, dock med den förändringen att
befattningen med hänsyn till vad remissmyndigheterna anfört synes böra
placeras i lönegraden A 24. Likaså biträder jag förslaget om inrättande av
två nya befattningar såsom byråsekreterare i lönegraden A 21. Däremot
kan jag i likhet med statskontoret och lönenämnden icke tillstyrka överstyrelsens
förslag om inrättande av ytterligare en registratorsbefattning i
lönegraden A 14. Överstyrelsens förslag om inrättande av en kansliskrivartjänst
i lönegraden All för handhavandet av registratorsgöromålen på
administrativa avdelningen anser jag mig endast på så sätt kunna biträda,
att jag förordar inrättande av en kontoristbefattning i lönegraden Eo 9 i
stället för en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7.

Överstyrelsens förslag om ordinariesättning av ett antal kanslibiträdestjänster
torde med hänsyn till pågående utredning beträffande vissa bitr
ädestjänster icke nu böra upptagas till slutligt avgörande. Förslaget om
inrättande av en befattning såsom materialförvaltare i lönegraden A 7 anser
jag mig icke för närvarande kunna biträda.

Under hänvisning till vad som i årets statsverksproposition under rubriken
För flera huvudtitlar gemensamma frågor anförts om reglering av befordringsgången
för biträdespersonal förordar jag, att två extra ordinarie
kontorsbiträdesbefattningar i 4 lönegraden ordinariesättas. Därjämte bör
den nu å överstyrelsens personalförteckning uppförda skrivbiträdesbefattningen
i lönegraden A 2 föras å övergångsstat.

Biblioteks- och gymnastikkonsulentbefattningarna äro nu placerade i 21
lönegraden. Skolöverstyrelsen har vid upprepade tillfällen gjort framställning
om uppflyttning av befattningarna i högre lönegrad, och allmänna
lönenämnden har även tidigare tillstyrkt, att befattningarna placeras i 23
lönegraden. Överstyrelsens förslag om uppflyttning av befattningarna i 24
lönegraden och tillika ordinariesättning av den nuvarande extra ordinarie
bibliotekskonsulentbefattningen kan jag icke biträda. Däremot vill jag icke
motsätta mig en uppflyttning av gymnastikkonsulentbefattningen till lönegraden
A 23 samt av den ordinarie bibliotekskonsulentbefattningen till lönegraden
A 23 och av den extra ordinarie bibliotekskonsulentbefattningen
till lönegraden Eo 23.

Jag har förut denna dag i annat sammanhang förordat inrättande av två
konsulentbefattningar för allmän folkbildning utan att därvid taga ställning
till frågan om befattningarnas lönegradsplacering. Jag anser mig böra förorda,
att dessa befattningar i likhet med biblioteks- och gymnastikkonsulentbefattningarna
placeras i 23 lönegraden. Av befattningarna torde den
ena böra inrättas såsom ordinarie och den andra såsom extra ordinarie
tjänst.

Förslaget om uppflyttning av den från och med innevarande budgetår
inrättade befattningen i lönegraden Eo 23 såsom konsulent för husligt arbete
till lönegraden A 26 kan jag i likhet med statskontoret och allmänna
lönenämnden icke tillstyrka.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Med hänsyn till den omfattning, som skolöverläkarens arbete numera
tagit, tillstyrker jag, att en med deltidstjänstgöring förenad arvodesbefattning
såsom biträdande skolöverläkare inrättas. Arvodet torde böra utgå
med högst 9 000 kronor för år.

Skolöverstyrelsens nu ånyo framförda förslag om inrättande av en arvodesbefattning
som konsulent för manlig slöjd och en dylik befattning såsom
konsulent för teckningsundervisningen anser jag mig böra förorda.
Däremot är jag icke beredd tillstyrka överstyrelsens förslag om höjning av
arvodet vid vissa konsulentbefattningar. Befattningen såsom konsulent
för manlig slöjd torde böra förenas med samma arvode som befattningen
såsom konsulent för kvinnlig slöjd eller 3 000 kronor och befattningen såsom
konsulent för teckningsundervisningen med samma arvode som befattningen
såsom konsulent för musikundervisningen eller 3 400 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m. har sedan flera år tillbaka beräknats
ett belopp av 8 000 kronor, ursprungligen avsett för den centrala ledningen
av värntjänstutbildningen m. m. men sedermera disponerat för visst biträde
å gymnastikroteln. Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört vill
jag icke motsätta mig att nämnda belopp under ytterligare ett år ställes
till överstyrelsens förfogande för visst biträde å gymnastikroteln. Medelsbehovet
under nu ifrågavarande anslagspost har överstyrelsen för nästa
budgetår beräknat till 58 900 kronor, varav 21 300 kronor för den föreslagna
ämneskonsulentverksamheten. Mot beräkningen har jag icke funnit
anledning till annan erinran, än att det beräknade medelsbehovet bör
minskas med sistnämnda belopp, och anslagsposten sålunda uppföras med
(58 900 — 21 300 =) 37 600 kronor.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en befattning såsom biträdande
arkitekt anser jag mig i likhet med statskontoret böra understödja. Med
hänsyn till vad allmänna lönenämnden anfört torde befattningen böra placeras
i lönegraden Eo 26.

Jag har förut denna dag i annat sammanhang framhållit, att en viss
förstärkning av skolöverstyrelsens amanuens- och biträdespersonal syntes
bliva erforderlig vid bifall till de av mig förordade åtgärderna till främjande
av folkbildningsarbetet. Med hänsyn härtill och till vad skolöverstyrelsen
anfört till stöd för de av överstyrelsen i anslagsäskandena för nästa
budgetår framställda förslagen om inrättande av nya amanuens- och biträdesbefattningar
synes en väsentlig förstärkning av den icke-ordinarie
personalen vara påkallad. Jag har i det föregående förordat inrättande av
en ordinarie förste byråsekreterarbefattning och två ordinarie byråsekreterarbefattningar
samt ordinariesättning av två extra ordinarie kontorsbiträdestjänster.
Vid bifall härtill torde anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal komma att avlastas utgifter å i runt tal
25 000 kronor, varigenom behovet av amanuens- och biträdespersonal kan

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

i viss mån tillgodoses. Jag förordar därjämte, att icke-ordinarieposten för
ändamålet uppräknas med 20 000 kronor. I anslutning till vad statskontoret
anfört angående den nuvarande proportionen mellan biträdespersonal
i kanslibiträdesgraden och annan biträdespersonal vill jag framhålla angelägenheten
av att överstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på frågan,
i vad mån amanuenspersonal med hänsyn till arbetsuppgifterna kan ersättas
av billigare arbetskraft och om behovet av nya biträden kan tillgodoses
genom anställandet av biträden i lägre lönegrad än kanslibiträdesgraden.

För beredande av medel till stadgade ålderstillägg torde icke-ordinarieposten
böra uppräknas med 4 000 kronor.

Vad överstyrelsen anfört till stöd för sitt förslag om anställande av en
pressombudsman för verket har jag funnit värt beaktande. Otvivelaktigt
är, att skolan och dess förhållanden inom vida kretsar omfattas med ett
betydande intresse. Icke minst med hänsyn härtill är det av vikt, att en god
kontakt mellan allmänheten och skolans högsta ledning åvägabringas. Härigenom
torde i många fall risken för missförstånd kunna förebyggas och
vilseledande pressdiskussioner undvikas. Som överstyrelsen framhållit, erfordras
i många fall från överstyrelsens sida upplysningar om beslut i
ärenden av ömtålig art eller av principiell betydelse, råd och anvisningar
i anslutning till skrivelser, cirkulär och författningar, sakliga informationer
av olika slag o. s. v. Jag tillstyrker därför överstyrelsens förslag om anvisande
av ett belopp av 5 000 kronor till anställande försöksvis under budgetåret
1947/48 av en pressombudsman i överstyrelsen. Jag erinrar tillika
om att en dylik pressombudsman sedan budgetåret 1945/46 finnes anställd
såväl hos medicinalstyrelsen som hos statens institut för folkhälsan.

Det av 1946 års skolkommission framlagda förslaget, att till skolöverstyrelsen
skulle knytas ett visst antal för bestämd tid förordnade lekmannarepresentanter,
synes mig ävenledes böra vinna bifall. Som kommissionen
framhållit, är en av grundförutsättningarna för en framgångsrik
fostran av det uppväxande släktet, att det råder ett gott och förtroendefullt
samarbete mellan skola och hem, mellan lärarna å ena sidan och eleverna
och deras målsmän å den andra. Skolväsendet bör omfattas av allmänhetens
förtroende. Detta förtroende bör emellertid gälla ej blott den
lokala skolan utan sträcka sig ända till skolväsendets högsta ledning —
skolöverstyrelsen. I syfte att skapa ökade förutsättningar härför har kommissionen
framlagt sitt förslag om lekmannarepresentanter, som vid behandlingen
av vissa ärenden skulle inträda som ledamöter i överstyrelsen.

I yttrande över detta förslag har skolöverstyrelsen — ehuru instämmande
i förslagets syfte — framfört vissa betänkligheter mot förslaget och i
stället föreslagit en avvikande anordning med en lekmannanämnd. För
egen del anser jag emellertid, som jag redan nämnt, att ett försök bör
göras att på det av kommissionen föreslagna sättet låta den högsta skolmyndigheten
få förankring hos en vaken lekmannaopinion.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

De ifrågasatta lekmannarepresentanterna torde böra vara två till antalet
och utses av Kungl. Maj:t för en tid av tre år. Lämpligt synes vara,
att den ene närmast företräder landsbygdens och folkskolornas synpunkter
samt den andre städernas och de högre skolornas. För representanterna
böra finnas av Kungl. Maj:t utsedda personliga suppleanter, vilka vid förfall
för vederbörande lekmannarepresentant äga deltaga i överläggningar
och beslut. Skolkommissionen har angivit åtskilliga typer av ärenden, vid
vilkas handläggning lekmannarepresentanter ansetts böra deltaga. Vad
kommissionen därvid anfört, har icke givit mig anledning till erinran. Jag
vill endast ytterligare understryka, att lekmannarepresentanterna endast
böra deltaga i handläggningen av ärenden, som äro av principiell natur
och där lekmannens synpunkter kunna vara av värde. I fråga om de ärenden
i vilkas handläggning de deltaga, böra de ha samma ställning som
överstyrelsens övriga ledamöter. Man torde kunna räkna med att lekmannarepresentanterna
komma att behöva deltaga i ett sammanträde var fjortonde
dag. Arvode till vardera av de ordinarie lekmannarepresentanterna
torde böra utgå med 800 kronor för år. Därjämte torde de böra äga åtnjuta
dagarvode för varje sammanträdes dag i enlighet med bestämmelserna
i kommittékungörelsen. Suppleant bör för deltagande i sammanträde
åtnjuta ett arvode av 25 kronor för varje sammanträdesdag. Nu nämnda
arvoden torde böra bestridas ur anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Medelsbehovet härför under nästa
budgetår uppskattar jag till 2 400 kronor. I förekommande fall bör även
resekostnads- och traktamentsersättning utgå enligt klass I A i allmänna
resereglementet. För detta ändamål torde medel böra beräknas under överstyrelsens
omkostnadsanslag.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän är nu uppförd med
423 700 kronor. Vid bifall till mitt förslag i det föregående om inrättande
av nya ordinarie tjänster och uppflyttning av dylika tjänster i högre lönegrad
bör anslagsposten, beräknat efter nuvarande löner, uppräknas med
44 300 kronor till 468 000 kronor. Den allmänna löneregleringen påkallar
en ytterligare höjning av anslagsposten med 206 000 kronor till 674 000
kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, som nu är uppförd med 29 100 kronor, bör vid bifall till förslaget
om inrättande av en befattning såsom biträdande skolöverläkare och två
nya konsulentbefattningar, en för manlig slöjd och en för teckningsundervisning,
höjas med (9 000 + 3 000 + 3 400 =) 15 400 kronor. Till'' arvoden
åt lekmannarepresentanter inom skolöverstyrelsen bör vidare enligt vad jag
nyss anfört under denna anslagspost beräknas 2 400 kronor. 1 annat sammanhang
har jag förut denna dag föreslagit, att de genom val utsedda
ledamöterna av den folkbildningsnämnd, som enligt vad jag förordat skall
knytas till skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, skola åtnjuta dagarvode

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 205.

enligt kommittékungörelsen. Medel för ändamålet torde böra beräknas
under nu före varande anslagspost. Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar
jag till 300 kronor. Under arvodesposten är nu uppfört ett arvode
å 9 500 kronor åt extra föredragande å folkskolavdelningen. Å arvodet
utgår för innevarande budgetår provisoriskt arvodestillägg med 660 kronor.
Medel härför äro icke beräknade under arvodesposten. Med hänsyn
till den i årets statsverksproposition under rubriken För flera huvudtitlar
gemensamma frågor förordade arvodesregleringen bör nyssnämnda arvode
å 9 500 kronor höjas med 1 108 kronor till 10 608 kronor. Delposten till
vikariatsersättningar m. m., nu 900 kronor, torde för avrundning av arvodespostens
slutsumma böra minskas med 8 kronor till 892 kronor. Förevarande
anslagspost bör sålunda för nästa budgetår uppföras med (29 100 +
+ 15 400 + 2 400 + 300 + 1 108 — 8 =) 48 300 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m. har av mig i det föregående beräknats till
37 600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är nu uppförd
med 266 700 kronor. Vid bifall till förslagen om inrättande av tre
undervisningsrådsbefattningar i lönegraden Eo 30, en byråchefstjänst i
samma lönegrad, en befattning såsom biträdande arkitekt i lönegraden
Eo 26 och en befattning såsom konsulent för allmän folkbildning i lönegraden
Eo 23 samt om uppflyttning av den extra ordinarie bibliotekskonsulentbefattningen
till lönegraden Eo 23 ävensom om utbyte av en kanslibiträdesbefattning
i lönegraden Eo 7 mot en befattning som kontorist i lönegraden
Eo 9 bör icke-ordinarieposten höjas med 62 000 kronor. I enlighet
med vad jag förut förordat bör denna anslagspost vidare höjas med 20 000
kronor för möjliggörande av en förstärkning av överstyrelsens amanuensoch
biträdespersonal, med 4 000 kronor för beredande av medel till stadgade
ålderstillägg och med 5 000 kronor för anställande av en pressombudsman.
Regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal
medför en ökning av icke-ordinarieposten med i runt tal 30 000
kronor. Denna anslagspost borde sålunda, beräknat efter nuvarande löner,
för nästa budgetår uppföras med (266 700 + 62 000 -f- 20 000 + 4 000 -f-f-
5 000 -f- 30 000 =) 387 700 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder
en ytterligare höjning av anslagsposten med 212 300 kronor till
600 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde för nästa budgetår böra upptagas
med 76 600 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör sålunda uppföras med (674 000 -f-j-
48 300 + 37 600 -f- 600 000 -f- 76 600 =) 1 436 500 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 598 300 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %05.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledas av vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 674 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis
............................. » 48 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar

till inspektörer och sakkunniga biträden
m. m., förslagsvis............. » 37 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal......................... » 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_76 600

Summa kronor 1 436 500;

dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 1 436 500.

II. Förslagsanslaget till Skolöverstyrelsen:
Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 213 500 kronor.
Genom beslut den 14 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt följande omkostnadsstat
för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................kronor 6 500

2. Reseersättningar, förslagsvis....................... » 40 000

3. Tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd,
förslagsvis.............................. » 8 000

4. Expenser, förslagsvis.............................. » 129 000

5. Publikationstryck, förslagsvis............. » 30 000

Summa kronor 213 500.

28

Kungl. Maj ds •proposition nr 205.

Av anslagsposten till expenser må till bränsle, lyse och vatten tagas i
anspråk ett belopp av förslagsvis 19 000 kronor och till övriga expenser
ett belopp av 110 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ökning av anslagsposten
till reseersättningar med 10 000 kronor, av anslagsposten till
tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd med 15 000
kronor och av anslagsposten till publikationstryck med 10 000 kronor samt
av delposten till övriga expenser med 25 000 kronor.

Den föreslagna höjningen av anslagsposterna till reseersättninga
r och till tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande
undervisningsråd har motiverats med att ett bifall
till överstyrelsens förslag om inrättande av nya undervisningsråds- och
konsulentbefattningar komme att medföra en avsevärt starkare belastning
än hittills av dessa poster.

Publikationstryck. Överstyrelsen har föreslagit ökad medelsanvisning
under denna anslagspost främst för att möjliggöra publicering
av en statistisk berättelse rörande folkskolorna och de högre folkskolorna.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Jämlikt gällande instruktion 7 § tillkommer det skolöverstyrelsen att på
grundval av insamlat statistiskt primärmaterial utarbeta och från trycket
utgiva fortlöpande statistiska berättelser beträffande samtliga de grenar av
undervisningsväsendet, som stå under överstyrelsens inseende. Då emellertid
av statsfinansiella skäl anslag till tryckning tidvis icke beviljats, har alltsedan
överstyrelsens tillkomst någon regelbunden publicering av undervisningsstatistiska
berättelser icke kunnat komma till stånd. Enligt överstyrelsens
mening böra emellertid statistiska berättelser rörande samtliga
grenar av undervisningsväsendet publiceras årligen, i likhet med vad som
i regel sker beträffande publikationer i serien Sveriges officiella statistik.
Endast härigenom kunna i möjligaste mån aktuella siffror städse föreligga
i tryck. Överstyrelsen är emellertid icke beredd att redan nu hemställa om
anslag till tryckning av mer än en av ifrågakommande berättelser. På
grund av den avsevärda tidrymd, som förflutit sedan utgivandet av de
senaste statistiska redogörelserna, komma de till en början utkommande
publikationerna, vilka måste innehålla en översikt över hela den sedan
senaste berättelse förflutna tidrymden, att bliva mycket omfattande och
arbetskrävande beträffande såväl text som tabeller. Endast en berättelse
kan därför tänkas utkomma under budgetåret 1947/48.

Den berättelse, som härvid främst kommer i fråga, är redogörelsen för
folkskolorna och de högre folkskolorna. Den senaste tryckta berättelsen
rörande förstnämnda läroanstalter avser redovisningsåret 1929/30, rörande
de sistnämnda redovisningsåret 1926/27. Den nya berättelsen bör lämna
en översikt över den tid, som därefter förflutit, varjämte utförligare siffror
böra meddelas för det senast bearbetade året.

För den nu ifrågasatta publikationen anser sig överstyrelsen böra räkna
med kostnader å 14 000 kronor. Överstyrelsen får därvid särskilt framhålla,
att detta belopp till väsentlig del är att betrakta såsom en engångskostnad,
betingad av de stora besparingar, som under de senaste 15 åren

29

Kungl. Maj:ts -proposition nr 305.

åstadkommits genom att tryckningen av folkskolestatistiken helt inställts.
I jämförelse med de sammanlagda kostnaderna för en liknande berättelse
i Sveriges officiella statistik, vilken under nämnda tidsperiod årligen kunnat
befordras till trycket, är detta belopp mycket lågt.

Ett ytterligare skäl för ökning av anslagsposten till publikationstryck
är att denna även under budgetåret 1947/48 kommer att belastas med utgifter
för färdigställande av typmatsedlar och andra anvisningar rörande
skolmåltidernas sammansättning. I detta hänseende har överstyrelsen genom
nådigt brev den 28 juni 1946 anbefallts vidtaga åtgärder.

Övriga expenser. Överstyrelsen har funnit en höjning av denna
delpost erforderlig på grund av belastningen samt med hänsyn till den
beräknade utvidgningen av överstyrelsens organisation och den fortgående
ökningen av överstyrelsens arbetsuppgifter.

Statskontoret har funnit delposten böra upptagas med oförändrat belopp
med hänsyn till att den för innevarande budgetår höjts med 22 procent.

Belastningen å anslagsposten till reseersättningar, vilken nu är uppförd
med 40 000 kronor, har under de två senast förflutna budgetåren i avrundade
tal utgjort 37 700 kronor, respektive 32 200 kronor. Ett ökat medelsbehov
under denna anslagspost är att emotse vid bifall till mitt förslag
om inrättande av nya undervisningsråds- och konsulentbefattningar samt
med hänsyn till den vidtagna höjningen av traktamentsersättningarna.
Från anslagsposten böra dessutom i fortsättningen i förekommande fall
utgå resekostnads- och traktamentsersättningar åt lekmannarepresentanterna
i skolöverstyrelsen och åt medlemmarna av folkbildningsrådet. Med
hänsyn till nämnda omständigheter förordar jag, att nu ifrågavarande
anslagspost höjes med 15 000 kronor till 55 000 kronor.

Å anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd,
vilken post nu är upptagen med 8 000 kronor, har belastningen
under de två senast förflutna budgetåren utgjort omkring 19 200 kronor,
respektive 22 000 kronor. Med hänsyn härtill och delvis av samma skäl,
som anförts till stöd för den förordade höjningen av anslagsposten till reseersättningar,
torde anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande
undervisningsråd böra uppräknas med 17 000 kronor till 25 000
kronor.

Delposten till övriga expenser utgör nu 110 000 kronor. Belastningen har
under budgetåren 1944/46 uppgått till cirka 138 400 kronor, respektive
128 100 kronor. I beloppet 138 400 kronor ingå utgifter för publikationstryck,
för vilket ändamål cn särskild anslagspost uppförts i omkostnadsstaten
från och med budgetåret 1945/46. Sistnämnda belopp torde därför
enligt av skolöverstyrelsen lämnade uppgifter böra reduceras till omkring
111 000 kronor. Med hänsyn till belastningen samt den förordade utökningen
av skolöverstyrelsens personalorganisation och dess växande arbetsuppgifter
biträder jag överstyrelsens förslag om höjning av delposten till övriga
expenser med 25 000 kronor till 135 000 kronor.

Departe mentschefen.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr %05.

Anslagsposten till publikationstryck belastas nu huvudsakligen av utgifter
för standardiserade prov för betygssättningen i folkskolan. För detta
ändamål erfordras medel jämväl för nästa budgetår. I enlighet med skolöverstyrelsens
förslag torde under anslagsposten även böra beräknas medel
för utgivande av en statistisk berättelse rörande folkskolorna och de högre
folkskolorna. Med hänsyn härtill och till av överstyrelsen i övrigt angivna
skäl torde ifrågavarande anslagspost i enlighet med överstyrelsens av statskontoret
utan erinran lämnade förslag böra höjas med 10 000 kronor. Jag
erinrar vidare, att jag förut denna dag i annat sammanhang i enlighet
med 1944 års folkbildningsutrednings förslag förordat, att genom skolöverstyrelsens
försorg skulle utgivas, dels en förteckning över bildningsfilmer,
dels en broschyr rörande folkbildningsarbetet, dels ock en förteckning över
föreläsare och föreläsningsämnen. För dessa ändamål torde i enlighet med
utredningens förslag böra beräknas 8 000 kronor. Förevarande anslagspost,
som nu är uppförd med 30 000 kronor, torde alltså för nästa budgetår böra
höjas med (10 000 rf- 8 000 =) 18 000 kronor till 48 000 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande omkostnadsstaten
för nästa budgetår, bör ifrågavarande anslag höjas med (15 000 +
+ 17 000 + 25 000 + 18 000 =) 75 000 kronor till (213 500 + 75 000 =)
288 500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 288 500.

Vad departementschefen sålunda under punkterna I och
II hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

Stockholm 1947 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

471031