Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

1

Nr 193.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379), m. m.; given Stockholms slott den 7
mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni
1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å
fastighet;

3) lag angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337)
om kommunalstyrelse i Stockholm;

4) lag angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260)
om församlingsstyrelse i Stockholm;

5) förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den
31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i
riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete;

6) förordning angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december
1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt;

7) förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr
218) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning;

8) förordning angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december
1945 (nr 823) om nöjesskatt;

9) förordning om ändrad lydelse av 4 § 7 mom. förordningen den 23
oktober 1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter samt

10) förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets
skatteavdelning m. m.

Under Hans Majds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 193.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, dels att 69 § 4 mom., 91 § 3 mom., 99 § andra
stycket, 101 § tredje stycket och 145 § 5 mom. taxeringsförordningen den
28 september 1928 skola upphöra att gälla, dels ock att 4 och 15 §§, 20 §
1 mom., 24 § 1 mom., 37 § 1 mom., 53 § 1 mom., 55 § 2 mom., 69 § 2 och
3 mom., 74 och 76 §§, 91 § 1 mom. samt 145 § 1 och 7 mom. samma förordning1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

4 §■ 4 §.

Indelning i------särskild taxeringsnämnd.

Åt distrikten-------— i

Innan länsstyrelsen ändrar i stad
tillämpad distriktsindelning, skall,
utom vad angår Stockholm, yttrande
infordras från drätselkammaren
ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning,
från den lokala skattemyndigheten
i staden.

15 §.

1 mom. I Stockholm må överståthållarämbetet
förordna tjänstemän
hos ämbetet att biträda beskattningsnämnderna
i första instans på sätt i
108 § sägs. För samma ändamål må
i annan stad drätselkammaren, såvitt
angår stad med egen uppbördsförvaltning
efter hörande av den lokala
skattemyndigheten, samt i köping
eller landskommun kommunalstämman
eller, där kommunalfull -

övrigt.

Innan länsstyrelsen ändrar i stad
tillämpad distriktsindelning, skall
yttrande infordras från drätselkammaren
ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning,
från den lokala
skattemyndigheten i staden. Vad nu
sagts om inhämtande av yttrande
från drätselkammaren skall dock icke
gälla beträffande Stockholm.

15 §.

1 mom. För att biträda vid taxeringsarbetet
på sått i 108 § sägs må
i stad drätselkammaren, såvitt angår
stad med egen uppbördsförvaltning
efter hörande av den lokala skattemyndigheten,
samt i köping eller
landskommun kommunalstämman
eller, där kommunalfullmäktige finnas,
dessa till förfogande för beskattningsnämnderna
i första instans
ställa en eller flera kommunens

1 Senaste lydelse av 4 och 15 §§, 20 § 1 mom., 24 § 1 mom. 37 § 1 mom. 53 § 1 mom.
och 145 § 1 mom. se 1945: 901, av 69 § 3 mom., 76 §, 91 § 1 mom., och 145 § 7 mom.,
se 1943: 855 samt av 55 § 2 mom. se 1932: 279.

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

3

(Nuvarande lydelse:)

mäktige finnas, dessa till förfogande
för beskattningsnämnderna i första
instans ställa en eller flera kommunens
tjänstemän, som därtill godkännas
av länsstyrelsen. Sådant godkännande
må lämnas för högst tre år
i sänder. Lämnat godkännande kan
av länsstyrelsen när som helst återkallas.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd
i första instans äger anlita
skrivbiträde, som av ordföranden tillkallas.
Vid uppläggandet och kompletterandet
av de längder, som skola
föras hos fastighetstaxeringsnämnd
och taxeringsnämnd i stad med egen
uppbördsförvaltning, skall erforderligt
biträde lämnas i Stockholm av
uppbörds- eller annan tjänsteman,
som ställes till förfogande av överståt
hållaråmb et et, och i annan stad
av den lokala skattemyndigheten. I
övriga städer och på landet skall biträde
lämnas av vederbörande lokala
skattemyndighet i den utsträckning
Kungl. Maj:t föreskriver.

(Föreslagen lydelse:)

tjänstemän, som därtill godkännas
av länsstyrelsen. Sådant godkännande
må lämnas för högst tre år i sänder.
Lämnat godkännande kan av
länsstyrelsen när som helst återkallas.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd
i första instans äger anlita
skrivbiträde, som av ordföranden tillkallas.
Vid uppläggandet och kompletterandet
av de längder, som skola
föras hos fastighetstaxeringsnämnd
och taxeringsnämnd i stad med egen
uppbördsförvaltning, skall erforderligt
biträde lämnas av den lokala
skattemyndigheten. I övriga städer
och på landet skall biträde lämnas av
vederbörande lokala skattemyndighet
i den utsträckning Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Beträffande Stockholm
skall, i de hänseenden varom i 1 och
2 mom. stadgas, gälla vad Kungl.
Maj:t därom förordnar.

20 §.

1 mom. Allmän fastighetsdeklaration —
när fråga är om deklaration,

beträffande fastighet å landet:---är belägen;

beträffande fastighet i Stockholm:
till överståthållarämbetet; och

beträffande fastighet i annan stad:
till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden
för det distrikt, den lokala
skattemyndigheten eller, där staden
icke har egen uppbördsförvaltning.

20 §.

— och ingivas,

beträffande fastighet i stad: till
ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden
för det distrikt, den lokala
skattemyndigheten eller, där staden
icke har egen uppbördsförvaltning,

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

magistraten eller kommunalborgmästaren
i den stad eller länsstyrelsen i
det län, där fastigheten är belägen;
samt,

när fråga år om uppgift e
beträffande fastighet i Stockholm:
till överståthållarämbetet; och

beträffande fastighet annorstädes:
till länsstyrelsen i det län, där fastigheten
är belägen.

24 §.

1 mom. Särskild fastighetsdeklaration,
som jämlikt 22 § 1 mom. skall
avgivas utan anmaning, skall avlämnas
senast den 15 februari under
taxeringsåret och ingivas antingen
direkt till ordföranden i taxeringsnämnden
för det distrikt, där fastigheten
är belägen, eller beträffande
fastighet i Stockholm, till överståthållaråmbetet
och, beträffande fastighet
utom Stockholm, till länsstyrelsen
i det län, den lokala skattemyndigheten
eller, där staden icke
har egen uppbördsförvaltning, magistraten
eller kommunalborgmästaren
i den stad eller landsfiskalen i
det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten
är belägen.

37 §.

1 mom. Självdeklaration, som avgives
utan anmaning, så ock uppgift
enligt 33 eller 34 § skall avlämnas
antingen direkt till ordföranden
i den taxeringsnämnd, som har att
verkställa taxering, för vilken deklarationen
eller uppgiften är avsedd att
tjäna till ledning, eller, om taxeringen
skall äga rum i Stockholm,

(Föreslagen lydelse:)

magistraten eller kommunalborgmästaren
i den stad eller länsstyrelsen
i det län, där fastigheten är belägen;
samt,
nl ig t 18 §,

till länsstyrelsen i det län, där fastigheten
är belägen.

24 §.

1 mom. Särskild fastighetsdeklaration,
som jämlikt 22 § 1 mom. skall
avgivas utan anmaning, skall avlämnas
senast den 15 februari under
taxeringsåret och ingivas antingen
direkt till ordföranden i taxeringsnämnden
för det distrikt, där fastigheten
är belägen, eller till länsstyrelsen
i det län, den lokala skattemyndigheten
eller, där staden icke
har egen uppbördsförvaltning, magistraten
eller kommunalborgmästaren
i den stad eller landsfiskalen i
det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten
är belägen.

37 §.

1 mom. Självdeklaration, som avgives
utan anmaning, så ock uppgift
enligt 33 eller 34 § skall avlämnas
antingen direkt till ordföranden
i den taxeringsnämnd, som har att
verkställa taxering, för vilken deklarationen
eller uppgiften är avsedd att
tjäna till ledning, eller till länsstyrelsen
i det län, den lokala skatte -

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

5

(Nuvarande lydelse:)

till överståthållarämbetet och eljest
till länsstyrelsen i det län, den lokala
skattemyndigheten eller, där staden
icke har egen uppbördsförvaltning,
magistraten eller kommunalborgmästaren
i den stad eller landsfiskalen i
det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen
skall äga rum. I fall, som avses
i 33 § sista stycket, skola dock
uppgifterna jämte därtill hörande
sammandrag städse avlämnas till
myndighet, hos vilken arbetsgivarens
allmänna självdeklaration må avlämnas.

Vad i----------

Uppgifter enligt ----—--

53 §.

/ mom. Deklarationsblanketter
skola kostnadsfritt tillhandahållas i
Stockholm hos överståthållarämbetet,

1 övriga städer hos den lokala skattemyndigheten
eller, där staden icke
har egen uppbördsförvaltning, hos
magistraten eller kommunalborgmästaren
och å landet hos ordförande i
kommunalnämnd samt därjämte, då
fråga är om allmän fastighetstaxering,
hos ordförande i beredningsnämnd
och, då fråga är om årlig
taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd.
Vad nu sagts om deklarationsblanketter
för årlig taxering
skall gälla även i fråga om blanketter
till uppgifter enligt 40 a § 1 och

2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola
blanketter till uppgifter enligt 42 §
kostnadsfritt tillhandahållas jämväl
hos den, som utbetalar utdelning
eller ränta, som där avses.

(Föreslagen lydelse:)

myndigheten eller, där staden icke
har egen uppbördsförvaltning, magistraten
eller kommunalborgmästaren
i den stad eller landsfiskalen i
det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen
skall äga rum. I fall, som avses
i 33 § sista stycket, skola dock
uppgifterna jämte därtill hörande
sammandrag städse avlämnas till
myndighet, hos vilken arbetsgivarens
allmänna självdeklaration må avlämnas.

---äga rum.

uppgifter avser.

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter
skola kostnadsfritt tillhandahållas i
stad hos den lokala skattemyndigheten
eller, där staden icke har
egen uppbördsförvaltning, hos magistraten
eller kommunalborgmästaren
och å landet hos ordförande i
kommunalnämnd samt därjämte, då
fråga är om allmän fastighetstaxering,
hos ordförande i beredningsnämnd
och, då fråga är om årlig
taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd.
Vad nu sagts om deklarationsblanketter
för årlig taxering
skall gälla även i fråga om blanketter
till uppgifter enligt 40 a § 1 och
2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola
blanketter till uppgifter enligt 42 §
kostnadsfritt tillhandahållas jämväl
hos den, som utbetalar utdelning
eller ränta, som där avses.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

55 §.

2 mom. Anmaning att avgiva deklaration
eller annan för taxering avsedd
uppgift eller upplysning tillsändes
den uppgiftsskyldige i rekommenderat
brev med allmänna posten;
dock må, där så finnes nödigt, för
anmaningens delgivande anlitas i
Stockholm överståthållarämbetet, i
övriga städer magistraten eller kommunalborgmästaren
och å landet
landsfiskalen i orten, vilka myndigheter
det åligger att ofördröjligen mot
bevis tillställa vederbörande anmaningen.

69 §.

2 mom. Senast den 31 mars skall
fastighetstaxeringsnämndens ordförande
till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna
och övriga
handlingar ävensom berednings- och
fastighetstaxeringsnämndernas protokoll.
Fastighetslängderna skola avlämnas
å den tid och i den ordning,
Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift
eller bestyrkt avskrift, skola
vara att tillgå för landskamreraren,
taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden
samt i den ordning,
Kungl. Maj:t föreskriver, dels
tillhandahållas dem, som hava att
verkställa debitering av de på grund
av taxeringen utgående utskylder,
dels offentligen framläggas inom vederbörande
kommun under minst
fjorton dagar före den 15 maj under
taxeringsåret.

(Föreslagen lydelse:)

55 §.

2 mom. Anmaning att avgiva deklaration
eller annan för taxering avsedd
uppgift eller upplysning tillsändes
den uppgiftsskyldige i rekommenderat
brev med allmänna posten;
dock må, där så finnes nödigt, för
anmaningens delgivande anlitas i
Stockholm poliskammaren, i övriga
städer magistraten eller kommunalborgmästaren
och å landet landsfiskalen
i orten, vilka myndigheter
det åligger att ofördröjligen mot bevis
tillställa vederbörande anmaningen.

69 §.

2 mom. Senast den 31 mars eller
vad angår Stockholm den 21 juni
skall fastighetstaxeringsnämndens
ordförande till länsstyrelsen insända
fastighetsdeklarationerna och övriga
handlingar ävensom berednings- och
fastighetstaxeringsnämndernas protokoll.
Fastighetslängderna skola avlämnas
å den tid och i den ordning,
Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift
eller bestyrkt avskrift, skola
vara att tillgå för landskamreraren,
taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden
samt i den ordning,
Kungl. Maj:t föreskriver, dels
tillhandahållas dem, som hava att
verkställa debitering av de på grund
av taxeringen utgående utskylder,
dels, utom vad angår Stockholm, offentligen
framläggas inom vederbörande
kommun under minst fjorton
dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

Kungl. May.ts proposition nr 193.

7

(Nuvarande lydelse:)

74 §.

Fastighetsprövningsnämndens ändringslängder,
i huvudskrift eller bestyrkt
avskrift, skola, utom vad angår
Stockholm, i den ordning Kungl.
Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas
dem, som verkställa debitering av
de på grund av taxeringen utgående
utskylder, dels så snart ske kan offentligen
framläggas inom vederbörande
kommun.

(Föreslagen lydelse:)

74 §.

Fastighetsprövningsnämndens ändringslängder,
i huvudskrift eller bestyrkt
avskrift, skola, i den ordning
Kungl. Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas
dem, som verkställa debitering
av de på grund av taxeringen
utgående utskylder, dels, utom
vad angår Stockholm, så snart ske
kan offentligen framläggas inom vederbörande
kommun.

76 §.

Senast den 31 januari skola i den
ordning, Kungl Maj:t föreskriver, till
taxeringsnämndens ordförande, utom
i Stockholm, överlämnas avskrifter
av fastighetslängderna, inkomstlängden,
förmögenhetslängden, skogsaccislängden
och länsprövningsnämndens
ändringslängder för nästföregående
år, såvitt taxeringsdistriktet
angår.

Inom samma tid skall länsstyrelsen,
utom vad angår Stockholm, till
ordföranden i taxeringsnämnden
översända de vid nästföregående års
taxering avgivna, hos länsstyrelsen
förvarade självdeklarationer och andra
till ledning vid taxeringen för
inkomst eller förmögenhet avlämnade
uppgifter för taxeringsdistriktet.

Efter anmälan -

Erfordras för —

76 §.

Senast den 31 januari skola i den
ordning, Kungl. Maj:t föreskriver,
till taxeringsnämndens ordförande
överlämnas avskrifter av fastighetslängderna,
inkomstlängden, förmögenhetslängden,
skogsaccislängden
och länsprövningsnämndens ändringslängder
för nästföregående år,
såvitt taxeringsdistriktet angår.

Inom samma tid skall länsstyrelsen
till ordföranden i taxeringsnämnden
översända de vid nästföregående
års taxering avgivna, hos länsstyrelsen
förvarade självdeklarationer och
andra till ledning vid taxeringen för
inkomst eller förmögenhet avlämnade
uppgifter för taxeringsdistriktet.

----- hava behov.

—- mellankommunala prövningsnämnden.

91 §.

/ mom. Senast den 15 juni skall
taxeringsnämndens ordförande till
länsstyrelsen insända de deklarationer
och andra skriftliga uppgifter och
upplysningar, som avlämnats till led -

91 §.

1 mom. Senast den 15 juni eller
vad angår Stockholm den 30 juni
skall taxeringsnämndens ordförande
till länsstyrelsen insända de deklarationer
och andra skriftliga uppgifter

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

ning vid taxeringen, ävensom de enligt
76 § första, andra och tredje
styckena taxeringsnämndens ordförande
tillhandakomna längdavskrifterna
och övriga handlingar. Har
länsstyrelsen medgivit utsträckning
av den tid, inom vilken taxeringsnämnds
arbete skall vara avslutat,
må länsstyrelsen jämväl förordna om
utsträckning av förstnämnda tid,
dock längst till den 30 juni.

De upprättade------

(Föreslagen lydelse:)

♦

och upplysningar, som avlämnats till
ledning vid taxeringen, ävensom de
enligt 76 § första, andra och tredje
styckena taxeringsnämndens ordförande
tillhandakomna längdavskrifterna
och övriga handlingar. Har
länsstyrelsen medgivit utsträckning
av den tid, inom vilken taxeringsnämnds
arbete skall vara avslutat,
må länsstyrelsen jämväl förordna om
utsträckning av förstnämnda tid,
dock längst till den 30 juni.

Kungl. Maj:t föreskriver.

145 §. 145 §.

1 mom. Av statsmedel---- tjänstemän; samt

4) kostnader för taxeringen, vilka
omförmälas i 5 och 6 samt 8—12
mom. här nedan.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt
4, 5 och 6 mom. till olika personer
utbetalda ersättningsbeloppen, avseende
sistförflutna budgetår, skall
årligen före juli månads utgång av
länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

4) kostnader för taxeringen, vilka
omförmälas i 6 samt 8—12 mom. här
nedan.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt
4 och 6 mom. till olika personer
utbetalda ersättningsbeloppen, avseende
sistförflutna budgetår, skall årligen
före juli månads utgång av
länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

9

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om
åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet.

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 14 juni 1933 om åsättande
i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

10 §.

överståthållarämbetet och---

Beslutet skall, utom vad angår
Stockholm, genom utdrag av liggaren
utan dröjsmål meddelas den lokala
skattemyndigheten, som antecknar
det preliminära taxeringsvärdet
och dagen för beslutet i tillgängligt
exemplar av den senast upprättade
fastighetslängden. Sådan anteckning
göres i fastighetslängdens anteckningskolumn
å rad, där fastighetens
gällande taxeringsvärde finnes infört.

Underrättelse om gällande preliminära
taxeringsvärden skall tillika,
utom såvitt angår Stockholm, årligen
av länsstgrelsen lämnas ordförandena
i fastighetstaxeringsnämnderna
eller de lokala taxeringsnämnderna,
envar såvitt angår fastigheter inom
nämndens distrikt. Sådan underrättelse
skall avsändas, de år då allmän
fastighetstaxering äger rum, före januari
månads utgång och övriga år
senast den 15 februari.

(Föreslagen lydelse:)

10 §.

hos nämnden.

Beslutet skall genom utdrag av liggaren
utan dröjsmål meddelas den
lokala skattemyndigheten, som antecknar
det preliminära taxeringsvärdet
och dagen för beslutet i tillgängligt
exemplar av den senast upprättade
fastighetslängden. Sådan anteckning
göres i fastighetslängdens
anteckningskolumn å rad, där fastighetens
gällande taxeringsvärde finnes
infört.

Underrättelse om gällande preliminära
taxeringsvärden skall tillika årligen
av överståthållarämbetet och
länsstyrelserna lämnas ordförandena
i fastighetstaxeringsnämnderna eller
de lokala taxeringsnämnderna, envar
såvitt angår fastigheter inom nämndens
distrikt. Sådan underrättelse
skall avsändas, de år då allmän fastighetstaxering
äger rum, före januari
månads utgång och övriga år senast
den 15 februari.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 480.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kom munalstyrclse

i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 57 § lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse
i Stockholm1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:)

57 §.

Det åligger stadskollegiet att, sedan
det vid sammanträde i oktober
månad fattade beslutet om utdebitering
till staden delgivits kollegiet,
ofördröjligen underrätta överståthållarämbetet
angående beslutet.

Det åligger vidare stadskollegiet
att, sedan utgifts- och inkomststaten
för staden fastställts, ofördröjligen
underrätta överståthdllarämbetet dels
om det belopp för skattekrona och
skatteöre, som slutligen bestämts till
utdebitering för nästkommande år,
dels ock om det sammanlagda belopp
som för nämnda år beslutats till
utdebitering på grundval av det löpande
årets taxering till kommunal
inkomstskatt.

(Föreslagen lydelse:)

57 §.

Det åligger stadskollegiet att, sedan
det vid sammanträde i oktober
månad fattade beslutet om utdebitering
till staden delgivits kollegiet,
ofördröjligen underrätta den lokala
skattemyndigheten angående beslutet.

Det åligger vidare stadskollegiet
att, sedan utgifts- och inkomststaten
för staden fastställts, ofördröjligen
underrätta dels överståthållaråmbetet
och den lokala skattemyndigheten
om det belopp för skattekrona och
skatteöre, som slutligen bestämts till
utdebitering för nästkommande år,
dels ock överståthållarämbetet om
det sammanlagda belopp som för
nämnda år beslutats till utdebitering
på grundval av det löpande årets
taxering till kommunal inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 489.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

11

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 64 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
i Stockholm1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)
64 §.

(Föreslagen lydelse:)
64 §.

Med det-------—

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade
beslutat till utdebitering
för skattekrona och skatteöre
för nästkommande år skall allt efter
ändamålets beskaffenhet genom
kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse
samt, vad angår av församlingsdelegerade
beslutad avgift,
genom delegerades ordförande delgi
vas överståthållarämbetet. Samtidigt
skall till överståthållarämbetet lämnas
uppgift om det sammanlagda belopp,
som för nämnda år beslutats
till utdebitering på grundval av det
löpande årets taxering till kommunal
inkomstskatt.

- års taxering.

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade
beslutat till utdebitering
för skattekrona och skatteöre
för nästkommande år skall allt efter
ändamålets beskaffenhet genom
kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse
samt, vad angår av församlingsdelegerade
beslutad avgift,
genom delegerades ordförande delgivas
överståthållarämbetet och den lokala
skattemyndigheten. Samtidigt
skall till överståthållarämbetet lämnas
uppgift om det sammanlagda belopp,
som för nämnda år beslutats
till utdebitering på grundval av det
löpande årets taxering till kommunal
inkomstskatt.

är stadgat,
i kommunalskattelagen,
stycke utanordnas.

Om debitering -Församling och
Församling och

Belopp, som------15 november.

överståthållarämbetet skall---av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 496.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den 31 mars 1922
(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1 och 2 förordningen den 31 mars
1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

§ 3.

Mom. 1. Det åligger i Stockholm
överståthållarämbetet samt i annan
stad och på landet lokal skattemyndighet
att särskilt för varje uppbördsdistrikt
på sätt riksförsäkringsanstalten
närmare bestämmer upprätta förteckning
över de till distriktet hörande
arbetsgivare, vilka skola erlägga
avgift för försäkring (arbetsgivarförteckning).
Denna
förteckning skall insändas till riksförsäkringsanstalten,
av lokal skattemyndighet
före den 15 januari eller
den senare dag anstalten föreskriver
och av överståthållarämbetet successivt
under tiden den 15 februari—
den 15 mars året näst efter det som
förteckningen avser.

Sedan riksförsäkringsanstalten genom
anteckning i förteckningen påfört
sådana avgifter för försäkring,
vilka skola erläggas på sätt i uppbördsförordningen
stadgas, skall för -

(Föreslagen lydelse:)

§ 3.

Mom. 1. Det åligger lokal skattemyndighet
att särskilt för varje uppbördsdistrikt
på sätt riksförsäkringsanstalten
närmare bestämmer upprätta
förteckning över de till distriktet
hörande arbetsgivare, vilka skola
erlägga avgift för försäkring (a rbetsgivarförteckning).

Denna förteckning skall av den lokala
skattemyndigheten insändas till
riksförsäkringsanstalten, i Stockholm
successivt under tiden den 15 februari—den
15 mars året näst efter
det som förteckningen avser och i
övrigt före den 15 januari eller den
senare dag anstalten föreskriver.

Sedan riksförsäkringsanstalten genom
anteckning i förteckningen påfört
sådana avgifter för försäkring,
vilka skola erläggas på sätt i uppbördsförordningen
stadgas, skall för -

1 Senaste lydelse se 1946: 494.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

13

(Nuvarande lydelse:)

teckningen återsändas till överståthållarämbetet
före den 15 juni samt
till lokal skattemyndighet före
augusti månads utgång; dock skall
på landet och i stad, som tillhör fögderi,
förteckningen, i vad den angår
minst halva antalet kommuner inom
uppbördsdistriktet, insändas före den
15 augusti.

Förteckningen bör angiva

1) den avgiftspliktiges----

Mom. 2. Sedan avgifterna---

I stad med egen uppbördsförvaltning
skola förteckningarna särskilt
för varje uppbördsdistrikt i enahanda
ordning, i Stockholm genom överståthållarämbetets
och i övriga städer
genom den lokala skattemyndighetens
försorg, hållas de avgiftspliktiga
tillhanda och därefter till riksförsäkringsanstalten
återställas inom
tid, som av anstalten bestämmes.

(Föreslagen lydelse:)

teckningen återsändas till den lokala
skattemyndigheten, i Stockholm före
den 15 juni och i övrigt före augusti
månads utgång; dock skall på landet
och i stad, som tillhör fögderi,
förteckningen, i vad den angår minst
halva antalet kommuner inom uppbördsdistriktet,
insändas före den 15
augusti.

--erlagd avgift.

anstalten bestämmes.

I stad med egen uppbördsförvaltning
skola förteckningarna särskilt
för varje uppbördsdistrikt i enahanda
ordning genom den lokala skattemyndighetens
försorg hållas de avgiftspliktiga
tillhanda och därefter
till riksförsäkringsanstalten återställas
inom tid, som av anstalten bestämmes.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december 1940
(nr 1000) om allmän omsättningsskatt.

Härigenom förordnas, att 36 § förordningen den 13 december 1940 om
allmän omsättningsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

36 §.

I denna förordning förstås med
län jämväl Stockholms stad samt
med länsstyrelse jämväl överståthållarämbetet.
Vad i förordningen stadgas
beträffande taxeringsint
e n d e n t skall i fråga om Stockholms
stad gälla uppbördsintendenten
vid överståthållaråmbetet.

(Föreslagen lydelse:)

36 §.

I denna förordning förstås med
län jämväl Stockholms stad samt
med länsstyrelse jämväl överståthållarämbetet.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1943: 851.

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

15

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet
för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning.

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ förordningen den 30 april 1943 om
skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning skola erhålla ändrad
lydelse på säti nedan angives samt att i förordningen skall införas en

ny paragraf, benämnd 4 a §, av den

(Nuvarande lydelse:)

1 §•

Arbetsgivare är------ -—

Anmälan skall göras till utmätningsmannen
i anställningsorten
eller, då Stockholm är anställningsort,
till överståthållarämbetet.

4 §•

Utmätningsmannen skall förvara
det ena exemplaret av anställningskortet
i ett alfabetiskt ordnat register
och översända det andra exemplaret
till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren
är mantalsskriven inom
annan utmätningsmans tjänstgöringsområde,
till denne som har att
efter tagen kännedom om innehållet
i kortet vidarebefordra detsamma till
länsstyrelsen i mantalsskrivningsorten.
Är arbetstagaren mantalsskriven
i Stockholm, skall utmätningsmannen
dock översända det andra
exemplaret av anställningskortet direkt
till överståthållarämbetet.

Till länsstyrelse------

Ur anställningsregister----

lydelse nedan sägs.

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

nyss sagts.

Anmälan skall göras till utmätningsmannen
i anställningsorten.

4 §■

Utmätningsmannen skall förvara
det ena exemplaret av anställningskortet
i ett alfabetiskt ordnat register
och översända det andra exemplaret
till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren
är mantalsskriven inom
annan utmätningsmans tjänstgöringsområde,
till denne som har att
efter tagen kännedom om innehållet
i kortet vidarebefordra detsamma till
länsstyrelsen i mantalsskrivningsorten.

särskilt register.
--fem år.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Vad i denna paragraf stadgas beträffande
förfarandet med till utmätningsman
inkomna anstållningskort
skall i tillämpliga delar gälla även
beträffande till överståthållarämbetet
inkomna kort.

4 a §.

Om anmälningsskyldighet enligt
denna förordning samt förfarandet
med inkomna anstållningskort skall,
där Stockholm är anställningsort
eller arbetstagaren är mantalsskriven
i Stockholm, utöver eller i stället för
vad i förordningen stadgas, gälla vad
Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

17

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december 1945

(nr 823) om nöjesskatt.

Härigenom förordnas, att 22 § förordningen den 21 december 1945 om
nöjesskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

22 §.

Det åligger —---nöjesskatten

De uppgifter som enligt vad nu
sagts åvila kommunen skola fullgöras
i Stockholm av överståthållarämbetet,
i annan stad av drätselkammaren
samt på landet av kommunalnämnden,
där ej kommunen annorledes
bestämt.

(Föreslagen lydelse:)

22 §.

efterföljas.

De uppgifter som enligt vad nu
sagts åvila kommunen skola fullgöras
i Stockholm av uppbördsverket,
i annan stad av drätselkammaren
samt på landet av kommunalnämnden,
där ej kommunen annorledes
bestämt.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 193.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908 (nr
128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Härigenom förordnas, att 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908
angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter1 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

4 §•

7 mom. I 6 mom. omförmäld kontroll
å biljettförsäljningen ombesörjes
i Stockholm av överståthållarämbetet,
i annan stad av drätselkammaren
och på landet av kommunalnämnden.

Vid varje

Den som

(Föreslagen lydelse:)

4 §•

7 mom. I 6 mom. omförmäld kontroll
å biljettförsäljningen ombesörjes
i Stockholm av uppbördsverket,
i annan stad av drätselkammaren
och på landet av kommunalnämnden.

kontrollant avskiljes,
behöriga utövande.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1944: 424.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

19

Förslag

till

Förordning

med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets skatteavdelning

m. m.

Härigenom förordnas som följer.

(Äldre förordning:)

Vad i särskilda författningar finnes
stadgat om överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden,
om kamreraren vid samma avdelning
och om mantalskommissarien i Stockholm
skall i stället äga tillämpning
å respektive överståthållarämbetets
avdelning för skatteärenden samt
skattedirektören och mantalsintendenten
vid överståthållaråmbetet.

Överståthållarämbetet äger förordna
taxeringsintendcnlen samt, där så
anses oundgängligen nödvändigt och
Kungl. Maj:t det medgivit, taxeringsinspektör
vid överståthållarämbetet
att beträffande vissa taxeringsärenden
eller vissa grupper av sådana
ärenden fullgöra de åligganden, som
enligt taxeringsförordningen eller för -

(Föreslagen lydelse:)

Vad i särskilda författningar kan
finnas stadgat om överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden,
överståthållarämbetets avdelning
för skatteärenden eller skatteverket
vid överståthållarämbetet eller om
kamreraren vid förstnämnda avdelning
skall i stället äga tillämpning
ä överståthållarämbetets skatteavdelning
eller chefen för denna, såvitt
gäller ärenden som enligt instruktionen
för överståthållarämbetet eller
vad eljest kan finnas stadgat skola
ankomma på avdelningen eller dess
chef, och i övrigt å mantal sv erket,
uppbördsverket eller indrivningsverket
i Stockholm eller vederbörande
chef för verket med den fördelning
av arbetsuppgifterna mellan verken
som framgår av för desamma gällande
instruktioner.

Vad i särskilda författningar kan
finnas stadgat om mantalskommissarien
eller mantalsintendenten i Stockholm
eller om mantalskontoret därstädes
skall i stället gälla mantalsdirektören
eller mantalsverket i
staden.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Äldre förordning:) (Föreslagen lydelse:)

ordningen den 14 juni 1933 (nr 357)
om åsättande i vissa fall av särskilt
uppskattningsvärde å fastighet, jämförda
med vad ovan sägs, åvila skat tedirektören.

-

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1948, från och med
vilken dag förordningen den 12 juni
1936 (nr 272) med vissa bestämmelser
rörande överståthållarämbetets
avdelning för skatteärenden upphör
att gälla.

Knngl. Maj:ts proposition nr 193.

21

IJtclrug av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

19-17.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Setterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och statsrådet
Quensel anmäler statsrådet Mossberg fråga angående vissa författningsändringar
i anledning av omorganisation av skatteverket i Stockholm samt
anför.

Tidigare denna dag har jag framlagt förslag till en omorganisation av
överståthållarämbetet, syftande till att ur ämbetet utbryta sådana delar, som
handhava kommunala uppgifter, nämligen skatteverkets mantals-, uppbördsoch
debiteringsavdelningar samt poliskammaren, varvid kvarstående delar,
utgörande de nuvarande båda kansliavdelningarna jämte en nyinrättad
skatteavdelning, komma att bilda ett på riksstaten i sin helhet uppfört överståthållarämbete
med i huvudsak samma uppgifter som en länsstyrelse.

I sammanhang härmed har jag angivit de grunder, enligt vilka arbetsuppgifterna
böra fördelas på ämbetet och de ur detsamma utbrutna kommunalt
bekostade delarna. Jag har därjämte förut denna dag särskilt anmält förslag
till sådana författningsändringar, som betingas av poliskammarens utbrytning
ur överståthållarämbetet, och anhåller nu att till behandling få upptaga
behovet av författningsändringar i anledning av skatteverkets uppdelning.

Den föreslagna omorganisationen av skatteverket innebär i huvudsak, att
de bestyr med taxeringsarbetet och därmed sammanhängande uppgifter,
vilka i länen ankomma på länsstyrelserna även i vad gäller städer som ej
ingå i fögderi, alltjämt skola ankomma på överståthållarämbetet, medan
däremot skatteverkets uppgifter avseende folkbokföring och mantalsskrivning
ävensom debitering, uppbörd, redovisning och indrivning av utskylder
i Stockholm skola anförtros särskilda utanför överståthållarämbetet stående
och av staden bekostade organ. Enligt förslag, som utarbetats av en av stadskollegiet
tillsatt kommitté — 1946 års kommunala skatteverkskommitté —
vilket förslag i princip godkänts av stadsfullmäktige och lämnats utan erinran
av överståthållarämbetet, skola uppgifterna i fråga uppdelas på tre
sinsemellan självständiga förvaltningsmyndigheter, nämligen mantalsverket,
uppbördsverket och indrivningsverket. Förvaltningen av dessa myndigheter
skall handhavas av en för myndigheterna gemensam kommunal direktion,

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

benämnd direktionen för Stockholms mantals- och uppbördsverk. Vid min
anmälan av omorganisationsförslaget tidigare denna dag har jag uttalat, att
den förutsättning för omorganisationens genomförande som låge i kravet på
en godtagbar organisation av de ur skatteverket utbrutna kommunala delarna
enligt min mening förelåge genom nyssnämnda förslag till sådan
organisation.

I det av överståthållarämbetet avgivna betänkande, som ligger till grund
för den föreslagna omorganisationen av skatteverket, har ämbetet redogjort
för vissa författningsändringar, som enligt ämbetets mening vore påkallade
i anledning av omorganisationen. Ämbetet har vidare i skrivelse den 2 december
1946 framlagt förslag till sådana författningsändringar. Dessa ha
utarbetats med utgångspunkt från att förenämnda förslag till organisation
av de kommunaliserade delarna av skatteverket genomfördes.

I nyssnämnda skrivelse har ämbetet anfört att begreppet lokal skattemyndighet
endast funnes definierat i uppbördsförordningen och enligt denna
utgjordes på landet av häradsskrivaren och i stad av kronokamreraren. I
de författningar, vari lokal skattemyndighet tilldelats viss uppgift, hade beträffande
Stockholm särskilt utsagts att uppgiften där skulle tillkomma överståthållarämbetet.
Efter skatteverkets uppdelning komme de arbetsuppgifter
som i andra städer ankomme på den lokala skattemyndigheten att uppdelas
på två myndigheter, nämligen mantalsverket och uppbördsverket, vilka alltså
tillsammans kunde sägas motsvara lokal skattemyndighet i andra städer,
överståthållarämbetet ansåge det angeläget att några särbestämmelser för
Stockholms vidkommande så långt möjligt undvekes i lagar och författningar
efter skatteverkets uppdelning. I de framlagda författningsförslagen
hade ämbetet därför utgått från att benämningen lokal skattemyndighet
skulle täcka även förhållandena i Stockholm. Detta förutsatte emellertid att
begreppet lokal skattemyndighet definierades i en särskild allmän författning
även i vad avsåge Stockholm. Mest naturligt syntes vara att en dylik
definition intoges i den författning, vari generellt angåves vad som skall förstås
med lokal skattemyndighet i landet i övrigt, eller uppbördsförordningen.
Ämbetet har därför föreslagit ett tillägg till denna förordning av innehåll att
med lokal skattemyndighet skall i Stockholm förstås mantalsverket och uppbördsverket
med den fördelning av arbetsuppgifterna dem emellan, som
framgår av för verken gällande instruktioner.

I anledning av vad överståthållarämbetet sålunda anfört vill jag anmärka,
att efter det ämbetets nämnda skrivelse avlåtits särskilt uppbördsreglemente
utfärdats för Stockholm (SFS 785/1946), däri noggrant angivits vilka myndigheter
därstädes som skola handhava de uppgifter, vilka enligt uppbördsförordningen
ankomma på lokal skattemyndighet. Uppbördsreglementet för
Stockholm har utfärdats med stöd av 111 § uppbördsförordningen, som innehåller
att, utöver eller i stället för vad i uppbördsförordningen stadgas, i
Stockholm skall gälla vad Kungl. Maj:t särskilt förordnar. I enlighet bär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

23

med synes mig anledning saknas att i uppbördsförordningen intaga särskilda
bestämmelser om vad i Stockholm skall förstås med lokal skattemyndighet,
utan torde det även i fortsättningen kunna i administrativ ordning meddelas
bestämmelser i detta hänseende. Jag är ense med överståthållarämbetet
därom att då begreppet lokal skattemyndighet användes i viss författning
detta regelmässigt bör avse även förhållandena i Stockholm och att sålunda
några särbestämmelser för Stockholm ej böra finnas i vidare mån än detta
är oundgängligen erforderligt. Frågan vilken myndighet som i det särskilda
fallet skall vara att anse såsom lokal skattemyndighet i Stockholm torde få
regleras genom sådana administrativa bestämmelser, varom jag nyss talat.

I enlighet med det anförda torde alltså i sådana författningsbestämmelser,
däri för Stockholms vidkommande överståthållarämbetet tillagts uppgift,
som eljest i stad med egen uppbördsförvaltning ankommer på den lokala
skattemyndigheten, särbestämmelserna för Stockholm böra utgå. Den föreslagna
omorganisationen torde härutöver kräva en del andra författningsändringar.

Inom socialdepartementet ha på grundval av överståthållarämbetets förut
omnämnda utkast utarbetats förslag till sådana av skatteverkets omorganisation
påkallade författningsändringar, som böra föreläggas riksdagen för
antagande, och jag anhåller nu att få redogöra för innebörden av ändringsförslagen.

I taxerings förordningen den 28 september 1928 (nr 37 9)
stadgas i 4 § att innan länsstyrelsen ändrar i stad tillämpad indelning i taxeringsdistrikt
yttrande skall, utom vad angår Stockholm, infordras från drätselkammaren
ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning, från den lokala
skattemyndigheten i staden. Genomföres omorganisationen bör även i Stockholm
yttrande inhämtas från den lokala skattemyndigheten. Däremot torde,
i enlighet med vad överståthållarämbetet anfört, även efter omorganisationen
anledning saknas att i Stockholm höra drätselnämnden eller stadskollegiet
innan ändring sker av indelningen i taxeringsdistrikt. Lagrummets avfattning
bör jämkas i enlighet med det anförda.

Bestämmelserna i 15 § taxeringsförordningen om tillhandahållande åt beskattningsnämnderna
av kommunala tjänstemän — i Stockholm tjänstemän
hos överståthållarämbetet — såsom biträden i taxeringsarbetet hava under
utredningsarbetet angående överståthållarämbetets omorganisation givit upphov
till viss tveksamhet. I 1 mom. av ifrågavarande paragraf stadgas, att
i Stockholm överståthållarämbetet må förordna tjänstemän hos ämbetet att
biträda beskattningsnämnderna i vissa hänseenden samt att i annan stad
drätselkammaren må, såvitt angår stad med egen uppbördsförvaltning efter
hörande av den lokala skattemyndigheten, för samma ändamål ställa eu eller
flera kommunala tjänstemän till beskattningsnämndernas förfogande. De

24

Kungl. Maj-.ts proposition nr 193.

arbetsuppgifter som här åsyftas bestå enligt 108 § i att tillhandagå vid mottagandet
och ordnandet av deklarationer och andra uppgifter till ledning vid
taxering, att granska avlämnade deklarationer och uppgifter samt hos beskattningsnämndens
ordförande göra de erinringar, vartill granskningen må
giva anledning, ävensom att i övrigt, i den mån så erfordras, lämna ordföranden
biträde vid fullgörandet av dennes åligganden. Enligt 15 § 2 mom.
skall vidare vid uppläggandet och kompletterandet av de längder, som skola
föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd i stad med egen
uppbördsförvaltning, erforderligt biträde lämnas i Stockholm av uppbördseller
annan tjänsteman, som ställes till förfogande av överståthållarämbetet,
och i annan stad av den lokala skattemyndigheten.

Med nu återgivna bestämmelser korrespondera föreskrifterna i 145 §
1 mom., enligt vilka gottgörelse för sådant biträde av städernas tjänstemän,
som lämnats jämlikt 15 § 2 mom., skall utgå av statsmedel, medan åter bidrag
av statsmedel till sådana kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda
anstalter för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän
enligt 15 § 1 mom., utgår endast, därest Kungl. Maj:t finner dessa anstalter
äga särskilt värde för det allmänna. I allmänhet utgår icke dylikt bidrag.

Överståthållarämbetet föreslog i sitt betänkande med förslag till inrättandet
av en statlig taxeringsavdelning vid ämbetet, att efter en uppdelning av
skatteverket skulle i här ifrågavarande hänseenden beträffande Stockholm
gälla samma bestämmelser som för andra städer med egen uppbördsförvaltning.
Vidare förklarade sig ämbetet ur administrativ synpunkt finna det
lämpligt att de bestyr varom här vore fråga — sortering av deklarationer
m. m. och längdföring åt taxeringsnämnderna — samt dessutom kontrollsummering
av deklarationer och uträkning av beskattningsbara belopp efter
omorganisationen omhänderhades av personal hos den lokala skattemyndigheten.
Emellertid anmärkte ämbetet, att delegerade för den kommunala
skatteverkskommittén vid överläggningar med ämbetet ifrågasatt, att staden
i stället skulle ställa ett belopp av högst 200 000 kronor årligen till förfogande
för ifrågavarande arbetsuppgifter.

I ett till stadskollegiet avgivet yttrande över överståthållarämbetets betänkande
anförde kommunala skatteverkskommittén, att det varit önskvärt att
den uppdelning av skatteverkets arbetsuppgifter på statliga och kommunala
organ, som man eftersträvat vid den föreslagna klyvningen av skatteverket,
även omfattat de arbetsuppgifter till vilkas utförande magistratsstäder med
egen uppbördsförvaltning medverka. Uppgifterna hörde nämligen icke endast
samman med taxeringen utan vore en del av den. Det vore möjligt att
det för landet i övrigt med hänsyn till de geografiska förhållandena kunde
stöta på praktiska svårigheter att organisera taxeringsarbetet utan medverkan
av de kommunala myndigheterna i städerna, men i Stockholm förefunnes
inga dylika organisatoriska svårigheter. Vid sådant förhållande borde
samtliga med taxeringen sammanhörande arbetsuppgifter utföras av .statliga

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

organ. Det torde emellertid icke vara att vänta att för Stockholm gjordes
undantag från vad som gällde övriga magistratsstäder med egen uppbördsförvaltning.
Staden såge dock i denna medverkan endast ett ekonomiskt
bidrag till laxeringsarbetet, i enlighet varmed kommittén i sitt redan tidigare
avgivna betänkande föreslagit, att staden skulle i stället lör tillhandahållande
av personal lämna statsverket ett årligt bidrag å 200 000 kronor.
Kollegiet torde emellertid icke böra låta lösningen av denna fråga bliva avgörande
för sitt ställningstagande till den föreslagna organisationen, då de
ekonomiska fördelarna för staden av taxeringsavdelningens förstatligande
bleve så väsentliga, att de uppvägde de organisatoriska svårigheter den förutsatta
medverkan av staden i taxeringsarbetet komme att medföra. Med hänsyn
härtill syntes kollegiet visserligen böra låta den av kommittén gjorda
erinran gå vidare, men samtidigt förklara sig icke hava något att erinra ur
organisatorisk synpunkt mot den föreslagna klyvningen av skatteverket.

För de närmare villkoren och förutsättningarna för det erbjudna årliga
bidraget hade kommittén redan tidigare redogjort i sitt till stadskollegiet
avgivna betänkande. Däri uttalade kommittén bland annat, i anledning av
vad överståthållarämbetet i sitt betänkande anfört, att en förutsättning för
erbjudandet om ett årligt bidrag å 200 000 kronor varit att staden fortfarande
såsom hittills skulle vara berättigad att upplägga stomme till taxeringslängd
i allenast ett exemplar och på sådant sätt att den vore kombinerad
med mantals- och debiteringslängd, och att staden likaledes såsom
hittills skulle vara berättigad att — i motsats till vad som gällde för riket
i övrigt — i stället för avskrift av taxeringslängderna lämna utdrag av
desamma.

I sistnämnda hänseende anförde kommittén i sitt yttrande över överståthållarämbetets
betänkande ytterligare, att någon ändring av den i Stockholm
hittills tillämpade ordningen beträffande längdernas uppläggande eller ett
införande av avskrifter av desamma icke torde vara motiverat av taxeringsavdelningens
förstatligande. Dels hade nämligen taxeringsavdelningen själv
tillgång till och arkiverade deklarationsmaterialet, varur direkt borde kunna
utläsas samtliga de sifferuppgifter som skulle finnas införda i längderna.
Dels förutsatte kommittén att den lokala skattemyndigheten skulle tillhandahålla
taxeringsavdelningen ntdrag av taxeringslängderna för bland annat
besvärsärenden till prövningsnämnden och skattedomstolarna.

Sammanfattningsvis uttalade kommittén, att den omständigheten att man
vid organisationen av den statliga taxeringsavdelningen räknat med stadens
medverkan vid utförandet av rent statliga arbetsuppgifter, med hänsyn till
andra väsentliga fördelar av uppdelningen, icke borde vara utslagsgivande
vid stadens ställningstagande till lämpligheten av den föreslagna klyvningen
av skatteverket men att staden torde böra framhålla önskvärdheten av att
denna medverkan, om den påfordrades, finge utbytas mot årligt bidrag.

Föredragande borgarrådet anförde vid ärendets behandling i borgarråds -

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

beredningen, att av de kostnader, vartill staden enligt kommitténs förslag
skulle bidraga, en stor del icke skulle kunna åläggas staden. Då förslaget
innebure vissa fördelar även för staden och det i och för sig icke syntes helt
uteslutet, att staden gåve ett visst bidrag till de här ifrågavarande taxeringskostnaderna
—- även andra städer torde ha gjort liknande åtaganden — ville
borgarrådet för sin del icke motsätta sig kommitténs på en överenskommelse
med överståthållarämbetet grundade förslag i denna punkt. Till detta uttalande
anslöt sig borgarrådsberedningen och stadskollegiet, varefter stadsfullmäktige
på hemställan av stadskollegiet tillstyrkte en uppdelning av överståthållarämbetet
i enlighet med de riktlinjer som uppdragits vid de verkställda
utredningarna.

överståthållarämbetet har vid överlämnande av stadsfullmäktiges beslut
i ärendet anfört, att ämbetet icke funne anledning frångå sin ståndpunkt att
i fråga om taxeringslängdernas förande och avskrifter av desamma Stockholm
skulle jämställas med övriga magistratsstäder. Någon avgörande betydelse
för den statliga taxeringsavdelningens utformning hade dock denna
fråga icke, liksom icke heller frågan om i vilken form staden skulle bidraga
till bestyret med de ifrågavarande arbetsuppgifterna vid taxeringen. Det
syntes icke uteslutet att de kommunala verkens gemensamma personal åtminstone
delvis skulle kunna stå till förfogande även för dessa arbetsuppgifter.
Denna fråga torde böra bliva föremål för närmare övervägande i
samband med den definitiva utformningen av de kommunala verkens organisation.
Härvid torde viss vägledning kunna erhållas av erfarenheterna vid
årets taxering, som efter debiteringsavdelningens utbrytning ur taxeringsavdelningen
komme att äga rum under i viss mån likartade förhållanden
som efter en definitiv'' uppdelning av skatteverket.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att oklarhet ännu vidlåder frågan
på vilket sätt Stockholms stad efter en uppdelning av skatteverket på
statliga och kommunala organ skall lämna sin medverkan vid taxeringsarbetet
i staden. Frågan berör såväl sådana bestyr, vilka i andra städer
med egen uppbördsförvaltning uttryckligen ålagts de kommunala organen
såsom en skyldighet, som sådana arbetsuppgifter, i fråga om vilka författningsvägen
endast föreskrivits att från kommuns sida medverkan må lämnas.
Vad angår förstnämnda bestyr — för vilka ersättning av statsmedel
utgår har från stadens sida invändning icke gjorts mot att upprättande
av de s. k. stommarna till taxeringslängderna ålades de kommunala organen.
Det må i detta sammanhang anmärkas, att enligt vad numera gäller
(SFS 21/1947) dessa stommar i landet i övrigt skola upprättas av länsstyrelserna,
eller såvitt angår Göteborg, den lokala skattemyndigheten. I det
belopp om 200 000 kronor, som enligt det från stadens sida väckta förslaget
årligen skulle av staden ställas till statsverkets förfogande i stället för tillhandahållande
av personal för vissa arbetsuppgifter i samband med taxe -

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

ringsarbetet, ingår emellertid gottgörelse för själva längdföringen beträffande
taxeringslängderna. I den mån denna längdföring -—- som i andra
städer med egen uppbördsförvaltning regelmässigt utföres av kommunala
tjänstemän — omfattas av stadgandet i 15 § 2 mom. taxeringsförordningen,
skulle en lösning av de här föreliggande organisationsproblemen i den av
Stockholms stad önskade riktningen komma i strid med författningen,
därest i denna föreskreves att för Stockholm skulle i här förevarande avseende
gälla detsamma som i andra städer med egen uppbördsförvaltning.
Det motsvarande gäller om stadgandet i 15 § 1 mom., däri förutsättes att
de biträden, som anlitas i taxeringsarbetet, skola vara kommunala tjänstemän.
Då, såsom jag redan i samband med min anmälan av omorganisationsförslaget
tidigare i dag anfört, frågan om formen för medverkan från
Stockholms stads sida vid taxeringsarbetet synes böra bli föremål för
ytterligare överväganden i samband med den fortsatta utredningen rörande
organisationen av de kommunala skalteorganen i Stockholm, vill jag föreslå,
att de nuvarande särbestämmelserna i 15 § taxeringsförordningen beträffande
Stockholm borttagas och att, i avbidan på resultatet av de ytterligare
överväganden jag nyss nämnt, till paragrafen fogas ett nytt moment
av innehåll att beträffande Stockholm skall, i de hänseenden varom i 1 och
2 mom. stadgas, gälla vad Kungl. Maj:t därom förordnar. Givetvis skola
härvid bestämmelserna om gottgörelse av statsmedel i 145 § 1 mom. äga
motsvarande tillämpning för Stockholms del. Någon ändring av sistnämnda
lagrum synes icke erforderlig för detta ändamål.

I detta sammanhang torde jag jämväl få beröra frågan om taxeringslängdernas
förande och om upprättande av avskrifter av desamma. Från stadens
sida har yrkats, att såsom hittills skulle i Stockholm — i motsats till
landet i övrigt — föras en gemensam mantals-, taxerings- och debiteringslängd
samt att någon skyldighet för staden att upprätta avskrift av längden
icke borde föreligga. Denna fråga är i huvudsak reglerad i administrativ
ordning, nämligen i kungörelsen den 28 september 1928 med vissa föreskrifter
rörande taxeringsförfarandet, men beröres såtillvida i taxeringsförordningen,
att 76 § däri föreskriver, att avskrifter av taxeringslängderna
skola tillhandahållas taxeringsnämndernas ordförande. Skatteavdelningen
vid överståthållarämbetet torde icke för taxeringsarbetet kunna undvara en
avskrift av taxeringslängderna. Med hänsyn till sistnämnda förhållande
synas statsmakterna svårligen kunna ge avkall på kravet att för detta ändamål
avskrift av taxeringslängden skall tillhandahållas av vederbörande
lokala skattemyndighet. Såvitt jag kan finna, torde emellertid därav icke
följa, att icke i Stockholm skulle såsom hittills kunna föras en gemensam
mantals-, taxerings- och debiteringslängd och att, i stället för fullständig
avskrift av denna, ett utdrag, omfattande allenast stommen och taxeringsdelen,
lämnas. Detta spörsmål synes böra bliva föremål för ytterligare utredning
i samband med de fortsatta övervägandena angående organisationen

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

av den lokala skattemyndigheten i Stockholm. Ifrågavarande avskrift synes
kunna tillhandahållas taxeringsnämndens ordförande i den mån han för
taxeringsarbetet behöver ha tillgång till taxeringslängden.

Utöver vad av det sagda framgår påkallar skatteverkets omorganisation
ytterligare ändringar i taxeringsförordningen. I 20, 24 och 37 §§ stadgas
skyldighet för överståthållarämbetet att mottaga deklarationer, och 53 §
1 inom. föreskriver motsvarande skyldighet i fråga om tillhandahållande av
deklarationsblanketter. I likhet med vad som gäller för andra städer med
egen uppbördsförvaltning bör i Stockholm denna skyldighet överföras å den
lokala skattemyndigheten. Kommunala skatteverkskommittén har i sitt yttrande
över överståthållarämbetets betänkande förklarat sig icke ha något att
erinra häremot, men samtidigt uttalat, att skyldigheten endast borde avse
mottagande av deklarationer, respektive tillhandahållande av deklarationsblanketter,
i myndighetens egna lokaler och ej omfatta anordnande av särskilda
mottagningsställen. Vidare borde skyldigheten att mottaga deklarationer
icke få anses innebära sortering av deklarationerna. I dessa hänseenden
förutsätter jag emellertid att nödig hänsyn till allmänhetens behov och
till praktiska synpunkter blir utslagsgivande för uppgifternas utförande.

Med avseende å fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet stadgas i 69 §

1 mom. att nämndernas arbete skall vara avslutat i länen senast den 25 mars
och i Stockholm senast den 15 juni. I 2 och 3 mom. av samma paragraf
lämnas därefter föreskrifter om insändande till länsstyrelsen av fastighetsdeklarationerna
med mera och om tillhandahållande av fastighetslängderna
och dessas framläggande för granskning. Bestämmelserna i 2 och 3 mom.
äga enligt 4 mom. icke tillämpning beträffande Stockholm, överståthållarämbetet
har föreslagit att denna undantagsbestämmelse skall upphävas. I

2 mom. föreslår ämbetet skola föreskrivas att skyldigheten att till länsstyrelsen
insända fastighetsdeklarationerna med mera skall i vad angår Stockholm
fullgöras senast den 21 juni, eller inom samma tidsfrist av sex dagar
efter det fastighetstaxeringsnämndens arbete skall vara avslutat som gäller
i länen. Vad angår 3 mom. har överståthållarämbetet ansett skyldighet att
offentligen framlägga längderna icke böra stadgas för Stockholms del. För
närvarande underrättades de skattskyldiga om fastighetstaxeringsnämndernas
beslut och detta system, som på ett bättre sätt tillgodosåge de skattskyldigas
intressen, syntes böra bibehållas.

Vad överståthållarämbetet sålunda föreslagit synes mig böra genomföras.
I 74 §, som reglerar motsvarande förhållanden beträffande fastighetsprövningsnämnds
ändringslängder, bör enahanda ändring vidtagas.

I enlighet med vad överståthållarämbetet vidare föreslagit bör — såsom
jag tidigare antytt — 76 §, som föreskriver tillhandahållande åt taxeringsnämnds
ordförande av fastighetslängder och självdeklarationer m. m., göras

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

29

tillämplig även beträffande Stockholm. Så torde böra ske även i fråga om
91 §, som innehåller bestämmelse att taxeringsnämndens ordförande skall
före den 15 juni till länsstyrelsen insända deklarationer och vissa andra
handlingar samt återställa i 76 § omnämnda handlingar. Dä taxeringsnämnd
i Stockholm skall ha avslutat sitt arbete senast den 15 juni (88 §),
torde emellertid den tidpunkt då handlingarna senast skola insändas till
länsstyrelsen för Stockholms del böra fastställas till den 30 juni.

Vidare har överståthållarämbetet föreslagit upphävande av 99 § andra
stycket och 101 § tredje stycket, vilka innehålla föreskrift om att vad i
nämnda paragrafer är stadgat — angående tillhandahållande åt vederbörande
debiteringsförrättare av länsprövningsnämnds beslut — icke skall äga
tillämpning beträffande Stockholm. Detta ändringsförslag bör genomföras.
Därjämte torde i enlighet med förslag av ämbetet i 145 § 5 mom. meddelade
föreskrifter om rätt för överståthållarämbetet att av allmänna medel
använda erforderligt belopp till gäldande av vissa av Stockholms stads prövningsnämnds
arbete föranledda utgifter kunna utgå ur författningen efter
genomförande av omorganisationen. Härav påkallas formella ändringar i

1 och 7 mom. samma paragraf.

I samband med överståthållarämbetets omorganisation torde vidare i 55 §

2 mom. taxeringsförordningen böra göras den ändring, att där omförmäld
skyldighet att lämna viss handräckning skall i Stockholm ankomma på
poliskammaren i stället för å överståthållarämbetet.

Av enahanda skäl, som förestavat vissa av de ändringar i taxeringsförordningen
för vilka nu redogjorts, bör i 10 § förordningen den 14 juni
1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde
å fastighet genomföras sådan ändring, att även i
Stockholm beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde skall delgivas
den lokala skattemyndigheten för vederbörlig anteckning i fastighetslängden
och underrättelse om gällande preliminära taxeringsvärden lämnas
fastighetstaxeringsnämnderna och de lokala taxeringsnämnderna.

Lagen den 15 juni 1935 (nr 33 7) om kommunalstyrelse i
Stockholm innehåller i 57 § bestämmelser angående skyldighet för sladskollegiet
att underrätta överståthållarämbetet om fattade beslut om utdebitering.
Dessa bestämmelser böra i enlighet med syftet med desamma och
de motsvarande bestämmelser som finnas i de allmänna kommunallagarna
ändras så att underrättelse om utdebiteringen per skattekrona skall, såvitt
angår den vid stadsfullmäktigbeslut i oktober månad preliminärt fastställda
utdebiteringen, vilken skall ligga till grund för nästa års preliminärskatt,
lämnas till den lokala skattemyndigheten, medan underrättelse om den slutliga
utdebiteringen därjämte skall lämnas överståthållarämbetet. Ämbetet

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

skall slutligen ensamt underrättas om det sammanlagda belopp, som för
nästa år beslutats till utdebitering på grundval av det löpande årets taxering
till kommunal inkomstskatt.

Motsvarande ändringar böra göras i 64 § lagen den 6 juni 1930
(nr 26 0) om församlingsstyrelse i Stockholm, enligt vilken
dock något preliminärt fastställande av utdebiteringen icke skall ske.

Omorganisationen av skatteverket påkallar vidare, att i förordningen
den 31 mars 1922 (nr 13 0) angående uppbörd av avgifter
för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete sådana ändringar
vidtagas, att på den lokala skattemyndigheten i Stockholm överflyttas de
uppgifter med avseende å uppbörden av sådana avgifter, som enligt förordningen
nu ankomma på överståthållarämbetet, men i annan stad tillhöra
den lokala skattemyndighetens verksamhetsområde.

I 36 § förordningen den 13 december 1940 (nr 100 0) om
allmän omsättningsskatt är föreskrivet, att vad i förordningen
stadgas beträffande taxeringsintendent skall i fråga om Stockholms stad
gälla uppbördsintendenten vid överståthållarämbetet. Efter den föreslagna
omorganisationen komma de arbetsuppgifter som här avses att åvila chefen
för taxeringsavdelningen inom överstålhållarämbetets skatteavdelning med
ställning såsom förste taxeringsintendent. Med hänsyn härtill torde, såsom
överståthållarämbetet föreslagit, här ifrågavarande bestämmelse i 36 § omsättningsskatteförordningen
kunna utgå.

Förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet
för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning föreskriver,
att arbetsgivare skall i vissa fall göra anmälan om anställande av arbetstagare.
Anmälan skall göras till utmätningsmannen i anställningsorten eller,
då Stockholm är anställningsort, till överståthållarämbetet och utskrivas i
två exemplar å särskilda blanketter. Utmätningsmannen skall förvara det
ena exemplaret av anställningskortet i ett alfabetiskt ordnat register och
översända det andra exemplaret till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren är
mantalsskriven inom annan utmätningsmans tjänstgöringsområde, till denne,
som har att efter tagen kännedom om kortet vidarebefordra det till länsstyrelsen
i mantalsskrivningsorten. Är arbetstagaren mantalsskriven i Stockholm
skall dock kortet insändas direkt till överståthållarämbetet. Till länsstyrelse
inkommande anställningskort skola ordnas i ett register. Vad som
är stadgat beträffande förfarandet med till utmätningsman inkomna anställningskort
skall i tillämpliga delar gälla även beträffande till överståthållarämbetet
inkomna kort.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

31

Enligt vad överståthållarämbetet upplyst fördelas i Stockholm anmälningskorten
mellan uppbördsavdelningen och poliskamreraren, vilka föra var sitt
register. Ämbetet har ansett anledning saknas att efter omorganisationen
upplägga ett centralregister hos ämbetet. De båda existerande registren vore
nämligen — i motsats till vad i länen vore fallet — från början centralregister.
Ej heller funnes anledning att beröva poliskamreraren dennes register,
vilket skulle bli följden av att ett centralregister inrättades vid ämbetet.
Det syntes fördenskull vara motiverat att ändra förordningen så att
anmälningskorten skulle i stället för till överståthållarämbetet insändas till
den lokala skattemyndigheten. I framlagt förslag till författningsändring har
ämbetet föreslagit, att mantalsverket skulle i Stockholm mottaga anmälningskorten,
då enligt den kommunala skatteverkskommitténs förslag anställningsregistret
borde överföras från den nuvarande uppbördsavdelningen
till mantalsverkets registeravdelning i syfte att få möjligast mesta registrering
av stadens befolkning koncentrerad till ett och samma organ. Eftersom
denna fråga torde bliva slutgiltigt löst först i och med fastställandet av
instruktioner för de kommunala organ, som skola övertaga vissa uppgifter
från skatteverket, synes det mig lämpligt att de i förordningen om skyldighet
för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning meddelade särbestämmelserna
för Stockholm få utgå och att i stället, efter mönster av uppbördsförordningen
och folkbokföringsförordningen, i förordningen införes
stadgande att, utöver eller i stället för vad i förordningen är stadgat, skall,
då Stockholm är anställningsort eller arbetstagaren är mantalsskriven i
Stockholm, gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar. Jag vill i detta
sammanhang ytterligare anmärka, att för närvarande föreskrift saknas om
förande av dubbla anställningsregister för Stockholm. Såsom tidigare nämnts
sker detta därigenom att ena exemplaret av anställningskorten överlämnas
till poliskamreraren, närmast i syfte att underlätta redovisningen av böter,
som ankommer på poliskamreraren. Den kommunala skattekommittén har
för sin del uttalat att det syntes kommittén som om det av poliskamreraren
förda anställningsregistret skulle kunna nedläggas. Därest den av mig nu
förordade ändringen av förordningen genomföres, synes jämväl sistnämnda
fråga böra bli föremål för övervägande i samband med utfärdande av särbestämmelser
för Stockholm i de avseenden som regleras av förordningen.

Kommun åliggande skyldigheter med avseende å nöjesskatt skola enligt
22 § förordningen den 21 december 1945 (n r 8 2 3) om nöjesskatt
fullgöras i Stockholm av överståthållarämbetet, i annan stad av
drätselkammaren samt på landet av kommunalnämnden, där ej kommunen
annorlunda bestämt. I samband med den ifrågasatta omorganisationen av
överståthållarämbetet avses dettas uppgifter med avseende å nöjesskatten
skola övergå å det nybildade uppbördsverket. Förenämnda stadgande torde
fördenskull böra ändras i enlighet härmed.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Motsvarande ändring synes böra ske i 4 § 7 mom. förordningen
den 23 oktober 1908 (nr 12 8) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, enligt vilket lagrum
i Stockholm överstålhållarämbetet, i annan stad drätselkammaren och
på landet kommunalnämnden skall ombesörja kontroll å biljettförsäljningen
till sådan av utlänning anordnad offentlig föreställning, för vilken bevillning
skali utgå efter den verkliga bruttoinkomsten eller efter viss andel av
inkomsten av föreställningen.

I enlighet med förslag av överståthållarämbetet torde slutligen förordningen
den 12 juni 1936 (nr 27 2) med vissa bestämmelser
rörande ö v erståthållaräm betets avdelning för skatteärenden
böra ersättas med en förordning av innehåll, att vad i särskilda
författningar kan finnas stadgat om överståthållarämbetets avdelning för
uppbördsärenden, överstålhållarämbetets avdelning för skatteärenden eller
skatteverket vid överståthållarämbetet eller om kamreraren vid förstnämnda
avdelning skall i stället äga tillämpning å överståthållarämbetets
skatteavdelning eller chefen för denna eller å mantalsverket, uppbördsverket
eller indrivningsverket i Stockholm eller dessa verks chefer, allt i enlighet
med den fördelning av ärendena som framgår av gällande instruktioner. I
förordningen torde därjämte böra stadgas, att vad i särskilda författningar
kan finnas stadgat om mantalskommissarien eller mantalsintendenten i
Stockholm eller om mantalskontoret därstädes i stället skall gälla mantalsdirektören
eller mantalsverket i staden.

I enlighet med det anförda hava inom socialdepartementet upprättats förslag
till

1) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni
1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å
fastighet;

3) lag angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337)
om kommunalstyrelse i Stockholm;

4) lag angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260)
om församlingsstyrelse i Stockholm;

5) förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den
31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete;

6) förordning angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december
1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt;

7) förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr 218)
om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning;

8) förordning angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december
1945 (nr 823) om nöjesskatt;

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

33

9) förordning om ändrad lydelse av -l § 7 mom. förordningen den 23 oktober
1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter samt

10) förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets
skatteavdelning m. m.

Föredraganden hemställer härefler att ifrågavarande författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen för antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Nils Hedfors.

Ilihang till riksdagens protokoll 19M

1 saml. Nr 193.

3

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

716468