Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1947148 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avel.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
bar Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1947)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet upptaga vissa av departementschefen
förordade ytterligare befattningar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 600 300
kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 339 800 kronor.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag föranledes
av — bortsett från regleringen av departementschefernas avlöning,
regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen och allmänna löneregleringen
— att vissa nya befattningar föreslås skola inrättas. Sålunda föreslås
överflyttande till departementets avlöningsanslag från kommittéanslaget av
kostnaden för avlöning av en sakkunnig, verksam inom statssekreteraravdelningen,
ävensom inrättande av ytterligare en arvodestjänst inom avdelningen
med avlöning av högst 15 000 kronor för år. Vidare föreslås uppförande
å personalförteckningen - av en förste kanslisekreterartjänst ävensom anvisande
av medel för anställande av ytterligare eu amanuens, en föredragande
med deltidsarvode, högst 7 000 kronor, samt ytterligare fyra vaktmästarbefattningar
— av vilka tre erfordras i samband med att kanslihusannexet
tages i anspråk. Slutligen föreslås att sju telefonister i A 4, utgörande
personalen i kanslihusets telefonväxel, från och med nästa budgetår överflyttas
från telegrafverkets till kommunikationsdepartementets stat.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. AV 6.
604 47
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Kungl. Maj:ts förslag bär icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hem ställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare följande tjänster,
nämligen 1 förste kanslisekreterare i A 26, 3 kontorsbiträden
i A 4 och 7 telefonister i A 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................... 27 6jX)
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis— 331 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 209 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 32 000
Summa kronor 600 300;
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 600 300 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 4), vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär höjning av förevarande anslag för nästa budgetår med 220 000 kronor,
huvudsakligen beroende på ökade kostnader — delvis av engångsnatur —
i samband med inflyttningen i kanslihusannexet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
420 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t kar
(punkt 3, s. 5—13) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga
vissa av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 3 834 000 kronor, därav 1 917 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 2 611 100 kronor,
därav 1305 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förutom av regleringen av befordringsgången för amanuens- och biträdes -
Statsutskottets utlåtande nr 6.
3
personalen samt den allmänna löneregleringen beror den föreslagna höjningen
av anslaget för nästa budgetår på att vissa nya tjänster föreslås
skola inrättas ävensom att förbättrad löneställning avses skola beredas vissa
befattningshavare. Sålunda föreslås att förrådsdirektörsbefattningen uppflyttas
från C 6 till C 8. Å förrådsbyrån — som avses i fortsättningen
skola benämnas förråds- och verkstadsbyrån — föreslås inrättande av en
tjänst såsom verkstadsinspektör i A 26 och en kontorsskrivare i Eo 15, varjämte
två arvodesavlönade verkmästartjänster föreslås skola ombildas till
ingenjörsbefattningar i Eo 17. Härjämte föreslås att å samma byrå en ingenjörstjänst
i Ex 21 och en assistentbefattning i Ex 15 omvandlas till en
byråingenjörstjänst i Eo 21 respektive en kontorsskrivarebefattning i Eo 15.
Slutligen föreslås beträffande kameralbyrån att en revisorsbefattning överflyttas
till ordinarie stat ävensom att medel beräknas för anställande av
ytterligare en amanuens.
De förändringar med avseende å personalorganisationen vid väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, som i förevarande sammanhang föreslagits, tillstyrkas
av utskottet. Under erinran att av anslagsökningen i förhållande
till innevarande budgetår, 1 222 900 kronor, ett belopp av omkring 1 150 000
kronor sammanhänger med den reglerade befordringsgången och den allmänna
löneregleringen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar
i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
nämligen uppflyttning av befattningen såsom förrådsdirektör
från C 6 till C 8 samt uppförande i förteckningen av 1 befattning
såsom verkstadsinspektör i A 26 ävensom ytterligare
1 revisorsbefattning i A 21 och 3 kontorsbiträdesbefattningar
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 304 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .............. 13 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.
.....,....................................2 299 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 216 000
Summa kronor 3 834 000;
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetaret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 834 000 kronor, därav
1 917 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 13—15), vilket innebär minskning av förevarande
anslag för nästa budgetår med 61 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
679 000 kronor, därav 339 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 15—24)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga vissa av departementschefen förordade
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 9 969 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 6 241200 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Kungl. Maj:t föreslår, att 14 ingenjörsbefattningar i A 19 — enär denna
lönegrad saknar motsvarighet i den löneplan, som skall tillämpas från och
med nästa budgetår — vid inplacering i det nya lönesystemet skola likställas
med befattningar i den nuvarande lönegraden A 20. Fjorton extra
ordinarie expeditionsvaktsbefattningar föreslås skola överföras på ordinarie
stat i A 5, varjämte medel äskas för beredande av extra ordinarie anställning
åt åtta extra expeditionsvakter. Utöver de kostnadsökningar, som följa
av de sålunda framlagda förslagen, föreslås icke-ordinarieposten skola uppräknas
med 100 000 kronor för beredande av arvoden åt personal, sysselsatt
med utrednings- och projekteringsarbeten, varigenom det för detta ändamål
skulle under nästa budgetår stå till förfogande 450 000 kronor. I samband
därmed föreslås personalförteckningen skola utökas med åtta ingenjörsbefattningar
i Eo 24, avsedda för projekteringsverksamheten. Slutligen föranledes
uppräkning av anslaget på grund av den reglerade befordringsgången för
biträdespersonalen och den allmänna löneregleringen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning under förevarande
anslag av 3 727 800 kronor. Av ökningen hänför sig emellertid omkring
3 600 000 kronor till regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen
samt den allmänna löneregleringen. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit
utskottet anledning till erinran.
I förevarande sammanhang får utskottet framhålla följande. Överrevisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse avseende
budgetåret 1945/46, av vilken berättelse utskottet beretts tillfälle taga del,
verkställt eu jämförelse mellan personalbesättningen inom den allmänna
väghållningen den 1 juli 1943 — alltså före den allmänna väghållningens
Statsutskottets utlåtande nr 6.
o
förstatligande — och den 1 juli 194(3 i syfte att erhålla material för utredning
av orsakerna till uppkommen personalökning och därmed erhålla en grund
för bedömande av de åtgärder som böra vidtagas för att begränsa arbetsbördan
för den administrativa personalen och motverka ytterligare ökning
av densamma. Under framhållande att personalen enligt överrevisorernas
förmenande icke vore för stor i förhållande till arbetsbördan, ha överrevisorerna
såsom sin uppfattning framhållit att övergången i samband med
vägväsendets förstatligande till en starkt centraliserad förvaltning varit ägnad
medföra dubbelarbete och därmed en ökning av den totala arbetsbördan.
Overrevisorerna ha — utan att vilja påstå att en decentralisering i och för
sig skulle kunna minska personalbehovet inom vägförvaltningen — ifrågasatt
huruvida icke genom en decentralisering skulle vinnas en minskning i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nu alltför stora arbetsbörda, och ha revisorerna
i anslutning därtill lämnat exempel på ärenden, som enligt revisorernas
förmenande skulle kunna decentraliseras.
I yttrande till Kungl. Maj:t i anledning av överrevisorernas uttalanden
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, bland annat, att parallellt
med genomförandet av den av statsmakterna år 1946 beslutade omorganisationen
av vägväsendet inom styrelsen upptagits till behandling frågor om
decentralisering av ärenden enligt de riktlinjer som lämnats i propositionen
rörande omorganisationen. Vidare har styrelsen framhållit, hurusom styrelsen
under hösten 1946 anmodat vägdirektörerna att inkomma med förslag
till decentraliseringsåtgärder, ävensom att styrelsen sedermera meddelat beslut
rörande decentraliserad handläggning av ett antal ärenden och ärendesgrupper.
Styrelsen har emellertid även upplyst, att styrelsen fortsättningsvis
ämnade undersöka möjligheten och lämpligheten av att överföra beslutanderätten
i ytterligare ärenden till vägförvaltningarna.
Jämväl riksdagens år 1946 församlade revisorer ha (Del I, § 27, s. 141—
146) framhållit önskvärdheten av en väsentligt ökad decentralisering av vägförvaltningsärendena.
Sedermera har emellertid chefen för kommunikationsdepartementet med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1947 tillkallat särskilda
sakkunniga för utredande av möjligheterna av eu decentraliserad handläggning
av vissa ärenden inom väg- och vattenbyggnadsverket. Vid sådant förhållande
saknar utskottet anledning att i nu förevarande sammanhang till
vidare behandling upptaga här berörda spörsmål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna vidtaga följande ändringar, nämligen uppdyttning
av 14 ingenjörsbefattningar från A 19 till A 20 samt
uppförande i förteckningen av 14 expeditionsvakter i A 5, 3
kontorsbiträden i A 4 samt ytterligare 8 ingenjörer i Eo 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 4 841400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4563400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 564 200
Summa kronor 9 969 000;
c) till Väg förvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 9 969 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 6, s. 25 och 26), som innebär eu till anslagsposterna till reseersättningar,
expenser samt underhåll och drift av tjänstebilar hänförlig ökning
med 57 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 462 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) De lokala vägnämnderna m. m. Kungl. Majd har (punkt 7, s. 26
och 27) föreslagit riksdagen att till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
För ifrågavarande ändamål har för vartdera av budgetåren 1944/45 och
1945/46 anvisats 187 000 kronor. För budgetåret 1946/47 nedsattes anslaget
med hänsyn till anslagsbelastningen till 150000 kronor.
Med förmälan att utgifterna å anslaget under budgetåret 1945/46 uppgått
till allenast i runt tal 117 400 kronor har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit
att anslaget för budgetåret 1947/48 måtte ytterligare nedsättas till
125 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.
Enligt lagen den 30 juni 1943 om vägnämnder och länsvägnämnder har
vägnämnd till uppgift att verka för att vägbehoven inom nämndens område
på bästa sätt tillgodoses. I sådant hänseende har nämnden att avgiva av
Kungl. Maj:t, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelsen eller vägförvaltningen
i länet infordrade yttranden samt att i övrigt fullgöra vad enligt
lagen eller särskild författning ankommer på vägnämnd. Yägnämnd äger
jämväl framställa förslag i frågor rörande vägväsendet och vägtrafiken inom
nämndens område och må hos Kungl. Maj:t anföra besvär över beslut, som
meddelats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller länsstyrelse. Länsvägnämnd
åter har till uppgift att verka för att vägfrågor, som äro gemensamma
för flera vägnämnder eller alla vägnämndsområden inom länet, erhålla
den för hela länet ändamålsenligaste lösningen.
Enligt utskottets mening synas vägnämndernas och länsvägnämndernas
Statsutskottets utlåtande nr 6.
7
medverkan vid behandling av förekommande vägfrågor icke kommit att motsvara
vad som förutsatts vid 1943 års väglagstiftning. En orsak härtill kan
måhända vara den starka centralisering av vägärenden som alltjämt är förhanden.
Utskottet har i det föregående framhållit att spörsmålet om en
fortsatt decentralisering är föremål för utredning. Enligt utskottets mening
bör därvid jämväl beaktas frågan om beredande för vägnämnderna och länsvägnämnderna
av ökade möjligheter att taga aktiv del i vägfrågorna inom
länen.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen under förevarande
anslag för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. rn. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 27), som
innebär ökning för nästa budgetår av förevarande anslag med 25 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beglering av vissa skador inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
9:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj.t har (punkt 9. s. 39—48) föreslagit riksdagen
att till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 124 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I skrivelse den 31 oktober 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
beräkning rörande anslagsbehovet för vägunderhåll och vägbyggnader
m. m. under budgetåret 1947/48. Styrelsen bär därvid inledningsvis gjort
vissa allmänna uttalanden rörande det framtida medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål. Sålunda har styrelsen — under framhållande hurusom
under hela krisperioden anslagen varit starkt beskurna samtidigt som en
betydande stegring av löne- och prisnivån ägt rum, varigenom markerad
eftersläpning uppstått — ansett det nödvändigt, att anslagen nu bringades
upp till en sådan storlek, att de medgåve en viss återhämtning av den
mycket eftersatta vägbyggnadsverksamketen.
I anslutning till det anförda har styrelsen vidare gjort vissa uttalanden
rörande de kalkyler, som legat till grund för avvägningen av nu gällande
beskattning av automobiltrafiken. I samband med de beräkningar rörande
vägväsendets medelsbehov, som styrelsen verkställt för 1945 års bensinskatteutredning,
hade styrelsen beräknat eu årlig medelstilldelning av i runt
tal 300 miljoner kronor erforderlig. Ifrågavarande belopp borde numera med
hänsyn till under året inträffade ändringar i löne- och prisnivån ökas till
8
Statsutskottets utlåtande nr 6.
inemot 340 miljoner kronor. Bensinskatteutredningen liade emellertid framlagt
sitt förslag med utgångspunkt från de faktiska väghållningskostnaderna
under kalenderåret 1938 och hade med stöd därav beräknat det årliga
medelsbehovet för eu normal fredsstat till i runt tal 200 miljoner kronor.
Denna uppskattning av vägkostnaderna, vilken lagts till grund för statsmakternas
beslut, vore enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening uppenbart
för låg.
Enligt styrelsens mening vore det synnerligen angeläget, att den utredning,
som bevillningsutskottet vid 1945 års riksdag ansett erforderlig rörande
vägkostnadernas fördelning mellan motorfordonstrafiken och andra trafikgrupper
liksom även mellan olika slag av motorfordon inbördes, påbörjades
så snart som möjligt, enär det kunde beräknas draga lång tid innan eventuellt
ändrade bestämmelser kunde tillämpas samt därefter ytterligare tid
innan resultatet kunde komma vägtrafikanterna tillgodo. Styrelsen funne
det nämligen uppenbart, att vägväsendet icke kunde hålla takt med trafikutvecklingen
och trafikens krav, därest vägväsendets kostnader skulle hållas
inom ramen för nu tillgängliga automobilskattemedel.
Under åberopande av det anförda har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, att en utredning snarast måtte påbörjas för att klarlägga frågan
om, huru vägväsendets medelsbehov på olika områden lämpligen borde
finansieras.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid redan nu förordat ett
frångående av hittills tillämpade principer för väghållningskostnadernas bestridande.
Sålunda har styrelsen — under framhållande att det för budgetåret
1947/48 beräknade medelsbehovet för vägbeläggningar vore av sådan omfattning,
att det icke syntes samtidigt med övriga anslagsbehov för vägväsendet
kunna tillgodoses inom ramen för automobilskattemedlen — hemställt,
att erforderligt anslag för vägbeläggningar måtte anvisas å kapitalbudgeten.
Under hänvisning till att en beläggnings livslängd kunde beräknas
uppgå till 10 ä 15 år för eu enkel beläggning och till 25 år eller
mera för en högklassig sådan, har styrelsen uttalat, att vägbeläggningar vore
att betrakta såsom kapitaltillgångar, vilka med hänsyn till att de medförde
en fortlöpande trafikvinst borde avskrivas successivt. Styrelsen har i detta
sammanhang även föreslagit, att för väghållningen erforderliga färjor och
båtar, vilkas förnyelse för närvarande finansieras med anlitande av vägbyggnadsanslag,
måtte upptagas till redovisning under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond.
RiksrakensJcapsverJcet har avgivit utlåtande över styrelsens förslag i fråga
om finansiering av vägväsendets kostnader över kapitalbudgeten (s. 33).
Departementschefen har, efter att hava lämnat en redogörelse för de jämförelsevis
stora behållningar, som förefinnas å flertalet av de för vägändamål
anvisade reservationsanslagen — vid ingången av budgetåret 1947/48 beräknas
dessa uppgå till 54''6 miljoner kronor — i förevarande sammanhang
anfört bland annat följande.
Statsutskottets utlåtande nr ti.
9
Väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen bär i sina petita för nästa budgetår
räknat med en avsevärd utvidgning av verksamheten på vägväsendets område.
Då de anslag, som äskats för sådant ändamål, befunnits icke kunna
helt hållas inom ramen för de av styrelsen till 235 miljoner kronor beräknade
automobilskattemedlen, har styrelsen framlagt förslag om att viss del
av medelsbehovet skulle täckas genom anvisande av anslag å kapitalbudgeten,
nämligen i vad avser det av styrelsen med 50 miljoner kronor äskade
anslaget till vägbeläggningar. Även förnyelsen av vägväsendets färjor och
båtar har styrelsen, ehuru med annan motivering, föreslagit skola från och
med nästa budgetår finansieras genom anslag å kapitalbudgeten.
Beträffande de äskade anslagen till vägbyggnadsändamål gäller i allmänhet
att de äro beräknade för arbeten, som äro avsedda att komma till utförande
först under kalenderåret 1948. Bedömningen av de arbetsmarknadspolitiska
förutsättningarna för ett genomförande av styrelsens nu framlagda
arbetsprogram beror alltså bland annat på, i vilken utsträckning det för närvarande
är möjligt att på så pass lång sikt överblicka utvecklingen på arbetsmarknaden.
Det bör i detta sammanhang understrykas, att till ifrågavarande program
måste räknas icke blott de arbeten, som innefattas i styrelsens anslagsäskanden
för budgetåret 1947/48, utan även den mängd av arbeten, vartill medel
redan äro anvisade men som på grund av arbetsmarknadsläget icke för närvarande
kan komma till utförande. De mot automobilskattemedlen avräknade
anslag, vilka för innevarande budgetår anvisats för vägbyggnadsändamål,
uppgå till sammanlagt 69,3 miljoner kronor. Härtill komma kvarstående
behållningar å ifrågavarande anslag med tillhopa cirka 59 miljoner
kronor. Den totala medelstillgången uppgår alltså till cirka 128,3 miljoner
kronor. Enligt uppgifter, sonr styrelsen lämnat efter avlåtandet av sin petitaskrivelse,
har styrelsen numera räknat med, att av sistnämnda belopp 45 å 50
miljoner kronor skulle kunna förbrukas under innevarande budgetår och att
således ungefär 80 miljoner kronor skulle överföras såsom reservation till
budgetåret 1947/48. För detta budgetår har styrelsen för här ifrågavarande
ändamål äskat sammanlagt 134,5 miljoner kronor. Vid bifall härtill och
under antagande att medelsförbrukningen under budgetåret 1946/47 skulle
bliva den av styrelsen beräknade, skulle alltså för budgetåret 1947/48 komma
att stå till förfogande ett belopp av icke mindre än cirka 215 miljoner kronor
för vägbyggnadsändamål. Även om utvecklingen på arbetsmarknaden fram
till utgången av år 1948 icke nu med bestämdhet kan förutsägas, finnes emellertid
enligt min mening icke anledning att räkna med en sådan ändring i
läget, att den av styrelsen ifrågasatta utvidgningen av verksamheten inom
vägväsendet kan komma att bliva möjlig, huru önskvärd en sådan utvidgning
än är. Det må i förevarande sammanhang nämnas, att medelsförbrukningen
å de anslag, varom här är fråga, under budgetåret 1945/46 endast uppgått
till cirka 13,4 miljoner kronor.
Med hänsyn till vad här anförts bör enligt min mening medelstilldelningen
för väghållningen för budgetåret 1947/48 utan svårighet kunna hållas
inom ramen för det belopp av 255 miljoner kronor, till vilket chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang beräknat automobilskattemedelsinkomsterna
för budgetåret, och jag har därför ansett mig sakna anledning att för
närvarande till principiell behandling upptaga den av styrelsen föreslagna
ändringen i fråga om finansieringen av kostnaderna för vägbeläggningar. Yad
angår redovisningen av utgifterna för vägväsendets färjor och båtar har jag
däremot funnit vissa praktiska skäl tala för eu omläggning på sätt styrelsen
föreslagit. .Tåg kommer att senare i dag i annat sammanhang upptaga denna
fråga till behandling.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
10
I betraktande av de omfattande och delvis mycket angelägna investeringsbehov,
som föreligga på vägväsendets område, torde det bliva nödvändigt att,
så snart arbetskraftsfrågan kan lösas, avsevärt öka medelstilldelningen till
väghållningen. Svårigheter kunna härvid tänkas uppkomma att med nu tilllämpade
finansieringsprinciper vederbörligen tillgodose de föreliggande medelsbehoven.
Med hänsyn bland annat härtill finner jag i likhet med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen påkallat, att en översyn sker av grunderna för
finansieringen och redovisningen av vägväsendets kostnader. I avbidan på
de förslag, som inom kort kunna komma att framläggas av 1944 års trafikutredning
rörande hithörande spörsmål, synas emellertid några omedelbara åtgärder
icke böra vidtagas i denna fråga.
Om vid avvägningen av anslagen till vägväsendet för nästa budgetår helt
avgörande betydelse skulle tillmätas de föreliggande reservationerna och den
medelsförbrukning, som man med utgångspunkt från det nuvarande arbetsmarknadsläget
har anledning räkna med, skulle anslagen i de flesta fall böra
nedskäras långt under nuvarande nivå. En sådan reducering har jag emellertid
funnit mig i allmänhet icke böra förorda. Jag anser nämligen, att hänsyn
även måste tagas till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekade
förhållandet, att reservationerna i de flesta fall utgöras av medel, som äro
bundna vid flerårsplaner eller andra dispositionsplaner och därför icke utan
en omständlig procedur kunna tagas i anspråk för andra ändamål än dem,
för vilka de ursprungligen avsetts. Det bör vidare i detta sammanhang beaktas,
att vägväsendets kostnader finansieras över en specialbudget, vars användning
begränsats till ändamål, som direkt eller indirekt tjäna trafikens
intressen. Med hänsyn till de mycket stora behov av angelägna investeringar
och underhållsåtgärder, som för närvarande föreligga på vägväsendets område,
böra enligt min mening de inflytande automobilskatteinkomsterna tills
vidare icke tagas i anspråk för att nedbringa det under krigsåren uppkomna,
å budgetutjämningsfonden balanserade underskottet för automobilskattemedlens
specialbudget utan i stället reserveras för trafikens behov. Detta
skulle innebära, att de olika anslag, vilka avräknas mot automobilskattemedlen,
skulle avvägas så, att summan av desamma kommer att i huvudsak
svara mot de beräknade automobilskatteinkomsterna. Då dessa inkomster
under nu rådande förhållanden torde komma att vida överstiga medelsförbrukningen,
medför den föreslagna dispositionen av automobilskattemedlen
den konsekvensen, att de redan förut stora behållningarna å vissa väganslag
troligen komma att ytterligare ökas högst väsentligt. Härvid bortfalla också
i motsvarande mån möjligheterna till den kontroll över investeringsvolymen,
som erhålles om anslagen avvägas med utgångspunkt från den avsedda medelsförbrukningen
för viss tid. Behovet av en kontroll i detta hänseende
torde emellertid i erforderlig utsträckning kunna tillgodoses genom reglerande
åtgärder i fråga om anvisandet av arbetskraft till vägväsendet.
Vid bifall till vad jag här förordat skulle, i likhet med vad som är fallet
för innevarande budgetår, någon egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden
icke ske för budgetåret 1947/48 utan endast ett formellt belopp
upptagas för ändamålet.
Såsom tidigare nämnts har chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
beräknat inkomsterna av automobilskattemedlen för nästa budgetår
till 255 000 000 kronor och föreslagit, att detta belopp upptages å riksstatens
inkomstsida.
Innan en fördelning av automobilskattemedlen å olika anslag till vägväsendet
kan ske, skall till en början hänsyn tagas till de belopp av dylika
medel, som skola disponeras under femte och nionde huvudtitlarna. Vad angår
femte huvudtiteln må erinras, att i samband med den år 1936 beslutade om
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
11
organisationen av bilbesiktningsväsendet och utökningen av statspolisorganisationen
förutsattes, att kostnaderna för denna utökning, i den mån överskott
å bilbesiktningsväsendet icke försloge därtill, skulle bestridas av automobilskattemedel.
I det följande kommer jag att föreslå, att anslaget till bilbesiktningsväsendet
anvisas med ett beräknat belopp av 1 100 000 kronor. Chefen
för finansdepartementet har beräknat inkomsttiteln Avgifter för besiktning
av motorfordon till 3 000 000 kronor. Med dessa utgångspunkter har chefen för
socialdepartementet tidigare i dag föreslagit, att av de olika anslagen till
statspolisorganisationen ett sammanlagt belopp av 543 000 kronor avräknas
mot automobilskattemedlen. Det under nionde huvudtiteln upptagna anslaget
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, vilket
anslag chefen för jordbruksdepartementet kommer att föreslå skola anvisas
med 360 000 kronor, förutsättes helt skola avräknas mot automobilskattemedlen.
I enlighet härmed skulle alltså återstå av automobilskattemedlen att fördela
under sjätte huvudtiteln (255 000 000 — 543 000 — 360 000) 254 097 000
kronor. Tidigare i dag har jag föreslagit, att av avlönings- och omkostnadsanslagen
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och till vägförvaltningarna
samt till de lokala vägnämnderna m. m. sammanlagt 13 812 500 kronor skola
avräknas mot automobilskattemedlen. Vidare har jag för avsikt att senare
i dag föreslå, dels att till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder skall anvisas ett belopp av 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen, dels ock att till statens biltrafiknämnd, till statens
väginstitut och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande skola
sammanlagt anvisas eller beräknas 736 000 kronor, att likaledes avräknas mot
automobilskattemedlen.
Tages hänsyn till nyssnämnda belopp under sjätte huvudtiteln, vilka^ förutsatts
skola avräknas mot automobilskattemedlen, skulle alltså återstå att
fördela å de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader samt till
statens automobilskattemedelsfond ett belopp av (254 097 000 — 13 812 500 —
500 000 — 736 000) 239 048 500 kronor. Jag kommer i det följande att föreslå,
att — sedan för avsättning till statens automobilskattemedelsfond beräknats
ett anslag av 373 500 kronor — under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader
i övrigt anvisas anslag, att avräknas mot .automobilskattemedlen, om
sammanlagt 238 675 000 kronor, vilket i jämförelse med motsvarande anslag
för innevarande budgetår innebär en ökning med 69 585 600 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft eu inom andra
kammaren av herrar Sveningsson och Jonsson i Malmgrava väckt motion
(II: 298), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla, att en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagen översyn av
grunderna för finansieringen och redovisningen av vägviisendets kostnader
snarast kommer till utförande.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen.
Beträffande beräkningen av medelsbehovet under nu förevarande anslag
— anslaget till vägunderhåll — för budgetåret 1947/48 inhämtas av statsrådsprotokollet
följande (s. 39 ff.).
Från och med den 1 januari 1944 iiro kostnaderna för vägunderhållet på
landet och i samhällen, där kronan är väghållare, upptagna under ett reservationsanslag
till barmarksunderhållet och ett förslagsanslag till vinterväghållningen.
12
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Till barmarksunderhållet ha för budgetåren 1944-/45—1946/47 anvisats
48 200 000 kronor, 62 300 000 kronor respektive 73 700 000 kronor, därav för
budgetåret 1945/46 8 000 000 kronor på tilläggsstat. Anslaget till vinterväghållningen
har under nämnda tre budgetår varit uppfört med 13 000 000
kronor, 14 200 000 kronor respektive 14 500 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu föreslagit att de båda anslagen
sammanslås till ett reservationsanslag. Förutsättning vore dock, att en tillräcklig
reserv ställdes till styrelsens förfogande för att möta eventuellt inträffande
förlängning av barmarkstiden eller särskilda, dock icke alltför stora
svårigheter i fråga om vinterväghållningen.
Rörande medelsbehovet under nästa budgetår för barmarksunderhållet
har styrelsen anfört, att vid ingången av budgetåret 1947/48 en betydande
eftersläpning av underhållet alltjämt komme att kvarstå. Beträffande
många vägsträckor kunde ifrågasättas, huruvida det med hänsyn till den
alltjämt ökande motorfordonstrafiken bleve möjligt att hålla grusvägbanorna
i fullt tillfredsställande skick. Styrelsen syftade därvid främst på de
starkast trafikerade grusvägarna, som uppenbarligen borde vara försedda
med beläggning. I detta sammanhang har styrelsen framhållit, att det
orde helt ankomma på vägunderhållet att under budgetåret 1947/48 möta
trafikens krav.
Styrelsen har vidare framhållit, att styrelsen vid beräkningen av ansl
för budgetåret 1947/48 utgått från att underhållet skulle kunna bedrivas så,
att vägarna kunde mottaga en trafik av samma storleksordning som 1939
års och att samtidigt genom en viss upprustning eftersläpningen av underhållet
till en del skulle kunna återhämtas. Beräkningen vore vidare grundad
på 1946 års löne- och prisnivå.
Med hänsyn till svårigheten att beräkna kostnadsökningen för vägunderhållet
vid fortlöpande stegring av trafiken hade styrelsen låtit vägförvaltningarna
beräkna sitt medelsbehov på grundval av de prestanda, som förvaltningarna
funne erforderliga inom varje sakkontogrupp.
Under nu angivna förutsättningar har styrelsen för budgetåret 1947/48
beräknat kostnaderna för barmarksunderhållet till följande på olika sak
-
konton fördelade belopp.
Kronor
1. Grusning .......................................... 26 404 000
2. Flickning.......................................... 7 236 000
3. Dammbindning.................................... 16 051000
4. Hyvling, sladdning, vältning.................... 11 841 000
5. Underhåll av belagd vägbana .................. 5 779 000
6. Underhåll av gång- och cykelbanor ............ 173 000
7. Vägkropp.......................................... 5 238 000
8. Diken, slänter och frisiktsområde .............. 11 149 000
9. Skyddsräcken och vägmärken.................... 5 927 D00
10. Broar .............................................. 2 546 000
11. Bryggor............................................ 48 000
12. Färjor.............................................. 3 208 000
13. Yissa administrations-och personalkostnader.. 4 600000
Summa kronor 100 200 000
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
Med anledning av den avsevärda anslagsökning, som sålunda ifrågasatts,
har styrelsen framhållit, att de med utgifterna förenade åtgärderna enligt
styrelsens mening vore ofrånkomliga med hänsyn till det skick, vägarna befunne
sig i, och de ständigt ökade men enligt styrelsens mening i allt väsentligt
berättigade kraven från trafikens sida. Det vore styrelsens förhoppning
att genom ökad mekanisering och rationalisering av underhållet samt
utförande av beläggningar i helt annan omfattning än hittills kunna återhålla
en alltför stark stegring av kostnaderna för underhållet. Emellertid
vore möjligheterna härtill för närvarande, särskilt beträffande de två förstnämnda
slagen av åtgärder, mycket begränsade, beroende på de långa leveranstiderna
för maskiner och fordon.
Styrelsen har härefter framlagt beräkning av kostnaderna för vinterväghållningen.
Dessa kostnader hade, enligt styrelsen, under budgetåren
1944/45 och 1945/46 uppgått till i runt tal 18 450 000 kronor respektive
19 810 000 kronor. Kostnadsstegringen under det senare budgetåret kunde
närmast anses ha förorsakats av ökade arbetslöner samt den höjda standard,
som nödvändiggjorts av den stegrade trafiken.
För fördelningen av anslaget till vinterväghållning för budgetåret 1946/47
hade styrelsen verkställt viss utredning angående vinterväghållningskostnadernas
sammansättning. Kostnaderna hade därvid uppdelats i en fast andel,
helt oberoende av vintersäsongens längd, samt en rörlig andel, i stort sett
proportionell mot denna. De fasta kostnaderna, som huvudsakligen hänförde
sig till förebyggande åtgärder, hade, enligt styrelsen, enligt nämnda
utredning uppskattats till cirka 5 miljoner kronor per år. Den rörliga kostnaden,
som avsåge en med avseende på snömängd i huvudsak normal vinter,
syntes få uppskattas till cirka 5 miljoner kronor per månad. Då vintersäsongen
normalt hade en längd av i genomsnitt cirka 3 månader, kunde
vinterväghållningen för en i alla avseenden normal vinter beräknas kosta
cirka 20 miljoner kronor vid 1946 års löne- och prisnivå samt oförändrad
standard.
Med utgångspunkt från vad sålunda anförts har styrelsen för budgetåret
1947/48 beräknat kostnaden för vinterväghållningen till 20 000 000 kronor vid
oförändrad standard samt 1946 års löne- och prisnivå.
Efter att sålunda ha beräknat det normala medelsbehovet för barmarksunderhållet
och vinterväghållningen har styrelsen slutligen framlagt förslag
om upptagande av en viss säkerhetsmarginal i vägunderhålls anslaget för extraordinära
behov. Detta anses påkallat med hänsyn dels till den föreslagna
sammanslagningen av underhållsanslagen till ett reservationsanslag, dels till
risken för s. k. katastrofskador. Styrelsen har för ändamålet räknat med ett
belopp av 4 miljoner kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att till
vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisas ett reservationsanslag av
(100 200000 + 20000 000 + 4 000 000) 124 200 000 kronor.
överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin den 27 november
1946 avgivna berättelse, avseende budgetåret 1945/46, bland annat berört
] 4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
frågan om behovet av upprustning av vägarna. Överrevisorerna framhålla
sålunda, att det med hänsyn till den stegring av trafikintensiteten, som redan
agt rum och som kunde förväntas ytterligare fortsätta, vore av största vikt
att vägarna återställdes i den standard de hade år 1939. På många håll i
landet hade man redan hunnit genomföra en betydande grundförbättring. På
andra håll återstode emellertid alltjämt mycket att göra, icke minst i fråga
om dikesrensning och röjning.Även slitlagren vore mångenstädes alltjämt otillräckliga.
Överrevisorerna ville därför fästa uppmärksamheten på nödvändigheten
av att erforderliga medel ställdes till vägorganisationens förfogande
för genomförande av behövlig grundförbättring av vägarna.
Departementschefen har icke funnit några principiella betänkligheter kunna
resas mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att ersätta anslagen
till barmarksunderhållet och vinterväghållningen med ett gemensamt reservationsanslag.
Det icke utnyttjade belopp, som vid utgången av budgetåret
1946/47 kunde kvarstå å reservationsanslaget till barmarksunderhållet, borde
därvid tillgodoföras det gemensamma anslaget.
Departementschefen har vidare tillstyrkt att det av styrelsen äskade anslaget
till vägunderhållet anvisas för nästa budgetår. Härom har departementschefen
anfört i huvudsak följande.
Såsom styrelsen framhållit torde man ha att räkna med att de ökade krav
på vägväsendet, som ställas av den stegrade vägtrafiken, under budgetåret
1947/48 i första hand få mötas genom åtgärder på vägunderhållets område,
eftersom en intensifiering i detta syfte av vägbyggnadsverksamheten — i den
män en sådan överhuvudtaget blir möjlig med hänsyn till arbetsmarknadsläget
— knappast kan väntas lämna några definitiva resultat förrän längre
fram. På grund härav och med hänsyn till den avsevärda trafikstegring, som
nu inträtt eller förutses, torde väsentligt ökade insatser på vägunderhållets
område bliva nödvändiga för att väghållningen skall kunna hålla jämna steg
med trafikutvecklingen. Hänsyn måste vid anslagsberäkningen också tagas
till den stegring i löne- och prisnivån, som inträtt sedan år 1945, ävensom till
behovet av en återhämtning med avseende på de äldre bristfälligheter, vilka
föreligga i fråga om vägnätets standard. Vid övervägande av dessa omständigheter
har jag för min del icke funnit anledning ifrågasätta någon nedskärning
av det anslag till vägunderhållet, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat
för nästa budgetår. öb J
En ökning av vägunderhållsmedlen i den omfattning, varom här är fråga,
förutsätter uppenbarligen en ökning av den arbetskraft, som kan disponeras
för hithörande ändamål. Möjligheterna att i nuvarande läge tillföra vägunderhållet
arbetskraft från andra produktionsområden torde vara ringa, huru angelägna
hithörande arbetsuppgifter än äro. Jag har vid behandlingen av styrelanslagsäskande
därför utgått från att styrelsen vid dispositionen av de
tillgängliga arbetskrafttillgångarna i allmänhet kommer att i första hand tillgodose
vägunderhållets behov samt att det genom rationaliseringsåtgärder,
ökad säsongutjämning vid sysselsättningen av vägarbetarkåren och utnyttjande
av lokala arbetskraftsreserver skall bliva möjligt att öka vägunderhållsarbetets
volym utan någon större belastning på den allmänna arbetsmarknaden.
Vad slutligen angår styrelsens förslag om att det för oförutsedda utgifter
avsedda beloppet av 4 000 000 kronor skulle ställas till styrelsens förfogande
på samma sätt som den övriga delen av anslaget, har jag icke funnit anledning
till erinran häremot.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
15
Under krisåren voro anslagen för vägändamål starkt beskurna. Icke heller
för budgetåret 1946/47 kunde anvisningarna till vägunderhåll och vägbyggnader
bringas upp till en nivå, som med hänsyn till det stegrade prisläget
svarade mot anvisningarna under det sista förkrigsbudgetåret. I förhållande
till budgetåret 1945/46 möjliggjorde dock ökningen av automobilskattemedlen
eu väsentlig höjning av väganslagen för innevarande budgetår — den uppgick
till inemot 60 miljoner kronor.
Även för budgetåret 1947/48 har eu betydande ökning av väganslagen bedömts
vara möjlig. Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen under
rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader innebär sålunda en ökning i förhållande
till innevarande budgetår med inemot 70 miljoner kronor. Därvid har
räknats med att ifrågavarande kostnader skola hållas inom ramen för automobilskattemedlen,
som för nästa budgetår beräknats uppgå till 255 miljoner kronor
mot 180 miljoner kronor för innevarande budgetår. Sedermera har Kungl.
Maj:t i särskilda propositioner framlagt förslag, vilka, om de bifallas av riksdagen,
komma att medföra ett överskridande av angivna ram med omkring en
halv miljon kronor.
Det är uppenbart, att för närvarande mycket stora behov föreligga i fråga
om såväl underhålls- som förbättrings- och nybyggnadsarbeten inom %ägväsendets
område. Orsaken härtill är att söka icke blott i den begränsade
medelstilldelningen och knappheten på material och arbetskraft under senare
år utan jämväl däri, att vägväsendet under förkrigsåren helt naturligt icke
kunde utbyggas i en takt, som svarade mot utvecklingen av den plötsligt
ansvällda vägtrafiken och önskemålen att förse landsbygden med vägförbindelser.
Den ökning av väganslagen, som bedömts möjlig för nästa budgetår,
kan, såsom departementschefen framhållit, icke anses ha bringat upp väganslagen
till en nivå, som motsvarar behoven. Det framstår därför såsom förklarligt,
att motionsvis framställts yrkanden om icke oväsentliga höjningar beträffande
anslag för olika vägändamål. Förefintliga möjligheter att tillgodose
behoven måste emellertid bedömas icke endast såsom en fråga om medelsanvisningarnas
storlek; i själva verket lärer i nuvarande situation läget på material-
och framför allt arbetsmarknaden bli avgörande för den takt, i vilken
vägväsendets standard kan höjas och vägnätet utbyggas. Av statsrådsprotokollet
framgår, att förutsättningarna för en ökad vägbyggnad sverksamhet icke
torde vara stora. Härutinnan får utskottet hänvisa till följande tablå (s. 16),
som beträffande vissa väganslag sammanställts med ledning av departementschefens
(eller budgetredovisningens) uppgifter (siffrorna i miljoner kronor).
Av berörda tablå framgår, att det under budgetåret 19-15/46 icke varit möjligt
i någon större utsträckning genomföra den arbetsvolym, som anslagen för
nämnda budgetår skulle hava medgivit. Såsom departementschefen framhållit
räknar väg och vattenbyggnadsstyrelsen icke med att vid budgetårsskiftet den
30 juni 1946 kvarstående behållningar skola kunna— jämte anslagen för budgetåret
1946/47 — förbrukas under sistnämnda budgetår. Fn avsevärd reserva
-
6
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 6.
/ Ä n d a in å 1 |
Anslag 1945/46 |
Medels- förbruk- ning 1945/46 (arbets- året 1946) |
Reserva- tion 3% 46 |
Anslag 1946/47 |
Till förf. |
KM:ts förslag 1947/48 |
Nyanläggning av bygdevägar...... |
4o |
1’810 |
0''8 |
8''5 |
15 3 |
8-5 |
Nyanläggning av ödebygdsvägar . . |
1*8 |
1’086 |
2-787 |
3-8 |
6-087 |
3*5 |
Byggande av huvudvägar ........ Ombyggnad av bygdevägar och |
5''8 |
1-965 |
13-953 |
105 |
24*45 3 |
12*0 |
ödebygdsvägar.......... Förstärkning och förbättring av |
3-o |
1-348 |
5-650 |
5''7 |
11-350 |
6-8 |
vägar .............. |
— |
— |
— |
7*o |
7-o |
13-o |
V ägbeläggningar............... Bidrag till byggande av vägar och |
3o |
2-639 |
3-170 |
4-8 |
7-970 |
27o |
gator .............. Bidrag till underhäll av enskilda |
2''5 |
1-258 |
5-077 |
8-o |
13-077 |
lOo |
vägar m. m............ Bidrag till byggande av enskilda |
2-9 |
2-286 |
1-858 |
3-215 |
5*073 |
3-7 |
vägar ............ |
2-5 |
0''850 |
4709 |
3-2 |
7-909 |
3*5 |
Stensättning av vägar . . |
1-0 |
0-696 |
3''980 |
1-8 |
5é780 |
1*8 |
byggande av broar .............. |
4*o |
1-660 |
9*645 |
12''0 |
21-646 |
15-o |
tion — omkring 80 miljoner kronor å de mot automobilskattemedlen avräknade
anslagen för vägbyggnadsändamål — beräknas sålunda föreligga vid ingången
av budgetåret 1947/48. Vid sådant förhållande lärer en utökning utöver
Kungl. Maj:ts förslag av den totala medelsanvisningen för vägändamål icke
kunna under nämnda budgetår medföra genomförandet av någon ökad arbetsvolym
inom vägväsendet. Utskottet delar alltså den uppfattningen, att medelsanvisningen
för väghållningen även för budgetåret 1947/48 bör i huvudsak
hållas inom ramen för de beräknade bilskattemedlen. Att utskottet emellertid
funnit sig i anslutning till väckta motioner böra för nästa budgetår förorda en
jämkning mellan de olika anslagen, framgår av det följande.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att en utredning snarast
möjligt måtte påbörjas för att klarlägga frågan om huru vägväsendets medelsbehov
på olika områden i framtiden lämpligen böra finansieras. Styrelsen har
nämligen funnit uppenbart, att vägväsendet icke kan hålla takt med trafikutvecklingen
och trafikens krav, därest vägväsendets kostnader i fortsättningen
skola hållas inom ramen för nu tillgängliga automobilskattemedel.
Jämväl i motionen II: 298 har krav rests på att en utredning i ämnet snarast
kommer till utförande.
Utskottet får erinra om att riksdagen redan i samband med behandlingen
av den år 1945 framlagda propositionen angående vissa ändringar i automobilskatteförordningen
in. in. uttalade såsom angeläget att, så snart säkrare
grunder för frågornas bedömande förelåge, en utredning borde företagas i
syfte att dels klarlägga på vad sätt vägkostnaderna borde fördelas mellan
motorfordonstrafiken och andra trafikantgrupper, dels ock undersöka i vilken
omfattning vägkostnaderna skäligen borde bestridas av andra statsmedel
Statsutskottets utlåtande nr 6.
17
än automobilskatteinedel. Departementschefen — som väl vitsordat behovet
av en översyn av grunderna för finansieringen och redovisningen av vägväsendets
kostnader — har emellertid ansett att, i avbidan å de förslag som
inom kort kunna komma att framläggas av 1944 års trafikutredning rörande
hithörande spörsmål, några omedelbara åtgärder icke böra vidtagas i denna
fråga. Då det måste anses vara betydelsefullt att äga kännedom om resultatet
av trafikutredningen vid behandlingen av här avsedda problem finner utskottet
i princip icke något vara att erinra mot den av departementschefen intagna
ståndpunkten. Utskottet är sålunda icke berett att tillstyrka bifall till
det motionsvis framställda yrkandet om att utredning snarast kommer till
utförande. Utskottet vill emellertid för sin del framhålla, att redan
nu vissa förberedande undersökningar lämpligen synas kunna igångsättas
rörande möjligheterna att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit,
genomföra ett väsentligt utökat vägbeläggningsprogram, delvis finansierat
genom anslag över kapitalbudgeten. Sålunda torde vissa undersökningar erfordras
rörande vilka vägar som kunna ifrågakomma för beläggning samt i
fråga om de vägbeläggningsmedel, som lämpligen böra användas, om de
förstärknings- och förbättringsarbeten, som böra föregå beläggningsarbetena,
och om de tekniska hjälpmedel, som erfordras för programmets genomförande.
Utskottet vill förorda, att här avsedda undersökningar redan nu påbörjas,
lämpligen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Samtidigt synas de problem,
som enligt vad riksräkenskapsverket framhållit sammanhänga med en
eventuell övergång till finansiering av vissa vägkostnader över kapitalbudgeten,
böra göras till föremål för närmare överväganden.
Yad åter angår förslaget om finansiering av utgifterna för vägväsendets
färjor och båtar över väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har riksdagen
i annat sammanhang (skr. nr 9) bifallit detta förslag.
Förslaget att från och med budgetåret 1947/48 sammanföra medelsanvisningen
för barmarksunderhållet och vinterväghållningen under ett gemensamt
anslag av reservationsanslags natur tillstyrkes av utskottet. Mot beräkningen
av medelsbehovet under anslaget för nämnda budgetår — innebärande
en anslagsökning av 86 miljoner kronor —- har utskottet icke något att erinra.
Av överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendets berättelse inhämtas,
att till överrevisorerna framförts klagomål över att underhållsarbetena
i vissa län organiserats så, att de under några månader bedrivits mycket
intensivt med ett mycket stort antal arbetare, samt att arbetena under återstoden
av året på grund av brist på medel bedrivits med mycket liten personal,
med påföljd att permitteringar i mycket stor utsträckning måst ske.
överrevisorerna ha givit uttryck åt den uppfattningen att arbetena i görligaste
män böra organiseras så att alltför stora omkastningar icke behöva ske
och att i vart fall såvitt möjligt kontinuerligt arbete beredes alla vägarbetare
med lång tjänstetid. I sitt yttrande i anledning av överrevisorernas berättelse
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att det även ur styrelsens
synpunkt vore ett önskemål att sysselsättningen bleve i möjligaste
mån kontinuerlig, men att vissa svårigheter härvid mötte. Vägförvaltningarna
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6. 604 47 2
18 Statsutskottets utlåtande nr 6.
liadé emellertid instruerats att beakta de av överrevisorerna angivna synpunkterna.
Departementschefen har för sin del förutsatt att genom rationaliseringsåtgärder,
ökad säsongutjämning vid sysselsättningen av vägarbetarkåren och
utnyttjande av lokala arbetskraftreserver det skall bliva möjligt att öka vägunderhållsarbetets
volym utan någon större belastning på den allmänna
arbetsmarknaden. Utskottet vill särskilt understryka önskvärdheten av att
alla möjligheter iakttagas att så fördela underhållsarbetena, att möjligast
jämna sysselsättning av den mera ordinarie vägarbetskraften ernås. Enligt
utskottets mening bör därvid även övervägas möjligheten att i utjämnande
syfte utnyttja nu närmast för underhållsarbeten avsedd arbetskraft för utförande
av smärre förbättringsarbeten.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet under förevarande
punkt hemställa,
I. att riksdagen må
a) till Vägunderhållet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 124 200 000 kronor, att avräknas mot automobiiskattemedlen;
b)
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning i de av utskottet angivna hänseendena;
II)
att motionen II: 298 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
10:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 48—50), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 800 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
11 :o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 51—59)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
''Näsström m. fl. (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson
i Kalix m. fl. (II: 11), har såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte
anvisa ett särskilt anslag å 5 000 000 kronor att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande
för byggande av bygdevägar i de norrländska länen.
Yidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Tjällgren m. fl. (1:130) och den andra inom andra kammaren
av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl. (II: 226), såvitt nu är i fråga hemställts,
att riksdagen måtte besluta dels att anvisa ett reservationsanslag av
14 500 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar, dels i skrivelse till Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
19
Maj: t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i frågor, som gälla arbetsmarknaden,
vidtaga åtgärder i syfte att i överensstämmelse med anslagsökningen och
redan disponerade men icke använda medel forcera nyanläggningen av bygde<>ch
ödebygdsvägar.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 7 och II: 226.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anvisande för nästa
budgetår av sammanlagt 46 200 000 kronor för nyanläggning och förbättring
av allmänna vägar på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där
kronan är väghållare. Motsvarande anslag för innevarande budgetår uppgå
till sammanlagt 35 000 000 kronor. Till nyanläggning av bygdevägar har styrelsen
för nästa budgetår äskat ett anslag av 8 500 000 kronor eller samma
belopp som anvisats för innevarande budgetår. Beträffande beräkningen av
anslagsbehovet bär styrelsen anfört följande.
Behovet av nya bygdevägar vore synnerligen stort, och starka krav på
förbättrade kommunikationer till befolkningen i väglösa områden framfördes
ständigt. Styrelsen hade från vägförvaltningarna infordrat en behovsplan
för nyanläggning av bygdevägar, vilken skulle omfatta de företag, som vägförvaltningarna
utan tvekan ansåge synnerligen angelägna och som borde
komma till utförande omedelbart, om medel och arbetskraft funnes tillgängliga.
Besultatet av denna inventering hade givit vid handen, att nyanläggning
av bygdevägar för ett belopp överstigande 200 miljoner kronor ansetts
böra komma till utförande omedelbart. Ett flertal länsstyrelser och länsvägnämnder
hade i sina yttranden över behovsplanerna bland annat framhållit,
att de nuvarande anslagen icke stode i rimlig proportion till det stora behovet
av nyanläggningar av vägar. Med anslag av den storleksordning, som
anvisats för innevarande budgetår, skulle det kräva en tidrymd av cirka
25 år, innan detta som synnerligen angeläget betecknade program skulle
bliva förverkligat.
De anslag, som under tiden närmast före krisåren anvisades till nyanläggning
av bygdevägar, motsvarade efter omräkning med hänsyn till nuvarande
löne- och prisnivå samt ändrade bidragsbestämmelser över 14 miljoner
kronor per budgetår. Under antagande av att byggnadsverksamheten
under normala förhållanden borde ha varit av denna omfattning även under
tiden 1939/40—1946/47, kunde man beräkna, att eftersläpningen av bär ifrågavarande
angelägna arbeten med hänsyn till de begränsade anslagen under
krisåren uppgått till cirka 65 miljoner kronor. För att en återhämtning
skulle kunna ske, borde sålunda de framtida anslagen uppgå till större belopp
än nyssnämnda 14 miljoner kronor. Till 1945 års bensinskatteutredning
liade styrelsen uppgivit, att det årliga anslaget länder den närmaste
tioårsperioden borde uppgå till omkring 18 miljoner kronor. Härigenom
skulle det ändock dröja 16 år, innan en återhämtning av de eftersatta
arbetena kunnat ske.
Med hänsyn till avvägningen mellan de olika anslagen inom automobilskattemedlens
ram vore styrelsen nu nödsakad att, trots det stora behovet
av medel för här ifrågavarande slag av arbeten, begränsa sitt anslagsäskande
till ett belopp av samma storlek, som bestämts för innevarande budgetår,
eller 8,5 miljoner kronor. Styrelsen hade icke ansett sig redan nu kunna
taga ställning till frågan, huruvida något visst belopp härav borde avsättas
för förbättring av skärgårdarnas kommunikationer.
/
20
Statsutskottets utlåtande nr 6*.
1945 års skärgårdsutredning har såvitt här är i fråga föreslagit att för tillgodoseende
av skärgårdarnas särskilda behov av anslaget till nyanläggning
av bygdevägar måtte för nästa budgetår reserveras lika stort belopp som för
innevarande budgetår, eller 600 000 kronor.
överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i sin berättelse
för budgetåret 1945/46 meddelat, att till överrevisorerna från skilda delar av
landet framförts klagomål över begränsningen av vägbyggnadsverksamheten
och att arbetstillstånd förvägrats även mycket angelägna företag. I anslutning
härtill framhålla överrevisorerna, att den snäva begränsningen av vägbyggnadsverksamheten
otvivelaktigt vore ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter,
särskilt med hänsyn till den starkt ökade vägtrafiken och det stora
behovet av omläggning av vägar för vinnande av större trafiksäkerhet. Det
syntes därför önskvärt, att vid fördelningen av den tillgängliga arbetskraften
de mest angelägna vägbyggnadsföretagen vunne något större beaktande än
vad nu vore fallet. Det hade från olika håll i landet framhållits för överrevisorerna,
att det ute i orterna funnes viss arbetskraft, som vore villig att
åtaga sig vägarbeten i orten men som icke stode till förfogande för arbetsmarknaden
i övrigt. Denna dolda arbetskraftsreserv borde kunna anlitas
för smärre vägbyggnadsföretag, åtminstone då så kunde ske utan att framkalla
konkurrens med lantbrukets och skogsbrukets behov av arbetare.
I skrivelse den 13 november 1946 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
lön hemställt, att vid sidan av de sedvanliga vägbyggnadsanslagen särskilda
medel måtte anvisas för ny- och ombyggnad av sådana vägar, som vore önskvärda
för att få till stånd en lämplig kommunindelning.
I utlåtande den 12 december 1946 över förenämnda framställning har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen framhållit bland annat att styrelsen ansåge det
uteslutet att inom den nuvarande automobilskatteramen kunna inrymma ett
särskilt anslag för anläggning av nya respektive förbättring av befintliga vägar
endast för att underlätta genomförandet av en ändrad kommunindelning.
Departementschefen har anfört följande.
Vid bifall till mitt i det föregående framlagda förslag, att någon egentlig
avsättning till automobilskattemedelsfonden icke skall ske för nästa budgetår,
skulle med hänsyn till storleken av de automobilskattemedelsinkomster, som
beräknas inflyta under budgetåret, en jämförelsevis betydande ökning av
medelstilldelningen för vägbyggnadsändamål kunna genomföras. Jag vill
emellertid i detta sammanhang ännu en gång betona de svårigheter, som för
den närmaste framtiden kunna väntas föreligga att utnyttja de ökade anslagsmedlen.
Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden anser jag mig böra förorda, att
vid avvägningen av de olika anslagen för vägbyggnadsändamål en jämförelsevis
rikligare medelstilldelning sker i fråga om de anslag, genom vilka sådana
företag kunna utföras, som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafikoch
vägunderhållsarbetet. Av denna anledning ämnar jag föreslå en avsevärd
ökning av anslaget till vägbeläggningar. Dylika arbeten kunna nämligen,
särskilt på starkt trafikerade sträckor, ge betydande besparingar av nyss angivet
slag, och därtill kommer att beläggningsarbetena kräva förhållandevis
små insatser av arbetskraft för sitt utförande, vilket givetvis är av särskilt
värde i nuvarande läge. Med hänsyn till behovet av mera omedelbara åtgär
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
der för att möta den växande trafikens krav synes också en större ökning
böra ske av anslaget till förstärkning och förbättring av vägar. En i förhållande
till de nedlagda kostnaderna betydande vinst för trafiken kan i
många fall uppnås genom ombyggnad och förstärkning av mindre broar, enär
dessa därigenom kunna trafikeras med tyngre fordon och trafikapparaten sålunda
bättre kan utnyttjas. Av sådana skäl, och då antalet bristfälliga broar
i landet är mycket stort, ämnar jag förorda en relativt stor ökning jämväl av
anslaget till byggande av broar.
I fråga om de övriga vägbyggnadsanslagen kommer jag i flertalet fall att
föreslå, att de bibehållas vid nuvarande storlek eller att en mindre ökning
sker.
Vidkommande den av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gjorda framställningen
angående ny- och ombyggnad av vägar för befrämjande av en lämplig
kommunindelning torde först en inventering av de olika behoven i detta
hänseende böra ske, innan frågan om anvisande av anslagsmedel för ändamålet
upptages till behandling. Det torde få ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att i samråd med länsstyrelserna och andra vederbörande
myndigheter verkställa de utredningar, som för sådant ändamål äro erforderliga.
Härvid bör givetvis också undersökas i vad mån de intressen, varom här
är fråga, kunna tillgodoses i den för vägärenden vanliga ordningen. Även i
förevarande sammanhang torde jag få erinra om de begränsade möjligheter
att öka vägbyggnadsverksamheten, som på grund av bristen på arbetskraft för
närvarande föreligga.
Vad särskilt angår nu förevarande anslag till nyanläggning av bygdevägar,
ha till detta ändamål för innevarande budgetår anvisats 8 500 000 kronor. På
grund av förefintlig reservation å anslaget står emellertid under budgetåret
ett sammanlagt belopp av ungefär 15 300 000 kronor till förfogande. Medelsförbrukningen
har under budgetåret 1945/46 uppgått till 1 810 000 kronor.
En genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg verkställd utredning
har givit vid handen, att de närmast aktuella behoven av nyanläggning av
bygdevägar representera en kostnad av mer än 200 miljoner kronor.
För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat ett belopp
av samma storlek som för innevarande budgetår eller 8 500 000 kronor. Mot
styrelsens anslagsberäkning har jag icke funnit anledning till erinran.
1945 års skärgårdsutredning har föreslagit, att liksom för innevarande budgetår
vissa belopp av de för nästa budgetår anvisade bygdevägsanslagen
skulle reserveras för tillgodoseende av skärgårdarnas särskilda behov. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan meddela beslut, sedan utredningens
blivande betänkande framlagts.
Riksdagens år 1940 församlade revisorer ha (berättelsen, del I, § 16, s.
81—84) framhållit att flera såsom beredskapsarbeten påbörjade vägföretag
måst nedläggas i ofullbordat skick, beroende på att sysselsättningsmöjligheterna
på den allmänna marknaden förbättrats. Sålunda hade under åren
1945 och 1946 sammanlagt 74 vägföretag blivit nedlagda, vid vilka intill den
1 juli 1946 arbeten utförts för sammanlagt 19,:s miljoner kronor, under det
att kostnaderna för färdigställande beräknats till 33,r miljoner kronor. Före
år 1945 hade 18 företag nedlagts, för vilka kostnaderna uppgått till 5 miljoner
kronor, medan färdigställandet beräknats draga en ytterligare kostnad av
4,7 miljoner kronor. Efter att ha erinrat att enligt vägstadgan särskilda
flerårsplaner, upprättade enligt angelägenhetsprincipen och avsedda att tjäna
22
Statsutskottets utlåtande nr 6.
till ledning vid fördelningen av för olika vägbyggnadsändamål anvisade medel,
skola länsvis fastställas ävensom att under nu rådande brist på arbetskraft
och material de i flerårsplanerna upptagna vägföretagen icke kunnat
fullföljas i avsedd omfattning, ha revisorerna uttalat följande.
Å de nedlagda vägföretagen hava betydande kostnader nedlagts, vilka ofta
icke kommit till avsedd nytta för vägtrafiken. En allvarlig olägenhet är, att
dessa ofullbordade arbeten delvis spolieras särskilt genom tjällossning och
vattenflöden samt genom igenväxning, vilken i sin tur bland annat bidrager
till att sprida ogräs till omgivande marker. Härtill kommer att de ofullbordade
arbetena, där de beröra trafikerade vägar eller andra trafikleder, kunna
utgöra farliga trafikhinder. Självfallet måste även återupptagandet av ett dylikt
vägarbete, som under längre tid befunnit sig i ofullbordat skick, medföra
extra kostnader till stora belopp. Det framstår därför såsom en angelägenhet
av vikt, att för tillvaratagande av de värden, som redan nedlagts, dessa
väganläggningar i största möjliga utsträckning färdigställas. Sedan staten
numera övertagit det allmänna vägväsendet på landet, borde det vara lättare
att organisera vägbyggandet på sådant sätt, att såväl behovet av vägar
som arbetstillfällen för arbetslösa tillgodoses.
Vid bedömandet av frågan i vilken ordning i förhållande till andra vägföretag
dessa ofullbordade vägföretag skola färdigställas, bör enligt revisorernas
mening hänsyn tagas icke blott till deras angelägenhet ur enbart trafiksynpunkt
utan även och kanske främst till storleken av redan nedlagda
kostnader å företaget. Av särskild vikt är, att de företag, å vilka endast en
ringa kostnad återstår, snarast möjligt färdigställas. I den mån färdigställandet
av nedlagda företag enligt dessa bedömningsgrunder prövas angelägnare
än påbörjandet av nya vägarbeten, böra färdigställningsarbetena injämkas i
flerårsplanerna.
Yttranden i anledning av berättelsen ha avgivits av statens arbetsmarknadskommission
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (del II, s. 106—109).
Arbetsmarknadskommissionen har helt delat revisorernas uppfattning om angelägenheten
att färdigställa redan påbörjade vägföretag och har framhållit
som önskvärt att förutsättningarna härför beaktas vid uppgörandet av vägoch
vattenbyggnadsverkets ordinarie arbetsprogram. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har — med förmälan att vid årsskiftet 1946/47 arbeten å påbörjade
beredskapsföretag återstode till en kostnad av omkring 55 miljoner
kronor, därav 34 belöpte på huvudvägar, 12 på ombyggnad av bygdevägar
samt 9 på nyanläggning av vägar —■ funnit det synnerligen önskvärt att företagen
snarast färdigställas, antingen i sin helhet eller ock beträffande särskilt
angelägna delsträckor. Styrelsen har emellertid framhållit, att det vid
upprättande av flerårsplanerna 1944—47 och 1944—48 med hänsyn till den
begränsade medelstilldelningen icke var möjligt inrymma färdigställande av
beredskapsföretag, då icke ens med ordinarie medel påbörjade eller pågående
företag kunde inrymmas. Undersökning påginge om i vilken utsträckning färdigställande
av beredskapsarbeten kunde intagas i de njra flerårsplanerna.
En förutsättning för färdigställandet vore emellertid att arbetena vid jämförelse
med övriga företag vore av sådan angelägenhetsgrad att de borde medtagas
i planerna. Enligt vad styrelsen nu kunde förutse syntes med hänsyn
till medelstillgången inom automobilskattemedlens ram och tillgången på ar
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
23
betskraft endast ett ytterst ringa antal beredskapsarbeten kunna intagas i
planerna.
I sin skrivelse i anledning av de i 1946 års statsverksproposition gjorda
framställningarna under sjätte huvudtiteln framhöll riksdagen, att en betydande
del av det allmänna vägväsendet i riket och i synnerhet bygdevägarna
icke svarade mot motortrafikens krav samt att i och med en ytterligare utveckling
av den tyngre motorfordonstrafiken dessa brister komme att bliva
än mer framträdande. Riksdagen ansåg det därför vara en angelägenhet av
största vikt att dessa brister så snart förhållandena det medgåve avhjälptes.
Riksdagen betonade även det berättigade i landsbygdsbefolkningens krav på
förbättrade kommunikationer.
De medelsbehov som i årets statsverksproposition redovisats i fråga om det
allmänna vägväsendet för den närmaste framtiden äro synnerligen omfattande.
Till belysande härav får utskottet hänvisa till följande sammanställning.
Ändamål |
Miljoner | kronor |
200 |
|
125 |
|
200 |
|
20/år |
|
500 |
|
100 |
|
En jämförelse mellan de belopp, som stå till förfogande för utbyggande av
det allmänna vägnätet (jfr tabellen under punkten 9:o) och de nu redovisade
behoven giver vid handen, att ett inhämtande av förefintliga brister under
alla förhållanden måste fördelas över en relativt lång tidrymd.
Av propositionen inhämtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett
sig vid fördelning av automobilskattemedel på de olika anslagen böra tilllämpa
den principen, att tillgängliga medel böra användas för att så snabbt
som möjligt avhjälpa de största olägenheterna för trafiken i dess helhet. Sålunda
borde, enligt styrelsens uppfattning, i första hand vidtagas åtgärder för
att förbättra det befintliga vägnätet med minsta möjliga kostnad genom ett
intensifierat vägunderhåll samt genom att till en början i ökad omfattning
utföra smärre förbättringsarbeten, där så vore möjligt, och begränsa hel ombyggnad
av vägarna till de ur trafiksäkerhetssynpunkt oundgängligen nödvändiga
delsträckorna. Vidare borde bristfälliga broar ombyggas samt infarter
till och genomfarter genom tättbebyggda samhällen förbättras.
Departementschefen å sin sida har ansett sig med hänsyn till läget å arbetsmarknaden
böra förorda, att vid avvägningen av de olika anslagen för vägbyggnadsändamål
en jämförelsevis rikligare tilldelning sker i fråga om de anslag
som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafik- och vägunderhållsarbetet.
Departementschefen har därför föreslagit en avsevärd ökning av anslaget
till vägbeläggningar och till förstärkning och förbättring av vägar
och broar.
Utskottet.
(
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Mot dessa principer torde enligt utskottets mening i och för sig icke
kunna resas några mer vägande invändningar. Det är emellertid uppenbart att
ett renodlande av principerna kommer att gå ut icke minst över nyanläggningsverksamheten
i fråga om bygdevägar, ödebygdsvägar och enskilda vägar.
Utskottet har därför i anslutning till väckta motioner ansett sig böra ifrågasätta
en jämkad fördelning mellan väganslagen, som giver något större utrymme
för nybyggnadsverksamhet beträffande dessa vägar.
Utskottet har under punkten 9:o) uttalat såsom sin åsikt att medelsanvisningen
för väghållningen i huvudsak bör hållas inom ramen för automobilskattemedlen.
Ett tillstyrkande från utskottets sida av en ökning under
nu förevarande eller annat anslag, som skall avräknas mot automobilskattemedlen,
måste därför kombineras med förslag om motsvarande minskning på
annat håll.
"Vid sina överväganden rörande en i förhållande till Kungl. Maj ds förslag
jämkad fördelning av automobilskattemedlen har utskottet med hänsyn till
de mycket betydande behoven funnit önskemålen om en ökning av anslagen
till Nyanläggning av bygdevägar, till Nyanläggning av ödebygdsvägar, samt
till Bidrag till byggande av enskilda vägar vara särskilt framträdande. Härjämte
har utskottet funnit en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. in. vara motiverad. Beträffande ökningarnas storlek får utskottet
framhålla följande.
Av den redogörelse som av utskottet lämnats under punkten 9:o) framgår,
att betydande reservationer beräknades föreligga vid ingången av budgetåret
1946/47 och att dessa med tillägg för de för budgetåret 1946/47 anvisade anslagen
med hänsyn till läget på arbetsmarknaden knappast komma att kunna
upparbetas under innevarande budgetår. Vid sådant förhållande kan givetvis
göras gällande, att en höjning av förenämnda anslag icke kommer att få någon
reell betydelse för arbetsvolymen under nästa budgetår. Härvidlag må
emellertid bemärkas, att här är fråga om förhållandevis små anslag och
att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen även framhållit, anslagen icke
böra utmätas så att desamma, efter fördelning på länen, giva så små anslagsbelopp
till varje företag, att företagen icke kunna drivas efter tekniskt och
ekonomiskt riktiga principer. Vidare må bringas i erinran, att i förevarande
fall behållningarna å anslagen äro fördelade på län och i fastställda flerårsplaner
ingående företag, vilka i en del fall delvis påbörjats men måst nedläggas
till följd av brist på arbetskraft. Än vidare må framhållas, att från
olika håll pekats på den dolda reserv av arbetskraft — småbrukare och andra
»deltidsarbetare», särskilt i de norra länen — som utan att vara registrerad
som arbetssökande likväl skulle vara villig att, därest byggnadstillstånd beviljas,
arbeta inom vägföretag i hemorten vid sidan om sin normala sysselsättning.
Utskottet vill med hänvisning till vad sålunda anförts i anledning av
väckta motioner förorda, att anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning
av ödebygdsvägar samt Bidrag till byggande av enskilda vägar
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
höjas med 1 respektive 1 och 1,5 miljoner kronor. Härjämte förordar utskottet
en ökning av anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar med
300 000 kronor.
Vid sina överväganden rörande vilka anslag som kunna ifrågakomma för
minskning, motsvarande av utskottet sålunda förordad ökning, har utskottet
funnit anslagen till Byggande av huvudvägar, Förstärkning och förbättring
av vägar samt till Vägbeläggningar närmast kunna komma i fråga. Utskottet
har sålunda funnit mindre troligt att en vägbyggnadsverksamhet i den omfattning,
som reserverade eller till anvisande föreslagna medel skulle möjliggöra
skall bliva möjlig under budgetåret 1947/48. Utskottet förordar därför
en minskning å anslaget till Byggande av huvudvägar, till Förstärkning och
förbättring av vägar och till Vägbeläggningar med 1 respektive 0,8 och 2 miljoner
kronor.
Såsom tidigare framhållits finnes enligt departementschefen icke anledning
räkna med eu sådan ändring i arbetsmarknadsläget, att någon mer väsentlig
ökning av vägarbetena skall bliva möjlig under arbetsåret 1948. Å
andra sidan måste det anses vara angeläget att arbetet på vägnätets fortsatta
utbyggnad och förbättring snarast kan återupptagas på allvar. I motionerna
I: 130 och II: 226 har också yrkats, att Kungl. Maj:t i frågor som gälla arbetsmarknaden
måtte vidtaga åtgärder i syfte att forcera nyanläggning av bygdeoch
ödebygdsvägar. Jämväl utskottet finner i hög grad önskvärt att,
när det gäller fördelning av den tillgängliga arbetskraften, vägväsendets behov
i möjligaste mån beaktas. Utskottet vill därvid särskilt peka på den i
det föregående omnämnda »dolda» arbetskraftsreserven, vilken i vissa fall synes
kunna utnyttjas för vägbyggnadsföretag utan att andra berättigade anspråk
på arbetskraft behöver åsidosättas. Att, såsom motionärerna synas hava åsyftat,
riksdagen härutöver skulle uttala sig för att förtursrätt beredes i motionerna
angivna vägbyggnader, lärer emellertid icke kunna komma i fråga.
I motionerna I: 7 och II: 11 har hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett
särskilt anslag å fem miljoner kronor för byggande av bygdevägar i de norrländska
länen. Motionärerna ha därvid framhållit, att enligt deras mening
Norrlands utrustning med vägar kommit i efterhand i jämförelse med riket
i övrigt och att det vore ur rättvisesynpunkt påkallat, att denna eftersläpning
snarast'' inhämtas icke minst med hänsyn till de befolkningspolitiska konsekvenserna
av ett stagnerat vägbyggande. I detta sammanhang får utskottet
vidare anmäla, att vid uppvaktningar vid flera tillfällen av representanter
för de norrländska länen ytterligare betonats nödvändigheten av att snara åtgärder
vidtagas för förbättrande av vägförbindelserna inom Norrland.
Exempel har därvid lämnats på avfolkningen inom olika vägfattiga eller helt
väglösa trakter. Svårigheterna att genomföra sjuktransporter ävensom transporter
av skogs- och mejeriprodukter ha framhållits. Vidare har påpekats
hurusom bristen på allmänna vägar tvingat befolkningen igångsätta enskilda
vägföretag, som med hänsyn till intressenternas ringa ekonomiska bärkraft
verkat ruinerande och i många fall ej kunnat fullföljas. Mångenstädes hade
de enskilda väghållarna fått vidkännas alltför betungande underhållskost
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
nader i fråga om vägförbindelser, som rätteligen bort tillgodoses genom allmän
väg. Jämväl har framhållits att ett stort antal vägföretag avbrutits av
brist på medel eller — där medel stode till förfogande -— enär byggnadstillstånd
förvägrats.
Utskottet har sig väl bekant, att mycket stora behov av nya eller
förbättrade vägförbindelser föreligga inom Norrland. Icke minst de långa
avstånden och den på sina håll glesa bebyggelsen torde härvidlag förtjäna
beaktande. Å andra sidan lärer icke kunna förnekas att jämväl inom övriga
landsdelar vägförbindelserna i glest bebyggda trakter lämnar mycket övrigt
att önska. Utskottet vill härvidlag hänvisa till sitt uttalande vid behandlingen
år 1946 av anslagsäskandena till nyanläggning av ödebygdsvägar (uti. nr 6,
s. 14), varav framgår, att särskilt bygdevägarna i södra och mellersta Sveriges
skogstrakter befinna sig i mycket bristfälligt skick. Yidare vill utskottet framhålla,
hurusom vid fjolårets riksdag motionsvis framställdes yrkande om utredning
av kommunikationsnätet i Värmlands län. I själva verket torde den
angivna behovssiffran i fråga om bygdevägarna — 200 miljoner kronor — i
icke ringa utsträckning hänföra sig till mellersta eller södra delen av landet.
I syfte att möjliggöra en ökning av vägbyggnads verksamheten i vad avser
här närmast aktuella typer av vägar har utskottet i det föregående förordat
en ökning inom automobilskattemedlens ram av anslagen till Nyanläggning
av bygdevägar och ödebygdsvägar och till Bidrag till byggande av enskilda
vägar m. m. Utskottet, som förutsätter att vid fördelning av dessa ökningar
liksom under anslagen tillgängliga medel i övrigt vederbörlig hänsyn tages
till speciella föreliggande behov, finner sig under hänvisning till vad utskottet
nu anfört icke berett tillstyrka anvisandet av ett särskilt för
Norrland avsett anslag. Ett bifall till yrkandet skulle nämligen enligt utskottets
mening bryta sönder den princip som nu tillämpas vid framläggande
av anslagsäskanden för vägändamål, nämligen i stort sett medelsanvisning
inom automobilskattemedlens ram efter ändamål utan hänsynstagande till lokala
förhållanden, under det att fördelningen av för olika ändamål anvisade
medel ankommer på Kungl. Maj:t eller Kungl. Maj:t underställda organ.
Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet delar departementschefens
uppfattning att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för anvisade
medel avgöra i vad mån särskilda medel böra reserveras för skärgårdarnas
behov. Vad departementschefen anfört beträffande ny- och ombyggnad av
vägar för befrämjande av en lämplig kommunindelning har icke föranlett till
någon erinran från utskottet sida.
Vad slutligen angår den av riksdagens revisorer berörda frågan om färdigställande
av nedlagda vägföretag har denna tidigare varit föremål för riksdagens
intresse. Sålunda uttalade redan 1938 års riksdag i anledning av
väckta motioner (skrivelse nr 405), att ett slutförande av här avsedda arbeten
borde bedrivas med all den skyndsamhet som ur trafiksynpunkt befunnes
nödvändig och att därvid — i den mån omständigheterna så påkallade
-— jämväl anslag till reservarbeten borde anlitas. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppgifter framgår nu, att ett flertal vägföretag av denna
Statsutskottets utlåtande nr 6.
27
karaktär vänta på att färdigställas. Utskottet håller icke för troligt, att ett
återupptagande av arbetena i någon större utsträckning skall bliva möjlig i nuvarande
situation. Utskottet delar emellertid revisorernas åsikt att dessa vägföretag
snarast möjligt böra färdigställas, men anser för sin del att därvid
tills vidare främst bör tagas hänsyn till företagens angelägenhetsgrad ur
trafiksynpunkt. Även med denna begränsning lärer emellertid ett flertal
vägföretag, å vilka endast en ringa kostnad återstår, kunna komma ifråga
för färdigställande, och det måste därför hälsas med tillfredsställelse att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen nu undersöker möjligheten att inom flerårsplanerna
bereda plats för dylika arbeten.
Åberopande det anförda får utskottet under förevarande punkt hemställa,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 130 och II: 226, i vad desamma avse storleken
av förevarande anslag, till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 9 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att motionerna I: 130 och II: 226, i vad de avse hemställan
om forcering av nyanläggning av bygdevägar och ödebygdsvägar,
må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;
c) att motionerna I: 7 och II: 11, i vad de avse anvisande av ett
särskilt anslag för byggande av bygdevägar i de norrländska
länen, icke må av riksdagen bifallas.
12:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s.
59—61) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Näsström m. fl. (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson
i Kalix m. fl. (II: 11), har såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att anslaget till nyanläggning av ödebygdsvägar skall fastställas till
5 000 000 kronor.
Vidare har i två likalydande • motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ragnar Bergh (I: 129) och den andra inom andra kammaren
av herr Stattin (II: 224), hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Nyanläggning
av ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett med 2 500 000
till 6 000 000 kronor höjt reservationsanslag samt att motsvarande inbesparingar
vidtagas på andra anslag under sjätte huvudtiteln.
Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Tjällgren m. fl. (I: 130) och den andra inom andra kammaren
av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl. (11:226), såvitt nu är i fråga hemställts,
att riksdagen måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag av 9 500 000
kronor till nyanläggning av ödebygdsvägar.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 7 samt II: 224 och IT: 226.
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
UithoHet.
För budgetåren 1943/44—1946/47 ha anslag under denna rubrik anvisats
med 600 000 kronor, 1 (XX) 000 kronor, 1 800 000 kronor respektive 3 300 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnads styrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 3 500 000 kronor till förevarande ändamål. Förande anslagsbehovet
har styrelsen anfört följande.
Den vid ingången av innevarande budgetår förefintliga medelstillgången
av 6,1 miljoner kronor vore bunden.
Styrelsen hade beräknat, att anslaget skulle behöva upptagas till cirka 3,2
miljoner kronor för att svara mot omfattningen av den byggnadsverksamhet
på hithörande område, som genomsnittligt förekommit under tiden närmast
före krisåren. Med hänsyn till att anslaget under en följd av år anvisats med
lägre belopp samtidigt som arbetskostnaderna stigit, borde emellertid anslaget
nu ökas till 4 miljoner kronor per år. Den under krisåren uppkomna
eftersläpningen, vilken kunde beräknas motsvara arbeten för en kostnad av
sammanlagt 9 miljoner kronor, skulle härigenom kunna återhämtas under eu
tioårsperiod. x
De för innevarande budgetår disponibla medlen å anslaget, uppgående till
6, i miljoner kronor, lämnade icke tillgång till någon direkt reserv för bestridande
av de kostnadsökningar, som uppkommit på grund av det under år 1946 träffade
nya vägarbetaravtalet. För att kunna täcka dessa kostnadsökningar med till
förfogande ställda medel bleve det därför nödvändigt att förskjuta de i de
fastställda fyraårsplanerna ingående företagen, en anordning som styrelsen
ansåge synnerligen otillfredsställande. En snabb utveckling av dessa vägtorbindelser
hade i stället varit önskvärd på grund av deras betydelse ur
bebyggelse- och kolonisationssjmpunkt.
Framställningar om nya ödebygdsvägar hade under det senaste året i
stort antal inkommit till Kungl. Maj:t eller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Av vägnämndernas uttalanden över länsstyrelsernas förslag till fyraårsplaner
för perioden 1946—1949 framginge, att många angelägna företag icke kunnat
inrymmas i planerna på grund av anslagens otillräcklighet. För att erhålla
en sammanställning över de mest aktuella företagen hade på styrelsens anmodan
vägförvaltningarna på samma sätt som för bygdevägar upprättat behovsplaner
omfattande de företag, som utan tvekan ansåges så angelägna,
att de borde komma till utförande omedelbart, om medel och arbetskraft
funnes tillgängliga. Resultatet av denna inventering gåve vid handen, att
företag för en beräknad eller uppskattad kostnad av cirka 125 miljoner
kronor ansetts böra komma till utförande omedelbart. Trots det stora behovet
av medel för här ifrågavarande vägar ansåge sig styrelsen, med hänsyn
till automobilskattemedlens beräknade storlek och avvägningen av dess
disposition för olika ändamål, nödsakad att begränsa sitt anslagsäskande
till 3 500 000 kronor.
"Departementschefen har — under framhållande, att anslaget till nyanläggning
av ödebygdsvägar för innevarande budgetår vore anvisat med 3 300 000
kronor, vartill komme en vid ingången av budgetåret förefintlig reservation
av cirka 2 787 000 kronor, att medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46
uppgått till 1086 000 kronor samt att enligt företagen behovsinventering
de omedelbara behoven representerade eu sammanlagd anläggningskostnad
av omkring 125 miljoner kronor — biträtt styrelsens förslag.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten ll:o) får utskottet
hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 129 och II: 224 ävensom motionerna I: 7 och
II: 11 samt I: 130 och II: 226 i vad de avse förevarande anslag,
till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
13:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 61—64)
föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För detta ändamål ha för budgetåren 1943/44—1946/47 anvisats anslag å
3 750 000 kronor, 3 900 000 kronor, 5 800 000 kronor respektive 10 500 000
kronor. Anslaget är avsett att användas för såväl ombyggnad som nybyggnad.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 12 000 000 kronor. Därav vore 6 000 000 kronor avsedda att fördelas
på företag i de fastställda femårsplanerna, varjämte cirka 2 500 000
kronor avsåge tillfartsvägar till broar samt cirka 500 000 kronor brådskande
eller oförutsedda företag. Återstående 3 000 000 kronor erfordrades för tillfartsvägar
till genomfartsleder genom och förbifarter förbi städer och samhällen,
där kronan vore väghållare.
Departementschefen har framhållit, att för innevarande budgetår står till
förfogande dels en reservation av 13 953 000 kronor, dels nya anslagsmedel
med 10 500 000 kronor eller tillhopa 24 453 000 kronor samt att medelsförbrukningen
under budgetåret 1945/46 uppgick till 1 965 000 kronor. Under
erinran, att enbart behovet av förbättringar på infartsvägar till städer samt
på vägar invid eller genom samhällen och tätorter motsvarade en kostnad
av mer än 200 miljoner kronor, har departementschefen tillstyrkt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag.
Under åberopande av vad utskottet under imnkten ll:o) förordat i fråga
om medelsanvisningen för nästa budgetår under förevarande anslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till
Byggande av huvudvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 11000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har
(punkt 14, s. 64—66) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I en inom andra kammaren av herr Hällgren väckt motion (II: 274) har
hemställts, att riksdagen till ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
Utskottet
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
för budgetåret 1947/48 måtte anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Under anslagsrubriken Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar ha
för budgetåren 1943/44—1945/46 anvisats 1 250 000 kronor, 1 700 000 kronor
respektive 3000000 kronor, varjämte under den nu gällande anslagsrubriken
för budgetåret 1946/47 anvisats 5 700 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 7 200 000 kronor till förevarande ändamål. Därav avses cirka 3,6
miljoner kronor för i fastställda flerårsplaner ingående företag och cirka
2,5 miljoner kronor för tillfartsvägar till broar. Återstående cirka 1, i miljon
kronor avses för ombyggnad och förbättring av infarts- och genomfartsleder
i samhällen och tätbebyggelse — vid behov jämväl för utbyggnad av väg
som gata enligt stadsplanelagens bestämmelser — samt som reserv att stå
till Kungl. Maj:ts förfogande för brådskande och oförutsedda arbeten.
Styrelsen har vidare anfört, att det för att en återhämtning inom rimlig
tid skulle kunna ske av de under krisåren eftersatta arbetena enligt styrelsens
mening vore önskvärt, att ifrågavarande anslags framtida storlek uppginge
till cirka 12 miljoner kronor i enlighet med vad styrelsen uppgivit
till 1945 års bensinskatteutredning. Med hänsyn till storleken av de övriga
av styrelsen äskade vägbyggnadsanslagen ansåge sig styrelsen emellertid
böra begränsa sitt äskande för budgetåret 1947/48 till 7,2 miljoner kronor.
Tillsammans med förefintlig beräknad behållning om cirka 5,3 miljoner
kronor skulle därvid ett belopp av cirka 12,5 miljoner kronor komma att
stå till förfogande under nämnda budgetår.
För förbättring av speciellt skärgårdarnas kommunikationer ansåge sig
styrelsen i nuvarande läge icke kunna upptaga någon särskild anslagspost.
1945 års skärgårdsutredning har föreslagit, att för tillgodoseende av skärgårdarnas
särskilda behov måtte av anslaget till ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar för nästa budgetår reserveras 150 000 kronor.
Departementschefen har ansett sig böra, med hänsyn till den begränsning
av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade anslaget till byggande
av broar som departementschefen avsåge att föreslå, förorda, att en motsvarande
jämkning sker beträffande nu ifrågavarande anslag. Anslaget borde sålunda
bestämmas till 6 800 000 kronor.
Ehuruväl, såsom i motionen II: 274 framhållits, det stora behovet av förbättringsarbeten
i fråga om bygdevägar i och för sig kunde motivera en höjning
av förevarande anslag, finner sig utskottet under hänvisning till vad
utskottet anfört under punkterna 9:o) och ll:o) icke kunna för nästa budgetår
förorda en anslagsökning utöver den Kungl. Maj:t föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen 11:274, till Ombyggnad av bygdevägar
Statsutskottets utlåtande nr 6.
31
och ödebygdsvägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
15:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
15, s. 66 och 67) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av
vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under denna rubrik har för budgetåret 1946/47 anvisats ett anslag av
7 000000 kronor. För anslagets ändamål har en närmare redogörelse lämnats
i 1946 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 16).
Väg- och vattenbyggnads styr elsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 15 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål. Styrelsen har därvid
meddelat, att det för innevarande budgetår anvisade anslaget till förstärkning
och förbättring av vägar beräknades komma att helt förbrukas under
arbetsåret 1947.
Departementschefen har erinrat, att det med hänsyn till den väntade utvecklingen
av vägtrafiken i nuvarande läge befunnits nödvändigt att utan avvaktande
av mera omfattande ombyggnadsarbeten vidtaga vissa åtgärder för
att på kort tid höja standarden på vägnätet i allmänhet. I sådant syfte
hade för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 7 000 000 kronor under
rubriken Förstärkning och förbättring av vägar. Enligt vad departements,
chefen under hand inhämtat hade omkring 4 000 000 kronor av det av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet avsetts för utförande av förarbeten
å vägar, som skulle förses med beläggning. Därest det av styrelsen
äskade anslaget till vägbeläggningar begränsades i enlighet med vad departementschefen
i det följande ämnade förorda, borde eu motsvarande reducering
ske beträffande nu ifrågavarande anslag. Med beaktande härav har departementschefen
funnit sig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår upptages
till 13 000 000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 11 :o) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 200 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16.) Vägbeläggningar, Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 67—72) föreslagit
riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 27 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I en inom andra kammaren av herrar Persson i Svensköp och Jacobsson
i Igelsbo väckt motion (11:3) har hemställts, att riksdagen måtte till Vägbeläggningar
för budgetåret 1947/48 anvisa 50 000 000 kronor.
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
32
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får ntskottet
hänvisa till motionen.
För budgetåren 1945/46 och 1946/47 ha utöver anslag till stensättning anvisats
särskilda anslag å 3 000 000 kronor respektive 4 800 000 kronor till
vägbeläggningar. Beträffande sättet för finansiering tidigare av kostnaderna
för dylika arbeten och storleken av för ändamålet till förfogande ställda
medel torde få hänvisas till redogörelsen i 1945 års statsverksproposition
(sjätte huvudtiteln, punkten 20).
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat, att efter krigsutbrottet beläggningsverksamheten
praktiskt taget upphört, främst beroende på bristen
på material, drivmedel och bränsle. Då numera förutsättningar åter funnes
för utförande av beläggningar, ansåge styrelsen angeläget, att denna verksamhet
återupptoges i all den utsträckning som vore möjlig. Styrelsen ansåge,
att det skulle vara förenat med god ekonomi att utföra vägbeläggningsarbeten
i sådan omfattning, att av landets vägnät i avrundade tal cirka
25 000 km bleve försedda med enkla beläggningar och cirka 1500 km med
högklassiga beläggningar. Som grusvägar skulle då bibehållas omkring 63 600
km väg. Den totala kostnaden för genomförandet av ett sådant program
har styrelsen beräknat till cirka 500 miljoner kronor. Enligt styrelsens
mening borde under arbetssäsongen 1948 beläggningar — såväl högklassiga
som enkla — utföras till ett belopp av minst 50 miljoner kronor. Under de
närmast följande åren därefter vore det emellertid nödvändigt att bedriva arbetena
i än snabbare takt. Beläggningssträckorna, som under säsongen 1948
skulle omfatta sammanlagt cirka 1 500 km, skulle väljas med hänsyn såväl till
väghållningens och trafikens ekonomiska krav som till hygieniska och liknande
krav i samhällen. Beträffande möjligheterna att genomföra detta program
ville styrelsen understryka, att beläggningar vore relativt föga arbetskrävande.
Arbetskostnaderna utgjorde sålunda endast cirka 10 % av de totala
kostnaderna. Utförandet av beläggningsarbeten i nämnd omfattning
skulle därför icke innebära någon större belastning på arbetsmarknaden.
Styrelsen har sålunda för nästa budgetår hemställt om ett anslag av 50
miljoner kronor till förevarande ändamål.
I sin förenämnda berättelse den 27 november 1946 ha överrevisorerna för
väg- och vattenbyggnadsväsendet gjort vissa uttalanden rörande behovet av
ytterligare vägbeläggningsarbeten. Med hänsyn bland annat till de rådande
svårigheterna att anskaffa erforderlig personal för grusvägsunderhållets ändamålsenliga
bedrivande ha överrevisorerna för sin del funnit det nödvändigt,
att permanentbeläggning av de mest trafikerade grusvägarna äger rum så
skyndsamt som tillgången å arbetskraft och maskiner gör det möjligt, överrevisorerna
förklara sig därför vilja tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstvrelsens
betydande anslagsäskanden för ändamålet.
Departementschefen har anfört följande.
Av de allmänna vägarna i landet är för närvarande endast en jämförelsevis
ringa del försedd med beläggning. Liksom beträffande övriga slag av väg
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
33
byggnadsarbeten har även i fråga om vägbeläggnings verksamheten en stagnation
varit rådande under kriget. Den hastiga stegring av vägtrafiken, som
nu pågår, har aktualiserat behovet av en utvidgning av ifrågavarande verksamhet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har sålunda framhållit, att redan
nu många vägar uppbure en sådan trafik, att det mötte stora svårigheter att
hålla dem i fullt tillfredsställande skick. Härtill kommer att en permanentbeläggning,
åtminstone i vad avser de mera trafikerade vägarna, torde medföra
väsentliga besparingar icke blott genom minskade underhållskostnader utan
även genom minskat fordonsslitage och minskad förbrukning av flytande
bränsle. Vissa inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda räntabilitetsberäkningar
synas giva vid handen, att beläggningsarbeten i många fall
skulle komma att ge en mycket god förräntning av det kapital, som nedlägges
på desamma. Detta torde sålunda vara fallet beträffande de arbeten, som mgå
i det nu närmast aktuella beläggningsprogrammet. Av betydelse i förevarande
sammanhang är vidare — såsom överrevisorema för väg- och vattenbyggnadsväsendet
påpekat — det förhållandet, att permanentbeläggning i större utsträckning
av vägarna skulle komma att motverka det av trafikstegringen föranledda
ökade behovet av arbetskraft för vägunderhållet.
Här anförda omständigheter synas tala för att en väsentlig utvidgning av
vägbeläggningsverksamheten bör genomföras i den mån så är möjligt med
hänsyn till tillgången på arbetskraft och material. Materialförsörjningen väntas
härvid icke komma att erbjuda några större svårigheter. Däremot torde den
rådande bristen på arbetskraft komma att väsentligt begränsa möjligheterna
att utföra även de angelägna och jämförelsevis föga arbetskrävande objekt,
varom här är fråga.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp
av 50 000 000 kronor till vägbeläggningar. För att anslaget skall kunna rymmas
inom ramen för automobilskatteinkomsterna torde detsamma böra nedsättas
till 27 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att förevarande anslag
för nästa budgetår skall uppföras med ett från 4,8 till 50 miljoner kronor
förhöjt belopp. Enahanda yrkande har framförts i motionen II: 3. Departementschefen
åter har ansett anslaget böra upptagas med 27 miljoner kronor.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 9:o) och ll:o)
får utskottet för sin del hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj.ts förslag och
med avslag å motionen II: 3, till Vägheläggningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 17, s. 72), som innebär en höjning av förevarande anslag
med 320 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 450 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6. c<>4 47 3
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
18:o) Bidrag till byggande av väg ar och gator. Kungl. Maj:t har
(punkt 18, s. 72—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av
vägar och gator för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För detta ändamål ha för budgetåren 1944/45—1946/47 anvisats reservationsanslag
av 2 000 000 kronor, 2 500 000 kronor respektive 8 000 000 kronor.
Enligt nu gällande bestämmelser utgår för byggande av allmän väg och
iordningställande av för biltrafiken viktig gata, i mån av tillgång å därtill
anslagna medel, statsbidrag med 95 % till städer och samhällen, som äro
väghållare. Bidragen utgå enligt eu fördelningsplan, som efter länsstyrelsernas
hörande upprättas och fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för tvåårsperioder.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett anslag
av 11 miljoner kronor. Härav avsåge cirka 7 miljoner kronor fortsättande
och färdigställande av redan påbörjade företag. Vid beräkningen av medelsbehovet
har hänsyn också tagits till behovet att påbörja nya företag. T
anslutning härtill har styrelsen erinrat om att till grund för upprättandet av
fördelningsplanen låge eu särskild behovsplan för väg- och gatuarbeten. Denna
behovsplan omfattade för närvarande företag för cirka 100 miljoner kronor.
Departementschefen har med hänsyn till den begränsade medelstillgången
ansett sig böra förorda en jämkning av det begärda beloppet till 10 miljoner
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar rn. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 19, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 3 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Heiding m. fl. (I: 79) och den andra inom andra kammaren av herr
Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 151) ävensom eu inom andra kammaren av
herr Sandberg rn. fl. väckt motion (II: 95), såvitt den avser nu förevarande
anslag, i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att till Bidrag till
underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren av
herr Svedberg m. fl. (1:48) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Varuträsk m.fl. (11:97), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
Statsutskottets utlåtande nr 6.
35
besluta skrivelse till Kungl. Maj:t med anliållan om en skyndsam utredning
angående statens övertagande av vintervägunderhållet på de enskilda vägar,
som äro byggda på sådant sätt, att motorplogning kan förekomma, samt
om framläggande för riksdagen av de förslag, som av utredningen kunna
föranledas,
dels en inom andra kammaren av herrar Jacobson i Vilhelmina och Skoglund
i Umeå väckt motion (II: 153), vari hemställts, att riksdagen ville besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan på
vilket sätt och under vilka former statsbidraget skall utgå för deltagande i
kostnaderna för underhållet av de s. k. enkronasvägarna,
dels och en inom andra kammaren av herr Vigelsbo rn. fl. väckt motion
II: 154, vari hemställts, att riksdagen ville besluta om sådan ändring i författningen
om statsbidrag till det enskilda vägunderhållet, att allmän väg,
vilken efter vägomläggning avföres från det allmännas underhållsskyldighet,
men som allt fortfarande äger betydelse för ortsbefolkningens eller enskildas
vägbehov, måtte tillförsäkras ett statligt underhållsbidrag av 90 % å
de årliga kostnaderna, samt att vägen överlämnas till de enskilda väghållarna
i oskadat skick.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 48 och 79 samt II: 95, 153 och 154.
Till förevarande ändamål ha för budgetåren 1944/45—1946/47 anvisats reservationsanslag
av respektive 2 180 000, 2 900 000 och 3 215 000 kronor.
Underhållsbidrag beviljas av länsstyrelsen att, tills vidare och intill dess
annorledes i vederbörlig ordning beslutas, årligen utgå med 60 % av den
kostnad, vartill underhållet av vägen skäligen må uppskattas. I undantagsfall,
där väghållningen kan anses vara i särskilt hög grad betungande för
väghållarna, må det årliga bidraget bestämmas till 75 % av den uppskattade
kostnaden.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 4 000 000 kronor till förevarande ändamål. Styrelsen, som därvid
angivit anslagsbehovet direkt efter av respektive länsstyrelser lämnade uppgifter,
har anfört följande angående medelsberäkningen för nästa budgetår.
Till underhållsbidrag år 1947 för 1940—1946 års vägar erfordras ett belopp
av omkring 2 795 000 kronor. I denna summa har inräknats ett belopp
av cirka 75 000 kronor, utgörande kostnadsökning vid år 1946 företagen nyuppskattning
av kostnaderna för 1942 års vägar.
Till underhållsbidrag för nya vägar (1947 års vägar) — vilka tillsammans
hava en längd, som är i det närmaste lika med den under år 1946 nytillkomna
väglängden — torde enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter
erfordras omkring 590 000 kronor. Erforderligt iståndsättningsbidrag för
samma vägar har av länsstyrelserna uppskattats till omkring 830 000 kronor.
För bestridande av 1947 års underhålls- och iståndsättningsbidrag skulle
således under budgetåret 1947/48 sammanlagt erfordras (2 795 000 + 590 000 +
830 000) 4 215 000 kronor. Hos Kungl. Maj:t finnes för närvarande å anslaget
en reservation av cirka 230 000 kronor. Utgående från att vid innevarande
budgetårs utgång cirka 215 000 kronor härav återstå, beräknar sty
-
Utskottet.
36 Statsutskottets utlåtande nr 6.
relsen det för budgetåret 1947/48 erforderliga anslaget till (4 215 000 — 215 000)
4 000 000 kronor.
Departementschefen har ansett att anslagshöjningen för nästa budgetår bör
begränsas till 485 000 kronor. Departementschefen har därvid åberopat att
han, under hänvisning till den relativt stora omfattning, vari staten numera
vore bunden att utgiva statsbidrag till underhåll av enskilda vägar, samt
den ytterligare bundenhet, som inträdde i samma mån som nya företag beviljades
statsbidrag, i 1946 års statsverksproposition förordat en viss nedsättning
av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1946/47
äskade anslaget till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in.
Yad först angår de motionsvis framställda yrkandena om höjning av ifrågavarande
anslag framgår av vad utskottet anfört under punkten ll:o), att utskottet
funnit sig böra tillstyrka bifall till motionerna.
I motionen II: 154 har hemställts, att allmän väg, som efter omläggning
avföres från det allmännas underhållsskyldighet, skall, om vägen fortfarande
är av betydelse för ortsbefolkningen, överlämnas till enskilda väghållare och
tillförsäkras statligt underhållsbidrag till 90 °/o av kostnaden. Utskottet
får erinra, att vid 1946 års riksdag motionsvis framlades förslag om en generell
höjning av bidragsprocenten. Biksdagen fann emellertid — under
hänvisning till att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen erhållit
i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande möjligheterna
att förbättra vägförbindelserna genom mera avlägsna skogsområden
samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av enskilda
vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga
— sig icke kunna för det dåvarande föreslå en ändring i av motionärerna
angiven riktning. Biksdagen fann emellertid angeläget att frågan
om behovet av och formerna för en ändring av statsbidragsgrunderna bleve
prövade i samband med berörda utredning. Vad sålunda anförts synes utskottet
tillämpligt jämväl i fråga om det i förenämnda motion II: 154 fram -ställda yrkandet om höjning av bidragsprocenten. Vad motionärerna anfört
i fråga om önskvärdheten att här avsedda vägar, då de kunna tänkas komma
att jämväl efter vägomläggning tjäna samfärdsändamål, icke upprivas,
finner utskottet värt beaktande, och utskottet förutsätter, att denna fråga i
fortsättningen ägnas vederbörlig uppmärksamhet.
Vad härefter angår den i motionen 11:153 berörda frågan om bidrag
till underhållet av de s. k. enkronasvägarna får utskottet framhålla att,
enligt vad utskottet inhämtat, möjlighet redan nu föreligger att erhålla bidrag
enligt de för enskilda vägar gällande bestämmelserna. Utskottet anser
emellertid lämpligt, att vid den i det föregående omnämnda utredningen om
behovet av och formerna för en ändring av statsbidragsgrunderna uppmärksamhet
ägnas jämväl nu nämnda vägar.
I motionerna 1:48 och II: 97 har hemställts om utredning angående statens
övertagande av vinterväghållningen å vissa enskilda vägar. Utskottet får
härvidlag erinra om den möjlighet som står enskilda eller kommunala väg
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
37
hållningsskyldiga till buds att till självkostnadspris förhyra maskiner och
redskap hos vägförvaltningarna i den mån detta är möjligt med hänsyn
till det nuvarande underhållsarbetet. Under hänvisning jämväl till fjolårets
riksdags uttalande att riksdagen förutsatte, att lämpliga maskiner i erforderlig
omfattning skulle kunna tillhandahållas i angivna syfte samt att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ägnade detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet, får
utskottet avstyrka bifall till ifrågavarande motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionerna 1:79 och II: 151 samt 11:95, sistnämnda motion i
vad den avser förevarande anslag, till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. in. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)
i anledning av motionerna II: 153 och II: 154 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet beträffande de
i motionerna avhandlade spörsmålen anfört;
II. att motionerna I: 48 och II: 97 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
20:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
20, s. 77—80) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Näsström m. fl. (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr
Jansson i Kalix m. fl. (II: 11), ävensom en inom andra kammaren av herr
Sandberg in. fl. väckt motion (II: 95), i vilka motioner såvitt nu är i fråga
hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till byggande av enskilda vägar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Mannerskantz (I: 78) och den andra inom andra kammaren av herr
Sveningsson in. fl. (II: 150), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att bidrag av statsmedel för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall
utgå enligt samma grunder som bidrag till de egentliga vägbyggnadskostnaderna,
att ändra gällande bestämmelser så, att enskilt vägbyggnadsföretag
må igångsättas omedelbart sedan bidragsansökningen konstaterats äga alla
förutsättningar för dess beviljande, varom förhandsbesked skall lämnas sökanden
av vederbörande myndighet, samt att anvisa ett till 5 000 000 kronor
förhöjt anslag till bidrag till byggande av enskilda vägar,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gränebo m. fl, (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr
Pehrsson-Bramstorp m. fl. (II: 225), i vilka hemställts, att riksdagen ville
38
Statsutskottets utlåtande nr 6.
besluta att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor samt i övrigt beakta de i
motionerna framförda synpunkterna.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 7Nsamt II: 95, 150 och 225.
Till bidrag till byggande av enskilda vägar ha för budgetåren 1944/45—
1946/47 anvisats reservationsanslag av respektive 1 200 000,2 500 000 och
3 200 000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 7 juli 1944 föreskrivit, att vid beviljande av statsbidrag
till byggande av enskilda vägar, utöver bestämmelserna i kungörelsen
den 3 december 1943 (nr 800) angående statsbidrag till enskild väghållning,
följande särskilda föreskrifter skola iakttagas.
Bidrag till företag, för vilket beräknade kostnaden överstiger 20 000
kronor,^ må uppdelas på högst tre på varandra följande år, därvid under
första året skall anvisas minst en tredjedel av hela bidraget och under
andra året minst hälften av återstoden.
Bidrag till företag, för vilket beräknade kostnaden överstiger 10 000 men
ej 20 000 kronor, må uppdelas på högst två på varandra följande år, därvid
under första året skall anvisas minst två tredjedelar av hela bidraget.
Bidrag till företag, för vilket beräknade kostnaden ej överstiger 10 000
kronor, må ej uppdelas på två eller flera år.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat anslagsbehovet
till 3 500 000 kronor. Därav avse 1 600 000 kronor fortsättningseller
slutbidrag till företag, vilka tidigare erhållit begynnelsebidrag, 1 700 000
kronor begynnelsebidrag för nya företag samt 200 000 kronor brådskande
och oförutsedda arbeten ävensom mellanskillnad mellan 60 och 75 % bidrag.
Beträffande nybyggnadsprogrammet har styrelsen meddelat, att inneliggande
ansökningar om byggnadsbidrag, vilka länsstyrelserna ansett böra
bifallas, representerade en byggnadskostnad av i runt tal 16 000 000 kronor.
Då endast en ringa del därav kunde tillgodoses med bidrag under innevarande
budgetår, hade styrelsen icke funnit erforderligt att infordra särskilda
uppgifter för bedömning av anslagsbehovet under budgetåret 1947/48.
Departementschefen har biträtt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan
och vidare anfört bland annat följande.
De uppdrag, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1946 lämnats
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt skogsstyrelsen att verkställa viss
försöksinventering av behoven av enskilda vägar ävensom i anslutning härtill
utredning rörande behovet av och formerna för en ändring i grunderna
för statsbidrag till enskild väghållning, ha ännu icke slutförts. Enligt vad
jag inhämtat från vederbörande verk har arbetet blivit fördröjt på grund
av svårigheter att disponera för hithörande uppgifter kvalificerad personal.
Yissa. preliminära resultat rörande de principiella frågorna ha uppnåtts,
men i huvudsak befinner sig arbetet fortfarande på ett förberedande stadium.
Några förslag i ämnet torde därför icke kunna föreläggas 1947 års
riksdag.
Statsutskottets utlåtande nr 6. 39
Av vad utskottet under punkten ll:o) anfört framgår, att utskottet i anledning
av väckta motioner i förhållande till Kungl. Majits förslag tillstyrker
en höjning av förevarande anslag med 1,6 miljoner kronor.
I motionerna I: 78 och II: 150 har föreslagits, att bidrag av statsmedel
för planering av enskilda vägbyggnadsföretag skall utgå enligt samma grunder
som bidrag till de egentliga vägkostnaderna. Utskottet finner vad motionärerna
anfört till stöd härför bärande och förordar för sin del; att bidrag
till här avsedda kostnader må kunna beviljas. Däremot anser sig utskottet
icke i nuvarande situation böra tillstyrka bifall till motionärernas förslag i
vad det avser en generell rätt att omedelbart igångsätta vägbyggnadsföretag
innan statsbidrag beviljats.
I motionerna 1:131 och II: 225 har föreslagits, att bidrag till byggande av
enskild väg i avsevärt större omfattning än hittills bör utgå. med 75 % av
byggnadskostnaderna. Såsom motionärerna själva framhållit, befinner sig
frågan om vidgat stöd åt den enskilda väghållningen under utredning. Med
hänsyn härtill finner sig utskottet icke nu kunna förorda bifall till motionärernas
förslag. I likhet med motionärerna finner emellertid utskottet
önskvärt, att utredningen bedrives med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet
kan föreläggas 1948 års riksdag. Utskottet förutsätter, att den av motionärerna
berörda frågan om bidrag till byggande av utfartsväg, som leder till
enskild gård, uppmärksammas av utredningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,
I. att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1: 7
och II: 11, samt 11:95 i vad de avse förevarande anslag ävensom
1:78 och 11:150 samt 1:131 och 11:225, i vad de avse
anslagsberäkningen, till Bidrag till byggande av enskilda väga'')
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) i anledning av motionerna I: 78 och II: 150 samt 1:131
och II: 225, i de delar de icke beröra anslagsberäkningen eller
igångsättande av vägbyggnadsföretag, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet i angivna hänseenden anfört;
II. att motionerna I: 78 och II: 150, i vad de avse igångsättande
av vägbyggnadsföretag, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
21 :o) Stensättning av vägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
21, s. 80 och 81), vilket innebär minskning av förevarande anslag med 500 000
kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1300 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskotlei■
40
Statsutskottets utlåtande nr 6
22:o) Byggande av broar. I enlighet med Kungi. Maj.ts förslag (punkt
22, s. 81—86), vilket innebär ökning av anslaget med 3 000 000 kronor för
nästa budgetår bland annat beroende därav att anslaget avses skola disponeras
även för ombyggnad av sådan i enskild väg ingående bro, som är
avsedd att förändras till allmän — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Byggande av bro vid Bergnäset. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 86-88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av bro vid Bergnäset för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 24, s. 88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 89), vilket innebär sänkning av
förevarande anslag med 100 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 100000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 90 — 92), vilket innebär minskning
för nästa budgetår av förevarande anslag med 19 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 125000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
27:o) Trafikräkningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27,
s- 92—94), vilket avser att bereda medel för en på grund av krisförhållandena
sedan år 1941 uppskjuten allmän trafikräkning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Trafikräkningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 1200 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
41
28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 95 och 96) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
8 000 kronor.
29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 30, s. 96—98) och under erinran, att för innevarande budgetår
för ändamålet anvisats ett belopp av 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
30:o) Iståndsättning av Sandvikens hamn på Öland. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31, s. 98 och 99) och under erinran, att ett anslag av
100 000 kronor till ifrågavarande ändamål anvisats för budgetåret 1939/40,
vilket anslag dock indragits i samband med besparingsåtgärderna efter krigsutbrottet,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Iståndsättning av Sandvikens hamn på
Öland för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
136 800 kronor.
31:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 32, s. 99—101), vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär eu anslagsminskning med 500 000
kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
32:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 101) och under erinran, att för innevarande
budgetår till ändamålet anvisats 110 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 90 000 kronor.
33:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 102), vilket innebär
en mot minskningen av anslaget under 31:o) svarande höjning av förevarande
anslag för nästa budgetår med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000000 kronor.
42
Statsutskottets utlåtande nr 6.
34:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 102 och 103) och
under erinran, att för innevarande budgetår till samma ändamål anvisats
300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll av
mindre hamnar och farleder för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
35:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj:t har (punkt 36, s. 104—110) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förebaft följande
motioner berörande anslagsberäkningen, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Grym m. fl. (I: 51) och den andra inom andra kammaren av herr Gavelin
m. fl. (II: 96),
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Näsström m. fl. (I: 80) och den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Alfredshem ro. fl. (II: 160),
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lars Andersson ro. fl. (I: 133) och den andra inom andra kammaren av
herr Boman i Stavsund ro. fl. (II: 158),
dels och en inom andra kammaren av herrar Lindahl och Petterson i Degerfors
väckt motion (II: 159),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1947/48
till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa 10 000 000
kronor (motionerna I: 133 och II: 158) respektive 15 000 000 kronor (motionerna
I: 51 och II: 96, I: 80 och II: 160 samt II: 159).
Härjämte har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön ro. fl. väckt
motion (II: 92), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vissa i motionen
framförda synpunkter måtte tagas under övervägande vid den utredning,
som skall verkställas rörande det fortsatta bedrivandet av anläggningsoch
bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och avlopp,
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Norrfors ro. fl.
väckt motion (II: 157), vari föreslagits, att det maximibelopp som egnahemsnämnd
kan bevilja enskild person till anordnandet av vatten- och avlopp
vid sin fastighet skall höjas från 1 000 till 1 500 kronor, ävensom att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa dels om förslag till sådana
ändringar av gällande författningar, att egnahemsnämnd må kunna bevilja
bidrag till gemensam anläggning av vatten och avlopp vid högst 20 fastig
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
43
heter under förutsättning att kostnaden per lägenhet icke överstiger 4 000
kronor och dels om en ytterligare utredning av hela frågan om bästa sättet
att understödja landsbygdshemmens förseende med vatten och avlopp.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 51 och 80 samt II: 92, 157, 158 och 159.
Till förevarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1946/47 anvisat
ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts av riksdagen
bifallna förslag i propositionen 1946: 286 får emellertid härav icke
tagas i anspråk ett belopp av 500 000 kronor, motsvarande väg- och vattenbyggnadsverkets
personalkostnader för bidragsverksamheten, vilka skola bestridas
i annan ordning.
De grunder, enligt vilka statsbidrag utgå, regleras genom en av Kungl.
Maj:t den 17 november 1944 utfärdad kungörelse (nr 733) angående statsbidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Denna kungörelse,
vilken ändrats genom kungörelse den 21 juni 1946 (nr 287), är gällande till
och med den 30 juli 1947.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår
med 15 000 000 kronor till förevarande ändamål. Beträffande medelsbehovet
för nästa budgetår har styrelsen anfört bland annat följande.
Styrelsen hade intill slutet av augusti 1946 beviljat statsbidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp eller ettdera av dessa ändamål beträffande
inalles 15 företag med en beräknad anläggningskostnad av sammanlagt
1 950 000 kronor. Till dessa anläggningar finge enligt styrelsens beslut statsbidrag
utgå med högst 996 100 kronor. Härutöver förelåge 173 inkomna, ej
slutbehandlade ansökningar, avseende anläggningar för en beräknad sammanlagd
anläggningskostnad av i runt tal 45 miljoner kronor. Motsvarande statsbidragsbelopp
hade uppskattningsvis beräknats till sammanlagt 25,6 miljoner
kronor. Styrelsen hade vidare på grundval av från distriktsingenjörerna för
vattenförsörjning och avlopp inkomna uppskattningar beräknat de ansökningar,
som kunde förväntas ytterligare inkomma under tiden 1 september
1946—31 mars 1947, till omkring 420 stycken, avseende en sammanlagd
anläggningskostnad av i runt tal 100 miljoner kronor. Häremot svarande
bidragsbelopp hade uppskattats till 50 miljoner kronor. I enlighet härmed
skulle under tiden från den 1 september 1946 till budgetårets utgång för
prövning föreligga i runda tal minst 600 bidragsan sökningar, avseende anläggningar
för en sammanlagd kostnad av minst 150 miljoner kronor. Mot
av dessa anläggningskostnader betingade bidragsanspråk, avseende sammanlagt
minst cirka 75 miljoner kronor, stode den 1 september 1946 ett för
bidragstilldelning disponibelt, ofördelat belopp av i runt tal 3,5 miljoner
kronor.
Vidare har styrelsen framhållit, att behovet av vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar
i ett mycket stort antal samhällen och bebyggelseområden
kraftigt accentuerats på grund av de senaste årens intensiva bostadsbyggande.
Ett ytterligare uppskov med lösandet av vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna
skulle på många håll innebära allvarliga sanitära och sociala olägenheter.
Påtaglig risk uppstode för stagnation i eller snedvridning av berörda
samhällens sunda utveckling. Flerstädes bleve faran för eu begynnande till
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 6.
bakagång överhängande. Det sistnämnda vore exempelvis fallet där åstadkommande
av tillfredsställande vatten- och avloppsförhållanden kunde sägas
utgöra ett villkor för att ett samhälles invånarantal icke successivt skulle
minska genom att vid husliållsnybildning och då mera omfattande förbättringsåtgärder
eller ersättningsbyggande beträffande bostadshus aktualiserats
vederbörande föredroge att välja annan bosättningsplats, där förhållandena
i nu nämnda avseenden vore gynnsammare. Härtill komme, att det i det
övervägande antalet fall förelåge särskild fara i dröjsmål. Där för ett bebyggelseområde
gemensam, lämpligt dimensionerad och utformad anläggning
icke kunde förväntas komma till stånd inom rimlig tid, förelåge nämligen
stora risker att sådana enskilda eller grupper av enskilda inbyggare, för
vilka behovet vore mest trängande eller vilka vore bäst ställda med hänsyn
till naturliga eller ekonomiska förutsättningar, åvägabragte dellösningar, som
sedermera kunde försvåra, fördyra eller omöjliggöra en rationell lösning av
frågan för bebyggelsen i dess helhet och som även ur andra synpunkter
kunde innebära en felinvestering.
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits
av statens arbetsmarknadskommission (s. 106) och av statens industrikommission
(s. 107).
Departementschefen har anfört bland annat följande beträffande omfattningen
under innevarande och nästa budgetår av den anläggningsverksamhet,
varom här är fråga.
Under innevarande och nästa budgetår torde såsom framgår av industrikommissionens
och arbetsmarknadskommissionens yttranden den totala volymen
av här ifrågavarande anläggningsverksamhet väsentligen bliva beroende
av tillgången på galvaniserade, smidda rör och betongrör samt möjligheterna
att under konkurrens med andra angelägna anläggningsarbeten erhålla
tillräcklig arbetskraft. Inom den av arbetskrafts- och materieltillgången
givna ramen för här ifrågavarande anläggningsverksamhet synes det
därför bliva nödvändigt att företaga en angelägenhetsprövning av de särskilda
företagen. Det torde emellertid vara omöjligt att på förhand avgöra,
huru dessa arbeten kunna komma att fördela sig på statsbidragsberättigade
och andra företag. Enligt min mening bör dock ett mera angeläget företag
icke få stå tillbaka för ett mindre angeläget enbart av den anledningen att
huvudmannen för det första företaget måste avvakta en tidpunkt då statsbidragsmedel
i större omfattning kunna ställas till förfogande. Jag anser
mig därför böra förorda, att under nästa budgetår medel anvisas för att
möjliggöra en utvidgning av statsbidragsverksamheten, om detta skulle visa
sig lämpligt med hänsyn till den inbördes angelägenhetsgraden hos statsbidragsberättigade
och andra företag. Möjligen kan det vid prövningen av
frågor om byggnadstillstånd visa sig, att statsbidragsberättigade företag icke
böra komma till utförande i den omfattning anvisade anslag skulle medgiva.
Vidkommande medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen
— med framhållande att några reservationer, bortsett från förenämnda belopp
om 500 000 kronor, icke kunde beräknas föreligga den 1 juli 1947 —
anfört i huvudsak följande. ^
Vid bedömandet av medelsbehovet för nästa budgetår torde, såsom jag tidigare
antytt, utrymme böra lämnas för en ökad statsbidragstilldelning. Med
Statsutskottets utlåtande nr 6.
45
hänsyn till de begränsade investeringsmöjligheterna på detta område anser
jag mig böra förorda, att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 5 000 000
kronor. Det å anslaget för innevarande budgetår innehållna beloppet av
500 000 kronor torde under nästa budgetår få tagas i anspråk för utgivande
av statsbidrag. Vid bifall till detta förslag kommer medelstillgången under
nästa budgetår att bli 2 000 000 kronor större än under löpande budgetår.
Därest arbetsmarknadsläget och materialtillgången under nästa budgetår
skulle undergå en mera avsevärd förändring och behov uppkomma att sysselsätta
friställd arbetskraft är det önskvärt, att statsbidragsmedel i större
omfattning finnas tillgängliga. Jag förutsätter, att sådana medel skola komma
att ställas till förfogande i annan ordning.
Till ifrågavarande ändamål har 1946 års riksdag anvisat 4 miljoner kronor,
därav emellertid allenast 3,5 miljoner kronor må tagas i anspråk för bidrag.
Behovet av medel för bidrag till vatten- och avloppsföretag är för visso
mycket betydande. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter framgår
sålunda, att den 1 september 1946 förelågo ej tillgodosedda ansökningar om
bidrag för anläggningar, som betingade en kostnad av i runt tal 45 miljoner
kronor, ävensom att före den 1 april 1947 ytterligare ansökningar beräknades
inkomma avseende företag om cirka 100 miljoner kronor. Det är uppenbart,
att, därest allenast behovssynpunkterna skulle bliva avgörande vid utmätandet
av nu ifrågavarande bidragsanslag, de motionsvis framförda yrkandena
om höjning av anslaget utöver Kungl. Maj:ts förslag vore förtjänta
att vinna beaktande. Enligt utskottets mening måste emellertid — såsom också
departementschefen framhållit — den totala volymen av här ifrågavarande
anläggningsverksamhet väsentligen bliva beroende av tillgången på material
och arbetskraft. Av industrikommissionens yttrande framgår, att stora svårigheter
lära komma att föreligga att anskaffa vissa av de rörkvantiteter, som
skulle erfordras vid genomförande av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordade programmet. Arbetsmarknadskommissionen åter har framhållit,
att i nuvarande läge på arbetsmarknaden en så betydande ansvällningav
här avsedda anläggningsverksamhet, som den av styrelsen föreslagna ökningen
av statsbidragen skulle medföra, icke syntes kunna genomföras utan
minskning av annan investeringsverksamhet. Departementschefen har nu —
i syfte att möjliggöra en utvidgning av statsbidragsverksamheten, om detta
skulle visa sig lämpligt med hänsyn till den inbördes angelägenhetsgraden
hos statsbidragsberättigade och andra företag — förordat en höjning av anslaget
i förhållande till innevarande budgetår med, inberäknat viss den 1 juli
1947 föreliggande reservation, 2 miljoner kronor. Med hänsyn såväl till
situationen på material- och arbetsmarknaden som till önskvärdheten att i
rådande statsfinansiella läge i möjligaste mån begränsa investeringsverksamheten
finner sig utskottet — hur önskvärd en ökad medelstillgång för
bidragsverksamhet på förevarande område än ter sig — icke kunna förorda
anvisande av medel under ifrågavarande anslag utöver vad Kungl. Maj it
föreslagit. Utskottet anser sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till i motionerna
1:51 och 11:96, 1:80 och II: 160, I: 133 och IT: 158 samt II: 159
föreslagen anslagsökning.
Utskottet.
46
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskott et.
Yad härefter angår de i motionerna II: 92 och II: 157 framställda förslagen
finner utskottet lämpligt, att i motionerna anförda synpunkter förutsättningslöst
tagas under övervägande av de sakkunniga som under senare
delen av år 1946 tillkallats för utredning rörande det fortsatta bedrivandet
av anläggnings- och bidragsverksamheten i fråga om vattenförsörjning och
avlopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 51 och II: 96, I: 80 och II: 160, I: 133 och II: 158
samt II: 159 till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor,
b) med bifall till motionen II: 92 och i anledning av motionen
11:157 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte uppdraga åt i det föregående angivna sakkunniga
att förutsättningslöst taga under övervägande i motionerna framställda
förslag.
Vägtrafikväsendet.
36:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 38, s. 111 och 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Begistrering av motorfordon för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamäl. Kungl. Maj:t har (punkt 39,
s. 112—114) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde bliva riksdagen förelagd, till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 150 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 104, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 28 februari 1947, föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa Jcommunikationsändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
47
38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 40,
s. 114—119) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare följande tjänster,
nämligen 1 byråchef i Eo 30 och 1 förste byråsekreterare i Eo 26, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för Statens biltrafiknämnd,
att tillämpas från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens
biltrafiknämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 167 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 74 700 kronor,
därav enligt fastställd stat förslagsvis 29 800 kronor disponeras för arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 39 600 kronor
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt 5 300 kronor till rörligt
tillägg.
Kungl. Maj:t har den 20 december 1946 jämlikt erhållet bemyndigande
med hänsyn till den under år 1946 avsevärt ökade arbetsbördan inom nämnden
höjt arvodena för nämndens ordförande från 3 000 kronor till 4 500
kronor, för vice ordföranden från 1 800 kronor till 2 400 kronor samt för
envar av övriga fem ledamöter från 1 200 kronor till 1 500 kronor, varjämte
ersättningarna till suppleanterna något höjts. Nu föreslås att anslagsposten
till arvoden och ersättningar utmätas med hänsyn härtill och upptagas med
18 400 kronor.
Biltrafiknämnden har framhållit, att nämndens ökade arbetsbörda syntes
motivera en ökning av nämndens kansli, som för närvarande bestode av,
förutom amanuens- och biträdespersonal, en kanslichef med arvode, en förste
byråsekreterare i Eo 24 och en byråsekreterare i Eo21. Nämnden har i
sådant hänseende föreslagit inrättande av en byråinspektörtjänst i Eo 28,
uppfiyttning av den nuvarande förste byråsekreteraren i Eo 26 samt uppförande
å personalförteckningen av ytterligare två förste byråsekreterartjänster
i Eo 26 och eu byråsekreterartjänst i Eo21. Härjämte har nämnden
föreslagit, att befattningen som kanslichef måtte upptagas i Eo 30 ävensom
att amanuens- och biträdespersonalen måtte utökas.
Departementschefen har förordat, att kanslichefen inplaceras i Eo 30 såsom
byråchef, inrättande av en förste byråsekreterartjänst i Eo 26, utökning av
antalet amanuenser med tre samt anställande av ytterligare fem kontorsocli
skrivbiträden. Vid bifall härtill kommer anslagspos.ten till avlöningar till
icke-ordinarie personal att öka från 39 600 kronor till 140 400 kronor, därvid
hänsyn jämväl tagits till den reglerade befordringsgången och den allmänna
löneregleringen. Personalökningen betingar en uppräkning av posten med
48 900 kronor. Departementschefen har emellertid förutsatt, att frågan om
inrättande av ytterligare två föredragandetjänster i taxeärenden med arvoden
skall få ankomma på Kungl. Maj:t och nämndens avlöningsauslag i motsvarande
mån överskridas, därest under nästa budgetår priskontrollnämndens
avdelning för sådana ärenden avvecklas.
Posten till rörligt tillägg har upptagits med 8 200 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Anslaget till avlöningar till statens biltrafiknämnd kommer att vid bifall
till Kungl. Maj:ts förslag väsentligt ökas, ehuru departementschefen förordat
en i förhållande till nämndens förslag allenast begränsad utökning av nämndens
kansli. Utskottet finner välbetänkt att viss försiktighet iakttages när
det gäller att utöka den mer fast anställda personalen och anser sålunda
lämpligt att det härutöver oundgängligen erforderliga personalbehovet tillgodoses
genom anställande av personal i icke pensionsberättigad anställning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare följande tjänster, nämligen
1 byråchef i Eo 30 och 1 förste byråsekreterare i Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat Kronor.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 18 400
2. Avlöningar till övrig icke-ordinare personal, förslagsvis.
....................................................... 140400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 8 200
Summa kronor 167 000;
c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1947-48
anvisa ett förslagsanslag av 167 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 41, s. 119 och 120), som innebär höjning av förevarande anslag
för nästa budgetår med 6 500 kronor i anledning av nämndens ökade verksamhet,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 26000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 122—139) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att företaga vissa av departementschefen
förordade ändringar i institutets personalförteckning, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för institutet, att tilllämpas
från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 417 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
49
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 720 000 kronor.
I enlighet med förslaget angående ändrad löneställning för vissa verkschefer
hemställer Kungl. Maj:t till en början, att överdirektören och chefen
för institutet uppflyttas från B 2 till B 3.
I övrigt beror den av Kungl. Maj:t begärda anslagshöjningen, förutom av
den allmänna löneregleringen, främst av att ett antal nya befattningar föreslås
inrättade vid institutet.
Vad först angår allmänna avdelningen föreslås inrättande av en kansliskrivarbefattning
i Eo 11, en expeditionsvaktstjänst i Eo 5 och en skrivbiträdestjänst
i Ex 2. Dessutom föreslås, att ett belopp av 3 000 kronor beräknas
för arbetet med institutets bibliotek.
Beträffande meteorologiska byrån föreslås utökning av personalen för
den allmänna väderlekstjänsten med en statsmeteorolog i A 23 och tre kanslibiträden
i Eo 7. Dessutom förutsättes, att professorn C. G. Bossby skall få
anställas sasom extra föredragande och ledare för det vetenskapliga arbetet
beträffande den allmänna väderlekstjänsten, därvid på Kungl. Maj:t skulle
ankomma att framdeles meddela närmare bestämmelser rörande ersättningens
storlek.
Aerologiska avdelningen av samma byrå föreslås skola förstärkas med en
statsmeteorolog i Eo 23, en meteorolog i Eo 18, en biträdande meteorolog
i Ex 15, två förste meteorologassistenter i Ex 15, fyra meteorologassistenter
i Ex 12, två kanslibiträden i Eo 7 och tio kontorsbiträden i Ex 4. För de
nya kontorsbiträdestjänsterna vid avdelningen och överhuvud taget vid väderlekstjänsten
föreslås, bland annat ur rekryteringssynpunkt, en något gynnsammare
befordringsgång än vad som eljest skulle gälla på grund av den
reglerade befordringsgången för biträdespersonalen.
För att tillgodose institutets behov av kvalificerad fackutbildad arbetskraft
för radio-tekniska arbetsuppgifter föreslås skola inrättas en förste byråingenjörsbefattning
i Eo 26 och två tjänster såsom laboratorieassistenter i
Eo 12.
Personalen på klimatavdelningen föreslås utökad med eu meteorologassistent
i Ex 12 och ett skrivbiträde i Ex 2.
Genom beslut den 15 november 1946 har Kungl. Maj:t bifallit institutets
den 21 augusti 1946 gjorda framställning om att med egen personal få ombesörja
radioutsändningen över telegrafverkets radiostationer dels av svenska
väderleksobservationer för internationellt behov, dels ock av regionalsändningar
av väderleksobservationer från Bromma flygplats. Institutets personalkostnader
för detta ändamål bestridas under innevarande budgetår från
anslaget till telegramkostnader m. in. För nästa budgetår föreslås medel härför
skola beräknas under institutets avlöningsanslag. Sålunda beräknas medel
för en förste radiotelegrafist i Eo 14, fem radiotelegrafister i Ex 12 samt
sex kontorsbiträden i Ex 4.
För flygvädorleksavdelningen föreslås inrättad en byrådirektörsbefattning
i Eo 28, vars innehavare under byråchefens överinseende skulle sköta ledningen
av avdelningens löpande arbete. Avdelningen skulle vidare ökas med
Dihan g till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6. 604 47 4
50
Statsutskottets utlåtande nr 6.
en meteorolog i Eo 18, en biträdande meteorolog i Ex 15, en kontorist i
Eo 9 och tre kontorsbiträden i Ex 4. Å andra sidan skulle en befattning
såsom förste statsmeteorolog i Eo 24 indragas.
Sammanfattningsvis har anmärkts, att meteorologiska byrån för närvarande
omfattar en personal av cirka 50 personer, vartill kommer ett 60-tal befattningshavare
vid den lokala organisationen, förutom ett stort antal observatörer.
Vid bifall till vad som föreslagits och till Kungl. Maj:ts i det följande
framlagda förslag skulle personalantalet ökas med 49 respektive 24.
Hydrologiska byråns personal föreslås förstärkt med en förste statshydrolog
i A 26. Då vidare kostnaderna för den personal, som nu avlönas
från det särskilda anslaget till undersökningar inom hydrologiska byrån,
anses böra överflyttas till institutets avlöningsstat i den mån behovet av
denna personal beräknades bliva mera stadigvarande, beräknas medel för
följande nya befattningar, nämligen en statshydrolog i Eo 23, en hydrolog i
Eo 18, eu biträdande hydrolog i Eo 15 och ett kanslibiträde i Eo 7.
I fråga om anslagsberäkningen må vidare nämnas, att anslaget föreslås
höjt med lönen till en befintlig ordinarie förste statsmeteorologbefattning,
för vilken medel för närvarande icke äro inräknade i anslaget på grund av
innehavarens tjänstledighet.
Slutligen anmärkes i fråga om personalförteckningen, att den reglerade
befordringsgången för biträdespersonalen för institutets del medför ökning
av antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster med två.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av förevarande anslag med
697 000 kronor. Av ökningen hänför sig emellertid omkring 450 000 kronor
till den allmänna löneregleringen. Jämväl bortsett från sistnämnda belopp
framstår ökningen såsom betydande. Såsom departementschefen framhållit
har emellertid verksamheten vid meteorologiska och hydrologiska institutet
efter krigsslutet undergått en snabb utveckling, i det att eu successiv ökning
av observationsmaterialet inträtt, nya undersökningsmetoder tagits i
bruk samt stegrad efterfrågan från näringslivets sida förmärkts i fråga om
utredningar och undersökningar. Härtill kommer ökningen av institutets
arbete med avseende å den civila luftfartens krav på väderlekstjänsten. Mot
bakgrunden av dessa förhållanden har utskottet icke ansett sig böra rikta
någon erinran mot nu föreslagna utökningar av institutets personal. Yad
departementschefen härutinnan förordat tillstyrkes sålunda av utskottet.
Under erinran, att riksdagen numera beslutat i princip bifalla Kungl.
Maj:ts förslag i fråga om uppflyttning av verkschef från lönegrad B 2 till
lönegrad B 3, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppflytta befattningen
såsom överdirektör från B 2 till B 3 samt uppföra
följande ytterligare befattningar, nämligen 1 förste statshydrolog
i A 26, 1 statsmeteorolog i A 23, 2 kontorsbiträden i A 4.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
51
1 byrådirektör i Eo 28, 1 förste byråingenjör i Eo 26, 1 stats-’
hydrolog i Eo 23 och 1 statsmeteorolog i Eo 23 ävensom ur
nämnda personalförteckning utesluta 1 befattning såsom förste
statsmeteorolog i Eo 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att till
lämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 443 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 893 400
3. Eörligt tillägg........................................ 80 200
Summa kronor 1417 000;
c) till Sveriges meteorologiska och hy dr ologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 1 417 000 kronor.
41:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
44, s. 139—141), vilket innebär en höjning av förevarande anslag för budgetåret
1947/48 med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 7 900.
42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. Kungl. Maj:t kar
(punkt 45, s. 141—143) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom
hydrologiska byrån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
164 900 kronor.
Eörevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 107 900 kronor.
För här ifrågavarande undersökningar skall ersättning lämnas av vederbörande
uppdragsgivare.
Enär stadigvarande behov av en del av den från förevarande anslag avlönade
personalen befunnits föreligga, föreslås att vissa för undersökningsverksamheten
erforderliga befattningar uppföras på extra ordinarie stat.
Medel för dessa befattningar har beräknats under institutets avlöningsanslag.
Under nu förevarande anslag beräknas medel för två kontorsbiträden i Eo
4, tre skrivbiträden i Eo 2, en hydrolog i Ex 15 och två hydrologassistenter
i Ex 12.
Vidare föreslås anslagsposterna Ersättning för observationer, Beseersättningar
och Expenser uppräknade med 40 000, 15 000 respektive 4 000 kronor,
varemot posten Utrustning anses kunna minskas med 1 000 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska
hyrån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
164 900 kronor.
43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46, s. 144) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 352 600 kronor.
44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 47, s. 144—146), som innebär minskning av förevarande anslag
för nästa budgetår med 27 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 296 500 kronor.
45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 146), vilket innebär nedsättning av förevarande anslag
med 6 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa att reservationsanslag av 42 500
kronor.
46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
49, s. 146 och 147), vilket innebär höjning för nästa budgetår av förevarande
anslag med 16 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 112 400 kronor.
47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 147 och 148) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr ti.
bo
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i
Biksgränsen för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 5000
kronor.
48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt Öl, s. 148—153), vilket innebär höjning av anslaget för nästa
budgetår med 302 400 kronor, betingad, förutom av den allmänna löneregleringen,
av inrättandet av sju meteorologbefattningar, elva tjänster såsom
meteorologassistenter och två biträdestjänster, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 629 000
kronor.
49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(pnnkt 52, s. 153—156), vilket innebär höjning av förevarande anslag för
nästa budgetår med 137 500 kronor avseende nyanställande av två meteorologer
i Eo 18 och två meteorologassistenter i Ex 12, anskaffande av radiosonder
och radiovindsändare samt uppräkning i anledning av den allmänna löneregleringen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 425 600 kronor.
50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till
seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko, I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 156) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i
Abisko för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till
väderleksstation i Nordatlanten. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 156—161)
föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten förbudgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
I enlighet med principerna i den av Sverige biträdda interimsöverenskommelsen
i Chicago den 7 december 1944 angående internationell civil
54
Statsutskottets utlåtande nr 6.
luftfart har förslag väckts att för ändamålet i Atlanten anordna väderleksstationer,
s. k. väderleksskepp.
I skrivelse den 2 maj 1946 till svenska utrikesdepartementet begärde
den provisoriska internationella civila luftfartsorganisationen (PICAO) ett
uttalande, huruvida och på vilket sätt Sverige skulle vara berett att deltaga
i organisationen av väderleksskepp i Nordatlanten. Den 20 juli 1946 anmodade
t. f. chefen för kommunikationsdepartementet Sveriges meteorologiska
och liydrologiska institut att gemensamt med cheferna för marinen och flygvapnet
samt luftfartsstyrelsen ävensom efter samråd i erforderlig utsträckning
med telegraf- och lantbruksstvrelserna samt kommerskollegium verkställa
utredning i ämnet.
Med skrivelse den 6 september 1946 överlämnade myndigheterna den
verkställda utredningen, i vilken förordades, att Sverige skulle deltaga i den
föreslagna organisationen, närmast i den formen att Sverige tillsammans
med Norge åtoge sig driften av den station på 66° N 02° E, som föreslagits
i det Norske Hav. Därjämte angåvos vissa preliminära kostnader för Sveriges
deltagande i anskaffning och drift av skeppet.
Genom beslut den 13 september 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt kanslirådet
H. Berglund och byråchefen A. K. Ångström att såsom Sveriges
representanter deltaga i en av PICAO anordnad konferens i London mellan
de s. k. Nordatlantstaterna rörande väderlekstjänsten i Nordatlanten.
I skrivelse den 9 november 1946 ha de delegerade lämnat en redogörelse
för konferensens förhandlingar och resultat, vilka sammanfattats i eu slutakt
(Final act) och i eu internationell överenskommelse (International Agreement
on North Atlantic Weather Observation Stations), båda av den 25 september
1946.
Överenskommelsen, vilken undertecknats av de svenska delegaterna, går
ut på att fasta väderleksstationer i Nordatlanten skola upprättas och vidmakthållas
på lämpliga ställen med början senast den 1 juli 1947. Organisationen
skall omfatta 13 väderleksstationer, av vilka en, stationen M, skall
finansieras och drivas av Sverige, Storbritannien och Norge gemensamt.
Beträffande Sveriges bidrag ha de delegerade meddelat, att dess storlek under
nuvarande förhållanden endast kunde överslagsvis uppskattas. Tills vidare
torde man böra räkna med ett belopp för nästa budgetår av cirka 600 000
kronor, vilken siffra dock kunde komma att väsentligt förskjutas, därest anskaffningskostnaderna
skulle visa sig bliva större än man tidigare preliminärt
uppskattat dem till eller därest en annan avskrivningsprocent än man
tidigare räknat med komme att läggas till grund för kalkylerna.
I utlåtanden över de delegerades framställning ha Sveriges meteorologiska
och liydrologiska institut ävensom luftfartsstyrelsen tillstyrkt en medelsanvisning
till ändamålet för nästa budgetår med 600 000 kronor.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Stationens drift skulle omhänderliavas av Norge, dock med rätt för
Sverige att fullgöra en del av sina förpliktelser genom att tillföra stationen
hälften av dess meteorologpersonal. Sveriges andel i kostnaden skulle upp
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
55
gå till 43 %, medan Storbritannien och Norge skulle bestrida 35 respektive
22 % av kostnaden. Storbritannien och Sverige skulle därjämte efter samtycke
av Norge äga rätt att helt eller delvis fullgöra sina förpliktelser in
natura i stället för genom kontant bidrag. Sveriges andel i kostnaden har i
samband med förhandlingarna preliminärt uppskattats till 600 000 kronor
om året. Enligt därefter erhållna upplysningar från det engelska luftfartsministeriet
skulle två engelska korvetter kunna förvärvas samt ombyggas
för väderlekstjänst. Årskostnaden för stationen i dess helhet beräknas numera
av ministeriet till 146 000 pund, varav Sveriges andel uppgår till i
runt tal 63 000 pund eller enligt gällande växelkurs cirka 915 000 svenska
kronor. Skeppens anskaffningsvärde har därvid förutsatts skola avskrivas
på 3 år. Ytterligare förhandlingar angående stationens drift m. m. äro avsedda
att upptagas längre fram.
Det sålunda framlagda och från svensk sida preliminärt godkända förslaget
finner jag mig böra tillstyrka. För nästa budgetår torde böra anvisas
ett förslagsanslag av 900 000 kronor, ungefärligen motsvarande Sveriges andel
i den från engelskt håll preliminärt beräknade årskostnaden. Denna innefattar
även kostnaden för en på allenast tre år fördelad avskrivning av de
båda för väderleksstationen avsedda skeppen jämte utrustning, varför efter
avskrivningstidens utgång årskostnaden lärer komma att avsevärt sjunka.
Därest riksdagen anvisar medel för ändamålet, torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att därefter för Sveriges del godkänna de rörande organisationen
av väderleksskeppen redan träffade överenskommelserna liksom även
de kompletterande överenskommelser, som kunna komma att träffas i denna
fråga.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
Byggnadsväsendet.
52:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 162
—181) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga vissa av departementschefen
förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 912 800 kronor.
Byggnadsstyrelsen har framhållit de svårigheter, som under nuvarande
förhållanden föreligga för styrelsen att förvärva och behålla kvalificerad teknisk
personal. I detta sammanhang framhåller styrelsen, att den i förhållande
till tillgången stora efterfrågan på sådan personal torde få anses särskilt
framträdande inom styrelsens verksamhetsområde, beroende på den utom
-
Utskottet.
5G
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
ordentligt stora byggnadsverksamheten särskilt för bostads- och industriändamål.
Styrelsen vore väl medveten om att det i nuvarande labila läge på
lönemarknaden ur allmän synpunkt vore angeläget, att löneökningar om
möjligt undvekes. Å andra sidan hade styrelsen ansvaret för att de utomordentligt
stora och viktiga uppgifter, som statsmakterna i allt mer ökad
omfattning lagt på styrelsen, fullgjordes på ett tillfredsställande sätt. Därest
styrelsen icke erhölle och finge behålla personal med de kvalifikationer,
som uppgifternas art och omfattning krävde, komme styrelsens arbete ofrånkomligt
att bliva allvarligt lidande.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden ävensom de i många fall ökade
och mera kvalificerade arbetsuppgifter, som kommit att åvila åtskilliga av
styrelsens befattningshavare, ansåge sig styrelsen icke kunna underlåta att
i sina anslagsäskanden för styrelsen för budgetåret 1947/48 begära höjd
lönegradsplacering för ett betydande antal tjänster. Till följd av styrelsens
alltjämt växande arbetsbörda vore dessutom eu personalutökning å flertalet
av styrelsens byråer oundgängligen erforderlig.
Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet, varjämte byggnadsstyrelsens
personalförening ingivit en framställning om ordinariesättning av
vissa befattningar.
Departementschefen har tillstyrkt följande förändringar med avseende å
styrelsens personal.
A administrativa byrån uppflyttas en förste byråsekreterartjänst ävensom
kamrerartjänsten från A 24 till A 26. Å stadsplancbyrån nyinrättas två intendentsbefattningar
i A 26. Å utredning sbyrån inrättas ytterligare en byrådirektörsbefattning
i A 28 och en intendentstjänst i Eo 26, varjämte två assistentbefattningar
uppflyttas från A 21 till A 24. Å intendentsbyrån omändras en
för landsortsavdelningen avsedd befattning såsom biträdande arkitekt i Eo 21
till en befattning såsom byråarkitekt (byråingenjör) i A 24. Å samma byrås
stockholmsavdelning inrättas en intendentstjänst i A 26. Fastighetskamreraren
å byrån uppflyttas från Eo 20 till Eo 24, varjämte inrättas eu tjänst för en
ingenjör i Eo 18. A byggnadsbyrån inrättas en ny befattning såsom förste
byråingenjör i Eo 26. Å värmetekniska avdelningen föreslås uppflyttning av
tre underinspektörsbefattningar från Eo 16 till Eo 17. Den reglerade befordringsgången
för biträdespersonalen slutligen medför ökning av antalet ordinarie
kontorsbiträdestjänster med fjorton samt indragning av två ordinarie
skrivbiträdestjänster.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle delstaten för byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet ökas med sammanlagt 407 800 kronor, delstaten för
statens bränslekontrollerande verksamhet med 39 000 kronor samt delstaten
för byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal med 26 200 kronor.
Även i fråga om byggnadsstyrelsen är huvudparten av den avsevärda
ökningen av avlöningsanslaget att hänföra till den allmänna löneregleringen.
Av ökningen — inemot 475 000 kronor — hänför sig emellertid inemot
60 000 kronor till nyinrättade tjänster eller uppflyttning i högre lönegrad av
Statsutskottets utlåtande nr 6.
57
befintliga befattningar. Mot vad härutinuan föreslagits synes med hänsyn
till styrelsens alltmer växande arbetsbörda icke något vara att erinra. Utskottet
får sålunda med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga följande ändringar, nämligen under
rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet: uppflyttning
av 1 förste byråsekreterare och 1 kamrerare från A 24 till A 26
samt av 2 assistenter i A 21 till byråarkitekter i A 24, införande
av den alternativa tjänstebenämningen byråingenjör
för i förteckningen upptagna befattningar såsom byråarkitekt,
uppförande i förteckningen av ytterligare 1 byrådirektörstjänst i
A 28, 3 intendentsbefattningar i A 26 och 14 kontorsbiträdesbefattningar
i A 4 samt av 1 befattning såsom byråarkitekt (byråingenjör)
i A 24, 1 befattning såsom fastighetskamrerare i Eo 24
och ytterligare 1 intendentsbefattning i Eo 26 ävensom uteslutning
av 2 skrivbiträdesbefattningar i A 2 samt under rubriken Av
hyggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadshyrå:
uppförande av 1 befattning såsom förste byråingenjör i Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 693 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................. 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 412 900
4. Körligt tillägg, förslagsvis............................ 66 400
Säger kronor 1 173 800
Statens bränslekontrollerande verksamhet. Kronor
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 114 900
2. Körligt tillägg, förslagsvis............. 6 900
Säger kronor 121 800
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 36 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 48 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... 5 100
Säger kronor 90 200
Summa kronor 1385 800;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 1 385 800 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
53:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 56, s. 181—183), vilket innebär höjning av förevarande anslag
för nästa budgetår med 14 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 134 100 kronor.
54:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt
57, s. 183—191) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga vissa av departementschefen
förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Länsarkitektsörganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
1 826 200 kronor.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 138 500 kronor.
Kungl. Maj:t föreslår, att befattningarna för biträdande länsarkitekt, tjugo
till antalet, uppflyttas från Ko 24 till Eo 26, att två nya befattningar såsom
biträdande länsarkitekt inrättas, därav den ena för länsarkitektkontoret i
Uppsala och den andra för kontoret i Halmstad, samt att assistentbefattningarna,
för närvarande tjugosex till antalet, uppflyttas från Eo 21 till Eo 24.
Den reglerade befordringsgången för biträdespersonalen medför uppförande
i personalförteckningen av nitton ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, varav
sexton för att bereda ordinarie tjänst åt vid organisationen anställda extra
ordinarie kanslibiträden.
Förutom av nu nämnda förslag föranledes anslagshöjningen av löneklassuppflyttningar,
den allmänna löneregleringen samt den reglerade befordringsgången.
Genom beslut den 14 februari 1947 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen
för kommunikationsdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning av
det statliga stadsplaneväsendets arbetsuppgifter och organisation. Vid anmälan
av detta ärende framhöll föredragande departementschefen, att för
närvarande en betydande arbetsbalans förelåge inom länsarkitektsorganisationen
och att en ökning av arbetskrafterna av olika anledningar syntes
bliva nödvändig. De sakkunniga borde överväga, huruvida en förstärkning
av länsarkitektsorganisationen borde företagas, samt överväga huru länsarkitektkontoren
borde organiseras för att kunna fullgöra på dem nu ankommande
eller framdeles genom den nya byggnadslagstiftningen ökade
uppgifter.
Jämväl riksdagens år 1946 församlade revisorer ha framhållit (Del I, § 29,
s. 153—160) att arbetsmängden å länsarkitektkontoren under senare år undergått
en stark ökning och att ärendena ofta icke bliva behandlade inom rimlig tid.
Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår, att personalfrågan
vid länsarkitektsorganisationen ger anledning till allvarliga far
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
59
liågor, i det att stora svårigheter visat sig föreligga att erhålla kompetenta
sökande till lediga biträdande länsarkitekttjänster och assistenttjänster, av
vilka icke mindre än nitton under slutet av år 1946 voro obesatta. Med
hänsyn härtill har departementschefen funnit nödvändigt att förbättring i
löneställningen för dessa befattningar nu genomföres. Utskottet delar denna
uppfattning och får alltså tillstyrka att befattningen biträdande länsarkitekt
uppflyttas från Eo 24 till Eo 26 och befattningen assistent från Eo 21
till Eo 24.
Mot förslaget att inrätta två nya biträdande länsarkitektsbefattningar har
utskottet icke något att erinra.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
länsarkitektsorganisationen vidtaga följande ändringar, nämligen
uppflyttning av 20 befattningar såsom biträdande länsarkitekt
från Eo 24 till Eo 26 samt av 26 assistentbefattningar från
Eo 21 till Eo 24 ävensom uppförande i förteckningen av 19
kontorsbiträdesbefattningar i A 4 och ytterligare 2 befattningar
såsom biträdande länsarkitekt i Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 470100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 915 000
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis — 358 000
4. Eörligt tillägg, förslagsvis ......... 83 100
Summa kronor 1826 200;
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 826 200 kronor.
55:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58, s. 191 och 192), vilket innebär höjning av förevarande
anslag för nästa budgetår med 41 000 kronor, därav 15 000 kronor
till reseersättningar, 5 500 kronor till briinsle och lyse samt''20 500 kronor
till övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 177 OCX) kronoi.
60
Statsutskottets utlåtande nr ti.
Utskottet.
Tekniska institut.
56:o) Statens väginstitut. Kungl. Haj:t liar (punkt 60, s. 193—200) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens väginstitut företaga vissa av departementschefen förordade ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för institutet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens
väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 300 800 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om personalförteckningen följande
ändringar. Förste avdelningsingenjören å vägavdelningen uppflyttas från A 24
till A 26. Vidare inrättas, närmast för samma avdelning, en befattning såsom
förste avdelningsingenjör i Eo 24. En befattning å geologiska avdelningen
såsom biträdande geolog uppflyttas från Eo 21 till Eo 24 i samband varmed
tjänstebenämningen ändras till väggeolog. Ett kontorsbiträde i A 4 uppflyttas
till kanslibiträde i A 7. Regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen
medför slutligen uppförande i personalförteckningen av en ordinarie
kontorsbiträdestjänst.
Utöver av vad sålunda föreslagits erfordras anslagshöjning för överflyttning
av tre med arvoden avlönade ingenjörstjänster till extra ordinarie stat
i Eo 17 samt av en befattning såsom laboratorieassistent i Eo 15. Vidare
föreslås en laboratorieassistent och en ritare skola uppflyttas från Eo 14 till
Eo 15, varjämte medel beräknat^ för ett skrivbiträde i Ex 2. Anslagsposten
till avlöningar till tillfälliga biträden föreslås uppräknad med 6 000 kronor
för anställande av en mekaniker. Uppräkning av avlöningsposterna följde
slutligen även av den reglerade befordringsgången och den allmänna löneregleringen.
Den sammanlagda ökningen av de olika delposterna i avlöningsstaten
uppgår till 108 400 kronor.
Omkostnadsstaten föreslås höjd med 15 000 kronor, avseende övriga utgifter.
Inkomstposten Särskilda uppbördsmedel föreslås slutligen skola uppräknas
med 25 200 kronor.
Kungl Haj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar
i personalförteckningen för statens väginstitut, nämligen uppflyttning
av befattningen såsom förste avdelningsingenjör å
ordinarie stat från A 24 till A 26 samt uppförande i förteckningen
av en kanslibiträdestjänst i A 7, ytterligare en befattning
såsom förste avdelningsingenjör i Eo 24 och en befattning
såsom väggeolog i Eo 24,
Statsutskottets utlåtande nr 6. 61
b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis— 130200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 162 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 17 500
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 25 000
Säger kronor 335 000
Omkostnader. Kronor
1. Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 500
2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... 8 500
3. Expenser, förslagsvis .................................. 34 800
4. Publikationstryck ...................................... 6 000
5. Övriga utgifter, förslagsvis ............. 55 500
Säger kronor 105 300
Summa kronor 440 300
Särskilda uppbördsmedel. Kronor
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 16 100
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 25 200
Säger kronor 41 300
Nettoutgift kronor 399000;
c) till Statens väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 399 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
57:o) Ytterligare verkstadsutrustning för statens väginstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 200—203), vilket avser att möjliggöra
en kvalitetsförbättring av institutets verkstadsarbeten samt att kompensera
den kapacitetsminskning, som på grund av förslitning inträtt hos vissa av
de befintliga maskinerna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ytterligare verkstadsutrustning för statens
väginstitut för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 64 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
58:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
62, s. 203—212) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga vissa av departementschefen
förordade ändringar, dels godkiinna av departementschefen
förordad avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48, dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 388 600 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Viskottet.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 211400 kronor.
Sedan institutets tillkomst den 1 januari 1944 har dess personal ökats
från 16 till 53 befattningshavare. Med anledning härav föreslår Kungl. Maj:t,
att institutet från och med nästa budgetår definitivt uppdelas på avdelningar
på sätt redan provisoriskt tillämpats.
Kungl. Maj:t föreslår vidare för nästa budgetår vissa personalförstärkningar
och löneförbättringar. Sålunda föreslås uppflyttning av överingenjören
och chefen för institutet från C 6 till C 8. De två förste statsgeoteknikerna
i Eo 28 uppföras på ordinarie stat såsom chefer för forskningsoch
konsultationsavdelningarna med placering i A 29. Vid forskningsavdelningen
inrättas en ny befattning såsom statsgeotekniker i Eo 24. En ingenjörsbefattning
i Eo 19 å forskningsavdelningen föreslås vid inplacering i det
nya lönesystemet jämställd med befattning i Eo 20. Å konsultationsavdelningen
föreslås en ny ingenjörstjänst i Eo 17 och en ny befattning såsom
tekniskt biträde i Eo 4. Vidare föreslås överförande av vissa arvodesbefattningar
å maskintekniska avdelningen till extra ordinarie stat, i samband
varmed inrättas eu befattning för biträdande statsgeotekniker i Eo 21 och
en befattning såsom förrådsman i Eo 7. Beträffande kansliets personal föreslås
uppflyttning av en kansliskrivare i Eo 11 till kassör i Eo 14 samt av ett kontorsbiträde
i Eo 4 till kanslibiträde i Eo 7. Ytterligare föreslås beräknande
av medel för två kontorsbiträden i Eo 4 och två skrivbiträden i Eo 2.
Uppräkning av ordinarie- och icke-ordinarieposterna erfordras på grund
av den allmänna löneregleringen, varjämte smärre höjningar föreslås för
löneklassuppflyttningar och vikariatsersättningar.
Anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal föreslås slutligen ökad
med 50 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens geotekniska institut vidtaga följande ändringar, nämligen
uppflyttning av befattningen såsom överingenjör och chef
från C 6 till C 8, uppförande i förteckningen av två befattningar
såsom förste statsgeotekniker i A 29 och ytterligare
en befattning såsom statsgeotekniker i Eo 24 ävensom uteslutning
av två befattningar såsom förste statsgeotekniker i
Eo 28;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 52 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 185 500
3. Körligt tillägg, förslagsvis ............................ 14 300
4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........ 136 000
Summa kronor 388 600;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
63
c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 388 600 kronor.
59:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63, s. 212—214), vilket innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 27 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 119 000
kronor.
60:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64, s. 214 och 215), som avser medelsanvisning för
anskaffande av utrustning i avsikt att åstadkomma besparing av arbetskraft
och för att möjliggöra ett säkrare och snabbare undersökningsresultat, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 60 000
kronor.
Statens elektriska inspektion m. m.
61 :o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 216—220), vilket innebär utökning av personalen
med eu förste byråinspektör i Bo 24 och ett kontorsbiträde i A 4,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen förståtens
elektriska inspektion uppföra ytterligare följande befattningar,
nämligen 1 kontorsbiträde i A 4 och 1 förste byråinspektör
i Eo 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 125 700
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... 8 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 25 400
4. Körligt tillägg, förslagsvis ............................ 9 000
Summa kronor 168 500;
c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 168 500 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande nr 6.
62:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 66, s. 220), som innebär anslagshöjning för nästa
budgetår med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 800 kronor.
63:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 220) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 000
kronor.
Diverse.
64:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 79 och
80, s. 236) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1947/48
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond 245 000 kronor,
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Eyggnadsstyrelsens
delfond 871 000 kronor.
65:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81, s. 236) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.
66:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj: t har (punkt 82, s. 236 och 237) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 21000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 000000 kronor. Den
postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av
tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till cirka
21 900 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande m 6.
65
Generalpoststyrelsen har, med utgångspunkt från att frankoteckensförsäljningen
kommer att något öka, beräknat ersättningen för tjän steförsän delser
i allmänhet under budgetåret 1947/48 till 19 000 000 kronor, motsvarande
15 % av den beräknade fraukoteckensuppbörden. Ersättningen för tjänstepost
från kristidsorganen uppskattar styrelsen till 800 000 kronor samt ersättningen
för kristidsnämndernas tjänstepost till 1 300 000 kronor.
Enligt de preliminära beräkningarna skulle sålunda ersättningen för tjänsteförsändelser
för budgetåret 1947/48 komma att uppgå till (19 000 000 +
8 00 000 + 1 300 000) 21 100 000 kronor.
Statskontoret har avgivit utlåtande i ärendet.
Departementschefen har tillstyrkt ett till 21 000 000 kronor avrundat belopp.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 21000 000 kronor.
67:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s.
238), som innebär sänkning av anslagsbeloppet med 500 000 kronor för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
68:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 84, s. 238 och 239) och under erinran, att till förevarande
ändamål för innevarande budgetår anvisats 200 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.
69:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 85, s. 240), vilket innebär höjning för nästa budgetår
av förevarande anslag med 11500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. ni.
förbudgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
70:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 240 och 241), vilket avser anvisande
av medel för bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för dels den nya
internationella civila luftfartsorganisationen, vartill Sverige enligt beslut av
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 6''.
Utskottet.
604 47 5
66
Statsutskottets utlåtande nr 6.
1945 års riksdag anslutit sig, dels ock den internationella kommittén för
privaträttsliga frågor på luftfartens område, CITEJA, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
71:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 241 och 242) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 88, s. 242) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Blanering av allmänna arheten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89,
s. 242) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 40000 kronor.
Uppskjutna frågor.
74:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedan
nämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten 28: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;
punkten 37: Besiktning av motorfordon;
punkten 42: Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande;
punkten 59: Bidrag till upprättande av regionplan för Borås-trakten;
punkten 68: Statens brandinspektion: Avlöningar;
punkten 69: Statens brandinspektion: Omkostnader;
punkten 70: Statens brandskola: Avlöningar;
punkten 71: Statens brandskola: Omkostnader;
punkten 72: Bidrag till svenska brandskyddsföreningen;
punkten 73: Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund;
punkten 74: Bidrag till förebyggande och släckning av brand;
punkten 75: Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor;
punkten 76: Bidrag till kommuner för inköp av brandslang;
punkten 77: Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
67
punkten 78: Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer;
punkten 90: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 15 april 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Larsson, Karl
Andersson, Bergvall, Heiding, Boman, fröken Andersson, herrar Näsström,
Rosenberg, Gustav Emil Andersson, Hesselbom och Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Falla, Andersson i
Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Holmström, Thapper,
Persson i Vinberg, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix.
Reservationer:
1) vid punkten 19:o) (Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in.) av
herrar Näsström, Ragnar Bergh, Åkerström och Jansson i Kalix, vilka ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Vad först---till motionerna.
I motionen----vederbörlig uppmärksamhet.
Vad härefter---nämnda vägar.
I motionerna I: 48 och II: 97 har hemställts om utredning angående statens
övertagande av vinterväghållningen å vissa enskilda vägar, nämligen de som
äro byggda på ett sådant sätt att motorplogning kan förekomma. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att skäl tala för att det statliga vägväsendet
övertager denna väghållning, även om därigenom icke skulle kunna garanteras
att plogning av enskild väg skall kunna utföras samtidigt med plogning av
allmänna vägar. Utskottet anser lämpligt att ifrågavarande spörsmål utredes
i samband med den i det föregående omnämnda utredningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning----mot automobilskattemedlen;
b) i anledning av motionerna 1:48 och II: 97, II: 153 och
II: 154 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
beträffande de i motionerna avhandlade spörsmålen anfört»;
2) vid punkten 35:o) (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp) av herrar Karl Andersson, Heiding, Näsström, Gustav Emil Anders
-
68
Statsutskottets utlåtande nr 6.
son, Ragnar Bergh, Rubbestad, Mårtensson, Åkerström, Persson i Vinberg,
Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:
»Till ifrågavarande----■ för bidrag.
Behovet av medel för bidrag till vatten- och avloppsföretag är förvisso
mycket betydande. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter framgår
sålunda, att den i september 1946 förelågo ej tillgodosedda ansökningar om
bidrag för anläggningar, som betingade en kostnad av i runt tal 45 miljoner
kronor, ävensom att före den 1 april 1947 ytterligare ansökningar beräknades
inkomma avseende företag om cirka 100 miljoner kronor. Det är emellertid
uppenbart att i nuvarande situation anläggningsverksamheten på förevarande
område måste i avsevärd grad begränsas i förhållande till det anmälda behovet
med hänsyn såväl till det statsfinansiella läget som till situationen på material-
och arbetsmarknaden. Under hänsynstagande härtill har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit anvisande för nästa budgetår av 15 miljoner
kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär emellertid, att för ändamålet skulle stå
till förfogande — inklusive reservation — allenast 5,5 miljoner kronor. Enligt
utskottets mening kan en så långt gående begränsning av medelsanvisningen
till förevarande ändamål icke anses vara nödvändig. Utskottet vill härvid
framhålla de möjligheter som torde föreligga att — även vintertid — för
ifrågavarande arbeten utnyttja den vid hemmet bundna arbetskraftsreserven.
Enligt utskottets mening torde icke heller vad industrikommissionen i sitt
utlåtande framhållit nödvändiggöra den av departementschefen förordade begränsningen.
Härtill kommer att, såsom i motionerna I: 51 och II: 96 framhållits,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för att undvika dröjsmål med påbörjande
av vattenförsörjnings- och avloppsföretag, funnit sig böra i stor utsträckning
medgiva förhandstillstånd till arbetens påbörjande med bibehållen
möjlighet för företagsintressenterna att framdeles erhålla statsbidrag. Härigenom
torde medel, vilka komma att anvisas för budgetåret 1947/48, kunna
komma att erfordras för arbeten som i många fall delvis utförts redan under
innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och för att i större omfattning möjliggöra
en utvidgning av statsbidragsverksamheten, om en sådan skulle visa sig
lämplig med hänsyn till den inbördes angelägenhetsgraden hos statsbidragsberättigade
och andra företag, vill utskottet i anslutning till i ämnet väckta
motioner för sin del förorda, att ifrågavarande anslag för nästa år anvisas
med ett belopp av 10 miljoner kronor.
Vad härefter —■ —--och avlopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:51
och II: 96, I: 80 och II: 160 samt II: 159 samt med bifall till
motionerna I: 133 och II: 158 till Bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 000 kronor,
b) med bifall--- — framställda förslag.»
Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.