Statsutskottets utlåtande nr S.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1947/ 48 under åttonde huvudtiteln,
avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1947), vilket innebär en anslagshöjning med 178 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 19-1 <'', 48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ » 323 400

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... » 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 224 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 33 000

Summa kronor 609 000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 609 000 kronor.

1 — Iiihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 8.

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000
kronor, hemställer utskottet,

att. riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
68 200 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, s. 4—11), vilket innebär en anslagshöjning med 135 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledas
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 248 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 190 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 26 200

Summa kronor 465 000;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 12—15), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 80 500 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 15), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arki
och tryckta arbeten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro
av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 16), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia,
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
8 000 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7, s. 16—24), vilket innebär en anslagshöjning med 167 400
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 186 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 173 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 21 600

Summa kronor 381 400;

b) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 381 400 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 24 och 25), vilket innebär en anslagshöjning med 1 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 61 300
kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arheten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 25), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inlcöp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 3 800 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Rokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 25 och 26), vilket
innebär eu anslagsminskning med 27 700 kronor, hemställer utskottet,

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Landsarkiven to. to.: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 10 200 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 26—33), vilket innebär en anslagshöjning med 143 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, i personalförteckningen
för kungl. biblioteket vidtaga de ändringar, som föranledas
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 231 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 218 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 27 000

Summa kronor 477 700;

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 477 700 kronor.

12:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 34), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 78 300
kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. biblioteket:
Anskaffande av viss utländsk litteratur. Kungl. Maj:t har (punkt
13, s. 34—36) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 anvisa dels till
Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag av
110 000 kronor, dels ock till Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk
litteratur ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén (I: 134) och
den andra inom andra kammaren av herr Håstad (II: 209), i vilka hemställts,
att under anslaget till bokinköp och bokbindning måtte anvisas 130 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning under anslaget
till bokinköp och bokbindning samt uppförande av ett engångsanslag till
anskaffande av viss utländsk litteratur.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att riksbibliotekarien för sin del hemställt,
att det förstnämnda anslaget med hänsyn till prisstegringen sedan budgetåret
1939/40, då anslaget varit uppfört med samma belopp som för innevarande
budgetår, måtte höjas med 20 000 kronor till 130 000 kronor, men
att departementschefen — under erinran att anslaget från och med innevarande
budgetår återförts till förkrigsnivån — icke ansett sig kunna tillstyrka
någon ytterligare höjning av anslaget för nästa budgetår.

I motionerna 1:134 och 11:209 har erinrats, att departementschefen med
hänsyn till den under de senare åren inträffade stegringen av såväl bokpriser
som bindningspriser förordat höjning av anslagen till bokinköp och bokbindning
vid universitetsbiblioteken med 11 500 kronor för Uppsala och
13 000 kronor för Lund. Enligt motionärernas mening syntes samma skäl
föreligga att för kungl. biblioteket godtaga den av riksbibliotekarien begärda
höjningen av anslaget till bokinköp och bokbindning.

Med anledning av det i motionerna I: 134 och II: 209 framställda yrkandet
vill utskottet framhålla, att det synes önskvärt, att kungl. biblioteket i likhet
med universitetsbiblioteken erhåller en ökning av sina medel till bokinköp
och bokbindning. Att departementschefen nu förordat en ökning av
universitetsbibliotekens ifrågavarande anslagsmedel torde emellertid — förutom
av de skäl departementschefen anfört — vara föranlett av den upprustning
av universitetsorganisationen, som påbörjades genom beslut vid
1946 års riksdag och varom ytterligare förslag torde vara att förvänta till
innevarande års riksdag, vilken upprustning medför, att ökade krav komma
att ställas på universitetsbiblioteken. Utskottet är för närvarande icke berett
att tillstyrka en höjning av kungl. bibliotekets anslag till bokinköp och bokbindning.
Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag om ifrågavarande
anslags uppförande med ett belopp av 110 000 kronor och avstyrker bifall
till det motionsvis framställda yrkandet.

Till anskaffande av viss utländsk litteratur vid kungl. biblioteket torde i
enlighet med vad departementschefen förordat böra anvisas ett särskilt anslag
av 20 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 134 och II: 209, för budgetåret
1947/48 anvisa

a) till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 110 000 kronor;

b) till Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk
litteratur ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 36), vilket innebär en anslagshöjning med 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
2 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 36 och 37), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt
17, s. 37—40) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 29 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Elmgren m. fl.
(1:135) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. (II: 208),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 34 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 24 700 kronor,
grundar sig i huvudsak på dels en av skolöverstyrelsen gjord framställning
om anvisande av 2 000 kronor till bokinköp, främst litteratur av förskolepsykologisk
och förskolepedagogisk art, dels ock en inom 19.f6 års skolkommissions
kursplanedelegation upprättad promemoria, vari föreslagits, att pedagogiska
biblioteket skulle för budgetåret 1947/48 tilldelas ett statsbidrag av
58 000 kronor, varav 43 000 kronor i form av ett engångsbidrag för inköp och
bindning av företrädesvis utländsk pedagogisk litteratur. I övrigt sammanhänger
den föreslagna ökningen av statsbidraget i huvudsak med en
höjning av bibliotekariens arvode till 8 000 kronor och anställande av ett
biblioteksbiträde med ett arvode av 3 300 kronor. Bibliotekariens tjänstgöring
har därvid föreslagits utökad till 36 veckotimmar. Detta samt anställande
av ett biblioteksbiträde ha motiverats dels med det planerade
litteraturinköpet och dels med ifrågasatt utsträckning av bibliotekets
öppethållande från för närvarande tre dagar i veckan mellan klockan 11—15
till varje vardag under samma tid och därtill två dagar under kvällstid.
Vidare ha beräknats ökade kostnader för vaktmästare, städning m. m.

Departementschefen har för egen del beträffande dessa förslag anfört följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8. ''

Jag förordar, att biblioteket beredes möjlighet till ett ökat öppethållande.
Till därav föranledda ytterligare kostnader för vaktmästare,
städning, lyse och trycksaker m. in. torde böra beräknas 1 000 kronor
Vidare böra särskilda medel anvisas för inköp och bindning av
pedagogisk litteratur. Kompletteringen av biblioteket synes emellertid bora
ske successivt. Av begärda 2 000 kronor till förskolepsykologisk och forskolepedagogisk
litteratur och 43 000 kronor till annan pedagogisk litteratur,
främst utländsk dylik, är jag sålunda endast beredd att för nästa
budgetår tillstyrka anvisande av 1 000 kronor respektive 20 000 kronor.
Då den vidgade verksamheten föranleder ökat arbete för bibliotekarien,
beräknar jag en höjning av det till denne utgående arvodet från nu 3 333
kronor till 6 000 kronor per år. Med anställande av ett biblioteksbiträde torde
tills vidare kunna anstå. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande
anslag höjas med (1 000 + 1 000 20 000 + 2 667 =) 24 667 kronor

eller i runt tal 24 700 kronor till (4 700 + 24 700 =) 29 400 kronor.

I motionerna I:135 och II: 208 anföres bland amiat följande.

De arbetsuppgifter, som till följd av det ökade inköpsanslaget komma att
åvila bibliotekarien, innebära i och för sig en arbetsbörda, vilken torde överstiga
en enda persons arbetsförmåga, och härtill kommer dessutom den planerade
utökningen av tiden för bibliotekets öppethållande.

Därest Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende vinner riksdagens
bifall, kommer detta att innebära en avsevärd försämring av anställningsförhållandena
för bibliotekarien vid pedagogiska biblioteket i jämförelse^med de
villkor, som gällde då den nuvarande tjänstinnehavaren för nära 22 år sedan
anställdes därstädes. Utöver sin långa tjänstetid vid pedagogiska biblioteket
har denna bibliotekarie, som avlagt filosofisk ämbetsexamen, även sex tjänsteår
med full tjänstgöring vid kungl. biblioteket, där hon, enligt vad som_framhåll
es i det för henne utfärdade tjänstgöringsbetyget, skulle, »därest ej vissa
föreskrivna kompetensvillkor (filosofie licentiatexamen) lagt hmder i vägen,
hava erhållit anställning såsom amanuens vid biblioteket med utsikt att därstädes
vinna befordran till mera ansvarsfulla poster».

Enligt vårt förmenande bör bibliotekarien vid pedagogiska biblioteket i
stället för i propositionen avsedda 6 000 kronor tillerkännas ett mot de ökade
arbetsuppgifterna bättre svarande arvode, förslagsvis 8 000 kronor, varjämte
det växande arbetet med katalogisering och expedition nödvändiggör anställande
av ett biblioteksbiträde, vars arvode i anslutning till skolkommissionens
förslag bör beräknas till 3 300 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hade skolkommissionens kursplanedelegation
vid framställandet av sitt förslag om höjning av bibliotekariens
arvode till 8 000 kronor och anvisande av medel för anställande av ett
biblioteksbiträde utgått ifran att biblioteket skulle erhalla ett anslag av
43 000 kronor för inköp och bindning av pedagogisk litteratur. Departementschefen
har däremot för sistnämnda ändamål tillstyrkt anvisande av
20 000 kronor samt för inköp av förskolepsykologisk och förskolepedagogisk
litteratur 1 000 kronor mot av skolöverstyrelsen begärda 2 000 kronor. Med
hänsyn härtill har utskottet funnit det av departementschefen för bibliotekarien
föreslagna arvodet för närvarande väl avvägt.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande nr S.

I anledning av vad i motionerna I: 135 och II: 208 anförts och hemställts
vill utskottet framhålla, att utskottet för sin del blivit övertygat om att
behov av ett bitriide åt bibliotekarien kommer att föreligga med hänsyn till
utvidgningen av verksamheten vid biblioteket. Arvodet åt ett sådant biblioteksbiträde
synes i enlighet med skolkominissionens och motionärernas
förslag böra bestämmas till 3 300 kronor. Utskottet förordar därför, att ifrågavarande
anslag höjes med nämnda belopp och alltså uppföres med (29 400 +
+ 3 300 =) 32 700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 135 och II: 208, såsom Bidrag till ''pedagogiska
biblioteket för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 32 700 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s.
40—51) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48, dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 438 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 141 000 kronor, i
huvudsak föranledd — förutom av den allmänna löneregleringen — av följande
av departementschefen tillstyrkta personalförändringar:

1) uppflyttning av överintendentsbefattningen från lönegraden B 1 till
lönegraden B 2;

2) inrättande av två nya amanuensbefattningar i lönegraden Ex 17;

3) inrättande av en befattning som fotograf i lönegraden Eo 17;

4) inrättande av två nya vaktmästartjänster, varav en i lönegraden A 5
och en i lönegraden Ex 5; samt

5) inrättande av en ny kontorsbiträdestjänst i lönegraden Eo 4.

Bland de framställningar från museichefen, som departementschefen icke
ansett sig kunna förorda, märkes förslag om höjning av det särskilda
arvodet åt värmele dningsskötaren, tillika
reparatör, av 1 : a klass från 570 kronor till 720 kronor.

Museichefen har anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 maj 1943 skall ur arvodesposten
utgå gottgörelse åt innehavaren av befattningen såsom värmeledningsskötare,
tillika reparatör, av l:a klass, för honom utöver den vanliga tjänstgöringen
åliggande göromål med belopp, motsvarande vad av honom erlägges
till kronan för bostad, värme och lyse, dock högst 570 kronor för år.
Denna gottgörelse fastställdes av 1939 års riksdag efter förslag av Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

Maj:t, sedan ersättningen för den av ifrågavarande befattningshavare nyttjade
bostaden jämte värme och lyse år 1938 av byggnadsstyrelsen fastställts
till 570 kronor.

De extra göromål, vartill ifrågavarande gottgörelse hänför sig, sammanhänga
med att innehavaren av befattningen som värmeledningsskötare,
tillika reparatör, av l:a klass även fullgör sysslan som vicevärd för nationalmuseibyggnaden.
De arbetsuppgifter, som härigenom åligga honom,
motsvara dem, som i allmänhet åvila en vice värd.

Den 1 september sker ombyte av befattningshavare på ifrågavarande
tjänst. I samband därmed har byggnadsstyrelsen, i anledning av under
sommaren vidtagna reparationer i bostaden, beslutat höja ersättningen
för densamma med 150 kronor.

Det säger sig självt, att funktionen som vice värd sedan 1939 i och med
den väsentligt ökade verksamheten (nya tjänstemän, nya lokaler m. m.)
vid museet måste ha blivit mer krävande. En ersättning härför med 720
kronor synes mig sålunda fullt skälig. Därtill kommer, att det måste framstå
såsom mindre tilltalande, att den nye innehavaren av tjänsten skall
erhålla sämre villkor än den förutvarande. Då han sökte och erhöll tjänsten
hade han ingen anledning räkna därmed. Det bör framhållas, att vidtagna
reparationer i bostaden, ehuru de varit förhållandevis betydande, knappast
kunna betecknas såsom annat än normalt underhåll. Bostaden torde sålunda
för den nye innehavaren näppeligen kunna anses representera någon
större förmån än för den förre innehavaren.

Statskontoret har funnit den nuvarande ersättningen lämpligt avvägd.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Enligt beslut den 20 september 1946 har Kungl. Maj:t, efter framställning
av museichefen, tillerkänt den nye innehavaren av befattningen som
värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass, gottgörelse för honom
utöver den ordinarie tjänstgöringen anförtrodda göromål med belopp, motsvarande
vad av honom erlägges till kronan för bostad, värme och lyse,
dock högst 570 kronor. Då den omständigheten, att ersättningen för bostaden
numera höjts, icke i och för sig synes påkalla höjning även av
maximibeloppet för ifrågavarande gottgörelse och då jag i likhet med statskontoret
finner den nuvarande ersättningen lämpligt avvägd i förhållande
till arbetsuppgifterna, kan jag icke biträda förslaget om höjning av ersättningsbeloppet.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att innehavaren av befattningen
som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a kkiss intill den 1 september
1946 erlagt ersättning till kronan för bostad, värme och lyse med 570 kronor
samt att byggnadsstyrelsen med anledning av under sommaren 1946 vidtagna
reparationer i bostaden i samband med ombyte av befattningshavare
på ifrågavarande tjänst från och med nämnda dag höjt ersättningen för bostaden
med 150 kronor. Den tidigare innehavaren av tjänsten åtnjöt gottgörelse
för honom utöver den ordinarie tjänsten anförtrodda göromål med 570 kronor
eller samma belopp, som av honom erlades såsom ersättning för bostaden
in. in. För den nye innehavaren har denna gottgörelse jämlikt Kungl. Maj:ts

Utskottet.

10

Statsutskottets utlåtande nr S.

beslut den 20 september 1946 fastställts till likaledes 570 kronor, medan han
i bostadsersättning har att erlägga 150 kronor mera än företrädaren. Med
hänsyn till att den nuvarande tjänstinnehavaren, då han sökte befattningen,
icke hade anledning räkna med att han skulle erhålla sämre anställningsvillkor
än företrädaren, har utskottet funnit billighetsskäl tala för att ifrågavarande
gottgörelse från och med nästa budgetår höjes med 150 kronor till
720 kronor, motsvarande den nuvarande ersättningen för bostaden jämte
värme och lyse.

I övrigt har vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit icke givit
utskottet anledning till erinran.

Vad utskottet här ovan förordat föranleder en höjning av anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, från 6 330
kronor med 150 kronor till 6 480 kronor och en höjning för avjämnande av
anslagets slutsumma av anslagsposten till rörligt tillägg från 24 070 kronor
med 50 kronor till 24 120 kronor. Avlöningsanslaget till nationalmuseum bör
alltså för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 438 600 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .........................kronor 206 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 6 480

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 202 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 24 120

Summa kronor 438 600;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 438 600 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 19, s. 51—53), vilket innebär en anslagshöjning med 27 200 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 90 600
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.
Maj:t har (punkt 20, s. 53—57) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet:
Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 90 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt motion (II: 277), vari hemställts,
att nationalmuseums anslag för inlösen av svenska konstnärers arbeten
höjes till 60 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en sammanlagd anslagshöjning med 12 100
kronor, varav 5 000 kronor belöpa på posten till inlösen av svenska konstnärers
arbeten. Denna post, som för innevarande budgetår är uppförd med
30 000 kronor, har av museichefen — under hänvisning till det nuvarande
prisläget på konstmarknaden — föreslagits höjd till 40 000 kronor. Departementschefen
har tillstyrkt en höjning till 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket bland annat innebär en höjning av posten
till inlösen av svenska konstnärers arbeten med 5 000 kronor till 35 000
kronor, har icke givit utskottet anledning till erinran. Att i enlighet med vad
i motionen II: 277 påyrkats därutöver öka posten med 25 000 kronor har
utskottet icke ansett sig böra förorda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 277, till Nationalmuseet:
Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1947/48
anvisa av reservationsanslag av 90 600 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagsminskning
med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 58—62) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst för
deposition för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 62—64), vilket innebär en anslagshöjning med 32 700
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .........................kronor 58 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 47 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 6 400

Summa kronor 111 600;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 111 600 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 14100
kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 25, s. 65—78), vilket innebär en anslagshöjning med
174 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vi dtaga de ändringar
i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 357 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 15 524

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 244 476

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 36 000

Summa kronor 653 000;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 653 000 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, s. 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
85 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. Naturhistoriska
riksmuseet: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 27, s. 78—83) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av 152 500 kronor;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Inredning och utrustning
ett reservationsanslag av 95 700 kronor.

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen av viss samling. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 83), vilket innebär anvisande av
medel för inlösen av en zoologisk samling, som tillhört framlidne avdelningsföreståndaren
vid riksmuseet, professorn Sixten Bock, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen
av viss samling för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
9 500 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 83—86), vilket innebär en anslagshöjning med
26 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 42 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 4 400

Summa kronor 85 000;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 85 000
kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 86), vilket innebär en anslagshöjning
med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 29 200 kronor.

30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 86 och
87), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32, s. 87 och 88), vilket innebär en anslagshöjning med 57 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 33, s. 88—91), vilket innebär en anslagshöjning med
15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
42 000 kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 34, s. 91), vilket innebär en anslagshöjning med 2 100 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 19 300 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 91 och 92), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 23 000 kronor.

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 13 500
kronor.

36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 8 800
kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, s. 93—95) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

38:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39, s. 95 och 96) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämndema: Iordningställande av vissa
lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 97 och 98) hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Iordningställande
av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. för bud -

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

getåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor;

b) medgiva att ur kyrkofonden må till samma ändamål
utgå ett belopp av 30 000 kronor.

40:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42,
s. 98 och 99), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

41 :o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, s. 99), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.

42:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, s. 99 och 100), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

43:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

44 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 48, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S.

17

Akademier m. m.

45:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 101), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

46:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s.
101) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 262 200 kronor.

47:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i
övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 101—106) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig
verksamhet i övrigt för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 22 000 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 52, s. 106—116) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m., vilka föranledas av vad departementschefen anfört;
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska''museum m. in., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48; dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. in.: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 753 700 kronor.

1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Sefve m. fl. väckt motion (11:30), vari hemställts, att
riksdagen måtte för sin del besluta vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
i överensstämmelse med dess begäran upprätta en amanuensbefattning
i Eo 18 med uppgift att bearbeta museets osteologiska samlingar.

2 — Dihang till riksdagens ''protokoll 19^7. G samt. Nr S.

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj ds förslag innebär en anslagshöjning med 265 700 kronor, i
huvudsak föranledd — förutom av den allmänna löneregleringen — av följande
av departementschefen tillstyrkta personalförändringar:

1) uppflyttning av riksantikvariebefattningen från lönegraden B 1 till lönegraden
B 2;

2) ombildning av en ritbiträdesbefattning i lönegraden Eo 8 till en befattning
som uppmätningstekniker och fotograf i lönegraden Eo 17;

3) inrättande av en befattning som museilektor i lönegraden Eo 23;

4) inrättande av en personlig tjänst som textilkonservator i lönegraden
Eo 21 för filosofie doktorn Agnes Geijer;

5) inrättande av fyra fältarkeologbefattningar i lönegraden Eo 18; samt

6) inrättande av en biträdesbefattning i lönegraden Ex 2.

Bland de framställningar från akademien, som departementschefen icke för
närvarande förordat, märkes förslag om inrättande av en amanuensbefattning
för bearbetning av statens historiska
museums osteologiska samlingar. Beträffande
detta förslag inhämtas av statsrådsprotokollet följande.

Akademien har framhållit, att akademien tidigare, ehuru utan resultat,
hemställt om anvisande av medel till vetenskaplig bearbetning av statens
historiska museums omfattande osteologiska material. Ehuru en grovgallring
av detta benmaterial kunnat ske tack vare anslag från humanistiska fonden,
vore det dock uppenbart, att en verklig bearbetning måste komma till stånd,
om materialet skulle bli till nytta för vetenskapen. Akademien ville därför
föreslå, att medel anvisades för anställande av en amanuens i Eo 18 med uppgift
att bearbeta museets osteologiska samlingar.

Statskontoret har ställt sig avvisande till förslaget.

I motionen II: SO anföres bland annat följande.

I sina riksdagspetita för budgetåret 1947/48 har kungl. historie- och antikvitetsakademien
hemställt, att en amanuens i Eo 18 matte tillsättas i akademiens
stat för bearbetning av akademiens benmaterial, men ecklesiastikministern
har ej ansett sig kunna biträda detta förslag.

Denna bearbetning har stått på akademiens önskelista ända sedan år 1935,
då en framställning gjordes till Konungen av vetenskapsakademien, vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, vetenskapssocieteten i Uppsala,
karolinska institutets lärarkollegium, tandläkarinstitutets lärarråd, vetennärhögskolans
lärarkollegium, Svenska sällskapet för antropologi och geografi
samt ett flertal representanter för universitet och högskolor. I denna framhålles,
att årligen till statens historiska museum inströmmar ett värdefullt
osteologiskt material av ett vetenskapligt värde, som svårligen kan överskattas.
Materialet är nämligen av grundläggande betydelse för kännedom om
värt folks fysiska antropologi under de många årtusenden, som förflutit mellan
den första invandringen till vårt land och den nyare tidens början. Det
är även av mycket stort värde för anatomien och patologien. Redan vid den
tid, då framställningen gjordes, förelågo på grundval av sådant material

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

gjorda, synnerligen märkliga rön rörande våra sjukdomars historia. Till framställningen
äro även fogade intyg om materialets betydelse från Sveriges geologiska
undersökning för de geologiska och geografiska vetenskaperna, från
tandläkarinstitutet för en mängd spörsmål, som beröra tandläkarkonsten (bettets
utveckling, tandställningsanomalier, karies, paradentit m. m.) och från
veterinärhögskolans anatomiska institution för vår kunskap om nu levande
organismer.

Under de sedan dess gångna åren har en viss ofullständig bearbetning kunnat
komma till stånd genom att en yngre svensk forskare, Nils-Gustaf Gejvall,
genom tillfälliga anslag ur olika fonder beretts möjlighet härtill. Orsaken
till att denne trots de knappa anslagen allt fortfarande står till förfogande
för detta arbete har varit, att han på grund av uppgifter, som lämnats
honom, levat i den tron, att en amanuensbefattning för detta ändamål snarast
skulle upprättas. Han har till och med för att kunna fullfölja sitt arbete
lämnat en befattning såsom byråassistent i Eo 22 i försvaret, som han enligt
intyg skött på ett synnerligen skickligt och föredömligt sätt. Han hade nämligen
anledning tro, att den nu ifrågavarande amanuensbefattningen skulle
inrättas från och med den 1 juli 1947. Kommer emellertid en sådan ej till
stånd, anser han sig ej längre kunna stå till förfogande, utan kommer enligt
uppgift att lämna vårt land och mottaga ett erbjudande från universitetet i
Cincinnati, U. S. A.

Det synes under sådana förhållanden angeläget, att åtgärder vidtagas, så
att denne enligt samstämmiga uttalanden från såväl svenska som utländska
vetenskapsmän synnerligen förtjänte forskare stannar i vårt land och får tillfälle
att här fullfölja sina betydelsefulla undersökningar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av det i motionen II: 30 framställda yrkandet vill utskottet
framhålla, att utskottet finner det önskvärt, att en verklig vetenskaplig
bearbetning av statens historiska museums osteologiska material kommer till
stånd. Utskottet är emellertid icke berett att nu föreslå inrättandet av en amanuensbefattning
för ändamålet. Det torde böra. ankomma på Kungl. Maj:t
att till förnyat övervägande upptaga frågan huru nämnda bearbetning lämpligen
bör anordnas. Utskottet förutsätter emellertid, att under nästa budgetår
sådana åtgärder kunna vidtagas, som säkerställa fortgången av det vid samlingarna
hittills bedrivna, av fondmedel bekostade arbetet. Med vad sålunda
anförts torde motionen II: 30 få anses besvarad.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., vilka föranledas
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksan -

Vtskottet.

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 380 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 480

3. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal
............................. Ä 329 820

4. llörligt tillägg, förslagsvis ........... » 42 600

Summa kronor 753 700;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m.m.:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 753 700 kronor;

II. att motionen II: 30 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 116—119), vilket innebär en anslagshöjning
med 16 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. in.: Omkostnader för budgetaret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 160 600 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 119 och 120), vilket
innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 121—123), vilket innebär en anslagshöjning
med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. mUnderhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 124 och 125),
vilket innebär en anslagshöjning med 32 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 58, s. 126—128), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
140 000 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Förvärv av klosterlängan vid S:t Karins ruin i Visby. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 129 och 130) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Förvärv av klosterlängan
vid S:t Karins ruin i Visby för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 21 500 kronor.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
östasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 130—133), vilket
beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 5 600
kronor och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ostasiatiska samlingarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman
å indragningsstat:

a. Lön ............... kronor 12 000

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Summa kronor 13 000
Avgår: tjänste- och

familjepensionsavdrag »_906 kronor 12 094

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 15 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 1 006

Summa kronor 28 800;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 28 800 kronor;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologislca samlingarna: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 900 kronor.

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan; Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 133 och 134),
vilket innebär en anslagshöjning med 48 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 160 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 45 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............ » 19 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 10 200

Summa kronor 236 200;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 236 200 kronor.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 134 och 135),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 50 600 kronor.

58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63,
s. 135), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 28 200 kronor.

59:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 136), vilket
innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag
till vissa reparationsarbeten m, m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 65, s. 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
24 500 kronor.

61 ro) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 138—140), vilket innebär en
anslagshöjning med 108 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 211 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... » 180 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 22 000

Summa kronor 417 400;

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
417 400 kronor.

62:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 141—143), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 31 900 kronor.

63:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp av instrument

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 143—148), vilket
beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 5 000
kronor och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av 46 000
kronor, därav 10 000 kronor till inköp och bindning av böcker, musikalier
och tidskrifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och
vård av instrument ett reservationsanslag av 11 100 kronor;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp av instrument m. m. ett reservationsanslag av 46 000
kronor.

64:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 148 och 149), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 20 000 kronor.

65:o) Statens konstråd. I en inom andra kammaren av herrar Håstad
och Larsson i Stockholm väckt motion (II: 207) har hemställts, att riksdagen
måtte under åttonde huvudtiteln till Statens konstråd: Omkostnader, i överensstämmelse
med statens konstråds framställning den 4 juni 1946, bevilja
ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

Till stöd härför har anförts huvudsakligen följande.

I proposition den 19 februari 1937, nr 157, föreslogs inrättandet av ett
statligt organ, statens konstråd. Framställningen bifölls av riksdagen, som
i skrivelse den 27 maj 1937, nr 312, anmälde, att riksdagen till konstrådet för

Statsutskottets utlåtande nr 8. 25

budgetåret 1937/38 under åttonde huvudtiteln hade anvisat ett anslag av
9 000 kronor.

För ett vart av påföljande tvenne budgetår beviljade riksdagen å åttonde
huvudtiteln för täckande av kostnaderna för konstrådets verksamhet 11 000
kronor och för budgetåret 1940/41 7 500 kronor.

För därpå följande budgetår har emellertid Kungl. Maj:t icke gjort framställning
om anslag under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna för konstrådets
verksamhet hava täckts därigenom att Kungl. Maj:t av för kommittéändamål
till förfogande stående medel anvisat erforderligt belopp.

I sin petitaframställning den 4 juni 1946 hemställde konstrådet dels att
Kungl. Maj:t måtte hos 1947 års riksdag utverka anslag i principiell likhet
med vad som skett till och med budgetåret 1940/41 och dels att anslag
måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden annorlunda
grunder än som gällde för nu löpande budgetår och som angåvos i Kungl.
Maj:ts nådiga brev den 28 juni 1946.

Som motivering för sin hemställan i förstnämnda avseende underströk statens
konstråd, att konstrådet vore en av riksdagen beslutad fast statlig institution
och att dess verksamhet principiellt hade annan karaktär än det arbete,
som utfördes av en utav Kungl. Maj:t tillsatt kommitté.

Statsverkspropositionen innehåller emellertid icke någon sådan framställning,
som av konstrådet åsyftas.

Det torde böra understrykas, att frågan icke har någon egentlig ekonomisk
räckvidd. Det belopp, som statens konstråd behöver, torde under alla förhållanden
komma att erhållas antingen genom att anslag upptages å åttonde
huvudtiteln eller också genom anlitande av vederbörligt kommittéanslag. Ur
riksdagens synpunkt torde det emellertid icke kunna anses likgiltigt vilket
alternativ, som väljes. Det måste nämligen vara riktigare, att riksdagen direkt
förbehåller sig rätten pröva vederbörande anslag, vilket kan ske genom att
medel beviljas å åttonde huvudtiteln. Principiellt kan det ej heller anses vara
tillfredsställande att den provisoriska anordning, som rått de senaste åren, får
fortbestå.

Såsom i förevarande motion erinrats täckas för närvarande kostnaderna
för konstrådets verksamhet, vilka tidigare bestredos av ett anslag på riksstaten,
med medel, som ställas till rådets förfogande från åttonde huvudtitelns
anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Enligt utskottets
mening synes det principiellt riktigare att anslag för ändamålet uppföres på
riksstaten. Utskottet anser sig likväl icke utan förslag i ämnet från Kungl.
Maj:ts sida böra föreslå, att — såsom i motionen II: 207 påyrkats — redan
för nästa budgetår för konstrådet skulle uppföras ett anslag under åttonde
huvudtiteln. Utskottet utgår emellertid ifrån att Kungl. Maj:t till förnyat
övervägande upptager frågan om en återgång till den tidigare tillämpade
anordningen beträffande finansieringen av konstrådets verksamhet. Utskottet
får hemställa,

att riksdagen må i anledning av motionen 11:207 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet här ovan
anfört.

Utskottet.

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

66:o) Universitetskansler sämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 70, s. 150 och 151), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern .......kronor 18 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.......................... » 30 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 17 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis » 2 800

Summa kronor 68 700;

b) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 68 700 kronor.

67:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 151), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 3 600 kronor.

68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk vetenskaplig
litteratur. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s.
152—155), vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning
med 11 500 kronor och beträffande det sistnämnda anslaget anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 160 000
kronor;

b) till Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk
vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 40 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

69:o) Uppsala universitet: Utrustning för vissa seminarier inom humanistiska
sektionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s.
155—157) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
vissa seminarier inom humanistisJca sektionen för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 73 700 kronor.

70:o) Uppsala universitet: Utrustning för meteorologiska m. fl. institutioner.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 157—159)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
meteorologiska m. fl. institutioner för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 88 500 kronor.

71 :o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk vetenskaplig
litteratur. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 159—161),
vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med
13 000 kronor och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 150 000
kronor;

b) till Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk
vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 30 000
kronor.

72:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av vissa institutioner.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 161—165) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och utrustning
av vissa institutioner för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 1 665 000 kronor.

73:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80,
s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

28

Statsutskottets utlåtande ur 8.

74:o) Universitetssjukhus: Bidrag’ till akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 168—170), vilket
innebär en anslagshöjning med 260 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 1 040 000 kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 171),
vilket innebär en anslagshöjning med 39 000 kronor, huvudsakligen betingad
av den av 1943 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 419 800 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för
barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 171 och 172) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande
av nybyggnad för barnsjukhuset vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 565 000 kronor.

77:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 172), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 344 700 kronor.

78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik
vid Sabbatsbergs sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
89, s. 172 och 173), vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande
av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.

79:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts

29

Statsutskottets utlåtande nr 8.

förslag (punkt 91, s. 173 och 174), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i
vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

80:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s.
174), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

81 :o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 174 och 175), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi in. to. för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.

S2:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95,
s. 175—177), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 6 009 kronor.

83:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 96,
s. 177 och 178) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom in. fl.
(I: 83) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl in. fl. (II: 132),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta ett reservationsanslag till naturastipendier
för budgetåret 1947/48 med 620 000 kronor.

30

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ifragavarande anslag tillkom genom beslut av 1939 års lagtima riksdag
och disponerades till en början för utdelning av statsstipendier vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. 1944
års riksdag beslöt att utsträcka möjligheterna att erhålla stipendier av detta
slag till studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg.
I samband härmed höjdes anslaget, som för budgetåren 1941/44 utgick med
184 700 kronor, till 240 000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget
med hänsyn till de stegrade levnadskostnaderna höjts med 70 000 kronor till
310 000 kronor.

Departementschefen har pa framställning av universitetskanslern förordat
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

I motionerna 1:83 och II: 132 anföres bland annat följande.

Den av Kungl. Maj:t tillsatta studentsociala utredningen har fått i uppdrag
att framlägga »förslag till åtgärder för att undanröja ännu kvarstående
hinder av ekonomisk natur för studielämplig ungdom att genomgå utbildning
vid våra universitet och högskolor». Beträffande motiveringen för sådana
åtgärder kunna vi hänvisa till vad departementschefen anförde vid utredningens
tillsättande. Det nu utgående anslaget till naturastipendier räcker endast
till 200 stipendiater, och det finns för närvarande omkring 10 000 studerande
vid dessa läroanstalter. I avvaktan på denna utrednings resultat synes därför
en tillfällig förbättring av stipendiemöjligheterna synnerligen berättigad.
Härvidlag bör man kunna tänka sig minst en fördubbling av anslaget i fråga.
En sådan åtgärd föregriper på intet sätt den studentsociala utredningen; det
står ju självfallet utredningen fritt att framlägga sina principiella synpunkter
utan att ta hänsyn till denna tillfälliga ökning av anslaget.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och anser sig icke
böra tillstyrka bifall till motionerna I: 83 och II: 132. Den i motionerna
berörda frågan är — sasom även i motionerna påpekats—för närvarande föremål
för bedömande inom 1946 års utredning om den högre utbildningens
demokratisering (studentsociala utredningen), varför utskottet funnit övervägande
skäl tala för att det resultat, vartill utredningen må komma, avvaktas
innan ytterligare anslagsmedel beviljas för ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag samt
med avslag å motionerna I: 83 och II: 132, till Gemensamma
universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande vid universiteten
och vissa högskolor för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 310 000 kronor.

84:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
98, s. 178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

31

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.

S5:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av
medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 179), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.

86:o) Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s.
180—182), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen för budgetaret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

87:o) Stockholms högskola: Bidrag till personlig professur i meteorologi
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 183—185)
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att professorn C. G. Rossby såsom innehavare
av en från och med den 1 juli 1947 för honom inrättad personlig
professur i meteorologi skall vara i avlönings- och pensionshänseende
likställd med ordinarie universitetsprofessor;

b) till Stockholms högskola: Bidrag till personlig professur
i meteorologi m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av 21 100 kronor.

8S:o) Stockholms högskola: Bidrag till psykotekniska institutet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 185 och 186), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till psykotekniska
institutet för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 20 000 kronor.

89:o) Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 186), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till
ryska institutet för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
11 600 kronor.

90:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader. Statens
medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 186—190), vilket innebär
en anslagshöjning beträffande det förstnämnda anslaget med 10 000 kronor
och beträffande det sistnämnda anslaget med 500 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

b) till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av
medicinsk forskning ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.

91 :o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,
s. 190 och 191), vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning
med 13 000 kronor och beträffande det sistnämnda anslaget
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 40 000 kronor;

b) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande
av naturvetenskaplig forskning ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor.

92:o) Flygmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 109, s. 191—193), vilket innebär en anslagsminskning med 208 400
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygmedicinsk forskning för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 181 600 kronor.

93:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 111, s. 193 och 194), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings penningar

.......... kronor 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra
8 000 kronor lön och 4 000 kronor
tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg ....... » 1000

Anm.: Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring. _

Summa kronor 13 000
Avgår: pensionsavdrag,

förslagsvis ........ » 800 kronor 12 200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t, förslagsvis......... » 11 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 36 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2 200

Summa kronor 63 000;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 63 000 kronor.

94:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 112, s. 194), vilket innebär en anslagshöjning med
1 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 11 200
kronor.

95:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl
Maj:ts förslag (punkt 113, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 34 300 kronor.

96:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
114, s. 196—198) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för farmaceutiska institutet, att tillämpas till vidare
från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Farmaceutiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kronor.

3 —- Bihnng till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 8.

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petersson m. fl.
(I: 58) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson m. fl.
(II: 110), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om utredning rörande statens övertagande av de kostnader för högskolemässig
undervisning som nu ersättas med av de enskilda studerandena
erlagda terminsavgifter.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 43 300 kronor, i huvudsak
föranledd av den allmänna löneregleringen och den i anslutning därtill
förordade arvodesregleringen samt därutöver av departementschefens förslag
om höjning av arvodet till kamreraren med 700 kronor och om anvisande av
3 600 kronor till arvode åt ett biträde åt bibliotekarien.

I motionerna 1:58 och II: 110 anföres i huvudsak följande.

Det uppdrag, som den av Kungl. Maj:t tillsatta studentsociala utredningen
erhållit, synes kunna giva vid handen, att en ganska omfattande undersökning
avses med åtföljande vittgående förslag till förbättring av de ekonomiska
möjligheterna för mindre bemedlade att bedriva högre studier. Detta
initiativ hälsas givetvis med tillfredsställelse. Man har anledning giva uttryck
åt den förhoppningen, att det skall bliva möjligt för kommittén att snart
redovisa resultatet av sitt arbete. I avvaktan på detta synes det vara lämpligt
att söka stödja de studerande på sätt som inte föregriper utredningens
avväganden.

Härvid synes det, som man borde överväga möjligheterna att avskaffa
de vid åtskilliga högskolor förekommande terminsavgifterna. Vi anföra här
några exempel på storleksordningen på sådana avgifter.

Stockholms högskola:

naturvetenskapliga fakulteten 125 kronor per termin,
humanistiska fakulteten 100 kronor per termin,
juridiska fakulteten 130 kronor per termin.

T andläkarinstitutet:

första året 150 kronor per termin och därefter 200 kronor per termin.

Farmaceutiska institutet:

för kandidatkursen 75 kronor per termin,
för apotekarkursen 110 kronor per termin.

Handelshögskolan i Stockholm:

50 kronor i inskrivningsavgift. 175 kronor per termin och 3 terminer
per läsår.

Tekniska högskolan i Stockholm:

200 kronor per termin.

De båda universiteten och vissa högskolor ha redan nu avgiftsfri undervisning.
Sålunda utgå inga kursavgifter vid veterinärhögskolan, och vid
skogshögskolan äro endast de s. k. sommarövningarna avgiftsbelagda.

För mindre bemedlade studerande äro de ovan anförda terminsavgifterna
betungande, medan man nog kan anse, att om statsmakterna övertoge dessa
kostnader för undervisningen, skulle sammanlagda beloppen ur statsfinansiell
synpunkt te sig relativt obetydliga. Det torde därför vara anledning att

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

undersöka vilka möjligheter som finnas för statsmakternas övertagande av
dessa kostnader. Den student-sociala utredningen har enligt direktiven inte
fått i uppdrag att utreda denna fråga, och den bör därför bli föremål för särskild
utredning. Det torde nämligen få anses som ganska självfallet att om
statsmakterna skola öka de mindre bemedlades möjligheter att deltaga i den
högre undervisningen genom stipendier, studielån eller på annat sätt, är
det naturligt att utan dröjsmål de nu utgående terminsavgifterna slopas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag till avlöningsstat
för farmaceutiska institutet för nästa budgetår och att avlöningsanslaget
för institutet i enlighet härmed uppföres med ett belopp av 155 000
kronor.

Beträffande det i motionerna 1:58 och 11:110 framställda yrkandet vill
utskottet framhålla, att enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer
den i motionerna berörda frågan att bliva föremål för prövning inom den
studentsociala utredningen. Med hänsyn härtill saknas anledning för riksdagen
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om särskild utredning i ämnet.
Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 51 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 26 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 70 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 7 200

Summa kronor 155 000;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kronor;

II. att motionerna I: 58 och II: Ilo icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

97:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s.
198 och 199), vilket beträffande båda anslagen innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

VUkottet.

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 19 700 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

98:o) Farmaceutiska institutet: Utökning av antalet elever i lärokurs
för apotekarexamen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,
s. 199—202) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Utökning
av antalet elever i lärokurs för apotekarexamen för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 32 600 kronor.

99:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 117, s. 202—206), vilket innebär en anslagshöjning
med 41 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för ortnamnskommissionen, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............kronor 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 73 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4 100

Summa kronor 81 000;

c) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 81 000 kronor.

100:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 118, s. 206 och 207), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
12 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

101 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119,
s. 207—209), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor,

102:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 209), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 6 000 kronor.

103:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 121, s. 209—214), vilket innebär en anslagshöjning med 85 600
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för landsmålsarkiven, som
föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 8 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 188 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 11 300

Summa kronor 208 600;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av 208 600 kronor.

104:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 122, s. 214 och 215), vilket innebär en anslagshöjning med
1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 13 800
kronor.

105:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 215—

38 Statsutskottets utlåtande nr 8.

217); vilket innebär en anslagsminskning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1947/
48 anvisa ett reservationsanslag av 59 300 kronor.

106:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 124, s. 217), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 6 700
kronor.

107:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 218), vilket
innebär en anslagsökning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 13 700 kronor.

108:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 218), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m . m. för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.

109:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128,
s. 219), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

110:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 219), vilket innebär en anslagsminskning
med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

lll:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 219 och 220), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti
för vissa studielån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

112:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av
ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 220 och 221) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiat- och
doktorsavhandlingar för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 2 000 kronor.

Tekniska högskolor.

113:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 222 och 223) hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, å personalförteckningen
för överstyrelsen för de tekniska högskolorna uppföra
en befattning som ordinarie byråchef;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................... ■ • • kronor 16 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ;............. » 12 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................... » 14 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 1 800

Summa kronor 45 300;

c) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
45 300 kronor.

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

114:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 223 och 224) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.

115:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 224) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Utrustning för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

116:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 224—251) — vilket bland annat innebär
inrättandet av fyra nya professurer, nämligen i pappersteknik, i fotografi,
i kemisk apparatteknik och i metallhyttkonst ävensom en anslagshöjning med
768 000 kronor — hemställer utskottet
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 1215 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare
och biträdande
lärare,

förslagsvis ......kronor 272 600

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar
...... » 73 700 » 346 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal......................... » 1202 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 119 700

Summa kronor 2 883 000

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......... kronor 350 000

Nettoutgift kronor 2 533 000;

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 533 000
kronor.

11? :o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 251—255), vilket innebär en anslagshöjning
med 47 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 575 300 kronor.

118:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 255—258), vilket innebär en anslagshöjning
med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 1 400 000 kronor.

119:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138,
s. 258 och 259), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 55 000
kronor.

120:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teknislca högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 22 000
kronor.

121 :o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 259—262)
hemställer utskottet,

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 7 000 kronor.

122:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 142, s. 262—277) — vilket bland annat innebär inrättandet
av tre nya professurer, nämligen i mekanisk teknologi, i husbyggnadslära
och i geologi med undervisningsskyldighet jämväl i mineralogi ävensom
en anslagshöjning med 530 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
söm föranledas av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 563 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare
och biträdande
lärare,

förslagsvis ......kronor 210 600

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar
...... » 38 900 » 249 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ » 662 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_63 000

Summa kronor 1 538 000

Särskilda uypbördsmedel:

Avgifter från de studerande....... kronor 210 000

Nettoutgift kronor 1 328 000;

c) till Chalmers tekniska högslcola: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 328 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

123:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 277—279), vilket innebär en anslagshöjning
med 61 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
259 600 kronor.

124:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 279—282), vilket innebär en anslagshöjning
med 275 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.

125:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145,
s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

126:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 146, s. 282 och 283), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 11 000
kronor.

127:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 148, s. 283 och 284), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

128:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 149, s. 284 och 285), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 kronor.

129:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 150, s. 285 och 286), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår samt viss ändring av bestämmelserna
rörande anslagets disposition, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
16 000 kronor.

130:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s.
286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

131:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
154, s. 289—291) föreslagit riksdagen att dels besluta, att de terminsavgifter,
vilka lärjungarna vid de allmänna läroverken jämlikt gällande bestämmelser
ha att erlägga till statsverket, med utgången av budgetåret 1946/47
skola upphöra att utgå; dels ock till Allmänna läroverken: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 202 500 kronor.

Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag innebär en anslagshöjning med 15 000
kronor, avseende anslagsposten till sjukvård m. m.

Departementschefen har i förevarande sammanhang anmält uppkommen
fråga om utbetalande från förevarande anslag i vissa fall av bidrag till nyupprättade
läroverks förseende med för undervisningen erforderligt bibliotek och
viss undervisningsmateriel. Härom samt beträffande förslaget om slopande
av vissa terminsavgifter har departementschefen anfört följande.

I detta sammanhang erinrar jag, att rektor vid samrealskolan i Enskede,
vilket läroverk nyupprättades successivt från och med höstterminen 1943, i
mars 1946 gjorde framställning om anvisande av ett engångsanslag av 16 000
kronor för läroverkets förseende med för undervisningen erforderligt bibliotek

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

och viss undervisningsmateriel. Stockholms stad har för sin del anslagit 10 000
kronor för ändamålet, varjämte biblioteks- och materielkassans inkomster av
terminsavgifter anlitats för nyförvärv i den mån dess inkomster lämnat
tillgång därtill. Trots detta hade en brist uppstått, som rektorn föresloge
skola ersättas av statsmedel. Skolöverstyrelsen tillstyrkte för sin del ett
statsbidrag av 10 000 kronor. Genom beslut den 25 oktober 1946 medgav
Kungl. Maj:t, att från före varande omkostnadsanslag finge utbetalas ett
belopp av 10 000 kronor till nämnda ändamål. Då under detta anslag icke
beräknats särskilda medel för ändamålet, har jag ansett lämpligt, att Kungl.
Maj:ts beslut i detta sammanhang bringas till riksdagens kännedom. Därest
riksdagen icke framför erinran däremot, torde ifrågavarande anslag även
framdeles få genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t anlitas för dylika engångsbidrag
till nyinrättade läroverk. Jag förutsätter dock, att anslagsbehovet
åtminstone som regel skall vara känt i så god tid att frågan om medelsanvisning
för ändamålet skall hinna i förväg underställas riksdagens prövning.

Biblioteks- och materielkassorna äro liksom övriga kassor vid de allmänna
läroverken i huvudsak beroende av lärjungeavgifter för fullgörande av sina
uppgifter. Dessa avgifter till läroverkskassor uppgingo för budgetåret
1944/45 till icke obetydligt över 5 000 000 kronor. Dessutom erlägga lärjungarna
vissa terminsavgifter direkt till statskassan; dessa avgifter redovisas
å riksstatens inkomstsida såsom uppbörd i statens verksamhet. Inkomsterna
av lärjungeavgifter vid de allmänna läroverken uppgingo för budgetåret
1945/46 till i runt tal 1 800 000 kronor. Frågan om avskaffande av
lärjungeavgifterna vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter
har länge varit aktuell och torde böra lösas så snart lämpligen kan
ske. Enligt vad jag har mig bekant har 1940 års skolutredning utrett detta
spörsmål och kommer att avlämna förslag till avgifternas upphörande och
därmed sammanhängande anslagsfrågor. Med hänsyn till anslagsfrågornas
ur teknisk synpunkt komplicerade beskaffenhet är det likväl icke möjligt
att underställa innevarande års riksdag förslag om samtliga avgifters avskaffande.
Däremot möter icke hinder av teknisk natur för omedelbart avskaffande
av lärjungarnas terminsavgifter till statsverket. Då jag hyser den
principiella uppfattningen, att de allmänna läroverkens lärjungar icke böra
belastas med avgifter av ifrågavarande slag, anser jag mig böra förorda, att
avgifterna till statsverket från lärjungar vid de allmänna läroverken må
upphöra att utgå med utgången av innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ris förslag att de terminsavgifter,
vilka lärjungarna vid de allmänna läroverken nu hava att erlägga till statsverket,
skola upphöra att utgå med utgången av budgetåret 1946/47. Vidare har
utskottet i enlighet med vad Kungl. Majri föreslagit funnit ifrågavarande
anslag böra för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 202 500 kronor.

Departementschefen har i förevarande sammanhang erinrat, att Kungl.
Majri genom beslut den 25 oktober 1946 medgivit, att från nämnda anslag
—- under vilket några särskilda medel för ändamålet icke beräknats — finge
utbetalas ett engångsbidrag av 10 000 kronor för den nyupprättade samrealskolans
i Enskede förseende med för undervisningen erforderligt bibliotek och
viss undervisningsmateriel. Departementschefen har tillika framhållit, att

Utskottet.

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

därest riksdagen icke framförde erinran däremot ifrågavarande anslag syntes
även framdeles få genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t anlitas för dylika
engångsbidrag till nyinrättade läroverk. Utskottet, som icke velat motsätta
sig detta anslags ianspråktagande för angivna ändamål, förutsätter emellertid,
att frågan upptages till förnyat bedömande i samband med de anslagstekniska
förändringar, som torde bliva en följd av ett avskaffande av samtliga
lärjungeavgifter vid de allmänna läroverken.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att de terminsavgifter, vilka lärjungarna vid
de allmänna läroverken jämlikt gällande bestämmelser ha
att erlägga till statsverket, med utgången av budgetåret
1946/47 skola upphöra att utgå;

b) till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 202 500 kronor.

132:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 291), vilket innebär en anslagsminskning
med 17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för
skolhälsovård för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 kronor.

133:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 291 och 292), vilket innebär en
anslagshöjning med 40 000 kronor, därav 15 000 kronor såsom ett engångsanslag
för provårsläroverken, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 140 000 kronor.

134:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 292 och 293), vilket innebär
en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch
vedkassorna för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.

135:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 293), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av 8 500 kronor.

136:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 293), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt lärarkandidater under
provårstjänstgöring för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.

137:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 293—295), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 7 700 kronor.

138:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 296—300), vilket innebär
en anslagshöjning med 630 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
kommunala flickskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

139:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellan skolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, s. 300 och 301), vilket innebär
en anslagsminskning med 600 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
kommunala mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 2 770 000 kronor.

140:o) Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 301 och 302), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
praktiska mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 2 777 000 kronor.

141 :o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre
kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s.
302), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

142:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 302—305), vilket innebär
en anslagshöjning med 35 000 kronor och enligt vilket icke ifrågasattes någon
ändring av grunderna för det nu utgående tilläggsunderstödet på grund av
stegrade bränslekostnader, vilket för nästa budgetår bör avse kompensation
för kostnadsstegringen intill den 1 juli 1946, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
må under budgetåret 1947/48 utgå tilläggsunderstöd
i enlighet med vad departementschefen förordat;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
776 700 kronor.

143:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 305 och 306), vilket innebär en anslagsminskning
med 167 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
280 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av
terminsavgifter under läsåret 1947/48 vid vissa högre flickskolor
i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för
samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i
propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under
punkten 167 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1947 års statsverksproposition.

144:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 168, s. 307) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:
Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 62 400 kronor, vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. fl.
(I: 39) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson m. fl.
(11:55), i vilka hemställts, att riksdagen måtte med ändring av gällande
bestämmelser rörande statsunderstöden till enskilda mellanskolor besluta,
att understöden skola utgå med fixerat belopp för varje behörigen med -

Statsutskottets utlåtande nr S.

49

given klassavdelning samt att detta belopp för enskilda under skolöverstyrelsen
stående mellanskolor fixeras till 2 400 kronor per år och klassavdelning.

Gällande bestämmelser rörande statsunderstöd till enskilda mellanskolor
återfinnas i kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av
lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående
statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. med däri sedermera gjorda ändringar.
I bestämmelserna stadgas bland annat, att statsunderstödet till
enskild mellanskola må kunna utgå med högst 4 800 kronor.

I motionerna 1:39 och II: 55 anföres bland annat följande.

Nu gällande snart 40-åriga principer för statsanslag åt nämnda under skolöverstyrelsen
stående enskilda läroverk kunna svårligen anses rättvisa och
tillfredsställande under de ändrade förhållanden, som nu råda.

Sålunda synes det först och främst oriktigt, att statsanslaget till exempelvis
en enskild mellanskola icke på något sätt rättar sig efter storleken och
behovet av den skola det gäller. Antagligen ha bestämmelserna tillkommit
under den antagna förutsättningen, att en dylik skola ägde fyra klassavdelningar
och att anslaget till varje avdelning borde utgöra 1 200 kronor. I
kompletterande bestämmelser enligt kungl. kungörelsen nr 416 år 1928 stadgas,
att skolan skall omfatta minst fyra årsklasser över den egentliga folkskolan
samt att sammanlagda elevantalet skall vara minst 40.

Likaså stadgas enligt kungl. kungörelsen nr 85 år 1910, att till enskild
mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller annan statsunderstödd mellanskola
finns, statsunderstöd må utgå endast om lärjungeantalet i motsvarande
klasser av det allmänna läroverket, respektive i redan befintlig statsunderstödd
mellanskola, under de senaste tre åren uppgått till i medeltal 100.

Genom dessa bestämmelser ha de beslutande myndigheterna fullt riktigt
velat skapa garantier för dels att en alltför fåtaligt besökt enskild skola av
detta slag icke skulle kunna, drivas med hjälp av statsmedel, dels för att den
icke skulle kunna utgöra en obehövlig konkurrent till förutvarande statliga
eller statsunderstödda skolor av samma slag på samma ort.

Däremot torde det knappast ha varit de beslutande myndigheternas mening
att för all framtid begränsa möjligheten för en bevisligen behövlig enskild
skolas normala utveckling.

Genom bestämmelsen, att statsanslaget för den enskilda mellanskolan kan
bli högst 4 800 kronor, hur stor skolan än är, har emellertid ett sådant förhållande
länge varit för handen. Det kan väl svårligen anses riktigt, att en
eventuellt existerande skola med fyra över folkskolans 6:e klass arbetande
klassavdelningar och med ett i närheten av minimigränsen liggande lärjungeantal
samt en annan skola av samma slag men med ett 260-tal lärjungar, fördelade
på 8 klassavdelningar, få samma statsanslag. Det synes rättvisare, att
anslagets storlek rättar sig efter antalet tillåtna parallellavdelningar.

Då rätten att uppdela en klass i två eller flera avdelningar icke give.s —
annat än i vissa av Kungl. Maj:t särskilt prövade fall — utan att antalet
lärjungar uppgår till minst 36 samt vidare även i normala fall antalet klassavdelningar
årligen bestämmes av kungl. skolöverstyrelsen, synas garantier
vara för handen mot att antalet klassavdelningar skulle öka på ett obehörigt
sätt. Men det synes då också skäligt, att det av högsta skolmyndigheten konstaterade
behovet av parallellavdelningar medför ett efter detta erkända be 4

— Bihang till riksdagens protokoll 10^7. 6 samt. Nr 8.

Utskottet.

50 Statsutskottets utlåtande nr 8.

hov avpassat statsanslagsbelopp. Så är ju förhållandet i fråga om de kommunala
mellanskolorna.

Vid bestämmande av anslagets storlek per klassavdelning bör hänsyn även
tagas dels till penningvärdets förändring sedan 1909, dels till att ifrågavarande
skolor numera stå i betydligt intimare kontakt med kontrollerande
skolmyndighet än vid ifrågavarande tidpunkt.

Likaså synes det rättvist, att respektive skolors uppgift inom skolorganisationen
beaktas. Vad landets två enskilda mellanskolor — Osby samskola och
Gävle borgarskola — beträffar, kan det exempelvis påpekas, att den förstnämnda
ända sedan 1906 fyllt en för orten eljest nödvändig kommunal
mellanskolas eller statlig realskolas uppgift utan att tillnärmelsevis ha ägt
dessas ekonomiska förmåner. Liknande fakta torde kunna andragas i fråga
om även den sistnämnda skolan.

Med anledning av vad i motionerna I: 39 och II: 55 anförts och hemställts
vill utskottet framhålla, att det synes utskottet motiverat, att en närmare
undersökning verkställes rörande frågan huruvida gällande bestämmelser
angående statsunderstöd till enskilda mellanskolor kunna numera anses lämpligt
avvägda. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål
till övervägande. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner
få anses besvarade.

På grund av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av bifall till vad
Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 62 400 kronor;

b) att motionerna I: 39 och II: 55 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.

145:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 307), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 40 000 kronor.

146:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
170, s. 307 och 308), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 kronor.

147:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

171, s. 308), vilket innebär en anslagsminskning med 9 400 kronor, beroende
på flera ersättningsberättigade lärarinnors inträde i pensionsåldern, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 000
kronor.

148:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 309 och 310), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 22 900 kronor.

149:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 310), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Stipendier för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 3 000 kronor.

150:o) Provisorisk utbildning av barnavårdslärarinnor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 311—315) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisorisk utbildning av barnavårdslärarinnor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 34 000 kronor.

151 :o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 315—
317), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 26 800 kronor.

152:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 317 och 318), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 122 800 kronor.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

153:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i liushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 318), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 17 200 kronor.

154:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 318—
322) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva att särskilt lönetillägg må under budgetåret
1947/48 utgå till lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;

b) till Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 408 000 kronor.

155:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt
180, s. 322), vilket innebär en anslagshöjning med 2 400 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 11 400 kronor.

156:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 181, s. 322 och 323) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

Anslaget har uppförts med oförändrat belopp men i enlighet med förslag
av skolöverstyrelsen givits förslagsanslags karaktär i stället för att tidigare
ha varit obetecknat. Departementschefen har framhållit, att anslaget dock
icke finge överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
förutsätter emellertid, att förändringen i anslagets natur icke kommer att
medföra större anslagsöverslcridanden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

157:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 323—325),
vilket innebär en anslagsminskning med 9 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skollälcare och skolslcöterskor för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 34 500 kronor.

158:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 325), vilket innebär
en anslagshöjning med 6 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

159:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 326—328), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

160:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 185, s. 329 och 330) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Sefve väckt motion (II: 31), vari hemställts, att riksdagen
måtte till resestipendier åt ämneslärare, särskilt vid de läroverk, där
provårskurs är anordnad, för budgetåret 1947/48 bevilja ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 19 000 kronor,
avser reseunderstöd åt lärare i främmande levande språk.

Skolöverstyrelsen har hemställt om anvisande av dels ett reservationsanslag
av 50 000 kronor till resestipendier åt ämneslärare vid de allmänna läroverken,
att disponeras med 40 000 kronor till stipendier åt lärare i främmande
levande språk och med 10 000 kronor åt lärare, särskilt vid de läroverk, där
provårskurs är anordnad, dels ett reservationsanslag av 3 000 kronor till resestipendier
och studieunderstöd åt övningslärare vid de allmänna läroverken,
dels ett reservationsanslag av 15 000 kronor till resestipendier åt lärare i
främmande levande språk vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor
och praktiska mellanskolor, att disponeras med 8 000 kronor till stipendier
åt lärare vid kommunala flickskolor, med 3 000 kronor till stipendier

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

åt lärare vid kommunala mellanskolor och med 4 000 kronor till stipendier
åt lärare vid praktiska mellanskolor, dels ock ett reservationsanslag av 4 500
kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu förorda, att reseunderstöd
lämnas jämväl till andra lärare vid ifrågavarande läroanstalter än
lärare i främmande levande språk, men har tillstyrkt ett från 31 000 kronor
till 50 000 kronor förhöjt anslag till resestipendier åt språklärare.

I motionen II: 31 anföres följande.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår bland annat
hemställt om anvisande av ett reservationsanslag av 10 000 kronor åt iimneslärare,
särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad. Departementschefen
har dock ej ansett sig kunna förorda detta anslag.

Ett motsvarande anslag till resestipendier fanns före sista världskriget på
läroverkens stat och var då av mycket stor betydelse. De studier, som lärarna
tack vare dessa stipendier kunde bedriva av skolväsendet i andra länder, gå vo
uppslag till en stor del av de undervisningsförsök, som vid denna tid pågingo
i svenska skolor. Eftersom stipendierna tilldelades framför allt lärare
vid provårsläroverk, kommo dessas under resorna gjorda erfarenheter och rön
även de lärarkandidater till godo, som fingo sin utbildning vid provårsanstalterna.

Det är självfallet i och för sig önskvärt, att den isolering, som de svenska
lärarna under kriget lidit av, snarast blir upphävd och att de åter få tillfälle
taga kännedom om undervisningen i andra länder. Den omständigheten, att
vårt svenska skolväsen står inför en genomgripande omgestaltning, gör det
emellertid särskilt angeläget, att lärarna nu beredas tillfälle att studera andra
länders undervisningsmetoder. Det har visat sig, att sådana studier i särskilt
hög grad förmått öka lärarnas intresse av nya insatser i fråga om ungdomens
undervisning och fostran.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig icke
böra biträda det i motionen II: 31 framställda yrkandet. Utskottet vill dock
i detta sammanhang framhålla betydelsen av att även andra lärare än dylika
i främmande levande språk, och därvid särskilt lärare vid provårsläroverken,
bliva satta i tillfälle att med hjälp av statliga stipendier företaga studieresor
utomlands. Medel för ändamålet hava — såsom i motionen framhållits
— tidigare varit uppförda på riksstaten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 31, till Resestipendier åt lärare
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

161 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet. Kungl. Maj:t har (punkt
186, s. 330 och 331) föreslagit riksdagen att till Psykologisk-pedagogiska in -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 55

stitutet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 kronor,
innebärande anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår.

Institutets styrelse har hemställt, att anslaget måtte höjas med 50 000
kronor för påbörjande av fyra 3-åriga kurser för utbildning av skolpsykologer.

Skolöverstyrelsen anser, att en utredning först bör komma till stånd för
att klargöra, i vilken utsträckning utbildningen av skolpsykologer kan kombineras
med den praktisk-psykologiska utbildningen för vissa andra verksamhetsområden
.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag är ense med styrelsen för psykologisk-pedagogiska institutet och skolöverstyrelsen
om önskvärdheten av att få till stånd en utbildning i lämpliga
former av skolpsykologer. Uppfattningarna om hur en sådan utbildning bör
anordnas gå emellertid starkt isär. Därtill kommer, att, såsom i ärendet
framhållits, behov av praktiska psykologer torde föreligga även på andra
områden än skolans. Frågan om utbildning av skolpsykologer bör därlör
icke betraktas isolerat. Med hänsyn till vad salunda anförts synes det
nödvändigt att, innan en utbildning av ifragasatt slag kan igångsättas, en
utredning kommer till stånd för klarläggande av arbetsuppgifterna för olika
slag av psykologer samt för uppgörande av lämpliga kursplaner m. m.
Ifrågavarande utredning torde böra verkställas inom 1946 års skolkommission.
I avvaktan på resultatet av kommissionens arbete, är jag icke. beredd
att förorda någon särskild medelsanvisning till psykologisk-pedagogiska institutet
för den föreslagna kursverksamheten. Anslaget torde därför böra
uppföras med oförändrat belopp, 85 500 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I likhet med departementschefen
anser utskottet nödvändigt, att frågan om utbildning av
skolpsykologer blir föremål för utredning pa sätt departementschefen förordat,
innan ett positivt beslut kan fattas angående denna utbildnings anordnande.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat är ifrågavarande utredning
redan igångsatt inom 1946 års skolkommission.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
85 500 kronor.

162:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. Kungl. Maj:t
har (punkt 187, s. 332—334) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för
student- och realexamina för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 377 000 kronor.

TJUkotUt.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Nilson i Spånstad väckt motion (II: 292), vari hem -

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ställts, att riksdagen måtte besluta att alla extra avgifter för privatisternas
prövning i real- och studentexamen avskaffas och att de utgifter som i förekommande
fall bestridas med dessa medel direkt ersättas av statsverket.

Förevarande kostnader bestredos tidigare medelst inflytande examensavgifter,
vilka icke redovisades över riksstaten. Redovisningen av inkomster
och utgifter i fråga om såväl studentexamens- som realexamensmedlen sker
från och med budgetåret 1942/43 över riksstaten. Utgiftsanslaget är för innevarande
budgetår uppfört med 335 500 kronor, vilket innebär en höjning i
jämförelse med föregående budgetår med 78 500 kronor. Denna höjning
har sin grund dels i att anordningen med gransknings- och examensnämnder
generellt införts vid realexamen för privatister, dels i att grunderna för erläggande
av avgifter i samband med student- och realexamen ändrats (se prop.
1946:142, s. 65 ff.).

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en anslagshöjning med
41 500 kronor, varav 3 000 kronor hänföra sig till posten till arvoden för
granskning av examensarbeten i realexamen och praktisk realexamen, vilka
arvoden därigenom kunna utgå med enahanda belopp, som beräknats för
budgetåret 1938/39. Återstoden av höjningen, som avser posten till övriga
utgifter, är av automatisk natur.

I motionen II: 292 anföres följande.

Enligt läroverksstadgans föreskrifter skall elev som önskar erlägga realexamen
som privatist utöver den anmälningsavgift, som stadgas för elever i
de allmänna skolorna, erlägga i tvenne olika avgifter 30 kronor för att bli prövad
i examen. Privatist som önskar erlägga studentexamen skall i avgifter
erlägga 90 kronor mera än elev som förberedes till examen vid de statliga
läroverken.

Jag finner det ur alla synpunkter fullständigt felaktigt att privatisterna,
som på egen hand skaffa sig de kunskaper som behövas för erläggande av examen,
på detta sätt skola erlägga extra avgifter. Dels innebär avgiften ofta
en kännbar belastning på en redan förut till det yttersta ansträngd ekonomi,
dels borde det vara en rättvisesak att de elever, som utan någon kostnad
för det allmänna skaffa sig detta kunskapsmått, hellre än att straffas med
extra avgifter åtminstone borde beredas samma möjligheter i ekonomiskt avseende
att avlägga examen som skolans egna elever ha. Samhället borde
snarare understödja dem som genom egna studier nå fram till examen än så
som nu sker fördyra avläggandet av examen som privatist.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av motionen II: 292 får utskottet erinra därom, att genom
beslut av 1946 års riksdag ändrade grunder fastställts beträffande privatistemas
examensavgifter. Sålunda utgå för den skriftliga prövningen för studentexamen
numera 38 kronor och för realexamen 25 kronor. Dessa avgifter
deponeras hos rektorerna vid de läroverk, där anmälan till examen sker, varefter
rektorerna hava att, när resultatet av den skriftliga prövningen förelig -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

ger, till de examinander, som blivit godkända i minst två av de skriftliga
proven, återbetala ifrågavarande avgifter. Anordningen med bibehållandet av
en mindre avgift befanns motiverad för att minska tillströmningen av mindre
väl förberedda examinander.

Någon anledning att nu vidtaga ändringar av den så sent som i fjol beslutade
anordningen med avseende å privatisternas examensavgifter anser utskottet
icke föreligga, varför utskottet avstyrker bifall till ifrågavarande motion.
Av den till stöd för motionärens yrkande förebragta motiveringen synes
även framgå, att motionären utgått från att tidigare i ämnet gällande bestämmelser
fortfarande vore i kraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 292, till Vissa kostnader för student-
och realexamina för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 377 000 kronor.

163:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 189, s. 335—337) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hage m. fl. (I: 188) och den andra inom andra kammaren av fru Ericsson
i Luleå m. fl. (11:211), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande anslag måtte med hänsyn till Norrbottens läns landstings
höga uttaxering och andra anförda omständigheter uttala sig för att
ett anslagsgivande från anslaget till skolhemmet i Luleå icke måtte förbindas
med det föreslagna villkoret, att Norrbottens läns landsting även skall giva
anslag för nämnda ändamål, ävensom att riksdagen måtte medgiva, att
statsbidraget får utgå med 75 procent av stadens kostnader för uppförandet
[353 800 — 50 000 (LKAB:s anpart) = 303 800] eller 227 850 kronor;

dels ock en inom första kammaren av herrar Söderkvist och Sjödahl väckt
motion (1:139), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att folk- och
småskoleseminarierna likställas i fråga om rätten för landsting, annan kommun,
stiftelse eller enskild sammanslutning att erhålla statsbidrag till uppförande
och inredning av skolhemsbyggnader.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna I: 188 och 1:139.

Bestämmelser angående statsbidrag till inrättande av skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter och till avlönande av föreståndare vid dylikt skolhem

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

äro meddelade i kungörelsen 1945: 594. Jämlikt denna kungörelse må statsbidrag
till uppförande och inredning av skolhemsbyggnader för lärjungar vid
allmänt läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal mellanskola, kommunal
flickskola, högre folkskola, tekniskt läroverk, statsunderstött handelsgymnasium
eller enskild läroanstalt under inseende av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen
för yrkesutbildning samt till anskaffande av erforderliga inventarier
för skolhem utgå till landsting, annan kommun, stiftelse eller enskild
sammanslutning. Statsbidrag må jämväl utgå till inköp och ändring av befintlig
byggnad, som finnes lämplig för skolhem. Om statsbidrag till skolhem
vid internatskolor beslutar Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Statsbidrag
utgår med 75 procent av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhemsbyggnader
och inredning därav jämte inventarier. Där särskilda skäl föreligga, må
statsbidrag beviljas med belopp intill 90 procent av de styrkta verkliga kostnaderna.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget från 500 000 kronor
till 750 000 kronor för iordningställande av ytterligare 1 ä 2 skolhem.

I detta sammanhang har behandlats uppkommen fråga om statsbidrag till
uppförande av ett elevhem vid högre tekniska
läroverket i Luleå.

Genom beslut den 4 juni 1943 föreskrev Kungl. Maj:t såsom villkor för
upprättandet av ett tekniskt gymnasium i Luleå, bland annat, att Luleå
stad åtoge sig att inrätta ett elevhem med plats för minst 40 elever vid gymnasiet.
Detta villkor har Luleå stad genom beslut av stadsfullmäktige den
9 juli 1943 åtagit sig och sedermera även fullgjort. I ansökan den 18 augusti
1945 — vid vilken tidpunkt elevhemmet redan var i det närmaste färdigt
— ha stadsfullmäktige anhållit om statsbidrag till elevhemmet med minst
75 procent av de till 353 800 kronor beräknade kostnaderna för själva byggnaden
och dess inredning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller i utlåtande den 31 augusti
1945, att, då elevhemmet praktiskt taget redan kommit till stånd och detta
som en följd av ett åtagande från stadens sida för gymnasiets förläggande
till Luleå, gällande bestämmelser angående statsbidrag knappast gåve stöd
åt den av staden gjorda framställningen. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna
i ärendet och då Kungl. Maj:t, därest statsbidrag beviljades,
kunde meddela särskilda föreskrifter rörande elevhemmets drift och förvaltning
och därigenom förhindra, att hyrorna för eleverna sattes högre än vid
andra liknande elevhem, hade överstyrelsen emellertid funnit sig böra tillstyrka
beviljandet av lämpligt statsbidrag.

Länsstyrelsen i Luleå har anslutit sig till överstyrelsens uppfattning.

Statskontoret framhåller, att retroaktiv tillämpning av kungörelsen om
statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor uppenbarligen icke
avsetts. De i ärendet åberopade omständigheterna syntes dock ha medfört
ett för staden så ogynnsamt läge, att statsbidrag i viss utsträckning skulle

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

kunna vara motiverat. Statskontoret kunde icke undgå att finna landstingets
inställning till den föreliggande frågan anmärkningsvärd. Det måste otvivelaktigt
— såsom från stadens sida framhållits — vara ett betydande intresse
för landstinget, att ungdom från länets landsbygd bereddes goda och billiga
inackorderingsmöjligheter för studier vid tekniska gymnasiet i Luleå, och
det hade på den grund bort kunna förväntas, att landstinget erbjudit sig att
i viss utsträckning ekonomiskt stödja byggnadsföretaget. Med hänsyn härtill
ville statskontoret föreslå, att Kungl. Maj:t — under förutsättning att
landstinget beviljade staden ett bidrag å 50 000 kronor till elevhemsbyggnaden
— utverkade riksdagens bemyndigande att från reservationsanslaget
till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter taga i anspråk
förslagsvis högst 125 000 kronor såsom statsbidrag för ändamålet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vidkommande frågan om statsbidrag till elevhemmet vid högre tekniska
läroverket i Luleå finner jag i likhet med de hörda myndigheterna skäl tala
för att, ehuru förutsättningar för bidrag till elevhemmets inrättande icke
föreligga enligt kungörelsen 1945: 594 angående statsbidrag till skolhem för
lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt hem,
staden dock erhåller visst statsbidrag för ändamålet. Ett annat ståndpunktstagande
måste för staden med hänsyn till de föreliggande omständigheterna
te sig obilligt. Som av den lämnade redogörelsen framgår, ha kostnaderna
för elevhemmets uppförande och inredning uppgått till i runt tal 350 000
kronor, varav 50 000 kronor tillskjutits av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.
Under hänvisning till vad statskontoret anfört finner jag det icke
omotiverat, att jämväl landstinget lämnar bidrag till ifrågavarande kostnader.
Därest så kommer att ske, vilket jag räknar med, synes statsbidraget
lämpligen kunna bestämmas till högst 125 000 kronor, att utgå från förevarande
anslag. Därest riksdagen icke framställer någon erinran mot vad
jag sålunda anfört, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut
i förevarande ärende och därvid meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.

Med beaktande av vad sålunda av mig förordats torde förevarande anslag
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag för nästa budgetår böra höjas med
250 000 kronor till 750 000 kronor.

I motionerna 1:188 och 11:211 anföres bland annat följande.

Undertecknade motionärer ha i och för sig intet att i princip anmärka mot
Kungl. Maj:ts villkor rörande visst bidrag från landstinget. Men vi finna
det å andra sidan synnerligen beklagligt, om fastställandet av ett sådant villkor
som detta skulle kunna leda till att Luleå stad alltjämt finge ensam taga
på sig hela kostnaden — vilket icke är alldeles otänkbart. Härmed mena
motionärerna icke alls, att de anse, att det vore riktigt, om landstinget i eu
sådan situation som denna återigen avsloge en framställning om anslag för
här nämnda ändamål. Men å andra sidan vilja motionärerna framhålla, att
det icke är otänkbart, att det inom landstinget alltjämt kan finnas en majoritet,
vilken kan komma att gå på avslag på här nämnda framställning och
motivera detta med de särskilda omständigheter, vilka utan tvivel kunna
åberopas, då det gäller att överföra på landstinget anslag, vilka kanske kunna
räknas till de mera perifera bland de anslag, varmed landstingen i allmänhet
syssla.

GO

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Här kan också åberopas det förhållandet, att Norrbottens läns landsting
är det hårdast skattetyngda av landets samtliga landsting och att landstinget
sedan långa tider tillbaka haft den ställningen. Landstingsskatten har under
ett flertal år varit 4 kronor 30 öre per skattekrona men har nu gått ned till
4 kronor 5 öre, vilket dock alltjämt innebär, att uttaxeringen — som här
förut anmärkts — är den högsta i landet. Jämför härmed landstingsuttaxeringen
i mellersta och södra Sverige, vilken håller sig omkring 2 kronor 40 öre
ä 3 kronor.

Men härtill kommer, att det kan befaras, att ett fullföljande av principen
— att bidrag från landstinget alltid skall givas för blivande och planerade
skolhem — kan komma att nödvändiggöra en återhållsamhet från landstingets
sida, då det gäller exempelvis anslagsgivande för ändamål, som måste
anses i ännu högre grad ligga närmare landstingens lämpliga anslagsgivanden,
främst då sjukvården.

Här bör också i detta sammanhang kunna framhållas, att landstingsskatteunderlaget
i länet — som till stor utsträckning vilar på tvenne synnerligen
konjunkturbetonade exportindustrier — är synnerligen labilt och osäkert,
vilket framgår vid en jämförelse med andra landstingsområden i landet. Det
oaktat har Norrbottens landsting vågat sig på att taga på sig en hel del bördor
av olika slag, vilka icke förekomma i en del andra landsting, exempelvis
en del mycket höga jordbruksanslag, som i andra län — där ett mera stabilt
jordbruk existerar — bäres av hushållningssällskapen. Så har landstinget i
Norrbotten exempelvis för budgetåret 1947/48 beslutat giva ett samlat anslag
av tillsammans 200 460 kronor för »jordbruk och binäringar». Överhuvud
framgår av befintlig statistik, att landstingen i Norrland bland annat
av skäl, som här antytts, utökat sitt anslagsgivande för här nämnda ändamål
under en tioårsperiod med 98,8 procent, under det att övriga landsting kunnat
högst väsentligt minska sitt anslagsgivande för detta ändamål under
nämnda period.

Till stöd för det i vioticmen 1:139 gjorda yrkandet anföres följande.

Det är ett känt förhållande att efterfrågan på lämpliga inackorderingshesm
i en skolstad är mycket större än tillgången, en omständighet som ytterligare
markerats av den år från år stegrade inflyttningen till städerna och den alltjämt
rådande bristen på byggnadsmateriel. Ju mera differentierat skolväsendet
i en stad är, desto större bliva också elevernas och målsmännens bekymmer
för bostadsfrågans ordnande. Det är lätt att förstå hur förhållandena på
detta område skola te sig i en mindre stad med en navigationsskola, ett seminarium,
ett högre allmänt läroverk, ett tekniskt gymnasium, en kommunal
flickskola, en skogsskola och en folkhögskola, där den övervägande delen av
eleverna måste söka sig inackorderingshem i staden. I den här åsyftade staden
ha några intresserade personer bildat en stiftelse med angivet syftemål att,
sedan tillräckligt kapital anskaffats, på lämplig tomt uppföra en byggnad, avsedd
att användas till bostäder för de kvinnliga seminarieeleverna. Att med
frivilliga gåvor och insamlingar realisera en sådan uppgift torde dock kunna
betecknas som hopplöst, och med nuvarande bestämmelser kan, som förut
nämnts, statsbidrag för ändamålet ej erhållas. Det har antytts, att ett av
skälen till att seminarierna ej upptagits i den ovan nämnda kungl. kungörelsen
skulle vara, att vid dessa skolor utbildas eleverna för ett visst yrke.
Men detta är ju också förhållandet med handelsgymnasierna och de tekniska
läroverken och i ännu högre grad med de läroanstalter, som sortera under

61

Statsutskottets utlåtande nr 8.

överstyrelsen för yrkesutbildning, vilka samtliga äro upptagna i kungörelsen.
Lindrande av den för närvarande mycket kännbara bristen på lärare, vilken
föranlett inrättande av åtskilliga helt nya seminarier och parallella''vdelningar
vid ett flertal av de förutvarande, borde i någon man kunna åstadkommas,
om seminariernas elever hade möjlighet att komma i åtnjutande av den förmån,
som i här berörda avseende beretts elever vid flertalet andra högre
skolor.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 750 000 kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit skäligt, att statsbidrag
med högst 125 000 kronor må ur anslaget utgå till elevhemmet vid
högre tekniska läroverket i Luleå. Utskottet är även ense med departementschefen
därom, att det icke kan anses omotiverat, att Norrbottens läns
landsting lämnar bidrag till kostnaderna för elevhemmets uppförande. Departementschefen
har också framhållit, att han räknade härmed. Vad i motionerna
1:188 och 11:211 anförts och hemställts har icke kunnat föranleda
utskottet att frångå den ståndpunkt i förevarande ärende, som av departementschefen
sålunda intagits och av utskottet här ovan biträtts. Utskottet
avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Beträffande det i motionen I: 139 framställda yrkandet är utskottet icke
berett att tillstyrka bifall till detsamma med hänsyn bland annat till att
frågan om lärarutbildningen för närvarande är föremål för utredning, vilket
kan komma att även påverka seminarieorganisationen. Motionen torde alltså
icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:188 och II: 211, till Bidrag
till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
750 000 kronor;

II. att motionen 1:139 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

104:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 190, s. 337—342), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

Utskottet.

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

165:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 192, s. 343—354), vilket innebär en anslagshöjning med
760 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för småskoleseminarierna, som föranledas
av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 1 352 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina rieläkare

m. m. förslagsvis
..........kronor 21 800

b. Arvoden åt semina riebibliotekarier

... » 11400

c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpe ditionerna.

....... » 6 700

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel
.......... » 1400

e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen
vid seminariet i

Lycksele ....... » 1 800 kronor 43100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... kronor 672 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 155 000

Summa kronor 2 223 000;

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 223 000 kronor.

63

Statsutskottets utlåtande nr 8.

166:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 193, s. 354—356), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 208 000
kronor.

167:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 356 och 357), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.

168:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 195, s. 357—361), vilket innebär en anslagshöjning
med 126 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
399 000 kronor.

169:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 361 och 362),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 10 700 kronor.

170:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 362 och
363), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

171 :o) Fortbildningskurs för lärare vid nomadskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 363 och 364) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för lärare vid
nomadskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 9 400 kronor.

Utskottet.

64 Statsutskottets utlåtande nr 8.

172:o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 199, s. 364 och 365) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

173:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande
läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 200, s. 366) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
avser stipendier åt lärare i främmande levande språk vid folk- och småskoleseminarier,
vid folk- och fortsättningsskolväsendet samt vid högre folkskolor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget skulle uppföras med 30 000
kronor och avses för stipendier även åt andra lärare än sådana i främmande
levande språk samt åt lärare vid småskolor, mindre folkskolor och rikets
abnormskolor ävensom åt statens folkskolinspektörer.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu förorda, att reseunderstöd
lämnas jämväl till andra än lärare i främmande levande språk vid
folk- och småskoleseminarier, vid folk- och fortsättningsskolväsendet samt
vid högre folkskolor.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 160
anfört får utskottet med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts här ifrågavarande
förslag hemställa,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa till
folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

174:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 201, s. 366—371), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

175:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 202, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning med
277 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

a) fastställa följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 800 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 138 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 50 900

Summa kronor 989 500;

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslaganslag av 989 500 kronor.

176 ro) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 203, s. 372), vilket innebär en anslagsminskning med
20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 297 000
kronor.

Skolmåltider.

177:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 204, s. 372 och 373), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 000 kronor.

178:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 373 och 374), vilket innebär
en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.

179:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 374 och 375), vilket innebär en
anslagshöjning med 34 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal för
skolmåltider för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1!H7. 6 samt. Nr 8.

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkskoleväsendet.

180:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 376 och 377)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1947/48 an-,
visa ett förslagsanslag av 720 000 kronor.

181:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s.
377), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

182:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt 210, s. 377—380) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 025 000 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen vidare berört uppkommen
fråga om undervisningen i slöjd och hushållsgöromål
för lärjungar i hjälpklass.

Centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening har anhållit,
att vid undervisning i hushållsgöromål av psykiskt efterblivna barn särskild
undervisningsavdelning måtte få inrättas, om vid skola eller skolenhet
ifrågavarande barns antal vid läsårets början uppgår till minst 5
och att, då antalet sådana barn uppgår till minst 10, två undervisningsavdelningar
måtte få inrättas. Centralstyrelsen framhåller, att för närvarande
inga speciella bestämmelser funnes beträffande antalet hjälpklassbam
i en avdelning vid undervisning i hushållsgöromål. Bestämmelser borde
därför utfärdas beträffande antalet psykiskt efterblivna elever vid undervisning
i hushållsgöromål i syfte att bättre avpassa avdelningarnas storlek efter
barnens behov av individuell undervisning och att bereda möjligheter för ett
större antal sådana barn att bli undervisade i särskilda avdelningar.

Skolöverstyrelsen, som ansett att även slöjdundervisningen borde beaktas
i detta sammanhang, har beträffande undervisningen i hushållsgöromål
och slöjd föreslagit bestämmelser i huvudsak överensstämmande med
de av centralstyrelsen förordade, dock med den ändringen, att uppdelning
av särskild avdelning skulle få ske, då antalet lärjungar överstege 10.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag delar den i ärendet framförda uppfattningen, att möjlighet bör öppnas
att med statsbidrag anordna särskilda undervisningsavdelningar i slöjd
och hushållsgöromål för lärjungar i hjälpklass. Undervisningen i dessa

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

ämnen torde ställa samma krav på individuell hjälp åt och tillsyn över de
mindre begåvade barnen som undervisningen i läsämnen. Jag är emellertid
icke för närvarande beredd att sträcka mig så långt som skolöverstyrelsen
föreslagit, utan förordar, att särskild undervisningsavdelning i slöjd
och hushållsgöromål för lärjungar i hjälpklass må inrättas, om vid skola
eller skolenhet antalet i denna undervisning deltagande sådana lärjungar
vid läsårets början uppgår till minst 6, samt att uppdelning av dylik avdelning
må ske, då antalet lärjungar överstiger, i hushållsgöromål 12 och
i slöjd 15. Vid bifall härtill kan kostnadsökningen beräknas till i runt tal
6 500 kronor för undervisningen i hushållsgöromål och 50 000 kronor för
slöjdundervisningen. Med hänsyn till gällande utbetalningsföreskrifter beträffande
ifrågavarande statsbidrag kommer ett genomförande av förslaget
icke att påverka anslagsbehovet för budgetåret 1947/48.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen föreslagit,
att särskilda undervisningsavdelningar i slöjd- och hushållsgöromål för
lärjungar i hjälpklass skulle enligt av departementschefen angivna grunder
anordnas med statsbidrag. Kostnaderna härför hava beräknats till i runt tal
6 500 kronor för undervisning i hushållsgöromål och 50 000 kronor för slöjdundervisning.
Med hänsyn emellertid till gällande utbetalningsföreskrifter
beträffande ifrågavarande statsbidrag skulle ett genomförande av förslaget
icke komma att påverka anslagsbehovet för nästa budgetår.

Utskottet håller för sin del före, att i varje fall hjälpklasselever, som visa
praktisk begåvning och fallenhet, icke lämpligen böra hänföras till särskilda
undervisningsavdelningar i slöjd och hushållsgöromål. Enligt utskottets mening
synes en mera ingående och fullständig utredning rörande en sådan utvidgning
av statsbidragsgrunderna till hjälpklassanordningar, som av departementschefen
förordats, böra föreligga än den nu förebragta, innan ståndpunkt
kan tagas till denna ur pedagogiska och sociala synpunkter ömtåliga
fråga.

Vidkommande förevarande anslags storlek för nästa budgetår har utskottet
icke något att erinra mot att det uppföres med av Kungl. Maj:t föreslaget
belopp eller 4 025 000 kronor.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 4 025 000 kronor.

183ro) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 211, s. 380), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor
w. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
400 000 kronor.

Utskottet.

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

184:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 380 och
381), vilket innebär en huvudsakligen av anslagsbelastningen betingad höjning
av anslaget med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och
vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kronor.

185:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
213, s. 381 och 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.; Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.

186:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 214, s. 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens
barn för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
33 000 kronor.

187:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 382 och 383), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.; Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid
skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 425 000 kronor.

188:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 383), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 9 700 kronor.

189:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 217, s.
383 och 384) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kronor, innebärande anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen har föreslagit sådan ändring av gällande bestämmelser
rörande statsbidrag till inackordering, att vid inackordering av lärjungar tillhörande
sjunde och högre folkskoleklass med det i 1 § 2 och 3 mom. kungörelsen
1943: 538 förekommande uttrycket »närmaste skola» må avses närmaste
skola av A- eller B 1-form. Skolöverstyrelsen anför, att från trakter,
där inackordering av folkskolebarn förekommer, framförts önskemål om att
statsbidrag kunde få utgå t. ex. när en målsman till en lärjunge tillhörande
klass sju vid B3- eller Dl-skola under sista läsåret önskade undervisning för
lärjungen vid skola av A-form. Den nuvarande bestämmelsen om »närmaste
skola» möjliggjorde icke detta.

Departementschefen har härom anfört följande.

Det synes angeläget att underlätta för det stora antal landsbygdsskoldistrikt
— omkring 1 300 — som ännu icke genomfört folkskolekursens
förlängning med det sjunde skolåret, att planlägga och ordna denna organisationsändring
på ett rationellt sätt. Det av skolöverstyrelsen framlagda
förslaget om uppmjukning av gällande bestämmelser rörande inackordering
av skolbarn synes ägnat att i viss mån underlätta en centralisering av
undervisningen i sjunde klassen till skolor av A- eller B 1-form och därmed
även ett bättre utnyttjande av den med ett sjunde år förlängda skoltiden.
Jag är därför beredd att för egen del förorda bifall till överstyrelsens ifrågavarande
förslag. Med hänsyn till gällande rekvisitionsbestämmelser torde
en dylik ändring av statsbidragsbestämmelsema icke nämnvärt påverka
anslagsbehovet för nästa budgetår.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen under
denna punkt anfört och föreslagit. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
torde förevarande anslag för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av
2 050 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000
kronor.

V Ukottet.

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet -

190:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 385), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

191 :o) Folkskolor m m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. Kungl. Maj:t har (punkt 219, s. 385—388) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 4 800 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
700 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har förordat sådan ändring av gällande bestämmelser om
statsbidrag till skolskjutsar, att ökade möjligheter erhållas för anordnande
av lämpliga skolskjutsar särskilt på folkskolans högsta stadium, samt att
statsbidrag till s. k. självskjutsar må kunna utgå för lärjungar i sjunde och
högre folkskoleklass. Förslaget syftar i likhet med det under punkten 190:o)
berörda förslaget till att främja ett rationellt utnyttjande av det sjunde skolåret
i svagare skolformer genom att underlätta centralisering till högre skolformer
av undervisningen på folkskolans högsta stadium.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt de ifrågasatta ändringarna,
vilka med hänsyn till gällande rekvisitionsbestämmelser icke torde märkbart
påverka anslagsbehovet för nästa budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under denna punkt anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.

192:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
220, s. 388 och 389), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till kostnaderna
för tillhandahållande av fria läroböcker m. ra. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000
kronor.

193:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor
m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 389 och 390), vilket beträffande

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kronor
och beträffande det sistnämnda anslaget avser oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Folkskolor m.m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten
ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade
byggnadsarbeten ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

194:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 391), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

195:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 391—394), vilket innebär
en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

196:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. Folkskolor m. m.:
Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 225, s. 394 och 395) — innebärande att från förstnämnda anslag
avföras utgifter för bidrag, beviljade enligt nu gällande bestämmelser, och
från sistnämnda anslag utgifter för statsbidrag, beviljade med tillämpning av
det nya statsbidragssystem beträffande tjänstebostäder för folkskolans lärare,
som är avsett att träda i kraft den 1 juli 1947 — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000
kronor;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1947/48 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans
lärare med tillhopa 4 000 000 kronor;

c) till Folkskolor rrv. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.

197:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 395 och 396), vilket inne -

72 Statsutskottets utlåtande nr 8.

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 21 900 kronor.

198:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch
radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 227, s. 396—398), vilket beträffande det förstnämnda anslaget
innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor och beträffande det sistnämnda
anslaget innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag
av 77 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av
40 000 kronor.

199:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 228, s. 399), vilket innebär en anslagshöjning med 91 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

jörslagsvis.........................kronor 226 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, jörslagsvis .. » 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
jörslagsvis ................... » 58 000

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis............ » 16 000

Summa kronor 324 000;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kronor.

200:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 229, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning med 34 900
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 234 200 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

201 :o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 400), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbam för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 20 900 kronor.

202:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 401 och 402), vilket innebär en
anslagsminskning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 3 500 000 kronor.

203:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s.
402—404), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kronor.

204:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Majts förslag (punkt 233, s. 404 och 405), vilket innebär en
anslagshöjning med 4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser
för lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 15 700 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

205:o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 234, s. 405 och 406), vilket innebär en anslagshöjning med
280 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd till högre folkskolor för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 485 000
kronor.

206 :o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 407 och 408), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till avlönande av skolsköterskor
vid högre folkskolor må utgå i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat;

b) till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.

207:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 236, s. 408
—410) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att statsbidrag i den ordning
Kungl. Maj:t bestämmer må utgå till bestridande av kostnaderna för utbetalande
av provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat; dels ock till Folkhögskolor:
Understöd för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
3 065 000 kronor, vilket sistnämnda förslag innebär en anslagshöjning med
435 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. väckt motion (II: 134), vari
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära skyndsam
utredning av frågan om beviljande av statsbidrag till byggnadsarbeten
vid folkhögskolorna samt förslag i ämnet till 1948 års riksdag.

Skolöverstyrelsen har med utgångspunkt från de för budgetåret 1945/46
gällande bidragsgrunderna hemställt om en anslagshöjning med 35 000 kronor
till 2 665 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Jag erinrar, att 1946 års riksdag under höstsessionen med bifall till
Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning (propositionen nr 311 s.
80 ff.) medgivit, att statsbidrag i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer
må utgå till bestridande av kostnaderna för utbetalande av tillfälligt lönetillägg
och provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor i huvudsaklig
överensstämmelse med vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
förordat. Kostnaderna för det provisoriska lönetillägget beräknades till i
runt tal 245 000 kronor.

Folkhögskolans lärarförening har gjort framställning om åtgärder i syfte
att en lönereglering för lärarna vid de statsunderstödda folkhögskolorna
måtte komma till stånd vid samma tidpunkt som löneregleringen för statstjänstemännen.
Av praktiska skäl lärer detta vara omöjligt. Jag är emellertid
beredd att föranstalta om en utredning i syfte att en dylik lönereglering
må kunna äga rum så snart som möjligt. I avbidan på resultatet
av denna utredning finner jag skäligt, att folkhögskolans lärare för nästa
budgetår tillerkännas provisoriskt lönetillägg med högre belopp än som
utgår för innevarande budgetår. Vid övervägande av lönetilläggets storlek
har jag ansett mig böra förorda, att det bestämmes i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som framgår av följande sammanställning:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

rektor

a) kurstid 34 veckor .............kronor 1 260

b) » 24 eller 21 veckor...... » 840

ämneslärare med jast anställning

a) kurstid 34 veckor ............. » 1 080

b) » 24 » ............. » 720

c) » 21 » ............. » 600

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

a) kurstid 24 veckor............. » 600

b) ■» 21 » ............. » 540

timlärare i läsämne ............kronor l:30/tim.

övningslärare

a) slöjd ..................... » 1:10/tim.

b) hushållsgöromål............ » 4:50/dag

c) gymnastik och sång........ » l:30/tim.

Beträffande tilläggsbeloppen för timlärare i läsämne och för övningslärare
torde dock Kungl. Maj:t böra äga vidtaga de jämkningar, som må befinnas
påkallade av hänsyn till den av chefen för finansdepartementet under för
flera huvudtitlar gemensamma frågor berörda allmänna regleringen av timlärararvodena
och övningslärares löner. I övrigt torde böra g:älla i huvudsak
samma villkor och bestämmelser med avseende å lönetillägget som för
innevarande budgetår. Kostnaderna torde kunna beräknas till i runt tal
400 000 kronor.

I motionen 11:1SJ+ anföres bland annat följande.

Frågan om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolorna underställdes
förra året riksdagens prövning genom motionerna I: 208 och II: 326.
Dessa motioner ledde emellertid icke till någon riksdagens åtgärd, emedan
statsutskottet i sitt utlåtande förutsatte, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet
riktad på den i desamma berörda frågan i samband med de
pågående utredningarna rörande undervisningsväsendets ordnande för framtiden.
Utskottet ansåg, att resultaten av dessa utredningar i den mån de berörde
folkskolans ställning i skolorganisationen först borde avvaktas, innan
problemen angående folkhögskolan upptoges till övervägande.

Enligt vad vi ha erfarit har skolkommissionen beslutat uppdraga åt en
delegation inom kommissionen att utreda frågan om folkhögskolans, ställning
och uppgifter inom skolväsendet, varvid även frågan om statsbidrag till
byggnader för folkhögskolan borde upptagas till undersökning. Direktiven
för denna utredning torde emellertid vara föga preciserade. Vidare får man
också förutsätta, att den avsedda reformen av vårt undervisningsväsende
kommer att dröja ännu åtskillig tid. Vi anse därför att frågan om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid folkhögskolorna borde kunna lösas oberoende av
den planerade reformen av hela skolväsendet. Utredning av frågan bör fördenskull
ske snarast möjligt efter direkt beslut av Kungl. Maj:t och förslag
föreläggas helst nästa års riksdag. Om så anses lämpligt bör ju denna utredning
kunna verkställas av skolkommissionen, då den har sin uppmärksamhet
riktad på saken.

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

UUlcottet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Beträffande det i motionen II: 134 framställda yrkandet vill utskottet framhålla,
att frågan om beviljande av statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolorna
— såsom även i motionen påpekats — för närvarande är föremål
för utredning inom 1946 års skolkommission. Vid sådant förhållande anser
utskottet anledning saknas att i skrivelse till Kungl. Maj:t i enlighet med det
i motionen framställda yrkandet anhålla om utredning av ifrågavarande spörsmål.
Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen II: 134, men vill i detta
sammanhang uttala förhoppningen om att utredningen bedrives så, att resultatet
av densamma snart kan föreligga.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag i den ordning Kungl. Maj:t
bestämmer må utgå till bestridande av kostnaderna för utbetalande
av provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 3 065 000 kronor;

II. att motionen II: 134 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

208:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 410 och 411), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

209:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt
239, s. 411—416) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier åt
elever för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wahlund (1:162)
och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Luttra m. fl. (II: 320),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att högsta stipendiebeloppet
till elever vid folkhögskolor och verkstadsskolor måtte, då särskilda skäl
därtill föranleda, kunna utgå med 115 kronor per månad och dels att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte lämna studielånenämnden
i uppdrag att utreda huruvida icke deltagandet i undervisningen
vid nämnda skolor bör göras helt utgiftsfritt för eleverna genom att staten
övertager inackorderingskostnadema.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

Beträffande motiveringen för ifrågavarande motioner hänvisas till motionen
I: 161.

Kungl. Maj:ts förslag, som förutsätter i huvudsak oförändrade grunder
för nu ifrågavarande stipendier, innebär en anslagshöjning med 200 000
kronor.

Bestämmelser angående stipendier åt elever vid folkhögskolor äro meddelade
i kungörelsen 1934:399 (ändrad genom kungörelserna 1945: 569 och
1946:372). Enligt dessa bestämmelser må stipendium tilldelas endast obemedlad
och mindre bemedlad elev. Elev hänföres till tre behovsgrader, varvid
till högsta behovsgraden endast bör räknas elev, som i synnerlig grad är
i behov av stipendium. För elev av tredje (högsta) behovsgraden må beräknas
högst 90 kronor, för elev av andra behovsgraden högst 60 kronor och för
elev av första behovsgraden högst 30 kronor för varje läsmånad. Dessa belopp
ha fastställts av 1946 års riksdag.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget med 800 000 kronor.
överstyrelsen har därvid — i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning
och lantbruksstyrelsen — förordat nya grunder för utdelande av ifrågavarande
stipendier, i huvudsak innebärande införande av samma system
med grundstipendier och behovsstipendier, som från och med innevarande
budgetår tillämpas i fråga om stipendier vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. Överstyrelsen föreslår, att grundstipendiet för inackorderad
elev sättes till 45 kronor per läsmånad, dock att för elev vid folkhögskola
i stad grundstipendiet borde bestämmas till 55 kronor. För dagligen resande
elev föreslås ett grundstipendium, motsvarande dels resekostnaden i den mån
densamma överstiger 5 kronor per månad, dels ock hälften av kostnaden för
en måltid om dagen. För närvarande gäller beträffande sistnämnda kategori
elever, att de erhålla ersättning för resekostnad överstigande 15 kronor per
månad.

Behovsstipendiet föreslås av överstyrelsen utgå med högst 45 kronor per
månad, dock att där elev är hänvisad till enskild inackordering beloppet
borde kunna utgå med högst 60 kronor i månaden.

Överstyrelsen har beräknat kostnaden för ett genomförande av förslaget
under nästa budgetår till 2 100 000 kronor eller 800 000 kronor mer än för
innevarande budgetår.

Statskontoret har avstyrkt förslaget om införande av nya stipendiegrunder
för folkhögskolornas del.

Icke heller studielånenämnden har ansett sig kunna för närvarande tillstyrka
skolöverstyrelsens förslag. Nämnden har anfört följande.

Studielånenämnden finner visserligen, att skäl tala för att införa ett med
»läroverkssystemet» likartat stipendiesystem även vid folkhögskolorna. Det bör
emellertid enligt nämndens mening då anpassas efter de särskilda förhållandena

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid dessa undervisningsanstalter. Sålunda synas grundstipendierna, särskilt
för alla å landsbygden belägna folkhögskolor, böra avvägas efter andra grunder
än de för läroverken gällande och nu av skolöverstyrelsen föreslagna.
Kurserna vid folkhögskolorna äro avsevärt kortare än vid läroverken och
inackorderingen i internat är i regel betydligt billigare än den för läroverksungdomen
vanliga inackorderingen i enskilda hem. Genomgången av en
kurs blir därför lättare att finansiera än vid läroverken. De utan behovsprövning
utgående grundstipendierna synas därför icke behöva tilltagas så
högt som skolöverstyrelsen föreslagit. Beloppet synes vidare böra sättas i
relation till de varierande inackorderingskostnaderna vid de olika folkhögskolorna.
Vidare måste folkhögskolorna, så vitt nämnden har sig bekant,
redan nu avvisa ett mycket stort antal sökande på grund av platsbrist, och
ökning av folkhögskolornas kapacitet lärer knappast kunna ske med hänsyn
till att detta kräver omfattande och för närvarande icke möjliga nybyggnader.
Då grundstipendierna synas verka därhän, att tillströmningen till skolorna
i hög grad stimuleras, synes även av nu anförda omständighet grundstipendiernas
storlek böra begränsas.

Med hänsyn till anförda synpunkter ställer sig nämnden tveksam till skolöverstyrelsens
nu framlagda förslag och anser, att det bör underkastas
ytterligare prövning. Denna synes nämnden lämpligen böra ske i samband
med den allmänna översyn av statens studieunderstödjande verksamhet, som
nämnden föreslagit i utlåtande angående stipendier åt elever vid folk- och
småskoleseminarier. Nämnden är sålunda icke beredd att nu tillstyrka överstyrelsens
förslag i ämnet.

För att emellertid bereda de elever vid folkhögskolorna i städer, som icke
ha förmånen av inackordering i internat vid skolan, bättre stipendievillkor
än nu, synes högstbeloppet av stipendium böra höjas så, att det motsvarar
högstbeloppet för i enskilt hem inackorderad läroverkslärjunge. Nämnden
föreslår därför, att stipendium till folkhögskolelev i avvaktan på närmare
utredning om stipendiernas slutliga disposition, måtte kunna utgå med högst
115 kronor per studiemånad. Vid utmätandet av stipendier böra också välvilliga
grunder i fråga om sökandens ekonomiska förhållanden tillämpas.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Uppdelningen av stipendierna vid de allmänna läroverken i grundstipendier
och behovsstipendier har främst motiverats av den beträffande dessa
skolor framträdande motsättningen mellan begreppen skolort och icke-skolort.
Detta förhållande gör sig icke med samma styrka gällande vid folkhögskolorna.
Skall ett liknande system införas jämväl i fråga om dessa, synes
därför icke lämpligt eller möjligt att utan vidare kopiera läroverkens stipendiesystem.
Folkhögskolornas elevstipendier böra i stället, såsom studielånenämnden
framhåller, anpassas efter de särskilda förhållandena vid dessa undervisningsanstalter,
varvid särskilt bör beaktas de avsevärt kortare kurserna
och den i regel icke oväsentligt billigare inackorderingen vid folkhögskolorna.
Dessa frågor tarva emellertid ytterligare överväganden.

Studielånenämnden har i annat sammanhang uttalat, att den med hänsyn
till den snabba utvecklingen av statens studiehjälp åt den studerande ungdomen
och de förslag om ändrade grunder för eller utvidgning av densamma,
som redan framställts eller kunde väntas komma att framställas, funne en
allmän och grundlig översyn av denna studiehjälpverksamhet ofrånkomlig,
innan nya steg toges. Jag har för egen del kommit till samma uppfattning.
Det synes därvid särskilt angeläget att såvitt möjligt klara gränser uppdra -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

gas mellan olika former av studiehjälp samt att enkla och enhetliga principer
införas för tilldelningen av studiehjälpsunderstöd av olika slag. Det
administrativa förfarandet med avseende på studiehjälpen har även synts
böra underkastas omprövning.

Den 29 november 1946 har jag efter vederbörligt bemyndigande tillkallat
sakkunniga för utredning angående universitets- och högskolestudenternas
ekonomiska och sociala förhållanden. De sakkunniga ha till främsta uppgift
att utreda studiehjälpsfrågan för de studerande vid universiteten och med
dem jämförliga högskolor. Sedermera har Kungl. Maj:t på min föredragning
uppdragit åt studielånenämnden att utreda motsvarande spörsmål beträffande
de stora huvudgrupperna av övriga statliga eller statsunderstödda undervisningsanstalter.
Jag förutsätter, att nämnden skall kunna bedriva
utredningen med sådan skyndsamhet, att resultatet därav kan delgivas nästa
års riksdag. I avvaktan härpå är jag icke beredd att förorda någon principiell
ändring av grunderna för nu ifrågavarande stipendier.

Däremot vill jag icke motsätta mig en provisorisk höjning av maximibeloppet
för folkhögskolestipendierna för att bereda de elever vid folkhögskola
i stad, vilka icke ha fördelen av inackordering i internat vid skolan, samma
stipendieförmåner som i samma situation varande läroverkselever m. fl. Jag
tillstyrker därför studielånenämndens förslag, att stipendium i angivet fall
må kunna utgå med högst 115 kronor för läsmånad. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser i detta hänseende.

Därest riksdagen icke framställer erinran mot vad jag sålunda anfört,
torde förevarande anslag för nästa budgetår böra höjas med 200 000 kronor
till 1 500 000 kronor, vilken höjning i huvudsak sammanhänger med beräknad
ökning av elevantalet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen efter
vederbörligt bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning angående universitets-
och högskolestudenternas ekonomiska och sociala förhållanden.
Vidare har Kungl. Maj:t uppdragit åt studielånenämnden att utreda motsvarande
spörsmål beträffande de stora huvudgrupperna av övriga statliga
eller statsunderstödda undervisningsanstalter. I avvaktan på att resultatet
av nämndens utredning föreligger har departementschefen icke funnit sig
beredd att förorda någon principiell ändring av grunderna för folkhögskolestipendiema.
Däremot har departementschefen icke velat motsätta sig en
provisorisk höjning av maximibeloppet för ifrågavarande stipendier för att
bereda de elever vid folkhögskola i stad, vilka icke hade fördelen av inackordering
i internat vid skolan, samma stipendieförmåner som i motsvarande
situation varande läroverkselever m. fl. och i sådant avseende förordat, att
stipendium finge utgå med högst 115 kronor. Utskottet biträder vad departementschefen
i sistnämnda avseende föreslagit och anser sig icke — med hänsyn
till att förevarande stipendiefrågor för närvarande äro föremål för utredning
— böra tillstyrka de i motionerna I: 162 och 11:320 framställda förslagen.

Ifrågavarande anslag torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra för
nästa budgetår uppföras med ett belopp av 1 500 000 kronor.

UUkotUt.

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
1 500 000 kronor;

b) att motionerna 1:162 och II: 320 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

210:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 416 och 417), vilket innebär en
anslagsminskning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
9 800 kronor.

Abnormundervisningen.

211:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 242, s. 418 och 419), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
201 200 kronor.

212:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 419 och
420), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 118 000 kronor.

213:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 420 och 421), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 10 900 kronor.

214:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 421), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

215:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 247, s. 421), vilket innebär en anslagsminskning med 600 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 1 800 kronor.

216:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 248, s. 422), vilket innebär en tillfällig anslagshöjning med 6 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 300
kronor.

217:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 250, s. 422—424), vilket innebär en anslagshöjning med 90 700
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 772 000
kronor.

218:o) Dövstumskolorna: Utrustning av dövstumskolan i Härnösand.

Kungl. Maj:t har (punkt 251, s. 424—426) föreslagit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 185 000 kronor.

Av det begärda anslaget avses ett belopp av 3 000 kronor skola ställas till
dövstumskolstyrelsens förfogande för anlitande av en möbelarkitekt.
Härom inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.

Dövstumskolstyrelsen har anfört följande.

För att få fram trevliga och ändamålsenliga möbler och textilier särskilt
till elevrummen, kindergartensalen, matsalarna och dagrummen,
rektorsexpeditionen, som tillika är styrelserum, lärarrummet och bostadsrummen
för personalen och för att från olika firmor kunna infordra offerter
på dessa inventarier är det önskvärt, att styrelsen erhåller möjlighet
att anlita en möbelarkitekt för uppgörande av förslag till rummens möblering
jämte ritningar och arbetsbeskrivningar på de erforderliga möblerna.
Dövstumskolstyrelsen anhåller därför att för ändamålet ett anslag på 3 000
kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.

6 —■ Bihang till riksdagens protokoll 19^7. G samt. Nr X.

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

UUkottet.

Skolöverstyrelsen, som funnit det synnerligen viktigt, att sakkunnig
hjälp anlitades vid utarbetandet av förslag till nyanskaffningen, har tillstyrkt,
att 3 OOO kronor anvisas till anlitande av en möbelarkitekt.

Byggnadsstyrelsen, som funnit det angeläget att en möblering av här
ifrågavarande omfattning med delvis speciell karaktär från början planerades
med största omsorg, har tillstyrkt den av dövstumskolans styrelse
gjorda framställningen och har icke haft något att erinra mot det föreslagna
beloppet 3 000 kronor. Med hänsyn till att ritningar till de nya
byggnaderna utfördes av arkitekten W. Gahn, har byggnadsstyrelsen ansett
lämpligt, att uppdraget beträffande möbleringen jämväl lämnades till
denne.

Statskontoret har ansett, att en utredning av förevarande art icke borde
begränsas till inventarieanskaffning allenast för en viss läroanstalt utan
avse utarbetande av förslag till standardutrustning för samtliga dövstumskolor,
vilket förslag sedermera skulle kunna läggas till grund för beräkningen
av ifrågakommande medelsanvisningar för utrustningsändamål.

1945 års dövstumutredning har anfört följande.

Då det är av vikt att erhålla en på samma gång hållbar, ändamålsenlig och
trivsam inredning av skolan, synes det nödvändigt att anlita sakkunnig hjälp
vid utformningen av förslaget till utrustning för skolan. Detta synes lämpligen
kunna ske på sätt styrelsen för dövstumskolan föreslagit. Utredningen
får därför tillstyrka, att det begärda beloppet å 3 000 kronor för anlitande
av möbelarkitekt ställes till dövstumskolans förfogande. Förslaget till utrustning
för skolan, vilket utredningen torde böra beredas tillfälle att granska,
bör sedermera kunna utnyttjas även för övriga dövstumskolor och läggas
till grund för beräkningar av medelsanvisningar för utrustningsändamål för
dessa.

Departementschefen har anslutit sig till dövstu mskolstyrelsens förslag.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 185 000 kronor.

Utskottet vill emellertid med anledning av det av dövstumskolstyrelsen i
Härnösand framförda och av departementschefen förordade förslaget om att
av anslaget 3 000 kronor skulle disponeras av styrelsen för anlitande av en
möbelarkitekt framhålla, att utskottet finner den särskilda sakkunskap, som
på detta område kan behöva anlitas, i främsta rummet erforderlig för att
ernå en sådan utrustning, som tillgodoser såväl praktiska som ekonomiska
krav. Uppläggandet av helt nya, specialritade och specialkonstruerade serier
synes utskottet endast i undantagsfall — där så visar sig oundgängligen nödvändigt
— böra äga rum.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Utrustning av
dövstumskolan i Härnösand för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 185 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

219:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 426),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

220:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 426), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 5 000 kronor.

221 :o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 426), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 9 600 kronor.

222 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 427), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kronor.

223:o) Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 427 och 428) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kursverksamhet m. m.
för dövstumma för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
12 000 kronor.

224:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. T enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 429), vilket innebär en anslagshöjning
med 19 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1947/48:

84

Statsutskottets utlåtande nr S.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 122 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_7 200

Summa kronor 130 200.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . .............kronor 67 900

Nettoutgift kronor 62 300;

b) till Dövstumpräster och dövstumkonsvlenter: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
62 300 kronor.

225 :o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 429 och 430), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 21 300 kronor.

226:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 259, s. 430), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.

227 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 430 och 431), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.

228:o) Anordnande av en kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 431 och 432)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av en kurs för utbildning
av lärare för hörselsvaga för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av 4 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

Y rkesundervisningen.

229:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
263, s. 433—446) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
som föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Högre
tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 3 380 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 425 000 kronor.

Kungl. Maj:t har bland annat föreslagit, att vid högre tekniska läroverket
i Stockholm skulle med hänsyn till den ökade arbetsbörda för rektor, som
föranledes av att undervisningen vid läroverket även omfattar aftonundervisning,
utgå ett belopp av 1 500 kronor till en biträdande rektor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och har med hänsyn
till de särskilda förhållanden, som föreligga vid högre tekniska läroverket
i Stockholm, icke funnit anledning till erinran mot att ett belopp av 1 500
kronor anvisas till en biträdande rektor vid nämnda läroverk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, som
föranledas av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................... kronor 1 720 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skollä kare

m. in., förslagsvis
......... kronor 20 260

b. Arvoden åt bibliotekarier
......... » 7 645

c. Arvoden åt bokfö rings-

och skrivbiträden
åt rektorer » 19 100

VUkottet.

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

d. Arvode åt biträdande
rektor . .. . kronor 1 500 kronor 48 505

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. » 1 525 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_142 500

Summa kronor 3 436 005
Särskilda upphör dsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. .. kronor 56 005

Nettoutgift kronor 3 380 000;

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 380 000 kronor.

230:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 264, s. 446—448), vilket innebär en anslagshöjning
med 46 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
316 000 kronor.

231 :o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 448—450), vilket innebär en anslagshöjning
med 209 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 342 600 kronor.

232:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för
högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 266, s. 450—453) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning
rrv. m. för högre tekniska läroverket i Stockholm
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor.

233:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 267, s. 454), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

234:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 454), vilket inne -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 87

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 18 400 kronor.

235 :o) Understöd åt liandelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 270, s. 454—461), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 505 000 kronor.

236:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t
har (punkt 271, s. 461 och 462) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman och fru Alm (I: 8) och den andra inom andra kammaren av herrar
Persson i Vinberg och Sundström i Skövde (II: 12), i vilka hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, om en översyn av
de nuvarande statsbidragen till yrkesundervisningen i syfte att höja statsbidragets
andel i utgifterna för kommunala och enskilda yrkesundervisningsanstalter; dels

ock en inom andra kammaren av herr Allard m. fl. väckt motion
(II: 291), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid centrala verkstadsskolor,
flygmekanikerskolan i Mölndal, skolor för viss arbetslös ungdom
samt kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning
i kurser av minst fem månaders längd efter skolledningens bedömande
lämpligt antal friluftsdagar må kunna anordnas utan att därigenom
minskning sker i skolan eljest tilldelat statsbidrag, samt att särskilda medel
ställas till dessa skolors förfogande för gäldande av med organiserandet och
bedrivandet av friluftsverksamheten förenade kostnader.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna I: 8 och II: 291.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt ett av överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagt förslag om uppmjukning av nuvarande praxis i fråga om beviljande
av statsbidrag för undervisning i levande främmande
språk i andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning
meddelas. Härom har överstyrelsen anfört följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 hemställde överstyrelsen,
att det i nådiga brevet den 30 juni 1943 intagna villkoret, att statsunder -

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

stöd icke finge utgå till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor,
lärlingskurser och kurser för äldre, från och med budgetåret 1045/46 icke
längre måtte föreskrivas. Med hänsyn till föredragande departementschefens,
sedermera av 1945 års riksdag godkända, till proposition nr 260 gjorda
uttalande, att denna föreskrift icke skulle äga fortsatt giltighet, men att
understöd till undervisning i främmande språk dock endast i undantagsfall
borde beviljas för andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning
meddelades, har överstyrelsen ansett sig förhindrad att annat än i
undantagsfall bevilja framställningar om statsunderstöd för språkundervisning
vid annan utbildning än merkantil sådan. Intresset av språkundervisning
i samband med yrkesutbildning synes emellertid vara stort. Ansökningar
om statsbidrag för undervisning i främmande språk förekomma ofta
från olika yrkesundervisningsanstalter, därvid språkundervisning föreslås
antingen i form av fristående kurser eller i samband med utbildning inom
hantverk och industri. Överstyrelsen får därför hemställa om generellt bemyndigande
att medgiva statsbidrag för undervisning i levande främmande
språk även i andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning
meddelas. Givetvis avser överstyrelsen att taga skälig hänsyn till den betydelse,
undervisningen i främmande språk kan ha i varje särskilt fall.

I motionerna 1:8 och II: 12 anföres bland annat följande.

I den livliga diskussion av skolfrågorna, som pågått de sista åren i anslutning
till de stora skolutredningarna, har man allt oftare hört det kravet
framställas, att de praktiska studielinjerna och yrkesundervisningen måste
göras »socialt likvärdiga» med de högre teoretiska skolorna. För att detta
skall kunna ske erfordras emellertid, att yrkesskolornas allmänna standard
höjes och att såväl yrkesskolfolket som allmänheten-målsmännen får det intrycket,
att yrkesskolväsendet är föremål för statsmakternas omvårdnad och
intresse i lika hög grad som de som »finare» betraktade lärdomsskolorna.
Tyvärr är det inte möjligt att få det intrycket nu. Tvärtom har man nog
en känsla av att yrkesskolorna äro något styvmoderligt behandlade. — 1940
års skolutredning sköt hela yrkesutbildningsfrågan ifrån sig, och 1946 års
skolkommission har ännu inte påbörjat den utredning om yrkesutbildningens
aktuella problem och dess inlemmande i det allmänna skolsystemet, som
borde vara klar något så när samtidigt som man är färdig med planeringen
av den allmänna bottenskolans och dess teoretiska överbyggnaders framtida
utseende. Härtill kommer, att yrkesundervisningen rent ekonomiskt får
mycket mindre stöd av statsmakterna än samtliga andra skoltyper och i hög
grad är beroende av kommunalt och enskilt initiativ och dito offervilja för
att kunna existera. En större insats från statens sida vore här utan tvivel väl
motiverad.

Ur kommunal synpunkt kan bland annat anmärkas, att de nuvarande låga
statsbidragen inte utjämna den orättvisa, som ligger i att vissa kommuner
få bestrida stora kostnader för yrkesutbildningen, medan andra helt slippa
sådana kostnader. Många mindre kommuner och främst landsbygdskommuner
ha inte anledning eller möjlighet att ordna egna yrkesskolor. Länens centrala
verkstadsskolor — statens hittills största, mest helgjutna insats för
yrkesundervisningen och värd ett erkännande — äro inte ägnade och ha inte
kapacitet för att betjäna hela landsbygdsungdomen. En mängd sådan ungdom
suges in till kommunala yrkesskolor i närbelägna städer, som i mån av
utrymme taga in även elever från främmande kommuner. Att detta betyder

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

en merkostnad för invånarna i kommuner med egna yrkesskolor, är uppenbart.
Härvidlag skulle en annan relation mellan statens andel och kommunernas
andel i kostnaderna för den kommunala yrkesundervisningen kunna
verka utjämnande.

Till stöd för de i motionen 11: 291 gjorda yrkandena anföres bland annat
följande.

Enligt reglementen för centrala verkstadsskolor, kommunala verkstadsskolor
och vissa andra yrkesundervisningsanstalter med heldagsundervisning och
en kurstid av minst fem månader äger skolledningen medgiva fyra (i vissa
fall sex) hela dagars allmän ledighet.

Ehuru avsikten knappast varit att så skulle ske, ha dessa dagar på vissa
håll delvis använts till s. k. friluftsdagar av samma typ som i de högre läroanstalterna,
alltså rationellt organiserade övningar under lärares ledning i
bland annat idrott av olika slag, särskilt orientering.

Sagda ledighetsdagar äro emellertid närmast avsedda för andra ändamål,
och den till buds stående tiden för ordnad friluftsverksamhet blir därför givetvis
alltför knapp för att ett verkligt resultat skall kunna nås med den härunder
bedrivna undervisningen.

Vid de yrkesundervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utgår med visst
belopp per undervisningstimme, torde dessutom skolan ej kunna påräkna
sådant bidrag till friluftsdagar. Synnerligen önskvärt vore att ett lämpligt
antal dagar kunde få disponeras för friluftsverksamhet även vid yrkesundervisningsanstalterna.

Organiserandet av en sådan friluftsverksamhet kommer givetvis att betyda
ett väsentligt ökat arbete för gymnastikläraren och även för vissa andra
lärare. I likhet med vad som är fallet vid de högre läroanstalterna bör därför
särskild ersättning till dessa lärare utgå. Dessutom krävas anslag till materiel
för friluftsverksamhet (idrottsredskap, kompasser, kartor m. m.).

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I detta
sammanhang vill utskottet erinra, att överstyrelsen för yrkesutbildning framhållit,
att överstyrelsen avsåge att vid medgivandet av statsbidrag för undervisning
i levande främmande språk även i andra yrkesavdelningar än sådana,
i vilka handelsundervisning meddelades, taga skälig hänsyn till den betydelse
denna undervisning kunde hava i varje särskilt fall. Enligt vad utskottet
under hand inhämtat innebär detta uttalande från överstyrelsens sida, att
dylikt medgivande skulle givas i begränsad omfattning och avse sådana fall,
då språkkunskaper kunna vara av särskild betydelse för vederbörande i hans
yrkesutövning. Utskottet ansluter sig för sin del till denna uppfattning.

Med anledning av motionerna I: 8 och II: 12 får utskottet framhålla, att
en översyn förefaller utskottet påkallad beträffande de nuvarande grunderna
för statsbidrags utgående till skilda slag av yrkesundervisningsanstalter, i syfte
bland annat att i lämplig omfattning utjämna förefintliga olikheter i bidragssystemet.
Utskottet anser emellertid, att dessa frågor icke böra — såsom i
ovannämnda motioner påyrkats — enbart för sig upptagas till omprövning
utan behandlas i ett vidare sammanhang. Utskottet förutsätter, att ovan -

Utskoitet.

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nämnda spörsmål uppmärksammas i samband med pågående utredningar på
skolväsendets olika områden. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 8
och II: 12 få anses besvarade.

Vad slutligen angår motionen II: 291 är utskottet icke berett att utan förslag
i ämnet från Kungl. Maj:ts sida tillstyrka bifall till vad i motionen påyrkats.
Befinnas åtgärder i motionens syfte böra vidtagas torde frågan i första
hand böra prövas av överstyrelsen för yrkesutbildning och efter framställning
av ämbetsverket av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 291, till Kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor;

b) att motionerna I: 8 och II: 12 må anses besvarade med
vad utskottet ovan anfört.

237:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 462—464), vilket innebär en anslagshöjning
med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

238:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 464—466), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.

239:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 466 och 467), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

240:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 467 och 468), vilket beträffande
båda anslagen innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

241 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 468 och 469),
vilket innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för
utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 39 600 kronor.

242:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt 279, s. 469—473) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor,
förutsätter i huvudsak oförändrade grunder beträffande ifrågavarande stipendier.
Dessa grunder överensstämma med de för elevstipendierna vid folkhögskolorna
gällande grunder, för vilka en redogörelse lämnats under punkten
209 i det föregående.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som funne önskvärt att få till stånd lika
gynnsamma stipendiemöjligheter vid yrkesskolor som vid läroverk och liknande
skolor, har framlagt förslag rörande ändrade grunder för förstnämnda
stipendier, innebärande införande av ett system med grundstipendier och behovsstipendier.
De förra skulle för inackorderad elev utgå med 55 kronor per
kursmånad (oberoende av inackorderingsformen) och för dagligen resande
elev med ett belopp motsvarande dels resekostnaden, i den mån densamma
överstege 5 kronor per kursmånad, dels ock hälften av kostnaden för frukostmål
under huvudrasten. Behovsstipendierna föreslås utgå med högst 60 kronor
för kursmånad.

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Överstyrelsen har i runda tal beräknat kostnaderna för stipendier under
nästa budgetår vid ett genomförande av förslaget sålunda (inom parentes
angives ökning respektive minskning i förhållande till nuvarande anslag):
Kommunala och enskilda anstalter för

vrkesundervisning .........

....... kronor

3 229

000

(+1

429

000)

Centrala verkstadsskolor ......

....... »

1 848

000

(+

198

000)

Verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom »

97

000

(-

3

000)

Flygmekanikerskolan i Mölndal

....... »

170

000

(+

20

000)

Sjömansskolor ...............

50

000

Summa kronor 5 394 000 (+ 1 644 000).

Vid oförändrade stipendiegrunder har överstyrelsen beräknat ett anslagsbehov
av i runt tal 4 102 000 kronor eller 352 000 kronor mer än för innevarande
budgetår.

Statskontoret har på närmare anförda skäl förklarat sig icke helt övertygat
om att fullgoda skäl förelåge att för yrkesskolornas del övergå till det nya
stipendiesystemet.

Studielånenämnden har ansett sig icke kunna tillstyrka, att stipendiegrunderna
för läroverksungdomen utan vidare tillämpades för eleverna i yrkesskolorna.
Nämnden har bland annat anfört följande.

Studielånenämnden anser sig icke kunna tillstyrka, att de av riksdagen
1946 beslutade grunderna för stipendier åt läroverksungdomen utan vidare
tillämpas för eleverna i yrkesskolorna. Därmed har nämnden icke velat avvisa
tanken på att ett system med grundstipendier och behovsstipendier
kan vara möjligt även för yrkesskoleleverna, men detaljerna i detta system
böra ytterligare övervägas och anpassas efter de särskilda förhållandena
inom yrkesskolväsendet. Den likställdhet i fråga om ekonomisk studiehjälp
mellan olika slag av utbildning, som överstyrelsen åsyftat med sitt förslag
och som nämnden är angelägen betona att nämnden också önskar åvägabringa,
synes böra vinnas genom en allmän översyn av statens stipendieverksamhet.
För att emellertid bereda de ekonomiskt svagast ställda yrkesskoleleverna
samma maximala stipendieunderstöd, som kan ges åt läroverksungdom,
föreslår nämnden, att stipendierna till yrkesskolelever, i avvaktan
på slutlig anordning av stipendierna, budgetåret 1947/48 höjas till
maximalt 115 kronor per månad. Nämnden vill också betona, att stipendierna
måtte utgå efter generösa grunder och att särskilt hänsyn tages
till merkostnad för inackordering utom hemmet.

Departementschefen har efter att ha erinrat om att skolöverstyrelsen föreslagit
införande av samma princip med grundstipendier och behovsstipendier
vid folkhögskolorna för egen del anfört följande.

Den av överstyrelsen framlagda utredningen synes otvivelaktigt giva
vid handen, att beträffande yrkesskolorna större fog finnes för införandet
av ett system med grundstipendier och behovsstipendier än vid folkhögskolorna.
Det synes emellertid önskvärt, att systemet anpassas efter de
speciella förhållandena vid förevarande skolor. De ytterligare överväganden,
som det framlagda förslaget kräver, torde böra komma till stånd vid

93

Statsutskottets utlåtande nr 8.

den allmänna översyn av statens studiehjälp verksamhet, som, enligt vad
jag i det föregående erinrat, uppdragits åt studielånenämnden. Jag kan
därför icke för närvarande förorda några nya grunder beträffande hithörande
stipendier.

Däremot synes i likhet med vad jag tillstyrkt beträffande folkhögskolorna
maximibeloppet för stipendium böra provisoriskt höjas från nuvarande 90
kronor till 115 kronor. Jag förutsätter därvid, att denna förmån skall utgå
endast till elever från andra orter än skolorten, vilka icke äro inackorderade
i elevhem och vilkas kostnader för inackordering mer väsentligt överstiga
kostnaderna för inackordering i elevhem. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela närmare bestämmelser härom.

Det synes lämpligt, att medlen till elevstipendier vid de olika yrkesundervisningsanstalterna
i fortsättningen anvisas under ett gemensamt förslagsanslag,
förslagsvis benämnt Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever. Detta anslag synes för nästa budgetår
böra uppföras med 4 100 000 kronor, innebärande en ökad medelsanvisning
i förhållande till innevarande budgetår med 350 000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående vid behandlingen av
anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolorna (punkt 209) anfört får
utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under här förevarande punkt yttrat och föreslagit, hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
jör yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

243:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 473
och 474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

244:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281,
s. 474), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad in. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 39 000 kronor.

245:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s.
474—477), vilket innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor, hemställer
utskottet,

Vuhottet.

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 59 000 kronor.

246:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 283, s. 477), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 33 000
kronor.

247:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 477—480), vilket innebär en anslagsminskning
med 625 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 1 175 000 kronor.

248 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 285, s. 481 och 482),
vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

249:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 482—484) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

250:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 287, s. 484 och 485), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor.

251 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 485—490), vilket innebär en anslagshöjning
med 57 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesunder visningen

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsan slag

av 110 000 kronor.

252:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 490), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

253 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 491—495) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cement- och
betongteknik för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

254:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 292, s. 496), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartygsbibliotek
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 kronor.

255:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 294, s. 497—499) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser i esperanto för
lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.

256:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 499 och 500), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musilcskolan i Arvika: Understöd
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.

257:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 500) och under erinran om vad utskottet
under punkten 209) anfört hemställer utskottet,

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Sti pendier

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 3 600

kronor.

258:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298,
s. 501), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 8 600 kronor.

259:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 299, s. 501 och 502), vilket innebär en anslagshöjning med
16 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens biografbyrå, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................kronor 53 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............. » 24 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 3 200

Summa kronor 82 000;

c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 82 000 kronor.

260:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 300, s. 502), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 6 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

261 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 503—508), vilket innebär en anslagshöjning
med 55 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet, som
föranledas av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 96 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 92 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 47 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 8 150

Summa kronor 245 000;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

262:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 508—510), vilket innebär en anslagshöjning
med 14 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 48 700 kronor.

263:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 510), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

264:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 510), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

7 — Bihang till riksdagens protokoll 19b7. 6 samt. Nr S.

08

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Sti pendier

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

265:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott
och gymnastik in. m. Kungl. Maj:t har (punkt 305, s. 511 och 512) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 5 500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Åman och
Johannesson (I: 187) och den andra inom andra kammaren av herrar AUard
och Ekdahl (II: 290), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget
till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och
gymnastik m. m. skall för budgetåret 1947/48 höjas med 5 500 kronor till
11 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår. Av nämnda belopp användas för närvarande 2 600
kronor för simundervisning, 2 400 kronor för vinterutbildning (skidutbildning
i fjällterräng) och sommarövningar samt 500 kronor för annan specialundervisning.

Direktionen över institutet har hemställt om höjning av anslaget med
5 500 kronor till 11 000 kronor och till stöd härför anfört följande.

Den egentliga undervisningen i skidåkning vid institutet äger rum årligen
under 14 dagar i fjällterräng. Såsom instruktör medföljer en lärare för varje
kurs. Med hänsyn till det stora elevantalet (25—34 i varje kurs) anser
direktionen den undervisning som kommer eleverna till del icke vara tillfredsställande.
Direktionen har därför tidigare anhållit om medel för anställande
av biträdande instruktörer, men detta har avslagits. De särskilda
kostnader, som åsamkas eleverna för denna skidutbildning, äro avsevärda.
De överstiga 30 000 kronor. Eleverna synas därför berättigade att förvänta
att de skola komma i åtnjutande av en fullgod undervisning. Som jämförelse
kan nämnas att vid av skidfrämjandet anordnade kurser högsta
elevantalet per instruktör är 15. Då direktionen ej anser sig kunna stå till
svars för en fortsatt underhaltig skidutbildning tillåter sig direktionen att
ånyo anhålla om medel till ersättning åt fyra biträdande instruktörer vid
skidutbildningen i fjällterräng. Kostnaderna beräknar direktionen till sammanlagt
2 000 kronor.

Såsom ovan anförts står till direktionens förfogande för annan specialundervisning
endast 500 kronor. Såsom exempel på sådan undervisning kan
nämnas undervisning i hållningslära, rytmik, musikens användning i gymnastiken
m. m. Vidare synas eleverna genom föredrag böra få del av nya
riktningar inom gymnastiken. Undervisningen bör även berikas med visning
av lämplig instruktionsfilm. För att sålunda kunna ge eleverna en vidgad
undervisning i gymnastik och idrott får direktionen anhålla att nämnda
belopp, 500 kronor, höjes till 4 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 99

Vid bifall till vad direktionen sålunda äskat skulle förevarande anslag
höjas med (2 000 -j- 3 500 =) 5 500 kronor till 11 000 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret kan icke tillstyrka den begärda anvisningen av medel till
ersättning åt biträdande instruktörer vid skidutbildning i fjällterräng. Då
ämbetsverket vidare anser, att erforderliga insikter i hållningslära m. m.
måste förutsättas kunna bibringas eleverna av institutets egna lärare, bör
det belopp om 500 kronor, som står till institutets förfogande för annan
specialundervisning än skidutbildning och simundervisning, vara tillräckligt
för ändamålet. Av de anförda skälen synes sålunda anslaget till särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. böra upptagas med oförändrat
belopp.

Departementschefen har för egen del förklarat sig icke beredd att för närvarande
förorda en höjning av förevarande anslag.

I motionerna 1:187 och II: 290 anföres i huvudsak följande.

Av säkerhetsskäl måste det anses oförsvarligt att för långfärd i fjällen
endast beräkna en ledare per 25 respektive 34 deltagare. Även om gci-eleverna
äro vuxna människor, så ha många av dem så dålig skidutbildning tidigare
och så ringa fjällvana att risken för olycksfall är ganska stor om icke ett
tillräckligt antal erfarna ledare står till buds. Detta gäller icke minst under
långfärden, då t. ex. hastigt påkommande väderleksförändringar kunna framtvinga
ofrivillig övernattning ute i det fria.

Statskontoret synes vid ett tidigare tillfälle ha varit av den uppfattningen,
att gci-elevernas fjällfärd närmast kunde jämställas med skolungdomens fjällfärder
och i stort sett var att uppfatta som en rekreationsutflykt. Denna
uppfattning är felaktig. I den för institutet fastställda undervisningsplanen
ingår skidutbildningen som en obligatorisk del. Eleverna skola utbildas till
ansvariga ledare bland annat för just skolungdomens fjällfärder. Detta kan
icke ske på annat sätt än genom praktisk utbildning i fjällen vid olika terräng-
och väderleksförhållanden. Det måste synas egendomligt, att samtidigt
med att stora summor av statsmedel årligen anslås för utbildningskurser för
läroverkslärare, folkskollärare m. fl., så att dessa skola kunna biträda bland
annat vid skolungdomens fjällfärder och skolornas friluftsdagar, skola gcieleverna,
som i motsättning till ovannämnda kategori själva få bekosta såväl
resa som uppehälle, icke kunna åtnjuta förmånen av fullgod instruktion under
sin specialutbildning.

Vad som ovan anförts om skidutbildningen gäller till stor del även annan
specialutbildning vid institutet, för vilken hittills ett minimalt belopp av
500 kronor per är stått till direktionens förfogande. Statskontorets sakkunniga
i dessa frågor ha ansett att denna undervisning kan bibringas eleverna
av institutets egna lärare. Även här anse vi direktionens ståndpunkt väl motiverad.

Specialutbildning i hållningslära ingår som ett nödvändigt led i utbildningen
sedan denna ändrats till tvåårig och icke längre omfattar sjukgymnastiken.
Härför fordras en specialutbildad läkare och en sjukgymnast, vilka
självfallet måste avlönas.

Utbildning i musikteori och rytmik ingår numera överallt i utlandet som
en viktig del av gymnastiklärarutbildningen speciellt för de kvinnliga eleverna.
Denna utbildning har en helt annan innebörd än den traditionella svenska

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

gymnastiken. Ingen av institutets nuvarande lärare har själv genomgått sådan
utbildning, och det måste därför anses egendomligt att pålägga dem undervisningsplikt
i dessa ämnen. Speciellt inom kvinnogymnastiken spelar rytmiken
och musikbeledsagelse till gymnastiken en allt större roll.

Att instruktionsfilm utgör ett mycket värdefullt hjälpmedel i undervisningen
kan näppeligen betvivlas, men även härför saknas för närvarande anslagsmedel.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att direktionen över gymnastiska
centralinstitutet hemställt, att förevarande anslag skulle höjas med 5 500
kronor, därav 2 000 kronor till ersättning åt fyra biträdande instruktörer för
elevernas skidutbildning i fjällterräng och 3 500 kronor till viss specialundervisning,
exempelvis i hållningslära, rytmik och musikens användning
i gymnastiken m. m. Departementschefen har icke ansett sig böra förorda
detta förslag utan tillstyrkt, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
oförändrat belopp. I motionerna I: 187 och II: 290 har framställts ett
yrkande av samma innebörd som direktionens förslag.

Utskottet har vid sin prövning av ifrågavarande spörsmål funnit att starka
skäl blivit anförda för att medel ställas till förfogande för tillgodoseende av
behovet av instruktörer vid omförmälda skidutbildning. Anslaget torde därför
böra höjas med angivna belopp å 2 000 kronor. Ehuru ovannämnda specialundervisning
säkerligen kan vara av viss betydelse för elevernas utbildning,
är utskottet med hänsyn till att frågan rörande utbildningen av gymnastiklärare
och sjukgymnaster för närvarande är föremål för utredning av särskilt
tillkallade sakkunniga icke berett att tillstyrka, att det i motionerna
begärda beloppet anvisas för ändamålet.

Då utskottet i övrigt icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts under
denna punkt avhandlade förslag torde ifrågavarande anslag för nästa budgetår
böra uppföras med (5 500 + 2 000 =) 7 500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 187 och II: 290, till Gymnastiska centralinstitutet:
Särskild undervisning i idrott och gymnastik
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 7 500
kronor.

266 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 512), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

267:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 512—518)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

268:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 308, s. 518), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

269:o) Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 310, s. 519 och 520), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av Svenskt
biografiskt lexikon för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

270:o) Bidrag till utgivande av Svenskt diplomatarium.. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 520), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av Svenskt
diplomatarium för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

271 :o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 312, s. 521 och 522) föreslagit riksdagen
att till förevarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 75 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Linderot m. fl.
(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm
m. fl. (II: 278), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa om en utredning med uppgift att företa en allmän
översyn av stipendieväsendet, särskilt vid de konstnärliga utbildningsan -

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

stalterna, och föreslå lämpliga åtgärder för dess utveckling, samt att undersöka
möjligheterna att komplettera de nuvarande understöden för inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst med anslag till andra
konstarter, eventuellt sammanförda till en central kulturfond under ecklesiastikdepartementet,
för att belöna förtjänta svenska konstnärer på olika
områden.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionen I: 137''.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, vilket
belopp avses disponerat till understöd åt äldre högt förtjänta skönlitterära
författare såsom ett slags »hederspensioner».

I motionerna 1:137 och 11:278 anföres bland annat följande.

Motionärerna vilja framhålla nödvändigheten av att trygga kulturarbetarnas
konstnärliga och vetenskapliga oberoende, förbättra deras utbildningsförhållanden,
säkra deras existens och arbetsmöjligheter, skapa goda
möjligheter till studieresor och rekreation och därutöver tillerkänna dem
stipendier såsom stimulans och bevis på samhällets uppskattning. Stipendier
till förtjänta konstnärer böra icke utdelas som nödvändiga understöd för
deras arbete och existens, utan att samhället har ansvar för att goda existens-
och arbetsmöjligheter som regel råda. Därutöver bör samhället emellertid
ge uttryck åt sin uppskattning av förtjänta konstnärers arbete. För
att denna grundsyn skall kunna förverkligas i praktiken krävas emellertid
bland annat en översyn och utveckling av stipendieväsendet.

Utvecklingen visar, att de privata företagarna och mecenaterna, som tidigare
i vårt lands historia gjort utomordentliga insatser och alltjämt taga
behjärtansvärda initiativ till konstens och vetenskapens fromma, förlora i
relativ betydelse samtidigt som nya och bredare folkskikt bli delaktiga i
kulturlivet och småningom också kulturbärande.

Det finns en rad privata stiftelser och nämnder, som utdela regelbundna
eller tillfälliga anslag till stipendier åt konstnärer på skilda fält. Ofta äro de
förbundna med vissa restriktioner av mer eller mindre tillfällig natur och
ge uttryck åt privata önskemål från donatorernas sida. Det är ett samhällsintresse,
att stipendiaterna stå så fria och obundna som möjligt gentemot
de nämnder, fonder eller andra institutioner, som utdela stipendier.

Det finns också statliga anslag, som disponeras av akademier, högskolor
eller direkt av ecklesiastikdepartementet (exempelvis för författarna). Endast
en obetydlig del av vårt lands kulturarbetare kommer emellertid i åtnjutande
av dessa stipendier och sällan i en utsträckning, som möjliggör
exempelvis en studieresa i utlandet. De statliga anslagens uppenbara otillräcklighet
belyses av följande översikt av statsliggarens uppgifter för bud -

getåret 1946/47 under rubriken »Akademier m. in.» samt »Understöd åt
vetenskap, vitterhet och konst m. m.».

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan .... 8 500 kronor

Musikaliska akademien med musikhögskolan ........... 15 000 »

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst.......................................... 50 000 »

Anslaget till de aktiva författarna på 50 000 kronor förslår, som Sveriges
författarförening framhållit, endast till understöd åt ett tjugutal författare,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

och dessa erhålla 2 000—3 000 kronor vardera, en summa som med hänsyn
till nuvarande penningvärde måste anses vara mycket låg. De 25 000 kronor,
som ecklesiastikministern förordar till »hederspensioner» åt äldre, högt
förtjänta skönlitterära författare, borde rimligen utgå till varje högt förtjänt
skönlitterär författare, som kan komma i fråga för »hederspensioner» —
därest dessa skola göra skäl för namnet.

Det kan dock inte föreligga några principiella skäl, varför vissa konstarter
skulle vara undandragna stipendiemöjligheter eller få sitt behov av stipendier
väsentligt sämre tillgodosett i en utsträckning, som inte motsvarar
deras relativa betydelse. Det bör finnas tillgängliga stipendier för alla
slags konstnärer: författare, målare, musiker, skådespelare, tonsättare,
skulptörer, regissörer, danskonstnärer, dramatiker, arkitekter, radioartister,
sångare etc. Stipendier kunna åt denna betydelsefulla kategori av kulturarbetare
utgå på tre olika sätt:

1. Som ett led i utbildningen av och uppmuntran åt lovande ungdomar.
I utbildningen böra även inräknas studieresor.

2. Som uttryck för samhällets uppskattning av verksamma, förtjänta
konstnärers arbete,

3. Som hederspensioner åt äldre, förtjänta konstnärer.

De stipendieanslag, som äro avsedda att tillgodose behoven av utbildning,
böra i förekommande fall lämpligen disponeras av utbildningsanstalterna,
som nu vanligen sker.

Möjligen böra också de av riksdagen beviljade anslagsposterna, utom de
som utgå till utbildningsanstalterna, sammanföras till en enhetlig, central
stipendiefond eller kulturfond med möjligheter till större rörlighet och frihet
vid stipendiernas utdelning än ett antal separata, svårbestämbara och
strängt avgränsade anslag till varje konstart.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag höjes med 25 000 kronor, vilka medel torde böra disponeras för av
departementschefen angivet ändamål.

Beträffande motionerna I: 137 och II: 278 vill utskottet erinra därom,
att utredningar på andra stipendieväsendet berörande områden nyligen
igångsatts. Sålunda har dels chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt
vederbörligt bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda
universitets- och högskolestudenternas ekonomiska och sociala förhållanden
(studentsociala utredningen), dels ock Kungl. Maj:t uppdragit åt studielånenämnden
att utreda motsvarande spörsmål beträffande de stora huvudgrupperna
av övriga statliga eller statsunderstödda undervisningsanstalter.
Enligt utskottets mening torde jämväl stipendieväsendet vid de i ovannämnda
motioner antydda konstnärliga utbildningsanstalterna icke böra
förbises. Då utskottet emellertid utgår ifrån, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga, finner utskottet det icke erforderligt
att riksdagen såsom i motionerna I: 137 och II: 278 påyrkats skulle i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av utredning i ämnet.
Utskottet anser sig alltså böra avstyrka bifall till ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer således,

Utskottet

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Uukaitet.

a) att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 75 000 kronor;

b) att motionerna I: 137 och II: 278 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

272:o) Resestipendier åt journalister. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Lindström (I: 23) och den
andra inom andra kammaren av herr Ward (II: 37) har hemställts, att
riksdagen måtte för budgetåret 1947/48 bevilja 8 000 kronor till resestipendier
åt journalister, företrädesvis åt medarbetare, som ha redaktionellt
arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till huvudsaklig sysselsättning,
samt anhålla att Kungl. Maj:t måtte utfärda de närmare bestämmelserna
rörande villkoren och sättet för stipendiernas utdelning.

Till stöd härför har anförts följande.

Vid 1911 års riksdag väcktes två likalydande motioner, i första kammaren
av Ludvig Danström, Mauritz Hellberg och C. G. Ekman och i andra
kammaren av Alfred Sterner och Jakob Byström, angående anslag på 6 000
kronor till resestipendier åt journalister. Motionerna biföllos såtillvida, att
anslagsbeloppet på statsutskottets förslag nedprutades till 4 000 kronor.
Inga debatter om ärendet förekommo i kamrarna. I statsverkspropositionen
1912 tog dåvarande ecklesiastikministern Fridtjuv Berg upp förslaget om
att 4 000 kronor skulle beviljas för resestipendier åt journalister. Detta belopp
bibehölls till 1920, då riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag höjde
beloppet till 8 000 kronor för 1921. Detta belopp utgick även 1922. Vid
sistnämnda års riksdag togos resestipendierna för journalister bort på framställning
avr Kungl. Maj:t. Det statsfinansiella läget ansågs motivera att
resestipendierna över lag drogos in. Sedan år 1923 ha icke resestipendier
åt journalister utgått.

Efter det senaste världskrigets slut ha förhållandena i världen grundligt
förändrats. Det är angeläget för människorna i varje särskilt land att få en
riktig föreställning om händelser och lägen. Pressen är den mest betydelsefulla
förmedlaren av sådana kunskaper och informationer. För pressmännen
är det mycket viktigt att genom studier på nära håll sätta sig in i den
nya situationen. .En journalist, som äger personlig kännedom om skeendet
ute i världen, blir den säkraste informatorn för människorna hemma.

Tyvärr finns det ganska ringa möjligheter för den enskilde journalisten
att på egen bekostnad företaga studieresor. Möjligheten att få stipendier ur
tillgängliga fonder är också begränsad. Resestipendier till ett mycket begränsat
antal utdelas bland annat av stiftelsen Lars Hiertas minne, G. H.
von Kocks fond (donerad av Kooperativa förbundet) och Åkerlunds fond för
tidskriftsjournalister. En utökning av möjligheten att erhålla stipendier är
mycket önskvärd. Här synes staten böra gripa in genom att återuppliva den
förnämliga traditionen från åren 1912—1922. Staten har eu direkt nytta
av att tidningarnas informationer äro byggda på journalister med god sakkunskap.

Utskottet anser sig icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 23
och II: 37 framställda yrkandet. Det synes nämligen utskottet i första

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

hand böra ankomma på vederbörande fackorganisationer och sammanslutningar
att vidtaga åtgärder för tillgodoseendet av det i motionerna angivna
syftet.

Utskottet hemställer förty,

att motionerna 1:23 och II: 37 icke må av riksdagen
bifallas.

273 :o) Understöd åt professorn K. O. östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313,
s. 522 och 523), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 16 000 kronor.

274:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 523), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
3 000 kronor.

275:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 315, s. 523 och 524), vilket innebär en anslagshöjning med 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

276:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl. Maj:t
har (punkt 316, s. 524—528) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wagnsson m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kammaren av herr
Håstad m. fl. (II: 206), i vilka hemställts, dels att riksdagen vid behandlingen
av punkt 316 i åttonde huvudtiteln måtte göra ett uttalande, att 1937 års
riksdags principbeslut rörande konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader
framgent måtte bli normgivande och lända till efterrättelse, dels ock
att riksdagen till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ville anvisa
ett reservationsanslag å 365 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Mosesson väckt motion (II: 98),
vari hemställts, att riksdagen måtte till konstnärlig utsmyckning av statliga

106 Statsutskottets utlåtande nr 8.

byggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Hagberg i Malmö väckt motion
(II: 111), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor;

dels och en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.
väckt motion (II: 280), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att
vidhålla den princip som framlagts i Kungl. Maj:ts proposition 1937:157
och som förutsätter att ett belopp, i allmänhet icke understigande en procent
av byggnadskostnaderna, beviljas till konstnärlig utsmyckning av statliga
nybyggnader och dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten
av att lämpliga åtgärder vidtagas för att trygga en konstnärlig
bedömning av sådana utsmyckningsuppgifter som för närvarande övervakas
av byggnadsstyrelsen.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna 1:136, II: 98,
II: 111 och 11:280.

Departementschefen har anfört följande.

År 1937 uppdrogos vissa riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av därtill
lämpade statliga byggnader. Meningen var, att i samband med byggnadernas
uppförande skulle anvisas särskilda medel för den konstnärliga utsmyckningen,
vilken skulle omhänderhavas av statens konstråd i samarbete med
den myndighet, som omhänderhade byggnadsföretaget. Så skedde även i
några fall, men det snart därefter inträffade krigsutbrottet medförde, att
de uppgjorda planerna icke kunde fullföljas. Först i fjol ansågs tiden inne
för ett återupptagande i viss omfattning av den år 1939 avbrutna medelsanvisningen
för ifrågavarande ändamål i och med att riksdagen på Kungl.
Maj:ts förslag anvisade 50 000 kronor till konstnärlig utsmyckning av
kanslihuset i Stockholm.

Statens konstråd och byggnadsstyrelsen ha i nu gjorda framställningar
äskat sammanlagt 1 075 900 kronor för att möjliggöra konstnärlig utsmyckning
av åtskilliga statliga byggnader, av vilka flertalet tillkommit
eller tillbyggts under krigsåren; en del av byggnadsföretagen ha beslutats
men ännu ej igångsatts. I likhet med nämnda myndigheter har jag ansett
tiden nu vara inne att åter mera regelbundet anvisa medel för ifrågavarande
ändamål.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag emellertid
ansett mig böra förorda en annan form för medelsanvisningarna till konstnärlig
utsmyckning av statliga nybyggnader än den hittills tillämpade. Det
har nämligen synts mig mera rationellt att — oavsett byggnadsfrågornas
departementala fördelning — under åttonde huvudtiteln anvisas ett årligt
reservationsanslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader än
att såsom hittills varit brukligt å kapitalbudgeten skulle anvisas särskilda
anslag, ett för varje ifrågakommande byggnad. Det av mig förordade systemet
synes vara att föredraga ur budgetteknisk synpunkt samtidigt som

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

det torde underlätta ett enhetligt bedömande av gjorda framställningar
och en lämplig avvägning av medelsanvisningarnas storlek.

När det gäller storleken av de anslagsmedel, som torde böra anvisas
för nästa budgetår, synes böra beaktas, att den statliga byggnadsverksamheten
numera är av betydande omfattning samt att åtskilliga av de sedan
år 1939 uppförda eller utvidgade statliga byggnaderna sannolikt skulle ha
blivit föremål för konstnärlig utsmyckning, därest normala förhållanden
rått under tiden. Jag anser mig för egen del böra förorda, att för nästa budgetår
anvisas ett reservationsanslag av 100 000 kronor till ifrågavarande
ändamål.

Jag förutsätter, att de anslagsmedel, som anvisas under nu förevarande anslagsrubrik,
komma att disponeras endast för statliga byggnader, i främsta
rummet nya sådana, och till huvudsaklig del användas för s. k. monumentalkonst.
Detta torde dock icke böra utesluta att i viss utsträckning även
stafflikonst och dylikt anskaffas med anlitande av förevarande anslag.

Det torde böra ankomma på Ivungl. Maj:t att besluta om dispositionen
av anslaget.

I motionerna 1:136 och 11:206 anföres bland annat följande.

Vad först beträffar frågan om principen, att vid beviljandet av anslag till
statliga nybyggnadsföretag ett belopp skall anvisas för konstnärlig utsmyckning
i de fall, där byggnadens art och belägenhet lämpar sig härför,
så vilja vi kraftigt understryka, att det synes oss vara synnerligen betydelsefullt
att berörda princip icke åsidosättes. Konstens främjande måste
anses vara en samhällsuppgift av allra största vikt. Hos medborgaren i
gemen börjar alltmer den åsikten tränga sig fram, att en ofta besökt offentlig
byggnad bör hava någon form av konstnärlig utsmyckning. Den tid
torde icke vara alltför avlägsen, då skön konst hos det stora flertalet medborgare
övergått till att bliva ett självklart behov. Kulturens främsta företrädare
i vårt land måste målmedvetet medverka till att detta behov i görligaste
män tillgodoses genom en värdig och för vår tid representativ utsmyckning
av offentliga byggnader. Då dessa i stor utsträckning sakna
konst, måste arbetet med deras prydande läggas på lång sikt. Varje uppskov
förrycker uppenbarligen det planmässiga program, som måste utarbetas
och följas för här ifrågavarande uppgifters lösande.

1937 års principbeslut innebär jämväl, att redan på ett tidigt stadium
av byggnadens planering hänsyn kan tagas till den lämpligaste utformningen
av den konstnärliga utsmyckningen. Enligt vår mening är det därför
synnerligen betydelsefullt, att man håller fast vid det en gång fattade
principbeslutet, att visst belopp till konstnärlig utsmyckning regelmässigt
skall inbegripas vid beviljandet av anslag till statliga nybyggnadsföretag,
som i övrigt lämpa sig härför.

De framställningar om anvisande av tillhopa kronor 1 075 900, för vilka
redogöres i statsverkspropositionen, avse ett ackumulerat behov, vilket, som
ovan anförts, uppstått genom att under krigsåren den strängaste sparsamhet
måst iakttagas och det statsfinansiella läget nödvändiggjort ett tillfälligt
avbrott i den skapade kulturtraditionen. Om man delar uppfattningen,
att arbetet på konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader måste präglas
av planmässighet och kontinuitet, är detta ackumulerade behov att betrakta
såsom en eftersläpning, vilken snarast måste återhämtas. Skäl kunna

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

säkert anföras mot att hela kostnaden för det under sju år uppsamlade
behovet täckes genom anslag vid årets riksdag. Det synes oss emellertid
skäligt, att beloppet uppdelas på högst tre år och att sålunda av årets
riksdag anvisas en tredjedel av totalbeloppet.

I motionen 11:280 anföres bland annat följande.

Det gäller här att rädda en utomordentligt angelägen princip, nämligen
den att en del av kostnaderna för varje statlig nybyggnad regelmässigt bör
ägnas till dekorativ utsmyckning. Statsrådet Weijnes förklaring i Aftontidningen
den 14 januari att den Engbergska principen inte kunde garantera
detta under krigstidens extraordinära förhållanden kan inte tas till
intäkt för dess avveckling under normala konjunkturer. Skulle propositionen
gå igenom blir allmän osäkerhet regel. Konstnärerna skulle inte det ena
året veta huruvida de kunna fullfölja med nödvändighet långsiktiga arbeten
det nästa. Det föreslagna förfarandet lämnar också fritt spelrum för godtyckliga
indragningar eller maximeringar av det årliga anslaget. 100 000
kronor av begärda och tillstyrkta 1 075 900 är också en orimlig disproportionering
av anslaget och behovet, även om man tänker sig anslaget successivt
utökat de närmaste åren. Det kan endast räcka för ett synnerligen
begränsat fåtal arbeten, och nya svårigheter uppstå då det gäller att avgöra
vilka nybyggnader och vilka konstnärliga uppdrag som böra äga företräde.

Vi vilja i sammanhang med denna fråga också framhålla en anomali beträffande
den konstnärliga bedömningen av utsmyckningsuppgifter i statliga
byggnader.

Genom att användningen av de medel, som anslås för konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader, övervakas av statens konstråd, äger riksdagen
en garanti för att de konstverk, som på konstrådets initiativ tillföras
offentliga byggnader, motsvara rimliga krav på konstnärlig kvalitet.

Ett stort antal utsmyckningsuppgifter, däribland sådana som avse kyrkliga
byggnader, kommer emellertid aldrig under konstrådets behandling. I
dessa fall tillföras de statliga byggnaderna dekorativa alster under former,
som inte kunna anses i betryggande mån tillgodose kravet på konstnärlig
kvalitet. Kungl. byggnadsstyrelsens uppgift att övervaka de statliga byggnadernas
konstnärliga utsmyckning fullgöres nu utan tillgång till egentlig
konstnärlig sakkunskap. Verkningarna av detta förhållande ha vid flera
tillfällen blivit belysta av bland annat Konstnärernas riksorganisation.

Kravet på konstnärlig kvalitet och på konstnärligt kvalificerad bedömning
måste principiellt hävdas även då det gäller de utsmyckningsuppgifter
som för närvarande övervakas av kungl. byggnadsstyrelsen men alltför ofta
lämnas öppna för sådana konstalster vilka i bästa fall kunna betecknas som
stilhistoriskt godtagbara gottköpsdekorationer. Detta är så mycket mera
angeläget som de kvalificerade konstnärerna härigenom berövas arbetstil!
fällen av det slag, som det var avsett att skapa genom regeringspropositionen
av den 19 februari 1937.

Såsom alternativa möjligheter att lösa här föreliggande problem kan
tänkas:

1) att tillräcklig konstnärlig sakkunskap tillföres kungl. byggnadsstyrelsen,
lämpligen utsedd efter förslag av samma korporationer som ha åt!
föreslå ledamöter i statens konstråd;

2) att de uppgifter, som avse ett konstnärligt bedömande och som nu
avgöras av kungl. byggnadsstyrelsen, även underställas statens konstråd.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 109

Till stöd för yrkandet i motionen II: 111 anföres bland annat följande.

Departementschefens ståndpunktstagande i förevarande angelägenhet
har uppmärksammats i vida kretsar. Givetvis skänker man en tacksam
erkänsla åt statsrådets åsikt att tiden nu är inne att åter mera regelbundet
anvisa medel för ifrågavarande ändamål. Samtidigt kan man dock icke
dölja sin besvikelse över den starka nedprutningen av myndigheternas
äskanden. Man framhåller, att det är en betydelsefull utveckling, som härigenom
råkat i fara, samt erinrar om de många verkligt goda. namn, vårt
land uppvisar, när det gäller monumentalkonstens utövare. Vi äga en rad
skulptörer och målare, som brottats med monumentaluppgifter och löst
dem på ett sätt, som bådat gott för svensk konst. I ett uttalande från styrelsen
för konstnärernas riksförbund beklagas regeringens förslag. Man
understryker vikten av det givande samarbete, som före kriget ägt rum
mellan staten och konstnärerna. Detta samarbete hade man tänkt sig skulle
fortsätta nu under fredstiden. Samarbetet mellan stat och konstutövare
började löftesrikt och har särskilt stimulerat monumentalkonsten. Det är
naturligt, att konstnärerna hoppats på en fortsättning i överensstämmelse
med statsmakternas principbeslut.

Monumentalkonstens betydelse för ett kulturellt högt stående land som
Sverige får icke undervärderas. Att på lämpligt sätt smycka de offentliga
miljöerna är ju en tanke, som helt harmonierar med strävandena att popularisera
konsten och göra den till allas egendom. I vårt grannland Norge
synes man vara redo till avsevärda uppoffringar för att stimulera just
denna konstgren. Motivet härför torde bland annat vara medvetandet om
vilken roll monumentalkonsten spelar icke minst för ungdomens fostran
till konstnärligt medvetande.

Med åberopande av vad byggnadsstyrelsen och statens konstråd anfört i
sina äskanden på denna punkt samt av vad härovan framhållits synes
någon höjning av den av departementschefen föreslagna anslagssumman
kunna vara motiverad. En utökning av anslaget till 200 000 kronor torde
icke vara oförenlig med det statsfinansiella läget.

I huvudsak liknande synpunkter anföras i motionen II: 98.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
ansett sig böra förorda en annan form för medelsanvisningarna till konstnärlig
utsmyckning av statliga nybyggnader än den hittills tillämpade. Det
har nämligen synts departementschefen mera rationellt att — oavsett
byggnadsfrågornas departementala fördelning — under åttonde huvudtiteln
anvisas ett årligt reservationsanslag för ifrågavarande ändamål än att
såsom tidigare å kapitalbudgeten anvisa särskilda anslag, ett för varje
ifrågavarande byggnad. Det av departementschefen förordade systemet syntes
honom även vara att föredraga ur budgetteknisk synpunkt, samtidigt som
det torde underlätta ett enhetligt bedömande av gjorda framställningar och
en lämplig avvägning av medelsanvisningens storlek.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för nästa budgetår av 100 000
kronor för omförmälda ändamål.

Utikottet■

no

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna II: 98 och II: 111 hava invändningar icke rests mot det av
departementschefen föreslagna systemet för medelsanvisningen men däremot
påyrkats att anslaget skulle uppföras med ett belopp av 200 000
kronor.

I motionerna I: 136 och II: 206 hava motionärerna slagit vakt kring
den tidigare tillämpade formen för medelsanvisning till konstnärlig utsmyckning
av statliga nybyggnader och påyrkat ett uttalande från riksdagens
sida, att denna form framgent måtte bliva normgivande på detta
område samtidigt som motionärerna hemställt att för nästa budgetår
skulle beviljas ett anslag av 365 000 kronor.

I motionen II: 280 har slutligen yrkande framställts om att riksdagen
måtte dels besluta vidhålla den tidigare formen för medelsanvisning, dels
ock i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten av att åtgärder
vidtoges för att trygga en konstnärlig bedömning av sådana utsmyckningsuppgifter,
som för närvarande övervakades av byggnadsstyrelsen.

Utskottet får för sin del framhålla, att delade meningar givetvis kunna
råda beträffande ändamålsenligheten av den ena eller andra formen för
medelsanvisning på ifrågavarande område. Utskottet anser sig likväl — utan
att taga principiell ställning till berörda spörsmål — böra för sin del för
nästa budgetår godtaga det av departementschefen förordade systemet. Utskottet
förutsätter, att departementschefen vid sin anmälan av frågan om
anvisande av medel för ändamålet för budgetåret 1948/49 till förnyat övervägande
upptager spörsmålet om det system, som befinnes i fortsättningen
böra tillämpas. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 136 och II: 206
samt II: 280 — så vitt nu är i fråga — få anses besvarade.

Beträffande anslagets storlek för nästa budgetår har utskottet kommit
till den uppfattningen, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet
är alltför knappt utmätt. Utskottet förordar därför för sin del, att anslaget
höjes med 50 000 kronor till 150 000 kronor.

Med anledning av vad i motionen II: 280 därom anförts vill utskottet
framhålla, att utskottet förutsätter, att byggnadsstyrelsen i förekommande
fall samråder med konstrådet rörande sådana utsmyckningsuppgifter,
som falla under byggnadsstyrelsens direkta handläggning. Motionen II: 280
— så vitt nu är i fråga — torde med det sålunda anförda få anses besvarad.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna II: 98 och II: 111 ävensom I: 136 och
II: 206 — sistnämnda motioner så vitt de avse anslagets
storlek — till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor;

b) att motionerna II: 280 samt I: 136 och II: 206 — sist -

Statsutskottets utlåtande nr S.

111

nämnda motioner så vitt de avse formen för medelsanvisning
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader —
må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

Diverse.

277:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 317, s. 529), vilket beträffande ifrågavarande anslag
innebär en anslagshöjning med respektive 4 000 kronor, 134 000 kronor,
82 000 kronor, 68 000 kronor och 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 169 000
kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 910 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 438 000
kronor; och

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 923 000
kronor.

278:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 529 och 530), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 kronor.

279:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 319, s. 530) hemställer utskottet,

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

280:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 530), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 2 100 kronor.

281 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s.
530 och 531), vilket innebär en anslagshöjning med 3 800 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.

282:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 322, s. 531—533), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 500 kronor, avseende stipendium åt en arkitekt, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
Rom m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
48 800 kronor.

283 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 533), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord ind zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av 1 800 kronor.

284:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
324, s. 533), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 11 100 kronor.

285:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325, s. 534), vil -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

ket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlö?iing av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

286 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 534), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av intemationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.

287:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t har
(punkt 327, s. 534—546) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 237 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Osvald m. fl.
(I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Swedberg m. fl.
(11:270), i vilka hemställts, att från ifrågavarande anslag må kunna utbetalas
bidrag jämväl för bevistande av kurs, som pågår minst 14 dagar, anordnad
av svensk folklig rikssammanslutning, som för sin bildnings verksamhet
åtnjuter statsunderstöd, samt att anslaget höjes med 5 000 kronor till 20 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 116 000 kronor. Av
det föreslagna anslagsbeloppet avses 15 000 kronor för bestridande
av särskilda kostnader för ungdom från annat
nordiskt land än Sverige under bevistande av
kurs vid svensk folkhögskola. Härom inhämtas av statsrådsprotokollet
följande.

Svenska föreningen Norden har beträffande ifrågavarande bidrag icke
ifrågasatt någon förändring för nästa budgetår. Föreningen har anfört bland
annat.

De stipendiemöjligheter, som beretts ungdom från grannländerna, ha
medfört, att sammanlagt hundra elever från Danmark, Finland, Norge
och Island komma att bevista svenska folkhögskolor under läsåret 1946—
1947. Intresset i grannländerna för dessa stipendier har varit mycket stort,
och sammanlagt hade fyrahundra ansökningar inkommit vid anmälningstidens
utgång.

Rådande valutaförhållanden ge vid handen, att det även i fortsättningen
är nödvändigt att elever från grannländerna erhålla bidrag till resekostnader
och till nödvändiga utgifter av mera personlig karaktär under sin
vistelse på svensk folkhögskola.

8 — Bihang till riksdagens protokoll 19b?. C samt Nr 8.

Otakottet.

114 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Skolöverstyrelsen, som hört folkhögskolinspektören, har tillstyrkt framställningen.

Departementschefen har för egen del beräknat oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.

I motionerna 1:191 och 11:270 anföres i huvudsak följande.

Vi dela helt uppfattningen om önskvärdheten av fortsatt anslag för det
angivna ändamålet. Vi finna emellertid, att viss utvidgning av området
för ifrågavarande stöd bör ske. Flera av de svenska folkrörelser, vilkas verksamhet
ansetts förtjänt av statligt stöd, ha motsvarigheter i de andra nordiska
länderna, med vilka de upprätthålla varaktiga och intima förbindelser.
Åtminstone i några fall har man känt behov att som ett led i denna
förbindelse inrymma ett deltagande från de övriga nordiska länderna i utbildningskurser,
som anordnas i Sverige. Samma av valutabestämmelserna
skapade svårigheter, som föranlett ifrågavarande anslag, ha emellertid
yppat sig i detta fall. Det föreligger sålunda motsvarande skäl för statsmakterna
att underlätta denna form av kontakt. Enligt vår mening bör
därför rubriken för ifrågavarande anslag undergå sådan ändring, att det
blir möjligt för föreningen Norden att underlätta även denna form av
kontakt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionerna I: 191 och II: 270 gjorda yrkandet vill utskottet
framhålla, att det enligt utskottets mening torde böra ankomma
på den nordiska kulturkommissionen och föreningen Norden att taga den i
motionerna väckta frågan under närmare övervägande. Utskottet avstyrker
alltså bifall till det i ovannämnda motioner gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 191 och II: 270, till Främjande
av nordiskt-kulturellt samarbete för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 237 000 kronor.

288:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s.
546—552) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 110 000
kronor.

289:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 552), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

290:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330,
s. 552), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

291 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 552
och 553), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt
hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret
1947/48 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid
universiteten i Uppsala och Lund eller vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet, på vilken civila avlöningsreglementet
icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

292:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 553), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.

293:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333,
s. 553), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

294:o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336,
s. 554) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

295:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 337, s. 554) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000 kronor.

296:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 338, s. 554 och 555) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Uppskjutna frågor.

297:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för riksdagen anmäla.

Stockholm den 11 mars 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Larsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Heiding, von Heland,
Johan Eric Ericson, Rosenberg, Ragnar Bergh och fröken Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson
i Grönvik, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö,
Mårtensson, Hoppe, Onsjö, Jansson i Kalix och Birke.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

Reservationer:

1) vid punkten 83:o) (Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten och vissa högskolor) av herr Malmborg
i Skövde;

2) vid punkten 163:o) (Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter) av herr Ragnar Bergh;

3) vid punkten 182:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i
slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor) av herrar
Johan Bernhard Johansson, Andrén, Ragnar Bergh, fröken Osvald, herrar
Malmborg i Skövde, Hoppe och Jansson i Kalix, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom av---nästa budgetår.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till vad departementschefen
sålunda förordat.

Vidkommande förevarande--- 4 025 000 kronor»;

4) vid punkten 272:o) (Resestipendier åt journalister) av herr Törnkvist.

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud-titeln

Anslagets rubrik

14.

Stifta- och landsbiblioteken: Avlöningar.

40.

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Avlöningar.

Omkostnader.

44.

Kurser för utbildande av kyrkomusiker in. in.

47.

Ersättningar till kyrkor.

55.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning åt
landsantikvarier.

72.

Uppsala universitet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

76.

Lunds universitet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

79.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

81.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Inredning och utrustning av institutets nybyggnader.

Engångsanslag för vissa institutioner.

82.

Tandläkarinstituten:

Avlöningar.

Omkostnader.

Nyanskaffning och underhåll av utrustning vid tandläkarinstitutet i
Stockholm.

Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning.

Utrustning för tandläkarinstitutet i Malmö.

Anordnande av utbildning för tandtekniker.

83.

Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset:

Avlöningar.

Omkostnader.

Serafimerlasarettet:

Avlöningar.

Omkostnader.

85.

Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akade-miska sjukhuset i Uppsala.

90.

Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stock-holm.

94.

Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av doktorsav-handlingar.

97.

Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande av högre
juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund.

99.

Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet.

101.

Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande av högre
medicinska studier vid universiteten in. fl. läroanstalter.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Punkt i

8:e huvud-titeln

Anslagets rubrik

104.

Stoekliolms högskola: Bidrag till undervisning i folkrätt.

no.

Atomenergiforskning.

127.

Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning och
forskning.

141.

Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya lokaler.

147.

Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler.

152.

Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

Omkostnader.

153.

Allmänna läroverken: Avlöningar.

161.

Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

172.

Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

188.

Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.

Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor |
med kombinerad undervisning.

191.

Folkskoleseminarierna:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel, böcker m. m.

Utrustning.

207.

Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

224.

Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag.

238.

Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig kurs.

241.

Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

243.

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

249.

Dövstumskolorna: Avlöningar.

262.

överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

Omkostnader.

2G9.

Konstfackskolan:

Avlöningar.

Omkostnader.

Undervisningsmateriel m. m.

274.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

276.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.

291.

Understöd åt folkbiblioteksväsendet.

293.

Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän.

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar.

Understöd åt studiecirkelverksamhet.

Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrations-kostnader.

Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.

Bidrag till verksamheten vid studiehem.

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. in. för nykter-hetens främjande.

297.

Statens studielån: Studielånenämnden.

309.

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

334.

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

335.

Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

Stockholm 1947 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.