Statsutskottets utlåtande nr 68.
1
Nr 68.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse
från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift
för gas.
(2:a avd.)
I propositionen nr 53 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 24 januari
1947, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med
vad föredragande statsrådet anfört, medgiva befrielse från skyldighet att
erlägga överuttagningsavgift för gas.
Enligt lagen den 12 december 1941 (nr 925) om reglering av förbrukningen
av elektrisk kraft och gas äger Kungl. Maj:t förordna, att vid gasransonering
förbrukare skall vara skyldig att för överuttagning av gas erlägga,
utöver den vanliga avgiften till gasverket, en särskild överuttagningsavgift,
som skall utgå enligt grunder som Kungl. Maj:t bestämmer, överuttagningsavgiften
tillfaller kronan. Vid införandet av gasransoneringen i
april 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att överuttagningsavgift skulle utgå, samt
bestämde avgiftens storlek, varjämte bränslekommissionen enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande utfärdade närmare föreskrifter om ransoneringens
genomförande.
Vid första ransoneringsperiodens slut påfördes de abonnenter, som under
perioden förbrukat för mycket gas, överuttagningsavgift för den del av överuttagningen
som översteg 20 procent av den medgivna förbrukningen. I övrigt
överfördes överuttagningsavgifterna till andra ransoneringsperioden,
varigenom abonnenterna skulle få möjlighet att genom minskad förbrukning
kompensera den tidigare överuttagningen.
Då gasransoneringen upphävdes i december 1946 hade andra ransoneringsperioden
ännu icke gått till ända. Någon avläsning av mätarna vid
denna tidpunkt har av praktiska skäl icke kunnat genomföras. Till följd
härav har något konstaterande av eventuell överförbrukning under den
gångna delen av perioden och fastställande av överförbrukningsavgift för
samma tid ej kunnat ske. Av samma skäl har man icke heller kunnat utröna,
huruvida de abonnenter som fått överuttagningsavgifter från första
ransoneringsperioden överförda till andra perioden kunnat genom minskad
förbrukning utjämna sin tidigare överuttagning. Då någon kronans fordran
således icke kan anses konstaterad, kan givetvis icke någon debitering av
Bihang till riksdagens protokoll 7.947. 6 samt. Nr 68—70.
2
Statsutskottets utlåtande nr 68.
överuttagningsavgifter ske, ej heller något uttagande av överförda avgifter
komma i fråga.
En inom bränslekommissionen gjord sammanställning visar, att för första
gasransoneringsperioden debiterats överuttagningsavgifter på tillhopa 99 625
kronor 50 öre samt att därav den 15 januari 1947 53 237 kronor 50 öre eller
omkring 54 procent ännu icke erlagts.
Hos bränslekommissionen ha från olika håll gjorts framställningar om
befrielse från skyldighet att erlägga påförda överuttagningsavgifter för gas.
Sålunda har Göteborgs stads gas- och elektricitetsverk hemställt hos kommissionen,
att sjutton av verkets abonnenter måtte befrias från berörda skyldighet.
Denna framställning har av kommissionen underställts Kungl. Maj ds
prövning, därvid kommissionen med hänsyn till inhämtade upplysningar
angående vederbörandes personliga förhållanden och ekonomiska villkor
tillstyrkt bifall till framställningen. Enligt vad föredragande statsrådet inhämtat
föreligger hos bränslekommissionen ett likartat ärende, avseende ett
femtontal gasabonnenter i Malmö. Ytterligare må nämnas, att ett industriföretag
i Hälsingborg hos Kungl. Majd besvärat sig över att bränslekommissionen
avslagit en ansökan från företaget om befrielse från skyldighet att
erlägga påförd överuttagningsavgift. I avgivet yttrande i detta mål har kommissionen
förklarat sig av principiella skäl icke kunna tillstyrka bifall till
besvären men har med hänsyn bland annat till företagets svaga ekonomi
ifrågasatt, huruvida icke Kungl. Majd ur billighetssynpunkt ville förordna
om befrielse från eller nedsättning i överuttagningsavgiften.
Föredragande statsrådet har för egen del anfört bland annat följande.
Spörsmålet om efterskänkande av redan debiterade och till betalning förfallna
överuttagningsavgifter från första ransoneringsperioden har, såsom
av det förut anförda framgår, aktualiserats genom de särskilda ansökningar
om befrielse från betalningsskyldighet, vilka äro beroende på Kungl. Maj ds
prövning. I så gott som alla dessa fall föreligga sådana omständigheter, att
befrielse synes ur skälighetssynpunkt motiverad. Enligt hittills tillämpade
grunder för avgörande av frågor om efterskänkande av kronans fordringar
torde Kungl. Majd icke äga befogenhet att utan riksdagens medgivande
avstå från kronans rätt i dylika fall. Den befogenhet härutinnan, som enligt
11 § förenämnda lag kan anses tillkomma Kungl. Majd, avser såsom av
motiven framgår icke nu ifrågavarande fall. Med hänsyn till angelägenheten
av att relativt snabbt vinna en lösning av här föreliggande spörsmål
synes riksdagens medgivande till efterskänkande av kronans rätt i dessa
fall nu böra inhämtas, utan att man avvaktar resultaten av mera vittsyftande
utredningar angående formerna och förutsättningarna för avstående
av kronans fordringar.
Därest dylikt medgivande lämnas av riksdagen, skulle det kunna ifrågasättas
att utan avseende å de olika skäl, som kunna åberopas för efterskänkande
av kronans rätt, meddela bestämmelser om generell befrielse från
skyldigheten att erlägga till betalning förfallen överuttagningsavgift, enär
man härigenom skulle vinna ett förenklat administrativt tillvägagångssätt
utan särskilda ansökningsförfaranden med därmed förenad prövning från
Statsutskottets utlåtande nr 68.
3
fall till fall. Emellertid är jag med hänsyn till att samma skäl skulle kunna
åberopas för en generell eftergift även i andra fall av likartat slag icke
beredd att förorda en dylik allmän befrielse från betalningsskyldigheten.
Efterskänkande av kronans fordran för överuttagningsavgift för gas synes
därför endast böra ifrågakomma efter särskild ansökning, där sådana omständigheter
föreligga att en eftergift kan anses skälig.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifråga- utskottet.
varande förslag, får hemställa,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet
med vad föredragande statsrådet anfört, medgiva befrielse
från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för gas.
Stockholm den 18 april 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Iwar
Anderson, fröken Andersson, herrar Albertsson, Hesselbom och Ivar Persson;
samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Malmborg i Skövde, Bergström, Mårtensson, Wallentheim, Lindholm,
Åkerström, Holmström, Onsjö, Persson i Vinberg och Birke.