Statsutskottets utlåtande nr 45.
1
> r 45.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående
bestridande av vissa haverikostnader.
(l:a avd.)
I propositionen nr 24 bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 17 januari 1947,
föreslagit riksdagen medgiva, att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter må — på sätt skett under budgetåren 1944/47 —
jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande tills vidare tagas i anspråk för täckande
av uppkommande haverikostnader, avseende marinens fartyg.
I propositionen 1945:49 angående bestridande av vissa liaverikostnader
hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter finge — med iakttagande av vad i det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden anförts
— jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk för täckande av
haverikostnader, avseende marinens fartyg.
Till stöd härför anförde dåvarande departementschefen i huvudsak följande.
Det kunde ifrågasättas, om icke en förenkling av handläggningen av ärenden
om anvisande av medel till bestridande av haverikostnader borde kunna
åstadkommas.
De kostnader, som här avsåges, utgjordes i huvudsak av dels kostnader
för omhändertagande och reparation av skadade fartyg, dels ock ersättning
till enskilda bärgningsföretag för bärgarlön. De förstnämnda utgifterna vore
till sin natur oftast sådana, att förslag om bestridande av kostnaderna
kunde såsom regel underställas riksdagen först i efterhand sedan omhändertagandet
eller reparationen skett. Att i särskild proposition hänskjuta sådana
ärenden till riksdagens prövning syntes i och för sig icke behövligt,
då det vid sådan tidpunkt vore fråga enbart om anvisande av medel för
täckande av redan havda kostnader och någon reell prövning av medelsanvisningen
sålunda i allmänhet icke kunde ske från riksdagens sida. Yad
bärgarlön beträffade, inginge marinförvaltningen överenskommelse med vederbörande
bärgningsföretag om lönens storlek. Om enighet icke kunde vinnas
med bärgningsföretaget, hän skötes ärendet till domstols avgörande. Hade
å andra sidan överenskommelse efter förhandlingar kunnat träffas, låge det
i sakens natur, att jämkningar i efterhand icke gärna kunde med framgång
ifrågasättas av statsverket. Erfarenheterna visade också, att en av förutsättningarna
för träffande av överenskommelse i allmänhet vore, att snabb likvid
från kronans sida skedde, vilket villkor i allmänhet icke kunde uppfyllas, om
frågan skulle hänskjutas till riksdagens prövning.
Förslagsanslaget till oförutsedda utgifter stode till Kungl. Maj:ts förfogande
för bestridande av sådana utgifter, vilka vore av så brådskande natur, att
fragan ej hunne underställas riksdagen. De hittills vunna erfarenheterna
Bihuv g till riksdagens protokoll 1947. 6 saml. Nr 45—46.
703 47
o
Statsutskottets utlåtande nr 45.
Utskottet.
syntes tala för lämpligheten av att Kungl. Maj:t ägde besluta om ianspråktagandet
av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för de ändamål, varom
här vore fråga.
Med anledning härav anförde riksdagen i skrivelse 1945: 99 att, även om
särskilda skäl kunde åberopas för ifrågavarande förslag, det likväl synts
riksdagen betänkligt att leda utvecklingen in på en uppmjukning av reglerna
för användningen av anslaget till oförutsedda utgifter. Riksdagen, som emellertid
icke velat motsätta sig ^bifall till Kungl. Maj:ts förslag, hade dock
ansett sig böra begränsa det begärda bemyndigandet till att gälla budgetåren
1944/45 och 1945/46.
I propositionen 1946: 81 hemställde Kungl. Maj:t om enahanda bemyndigande
jämväl för budgetåret 1946/47, vilken hemställan av riksdagen bifölls
(skrivelse 1946:111).
Vid äskande av anslag till oförutsedda utgifter för budgetåret 1947/48 har
i statsverkspropositionen lämnats en redogörelse för de fall, då ifrågavarande
bemyndigande under år 1946 tagits i anspråk.
Departementschefen har förordat förlängning av ifrågavarande bemyndigande
samt härvid förutsatt, att redogörelse för uppkommande haverikostnader
skulle lämnas till riksdagen vid äskande av anslag till oförutsedda
utgifter. Departementschefen har vidare, under framhållande av att
riksdagen hade möjlighet att återkalla bemyndigandet, därest riksdagens
granskning av sagda redogörelse därtill skulle föranleda, uttalat, att bemyndigandet
syntes kunna angivas såsom gällande tills vidare.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att ifrågavarande bemyndigande
av riksdagen förlänges. Det synes emellertid utskottet lämpligt, att det förlängda
bemyndigandet begränsas att gälla budgetåret 1947/48.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag medgiva,
att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter må —- på sätt skett under budgetåren 1944/47
— jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande under budgetåret 1947/48
tagas i anspråk för täckande av uppkommande haverikostnader,
avseende marinens fartyg.
Stockholm den 11 april 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 46.