Motioner i Första kammaren, nr 9.

Nr 9.

Av herr Velander m. fl., om uppdelning av Våsternorrlands län i
två landsantikvariedistrikt.

Våsternorrlands län utgöres enligt kungl. brev den 7 september 1945,
och sedan vederbörligt statsbidrag beviljats, av ett landsantikvariedistrikt
med landsantikvarien knuten till den museala institutionen Murberget i
Härnösand.

Länets båda landskap, Ångermanland och Medelpad, uppvisa emellertid
vart för sig rika fornminnesområden, vilka i huvudsak äro lika fördelade
mellan dem. Av kända stenåldersboplatser har Ångermanland de avgjort
flesta, medan i Medelpad, särskilt i trakten mellan Indalsälven och Ljungan,
de stora gravfälten med ståtliga högar från den förhistoriska tidens senare
skeden utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden. I forskningarna
rörande Norrlands ställning under folkvandringstiden intar Medelpad en
nyckelposition såsom huvudlänk i trafikleden till det norska Tröndelagen,
en led som markeras av en rad stormannagravar genom landskapet. Inom
Medelpad finnas de flesta av Norrlands runstenar, och det framstår klart,
att bygden under forntidens sista årtusende utgjort en huvudort av betydelse
för Norrland och dess kolonisation.

Medelpads kustbygder äro de fomminnesrikaste inom landskapet, men
där ligger också dess huvudbygd med de stora industridistrikten. Många
och svåra problemkomplex måste här uppstå vid bebyggelsens snabba utveckling,
vilka måste lösas i samarbetets tecken och som redan nu i hög
grad påkalla kulturminnesvårdens uppmärksamhet. Kravet på fullständiga
fornminnesinventeringar är i denna trakt synnerligen aktuellt.

Ett av Norrlands ståtligaste gravfält, beläget vid Högom i Selångers socken,
har under år 1946 överförts i allmän ago, i det att det inköpts av Sundsvalls
stad, och här kommer under de närmaste åren att bedrivas ett omfattande
restaureringsarbele, möjliggjort genom en större donation, för att
återge gravfältet dess ursprungliga karaktär.

Ångermanland och Medelpad representera sålunda vart för sig omfattande
och särpräglade kulturminnesvårdande uppgifter. Av den en gång
rika allmogekulturen återstå emellertid, särskilt i fråga om Medelpad, endast
spridda rester. Det är därför desto mer angeläget att på detta område
ett intensivt räddnings- och forskningsarbete bedrives, varigenom möjlighet
vinnes att bevara dessa åt kommande generationer.

Motioner i Första kammaren, nr 9.

Även geografiskt bilda de båda landskapen skilda miljöer, och avstånden
inom det nuvarande landsantikvariedistriktet äro alltför betydande för
att landsantikvarien skall kunna effektivt utföra de många olikartade uppgifter,
som enligt instruktionen åligga honom och vilkas antal bestämmes
av bygdens rikedom på minnen från gångna epoker. Ångermanland sträcker
sig långt in i landet mot nordväst, medan Medelpad är — utom i kustlandet
— avskilt från Ångermanland genom en vägfattig och glest befolkad
bygd. Däremot är folktätheten inom industridistrikten hög, och såväl
vid bebyggelsens ordnande som i övrigt torde ett kulturarbete ej minst
inom Medelpad vara i hög grad påkallat.

Till Kulturhistoriska föreningen Murberget i Härnösand såsom den
äldsta och största institutionen inom länet har tidigare lämnats lotterimedel
till lönefond intill ett belopp av 100 000 kronor, och det var naturligt, att
landsantikvarietjänsten vid sin tillkomst år 1946 knöts till denna institution,
som därutöver åtnjuter anslag från Västemorrlands läns landsting
med 4 000 kronor och från Härnösands stad med likaledes 4 000 kronor.

År 1906 bildades Medelpads fornminnesförening, vilken under intresserat
arbete och med betydande ekonomiska uppoffringar skapat friluftsmuseet
Medelpads fomliem å Norra stadsberget i Sundsvall, ett kulturhistoriskt
museum med värdefulla samlingar. Åren 1943—45 tillkom på initiativ av
Sundsvalls fabriks- och hantverksförening i anslutning till de äldre anläggningarna
ett hantverksmuseum, vars uppförande helt finansierades genom
frivilliga enskilda bidrag. Till inredningen erhölls någon hjälp av lotterimedel.
Museet invigdes den 9 december 1945 och förvaltas numera i samband
med Medelpads fornhem. Samlingarna hade redan vid tidpunkten för invigningen
nått sådan omfattning och sådant värde, att fornminnesföreningen
fann sig nödsakad att anställa en fackutbildad tjänsteman fr. o. in. den 1
april 1946, vilken jämväl skall omhänderha kulturminnesvården i övrigt
inom Medelpad.

Anställandet av denne tjänsteman möjliggjordes genom ökade anslag
från stad och landsting. Sundsvalls stad höjde sålunda sitt tidigare, sedan
år 1930 beviljade anslag till föreningen, varierande mellan 3 500 och 5 000
kronor till 10 200 kronor för år 1946 och 13 400 kronor för år 1947. Landstingets
anslag tidigare å 1 000 kronor höjdes till 4 000 kronor, d. v. s.
samma belopp som beviljats Härnösands-institutionen. Sundsvalls stad har
dessutom under tidigare år beviljat Medelpads fornminnesförening varierande
belopp till vissa bestämda ändamål. För närvarande åtnjuter också
föreningen mindre anslag från en del kommuner inom Medelpad. Någon
lönefond av lotterimedel har icke kunnat uppläggas, då Kulturhistoriska
föreningen Murberget i Härnösand i detta avseende erhållit företräde. Trots
det visade intresset från kommunala organ äro de resurser, som Medelpads
fornminnesförening förfogar över, icke på långt när tillräckliga för att på

Motioner i Första kammaren, nr 9.

ett tillfredsställande sätt avlöna den anställde tjänstemannen och i övrigt
trygga föreningens verksamhet.

Medelpad är, som ovan påvisats, ett naturligt avgränsat område med
egna och stora problem inom kulturminnesvården, och det föreligger ett
klart behov av en särskild landsantikvarie för denna del av länet. De kulturminnesvårdande
uppgifterna här äro av sadan vikt och av sa särpräglad
art, att det måste framstå såsom fullt motiverat, att statsmedel anvisas för
anställandet av en landsantikvarie för landskapet Medelpad på villkor, som
framgå av kungl. brevet den 7 september 1945, och att en delning av det
nuvarande landsantikvariedistriktet Västemorrlands län sålunda genomföres
på det sätt, att landskapen Ångermanland och Medelpad bilda särskilda
distrikt med den redan inrättade tjänsten fortfarande knuten till
Härnösand—Ångermanland och den här avsedda nya tjänsten knuten till
Sundsvall—Medelpad.

I anslutning till vad ovan anförts tillåta vi oss alltså hemställa,
att riksdagen måtte besluta

dels att Västemorrlands län skall uppdelas i två landsantikvariedistrikt,
det ena omfattande landskapet Ångermanland
och det andra landskapet Medelpad, med den redan
inrättade landsantikvarietjänsten knuten till Härnösand—Ångermanland
och den nya tjänsten knuten till
Sundsvall—Medelpad,

.dels ock att såsom bidrag till avlönande av den nye
landsantikvarien för Medelpad för budgetåret 1947/48 anvisa
anslag till belopp av 8 000 kronor.

Stockholm den 15 januari 1947.

Gustaf Veländer.

Verner Söderkvist.

A. Gillström.