Statsutskottets utlåtande nr 82.
1
Nr 82.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till uppförande eller inrättande av barnhem.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkt 94)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till uppförande eller inrättande av barnhem för budgetåret 1947/48 beräkna
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 43, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 februari 1947,
föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande statsrådet Mossberg
förordade ändrade grunder för statsbidrag till uppförande eller inrättande av
barnhem, dels ock till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.
Till bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem ha för budgetåren
1945/46 och 1946/47 anvisats reservationsanslag av respektive 300 000 och
2 000 000 kronor.
Nu gällande grunder för statsbidrag till uppförande eller inrättande av
barnhem fastställdes år 1945. Det förutsattes vid utformandet av dessa grunder,
att en kraftig avlyftning skulle ske från statens sida av landstingens
ekonomiska engagemang i barnhemsvarden och att därför statsbidragen skulle
utmätas så att staten skulle svara för den större delen av det allmännas utgifter
för barnhemmen. I överensstämmelse härmed fastställdes statsbidraget
till uppförande eller inrättande av barnhem till högst tre fjärdedelar av de
verkliga kostnaderna. Statsbidraget maximerades dock till 4 500 kronor för
vårdplats vid uppförande av nytt barnhem, 3 000 kronor för vårdplats vid
anskaffande och iståndsättande av redan befintlig byggnad samt 2 000 kronor
för vårdplats vid förändring till barnhem av byggnad, som redan tidigare
varit i barnhemsanordnarens ägo. Vid maximeringen utgick man från
en beräknad nybyggnadskostnad av i genomsnitt 6 000 kronor för vårdplats,
ett belopp, som var baserat på inhämtade uppgifter rörande kostnaderna för
ett antal under åren 1935—1944 uppförda barnhem.
I samband med behandlingen av anslagsfrågan för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1946/47 uttalade 1946 års riksdag, att tvekan icke syntes kunna
råda därom, att det per vårdplats angivna maximibeloppet av statens bidrag
måste anses för lågt med hänsyn till genomsnittlig byggnadskostnad. Detsamma
hade med tiden blivit förhållandet beträffande maximibeloppen för
åtskilliga av de statsbidrag, som utgå till uppförande av andra inrättningar
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 82 86. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 82.
under socialdepartementet. Riksdagen fann starka skäl tala för en allmän
översyn av de ifrågavarande maximibeloppen i syfte att bringa dem i rimligt
förhållande till den kvot av de verkliga kostnaderna, med vilken statsbidrag
i varje särskilt fall vore avsett att utgå. Vad särskilt anginge bestämmelserna
om statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem förutsatte
riksdagen, att den översyn av nämnda bestämmelser, som riksdagen ansåge
erforderlig, utan dröjsmål skulle komma till stånd ävensom att de ändrade
grunder, vilka kunde komma att beslutas, skulle få retroaktiv giltighet
pa motsvarande sätt som den i ämnet nu gällande kungörelsen.
Den av riksdagen begärda översynen av grunderna för den statliga bidragsgivningen
till uppförande eller inrättande av barnhem har anförtrotts socialstyrelsen,
som i skrivelse den 29 oktober 1946 redovisat berörda uppdrag och
tillika framlagt förslag rörande anslagsberäkningen för nästa budgetår.
Styrelsen har på basis av uppgifter rörande byggnadskostnadema för vissa
barnhem beräknat, att den genomsnittliga kostnaden för nybyggnad för närvarande
torde uppgå till i runt tal 12 000 kronor för vårdplats. Med hänsyn
härtill har styrelsen föreslagit, att bidragsmaximum vid nybyggnad sättes till
9 000 kronor för vårdplats samt att statsbidraget för vårdplats vid anskaffande
och iståndsättande av redan befintlig byggnad maximeras till 6 000
kronor. Däremot har styrelsen icke funnit erfarenheterna tala för en höjning
av bidragsmaximum vid anordnande av barnhem i en byggnad, som redan är
i bamhemsanordnarens ägo.
Svenska landstingsförbundet har i yttrande över socialstyrelsens förslag
uttalat, att även i sistnämnda fall kostnadsstegringen måste antagas göra sig
gällande, samt föreslagit, att maximum höjes till 4 000 kronor för vårdplats.
Statsrådet har för egen del anfört i huvudsak följande.
Utredningen i ärendet torde — även om den är baserad på ett fåtal nybyggnader
— ådagalägga, att de beräkningar, vilka legat till grund för 1945
ars beslut, numera fa anses vara för låga. En väsentlig stegring av nybyggnadskostnaderna
för vårdplats synes hava inträtt sedan i juli 1944, då socialvardskommittén
avgav sitt till grund för bidragsbestämmelsema liggande betänkande.
Enligt vad byggnadsstyrelsen uttalat i ärendet hava de allmänna
byggnadskostnadema sedan denna tid ökat med allenast 10—15 %>. Stegringen
av byggnadskostnadema för vårdplats torde vid sådant förhållande
väsentligen bero på att efter hand ökade krav kommit att ställas på barnhemmens
utrustning och utrymme. Detta gäller såväl de för barnen avsedda
lokalerna som personalbostädema. Vad de senare beträffar torde det ökade
utrymmesbehovet delvis vara en följd av de personalförstärkningar, som föranletts
av arbets tidsregleringen vid barnhemmen.
Gentemot den pågående utvecklingen mot en höjd standard vid barnhemmen
torde ingen befogad erinran kunna göras. Å barnhemmen omhändertagas
barn, som icke ha förmånen att få växa upp i sin egen familj. Visserligen
utplaceras barnen i det övervägande antalet fall efter hand i fosterhem,
men den tid, under vilken de vistas på barnhemmen, är i regel så lång att det
är angeläget att med stor omtanke utforma dessa på sådant sätt, att de kunna
skänka barnen den bästa möjliga ersättning för ett gott föräldrahem. En
första förutsättning härför är att barnhemmens lokaler äro så disponerade att
möjlighet gives att skapa en i ordets verkliga mening hemliknande miljö. I
Statsutskottets utlåtande nr 82.
3
stället för större sovsalar torde man sålunda böra eftersträva att bygga mindre
sovrum. Vidare är det angeläget att barnens behov av lek- och fritidslokaler
tillgodoses. Slutligen torde det vara av vikt alt tillse att byggnaderna äro
utrustade med arbetsbesparande anordningar i olika avseenden, något som
på längre sikt är ägnat att nedbringa kostnaderna för bamhemsdriften och
underlätta personalens arbete.
På grund av utvecklingen på detta område är det angeläget att frågan om
önskvärda standardkrav och det närmare sambandet mellan anläggnings- och
driftkostnader vid barnhemmen utredes. Kungl. Maj:t har förut denna dag
å min föredragning givit socialstyrelsen i uppdrag att verkställa utredning
rörande dessa spörsmål.
Skäl torde kunna anföras för att, innan slutlig ståndpunkt tages till frågan
om en höjning av statsbidragen till anordnande av barnhem, avvakta resultatet
av nyssnämnda utredning. De av socialstyrelsen förebragta uppgifterna
om byggnadskostnaderna torde emellertid, särskilt med beaktande av
angelägenheten av att få till stånd ett snabbt utbyggande av bamhemsorganisationen,
utgöra ett så starkt motiv för en höjning av ifrågavarande statsbidrag
redan nu, att jag anser mig böra framlägga förslag härom. — I anledning
av vad 1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården
anfört därom, att en förändring av bidragsbeloppen för anordnande av barnhem
kan tänkas få återverkningar i fråga om sinnesslövården, vill jag framhålla,
att någon nödvändig relation mellan anordningskostnadema för dessa
båda ändamål icke föreligger.
Den av socialstyrelsen gjorda undersökningen i fråga om de nuvarande
byggnadskostnaderna för barnhemmen synes kunna läggas till grund för beräkningen
av de nya maximibidragen. Jag anser mig sålunda kunna utgå från
att kostnaderna för uppförande av en ny barnhemsbyggnad numera i genomsnitt
uppgå till belopp, motsvarande 12 000 kronor för vårdplats. Med bibehållande
av den maximala kvotdelen å tre fjärdedelar av kostnaderna torde
vid sådant förhållande högsta möjliga statsbidrag vid nybyggnad böra uppgå
till 9 000 kronor för vårdplats. I fråga om anordnande av barnhem i en för
ändamålet inköpt byggnad torde maximibeloppet, även om hittillsvarande
erfarenheter rörande kostnaderna i detta avseende äro begränsade, böra bestämmas
till 6 000 kronor per plats. Då landstingsförbundet torde hava skäl
för sin hemställan om höjda statsbidrag jämväl då barnhem anordnats uti eu
i vederbörandes ägo redan befintlig byggnad, förordar jag slutligen, att i
dylikt fall statsbidrag må utgå med högst 4 000 kronor för vårdplats.
Jag förordar — i anslutning till vad riksdagen uttalat i ärendet — att de
nu föreslagna bidragsgrundema skola gälla retroaktivt från och med den
1 januari i946 eller den dag, då nu gällande statsbidragskungörelse trädde i
kraft. Jämlikt nämnda kungörelses övergångsbestämmelser må statsbidrag,
där synnerliga skäl därtill äro, utgå till landsting, kommun eller bamavårdsförbund,
som efter den 1 januari 1942 påbörjat uppförande eller inrättande
av i kungörelsen avsett barnhem. I den mån dylik retroaktiv ersättning jämlikt
övergångsbestämmelserna utgår till i nämnda bestämmelser angivna organ,
synes jämväl denna ersättning böra få beräknas efter de nu föreslagna,
förmånligare g ru n d ern a.
Vad slutligen angår kostnaderna under förevarande anslag torde till en
början, såsom socialstyrelsen anfört, ett belopp av 1 000 000 kronor vara erforderligt
för ersättningar, vilka enligt vad i det föregående anförts skola
kunna utgå retroaktivt från dagen för ändringskungörelsens ikraftträdande.
Dessa medel synas böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Medelsbehovet
i (ivrigt för budgetåret 1947/48 bar av socialstyrelsen med hänsyn till
svårigheter att genomföra barnhemsplanen å avsedda tider uppskattats till
4
Statsutskottets utlåtande nv 82.
Utskottd.
7 500 000 kronor. Enligt den för bamhemsverksamhetens utbyggande fastställda
planen skola under nästa budgetår anordnas 1 021 nya bamhemsplatser.
Med hänsyn till nuvarande läge å byggnadsmarknaden torde man
böra utgå ifrån att avsevärda svårigheter komma att föreligga för genomförandet
av detta program. Jag förordar därför, att sistnämnda belopp nedsättes
till 5 000 000 kronor. Enligt mina beräkningar uppgår således medelsbehovet
under budgetåret 1947/48 till sammanlagt 6 000 000 kronor.
Med hänsyn till de nuvarande kostnaderna för anordnande av barnhem
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag till ändring i bidragsgrundema.
Såsom föredragande statsrådet anfört, torde kostnadsstegringen sedan juli
1944 väsentligen bero på att efter hand ökade krav kommit att ställas på
barnhemmens utrustning och utrymme. På grund av utvecklingen på detta
område har statsrådet ansett angeläget, att frågan om önskvärda standardkrav
och det närmare sambandet mellan anläggnings- och driftkostnader
vid barnhemmen utredes. Uppdraget att verkställa en sådan utredning har
anförtrotts socialstyrelsen.
I standardfrågan vill utskottet understryka vad statsrådet anfört om önskvärdheten
av en sådan planering av lokalerna, att barnen kunna erhålla en
hemliknande miljö. Det är såsom statsrådet även framhållit av vikt att byggnaderna
utrustas med arbetsbesparande anordningar, vilka på längre sikt
äro ägnade att nedbringa kostnaderna för driften och underlätta personalens
arbete. Å andra sidan är dock angeläget att även anläggningskostnaderna
begränsas, varför alla möjligheter till sådana förenklingar böra tillvaratagas,
vilka icke i och för sig äro ägnade att minska trevnaden eller tynga
hemmets skötsel.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som jämväl i övrigt
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till uppförande
eller inrättande av barnhem, som förordats i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 7 februari 1947,
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kronor.
Stockholm den 25 april 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 85.