Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
1
Nr 150.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående djupborrning
efter salt och olja m. m. i Skåne; given Stockholms
slott den 28 februari 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gunnar Myrdal.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
februari 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal,
fråga om anslag till fortsatta borrningar efter salt och olja i Skåne samt
anför därvid följande.
I syfte att utröna huruvida utsikter funnes att genom djupundersökningar
i sydvästra Skånes kritområde påträffa salter, olja eller gas anvisade riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag, för geologisk-geofysisk
undersökning av sagda område för budgetåren 1938/39—1940/41 under
tionde huvudtiteln reservationsanslag å tillhopa 525 000 kronor.
Sedan denna undersökning slutförts, anvisade riksdagen (prop. nr 52 och
r. skr. nr 136 för år 1941, prop. nr 159 och r. skr. nr 204 för år 1942 samt
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 150. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
prop. nr 31 och r. skr. nr 92 för år 1945) till djupborrning efter salt och olja
m. in. vid Höllviken i Skåne under tionde huvudtiteln för budgetåren 1940/41
1942/43 och 1945/46 reservationsanslag å sammanlagt 1 960 000 kronor. Ifrågavarande
anslag ha ställts till Sveriges geologiska undersöknings förfogande,
att av ämbetsverket disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med planer,
som framlagts av ämbetsverket.
Den plan, enligt vilken borrning efter salt och olja i Höllviken först bedrevs,
upptog utförande av endast ett borrhål intill 2 200 meters djup, benämnt
Höllviken nr 1. På grund av tekniska skäl avbröts denna borrning
emellertid vid ett djup av 1 416 meter. Vid borrningen påträffades i cenomansandsten
på omkring 1 200 meters djup en betydande förekomst av saltvatten,
vars salthalter voro sådana att ett ekonomiskt utnyttjande kunde
komma i fråga. För att närmare belysa omfattningen av den genom borrningen
påvisade saltvattenförande horisonten upptogs på cirka 2,5 kilometers
avstånd från borrhålet ett nytt borrhål, Höllviken nr 2. Borrningen av det
nya borrhålet avbröts vid ett djup av 1 201 meter på grund av att syftet med
borrningen nåtts genom att saltvattentillgången konstaterats även där. Borrningen
av sistnämnda borrhål återupptogs emellertid senare i avsikt att på
större djup eftersöka en saltvattentillgång med högre salthalt eller fasta saltavlagringar
och att belysa utsikterna att påträffa olja eller gas i Skåne överhuvud
taget. Borrningen av borrhålet nr 2 har nu nått ett djup av 1 891 meter.
Vid 1 890 meters djup uppträdde spår av olja. Av tekniska och ekonomiska
skäl beräknas ytterligare blott 20 meter komma att borras i detta borrhål.
Denna borrning och vissa kompletterande arbeten beräknas bliva slutförda
under innevarande budgetår. De återstående arbetena beräknas taga i anspråk
största delen av resterande anslagsmedel.
I skrivelse den 6 februari 1947 har Sveriges geologiska undersökning till
behandling upptagit frågan om utförande av fortsatta undersökningar på
ifrågavarande område. Ämbetsverket framhåller, att de resultat, som framkommit
genom de hittills utförda borrningarna, hade belyst berggrundens
allmänna byggnad ävensom innefattat direkta praktiska anvisningar om möjligheterna
beträffande förekomsten av salt och olja i Skåne. Kännedomen
om berggrundens karaktär bleve enligt ämbetsverkets mening av stor betydelse
för alla fortsatta efterspaningar av salt och olja i Skåne, helt oavsett
om dessa utfördes genom statens organ eller av enskilda. De direkta praktiska
anvisningarna åter hänförde sig till påvisandet av ett flertal horisonter, som
förde vatten med hög salthalt, samt av oljespår. Beträffande saltvattenförekomsterna
yttrar ämbetsverket i huvudsak följande.
Saltvattnen bestå av två skilda typer. Den ena, som träffats i cenomansandstenen
på ca 1 200 meters djup samt därefter på flera nivåer ned till ca
1 550 meters djup, karakteriseras därav, att huvudkomponenterna äro natriumklorid
och kalciumklorid i proportionen ungefär 2: 1 (med en del mindre
avvikelser), samt av hög bromhalt. Totala salthalten är i vatten från ca
1 200 meter omkring 120 gram per liter vatten och på ca 1 550 meters djup
174 gram per liter vatten: bromlialten stiger i jämförlig grad. Mellanliggan
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 150.
3
de valtenhorisonter uppvisa intermediära värden, motsvarande eu jämn stegring
mot djupet. Endast horisonten å ca 1 200 meter, förut träffad också
med borrhål nr 1, har provpumpats, och därvid konstaterats representera
eu mycket stor vattenmängd. Den andra vattentypen har påträffats på ca
1 855 meters djup och är mycket rik på natriumklorid (250 gram per liter),
men saknar kalciumklorid och har mycket låg bromhalt. Det är ännu
ovisst, om detta vatten förekommer i några större kvantiteter. Båda dessa
typer av naturliga saltlösningar kunna tillåta ett tekniskt utnyttjande, om
de förekomma i tillräckliga kvantiteter. Den ena kan giva natriumklorid
(koksalt) samt kalciumklorid (vägsalt) m. in., den andra, med enbart natriumklorid,
är ett gott utgångsmaterial för eu sodaindustri, varvid kalciumklorid
erhålles såsom biprodukt. Fyndet av saltvattenhorisonten i cenomansandstenen,
i båda Höllvikenborrhålen å ca 1 200 meters djup, föranledde under
krigstiden en preliminär utredning genom statens industrikommission rörande
de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för ett utnyttjande av denna
tillgång. Det ansågs emellertid icke möjligt att framlägga någon bärkraftig
kalkyl. Härför skulle krävas, att man kunde räkna med en mera högprocentig
saltlösning.
Eftersökande efter saltrikare vatten igångsattes genom fortsättande av borrhålet
Höllviken nr 2. Detta arbete har såtillvida lyckats, att flera nya vattenhorisonter
med väsentligt högre salthalter påträffats. Ännu är det dock ovisst
om dessa påvisade nya saltvattentillgångar äro tillräckligt stora för ett industriellt
utnyttjande.
Ämbetsverket uttalar, att de resultat, som hittills vunnits i form av påvisade
saltvattenförekomster samt oljespår, vore av den art att de uppmuntrade
till fortsatta undersökningar. Utsikterna att påvisa exploaterbara tillgångar
av salt syntes vara goda. Det vore mera ovisst, om någon tillräckligt
stor koncentration av olja kunde förväntas, men den vunna kännedomen om
berggrunden i sydvästra Skåne gjorde fortsatta arbeten synnerligen önskvärda
även ur denna synpunkt.
Ängående de arbetsuppgifter och undersökningar, som ämbetsverket i anledning
av de vunna resultaten planerat att utföra, anför ämbetsverket i huvudsak
följande.
Vad angår saltförekomsterna synas närmast aktuella arbetsuppgifter —
förutom vissa provpumpningar i borrhålet Höllviken nr 2 ■—- vara införskaffandet
av vidare data rörande saltvattenhorisontemas utbredning ävensom
eftersökandet av eventuellt förhandenvarande tillgångar av salt i fast form.
Möjligheten av fynd av sistnämnda art — eller tillgångar av mättad koksaltlösning
— angives av den redan omnämnda, högprocenliga natriumkloridlösningen
å 1 855 meters djup i borrhålet Höllviken nr 2. Sådana förekomster
av salt i fast form kunna tänkas förekomma i triaslagren (i vilka
borrhålet nr 2 går från ca 1 495 meter till nuvarande botten å 1 891 meter)
eller i möjligen underlagrande permformation, eller ock, härrörande från
någon av dessa lagerserier, i form av saltdomer uppressat högre upp i berggrunden.
För den händelse att saltdomer skulle förekomma, har man avsevärda utsikter
att påträffa oljeansamlingar i saltfyndighetens närmaste grannskap;
eftersökandet av salt och olja går sålunda i dylika fall direkt hand i hand.
Även beträffande arbetet att undersöka utbredningen av salltillgångar i form
av naturliga lösningar (högprocentigt saltvatten) gäller, alt undersökningsarbetets
uppläggning i allt väsentligt sammanfaller med vad som kräves för
4
Kungl. Maj.ts proposition nr löO.
utredning rörande förekomsten av olja. Då emellertid de tänkbara koncentrationerna
av olja i alla händelser måste vara helt lokala företeelser jämfört
med saltvattenhorisontema, bör arbetet planläggas så, att det i första hand
inriktas på oljefrågan, varvid saltproblemet kan påräknas samtidigt bliva belyst
uti tillfredsställande grad. Naturligtvis kunna emellertid under arbetets
gång nya fakta framkomma, som kunna föranleda speciella, exklusivt på
saltsökande inriktade nya detaljer i arbetsplanen.
Ämbetsverket framhåller, att de erfarenheter, som framkommit ur hittills
utförda undersökningar och borrningar, gjorde det möjligt att uppdraga riktlinjer
för ett fortsatt undersökande av de områden i Skåne, vilka kunde innehålla
salt och olja. I fortsättningen borde arbetena innefatta vissa kompletterande
geofvsiska undersökningar av begränsad omfattning, borrningar samt
vetenskaplig bearbetning av resultaten. Det vore sannolikt, att dessa arbeten
till någon del också kunde utnyttjas för produktion, därest en sådan komme
till stånd, men i stort sett krävde en industriell produktion sina särskilda
tekniska åtgärder. Den uppgjorda planen för arbetets bedrivande byggde på
eu uppdelning av arbetsfältet i sex olika områden, benämnda efter Höllviken,
Trelleborg, Klagshamn, Malmö, Skivarp samt Kävlinge-Landskrona.
Kostnaderna för genomförande av de i planen avsedda arbetena har ämbetsverket
uppskattat till 9 070 000 kronor. Till stöd för sina beräkningar har
ämbetsverket anfört i huvudsak följande.
Vid kostnadsberäkningarna har utgåtts därifrån, att borrningarna i genomsnitt
skola kunna göras något billigare per djupenhet än de hittills utförda.
Dessa ha nämligen, på grund av kriget, helt utförts av svensk entreprenör
utan föregående praktik från fullt jämförliga uppdrag. De praktiska erfarenheter,
som gjorts, giva anledning att för framtiden räkna med något
minskade kostnader. Vidare torde det bliva lämpligt att överlämna utförandet
av de djupaste borrningarna till utländsk entreprenör, som förfogar över
särskild borrmaskin av s. k. rotary-typ samt grundlig erfarenhet från denna
speciella oljebormingsteknik. Undersökningar pågå rörande nutida prislägen
för dylika arbeten; de siffror, som använts i beräkningarna, kunna emellertid
anses i genomsnitt betryggande.
En omständighet, som medför att bormingskostnaden, synnerligast när
det gäller oljesökande, i Skåne måste komma att ligga relativt högt är den, att
man åtminstone hittills icke funnit anledning att räkna med någon oljeföring
inom den yngre kritans lager, vilka uppnå en total mäktighet av över 1 000
meter, utan först i underliggande formationer. Inom många av de utländska
oljefält, där en betydande produktion härrör från större djup, har man också
funnit åtminstone någon oljeförande horisont redan inom 1 000 meters
borrdjup. Resultaten från borrhålet Höllviken nr 2 låta även förmoda, att
eventuellt oljeförande strukturer sammanhänga med lagerstörningar, som
drabbat triaslagren, men icke de däröver liggande kritlagren, vilket också i
sin mån påkallar mera omfattande undersökningar.
För de olika geologisk-geografiska enheter, som förut anförts, ha undersökningskostnadema
beräknats sålunda: Höllvikenområdet 1 020 000 kronor,
Trelleborgsområdet 2 025 000 kronor, Klagshamnsområdet 1 510 000 kronor,
Malmöområdet 1 035 000 kronor, Skivarpsområdet 900 000 kronor, KävlingeLandskronaområdet
2 580 000 kronor eller tillhopa 9 070 000 kronor.
Vid jämförelse med vad som är känt om de geologiska premisserna och
undersökningarnas ekonomiska storleksordning finner ämbetsverket den beräknade
kostnadssiffran för ett utforskande av sydvästra Skåne falla inom
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
5
ramen för vad som kan för en dylik uppgift anses rimligt. Härtill är vidare
att anföra, att något slags principbeslut om genomförandet av hela denna
omfattande undersökning icke är behövligt. I stället synas de närmaste arbetsuppgifterna
böra begränsas så mycket, som är förenligt med en rationell
planläggning, och sedan, med ledning av vad sålunda framkommit, en förnyad
prövning av den vidare arbetsplanen upptagas^ Visserligen skulle stora
besparingar utan tvivel kunna ernås, därest den ifrågasatta rotarymaskinen
kunde användas för en större serie djuphål i följd, men nödvändigheten att
bedriva arbetet stegvis under hänsynstagande till framkommande resultat
torde begränsa möjligheterna i detta avseende.
Arbetena borde i första hand, anför ämbetsverket, avse Höllviken- och
Trelleborgsområdena. Inom förstnämnda område avsåges framförallt att uppsöka
den punkt, där man med visst borrdjup kunde nå djupast ned i lagerföljden.
Vid denna punkt hade man den största utsikten att finna olja- eller
gasansamling inom Höllvikenområdet. Kostnaderna fördelade sig inom detta
område med 900 000 kronor för borrning och med 120 000 kronor för geofysiska
detaljundersökningar, bearbetningar m. m. Arbetena inom Trelleborgsområdet
beräknades kosta 2 025 000 kronor, varav för geofysiska detaljmätningar
60 000 kronor och för borrningar 1 965 000 kronor. Totala anslagsbehovet
för ifrågavarande arbeten uppginge sålunda till 3 045 000 kronor.
Ämbetsverket framhåller, att arbetsprogrammet i fråga icke kunde genomföras
inom ett år, men under gynnsamma omständigheter möjligen inom
två. Med hänsyn till möjligheten att bevilja ytterligare förlängning syntes det
ämbetsverket mest rationellt att hela den angivna summan, 3 045 000 kronor,
anvisades i form av reservationsanslag för nästkommande budgetår. Den alternativt
möjliga vägen att uppdela summan på flera budgetår syntes mindre
lämplig, då man icke i förväg kunde med den precision, som i så fall krävdes,
beräkna huru summan borde till tiden fördelas för att möjliggöra ett systematiskt
arbete.
Ämbetsverkets skrivelse utmynnar i eu hemställan, att Kungl. Majt måtte
föreslå riksdagen att för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
3 045 000 kronor till eftersökande av salt och olja i Skåne, att disponeras
efter förslag av ämbetsverket.
I ett över framställningen avgivet utlåtande yttrar kommerskollegium, att
det givetvis kunde ifrågasättas, huruvida ifrågavarande undersökningar borde
utföras genom statens försorg. Enligt kollegii mening förefunnes dock
knappast anledning, att Sveriges geologiska undersökning skulle avsluta sina
sedan ett tiotal år pågående undersökningar. Kollegium finge därför för sin
del tillstyrka bifall till framställningen.
De nu i det närmaste avslutade borrningarna vid Höllviken ha lämnat Departementspraktiska
anvisningar om förekomst av i första hand salt. Spår av olja ha chefen.
även påvisats.
I fråga om salt förekomsterna ha ett flertal horisonter, innehållande vallen
med hög salthalt, påträffats. Härav skulle kunna utvinnas bland annat
natriumklorid (koksalt) och kalciumklorid (vägsalt). Det må framhållas, all
koksalt är en av våra mest betydelsefulla importvaror. För närvarande torde
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
förbrukningen uppgå till 250 000 ton per år. Av denna kvantitet användas
ca 100 000 ton för hushållsändamål m. m., medan återstoden förbrukas inom
en rad viktiga kemiska industrier. Ur beredtekapssynpunkt måste det sålunda
anses vara synnerligen angeläget att trygga tillgången på koksalt under en
avspärrning. Det skulle därför självfallet vara mycket fördelaktigt, om en
produktion kunde komma till stånd inom landet. Framhållas må även, att
en tryggad försörjning av vägsalt också skulle vara av stor betydelse. Jag
vill härvid endast erinra om att svenska staten med sitt omfattande icke
permanentbelagda vägnät är en stor konsument av vägsalt och att knappheten
på denna vara under senaste kriget ofta var kännbar. Sveriges geologiska
undersökning anför, att det visserligen är ovisst huruvida de hittills påvisade
saltvattentillgångama äro tillräckligt stora för ett industriellt utnyttjande
men att utsikterna att vid fortsatta undersökningar finna exploaterbara salttillgångar
likväl måste betecknas såsom goda. Möjlighet torde sålunda finnas
att de föreslagna undersökningarna kunna leda till ett utnyttjande i industriell
skala av ifrågavarande salttillgångar.
Vad åter beträffar utsikterna att påträffa oljefyndigheter, vilka kunna industriellt
utnyttjas, uttalar ämbetsverket, att dessa äro mera ovissa. Det är
emellertid enligt ämbetsverkets mening ingalunda uteslutet, att sådana fyndigheter
kunna uppträda. De hittills vunna resultaten av borrningarna giva dock
icke tillräcklig ledning för bedömande av möjligheterna att utvinna olja i
industriell skala. Fortsatta undersökningar äro därför önskvärda för att få
dessa möjligheter effektivt belysta.
Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att fortsatta undersökningar
komma till stånd. Enligt den av ämbetsverket nu framlagda planen
för undersökningarnas bedrivande skola arbetena till eu början omfatta Höllviken
och Trelleborgsområdena. Jag tillstyrker, att dessa arbeten nu utföras.
Kostnaderna för arbetena ha beräknats till 3 045 000 kronor. Beräkningen
föranleder icke någon erinran från min sida. Det torde sedermera få prövas,
huruvida undersökningarna skola utsträckas till att avse även övriga av
ämbetsverket föreslagna områden.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
till Djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne för budgetåret
1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 3 045 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Lindenbaum.
477397. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.