Kungl. Maj:ts proposition nr 11b.

1

Nrlii.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsarbeten
för försvaret m. m.; given Stockholms slott
den 28 februari 19b7.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari
19b7.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsrådenWiGFonss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anmäler statsrådet Sköld, i egenskap av särskilt förordnad föredragande,
frågor angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m. samt anför
därvid följande.

1 :o.

Ytterligare medel till om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset

i Boden.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:64 anmälde riksdagen
(skrivelse nr 337), alt riksdagen dels beslulat, att garnisonssjukhuset i Boden
Bihang till riksdagens protokoll 1947, 1 sand. Nr 114.

2

Kung!. Maj:ts proposition nr 11 A.

skulle utbyggas i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 5 februari 1943 angivna riktlinjer inom
ramen för en kostnad, såvitt anginge statsverket, av 1 585 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1942 — motsvarande 1 465 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 — dels bemyndigat Kung!. Maj:t att med Norrbottens läns
landsting träffa erforderligt avtal rörande de ekonomiska och rättsliga frågorna
mellan landstinget och staten i samband med om- och tillbyggnaden
av ifrågavarande garnisonssjukhus, dels ock medgivit, att nämnda kostnad
finge bestridas från det under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget å
24 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Av nämnda statsrådsprotokoll framgår, bland annat, att de totala kostnaderna
för om- och tillbyggnaden av ifrågavarande garnisonssjukhus beräknats
till 4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av vilket belopp
1 585 000 kronor skulle gäldas av statsverket och 2 415 000 kronor av Norrbottens
läns landsting. Härav har för omändring av sjukhusets köksbyggnad
beräknats ett belopp av 340 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande
317 700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varav 40 %> eller
127 100 kronor skulle gäldas av statsverket, medan återstoden skulle gäldas
av landstinget.

Genom särskilda beslut den 6 oktober 1944 och den 23 november 1945 har
Kungl. Maj:t sedermera anvisat medel, tillhopa (102 100 + 1 001 000 =)
1 103 100 kronor, för om- och tillbyggnad av sjukhusbyggnaden m. m. vid
garnisonssjukhuset i Boden. Av det av riksdagen för om- och tillbyggnad av
garnisonssjukhuset anvisade beloppet återstår sålunda odisponerat ett belopp
av (1 465 000 —- 1 103 100 =) 361 900 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Av en vid propositionen 1946: 121 (s. 88) fogad sammanställning av byggnadsprogrammet
för armén för femårsperioden 1942/47 framgår, att en reserv
av 358 300 kronor kvarstår under de för armén anvisade investeringsanslagen
(kvotanslagen) för byggnadsprogrammets genomförande, benämnda
Vissa byggnadsarbeten m. m.

I skrivelse den 23 december 1946 ha försvarets sjukvårdsförvaltning och
arméns fortifikationsförvaltning efter samråd med Norrbottens läns landsting
framlagt förslag till ombyggnad av köksbyggnaden vid garnisonssjukhuset i
Boden samt i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

I skrivelse till sjukvårdsförvaltningen hade Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott
framhållit, att vissa framlagda förslag rörande utbyggnad av
landets centrallasarett måste beaktas vid de fortsatta arbetena med garnisonssjukhusets
om- och tillbyggnad. Ett förverkligande av dessa förslag —
vilka även av statsmakterna i vissa delar numera godkänts — komme nämligen,
enligt förvaltningsutskottets mening, att medföra oavvisliga krav på
en ytterligare utökning av antalet vårdplatser vid garnisonssjukhuset i
Boden. Det vore därför nödvändigt att i samband med den redan beslutade

Kungl. Mcij.ts proposition nr 1 l ''t.

3

uIbyggnaden av sjukhuset vidtaga vissa åtgärder till tryggande av den fortsatta
expansionen.

på det ansetts angeläget att få dessa av förvaltningsutskottet framförda
frågors inverkan på de nu pågående ombyggnadsarbetena ingående behandlade,
hade åt en särskild samarbetskommitté, bestående av representanter
för vederbörliga statliga myndigheter och landstinget, uppdragits att närmare
utreda desamma.

1 vad anginge sjukhusets köks- och matsalsbyggnad hade kommittén undersökt
möjligheterna av en nybyggnad i stället för den föreslagna ombyggnaden.
Då enighet icke kunnat uppnås i fråga om fördelningen av merkostnaderna
för nybyggnaden, vilken kostnad beräknats uppgå till närmare en
halv miljon kronor, hade kommittén emellertid beslutat att ej framlägga
förslag rörande ny köksbyggnad. Sedermera hade vid sammanträde med representanter
för av frågan berörda myndigheter, landstingets representanter
förklarat sig icke vidbliva kravet på nybyggnad.

Fortifikationsförvaltningen både verkställt fortsatt utredning rörande omocn
tillbyggnad av ifrågavarande köksbyggnad. Denna utredning både givit
vid handen, att den befintliga matinrättningen genom ombyggnad kunde
erhålla en kapacitet motsvarande intill 1 300 personer, vilken kapacitet beräknades
bli tillräcklig även om sjukhuset skulle utbyggas på sätt av landstingsrepresentanterna
ifrågasatts. Utredningen hade emellertid tillika givit
vid handen, att även ett genomförande av ombyggnad av köksbyggnaden
enligt det av militära byggnadsutredningen förordade förslaget komme att
draga högre kostnader än de tidigare förutsatta. Sålunda hade, bland annat,
befintlig köksutrustning, kylanläggning, elektriska installationer samt värmeoeh
ventilationstekniska anläggningar befunnits vara i sämre skick än som
forutsatts. Vidare både en omarbetning av planlösningen av byggnadens övre
våning medfört \ issa ökade kostnader, varjämte under utredningens fortslcridande
från olika hall framförts önskemål angående utökning av vissa
lokaler, bland annat matsalsutrymmena för personalen. Slutligen iillkomme
tvenne utgiftsposter, vilka icke vid tidigare utredning beaktats, nämligen

ombyggnad av gångkulvert samt

provisoriska åtgärder för mathållningen

under ombyggnadstiden. Det nu föreliggande ombyggnadsförslaget beräknades
draga en kostnad av 619 200 kronor, motsvarande 561 400 kronor enligt
{)] isläget den 1 juli 1942 och 525400 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Uppkomsten av denna merkostnad gåve anledning till prövning även för
kronans del av alternativen ombyggnad eller nybyggnad. Den mindre goda
planlösningen av den nuvarande byggnadens olika våningar nödvändiggjorde
vid ombyggnadsalternativet omfattande lokalförändringar inom bygrmaden.
Ln avvägning mellan de båda alternativen bleve därför beroende av huruvida
byggnadsstommen kunde anses befinna sig i sådant skick, att dess kvarstående
livslängd icke understege den som rimligen kunde beräknas för den
nya lokalinredningen, samt dessutom lämnade möjlighet till en lokaldisnosiiion,
som ur driflsteknisk synpunkt kunde godtagas. Vad då först angår bylundens
allmänna beskaffenhet, finge denna betecknas såsom god. Byggnads -

av betong
1925 och

stommen vore uppförd av tegel. Källare
hela huset. Byggnaden, som uppförts år
gammal, kunde beräknas ha en kvarstående Ii
Livslängden hos den in
mulen, vore visserligen v
rande inredningens ålder och beskaffenhet syntes den''*ined"stor''»rad

funnes anordnad
således vore cirka
ivslängd av lågt räknat
edning, som nu avsåges skola anordnas inom
ansklig att beräkna men med ledning av den

under
20 år
40 år.

•>yh’g nuva -

av san -

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 114.

nolikhet icke komma att överstiga den för byggnadsstommen angivna. För
belysande av frågan, huruvida en nybyggnad skulle medgiva sådana fördelar
ur driftssynpunkt, att därför nybyggnad skulle vara motiverad, hade genom
förvaltningens försorg utarbetats förslagsritningar till en ny köksbyggnad
av samma kapacitet som den ombyggda. Av en jämförelse mellan de båda
alternativen framginge, alt en nybyggnad icke skulle erbjuda möjlighet till
en avsevärt fördelaktigare planlösning än den som innefattades i ombyggnadsförslaget.
Även andra skäl talade mot en nybyggnad. Sålunda kunde
endast två platser lämpligen komma i fråga härför, nämligen dels den som
upptoges av den nuvarande köksbyggnaden, dels en plats som delvis upptoges
av en befintlig byggnad för personalbostäder. Därest den förstnämnda platsen
skulle tagas i anspråk, måste den nuvarande köksbyggnaden först rivas,
vilket skulle medföra såväl viss merkostnad för rivningen som även svårigheter
och kostnader beträffande ordnande av mathållningen under byggnadstiden
av betydligt större omfattning än vad som skulle bliva erforderligt
vid ombyggnad. Ett utnyttjande av den sistnämnda platsen åter komme
säkerligen att nödvändiggöra uppförandet av en ny personalbostadsbyggnad
som ersättning för den nu å platsen befintliga, kostnaderna härför hade
överslagsvis beräknats till 110 000 kronor.

Kostnaderna för en nybyggnad hade av fortifikationsförvaltningen beräknats
till 903 000 kronor, motsvarande 836 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1942, vilket sålunda skulle innebära en kostnadsökning av (836 000 —
561 400 =) 274 600 kronor i förhållande til! ombyggnadsförslaget. Härtill
komme antingen ovanberörda rivningskostnader och kostnader för provisoriska
åtgärder under byggnadstiden eller ock ovan angivna kostnad för ny
personalbostadsbyggnad.

Sammanställdes de synpunkter, som ovan anförts beträffande de båda alternativen,
syntes avgörande skäl tala för ombyggnadsalternativet. På grund
härav funne sig ämbetsverken höra föreslå, att sjukhusets matinrättningsfråga
löstes genom ombyggnad av den nuvarande köksbyggnaden.

Genom fortifikationsförvaltningens försorg hade i samråd med sjukvårdsförvaltningen
utarbetats förslagsritningar till en ombyggnad av köksbyggnaden.
Utökningen av matsalsutrymmena hade nödvändiggjort en mindre
utbyggnad å byggnadens ena långsida, inrymmande i övre våningen ett —
även i det ursprungliga förslaget ingående — samlingsrum för personalen.
Utbyggnadens nedre våning hade avsetts för utökning av kökslokalerna,
vilket möjliggjort anordnande av särskild matsal för kökspersonalen och i
övrigt en något rymligare planlösning, Landstingets förvaltningsutskott hade
för sin del godkänt det sålunda utarbetade förslaget.

Under ärendets fortsatta utredning hade vidare uppkommit förslag om anordnande
av en sopförbränningsanläggning för sjukhuset i anslutning til!
panncentralen. Härigenom skulle vinnas avsevärda fördelar ur hygienisk
synpunkt ävensom viss besparing beträffande bränslekostnaderna och kostnaderna
för sopornas bortskaffande från sjukhusområdet. Med hänsyn till
nu angivna fördelar borde byggnadsprogrammet för garnisonssjukhuset utökas
med anordnande av sopförbränningsanläggning i anslutning till panncentralen,
vilken anläggning kostnadsberäknats till 42 600 kronor enligt nuprisläge,
motsvarande 35 900 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Landstingets
förvaltningsutskott hade för sin del godkänt nämnda utökning samt
åtagit sig alt deltaga i kostnaderna härför i enlighet med bestämmelserna i
gällande avtal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

5

De nu föreslagna byggnadsarbetena beräknades sålunda draga en kostnad
enligt nuprisläge av (619 200 + 42 600 =) 661 800 kronor, motsvarande
(525 400 + 35 900 =) 561 300 kronor enligt pirisläget den 1 juli 1941. För
ombyggnad av köksbyggnaden hade tidigare beräknats ett belopp av 340 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande 317 700 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Enligt nu föreliggande förslag erfordrades för
ändamålet sålunda ett ytterligare belopp av (525 400 — 317 700 =) 207 700
kronor enligt 1941 års prisläge. Härtill komme kostnaden för den föreslagna
sopförbränningsanläggningen, för vilken några medel icke tidigare beräknats.
Sammanlagt erfordrades sålunda ytterligare ett belopp av (207 700 + 35 900 = )
243 600 kronor enligt 1941 års prisläge. På kronan belöpande del härav,
40 %>, uppginge till 97 400 kronor eller avrundat 100 000 kronor. För täckande
av detta medelsbehov kunde tagas i anspråk den reserv av 358 300
kronor, som kvarstode inom femårsplanens kostnadsram för arméns byggnadsarbeten.

I likhet med försvarets sjukvårdsförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning
förordar jag, att det nu framlagda reviderade förslaget till omändring
av köksbyggnaden vid garnisonssjukhuset i Boden kommer till utförande.
Likaledes anser jag mig kunna tillstyrka, att en särskild sopförbränningsanläggning
i anslutning till befintlig panncentral anordnas. De sammanlagda
merkostnaderna för det nu framlagda förslaget uppgå till 243 600
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varav, med tillämpning av tidigare
använda principer för fördelning av kostnaderna för garnisonssjukhusets
om- och tillbyggnad mellan statsverket och landstinget, ett belopp av 97 400
kronor belöper å statsverket. Då beräkningen av merkostnaderna och den
föreslagna fördelningen av kostnaderna icke givit mig anledning till erinran,
beräknar jag för gäldande av nu ifrågavarande merkostnad ett belopp av i
avrundat tal 100 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnaderna
synas, på sätt föreslagits, böra bestridas med anlitande av den reserv å 358 300
kronor, som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram för arméns byggnadsarbeten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten må
komma till utförande med anlitande av det för budgetåret
1946/47 för armén anvisade investeringsanslaget till Vissa
byggnadsarbeten m. m. av 32 000 000 kronor.

2:o.

Förvärv av fastigheten Tåmeå 41# i Byske socken.

I skrivelse den 19 december 1944 angående vissa arbeten å Luleå luflvärnskårs
skjutplats vid Tame anförde arméns fortifikationsförvaltning bland
annat följande.

Före draganden.

6

Kung!. Maj:ts proposition nr 11 A.

Med hänsyn till att skjutplatsen avsåges bliva periodvis utnyttjad under
nio månader av året måste skjutplatsunderofficeren, vilken det ålåge att ha
närmaste uppsikten över skjutplatsen med därvarande anläggningar samt
omhänderhava vården och uppbörden av övningsmaterielen, för utövandet
av sin tjänst vara stadigvarande bosatt i närheten av skjutplatsen. Då emellertid
befintlig bebyggelse inom rimligt avstånd från skjulplatsen icke med
säkerhet kunde erbjuda möjligheter till förhyrning av familjebostad för
nämnde underofficer, sjmtes sådan bostad böra anordnas genom kronans
försorg. Förvaltningen ansåge sig därför böra föreslå inredande av en inom
skjutplatsområdet befintlig bostadsbyggnad till bostad för skjutplatsunderofficeren.
Kostnaderna för nämnda inredningsarbeten beräknades till 19 500
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sin skrivelse den 19 augusti 1946 angående medelsäskanden för budgetåret
1947/48 anförde fortifikationsförvaltningen, bland annat, att frågan om
anordnande av bostad för skjutplatsunderofficeren efter ingivandet av skrivelsen
den 19 december 1944 kommit i nytt läge. Den byggnad, som avsetts
för ändamålet, hade nämligen vid närmare undersökning befunnits vara i
så dåligt skick, att en ombyggnad icke syntes böra ifrågakomma. Utredning
rörande denna fråga påginge genom ämbetsverkets försorg.

I skrivelse den 13 februari 1947 har arméns fortifikationsförvaltning anfört
följande.

Kostnaderna för nybyggnad inom skjutplatsområdet av bostad för skjutplatsofficeren
hade av ämbetsverket beräknats till cirka 40 000 kronor, inklusive
kostnader för väg- och planeringsarbeten samt utvändiga ledningsarbeten
och administration. Förhyrning av för ändamålet lämplig bostad
hade fortfarande visat sig icke vara att påräkna. Däremot hade kronan erbjudits
att förvärva elt antal bostadsfastigheter i orten. Nämnda fastigheter
hade genom förvaltningens försorg värderats och hade tillika beräkningar
utförts i fråga om kostnaderna för iordningställande av desamma. Därvid
hade framkommit, att endast en av de erbjudna fastigheterna, nämligen
fastigheten Tårneå 410 i Byske socken, ur ekonomisk synpunkt borde ifrågakomma
till förvärv. Ägaren till denna fastighet hade med tanke på tillämnad
flyttning från orten förklarat sig villig avyttra fastigheten för 9 000 kronor.
Mot skäligheten av den sålunda begärda köpeskillingen syntes intet vara att
erinra. Genom ämbetsverkets försorg hade förslag utarbetats till erforderlig
modernisering och förbättring av byggnaden. Byggnadens nuvarande disposition
medförde emellertid, att moderniseringsarbetena måste begränsas till
en något lägre standard än den, som regelmässigt tillämpades vid nybyggnader
för motsvarande ändamål. Sålunda måste exempelvis värmeledningssystemet
utföras efter ett något förenklat program. Dock bedömdes byggnaden
genom de föreslagna arbetena bli fullt godtagbar för sitt ändamål.
Genom arbetenas förenklade utförande vunnes å andra sidan en avsevärd
besparing, vilken i sin tur möjliggjorde en lägre hyressäitning än den som
skulle blivit nödvändig exempelvis vid nybyggnad. Härtill komme viss besparing
i fråga om för närvarande svåranskafflig byggnadsmaterial. Kostnaderna
för de sålunda föreslagna arbetena hade av ämbetsverket beräknats
till 16 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för ordnande av ifråga -

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

7

varande bostad enligt ovannämnda förslag skulle således komma att uppgå
till (9 000 + 10 000 =) 25 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för ordnande av bostad för
ifrågavarande skjutfältsunderofficer måtte anvisas ett anslag av 25 000
kronor.

I likhet med fortifikationsförvaltningen anser jag, att ifrågavarande fastighet
bör förvärvas för beredande av bostad åt skjutfältsunderofficeren vid
Tåme skjutplats. Mot den föreslagna köpeskillingen för fastigheten, 9 000
kronor, har jag intet att erinra. Däremot anser jag mig icke i detta sammanhang
böra beräkna medel för moderniserings- och förbättringsarbeten å bostadshuset.
Kostnaderna för oundgängligen nödvändiga dylika arbeten synas
kunna bestridas från det för nästa budgetår anvisade investeringsanslaget
till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. eller från medel till
iståndsättningsarbeten. Med hänsyn härtill beräknar jag för förvärv av förenämnda
fastighet, inberäknat lagfarts- m. fl. kostnader, ett belopp av i runt
tal 10 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Förvärv av fastigheten Tåmeå 4-10 i By ske socken för
budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 10 000
kronor.

3:o.

Inlösen av en bostadsbyggnad vid Ostgöta flygflottilj.

Av en i propositionen 1946: 121 (s. 91) intagen sammanställning av byggnadsprogrammet
för flygvapnet för femårsperioden 1942/47 framgår, att en
reserv av 716 000 kronor kvarstår under de för flygvapnet anvisade investeringsanslagen
(kvotanslagen) för byggnadsprogrammets genomförande, benämnda
Vissa byggnadsarbeten m. m.

I skrivelse den 7 februari 1947 har flygförvaltningen anfört i huvudsak
följande.

Verkmästaren G. Hinnerson, vilken vore anställd vid Östgöta flygflottilj,
hade till flygförvaltningen avgivit anbud å försäljning för ett pris av 17 000
kronor av en honom tillhörig, å kronans mark inom nämnda flygflottiljs område
belägen bostadslägenhet, benämnd Ulricedahl, innehållande bostadshus
jämte två uthus och en trädgårdsanläggning. Värdering av lägenheten hade
verkställts av byggnadsingenjören D. Hodin, Linköping, vilken förklarat, att
fastigheten vore i gott skick och motsvarade i värde det begärda priset. Enligt
gällande arrendekontrakt utginge tomthyra med 15 kronor per år. Arrendetiden
omfattade ett halvt år i sänder och förlängdes på ytlerligai''e ett halvt år,
därest kontraktet icke senast sex månader före arrendetidens utgång blivit
uppsagt. Det ålåge arrendatorn att sex månader efter arrendekontraktets
slut ha borlflyttat byggnaderna från platsen. Att nu uppsäga kontraktet

Före draganden.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 A.

Före draganden.

syntes icke böra komma i fråga. På grund härav och då stort behov förelåge
av tjänstebostäder för Östgöta flygflottiljs personal, borde ifrågavarande
lägenhet förvärvas av kronan för den erbjudna köpeskillingen, 17 000 kronor.
För täckande av detta medelsbehov kunde tagas i anspråk förevarande reserv
av 716 000 kronor, som kvarstode inom femårsplanens kostnadsram för
flygvapnets byggnadsarbeten m. m.

Den till förvärv föreslagna bostadslägenheten är belägen inom Östgöta
flygflottiljs inhägnade område. Lägenheten bör skäligen inlösas av kronan.
Den härför beräknade kostnaden, som icke givit mig anledning till erinran,
synes, på sätt flygförvaltningen föreslagit, böra bestridas med anlitande
av den reserv å 716 000 kronor, som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram
för flygvapnets byggnadsarbeten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att medgiva, att för förvärv av i det föregående angiven bostadslägenhet
må tagas i anspråk det för budgetåret 1946/47
för flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m. av 28 500 000 kronor.

4:o.

Avlösning av torparrenden m. m. vid Jämtlands flygflottilj.

Genom beslut den 13 november 1925 och den 12 mars 1926 förordnade
Kungl. Maj:t, att vissa av domänverket och lantförsvaret disponerade markområden
å Frösön skulle överlämnas till flygvapnets vård och förvaltning.
Dessa markområden omfattade, bland annat, fastigheterna Glasett l1, Kungsgården
l1, inägor till kronoparkerna Västerhus och Västbyn samt 13 torplägenheter,
upplåtna mot arrende till enskilda personer.

I skrivelse den 12 december 1946 har flygförvaltningen anfört i huvudsak
följande.

Chefen för Jämtlands flygflottilj hade i skrivelse den 7 februari 1945 hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas för inlösen av förenämnda torparrenden.
Torpen vore mestadels belägna norr och söder om flottiljens förläggningsområde.
Kronan vore skyldig hålla torpen med utfartsvägar, vilka, med
något undantag, inmynnade inom flottiljens område. Dessa utfartsvägar
medförde avsevärda olägenheter i bevakningshänseende. Flottiljens förläggningsområde
med hangarer, verkstad och förråd kunde icke effektivt bevakas
utan att beredskapspersonal eller extra personal toges i anspråk. För
samtliga utfartsvägars bevakning erfordrades mer vaktmanskap än vad som
normalt disponerades. Effektiv kontroll vore ej möjlig att ordna med tillgängligt
vaktmanskap. En förutsättning för en effektiv bevakning av flottiljens
anläggningar samt kontroll av in- och utpassering vore att samtliga
torparrenden inlöstes och stängsel anordnades på visst sätt. Inkomsterna
från torpen uppginge årligen till cirka 2 100 kronor, medan underhållskostnaderna
för de närmaste åren kunde beräknas komma att uppgå till cirka

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 A.

9

188 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för reparation av torpen
under åren 1940—1945 hade uppgått till cirka 74 000 kronor. Proportionerna
mellan inkomster och utgifter för torpen vore icke rimliga. Genom ett utnyttjande
av användbara bostadsbyggnader som bostäder för flottiljens arbetare,
gift underbefäl eller underofficerare skulle förhållandet mellan inkomster
och utgifter bli betydligt förmånligare för kronan, samtidigt som bostadsbristen
vid flottiljen kunde lindras. Avsevärda svårigheter förelåge nämligen
att erhålla civil personal, då bostad icke kunde anskaffas å eller vid flottiljen.
Med hänsyn till vad sålunda anförts borde samtliga torparrenden inlösas.
Kostnaderna för expropriation skulle icke på långt när komma att uppgå till
det belopp, som under de närmaste åren måste beräknas för att iordningställa
byggnaderna enligt arrendelagens föreskrifter. Vid en expropriation
borde ail odlad jord läggas under en arrendator och åtgärder vidtagas för ett
rationellt utnyttjande av all åkerjord. Härigenom skulle ett lönande jordbruk
kunna skapas samtidigt som jorden kunde tillvaratagas betydligt bättre än
nu vore fallet. Av byggnader borde de bästa bibehållas till tjänstebostäder.

Chefen för flygstaben hade i yttrande den 18 april 1945 tillstyrkt flottiljchefens
förslag.

Den 18 september 1945 hade ett sammanträde hållits mellan flygförvaltningen
och berörda torpare, varvid enighet vunnits om lämpligheten att söka
få till stånd en opartisk utredning rörande de ersättningar, som skäligen
borde ifrågakomma vid inlösen av ifrågavarande torplägenheter, vilken utredning
borde anförtros åt en av länsstyrelsen i Jämtlands län tillsatt nämnd.
Sedan länsstyrelsen på framställning av flygförvaltningen tillsatt en dylik
nämnd, bestående av f. d. landssekreteraren E. Montell, Östersund, hemmansägaren
A. Palmqvist, Ope, och ingenjören S. Fredriksson, Östersund, hade
nämnden den 28 november 1945 till flygförvaltningen inkommit med förslag
rörande ifrågavarande ersättningar. Nämnden hade för de 13 torplägenheter,
varom fråga vore, beräknat ett sammanlagt ersättningsbelopp av 92 925
kronor.

I skrivelse den 23 januari 1946 hade flottiljchefen meddelat, att arrendatorerna
till fem torplägenheter godkänt nämndens förslag men att övriga
arrendatorer ansett de av nämnden föreslagna ersättningsbeloppen för låga.
Lämpligaste lösningen vore likväl, att samtliga arrenden inlöstes och att
härefter fastställdes vilka byggnader, som med hänsyn till behov och ekonomiska
synpunkter borde kvarstå.

I syfte att utreda frågan, hur jorden efter avlösningen borde användas,
hade flygförvaltningen den 4 juli 1946 uppdragit åt sekreteraren i Jämtlands
läns hushållningssällskap, agronomen N. Agerberg och egnahemsdirektören

O. Ericsson, Östersund, att verkställa utredning och avgiva förslag rörande
dispositionen av ifrågavarande torp.

Utredningsmännen hade den 4 november 1946 avgivit sitt förslag, vilket
innebure i huvudsak följande.

1. Åtgärder borde vidtagas för avlösande av nuvarande arrenden å torplägenbeterna
på flottiljens område.

2. Fastigheten Glasett l1 jämte vissa andra områden borde utbjudas till
arrende från och med den 14 mars 1947.

3. Dränering enligt av Jämtlands läns hushållningssällskap upprättad plan
borde verkställas å fastigheten Kungsgården och å Västbyområdet.

4. Förhandlingar borde upptagas med Jämtlands bins hushållningssäll -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

Före draganden.

skap angående arrende av Kungsgården och vissa delar av Västbyn jämte
intilliggande torplägenheter för anläggande av hästbeten.

5. Därest överenskommelse enligt punkt 4 kunde träffas, borde åtgärder
vidtagas för erforderlig avröjning samt uppsättande av stängsel omkring
betesområdena.

Flygförvaltningen hade härefter uppdragit åt flottiljchefen att med Jämtlands
läns hushållningssällskap upptaga förhandlingar i syfte att åvägabringa
ett arrendeavtal från och med den 1 juli 1948. För att ett sådant avtal
skulle kunna genomföras, vore det emellertid nödvändigt, att berörda torparrenden
avlöstes före den 1 juli 1948. Härför beräknades ett belopp av
100 000 kronor vara till fyllest. Ett förverkligande av det av utredningsmännen
föreslagna programmet förutsatte emellertid även vissa andra åtgärder,
nämligen röjning av skog, dränering samt beteshägnad, kostnadsberäknade
till 1 000 kronor, 23 000 kronor respektive 5 500 kronor. Härutöver
erfordrades för oförutsedda utgifter och administration ett belopp av
5 500 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet uppginge sålunda till
(100 000 + 1 000 + 23 000 + 5 500 + 5 500 =) 135 000 kronor.

Under åberopande av det anförda har flygförvaltningen hemställt, att för
avlösning av torparrenden samt för skogsröjning m. m. vid Jämtlands flygflottilj
måtte anvisas ett anslag av 135 000 kronor.

Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i utlåtande
den 20 december 1946 anfört följande.

Stora delar av nu ifrågavarande områden vid Jämtlands flygflottilj kunde
för närvarande icke anses rationellt utnyttjade. Även om goda naturliga
förutsättningar förelåge för anläggande och drivande av ett större jordbruk
på området, vilket skulle kunna bli en tillgång för länet såsom mönsterjordbruk,
syntes engångskostnaderna för jordbrukets iståndsättande under nuvarande
förhållanden bli så stora, att tveksamhet måste råda beträffande företagets
ekonomiska bärighet. Då mycket goda förutsättningar emellertid även
förelåge för utnyttjande av vissa delar av området för hästbete, ville förvaltningsutskottet
helt biträda utredningsmännens förslag i fråga om markområdenas
disposition. Utskottet vore även villigt att, därest överenskommelse
om skäliga villkor kunde träffas, för hushållningssällskapets räkning
arrendera det till bete föreslagna området. Frågan om avlösning av torparrendena
syntes ha stor betydelse av militära skäl. Även ur jordbruksekonomisk
synpunkt syntes emellertid en dylik åtgärd vara välbetänkt, då inkomsterna
av de nuvarande arrendeupplåtelserna icke ens motsvarade kostnaderna
för byggnader m. m. På grund av vad sålunda anförts finge förvaltningsutskottet
tillstyrka bifall till flygförvaltningens föreliggande framställning.

Jämväl lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 27 december 1946 tillstyrkt
bifall till berörda framställning.

Det av flygförvaltningen framlagda, av vederbörande hushållningssällskap
och av lantbruksstyrelsen förordade programmet för utnyttjande av vissa
Jämtlands flygflottilj tillhöriga, för militärt ändamål icke erforderliga markområden
anser jag mig böra tillstyrka. De av flygförvaltningen beräknade

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

11

kostnaderna för avlösning av torparrenden, skogsröjning, dränering och beteshägnad
ha icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Avlösning av torparrenden m. m. vid Jämtlands flygflottilj
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av
135 000 kronor.

5:o.

Ny högvattenreservoar m. m. vid Jämtlands flygflottilj.

I skrivelse den 20 augusti 1946 angående flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1947/48 äskade flygförvaltningen medel för bland annat ny högvattenreservoar
m. m. vid Jämtlands flygflottiljs etablissement å Frösön
samt anförde i anslutning härtill följande.

Flottiljen hade för närvarande en högreservoar på 100 in3. Denna hade
visat sig vara för liten för flottiljens behov samt dessutom av så dålig beskaffenhet,
att den tarvade ständiga tätningar och reparationer. Vid de tider
på dygnet, då vattenförbrukningen vore störst, hade flottiljen på grund av
reservoarens otillräckliga rymd icke tillräcklig reserv av vatten. Flottiljens
stora vattenförbrukning berodde till stor del på reservoarens samt rörnätets
otäthet. Stora mängder vatten läckte bort denna väg. En ny reservoar borde
givas en storlek av 250 m3. Kostnaderna för en ny reservoar samt reparation
av rörnätet beräknades till 45 000 kronor.

I skrivelse den 7 februari 1947 har fiygförvaltningen anfört i huvudsak
följande.

Den onormalt stora vattenförbrukningen vid Jämtlands flygflottilj hade
föranlett flygförvaltningen att låta verkställa en allmän undersökning av
vatten- och avloppsförhållandena vid flottiljen, vilken vore förlagd till Frösö
läger, som före 1925 års försvarsordning disponerats av Jämtlands fältjägarregemente.
Undersökningen hade företagits med biträde av civilingenjören
E. Nordenståhl och verkmästaren E. Karlsson, båda anställda vid
Stockholms vattenledningsverk. Av undersökningen framginge, att vissa delar
av rörnätet vore av äldre datum, medan huvuddelen anlagts omkring år
1928. Sedermera hade viss utökning av rörnätet förekommit i samband med
etablissementets utbyggnad enligt 1942 års försvarsbeslut. Vattnet intoges
från Västbyviken till ett vattenverk, varifrån det genom en huvudledning
fördes til! flottiljområdets västra del, där nätet grenade sig till de olika tappställena.
Längst österut på nätets högsta punkt vore högvattenreservoaren
belägen. Avloppsledningarna samlades från byggnader m. m. till en huvudledning,
som utmynnade i Kungsgårdsviken. Högvattenreservoaren hade uppförts
år 1929. Vid besiktning av densamma i början av januari månad 1947
både konstaterats sprickor i botten, varigenom en vattenmängd av cirka 30 kubikmeter
per dygn läckte bort. Betongen vore icke av sådan beskaffenhet,
alt lagning kunde bliva effektiv. Vid hastig tömning av reservoaren hade det

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 11 A.

Före draganden.

befunnits att vatten, som kunde befaras vara infekterat, från omgivande
marklager flödade in i reservoaren. De äldre vattenledningarna läge, där
deras sträckning sammanfölle med avloppsledningarna, rakt över desamma.
Vid reparation av avloppsledningarna, vilka i viss utsträckning vore uttjänta
och i behov av förnyelse, måste sålunda jämväl vattenledningarna avlägsnas.
Om brott uppstode å avloppsledning, infekterades kringliggande jordmassor
och fara för infektion av vattenledningsvattnet uppkomme. Till följd av ofta
upprepade stopp i avloppsledningarna hade behovet av ökade rensningsmöjligheter
framtvingat ett flertal nya nedstigningsbrunnar. Vid utförande av
dessa hade vattenledningarna icke flyttats utan kommit att oskyddade gå
genom brunnarna. Vid avloppsledningens utlopp i Kungsgårdsviken hade
utlagts en 60 meter lång ståltub. Av isen hade emellertid denna tub brutits
loss och sedermera spolats bort. Genom vågbildningen slammades mynningen
igen av sand och grus, med påföljd att stopp uppstode i ledningen. På grund
av etablissementets successiva utbyggnad hade slutligen vissa delar av rörnätet
kommit att få en mindre ändamålsenlig utformning. Undersökningen
hade således givit vid handen, att rörnätet vid Jämtlands flygflottilj i vissa
delar vore uttjänt och att risk för allvarliga hygieniska olägenheter härigenom
uppstått.

Försvarets sjukvårdsförvaltning, som på begäran av flygförvaltningen
yttrat sig i ärendet, hade med skrivelse den 3 februari 1947 överlämnat en
av chefen för sjukvårdsförvaltningens hygien- och epidemisektion, förste
byråläkaren professor G. Rundberg avgiven rapport, av vilken framginge,
bland annat, att vattnet vid flottiljen visserligen fortfarande, trots förefintliga
tekniska brister, finge anses vara av tillfredsställande beskaffenhet, men
att situationen måste betecknas såsom osäker, varför snara åtgärder i syfte
att för framtiden säkerställa flottiljens vatten- och avloppsfråga måste förordas.

Enligt flygförvaltningens förmenande måste vissa åtgärder med det snaraste
vidtagas för att minska de tidigare angivna hygieniska vådorna. Sålunda
borde ny högreservoar anordnas, vatten- och avloppsledningarna i viss utsträckning
ny- eller omläggas samt en ny utloppstrumma anläggas vid huvudavloppsledningens
mynning i Kungsgårdsviken. De totala kostnaderna härför
uppginge till 154 000 kronor, varav 30 000 kronor för den nya högreservoaren,
70 000 kronor för omläggning av vatten- och avloppsledningen, 20 000
kronor för nyanläggning av vattenledningar, 25 000 kronor för den nya
utloppstrumman samt 9 000 kronor för administration m. m.

Flygförvaltningen har hemställt, att för utförande av de föreslagna arbetena
vid Jämtlands flygflottilj måtte anvisas ett investeringsanslag av 154 000
kronor.

Ur hygienisk synpunkt synes det vara av vikt, att de av flygförvaltningen
angivna arbetena utföras. Enligt det av ämbetsverket senast framlagda förslaget
erfordras för ändamålet ett belopp av 154 000 kronor. Vissa av dessa
kostnader synas emellertid närmast avse underhållsarbeten och böra följaktligen
bestridas av medel, som stå till ämbetsverkets förfogande för sådant
ändamål. Återstoden av kostnaderna, beräknad till 90 000 kronor, synes,
i likhet med i det föregående omförmälda kostnader för inlösen av en

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

13

bostadsbyggnad vid Östgöta flygflottilj, böra bestridas med anlitande av den
reserv å 716 000 kronor, som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram för
flygvapnets byggnadsarbeten.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten må
komma till utförande med anlitande av det för budgetåret
1946/47 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa
byggnadsarbeten m. m. av 28 500 000 kronor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, under punkterna
l:o—5:o hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Roswall.