Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
1
Nr 144.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
Grundförbättringar: Lgckebyåns regleringsföretag; given
Stockholms slott den 7 mars 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 mars 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Statsrådet Sträng anmäler efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, och statsrådet Mossberg fråga om
anvisande av medel till Lyckebyåns regleringsföretag och vissa därmed sammanhängande
spörsmål och anför därvid följande.
Till bestridande av kostnader för torrläggning och kolonisation i samband
med reglering av Lyckebyån ha under ett flertal år sedan budgetåret 1936/37
anvisats sammanlagt 1 641 300 kronor från de jämlikt riksdagens medgivande
under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder anvisade särskilda medlen
till främjande av företagsverksamhet (prop. nr 265/1936, 300/1937,
284/1938, 178/1939, 236/1940, 283/1943, 273/1944 och 293/1946). Härjämte
har för inköp av fastigheten Flaken l1 och l4 ett belopp av 52 000 kronor anvisats
i form av ett särskilt investeringsanslag å kapitalbudgeten för budgetåret
1945/46 under Statens affärsverksfonder: Domänverket. Jag torde inledBihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 144. 1
2
Kungi. Maj.ts proposition nr 144.
ningsvis fa eiinra om tillkomsten av berörda reglering sföretag.
I skrivelse den 17 december 1935 hemställde 1935 års Blekingeutredning,
att för beredande av ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom
Blekinge län Kungl. Maj:t måtte, efter den utredning som kunde anses påkallad,
lämna statens jordnämnd bemyndigande att enligt angivna riktlinjer i
nämndens regi utföra ett torrläggnings- och kolonisationsföretag, avseende
reglering av Lyckebyån i Blekinge och Kalmar län beträffande sträckan Fursjön
Bockabosjön i norr och Bånga damm omkring 800 meter nedanför
Kroksmåla i söder.
I en till 1936 års riksdag avlåten proposition, nr 265, angående anslag till
statliga och kommunala beredskapsarbeten in. in. framhöll chefen för socialdepartementet
efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att, därest
de fortsatta övervägandena skulle bekräfta, att de förutsättningar från
vilka Blekingeutredningen utgått vore för handen, skäl förelåge för staten
att, i den ordning förslaget avsåge, medverka vid företagets genomförande.
Sedan riksdagen i skrivelse den 19 juni 1936, nr 355, anmält, att förenämnda
uttalanden icke föranledde någon erinran från riksdagens sida, samt statens
jordnämnd föreslagit, att i stället för jordnämnden måtte för ändamålet
tillsättas ett särskilt lokalt verkställighetsorgan, tillkallade jämlikt Kungl.
Maj ds bemyndigande den 23 oktober 1936 chefen för jordbruksdepartementet
sistnämnda dag sakkunniga för vidtagande av förberedande åtgärder i syfte
att ifragavai ande företag skulle kunna komma till utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med de av 1935 års Blekingeutredning i skrivelsen den 17
december 1935 angivna riktlinjerna. Enligt sagda bemyndigande skulle det
åligga de sakkunniga att snarast möjligt för godkännande underställa chefen
för jordbruksdepartementet plan för det förberedande arbetets bedrivande.
Till fullgörande av sitt uppdrag inkonuno de sakkunniga, vilka antagit benämningen
lyckebyåutredningen, med en den 23 april 1937 dagtecknad skrivelse
i ämnet, innefattande plan som nyss nämnts.
I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen att å Kungl. Maj:ts
och kronans vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att omförmälda företag,
benämnt »vattenavledningsföretaget Lyckebyån mellan Bånga damm och
Fursjön», måtte under statens medverkan komma till stånd i huvudsak på det
sätt och i den ordning, som av utredningen föreslagits. I uppdraget innefattades
även bemyndigande för utredningen att inom ramen för en av distriktslantmätaren
N. Enéll uppgjord förhandsplan för Kungl. Maj ds och kronans
rakning inköpa fast egendom i den omfattning utredningen kunde finna erforderlig
för ett ändamålsenligt genomförande av den med vattenavledningsföretaget
sammanhängande kolonisationen.
I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt markinköpen för genomförandet av den nya fastighetsbildningen får
jag hänvisa till den sammanställning av beräknade kostnader härför, som i
enlighet med utredningens uppgifter återgavs i propositionen nr 300 till 1937
års riksdag (s. 46). Av denna sammanställning framgår, att de kostnader, som
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
3
avsågos skola stanna å statsverket, beräknades till 331 000 kronor, medan ett
belopp av 832 924 kronor av staten skulle förskjutas såsom rörelsekapital åt
företaget. På grund av olika omständigheter ha emellertid kostnaderna icke
kunnat hållas inom den beräknade ramen. Såsom framgår av det föregående
ha för ändamålet hittills anvisats sammanlagt 1 693 300 kronor, varav
50 000 kronor för anskaffande av traktorer och plogar för djupplöjning av
vissa torrlagda områden. Av förstnämnda belopp ha, som förut framhållits,
52 000 kronor avsetts för inköp av fastigheten Flaken l1 * * och l4. Frågan huruvida
och i vad mån ifrågavarande kostnader definitivt och allt framgent
borde gäldas av arbetslöshetsanslaget har såsom framhållits i samband med
anslagsäskandena i förenämnda propositioner, ansetts böra få bero på en
senare prövning. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom beslut den 2
februari 1945 anbefallt statens sakrevision att i samråd med lyckebyåutredningen
till granskning upptaga frågan om sättet för nämnda företags fortsatta
bedrivande liksom ock dess framtida omfattning samt att till Kungl. Maj:t
inkomma med det yttrande i ämnet, vartill granskningen kunde föranleda.
Till fullgörande av nämnda uppdrag har statens sakrevision med skrivelse
den 14 oktober 1946 överlämnat en promemoria som upprättats av särskilda
av sakrevisionen tillkallade sakkunniga.1 Yttranden häröver ha avgivits av
lyckebyåutredningen, lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen.
Vid lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens yttranden ha fogats
utlåtanden av Kalmar läns södra och Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
respektive egnahemsnämnderna i Kalmar läns södra område
och Blekinge län.
I skrivelse den 24 februari 1947 har lyckebyåutredningen hemställt om anvisande
av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.
I förenämnda promemoria har inledningsvis lämnats en närmare redogörelse
över lyckebyåföretagets ändamål och omfattning,
varav bland annat framgår följande.
Företaget, som utföres i statens regi och på dess ansvar, avser, i vad angår
torrläggningen, en fullständig utdikning av sankmarkerna inom regleringsområdet,
varigenom ursprungligen beräknats skola utvinnas cirka 2 000 har
odlingsbar mark. I detta syfte skall Lyckebyån uppgrävas till en längd av
17 km. Ån skall vidare fördjupas med 2 meter och givas en bottenbredd av
18 meter. För att skaffa odlingsmarkerna utlopp till ån skola större avloppsdiken
grävas, s. k. bikanaler, intill en längd av 67 km. Kolonisationsföretaget
har till syfte att skapa bärkraftiga jordbruksenheter, dels genom komplettering
av i företaget ingående brukningsdelar, dels ock genom nybildning av
fastigheter. Enligt det av distriktslantmätare Enéll utarbetade förslaget skulle
sålunda 205 brukningsdelar kunna erhålla tillskottsjord och 34 fastigheter
kunna nybildas. I samband med torrläggningen och kolonisationen skola vissa
vägarbeten utföras inom området. De nybildade fastigheterna skola sålunda
enligt de uppgjorda planerna förses med utfartsvägar till eu sammanlagd
längd av 7 km, vartill komma huvudvägar intill en längd av cirka 20 km.
1 De sakkunniga ha varit ledamoten av riksdagens’ andra kammare, bankofullmäktigen J.
A. Andersson, byråchefen i lantbruksstyrelsen A. Granström, sekreteraren hos statens sakrevision
S. Granström och jägmästaren G. Tamm.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Av de i promemorian därefter lämnade uppgifterna rörande företagets
utförande samt kostnaderna härför må återgivas följande.
Sedan lyckebyåutredningen dels genom vissa markinköp, dels genom avtal
med delägarna i det blivande torrläggningsföretaget erhållit 94 procent av
rösträtten i detsamma, ställde sig utredningen som sökande till företaget och
påfordrade officiell syneförrättning enligt bestämmelserna i vattenlagen. Syneförrältningen
avslutades sommaren 1938.
Efter det Söderbygdens vattendomstol i december 1938 förklarat hinder
icke föreligga för företagets utförande, påbörjades arbetena år 1939. Till
entreprenör för uppgrävning av åns huvudränna samt för byggande av en ny
vägbro antogs AB Skånska cementgjuteriet enligt kontrakt i juli 1939. Entreprenadsumman
utgjorde 650 000 kronor. Arbetet, som utfördes med grävmaskiner
och som beräknades skola pågå 3 år, försenades emellertid på grund
av oljebrist. För närvarande beräknas arbetet bliva avslutat i november 1946
för en sammanlagd kostnad av 760 000 kronor. Kostnadsökningen har föranletts
deis av att de ursprungligen använda grävmaskinerna måst omändras
för gengasdrift, dels av att fast berg förekommit i större utsträckning än som
angivits i arbetsbeskrivningen. Arbetet med grävningen av bikanalerna påbörjades
successivt, allteftersom huvudrännan uppgrävdes. I slutet av år 1945
voro emellertid, huvudsakligen på grund av svårigheterna att erhålla arbetskraft,
endast 8 km bikanaler uppgrävda. Samtliga återstående bikanaler äro
emellertid kontrakterade och skola kontraktsenligt vara uppgrävda i november
1947. Den slutliga kostnaden för uppgrävningen av bikanalema beräknas
komma att uppgå till 453 000 kronor.
Den sammanlagda kostnaden för själva torrläggningen kan med utgångspunkt
från gällande kontrakt och under förutsättning att intet oförutsett tillstöter
beräknas komma att uppgå till omkring 1 500 000 kronor. I nämnda
belopp ingå, förutom kostnaderna för uppgrävning av årännan och bikanaler
å (760 000 +453 000=) 1 213 000 kronor, kostnader för förundersökning,
syneförrättning, ersättning till vattenverksägare m. m. Såsom framgår av det
anförda komma kostnaderna för företaget att väsentligen överstiga de ursprungligen
beräknade. Av nedanstående tablå framgå de olika värden på
nettobåtnaden, varmed räknats under företagets skilda utvecklingsskeden.
Blekingeutredningen 1935 .
Lyckebyåutredningen 1937
Syneförrättning 1938 .....
Vattendomstolen 1938 ...
Beräkning våren 1946 . ..
Båtnads- värde |
Kostnader |
Neltobåtnad |
kronor |
kronor |
kronor |
1 461 808 |
928 800 |
+ 533 008 |
1 543 400 |
973 560 |
+ 569 839 |
1 485 408 |
843 780 |
+ 641 628 |
1 140 000 |
950 000 |
+ 190 000 |
1 140 000 |
1 231 000 |
- 91 000 |
Därest hänsyn tages till hela den nu beräknade sammanlagda kostnaden för
företaget (1 500 000 kronor), ökas den angivna förlusten å 91 000 kronor med
269 000 kronor till omkring 360 000 kronor.
Enligt den av lyckebyåutredningen utarbetade förhandsplanen skulle utredningen
för att främja fastighetsbildningen inom området förvärva tillhopa
944 har mader, skogsmark m. in. för en beräknad kostnad av 220 000 kronor,
vilka områden avsetts att efter erforderliga lantmäteriförrättningar
in. m. försäljas som självständiga fastigheter. Arealen av de enligt planen
hittills inköpta markområdena uppgår till sammanlagt 828 har. Lyckebyåutredningen
har emellertid även inköpt 358 har vid sidan av den upprättade
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
5
planen, varför sammanlagt förvärvats mark om 1 186 har för en kostnad av
omkring 280 000 kronor. 1 nämnda areal- och kostnadssiffror ingår emellertid
fastigheten Flaken, för vars inköp särskilda medel anvisats av 1945 års
riksdag. Denna fastighet, som omfattar eu areal av 200 har, brukas som ett
undervisnings- och demonstrationsjordbruk.
Inom den i Blekinge län belägna delen av regleringsområdet ha flertalet
lantmäteriförrättningar avslutats, de inköpta områdena avstyckats och sammanlagts
till nya registerfastigheter enligt förhandsplanen. Sålunda äro inom
denna del av regleringsområdet 18 registerfastigheter (kolonat) bildade, 1
har utgått ur planen och 5 äro ännu ej fullt färdiga. Motsvarande uppgifter
för utredningens marker inom Kalmar län äro 2 fastigheter bildade, 1 har
utgått och 7 äro ej färdigbildade. De inköpta områdena ha tillträtts av utredningen,
men säljarna äga fortfarande utnyttja dem till slåtter och bete
i enlighet med bestämmelserna i köpekontrakten. Huvuddelen av köpeskillingar
ha erlagts.
Arbetet med de i förhandsplanen planerade vägarna påbörjades huvudsakligen
på grund av brist på arbetskraft icke förrän på hösten 1943. På huvudvägarna,
som utföras i arbetsmarknadskommissionens regi, hade arbetet i oktober
1945 utförts inom Blekinge län till 45 procent och inom Kalmar län
till 38 procent. Byggandet av de i förhandsplanen angivna utfartsvägarna har
däremot fått anstå.
Beträffande kostnaderna för företaget må utöver vad i det föregående återgivits
erinras, att omkring 95 procent av delägarna i företaget tillförsäkrats
statens skydd mot kostnadshöjning. I enlighet med de av Blekingeutredningen
uppdragna riktlinjerna har lyckebyåutredningen i de avtal, varigenom
delägarna i företaget antingen till staten överlåtit sin rösträtt eller sålt mark
enligt planen, i gengäld tillförsäkrat dessa delägare en begränsning av deras
delaktighet i kostnaderna för företagets genomförande. Delaktigheten har
maximerats till de belopp, vartill jämlikt förundersökningarna med viss senare
justering vars och ens kostnader skulle belöpa sig, om företaget kommit
till stånd i vanlig ordning. Därvid ha kostnaderna för företaget beräknats
omfatta, förutom de vid förundersökningarna beräknade arbetskostnaderna
och ersättningarna tillhopa 933 410 kronor, även vissa kostnader för förundersökning,
hantlangning samt laga syn och vattendomstolens handläggning
av ärendet tillhopa uppgående till 40 150 kronor eller sålunda sammanlagt
973 560 kronor. Med utgångspunkt härifrån samt från det vid förundersökningarna
uppskattade båtnadsvärdet om 1 543 000 kronor skulle å statsverket
belöpa 360 703 kronor samt å delägarna slutligen stanna ett kostnadsbelopp
av sammanlagt 612 856 kronor. Genom berörda avtal ha flertalet av de
enskilda delägarna sålunda erhållit ett skydd mot en opåräknad kostnadsstegring.
De sakkunniga ha därefter redogjort för sina allmänna synpunkter på
företaget och därvid framhållit, att detsamma i vissa viktiga avseenden icke
kommit att helt infria förväntningarna. Uppgrävningarna hade dragit ut på
tiden och under arbetets fortgång hade den tidigare arbetslösheten förbytts
i brist på arbetskraft. Dessutom hade det visat sig att flera av förutsättningarna
för företagets igångsättande icke i allo varit hållbara. Resultatet kunde
därför icke förväntas bliva lika gynnsamt som man från början hoppats
och kostnaderna konnne atl icke oväsentligt överstiga de beräknade. I fråga
om företagets fortsatta bedrivande ha de sakkunniga föreslagit
i huvudsak följande.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Vad angår torrläggningsarbetet har detta numera fortskridit så långt, att
upptagandet av Lyckebyåns huvudränna i det närmaste är avslutad. Däremot
återstår ännu mycket arbete med uppgrävningen av bikanalerna. Såsom
tidigare omnämnts, är arbetet med dessa kontrakterade och skall vara
färdigt i november 1947. Ytterligare försening torde dock av flera skäl vara
att befara. Sålunda har entreprenören under hand sagt sig ej kunna slutföra
arbetena förrän tidigast hösten 1948.
Enligt de sakkunnigas mening synes allt tala för att torrläggningsarbetet
skyndsamt fullbordas. Detta är angeläget icke minst med hänsyn till önskemålet
att de relativt omfattande arealer delvis god odlingsbar mark varom
här är fråga, utnyttjades produktivt.
Vad angår kolonisationsföretaget har på uppdrag av landshövding Lindeberg
år 1944 verkställts en undersökning av naturförhållandena inom Blekinge
av professorerna C. Malmström vid statens skogsforskningsinstitut och
O. Tamm vid skogshögskolan. Dessa undersökningar ha givit vid handen,
att markförhållandena inom Lyckebyåns regleringsområde äro sådana, att
skogsbruket där synes komma att bliva den i längden viktigaste näringen.
Då sålunda de förutsättningar rörande markens beskaffenhet, på vilka tillkomsten
av företaget grundats, icke äro av den art, att den planerade kolonisationen
kan tänkas utvecklas efter hittills uppdragna riktlinjer, har på
sakrevisionens uppdrag företagits en omprövning av tidigare verkställda
markundersökningar inom området och i samband därmed utarbetats vissa
planer för ny fastighetsbildning. Dessa undersökningar, som utförts av professorn
vid Tekniska högskolan K. D. Myrbeck, ha gjort det möjligt för de
sakkunniga att i samförstånd med lyckebyåutredningen uppställa vissa principer
för en enligt jordbruksekonomiska och lantmäteritekniska linjer rationell
markanvändning inom området. Tillämpningen av dessa principer ha,
väsentligen med hänsyn till de på senare tid skärpta kraven på åkerjordens
beskaffenhet, givit till resultat, att den såsom åkerjord lämpade arealen av de
torrlagda markerna är jämförelsevis begränsad. Den uppgår enligt beräkningar
å samtliga torrlagda marker till icke mer än omkring 500 har, medan
300—400 har äro lämpade som betesmark. Övrig produktiv mark bör
däremot avsättas til skogsbruk. Enligt de sakkunnigas mening böra de nyvunna
markerna i första hand avdelas som tilläggsjord till redan bestående
fastigheter för att skapa så fullständiga jordbruksenheter som möjligt inom
området. Först i andra band böra de nyttjas för nybildning av jordbruk.
Behov av en ny närmare utarbetad plan för de torrlagda markernas rationella
fördelning och utnyttjande, eventuellt i samband med en förändrad
fastighetsbildning, synes närmast föreligga beträffande byarna Åbyholm,
Ledja, Parismåla och Hyltan. Myrbeck hade därför utarbetat alternativa
planer för markanvändningen inom dessa byar. I första hand hade upprättats
en idealplan, vilken vore att betrakta såsom den ur moderna jordbruksekonomiska
och lantmäteritekniska synpunkter mest rationella. Då det emellertid
för närvarande icke syntes möjligt eller lämpligt att söka förverkliga
denna plan hade därjämte utarbetats en modifierad plan, som i större utsträckning
än idealplanen toge hänsyn till nu rådande förhållanden inom
byarna. Förslaget innebär härjämte dels krav på övergivande av den tidigare
uppgjorda planen för utfartsvägarna dels ändring i den hittills följda planen
för bikanalernas sträckning.
De sakkunniga ha därefter uttalat, att det, framför allt med hänsyn till
att resultatet av företaget kunde förväntas bliva icke obetydligt mindre än
beräknat, icke syntes möjligt att låta alla jordägare inom det av torrlägg
-
Kuncjl. Maj.ts proposition nr 144.
7
ningsföretaget berörda området få direkt nytta av vattenavledningsföretaget.
Även om småbrukarebefolkningen inom området icke kunde sägas befinnas
i något egentligt nödläge vore det dock motiverat, att en förbättring
i befolkningens försörjningsläge koinme till stånd. Sålunda
borde enligt de sakkunnigas mening en ökning av trädgårdsodlingen kunna
verksamt bidraga till åstadkommandet av mera bärkraftiga jordbruk. Utredning
därom hade verkställts av vederbörande trädgårdskonsulenter, som
framlagt vissa förslag i detta hänseende. Under förutsättning att respektive
odlare bidroge med en fjärdedel av kostnaderna för anskaffande av växtmaterial
m. in. skulle statsanslag om sammanlagt 40 000 kronor erfordras
för främjande av frukt-, bär- och köksväxtodlingen inom regleringsområdet.
De sakkunniga ha vidare funnit det önskvärt, att sådana anordningar komme
till stånd, att jordbrukarna inom området lämnades erforderlig vägledning
vid utnyttjandet av de torrlagda markerna. Då de verkställda markundersökningarna
givit vid handen, att fastigheten Flaken icke lämpade sig för jordbruk,
måste tanken på att därstädes nybilda en jordbruksgård övergivas.
Däremot syntes förutsättningarna för skogsbruk å fastigheten mycket gynnsamma.
Enligt de sakkunnigas mening vore det därför naturligast, att fastigheten
bibehölles under domänfonden och under domänstyrelsens förvaltning
användes för ett rationellt bedrivet skogsbruk. Möjligen kunde Blekinge
läns skogsvårdsstyrelse övertaga densamma för att använda den såsom skogsvårdsgård
i en eller annan form. Den rådgivande verksamheten borde i stället
handhavas av exempelvis hushållningssällskapen, egnahemsnämnderna och
skogsvårdsstyrelserna inom respektive län samt av Uantbruksförbundets
byggnadsförening.
Rörande den framtida ledningen av företaget ha de
sakkunniga framlagt vissa förslag och i detta hänseende anfört följande.
Vad som nu återstår för lyckebyåutredningen, synes i stort sett vara fullföljandet
av den egentliga torrläggningsverksamheten (uppgrävningen av
huvudrännan och bikanalerna) samt genomförandet av de lokala väganläggningar,
som enligt föreliggande modifierade plan böra komma till stånd.
Enligt utredningsmännens mening bör det även tillkomma lyckebyåutredningen
att utan dröjsmål genomföra dessa åtgärder.
Ä vederbörande hushållningssällskap torde böra ankomma att igångsätta
och leda den planerade frukt-, bär- och grönsaksodlingen samt att i samarbete
med skogsvårdsstyrelse, egnahemsnämnd samt andra berörda organ
omhänderha viss rådgivnings- och upplysningsverksamhet. Båda dessa uppgifter
äro nämligen av den natur, att de lämpligen böra ombesörjas även
utanför det egentliga torrläggningsområdet.
1 övrigt synes, med nedan nämnda undantag, handhavandet av den utav
vattenavledningsföretaget föranledda kolonisalionsverksamheten böra överlämnas
åt egnahemsorganisalionen och inlemmas i dess ordinarie arbetsuppgifter.
De genom regleringen vunna, staten tillhöriga odlingsmarkerna böra i
överensstämmelse härmed överföras till jordfonden. Kolonisationen inom området
i enlighet med förordad plan bör närmast genomföras genom försorg
av vederbörande egnahemsnämnder i Blekinge och Kalmar län, vardera för
sin del av torrläggningsområdet. överlämnandet av ifrågavarande uppgifter
torde böra ske från och med den 1 juli 1947.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
För att vinna en lämplig jorddisposition för fastighetsbildningen i enlighet
med de uppgjorda planerna är det enligt utredningsmännens mening nödvändigt,
att de utav lyckebyåutredningen sedan länge bedrivna fastighetsköpen
fortsättas. I den mån lämpliga tillfällen till jordförvärv yppa sig böra
dessa därför tillvaratagas. Detta bör närmast ske av de statliga organ, nämligen
egnahemsnämnderna, som redan genom särskilda anslag bedriva en
motsvarande inköpspolitik eller förmedla överlåtelser av jord å landsbygden.
För att icke några gynnsamma möjligheter till fastighetsförvärv skola försittas,
innan egnahemsnämnderna övertaga kolonisationsuppgiftema, d. v. s.
före ingången av budgetåret 1947/48, bör lyckebyåutredningen bemyndigas
att intill dess inköpa jord inom området till underlättandet av den planerade
fastighetsbildningen. Härför erforderliga medel, beräknade till 100 000
kronor, böra ställas till lyckebvåutredningens förfogande.
Då det är av den allra största vikt för ett rätt förverkligande av de uppgjorda
planerna för en rationell fastighetsbildning, att ledningen och övervakningen
av lantmäteriets roll i samband härmed säkerställes, vilja de sakkunniga
föreslå, att överlantmätama inom Blekinge och Kalmar län erhålla särskilt
uppdrag att i fortsättningen leda och övervaka fastighetsbildningen inom
vardera sin del av regleringsområdet med ledning av och, så långt sig göra
låter, i huvudsaklig överensstämmelse med de förordade planerna. Överlantmätarna
ha såsom adjungerade ledamöter i lyckebyåutredningen följt arbetet
med planernas upprättande och torde även i huvudsak vara insatta i föreliggande
frågor.
I fråga om kostnaderna för företagets slutförande ha utredningsmännen
erinrat, att den slutliga kostnaden för torrläggningsföretaget
kunde uppskattas till 1 499 000 kronor. Då av nämnda belopp intill den 31
december 1945 av utredningen utbetalats 862 200 kronor samt en behållning
å 411 406 kronor förefunnes, uppginge det resterande medelsbehovet till i runt
tal 225 000 kronor. De återstående kostnaderna för verksamheten i lyckebyåutredningens
regi i vad avsåge kolonisationen kunde beräknas till 445 000
kronor, därav för gäldande av oguldna köpeskillingar 60 000 kronor, för nyanläggning
och förbättring av utfartsvägar 275 000 kronor, för viss marklösenersättning
för huvudväg 10 000 kronor samt för jordinköp (för budgetåret
1946/47) 100 000 kronor. Då den befintliga behållningen den 31 december
1945 utgjorde 100 045 kronor, varav 50 000 kronor avsåge medel som
anvisats av 1943 års riksdag för anskaffande av traktorer och plogar och
som numera icke syntes böra tagas i anspråk för detta ändamål, kunde det
återstående medelsbehovet för kolonisationsverksamheten beräknas till i runt
tal 345 000 kronor. Därutöver erfordrades i enlighet med vad de sakkunniga
föreslagit ett belopp av 40 000 kronor för främjande av frukt-, bäroch
köksväxtodling inom regleringsområdet. De återstående kostnaderna
kunde alltså beräknas till (225 000 + 345 000 + 40 000 =) 610 000 kronor,
varifrån emellertid borde dragas det belopp å 186 000 kronor, som av 1946
års riksdag anvisats för ändamålet. Resterande medelsbehov skulle därför
numera uppgå till 424 000 kronor.
Statens sakrevision har i sin förenämnda skrivelse anslutit sig till vad i promemorian
anförts. Sakrevisionen har särskilt understrukit angelägenheten av
att nu pågående dikningsföretag, i vad detsamma avsåge bikanalemas dimen
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 144.
9
sionering och sträckning, så snart som möjligt upptoges till omprövning. Tills
vidare syntes arbetet med bikanalernas uppgrävning böra begränsas till de
kanaler, vilka inginge i den utarbetade planen för markdispositionen.
Lyckebyåutredningen har i sitt remissutlåtande erinrat, att uppgrävningen
av åns huvudränna nu vore avslutad under det att de till företaget hörande
bikanalema beräknades bliva färdiga tidigast år 1948. I fråga om kolonisationen
hade hittills endast vissa förberedande åtgärder vidtagits. Bland dessa
kunde nämnas utbyggande av vägnätet vilket för närvarande påginge i arbetsmarknadskommissionens
regi, samt vissa markförvärv för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning i och för planerad fastighetsrationalisering.
Utredningen har framhållit nödvändigheten av att en omprövning av planläggningen
för den fortsatta fastighetsbildningen inom området komme till
stånd och i detta hänseende anslutit sig till den av professor Myrbeck utarbetade
s. k. modifierade planen. Då emellertid Myrbecks arbete endast verkställts
såsom en skissartad planering, kunde denna icke i nuvarande utformning
läggas till grund för fastighetsbildningen utan måste göras till föremål
för överarbetning. I anslutning härtill borde jämväl frågan om förändring
av bikanalernas sträckning och eventuella omdimensionering upptagas till
prövning.
Då förverkligandet av den föreslagna fastighetsrationaliseringen skulle
komma att underlättas om staten inköpte de fastigheter, som efter hand bleve
till salu, syntes utredningen böra erhålla bemyndigande att för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning inköpa salubjudna för fastighetsregleringen lämpliga
och erforderliga fastigheter inom området. Åtgärder borde samtidigt vidtagas
för att man omedelbart skulle kunna börja arbetet med den planerade
fastighetsrationaliseringen. I nuvarande läge syntes utredningen vara
mest skickad att handhava och leda denna verksamhet, varför utredningen
borde erhålla bemyndigande jämväl härtill.
Vad anginge fastigheten Flaken delade utredningen sakrevisionens uppfattning,
att fastigheten i nuvarande läge ej borde användas till demonstrationsjordbruk.
Enligt utredningens mening syntes fastigheten böra bibehållas såsom
kombinerat jordbruk och i erforderlig grad upprustas. Tillsammans med
övriga av utredningen förvaltade fastigheter borde fastigheten överföras till
den av egnahemsstyrelsen förvaltade jordfonden.
Beträffande sakrevisionens förslag om stödjande av trädgårdsodlingen inom
regleringsområdet har ulredningen erinrat om att åtgärder i denna riktning
redan vidtagits av hushållningssällskapen. Med hänsyn till bland annat befolkningens
bristande erfarenhet på området syntes emellertid denna verksamhet
ej böra forceras.
I fråga om den framtida ledningen av lyckebyåföretaget har utredningen
uttalat.
Vad angår sakrevisionens förslag att utredningen bör avvecklas den 30
juni 1947, då verksamheten skulle övertagas av egnahemsnämnderna, vill
utredningen framhålla, att ur formell synpunkt hinder icke föreligger mot
att utredningens uppdrag överflyttas å annan funktionär. Utredningen är med
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
vetcn om att dess uppdrag måste slutföras snarast möjligt. Emellertid är det
klart, att de uppgifter sakrevisionen ansett böra ankomma på utredningen
icke kunna slutföras till nämnda dag. Härtill kommer, att de egnahemsnämnder,
som skulle övertaga utredningens arbete, för närvarande äro starkt arbetsbelastade
och lida brist på arbetskraft, varför nämnderna knappast böra
betungas med de arbetskrävande uppgifter, varom här är fråga. Utredningen
anser det vara till fördel för lyckebyåföretaget, om den med sin nuvarande
sammansättning finge ännu någon tid svara för företaget och anser det angeläget
att så blir fallet. Utredningen finner därför, att utredningens avveckling
icke bör ske så tidigt som sakrevisionen föreslagit utan föreslår, att utredningen
redan meddelat uppdrag — innefattande bland annat erforderlig individuell
fastighetsplanering, förvärv av tillskottsjord m. m. — skyndsamt fullföljes
i utredningens egen regi och att eventuellt återstående uppgifter vid
lämplig tidpunkt överföras till de tilltänkta lantbruksnämnderna eller andra
för uppgiften lämpliga organ. Det synes lämpligt, att utredningen anmodas
att i god tid före den 30 juni 1948 avgiva redovisning över arbetets dåvarande
läge i olika avseenden ävensom utarbeta plan till överlämnande av ledningen
av företaget till egnahemsverksamhetens lokala organ i Blekinge och Kalmar
län.
Slutligen är utredningen angelägen framhålla, att ett ytterligare förhalande
av företagets slutförande ur ortsbefolkningens synpunkt vore att beklaga.
Mot sakrevisionens förslag rörande fastighetsplaneringen och dess genomförande
samt den framtida ledningen av företaget har lantmäteristyrelsen icke
haft något att erinra. Styrelsen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke omhänderhavandet
av arbetet med de lokala väganläggningarna borde uppdragas
åt egnahemsorganisationen.
Egnahemsstyrelsen samt egnahemsnämnderna i Kalmar läns södra område
och i Blekinge län ha i sina remissutlåtanden framhållit, att kraven på åkerjordens
beskaffenhet inom regleringsområdet synas ha ställts alltför höga
och föreslagit, att den av Myrbeck utarbetade s. k. modifierade planen gjordes
till föremål för överarbetning. Under det att egnahemsstyrelsen ansett,
att ledningen för kolonisationsföretaget från och med den 1 juli 1947 skulle
överföras till egnahemsnämnderna, ha dessa uttalat, att denna tills vidare
borde kvarligga hos lyckebyåutredningen.
Jämväl hushållningssällskapen i Kalmar läns södra område och i Blekinge
län ha framhållit, att kraven på duglig odlingsmark synas ha ställts alltför
höga. Sistnämnda hushållningssällskap har därjämte uttalat, att tidpunkten
för lyckebyåutredningens avveckling syntes böra uppskjutas till tidigast den
30 juni 1948.
Lantbruksstyrelsen har icke haft något att erinra mot de av sakrevisionen
framlagda förslagen, men erinrat att frågan om torrläggningsföretagets utförande
prövats vid syneförrättning enligt vattenlagen samt av vattendomstol,
vilket medförde vissa svårigheter att ändra den fastställda dikningsplanen.
Vidare har framhållits, att kontrakt tecknats med entreprenör rörande
utförandet av bikanalerna, något som ävenledes kunde medföra vissa svårigheter
vid mera omfattande förändringar. Därest täckta avloppsdiken anordnades
skulle, med hänsyn till att markägarna garanterats skydd mot kostnadsökningar,
merkostnaden icke till någon del kunna uttagas av vederbörande
fastighetsägare under det att den minskning av kostnaderna, som kunde
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
11
uppstå genom kanalernas omdimensionering, syntes böra medföra att vederbörande
jordägares kostnader reducerades.
Vad angår användningen av fastigheten Flaken ha egnahemsstyrelsen
och lantmäteristyrelsen framhållit, att det slutliga avgörandet
rörande fastighetens användning syntes böra anstå tills vidare och att fastigheten
liksom all annan av utredningen inköpt mark borde ingå i företaget
och överföras till jordfonden. Hushållningssällskapet och egnahemsnämnden
i Blekinge län ha däremot i likhet med lyckebyåutredningen ansett, att fastigheten
borde bibehållas såsom kombinerat jordbruk.
Lyckebyåutredningen har i sin förenämnda skrivelse den 24 februari 1947
upplyst, att av till företaget anvisade medel kvarstode till länsstyrelsens i Blekinge
län disposition — frånräknat det för anskaffande av traktorer och plogar
anvisade beloppet å 50 000 kronor — 419 289 kronor. Befintliga behållningar i
arbetsstyrelsens kassa och i kolonisationskassan utgjorde 57 327 kronor respektive
56 337 kronor. Utredningen har därefter anfört följande.
Arbetet med årännans upprensning är nu så gott som slutfört och slutbesiktning
kan beräknas äga rum så snart väderleksförhållandena det medgiva.
Entreprenören AB Skånska cementgjuteriet tillkommer enligt huvudkontrakt
och tilläggskontrakt 724 707 kronor samt såsom merersättning för
oberäknade bergförekomster 15 187 kronor eller tillsammans 739 894 kronor.
Därav äro hittills guldna 621 682 kronor, varför återstå att ytterligare utbetala
118 212 kronor.
Enligt avtal med entreprenör för uppgrävning av bikanalerna skall detta
arbete vara slutfört före 1948 års utgång. Entreprenadsumman utgör 452 687
kronor. Härav äro utbetalta 94 207 kronor och återstå sålunda att utbetala
358 480 kronor.
Arbetsstyrelsens kassabehållning anses tillräcklig för bestridande av dess
utgifter även under nästkommande budgetår.
Oguldna köpeskillingarna för av Kungl. Maj:t och kronan inköpta markområden
uppgå till sammanlagt 58 445 kronor, förutom några mindre räntebelopp,
som för närvarande icke kunna till siffran beräknas. Härtill kommer
dels beviljat förskottsbelopp å 200 000 kronor för eventuella ytterligare jordinköp
för ernående av en lämplig jorddisposition vid blivande fastighetsbildningar,
dels till 5 000 kronor beräknad jordlösen för vägen Hagalund—
Muggeboda och dels 50 000 kronor till anläggning av utfarts- och markvägar.
För kolonisationskassans räkning skulle alltså erfordras sammanlagt 313 445
kronor med avdrag av nyssnämnda behållning å 56 337 kronor eller i avrundat
tal 257 100 kronor.
I enlighet med vad nu anförts beräknar utredningen medelsbehovet för
budgetåret 1947/48 sålunda.
Utgifter:
för årensningsarbetet ......
» bikanalerna ............
» kolonisationsverksamheten
Tillgångar:
behållning hos länsstyrelsen ....................... • ■ •____» 419 280
Återstår erforderligt anslag kronor 314 500.
Lyckebyåutredningen hemställer under hänvisning härtill om anvisande
av ytterligare 314 500 kronor.
kronor 118 200
» 358 480
» 257 100 kronor 733 780
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
Före
draganden.
Tillkomsten av Lyckebyåns torrläggnings- och kolonisationsföretag, vilket
igångsattes etter medgivande av 1936 års riksdag, torde få ses mot bakgrund
av då rådande förhållanden på arbetsmarknaden och behovet att bereda
ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom Blekinge län. Genom
torrläggningen beräknade man sålunda kunna tillskapa omfattande arbetstillfällen
för den arbetslösa befolkningen. Att företaget kom till stånd syntes
så mycket mera önskvärt, som man förväntade att detsamma skulle möjliggöra
förstärkning och nybildning av ett betydande antal jordbruk. Medel
för bestridande av statens utgifter för företaget samt för förskotterande av
vissa belopp för genomförande av en bättre fastighetsbildning inom regleringsamrådet
ha i överensstämmelse härmed anvisats i samband med anslagen
till arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Torrläggningsföretaget har
emellertid huvudsakligen på grund av krissvårigheter kommit att draga avsevärt
ut på tiden och är ännu icke helt slutfört. Under företagets utförande
har arbetsmarknaden i viss mån förändrat karaktär, i det att tidigare rådande
arbetslöshet numera förbytts i brist på arbetskraft. Frågan om företagets
fortsatta bedrivande synes med hänsyn härtill icke längre i första
hand böra bedömas såsom ett arbetsmarknadsspörsmål. Även om företaget
givetvis icke helt saknar betydelse ur sysselsättningssynpunkt synes emellertid
behovet av detsamma med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden
icke tillnärmelsevis lika angeläget, som då företaget påbörjades. Då
emellertid betydande värden kunde gå till spillo om företaget nu nedlägges,
synes en avveckling på nuvarande stadium knappast kunna försvaras. Ehuru
det ekonomiska utbytet av företaget ursprungligen överskattats, såsom den
verkställda utredningen utvisar, torde nämligen de fördelar, som skulle stå
att vinna genom torrläggningens och kolonisationens slutförande, komma att
överstiga de ytterligare kostnader, som därigenom skulle åsamkas statsverket.
Under dessa förhållanden torde enligt mitt förmenande icke böra ifrågasättas
annat än att företaget fullföljes. Med hänsyn till vad nyss anförts rörande
de ändrade förhållandena å arbetsmarknaden torde emellertid medel
härför i fortsättningen icke böra utgå från anslaget till arbetsmarknadsreglerande
åtgärder utan lämpligen böra anvisas från särskilt anslag under
nionde huvudtiteln. Hittillsvarande kostnader för förevarande ändamål torde
böra slutligt belasta de anslag från vilka anvisning skett.
Vad angår företagets fortsatta bedrivande återstår av torrläggningsarbetet
huvudsakligen fullbordandet av bikanalernas uppgrävning. Beträffande kolonisationsverksamheten
har sakrevisionen i sin utredning funnit, bland annat
emedan den genom torrläggningen utvunna åkerarealen kunde beräknas
bliva betydligt mindre omfattande än vad som ursprungligen förväntats,
att den tidigare uppgjorda planen för fastighetsbildningen inom området icke
syntes lämplig att följa vid det fortsatta arbetet. På sakrevisionens uppdrag
ha därför nya planer upprättats, vilka revisionen ansett i huvudsak kunna
läggas till grund för den fortsatta kolonisationsverksamheten. I anslutning
härtill har sakrevisionen föreslagit, att Ivckebyåutredningens verksamhet
borde avvecklas från den 1 juli 1947, då torrläggningsarbetet beräknades
Kungl. Maj.ts proposition nr 144.
13
vara avslutat, och att kolonisationsverksamheten därefter skulle övertagas
av de lokala egnahemsorganen i Blekinge och Kalmar län.
Enligt mitt förmenande synes ledningen för företaget, såväl i vad avser
torrläggningen som kolonisationen, ännu någon tid böra kvarligga hos lyckebyåutredningen.
I propositionen nr 75 till årets riksdag angående riktlinjerna
för den framtida jordbrukspolitiken har chefen för jordbruksdepartementet
föreslagit, att egnahemsnämnderna från och med den 1 juli 1948 skola
upphöra och ersättas med andra lokala organ, lantbruksnämnder. Under förutsättning
att detta förslag vinner riksdagens godkännande torde det därför
vara lämpligt, att avvecklingen av lyckebyåutredningens verksamhet
uppskjutes till sistnämnda dag, då torrläggningsföretaget i huvudsak kan beräknas
vara slutfört, och att kolonisationsverksamheten därefter överföres
till vederbörande lantbruksnämnder. Tills vidare torde det alltså böra ankomma
på lyckebyåutredningen att skyndsamt slutföra torrläggningsföretaget
och i samband därmed låta verkställa en överarbetning av de av sakrevisionen
utformade planerna till ny fastighetsbildning inom området. I
anslutning härtill torde bland annat frågan om bikanalemas sträckning och
dimensionering böra upptagas till prövning, varvid emellertid inga sådana
ändringar böra vidtagas vilka kunna medföra onödig tidsutdräkt. Jämväl
spörsmålet om användningen av fastigheten Flaken, för vars inköp medel
anvisats å kapitalbudgeten av 1945 års riksdag, torde få slutgiltigt avgöras
i samband med regleringsföretagets slutförande.
I lyckebyåutredningens uppdrag ingår att inom ramen för en år 1937 uppgjord
plan för statens räkning inköpa markområden i den omfattning som
kan finnas behövlig för ett ändamålsenligt genomförande av kolonisationen.
För att underlätta en lämplig fastighetsbildning inom regleringsområdet synes
utredningen böra erhålla begärt bemyndigande att inköpa även sådan
mark, som icke ingår i förenämnda plan. De medel, som jag i detta sammanhang
föreslår riksdagen att anvisa för utredningens verksamhet, torde därför
även böra kunna tagas i anspråk för att möjliggöra erforderliga markinköp.
Vad angår medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår har utredningen
i sin skrivelse den 24 februari 1947 beräknat detta till 314 500 kronor.
Nämnda belopp giver mig icke anledning till erinran. I enlighet med vad
jag förut anfört torde detsamma böra anvisas under nionde huvudtiteln. Anslaget,
som bör givas reservationsanslags karaktär, torde böra benämnas
Grundförbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag. Därest riksdagen bifaller
vad jag sålunda förordat, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter rörande medlens disposition.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtle
föreslå riksdagen
att till Grund förbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag
å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 314 500.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Siv Schiöler.
477445. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.