10
Statsutskottets utlåtande nr 85.
Nr 85.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inlösen
av två fastigheter i Fjällbacka municipalsamhälle.
(3:e avd.)
I propositionen nr 157 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 mars 1947, föreslagit
riksdagen att under femte huvudtiteln till Inlösen av två fastigheter i
Fjällbacka municipalsamhälle för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
41 000 kronor.
i
I skrivelse den 25 april 1946 till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
har arbetschefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten inom
västra distriktet, kaptenen Carl Bjuke, anmält, att verkställd undersökning av
ett stort bergblock i den branta bergvägg, som flankerade huvudgatan i
Fjällbacka municipalsamhälle, givit vid handen, att fastigheterna tomten
nr 1 i kvarteret Långan i Fjällbacka, ägare Ester Karidén, samt ödsmål
Innegården l34 och Ödsmål Sörgården 337 (tomten nr 2 i kvarteret Långan)
därstädes, ägare Lovisa Gustafsson, befunne sig inom en för bergras ytterst
farlig riskzon, enär vissa stora stenblock sutte så löst i den lodräta bergväggen,
att de när som helst kunde släppa sitt fäste och falla ned mot de nedanför
liggande byggnaderna, varigenom de inneboende komme att utsättas
för stor risk att bliva skadade. Omedelbart efter mottagandet av denna skrivelse
utfärdade länsstyrelsen samma den 25 april genom fridlysningskungörelse
förbud för andra än vederbörande ägare samt medlemmar av deras
familjer eller hushåll att beträda fastigheterna.
I skrivelse den 9 juli 1946 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
hemställt, att ett belopp av 26 000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens förfogande
för förvärv av fastigheterna.
över framställningen har statskontoret avgivit yttrande.
Föredragande statsrådet Mossberg har för egen del anfört följande.
Enligt den i det föregående omförmälda sakkunnigundersökningen föreligger
stor risk för att stenblock skola lossna från den tvärbranta bergväggen
över tomterna nr 1 och 2 i kvarteret Långan i Fjällbacka municipalsamhälle,
Kville kommun, och vid fallet åstadkomma omfattande skador på människor
och egendom inom dessa fastigheter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län har, när undersökningsresultaten blivit kända, genom fridlysningskungörelse
den 25 april 1946 utfärdat förbud för andra än fastigheternas ägare
samt medlemmar av deras familjer och hushåll att beträda fastigheterna.
Statsutskottets utlåtande nr 85.
11
Mot denna länsstyrelsens åtgärd torde någon befogad erinran icke kunna
göras. Det har ytterligare upplysts, att länsstyrelsen den 11 november 1946
upphävt fridlysningen och i stället låtit intill fastigheterna uppsätta anslag
med varning att beträda fastigheterna. Angivna åtgärder från länsstyrelsens
sida kunna endast betraktas som provisorier. För att undanröja skadehotet
synas två utvägar möjliga, nämligen att förstärka bergväggen eller att helt
utrymma fastigheterna och förbjuda att dessa vidare beträdas. Med hänsyn
till att berörda förstärkningsarbeten skulle bli förhållandevis mycket dyrbara
och ändock icke ge full garanti mot bergras finner jag den sistnämnda utvägen
vara den praktiskt framkomliga.
Redan konstaterandet av den föreliggande risken för ras från bergväggen
samt länsstyrelsens med anledning härav vidtagna åtgärder måste anses
hava medfört att fastigheterna kraftigt sjunkit i värde. Genom en utrymning
i förening med beträdandeförbud skulle fastigheterna uppenbarligen
förlora allt värde för ägarna. Det torde icke kunna ifrågasättas, att
ägaren till den fastighet, inom vilken bergpartiet är beläget, skall ersätta
dem för denna förlust, som uppkommit utan hans förvållande.
Vad angår frågan om eventuell skyldighet för kommunen (municipalsamhället)
att bestrida ifrågavarande kostnader torde icke utan frivillig medverkan
från kommunens (samhällets) sida kostnaderna kunna överföras på
kommunen eller municipalsamhället genom ändring av stadsplanen eller
tillämpning av stadsplanelagens expropriationsbestämmelser. Ej heller synas
för sådan skyldighet kunna åberopas bestämmelserna i byggnads- eller
hälsovårdsstadgorna eller annan rättsgrund.
När sålunda någon skyldighet för annan att ersätta ägarna till de båda
fastigheterna för den förlust som föranledes dem av en utrymning i förening
med beträdandeförbud icke synes föreligga eller kunna utkrävas,
skulle ägarna, därest det allmänna icke träder hjälpande emellan, själva få
vidkännas denna förlust. Den situation, vari fastighetsägarna sålunda icke
genom eget förvållande utan genom en hotande naturkatastrof råkat, innebär
emellertid synnerligen allvarliga ekonomiska påföljder för fastighetsägarna,
då dessa — båda änkor i åldern 55 respektive 68 år — för sin utkomst
äro beroende av fastigheterna och dessas avkastning. I likhet med
länsstyrelsen och i viss mån även statskontoret finner jag billighetsskäl tala
för att det allmänna ersätter fastighetsägarna berörda förlust. Detta synes
böra tillgå så att fastigheterna inlösas av det allmänna för de belopp, som
vid en sakkunnig värdering åsättas dem. Det kan möjligen synas skäligt, att
stat och kommun dela kostnaderna härför. Då det emellertid får anses tveksamt,
om ett fastighetsförvärv av förevarande slag är ett ändamål för vilket
kommunen äger anvisa medel, och härtill den kommunala utdebiteringen
inom Kville kommun och Fjällbacka municipalsamhälle är relativt hög, vill
jag förorda, att staten inlöser ifrågavarande båda fastigheter. Vid en sakkunnig
värdering av fastigheterna ha dessa åsatts värden å 28 000 respektive
13 000 kronor, för vilka belopp fastighetsägarna förklarat sig villiga överlåta
fastigheterna till staten. Under rubriken Inlösen av två fastigheter i
Fjällbacka municipalsamhälle synes sålunda ett anslag av 41 000 kronor
böra äskas av riksdagen.
Vid bifall till detta förslag och sedan fastigheterna inlösts av staten torde
sådan stadsplaneändring böra genomföras, att fastigheterna utläggas som
skydds- eller säkerhetsområden. Hinder torde icke böra möta mot att fastigheterna,
vilka då komma att sakna marknadsvärde, utan ersättning överlåtas
till municipalsamhället.
VUkottet.
Statsutskottets utlåtande nr 85.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Inlösen av två fastigheter i Fjällbacka
municipalsamhälle för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln
anvisa ett anslag av 41 000 kronor.
Stockholm den 25 april 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson,
herrar Berling, Albertsson, Rosenberg, Gustav Emil Andersson och
Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla,
Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd, Åkerström,
Hoppe, Petterson i Degerfors, Sefve och Johansson i Mysinge.
\