Kungi. Maj:ts proposition nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 19 § 1 mom. förordningen
den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av
pilsnerdricka, m. m.; given Stockholms slott den 7
mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 19 § 1 mom. förordningen den 11
juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka; samt

2) förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 mom. förordningen den 8 maj
1925 (nr 119) angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga
drycker.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 149.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 19 § 1 mom. förordningen den
11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka.

1 mom. förordningen den 11 juli 1919 anskall
erhålla ändrad lydelse på sätt ne -

Föreslagen lydelse:

Härigenom förordnas, att 19 §
gående försäljning av pilsnerdricka
dan angives.

Nuvarande lydelse:

19 §.

1. Utskänkningsrörelse, vartill tillstånd
erhållits enligt 13 §, må endast
äga rum i lokal eller å plats, som blivit
godkänd vid besiktning. Sådan besiktning
hålles i stad, där stadsfiskal
finnes, av denne och i övriga delar
av riket av landsfiskalen med biträde
av två personer, av vilka den
ena utses av nykterhetsnämnden i
kommunen samt den andra i Stockholm
av överståthållaråmbetet, i annan
stad av magistraten och på landet
av kommunalnämnden. Besiktningsmännen
skola, därest försäljningsställe
godkännes, om besiktningen
utfärda bevis, vilket skall innehålla
beskrivning å den besiktigade
lägenheten.

Innan bevis---ej börjas.

Vad i--— som försäljnings ställe.

Kostnad för — — — Konungens
befallningshavande.

19 §.

1. Utskänkningsrörelse, vartill tillstånd
erhållits enligt 13 §, må endast
äga rum i lokal eller å plats, som
blivit godkänd vid besiktning. Sådan
besiktning hålles i stad, där stadsfiskal
finnes, av denne eller den Konungens
befallningshavande därtill
förordnar och i övriga delar av riket
av landsfiskalen med biträde av två
personer, av vilka den ena utses av
nykterhetsnämnden i kommunen samt
den andra i stad av magistraten och
på landet av kommunalnämnden. Besiktningsmännen
skola, därest försäljningsställe
godkännes, om besiktningen
utfärda bevis, vilket skall innehålla
beskrivning å den besiktigade
lägenheten.

Innan bevis---ej börjas.

Vad i---som försäljnings ställe.

Kostnad för---Konungens

befallningshavande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse, se 1944: 425.

Kungl. Maj.ts proposition nr 149

3

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 mom. förordningen den
8 maj 1925 (nr 119) angående försäljning av vissa alkoholfria
och därmed jämförliga drycker.

Härigenom förordnas, att 9 § 1 mom. förordningen den 8 maj 1925 angå -

ende försäljning av vissa alkoholfria
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

Nuvarande lydelse:

9 §•

1. I stad, köping eller municipalsamhälle
må utskänkning av alkoholfria
drycker, vartill rätt förvärvats
genom tillstånd eller anmälan, endast
äga rum i lokal eller å plats, som
blivit godkänd vid besiktning. Sådan
besiktning hålles i stad, där stadsfiskal
finnes, av denne och å annan ort
av landsfiskalen med biträde av två
personer, av vilka den ena utses av
nykterhetsnämnden samt den andra i
Stockholm av överståthållarämbetet, i
annan stad av magistraten och i
köping eller municipalsamhälle av
kommunalnämnden eller motsvarande
myndighet. Besiktningsmännen
skola, därest utskänkningsställe godkännes,
om besiktningen utfärda bevis,
vilket skall innehålla beskrivning
å den besiktigade lägenheten.

Innan bevis---ej börjas.

Kostnad för---av länsstyrel sen.

och därmed jämförliga drycker skall
angives.

Föreslagen lydelse:

9 §.

1. I stad, köping eller municipalsamhälle
må utskänkning av alkoholfria
drycker, vartill rätt förvärvats genom
tillstånd eller anmälan, endast
äga rum i lokal eller å plats, som blivit
godkänd vid besiktning. Sådan besiktning
hålles i stad, där stadsfiskal
finnes, av denne eller den länsstyrelsen
därtill förordnar och å annan ort
av landsfiskalen med biträde av två
personer, av vilka den ena utses av
nykterhetsnämnden samt den andra
i stad av magistraten och i köping eller
municipalsamhälle av kommunalnämnden
eller motsvarande myndighet.
Besiktningsmännen skola, därest
utskänkningsställe godkännes, om besiktningen
utfärda bevis, vilket skall
innehålla beskrivning å den besiktigade
lägenheten.

Innan bevis — —- — ej börjas.

Kostnad för---av länsstyrel sen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

Senaste lydelse, se 1944: 426.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 149

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådet Mossberg fråga om ändrade bestämmelser angående
besiktning av utskänkningslokal i stad, där stadsfiskal finnes, m. m.
samt anför därvid följande.

Gällande bestämmelser rörande besiktning av utskänkningslokaler återfinnas
i dels 19 § förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka,
dels 9 § förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av
vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker dels ock 5 kap. 11 § förordningen
den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker. Enligt förstnämnda
båda författningar skall besiktning, varom här är fråga, i stad, där
stadsfiskal finnes, utföras av stadsfiskalen med biträde av två personer, av
vilka den ena utses av nykterhetsnämnden samt den andra i Stockholm av
överståthållarämbetet och i annan stad av magistraten. Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen
gäller enahanda föreskrift rörande besiktningsskyldighetens
fullgörande, dock att besiktning må i stället för av stadsfiskal utföras
av den, som länsstyrelsen därtill förordnat.

I en den 20 september 1946 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse
har överståthållarämbetet hemställt, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om
sådan ändring i 1919 och 1925 års författningar att annan person än stadsfiskal
skulle kunna bemyndigas att i stadsfiskals ställe besiktiga lokaler för
utskänkning av pilsnerdricka samt vissa alkoholfria och därmed jämförliga
drycker.

Överståthållarämbetet har i skrivelsen erinrat om att det enligt instruktionen
för stadsfiskalema i Stockholm ankomme på stadsfiskal bl. a. att
fullgöra de skyldigheter med avseende å besiktning av vissa lokaler, varom
förmäles i gällande författningar angående försäljning av rusdrycker, pilsnerdricka
samt vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker. Arbetsordningen
för stadsfiskalema, fastställd genom överståthållarämbetets kungörelse
nr 78/1937, överlämnade åt förste stadsfiskalen att bestämma angå -

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

5

ende fördelningen mellan stadsfiskalerna av nu berörda åligganden. Enligt
eu sedan arbetsordningens tillkomst tillämpad praxis hade besiktningsskyldigheten
fördelats mellan de fyra på ordinarie brottmålsrotlar tjänstgörande
stadsfiskalerna på det sätt, att utskänkningslokalerna uppdelats i olika grupper
för spritdrycker, för enbart vin, för pilsnerdricka och för alkoholfria
drycker samt att stadsfiskalerna bytte grupper sinsemellan kvartalsvis.

I fråga om besiktningsskyldighetens omfattning har överståthållarämbetet
omnämnt, att antalet besiktningar av utskänkningslokaler för alkoholfria
drycker vore relativt litet. Dessa utskänkningsrättigheter gällde nämligen
alltid utan tidsbegränsning och beviljandet av ny rättighet medförde besiktning
endast i det fall, att rättigheten skulle utövas i lokal, som förut icke
undergått besiktning. Antalet sådana rättigheter hade under de senaste fem
åren uppgått till i genomsnitt 40 per år. Besiktningstvånget för pilsnerutskänkningslokaler
hänförde sig till de s. k. årsrättigheterna. Antalet gällande treårsrättigheter,
vilka samtliga löpte från den 1 oktober 1944 till och med den
30 september 1947, var vid årsskiftet 1945/46 460. Rättigheter, löpande under
två och ett år, voro vid samma tidpunkt 53 respektive 69. Varje gång ny årsrättighet
beviljades, skulle ny besiktning äga rum. Enligt bestämmelserna i
rusdrycksförsäljningsförordningen föranleddes slutligen besiktningar av utskänkningslokaler
för sprit eller vin av såväl årsrättigheter som tillfälliga
rättigheter. Oktrojperioderna för de förra vore 4 år. Innevarande period löpte
från den 1 oktober 1945 och omfattade i Stockholm 99 rättigheter för sprit
och vin samt 89 rättigheter för enbart vin. Vid ny oktrojperiods början skulle
besiktning äga rum av samtliga lokaler. Tillfälliga rättigheter, som föranledde
besiktning, vore helt fåtaliga.

överståthållarämbetet har vidare anfört.

De refererade bestämmelserna i författningarna angående försäljning av
pilsnerdricka samt alkoholfria och därmed jämförliga drycker härröra från
en tid, då stadsfiskalerna ännu som regel utövade polisiära funktioner. Åläggandet
för stadsfiskalerna att besiktiga utskänkningslokalerna torde också
få anses ha åsyftat att låta ordningsmakten bliva representerad vid fullgörande
av denna uppgift. Sedan åtskillig tid tillbaka har emellertid utvecklingen
i de större städerna gått emot stadsfiskalernas frigörande från polisgöromålen,
allt eftersom åklagaruppgifterna ökat i svårighet och omfattning.
För Stockholms vidkommande kan det fullständiga frikopplandet av åklagarna
från de förstnämnda funktionerna sägas ha genomförts först från och
med att den nuvarande organisationen av åklagarmyndigheten trädde i kraft
den 1 januari 1937. I samma mån som besiktningsskyldigheten till sin art
fjärmat sig från åklagarnas tjänstegöromål i övrigt ha de föreliggande olägenheterna
därav ökat. Åtalsuppgifterna äro till sin natur brådskande och
kunna ej undanskjutas. Då arbetskvantiteten oavbrutet vuxit ha besiktningarna
i allt högre grad blivit lidande härpå. Då besiktningarna av utskänkningslokaler
för rusdrycker och pilsnerdricka skola upprepas för hela beståndet
av lokaler före ingången av varje ny utskänkningsperiod, kommer
vid dessa kvartalsskiften en betydande arbetsbörda att åvila vederbörande
stadsfiskal. Ofta ha besiktningarna icke medhunnits i rätt lid och utskänkningen
förty med lyst samtycke måst fortsättas i avbidan på sladsfiskalens
besök. Eu sådan med tiden allt vanligare tidsutdräkt vid besiktningsskyldig -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

hetens fullgörande torde icke i längden kunna undgå att inverka menligt på
besiktningsmyndighetens auktoritet.

Att svårigheter kunde bliva förenade med stadsfiskals besiktningsskyldighet
i nu ifrågavarande hänseende har för övrigt redan uppmärksammats av
statsmakterna. I fråga om utskänkningslokaler för rusdrycker må besiktning
verkställas i stället för av stadsfiskal av den, som länsstyrelsen därtill förordnat.
Denna modifikation i reglerna infördes vid antagandet av 1937 års
rusdrycksförsäljningsförordning och motiverades med, att stadsfiskalema
kunde bliva av tjänstegöromål förhindrade att utföra besiktningarna. Att överståthållarämbetet
icke redan förordnat andra personer än stadsfiskaler att
besiktiga sprit- och vinrestauranterna, beror på, att ämbetet icke ansett lämpligt
att uppdela de olika grupperna av utskänkningslokaler på olika besiktningsmyndigheter.
överståthållarämbetet har icke tagit slutlig ställning till
frågan, vilka personer, som i stadsfiskalernas ställe böra utses att jämte övriga
förrättningsmän verkställa besiktningarna. Ordnings- och övervakningssynpunkter
torde dock bliva tillräckligt beaktade därest kommissarierna i
distrikten beredes tillfälle närvara vid besiktningarna och därvid framföra
sina erinringar och önskemål. Därutöver synes det ämbetet vara av intresse
att tillföra besiktningsmyndigheten den särskilda sakkunskap rörande inre
arkitektur och inredning, som skulle erfordras för att icke blott förbättra utskänkningslokalemas
hygieniska standard utan även för allmänheten skapa
en trivsammare miljö.

Över den av överståthållarämbetet gjorda framställningen ha, efter remiss,
yttranden avgivits av socialstyrelsen, länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus samt Örebro lån ävensom av föreningen Sveriges
stadsfiskaler. Länsstyrelsen i Östergötlands län har vid sitt yttrande i ärendet
fogat yttranden från stadsfiskalema i Linköping och Norrköping, och
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttranden från poliskammaren
och stadsfiskalema i Göteborg samt magistraten och stadsfiskalen
i Uddevalla. Vid yttrandet från länsstyrelsen i Örebro län ha fogats yttranden
från landsfogden i länet samt från stadsfiskalen i Örebro.

Socialstyrelsen har anfört, att de av överståthållarämbetet anförda skälen
till författningsändringar syntes övertygande. Styrelsen hade icke funnit, att
några risker i ordnings-, nykterhets- eller annat avseende kunde befaras följa
av en sådan besiktningsordning, som föreslagits av överståthållarämbetet.
Styrelsen tillstyrkte därför överståthållarämbetets hemställan.

Stadsfiskalen i Linköping har ansett, att någon ändring icke syntes påkallad
i sådana fall där stadsfiskal tillika vore poiischef. Däremot har stadsfiskalen
i Norrköping ävensom länsstyrelsen i Östergötlands län lämnat förslaget
utan erinran.

Länsstyrelsen i Malmöhus lån har anfört.

Enligt länsstyrelsens mening föreligger icke något förhållande, som rimligen
kan motivera bibehållandet av olika regler i fråga om besiktningsförrättare,
å ena sidan, vid besiktning av sprit- och vinrestauranter och, å andra
sidan, vid besiktning av lokaler för utskänkning av pilsnerdricka samt alkoholfria
och därmed jämförliga drycker. Det kan — såsom överståthållarämbetet
åberopat — vara lämpligt, att länsstyrelsen får möjlighet att i stad förordna
annan än stadsfiskal till besiktningsman, även då fråga är om andra

Kungl. Maj:ts proposition nr 149,

7

utskänkningslokaler än sprit- och vinrestauranter. Med hänsyn härtill får
länsstyrelsen tillstyrka sådan ändring i förordningarna angående försäljning
av pilsnerdricka samt vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker som
överståthållarämbetet föreslagit.

Stadsfiskaien i Uddevalla har anfört, att den ifrågavarande besiktningsskyldigheten
hitintills icke varit särskilt betungande för stadsfiskaien i Uddevalla.
Med hänsyn till det ständigt ökande arbetet för stadsfiskaien vore dock
icke något att erinra mot att besiktningsskyldigheten överflyttades på annan
under förutsättning likväl att stadsfiskaien bereddes kompensation för därigenom
förlorade inkomster.

Poliskammaren och stadsfiskalerna i Göteborg ävensom magistraten i Uddevalla
ha förklarat sig tillstyrka vad överståthållarämbetet föreslagit.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har framhållit, att den av stadsfiskaien
i Uddevalla anförda synpunkten om kompensation för förlorade inkomster
syntes mindre betydelsefull, särskilt med hänsyn till att förslagets
genomförande givetvis icke skulle betaga länsstyrelsen rätten att till besiktningsman
förordna en för ändamålet lämplig stadsfiskal. Det vore uppdragets
bundenhet vid stadsfiskalstjänsten, som vore betänklig. Även om frågan
i mindre städer, där stadsfiskaien vid sidan av åklagarverksamheten hade
omfattande polisfunktioner, icke vore alltför betydelsefull, talade såväl principiella
skäl som de för större städers vidkommande uppenbara olägenheterna
av nuvarande bestämmelsers bibehållande för överståthållarämbetets
förslag. Länsstyrelsen finge alltså tillstyrka detta. Huruvida ordnings- och
övervakningssynpunkter eller intresset av lokalernas lämpliga inredning och
goda hygieniska standard eller eventuellt andra synpunkter borde överväga
vid valet av besiktningsman syntes böra bero av förhållandena i det särskilda
fallet. Den utseende myndigheten borde därför i sådant hänseende äga fria
händer.

Vidare har stadsfiskaien i Örebro anfört, att något behov av ändring i nu
gällande ordning icke syntes föreligga såvitt anginge Örebro stad.

Landsfogden i Örebro län har anfört.

Inom detta län är antalet sådana försäljningsställen, som åsyftas i överståthållarämbetets
framställning, så begränsat, att de stadsfiskalerna åvilande
besiktningarna icke kunna anses betungande. Förhållandena härstädes
kunna således icke åberopas såsom skäl för att de begärda författningsändringarna
böra komma till stånd. Å andra sidan finnes enligt min mening
ingen anledning att motsätta sig dessa ändringar. De synas för Stockholms
stads vidkommande vara väl motiverade och förhållandena kunna vara likartade
för andra städer. Den ökade arbetsbelastning, som processreformen
väntas medföra, kan utgöra ytterligare ett skäl för att bereda möjlighet för
stadsfiskalerna att erhålla befrielse från arbetsuppgifter, som icke sammanhänga
med åklagarverksamheten.

Länsstyrelsen i Örebro län har funnit sig kunna helt instämma i vad landsfogden
i ärendet anfört.

Föreningen Sveriges stadsfiskaler har framhållit, att föreningen i princip
funne det riktigt att ifrågavarande besiktningar utfördes av stadsfiskaien (po -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Departements chefen.

lischefen), som beträffande utskänkningsförhållandena i samhället måste
anses besitta särskild auktoritet. Särskilt i de talrika fall, då bristerna vore
av sådan art att förrättningsmannen kunde uttala endast önskemål, vore det
anledning befara att dessa önskemål, vilkas efterkommande i regel medförde
ekonomisk uppoffring för innehavaren, icke skulle respekteras på samma
sätt om de framfördes av underordnad polisman eller annan tjänsteman,
t. ex. å byggnadskontor, vars tjänsteställning icke gåve erforderlig auktoritet.
Svårigheten för stadsfiskalen i en större eller medelstor stad och undantagsvis
också i en mindre stad att medhinna inspektionerna vore dock uppenbarligen
mycket stor. Föreningen ville därför tillstyrka bifall till förslaget.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen ankommer det i stad, där
stadsfiskal finnes, på denne att verkställa besiktning av sådana utskänkningsställen,
som avses i 1919 års förordning angående försäljning av pilsnerdricka
och 1925 års förordning angående försäljning av vissa alkoholfria
och därmed jämförliga drycker. Däremot gäller enligt 1937 års förordning
angående försäljning av rusdrycker, att besiktning av sådana ställen, varest
utskänkning av spritdrycker eller vin må äga rum, skall i stad hållas av
stadsfiskal eller den länsstyrelsen därtill förordnar. Den av överståthållarämbetet
i ärendet gjorda framställningen går ut på att vederbörande länsstyrelse
skall bemyndigas att förordna annan person att i stadsfiskalens ställe
hålla jämväl sådana besiktningar, som avses i 1919 och 1925 års författningar.

I de städer, där stadsfiskalen vid sidan av åklagarverksamheten jämväl
fullgör uppgiften att vara polischef, torde det vara lämpligt att de ifrågavarande
besiktningarna alltjämt verkställas av stadsfiskalen. Beträffande
städer, där stadsfiskalen i övrigt fullgör endast sådana uppgifter som sammanhänga
med åklagarverksamheten, torde det däremot redan av principiella
skäl vara önskvärt att stadsfiskalen må kunna befrias från skyldigheten
att besiktiga utskänkningslokaler. Därtill kommer att, såsom av utredningen
i ärendet framgår, svårigheter föreligga för stadsfiskalerna i vissa städer att
medhinna besiktningarna. På grund härav förordar jag, i huvudsaklig överensstämmelse
med överståthållarämbetets förslag, sådana författningsändringar
att besiktningar av utskänkningsställen för pilsnerdricka samt alkoholfria
och därmed jämförliga drycker förklaras skola i stad, där stadsfiskal
finnes, ankomma på denne eller den länsstyrelsen därtill förordnar.

Den sålunda förordade ändringen i fråga om besiktningsskyldighetens fullgörande
torde lagtekniskt böra föranleda ändringar i 19 § 1 mom. och 9 §
1 mom. i 1919 resp. 1925 års författningar.

Härutöver vill jag anmäla, att behov av ytterligare ändringar i nu ifrågavarande
paragrafer föranledes av det förslag till omorganisation av överståthållarämbetet,
som anmälts i statsrådet tidigare denna dag. Enligt detta omorganisationsförslag
skall poliskammaren i Stockholm utbrytas ur överståthållarämbetet
och ställas under kommunal förvaltning i likhet med vad
som gäller i övriga städer, där poliskammare finnes. I olika författningar,

Kungl. Majits proposition nr 149.

9

däri överståthållarämbetet tillagts uppgifter som efter genomförande av den
ifrågasatta omorganisationen förutsättas skola ankomma på poliskammaren,
erfordras härvid ändring i syfte att överflytta uppgifterna i fråga å poliskammaren.

Såsom inledningsvis omnämnts skall vid besiktning av utskänkningsställen
för pilsnerdricka samt alkoholfria och därmed jämförliga drycker besiktningsmannen
biträdas av två personer, av vilka den ena utses av nykterhetsnämnden
och den andra i Stockholm av överståthållarämbetet och i annan
stad av magistraten. Vid den föreslagna omorganisationen av överståthållarämbetet
har ämbetets uppgift att utse besiktningsman ansetts böra överföras
till poliskammaren, som i väsentliga delar avses skola övertaga de funktioner
vilka i andra städer utövas av magistraten. Då såväl enligt förordningen angående
försäljning av pilsnerdricka som enligt förordningen angående försäljning
av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker gäller, att vad som enligt
förordningarna tillhör magistrats handläggning skall tillkomma poliskammare
i stad, där sådan finnes, synes den i nu ifrågavarande avseende erforderliga
ändringen i dessa paragrafer kunna ske på det sätt att i bestämmelserna
om utseende av besiktningsmän den för Stockholm meddelade särbestämmelsen
får utgå. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att vissa
andra ändringar i 1919 och 1925 års författningar anmälts i samband med
att förslag framlagts till övriga av omorganisationsförslaget föranledda författningsändringar.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till

1) förordning om ändrad lydelse av 19 § 1 mom. förordningen den 11 juli
1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka; samt

2) förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 mom. förordningen den 8 maj
1925 (nr 119) angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga
drycker.

Föredraganden hemställer, att nämnda båda författningsförslag måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 149.

477091. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.