Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
1
Nr 195.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till aktieteckning
i aktiebolaget Aerotransport; given Stockholms
slott den 14 mars 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 mars 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres,
Danielson, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.
Enligt bolagsordningen för aktiebolaget Aerotransport skall bolagets aktiekapital
utgöra lägst 10 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor. Varje
Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 195.
1
2 Kunrjl. Maj:ts proposition nr 195.
aktie skall lyda å nominellt 100 kronor och aktierna skola utgöras av två
slag, aktier av serien A och aktier av serien B. Aktier av sistnämnda slag kunna
utgivas till belopp av högst 584 000 kronor. Mellan de båda grupperna aktieägare
förefinnes viss skillnad i fråga om rätten att utse styrelseledamöter
och revisorer, medan aktierna av de båda serierna i övrigt äro sinsemellan
likaberättigade. Vid ökning av aktiekapitalet medelst teckning mot penningar
ha A-aktieägama företrädesrätt framför B-aktieägarna att teckna nya A-aktier
och B-aktieägama företrädesrätt framför A-aktieägarna att teckna nya
B-aktier. I bolagsordningen är vidare föreskrivet, att bestämmelserna i densamma
icke må ändras utan tillstånd av Kungl. Maj:t.
Det hittills tecknade aktiekapitalet, vilket är till fullo inbetalt, uppgår till
11 084 000 kronor, varav 10 500 000 kronor i A-aktier och 584 000 kronor i
B-aktier. B-aktierna ha sålunda utgivits till det högsta belopp, som enligt bestämmelserna
i bolagsordningen må förekomma. Samtliga A-aktier ägas av
svenska staten, medan B-aktierna ägas till ett belopp av 354 300 kronor av
svenska staten och till övrig del av svenska företag och enskilda personer.
I skrivelse den 26 februari 1947 har aktiebolaget Aerotransport anfört, att
bolaget för den större och modernare flygmateriel, som bolaget beställt och
avsåge att insätta i trafik under våren 1948, samt den utrustning i form av
hangar-, verkstads- och andra byggnader, som erfordrades för skötseln av
denna flygmateriel och handhavandet i övrigt av den utökade trafiken, hade
betydande kapitalutgifter. I detta hänseende hänvisade bolaget till följande
promemoria.
P. M. beträffande aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov.
1. Växelskulder.
Växelskulderna per 31/i2 1946 uppgå till ............ kronor 21 625 000
Härav avses för likvidering av första betalningen på
DC 6-kontraktet 10 125 000 kronor och för inköp av
reservmateriel till DC 4 och DC 3 flygplan samt investeringar
i DC 4 och DC 3 flygplan samt byggnader
11 500 000 kronor.
Under januari och februari 1947 har betalats redan
beställd DC 6-materiel med .................... kronor 3 000 000
Härefter uppgå växelskuldema per 24/2 1 947 till . . kronor 24 625 000
2. Betalningar under 1947 och 1948.
a. Byggnader.
För redan beslutade och projekterade byggnader å
Bromma flygplats kan under 1947—48 beräknas
följande kapitalbehov
Kontorsbyggnad .................. 1 415 000
Hangar III ...................... 4 105 000
Verkstadsbyggnad ................ 2 000 000
Personalrestaurant ............... 900 000 kronor 8 420 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 195.
3
b. Flygmateriel m. m.
Kvarstående betalningar på DC 6-kontraktet uppgå
till ................................ 13 995 000
Reservmateriel till DC 6, DC 4 och DC 3
flygplan............................ 8 500 000
Allmänt materiel samt verkstads- och
lagerutrustning, inventarier o. d....... 5 500 000 kronor 27 995 000
3. Län att lyfta under 1947 och 1948.
För likvidering under 1947—48 av under punkt 2
upptagna anläggningar och materiel, som delvis
redan betalats med växelkrediten enligt punkt 1,
beräknas följande lånetransaktioner bliva genomförda:
Byggnaderna
belånas i fria marknaden intill 45 °/o av
byggnadsvärdet
För återstoden av byggnadskostnaderna upp till 2/3 av
desamma upptages lån i luftfartslånefonden med ..
DC 6 flygplanen samt motorer till desamma belånas i
luftfartslånefonden till 90 % av inköpsvärdet med.
4. Kapitalbehov.
Skillnaden i kapitalbehov mellan betalningar under
1947—48 enligt punkt 2 och tillgängliga lånemöjligheter
enligt punkt 3 eller 5 965 000 kronor beräknas
bliva täckt genom vinstmedel under 1947—48
(3,5 miljoner) och frigjorda investeringar i reservdelar
för DC 6, DC 4 och DC 3 (3,5 miljoner).
Bolagets permanenta kapitalbehov under de närmaste
åren utöver lån enligt punkt 3 motsvara salunda de
nuvarande växelskulderna och uppgår till ca
Till täckande av detta kapitalbehov föreslås en ökning
av aktiekapitalet med . ..................•„••••.•
Härefter kommer aktiekapitalet att uppgå till
25 000 000 kronor.
Bolaget avser ingå till Kungl. Maj:t med ett förslag att
lån ur luftfartslånefonden må kunna beviljas för
byggnader intill 90 °/o av värdet, d. v. s. med samma
procent som för flygplan och motorer. Detta förslag
innebär ytterligare lånemöjligheter med ca ... .
Återstoden av kapitalbehovet ca 6 000 000 kronor täckes
genom banklån............................ kronor 6 000 000
kronor |
36 415 000 |
kronor 4 150 000 |
|
2 000 000 |
|
» |
24 300 000 |
kronor |
30 450 000 |
kronor |
24 000 000 |
13 916 000 |
|
kronor |
10 084 000 |
kronor |
4 000 000 |
5. Sammanställning
Efter genomförandet av förenämnda transaktioner
skulle bolagets skulder uppgå till:
Luftfartslånefonden.
Redan lyfta lån för DC 4 och DC 3 ...... 9 220 000
Redan lyfta lån för Hangar I och II...... 1 580 000
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
Nya lån för DC 6 enligt punkt 3 ........ 24 300 000
Nya lån för byggnader enligt punkt 3 .... 2 000 000
Nya lån för bygnader enligt punkt 4 . ... 4 000 000 kronor 41 100 000
Inteckning slån i fria marknaden.
Redan lyfta lån för Hangar I och Hangar II 2 440 000
Nya lån för byggnader enligt punkt 3 ... . 4 150 000 » 6 590 000
Bankkredit enligt punkt 4 ................ » 6 000 000
Summa kronor 53 690 000
Aktiekapital enligt punkt 4 ...................... kronor 25 000 000
Av promemorian framginge, anför bolaget, att bolagets nu beräknade kapitalbehov
för de närmaste två åren uppginge till ca 24 miljoner kronor utöver
dels de lån å ca 4,1 miljoner kronor, som bolaget avsåge att emot inteckningar
i byggnader upptaga i fria marknaden, dels ock de lån å ca 26,3 miljoner
kronor, som bolaget enligt för luftfartslånefonden nu gällande bestämmelser
hade möjlighet att upplåna ur densamma. Av nämnda 24 miljoner
kronor hade bolaget bland annat med hänsyn till de erinringar, som från luftfartsstyrelsens
och riksräkenskapsverkets sida på senare tid gjorts beträffande
relationen mellan bolagets skulder och dess aktiekapital, ansett att ett belopp
av ca 14 miljoner kronor borde täckas genom ökning av bolagets aktiekapital,
medan bolaget tänkt sig att återstoden, ca 10 miljoner kronor, skulle dels
— efter ändring av bestämmelserna för luftfartslånefonden, så att byggnader
bleve belåningsbara intill 90 % av anläggningskostnaden — anskaffas genom
upplåning i sagda fond av 4 miljoner kronor, dels ock täckas genom banklån
å 6 miljoner kronor.
I anslutning härtill meddelar bolaget, att styrelsen för bolaget den 24 februari
1947 beslutat enhälligt föreslå bolagsstämman, att bestämmelserna i bolagsordningens
4 och 5 §§ skulle under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
ändras så, att ifrågavarande bestämmelser finge följande nya
lydelse.
»§ 4.
Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst tio miljoner (10 000 000) kronor
och högst trettio miljoner (30 000 000) kronor.
Nedsättning av aktiekapitalet, dock ej under minimikapitalet, må kunna
efter beslut av bolagsstämma äga rum genom aktiers inlösen enligt i § 5 angivna
grunder.
§ 5.
Aktie skall lyda å ett hundra (100) kronor, och skola aktiebreven ställas till
viss man.
Aktierna skola vara av två slag, aktier av serien A och aktier av serien B.
Av A-aktierna skola 105 000 st. nr 1—105 000 icke vara föremål för inlösen,
under det att övriga A-aktier skola vara inlösningsbara enligt i nästföljande
stycke angivna grunder. Aktier av serien B skola kunna utgivas till belopp
av högst femhundraåttiofyratusen (584 000 kronor).
Vid ifrågakommande inlösen av A-aktier skall lösebeloppet utgöras av akties
parivärde jämte 4 %> ränta från det kalenderårs början, under vilket in
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 195.
5
lösen ifrågakommer, till den dag lösebeloppet erlägges. Lösas icke alla inlösningsbara
A-aktier samtidigt, skall genom lottning bestämmas vilka av dem
som skola lösas.
A-aktiema och B-aktierna skola i fråga om val av styrelse och revisorer
medföra den rätt, som omförmäles i §§ 9 och 11. I övrigt skola aktierna av
de båda serierna vara sinsemellan likaberättigade.»
Vidare beslöt styrelsen enhälligt, att därest den föreslagna ändringen av
bolagsordningen bleve vederbörligen beslutad och registrerad, bolagets aktiekapital
skulle, likaledes under förutsättning av bolagsstämmans godkännande,
ökas med högst 13 916 000 kronor förmedelst utgivande av 139 160 inlösningsbara
A-aktier, å nominellt 100 kronor på villkor
att den företrädesrätt att teckna de nya aktierna, som tillkomme A-aktieägarna
enligt bestämmelserna i bolagsordningen, skulle begagnas inom sex
månader från det ökningsbeslutet blivit vederbörligen kungjort,
att de nya aktierna skulle betalas med nominella beloppet kontant senast
den 1 oktober 1947,
att överteckning ej finge ske,
att de nya aktierna skulle vara likställda med förutvarande A-aktier i
bolaget med det undantag, att de nya aktierna skulle vara inlösningsbara enligt
§§ 4 och 5 av bolagsordningen sådan denna komme att lyda efter genomförande
av den ändring, styrelsen beslutat föreslå bolagsstämman, samt medföra
delaktighet i bolagets tillgångar och vinst från och med räkenskapsåret
1948,
samt att föreskriven stämpel å de nya aktierna skulle gäldas av tecknaren.
Under åberopande av vad bolaget sålunda anfört har bolaget hemställt
dels att, under förutsättning att bolagsstämman antoge de ändringar i bolagsordningen,
som bolagets styrelse beslutat föreslå, Kungl. Maj:t måtte godkänna
desamma,
dels ock att Kungl. Maj:t måtte, under förutsättning att bolagsstämman
godkände den beslutade ökningen av aktiekapitalet, vidtaga erforderliga åtgärder
för teckning och inbetalning av det nya aktiekapitalet, 13 916 000 kronor.
Bolaget har slutligen hemställt, att enär bolaget nu avsåge att ur luftfartslånefondcn
upplåna sammanlagt ca 30,3 miljoner kronor, oavsett den nu beslutade
ökningen av bolagets aktiekapital, luftfartslånefonden måtte tillföras
det av bolaget tidigare föreslagna kapitaltillskottet till sagda fond å tillhopa
36 miljoner kronor.
över framställningen ha utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket den 3
mars 1947, av statskontoret den 4 mars 1947 och av luftfartsstyrelsen den 6
mars 1917.
Riksräkenskapsverket förklarar, att framställningen icke givit ämbetsverket
anledning till annan erinran, än alt nyteckningen av aktier, syntes vara väl
låg i förhållande till bolagets behov av lånemedel. Med hänsyn till bolagets
nuvarande stora kapitalbehov kunde ock ifrågasättas, om det högsta belopp,
6
Kunol. Maj.ts proposition nr 195.
vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen finge uppgå, icke borde fixeras
till ett något högre belopp än 30 miljoner kronor.
Statskontoret — som icke ingått i saklig prövning av bolagets behov av kapital
—- har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot att bolagets
kapitalförsörjning ägde rum genom dels ökning av aktiekapitalet, dels upptagande
av lån ur luftfartslånefonden eller i fria marknaden. Med hänsyn till
säkerhetens beskaffenhet och lånetidens utsträckning ansåge sig statskontoret
emellertid ej kunna biträda förslaget om en sådan ändring av bestämmelserna
för lån ur luftfartslånefonden, att byggnader skulle bliva belåningsbara intill
90 %> av anskaffningskostnaden. Lån för anordnande av flygplats eller för
anskaffande av för sådan plats nödig utrustning borde således enligt ämbetsverkets
mening alltjämt endast beviljas intill två tredjedelar av anläggningskostnaden.
Den kapitalförstärkning bolaget alltså räknat med kunna erhålla
gencm ytterligare lån ur luftfartslånefonden på 4 000 000 kronor med byggnadsvärdet
intill 90 % såsom säkerhet, syntes i stället böra anvisas genom
ytterligare ökning av aktiekapitalet, varigenom det egna kapitalet i första
hand komme att tagas i anspråk för de mest riskfyllda investeringarna.
Med hänsyn till framdeles eventuellt uppkommande nya lånebehov syntes
ett genomförande av statskontorets förslag till reglering av bolagets kapitalbehov
icke böra föranleda någon ändring av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda hemställan om anvisning av investeringsanslag till luftfartslånefonden.
Det i bolagets skrivelse framlagda förslaget till ändring av bolagsordningen
hade icke föranlett något uttalande från statskontorets sida.
Luftfartsstyrelsen — som den 30 oktober 1946 i anledning av en framställning
av aktiebolaget Aerotransport om ökning av luftfartslånefonden med
27 miljoner kronor avgivit förslag om anvisande av anslag till nämnda fond
samt sedermera den 12 december 1946 utlåtit sig över en av samma bolag
gjord framställning om anvisande av ytterligare 9 miljoner kronor till fonden
— har i sitt nu föreliggande utlåtande erinrat om att styrelsen i utlåtandet
den 12 december 1946 framhållit, att ur viss synpunkt en ökning av
aktiekapitalet vore att föredraga framför ytterligare lån ur luftfartslånefonden.
Beträffande den föreslagna ökningen av bolagets aktiekapital har luftfartsstyrelsen
anfört, att bolagets nu redovisade kapitalbehov med i runt
tal 12 miljoner kronor överstege det av bolaget tidigare beräknade. Enligt
promemorian hänförde sig en stor del av det nu aktuella kapitalbehovet till
förvärvet av DC 6-planen jämte motorer och reservdelar till dessa. Härutöver
hade medel beräknats för reservmaterial till nu befintliga DC 3- och
DC 4-plan, vartill komme vissa beslutade eller projekterade nybyggnader
ävensom verkstads- och lagerutrustning m. m. Såsom av det följande närmare
framginge torde emellertid ytterligare kapitaltillskott emellertid komma
att erfordras inom en icke avlägsen framtid. Med hänsyn därtill hade
det enligt luftfartsstyrelsens mening varit önskvärt, om en ekonomisk plan
på något längre sikt nu kunnat framläggas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
7
Luftfartsstyrelsen framhåller vidare att bolaget i sin promemoria angående
kapitalbehovet utgått från att lån ur luftfartslånefonden skulle beviljas upp
till 90 % av värdet av såväl flygplanmaterial som byggnader. Frågan härom
torde få prövas i annan ordning, men luftfartsstyrelsen ville redan i detta
sammanhang framhålla, att lånen sålunda beräknats med utgångspunkt
från en mycket hög lånegräns.
Beträffande flygplanförvärven framhåller styrelsen, att styrelsen icke hade
någon anledning att ifrågasätta det till inköp föreslagna DC 6-planets goda
driftstekniska och driftsekonomiska egenskaper. Inrikestrafiken och övrig
trafik på relativt korta sträckor inom Europa torde dock icke bliva helt tillgodosedd
genom ett dylikt förvärv, varför det enligt styrelsens uppfattning
torde bliva nödvändigt för bolaget att anskaffa nya tvåmotoriga flygplan
såsom ersättning för det i vissa avseenden något föråldrade DC 3-planet.
Luftfartsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om gällande bestämmelser
för lån ur luftfartslånefonden (SFS 490/1927), där bland annat stadgades, att
vid bestämmandet av lånebeloppet, då fråga vore om inköp av flygplan eller
motorer, hänsyn i första hand skulle tagas till i vad mån tillverkningen helt
eller delvis skett eller till rimligt pris kunnat ske i Sverige. Det syntes styrelsen
beklagligt, att den utredning som legat till grund för bolagets ställningstagande
givit till resultat, att hela beställningen måst placeras utomlands
— med därav följande utförsel av svensk valuta — i stället för att till
någon del kunna utläggas inom landet.
Vad bolaget anfört rörande ökning av aktiekapitalet genom utgivande av
inlösningsbara aktier föranledde i och för sig icke någon erinran från luftfartsstyrelsens
sida. I årets statsverksproposition respektive i propositionen
1947:2 hade förslag framlagts avseende upptagande å riksstaten för nästa
budgetår av ett belopp av 17 miljoner kronor och å tilläggsstat för innevarande
budgetår av ett belopp av 19 miljoner kronor, för att — om förutsättningar
i övrigt föreligga för utlåning — tillgodose uppkommande lånebehov.
Bolagets hemställan att luftfartslånefonden, oavsett eventuell ökning av aktiekapitalet,
måtte tillföras ett belopp av sammanlagt 36 miljoner kronor,
föranledde med hänsyn därtill, utöver vad i styrelsens utlåtande i övrigt anförts,
icke något yttrande från luftfartsstyrelsens sida.
Luftfartsstyrelsen har i detta sammanhang jämväl erinrat om vad styrelsen
i sitt förutnämnda remissutlåtande den 12 december 1946 uttalat i fråga om
de luftfartstekniska och luftfartspolitiska förutsättningarna för den planerade
utvidgningen av aktiebolaget Aerotransports verksamhet. I utlåtandet anförde
styrelsen hland annat följande.
Luftfartsstyrelsen vill till en början framhålla, att en av de viktigaste förutsättningarna
för de ur styrelsens synpunkt mest angelägna kraven på linjefarten,
nämligen säkerhet och regidaritet, är en i alla avseenden fullgod
flygplanmateriel. Styrelsen är angelägen understryka, att beträffande såväl
den flygande materielen som resurserna för dess översyn och reparation
ABA ständigt kunnat erbjuda det bästa som överhuvud taget stått till buds.
Utvecklingen på trafikflygets område går för närvarande utomordentligt has
-
8
Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 195.
tigt, sammanhängande med att under kriget gjorda uppfinningar och förbättringar
inom militärflyget nu komma den civila flygindustrien till godo.
Nya flygplantyper avlösa varandra och säkrare, komfortablare och snabbare
— och därmed även mera ekonomiska — modeller ersätta de äldre. Den nu
ifrågavarande utvidgningen av ABA:s verksamhet innebär, att de hittills av
bolaget använda och delvis nyanskaffade flygplantyperna Douglas DC 3 och
DC 4 planeras bliva ersatta av större och snabbare plan av typen Douglas DC 6.
Sistnämnda plan har en maximivikt av 42 ton och tager 52 sittande passagerare
samt är försedd med tryck-kabin. Luftfartsstyrelsen har för sin del
godkänt typvalet ur teknisk synpunkt men samtidigt framhållit, att de enda
svenska flygplatserna, som tills vidare kunna ifrågakomma för trafik med
detta plan, äro Bromma och Torslanda med banorna i Norrköping och
Uppsala såsom reserv. Med tanke på banornas bärighet kunde emellertid
icke medgivas högre totalvikt än 38,5 ton och detta — i vad avsåg Bromma —
endast under förutsättning att en av styrelsen planerad förstärkning av
huvudbanan — varom styrelsen i underdånig skrivelse den 7 oktober 1946
gjort framställning — komme till stånd. I yttrande till statsrådsprotokollet
vid anmälan av propositionen nr 1946:379 angående byggande av en storflygplats
med mera har emellertid föredragande departementschefen icke
ansett sig kunna tillstyrka att medel användes för nämnda ändamål. I samband
med att typvalet underställdes luftfartsstyrelsens prövning ingav bolaget
ett preliminärt trafikprogram för 1948, varav framgår, att typen DC 6
avsåges skola trafikera ett antal utomeuropeiska samt längre europeiska flyglinjer.
Luftfartsstyrelsen, som sålunda icke haft anledning till erinran mot flygplantypen
som sådan, vill här ytterligare understryka dess stora lämplighet
å långa sträckor och där flygning å stor höjd är önskvärd. Styrelsen får även
framhålla, att luftfartsfonden torde komma att tillföras betydande inkomster
i form av landningsavgifter med mera då de nya planen insättas i trafik.
Med hänsyn till att, enligt styrelsens mening, uppehållandet av trafik på
relativt korta och medellånga sträckor inom Europa är av största betydelse
— trafik till centraleuropeiska flygplatser torde t. ex. bliva möjlig inom en
ej alltför avlägsen framtid —• ställer sig styrelsen dock i någon mån tveksam
till lämpligheten av att i nuvarande läge anskaffa ett relativt stort antal flygplan
av typen DC 6. Styrelsen kan ej heller bortse ifrån att en utökning av
den svenska flygplanparken med ett antal flygplan av denna storleksordning
såsom nämnts ställer mycket stora krav på flygplatser och på markorganisationen
överhuvud taget. Härtill kommer, att flygtrafiken enligt de luftfartsavJal
som träffats länderna emellan ej är helt fri från restriktioner, varför
svårigheter av olika slag kunna uppstå, om större tonnage än vad som motsvarar
verkliga behovet insättes. Inrikestrafikens behov tillgodoses icke genom
anskaffning av plan av typen DC 6 och då ej heller typen DC 4 torde
vara lämpad för sådan trafik utgår styrelsen från att härför tills vidare avses
DC 3, senare eventuellt ersatt av ett modernare plan. Styrelsen vill särskilt
iran)bålla önskvärdheten av att trafikbehovet inom landet tillgodoses i största
möjliga utsträckning och får i detta sammanhang erinra om att ett svenskt
flygplan av en storleksordning motsvarande Douglas DG 3 för närvarande
är under byggnad vid svenska aeroplanaktiebolaget.
Luftfartsstyrelsen har i sitt nu föreliggande förslag ytterligare berört frågan
om de ökade krav å flygplatser, som enligt styrelsens mening borde ställas,
därest den planerade anskaffningen av DC 6-plan komme till stånd. Styrelsen
anför härom följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
9
Enligt skrivelse till aktiebolaget Aerotransport har styrelsen ansett sig
kunna medgiva att Bromma och Torslanda flygplatser finge trafikeras med
flygplan av nyssnämnda typ — med en maximivikt av 38,5 ton — i av bolaget
avsedd omfattning, nämligen på Bromma högst 20 och på Torslanda
högst 6 flygplanrörelser per dag. Beträffande Bromma gjordes emellertid det
förbehållet, att tillståndet gällde endast under förutsättning att en förstärkning
av huvudbanan komme till stånd. I fråga om Torslanda gavs medgivandet
med viss tvekan, beroende på att sprickbildning i banbeläggningen kunde
väntas uppstå.
Medel för den av styrelsen föreslagna förstärkningen av huvudbanan på
Bromma flygplats ha hittills ej beviljats. För närvarande pågå inom luftfartsstyrelsen,
med biträde av bland andra statens väginstitut, vissa undersökningar
av banan i syfte att klargöra, huruvida ifrågavarande trafik
skulle kunna äga rum även om förstärkningen ej komme till utförande. I en
den 27 februari 1947 dagtecknad redogörelse för hittills utförda belastningsförsök
har väginstitutet sammanfattningsvis anfört, att till följd av den beräknade
tämligen höga trafikintensiteten vissa skador å banbeläggningen
kunde befaras uppstå.
På Torslanda ha belastningsprov, ehuru i mindre omfattning, utförts under
hösten 1945. En jämförelse mellan provningsresultaten å de båda flygplatserna
utvisar, att den del av Torslandabanan, där proven utförts har något
sämre bärighet än Brommabanan. På grund av den lägre trafikintensiteten
på Torslanda kunna emellertid skadeverkningarna därstädes beräknas bli
av ungefär samma omfattning som på Bromma. Dock bör framhållas, att
risken för skadeverkningar skulle väsentligt minskas, om flygplatsen, i likhet
med vad som avses bliva fallet på Bromma, försåges med bärkraftig förbindelsebana
i anslutning till huvudbanan. De största påkänningama uppstå
nämligen i samband med att planen före start och efter landning långsamt
förflyttas på banan.
Ehuru styrelsen sålunda med ledning av föreliggande undersökningsmateriel
bedömt, att den trafik med flygplan av typ Douglas DC 6 som bolaget
planerat kan medgivas på Bromma och Torslanda flygplatser, bör dock framhållas,
att vissa skador komma att uppstå med måhända betydande reparationer
— till men för trafikregulariteten — såsom följd. Detta torde i synnerhet
bliva fallet om trafik skall pågå på dessa banor under en längre tidsperiod.
Såsom alternativlandningsplatser till Bromma komma flygplatserna i
Norrköping och Uppsala i fråga. Enligt verkställda beräkningar kan den s. k.
atlantbanan i Norrköping beräknas hålla för nu ifrågavarande flygplanvikter.
Beträffande Uppsalabanan har full klarhet härutinnan ännu ej vunnits.
Styrelsen vill slutligen framhålla, alt trafikregulariteten på Bromma och
Torslanda flygplatser kommer att röna inverkan av att endast en bana på
vardera flygplatsen är användbar för flygplan av typ DC 6.
Aktiebolaget Aerotransports bokförda tillgångar uppgingo vid slutet av Departemmtsåren
1944, 1945 och 1946 till i runt tal 18,6, 28,4 respektive 49,!) miljoner chelenkronor.
Ökningen under år 1945 har föranletts av en nyanskaffning av tre
4-motoriga flygplan av typ DC 4 (43 passagerare), medan ökningen under
år 1946 i huvudsak föranletts av kontraktering av tio 4-motoriga flygplan
av typ DC 6 (48—52 passagerare). Bolaget har finansierat tillgångsposterna
med anlitande av dels egna medel, dels inleckningslån i öppna marknaden
och lån ur luftfartslånefonden, dels ock växellån och andra utestå
-
10
Kungi. Maj:ts proposition nr 195.
ende skulder. Det egna kapitalet, vilket år 1946 ökades genom en aktieemission
från i runt tal 3 miljoner till i runt tal 11 miljoner kronor har varit
litet i jämförelse med det totala kapitalet i bolagets verksamhet. Bolaget har
nu framlagt en utredning för de närmaste två åren rörande bolagets kapitalbehov.
Av denna utredning framgår, att bolaget, om de närmast planerade
anskaffningarna fullföljas, vid utgången av år 1948 skulle komma att ha ett
sammanlagt kapitalbehov, oavsett rörelsemedel, av i runt tal 78,7 miljoner
kronor.
Av den i årets statsverksproposition (bil. 27, punkt 123) lämnade redogörelsen
för behovet av kapitalinvesteringar i luftfartslånefonden framgår,
att aktiebolaget Aerotransport hösten 1946 övervägt en ökning av aktiekapitalet
men då stannat för att söka tillgodose kapitalbehovet genom upplåning.
Av bolagets nu föreliggande framställning framgår, att bolaget i anledning
av de erinringar som från luftfartsstyrelsens och sedermera även från
riksräkenskapsverkets sida riktats mot bolagets finansieringspolitik, ansett sig
böra öka bolagets aktiekapital med cirka 14 miljoner kronor genom utgivande
av inlösningsbara A-aktier. Av bolagets promemoria rörande kapitalbehovet
framgår vidare, att bolaget numera räknar med ett större kapitalbehov
än i höstas i huvudsak för anskaffning av reservmateriel. De ytterligare beställningar
som sålunda verkställts avse, enligt vad jag inhämtat, reservmateriel
för omkring 9 000 000 kronor, och beställningarna ha föranletts avförväntade
prisstegringar. På giund härav kommer behovet av lånemedel ur
luftfartslånefonden att efter en ökning av aktiekapitalet minska med allenast
omkring 5 000 000 kronor.
Förslaget om aktiekapitalets ökning har ej föranlett erinran från remissmyndigheternas
sida, i vidare mån än att riksräkenskapsverket och statskontoret
ifrågasatt om icke ökningen bort vara större. Storleken av bolagets
aktiekapital bör emellertid bedömas icke enbart med hänsyn till den skuldbelastning,
som omedelbart inträder vid en engångsförnyelse av bolagets
luftflotta. Härvid uppkommer nämligen en relativt kortfristig toppbelastning,
vilken kan antagas komma att under de närmaste åren successivt
minska på grund av avskrivningar. Ur denna synpunkt kunde en mindre
kapitalökning ha varit motiverad. Då de nya aktierna skola vara inlösningsbara
finnes emellertid möjlighet att om så skulle visa sig lämpligt åter
minska aktiekapitalet. Å andra sidan kan det antagas, att bolaget behöver
förnya även de 2- och 3-motoriga planen i sin luftflotta. Det kapitalbehov
som härvid uppkommer kan tänkas framtvinga en ytteiligare ökning av
aktiekapitalet. Det torde dock vara för tidigt att nu grunda något beslut om
aktiekapitalets storlek på de kapitalbehov som senare kunna bli aktuella.
Denna fråga får upptagas till prövning vid en senare tidpunkt då förhållandena
bättre kunna överblickas. Jag har därför ansett bolagets förslag beträffande
aktiekapitalets ökning böra kunna tills vidare godtagas.
Kapitalökningen uppgår till 13 916 000 kronor. Föreskriven stämpel å de
nya aktierna, 139 1 60 kronor, skola enligt teckningsvillkoren gäldas av teck
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
11
naren. För genomförande av aktieteckningen erfordras sålunda för statsverkets
vidkommande anvisande av tillhopa 14 055 160 kronor eller avrundat
14 055 200 kronor. Jag tillstyrker, att sistnämnda belopp anvisas å riksstaten
för nästa budgetår. Anslaget torde i enlighet med vad jag vid anmälan av
fråga om ändrad redovisning av luftfartslonden tidigare i dag förordat böra
upptagas under fonden för statens aktier.
Efter genomförande av ifrågavarande kapitalökning skulle, såsom jag i
det föregående påpekat, ökningen av kapitaltillskottet till luftfartslånefonden
kunna, såvitt avser aktiebolaget Aerotransports lånebehov, begränsas till 31
miljoner mot föreslagna 36 milj. kronor. Remissmyndigheterna ha emellertid
icke haft något att erinra mot att fonden tillföres det högre beloppet.
Med hänsyn härtill och då det synes fördelaktigt att en reserv finnes tillgänglig
för att möta oförutsedda ytterligare lånebehov från bolaget eller
från andra lufttrafikföretag anser jag mig icke böra föreslå någon ändring
i de förslag som tidigare förelagts årets riksdag beträffande kapitalinvesteringar
i luftfartslånefonden.
I sin nu föreliggande framställning har aktiebolaget Aerotransport jämväl
upptagit frågan om viss ändring av villkoren för utlåning från luftfartslånefonden.
Bolaget har i sådant hänseende föreslagit, att belåningsgränsen för
byggnader skulle höjas från 2/s till 7io- Härigenom skulle bolaget få möjlighet
att placera lån på omkring 4 miljoner kronor hos luftfartslånefonden
i stället för i bank. Då statskontoret motsatt sig en ändring av bestämmelserna
på denna punkt och ifrågavarande lånebehov sannolikt icke blir aktuellt
förrän nästa år, anser jag mig icke nu böra underställa frågan riksdagens
prövning. Jag har emellertid för avsikt att efter ytterligare utredning
framdeles framlägga förslag till nya bestämmelser för luftfartslånefonden.
Luf tf artsstyrelsen har i anslutning till bolagets framställning ansett sig
böra upptaga vissa frågor rörande bolagets val av flygplantyp, bolagets trafikprogram
samt behovet av en förstärkning av huvudrullbanan på Bromma
flygplats till diskussion.
Vad angår valet av flygplantyp har styrelsen uttalat sin tveksamhet beträffande
lämpligheten att i nuvarande läge anskaffa ett relativt stort antal
flygplan av typen DO 6 och har därvid framhållit, att en sådan utökning
ställde mycket stora krav på flygplatser och markorganisation samt att
flygtrafiken mellan länderna ej vore helt fri från restriktioner, varför svårigheter
kunde uppstå om större tonnage än som motsvarade behovet insattes.
I anledning härav må framhållas, alt anskaffningen av de tio flygplanen
av typen DC 6 synes vara avsedd för att täcka behovet av flygmateriel
dels för bolagets dagliga, europeiska huvudlinjer, på vilka en motsvarande
passagerare- och fraktfrekvens är att emotse, samt dels för vissa europeiska
långlinjer eventuellt framdragna till närliggande utomeuropeiska orter, på
vilka linjer flygplantypens speciella egenskaper skola bemästra nuvarande
hinder och även erbjuda en sådan passagerarekomfort och lastkapacitet, att
ekonomisk drift är möjlig även med en glesare trafikfrekvens. Denna upp
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 195.
handling är alltså avsedd ersätta bolagets nuvarande tre 4-motoriga flygplan
av typ Douglas DC 4, vilka, enligt vad jag inhämtat från bolaget, äro avsedda
att försäljas, samt att utöka tillgången av stora, moderna 4-motoriga
flygplan till tio stycken, vilket antal uppgivits vara erforderligt för det trafikprogram,
som planerats och som i annat sammanhang framlagts. Denna
DC 6-upphandling synes alltså icke ha sammanhang med en eventuell förnyelse
av bolagets nuvarande flotta av 2-motoriga flygplan av typen DC 3
och 3-motoriga flygplan av typen Ju 52, vilka avsetts för bolagets övriga
europatrafik samt inrikestrafiken. Då, såsom luftfartsstyrelsen själv påpekat,
de 4-motoriga planen icke äro avsedda för inrikestrafiken, kommer den
för dessa plan erforderliga markorganisationen i Sverige att koncentreras
till Stockholm/Bromma och Göteborg/Torslanda, vilka flygplatser äro utrustade
för att mottaga sådana flygplan med i bolagets trafik förekommande startvikter.
Vad styrelsen anfört rörande restriktionerna för ullandstrafiken är
enligt min mening värt uppmärksamhet, såväl då fråga är om europeisk som
interkontinental trafik. Det bör för aktiebolaget Aerotransport gälla att trots
rådande svårigheter bevara och om möjligt utvidga sitt nuvarande trafikområde.
Det är tänkbart, att detta på grund av internationella förhållanden kan
misslyckas och man i en sådan situation kan bli nödsakad att minska bolagets
luftflotta. Jag är emellertid icke beredd att på grundval av de ovissa
framtidsutsikterna taga avstånd från bolagets program och det framgår även
av luftfartsstyrelsens uttalanden, att styrelsen icke velat draga några bestämda
slutsatser av sina överväganden.
Luftfartsstyrelsen har i samband med sin behandling av frågan om typvalet
beklagat, att hela beställningen av flygplan måst placeras utomlands
i stället för att till någon del kunna utläggas inom landet. Vad först angår
anskaffningen av stora 4-motoriga plan må framhållas, att byggandet av sådana
plan i avsaknad av tillräckligt omfattande erfarenheter av trafikflygplans
tillverkning ännu ej kunnat genomföras i Sverige. Vad beträffar anskaffning
av 2-motoriga plan har aktiebolaget Aerotransport såsom förut
påpekats ännu icke påbörjat förnyelsen av sina 2- och 3-motoriga plan och
några nya beställningar av sådana plan ha sålunda ännu icke gjorts i utlandet.
Bolaget har icke heller utlagt några sådana beställningar hos svenska
aeroplanaktiebolaget. Att så icke skett sammanhänger därmed att aeroplanaktiebolaget
icke förrän i början av mars i år erhållit provisoriskt typcertifikat
på sitt nya Scandia-plan och att aktiebolaget Aerotransport ännu icke
haft möjlighet att självt bedöma den nya typens lämplighet såsom trafikflygplan
eller dess driftsekonomi. Jag kan icke här ingå på ett bedömande,
huruvida det ur ekonomisk synpunkt varit fördelaktigare att anskaffa 2-motoriga plan på de linjer där bolaget ansett sig böra insätta 4-motoriga
plan, men, om så skulle varit fallet, hade bolaget — såsom framgår av det
föregående — likväl icke haft möjlighet att inom landet utlägga beställningar
på 2-motoriga plan och än mindre att insätta dem i trafik så tidigt som de nu
beställda 4-motoriga planen. Medan DC 6-planen enligt senast tillgängliga
uppgifter kunna levereras redan före årsskiftet, torde Scandia-maskiner av
Kungl. Maj.ts proposition nr 195.
13
den typ som kan vara lämplig för bolagets trafik icke kunna levereras förrän
tidigast omkring 1 */2 år efter beställning.
Beträffande inrikestrafiken har luftfartsstyrelsen framhållit önskvärdheten
av att trafikbehovet inom landet tillgodoses i största möjliga utsträckning
samt påpekat, att inrikestrafiken icke torde bli helt tillgodosedd genom
anskaffning av DG 6-plan. Jag är ense med styrelsen om det angelägna i att
inrikestrafikens behov bli tillgodosedda. Av vad jag förut anfört torde emellertid
framgår, att anskaffningen av DC 6-planen endast utgör en första etapp
i förnyelsen av aktiebolaget Aerotransports luftflotta och att denna anskaffning
sålunda icke syftar till ett eftersättande av inrikestrafiken. Jag har även
utvecklat vissa skäl, varför nya plan för inrikestrafiken ännu ej anskaffats.
Här må tilläggas, att anskaffningen av sådana plan även är beroende av takten
i utbyggnaden av den svenska markorganisationen. Det är här av vikt att
en samordning äger rum mellan luftfartsstyrelsens och bolagets planer och
att därvid beaktas vilka praktiska möjligheter som föreligga att i nuvarande
konjunkturläge utföra erforderliga anläggningsarbeten.
Luftfartsstyrelsen har slutligen erinrat om dels att styrelsen tidigare medgivit,
att Bromma och Torslanda flygplatser finge trafikeras med DC 6-plan
med en maximalvikt av 38,5 ton, beträffande Bromma dock under förutsättning
att en förstärkning av huvudbanan komme till stånd, dels att jag vid anmälan
av propositionen 1946: 379 angående byggande av en storflygplats
in. m. icke ansett mig kunna tillstyrka att medel anvisades för ifrågavarande
förstärkning. Beträffande skälen för mitt ståndpunktstagande i denna fråga
får jag hänvisa till nämnda proposition (s. 50). Luftfartsstyrelsen har nu
meddelat, att styrelsen låtit verkställa vissa undersökningar av banan i syfte
att klargöra huruvida nyssnämnda trafik skulle kunna äga rum även om förstärkningen
ej utfördes. Styrelsen förklarar sig med ledning av föreliggande
undersökningsmaterial bedöma läget så, att den planerade trafiken med DC 6-plan kan medgivas, därvid styrelsen dock framhåller att vissa skador kunna
uppstå på banorna. Denna eventualitet har även jag räknat med och häri
ligger enligt min mening icke hinder för genomförande av nu ifrågavarande
anskaffning av flygplan. Luftfartsstyrelsen synes vara av samma uppfattning.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport å kapitalbudgeten
under fonden för statens aktier för budgetåret 1947/
48 anvisa ett investeringsanslag av .... kronor 14 055 200.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Stig Salomonson.
Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
471081