Statsutskottets utlåtande nr 248.
1
Nr 248.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för
budgetåret 1947/48 till karolinska sjukhuset och seraftmerlasarettet
m. in., i vad propositionen avser anslag å driftbudgeten,
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
83 och 90, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 9 500 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 3 700 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 725 000 kronor;
dels ock till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm ett förslagsanslag av 81 100 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 287, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 16 maj
1947, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av det följande, varjämte
Kungl. Maj:t i samma proposition avgivit förslag i fråga om reglering av
anställningsförhållandena för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet in. m. ävensom i fråga om anordnande av
medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 272, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 2 maj
1947, anmält fråga om anvisande av medel till utrustning av öronkliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Därefter har riksdagen den 28 juni 1947 under hänvisning till utskottets
utlåtande nr 226 beslutat, såvitt nu är i fråga, att
1) under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 till Universitetssjukhus
anvisa ett förslagsanslag av 17 392 700 kronor, att av Kungl. Maj:t disponeras
i enlighet med den specificerade uppdelning å anslagsrubriker
riksdagen må komma att fastställa;
liihang till riksdagens protokoll 1917. 0 samt. Nr 2i8.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 248.
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att av nämnda anslag bestrida oundgängliga
kostnader för med anslagen avsedda ändamål intill dess specificerad uppdelning
å anslagsrubriker må varda av riksdagen fastställd.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. väckt motion
(11:492), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att med bifall till
däri i övrigt framförda förslag dyrtidskompensation skall utgå å de för de deltidsanställda
biträdande överläkarna och biträdande läkarna föreslagna arvodena
samt att dessa läkare må tillerkännas rätt till ålderstillägg, varvid
tidigare sjukhustjänstgöring även vid icke-statliga sjukhus i överensstämmelse
med för läkarna vid landstingssjukhusen nu gällande regler bör tillgodoräknas;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson m. fl. (1:82) och den andra inom andra kammaren av
fru Ewerlöf och fröken Olsson (II: 138), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att de vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet anställda
ordinarie sjukgymnasterna skola placeras i lönegraden All (Ca 15);
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Sjöström-Bengtsson m. fl. (1:338) och den andra inom andra kammaren
av fru Svedberg (11:499), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att förste köksföreståndare och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet skola flyttas upp i lönegraden A 15 respektive
A 12 enligt nu gällande lönereglemente.
Beträffande innehållet i nämnda motioner torde, i den mån detsamma ej
framgår av den följande redogörelsen, få hänvisas till motionerna II: 492,
1:82 och I: 338.
I. Reglering av anställningsförhållandena för de underordnade
läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet in. m.
Frågan om löne- och anställningsförhållandena för de underordnade
läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet var förra året
underställd riksdagens prövning. Beträffande då föreliggande förslag och
de överväganden, som ledde fram till det beslutade provisoriet, lämnas en
redogörelse i förutnämnda statsrådsprotokoll av den 16 maj 1947 (s. 3—6),
till vilken här torde få hänvisas.
För närvarande åtnjuta förste underläkarna lön enligt lönegraden Ex 23
jämte en provisorisk löneförstärkning av 1 500 kronor, varigenom de totala
löneförmånerna, frånsett ålderstillägg, uppgå till i runt tal 11 945 kronor för
år. Andre underläkarna äro placerade i lönegraden Ex 21; de åtnjuta alltså
Statsutskottets utlåtande nr 248.
3
en begynnelselön av 9 360 kronor. Vidare gäller allljämt ett år 1939 genomfört
provisorium med avseende å ersättningen för vissa intyg, vilket innebär,
att ersättningen inbetalas till sjukhuset, som till vederbörande läkare utbetalar
50 % av inflytande ersättningar för intyg eller utlåtande beträffande
patienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning, och 90 % för
annat intyg eller utlåtande.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 17 augusti 1946 tre sakkunniga — landshövdingen G. H.
Kjellman, ordförande, professorn M. .1. J. Ljungdahl och statskommissarien
15. E. Johnsson — för att biträda med utredning och avgiva förslag angående
arbets-, anställnings- och löneförhållandena för de underordnade läkarna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Utredningsmännen, som samrått med de medicinska högskolornas organisationskommitté
och 1945 års lönekommitté samt i enlighet med de meddelade
direktiven berett de av utredningsarbetet berörda läkarorganisationerna
tillfälle att framföra sina synpunkter, ha i sitt arbete haft att taga
ställning till tre huvudfrågor, nämligen
1 :o) anställningsformen och den därmed förbundna frågan om de s. k.
intygsersättningarna,
2:o) frågan om organisatoriska åtgärder för att få till stånd bättre arbetsförhållanden
samt
3:o) löneförmånernas storlek.
Med skrivelse den 23 april 1947 ha utredningsmännen överlämnat betänkande
i ämnet.
Rätten till ersättning för intyg och utlåtande.
Utredningsmännen ha i fråga om rätten till inlygsersättningar förordat,
att dessa ersättningar framdeles skola helt tillfalla läkarna. I samband härmed
har föreslagits, att ifrågavarande läkare skola erhålla arvodesanställning
och sålunda icke anställas som extra ordinarie tjänstemän.
Arbetsförhållanden m. m.
Utredningsmännen ha i syfte att åstadkomma en lättnad i de underordnade
läkarnas arbetsbörda föreslagit en viss ökning av antalet läkartjänster vid
de särskilda klinikerna och poliklinikerna vid serafimerlasarettet och karolinska
sjukhuset. Den föreslagna ökningen framgår av följande sammanställning,
i vilken jämväl upptagits del motsvarande förslag, som framlagts
av läkarnas förhandlingsdelegerade.
4-
Biträdande överläkare |
Biträdande läkare |
Förste underläkare |
Andre underläkare |
|||||||||
nu |
föreslagna nya |
nu |
föreslagna nya |
nu |
föreslagna nya |
nu |
föreslagna nya |
|||||
förhand- lings- delegerade |
utred- nings- männen |
förhand- lings- delegerade |
utred- nings- männen |
förhand- lings- delegerade |
utred- nings- männen |
förhand- lings- delegerade |
utred- nings- männen |
|||||
Serafimerlasaretlel: |
||||||||||||
Medicinska kliniken ....... |
i |
2 |
— |
— |
— |
— |
5 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
» polikliniken ... |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
3 |
1 |
— |
— |
— |
|
Kirurgiska kliniken........ |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
1 |
i |
2 |
2 |
2 |
» polikliniken..... |
— |
* — |
— |
i |
— |
— |
1 |
3 |
— |
— |
— |
|
Plastikkirurgiska avd....... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
.— |
-v |
— |
|
Neurokirurgiska klin....... |
i |
2 |
1 |
i |
3 |
2 |
2 |
1 |
—*■ |
— |
||
Neurologiska klin.......... |
— |
1 |
- • |
— |
— |
— |
4 |
i |
— |
— |
— |
• __ |
» polikliniken .. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
TV |
- — |
Röntgenavdelningen........ |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
4 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
3 |
3 |
— |
6 |
2 |
i |
26 |
12 |
7 |
5 |
2 |
2 |
|
Karolinska sjukhuset: |
||||||||||||
Medicinska kliniken....... |
1 |
2 |
— |
1 |
— |
— |
5 |
3 |
3 |
2 |
— |
'' - |
» polikliniken .... |
— |
— |
~ |
1 |
— |
— |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
Kirurgiska kliniken........ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
3 |
1 |
1 |
— |
|
» polikliniken .... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
i |
1 |
— |
1 |
-• |
— |
Kvinnokliniken............ |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
— |
6 |
— |
— |
-• |
— |
|
Kvinnopolikliniken ........ |
—■ |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
. -1 |
— |
öron-, näs- och halskliniken |
1 |
— |
— |
2 |
— |
— |
5 |
2 |
1 |
— |
— |
— |
ögonkliniken ............. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
4 |
1 |
— |
— |
— |
|
Psykiatriska kliniken...... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
5 |
3 |
1 |
— |
— |
— |
» polikliniken .. . |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
|
Radiumhemmet........... |
— |
— |
— |
2 |
1 |
i |
9 |
1 |
1 |
1 |
--- |
— |
Röntgendiagnostikavdeln. . . . |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
8 |
3 |
3 |
— |
—- |
— |
Gymnastikavdelningen ..... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
4 |
1 8 |
— |
1 12 |
1 |
i |
| 52l |
21 |
13 |
6 |
1 |
— |
|
1 Därtill kommer en underläkare för blodgivarcentralen, tillika |
narkosunderläkare. |
Statsutskottets utlåtande nr 2A8.
Statsutskottets utlåtande nr 248.
5
Vid sina beräkningar av anlalet nya tjänster ha utredningsmännen ansett,
att den effektiva arbetstiden icke borde överstiga ett genomsnittligt timtal
av 27 per vecka för deltidsanställda biträdande överläkare och biträdande
läkare och omkring 42 per vecka för underläkare samt för biträdande läkarna
å neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet och å radiumhemmet vid
karolinska sjukhuset. För sistnämnda läkare hade hänsyn tagits dels till att
å poliklinik tjänstgörande läkare borde ha något kortare arbetstid än klinikunderläkare,
dels ock därtill att läkare efter ansträngande jourtjänst borde
erhålla en fridag eller i varje fall lättnad i arbetet. Utredningsmännen ha
vidare utgått ifrån att i arbetstiden icke skall ingå tid för intagande av
lunch eller för utskrivandet av sådana intyg och utlåtanden, för vilka enligt
utredningsmännens förslag särskild ersättning skulle tillkomma läkaren.
Utredningsmännen ha vidare understrukit betydelsen av att åtgärder vidtagas
för en rationalisering av kansliarbetet både genom anställande av mer
biträdeshjälp och genom anskaffande av tekniska hjälpmedel, t. ex. diktafoner.
I sådant syfte har föreslagits bland annat inrättande av följande nya
biträdesbefatfningar, nämligen vid serafimerlasarettet 1 biträdesbefattning,
varå den av 1947 års riksdag beslutade befordringsgången för viss amanuensoch
biträdespersonal förutsatts skola tillämpas, vid envar av medicinska kliniken,
neurokirurgiska kliniken och röntgenavdelningen, ävensom 1 kanslibiträdes-
och 1 biträdesbefattning enligt befordringsgången för klinikernas
och poliklinikernas gemensamma behov, samt vid karolinska sjukhuset 1
biträdesbefattning enligt befordringsgången vid medicinska kliniken och 2
sådana befattningar vid radiumhemmet, 1 kontorsbiträdesbefattning i lönegraden
Eo 4 med halvtidstjänstgöring vid kvinnokliniken, ävensom 1 kanslibiträdes-
och 2 biträdesbefatlningar enligt befordringsgången för klinikernas
och poliklinikernas gemensamma behov.
Avlöningsförmåner in. m.
Av följande sammanställning framgår dels utredningsmännens förslag härutinnan,
dels det förslag, som läkarförbundets förhandlingsdelegerade under
förhandlingarna framfört som ett minimum och som läkarförbundet i sitt
remissyttrande förklarat sig vidhålla, dels ock ett av medicinalstyrelsen i
dess remissutlåtande avgivet förslag. Vidare ha såsom jämförelse angivits
nuvarande löneförmåner och de löneförmåner, vilka vid i övrigt oförändrade
grunder skulle komma att utgå från och med den 1 juli 1947 på grund av
den allmänna löneregleringens och arvodesregleringens inverkan, varvid beträffande
förste och andre underläkare förutsatts, alt de nuvarande för dem
tillämpade lönegraderna Ex 23 och Ex 21 komma all motsvaras av lönegraderna
Cg 25 och Cg 23 i den nya löneplanen.
Nuvarande löneförmåner, kronor |
Löneförmåner enligt |
Utredningsmännens förslag, kronor |
Läkarförbundets förslag, kronor |
Medicinalstyrelsens förslag, kronor |
|
Förste underläkare ................ |
11 945 |
13 272 |
14 825 (13 600+9%) 3 ålderstillägg å 600 |
18 296 (17 000+9%) 3 ålderstillägg å 650 |
17 400 (Arvode enl. |
Andre underläkare ................ |
9 560 |
10 556 |
11 445 (10 500+9%) 3 ålderstillägg ä 600 |
16 296 (15 000 + 9 %) 3 ålderstillägg å 650 |
16 150 (Arvode enl. 3 000). Ålderstillägg |
2 heltidsanställda bitr. läkare å neuro- |
|||||
kirurgiska kliniken vid serafimerl. . . |
14 960 |
15 760 |
16 296 (15 000 + 9 %) 3 ålderstillägg å 600 |
21 296 (20 000 +9 %) 3 ålderstillägg å 650 |
|
2 heltidsanställda bitr. läkare vid ra- |
|||||
diumhemmet..................... |
12 255 |
13 900 |
= förste underläkare |
21 296 (20 000 +9 %) 3 ålderstillägg å 650 |
|
Deltidsanställda bitr. överläkare och |
|||||
bitr. läkare ..................... |
11 260 eller 9 960 |
11 760 eller 10 360 |
10 800 |
16 296 (15 000+9%) 3 ålderstillägg å 650 |
Statsutskottets utlåtande nr 248.
Statsutskottets utlåtande nr 248.
Utredningsmännen förutsätta, att liksom hittills särskilda bestämmelser
meddelas rörande semester och andra sociala förmåner, vilka böra tillkomma
läkarna i fråga, och att detta sker i anslutning till de föreskrifter och principer,
som efter den 1 juli 1947 komma att gälla för lönegradsplacerade
befattningshavare i statens tjänst, därvid andre underläkare borde jämställas
med extra befattningshavare samt förste underläkare, biträdande överläkare
och biträdande läkare med extra ordinarie tjänstemän.
Utredningsmännen ha vid utformandet av sitt förslag till utgångspunkt
tagit de vid landstingssjukhusen anställda underläkarnas löneställning. Enligt
ett nyligen träffat avtal har för sistnämnda läkare genomförts ett lönesystem,
som ansluter sig till de av 1946 års riksdag godtagna löneplanerna för
statens tjänstemän. I detta lönesystem ha underläkarna hänförts till 26 lönegraden
vid lasarett och 28 lönegraden vid sanatorium, vilka lönegrader i det
nuvarande statliga lönesystemet motsvara 23 respektive 25 lönegraden. Därvid
har förutsatts, att underläkare skulle efter särskild överenskommelse
kunna deltaga i av lasarettsläkare vid sjukhuset anordnad mottagning för
öppen sjukvård och att han härvid skall vara berättigad till viss ersättning.
Utöver de fasta löneförmånerna kunna således underläkare vid dessa sjukhus
komma i åtnjutande av inkomster,,till vilka motsvarighet icke förekommer
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasaretlet. Detta gäller emellertid i
huvudsak endast vid landstingslasaretten men däremot icke vid sanatorierna.
Enligt vad utredningsmännen erfarit ha underläkarna vid sanatorierna i regel
ingen eller blott blygsam inkomst av öppen vård. I detta förhållande ligger
förklaringen till att underläkarna vid sanatorierna placerats två lönegrader
högre än övriga underläkare vid landstingens sjukvårdsanstalter.
Utredningsmännen ha funnit underläkarna vid undervisningssjukhusen
närmast böra jämföras med sanatorieunderläkarna, vilka enligt lönegraden
Ce 28 åtnjuta en begynnelsegrundlön av 12 600 kronor. Dock syntes de förra
läkarna böra erhålla en något gynnsammare löneställning med hänsyn bland
annat till den höga standard, som krävdes av läkarna vid undervisningssjukhusen.
Utredningsmännen ha därför för förste underläkarna förordat
ett grundarvode av 13 600 kronor. Grundarvodet för andre underläkarna har
ansetts böra bestämmas i nära anslutning till den lön, de skulle ha erhållit,
om de efter den 1 juli 1947 kvarstått såsom extra befattningshavare.
Medicinalstyrelsen har byggt sitt förslag på de löneförmåner, som tillkomma
underläkarna vid landstingslasaretten, vilka som nämnts äro placerade
i lönegraden Ce 26, motsvarande en begynnelsegrundlön av i runt tal
11 400 kronor (med 9 %> rörligt tillägg omkring 12 400 kronor). De föreslagna
tilläggen å sammanlagt 5 000 kronor äro avsedda att motsvara de extra
inkomster av enskild praktik in. m., som landstingsläkarna kunna förvärva
och vilka beräknats uppgå till i genomsnitt nämnda belopp för år. Andre
underläkarna ha ansetts såsom aspiranter böra åtnjuta ett grundarvode, motsvarande
en två lönegraders lägre löneställning än förste underläkarna.
8
Statsutskottets utlåtande nr 248.
Kostnadsberäkning.
Den sammanlagda kostnadsökningen vid ett genomförande av utredningsmännens
förslag har beräknats till i runt tal 700 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört hland annat följande.
Spörsmålet om intygsersättningarna har hittills intagit eu central plats vid
övervägandena om den lämpliga anställningsformen för underläkarna vid
ifrågavarande två statliga kroppssjukhus. Från statens sida har därvid — om
än icke samstämmigt — hävdats att, enär utfärdandet av intygen ansetts böra
ingå i vederbörandes tjänsteåligganden, rätten att uppbära särskild ersättning
för intygen vore oförenlig med en pensionsgrundande anställningsform.
Läkarorganisationerna ha å sin sida icke kunnat biträda uppfattningen om
intygsutfärdandet såsom ett tjänsteåliggande.
Med hänsyn till den stora vikt läkarna uppenbarligen fästa vid intygsfrågan
och då eu lösning av denna i enlighet med föreliggande förslag synes
vara en första förutsättning för att ernå eu samförståndslösning rörande
anställningsförhållandena, har jag ansett mig böra biträda utredningsmännens
ifrågavarande förslag, vilket, såsom allmänna lönenämnden i ärendet
påpekat, är ägnat att skapa närmare överensstämmelse med anställningsförhållandena
för de underordnade läkarna vid landstingssjukhusen. Fn
konsekvens härav synes vara, att man i varje fall för närvarande får uppgiva
tanken på alt bereda läkarna en pensionsgrundande anställningsform.
Jag förordar således i likhet med utredningsmännen arvodesanställning.
Med läkarnas lönefråga sammanhänger givetvis nära spörsmålet om deras
arbetsförhållanden. Utredningsmännen, som ägnat även denna fråga sin uppmärksamhet,
ha framlagt vissa förslag i syfte att åstadkomma gynnsammare
arbetsförhållanden för läkarpersonalen. Förslagen innebära framför allt, att
ett icke ringa antal nya läkarbelattningar inrättas, att kanslipersonalen utökas
samt att tekniska hjälpmedel, såsom diktalöner m. m., skola komma
till ökad användning. Till grund för sina förslag ha utredningsmännen lagt
en granskning av läkarnas arbetstid och de göromål, som rimligen borde
rymmas inom denna. De synpunkter som därvid anlagts avvika till en del
från de av läkarförbundet framförda. Jag anser mig för egen del kunna i
huvudsak ansluta mig till utredningsmännens uppfattning i berörda hänseenden.
Jag vill därvid understryka, att i den av utredningsmännen såsom
maximum beräknade arbetstiden av genomsnittligt 27 timmar per vecka för
deltidsanställda och 42 timmar per vecka för heltidsanställda läkare principiellt
icke bör ingå tid för utskrivandet av sådana intyg och utlåtanden,
för vilka särskild ersättning skulle tillkomma läkarna. Denna principiella
uppfattning får dock givetvis icke i praktiken taga sig uttryck i osmidiga
och för eu förnuftig disposition av arbetstiden hinderliga förbud, som lätt
kunde skapa irritation och medföra olägenheter för allmänheten. Jag biträder
även det framlagda förslaget om nya läkartjänster med den jämkningen, att
ökningen av läkarpersonalen vid neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet
torde kunna begränsas till eu förste underläkare med hänsyn till
att något avgörande icke föreligger i fråga om inrättande vid lasarettet av
eu traumatologisk klinik, .lag förordar således -— i vad avser läkarpersonalen
— att vid serafimerlasarettet nyinrättas 6 förste och 2 andre underläkartjänster
samt vid karolinska sjukhuset 1 biträdande läkartjänst med heltidstjänstgöring
vid radiumhemmet och 13 förste underläkartjänster.
Statsutskottets utlåtande nr 248.
9
Jag ansluter mig till utredningsmännens förslag rörande ny biträdespersonal.
Beträffande biträdespersonalen vill jag i anslutning till vad utredningsmännen
därom anfört framhålla, att denna givetvis icke bör å tjänstetid
anlitas för utskrivning av sådant intyg eller utlåtande, varför läkare uppbär
särskild ersättning, såvida därigenom uppstår hinder eller olägenheter för
skötseln av tjänstegöromålen.
I likhet med utredningsmännen vill jag även framhålla betydelsen av att
tekniska hjälpmedel, såsom diktafoner, i erforderlig utsträckning anskaffas
och att överhuvud taget åtgärder vidtagas i syfte att underlätta eu rationalisering
av arbetsförhållandena för sjukhuspersonalen. Jag förutsätter, att direklionen
har sin uppmärksamhet riktad härpå och vidtager lämpliga åtgärder
för att tillgodose välgrundade önskemål i detta avseende.
Vid avvägning av lönernas storlek för en viss grupp befattningshavare är
statsmakternas handlingsfrihet vid varje avvägningstillfälle med nödvändighet
begränsad till vad som bedömes rimligt och skäligt med hänsyn till för
andra medborgargrupper i statens tjänst vid nämnda tillfälle gällande löner.
1 det nu aktuella fallet måste sålunda lönesättningen ske på sådant sätt, att
den icke kommer att oskäligt gynna en viss grupp akademiskt utbildade
arbetskrafter framför andra dylika i det allmännas tjänst. A andra sidan bör
tillses, att den statliga lönesättningen icke på ett för rekryteringen ödesdigert
sätt avviker från de löner, som erbjudas av andra arbetsgivare, i detta fall
närmast landstingen. Utredningsmännens förslag synes ur dessa synpunkter
i och för sig godtagbart. Det bör i detta sammanhang framhållas, att utredningsmännen
under sitt arbete stått i fortlöpande kontakt med representanter
för regeringen och därvid under hand tillråtts att söka nå en samförståndslösning
med läkarorganisationerna på basis av en erbjuden lön, icke överskjutande
den som innefattas i det slutliga utredningsförslaget.
Läkarförbundet har för sin del icke velat godtaga de av utredningsmännen
förordade lönerna. Med anledning av en från förbundets sida gjord framställning
om förnyade förhandlingar ha den 12 maj 1947 överläggningar ägt
rum mellan representanter för nämnda förbund å ena sidan samt chefen för
finansdepartementet och mig å andra sidan. Ehuru från läkarförbundets sida
därvid helt naturligt hävdades samma uppfattning, som kommit till synes i
dess remissyttrande, framkommo dock från dess sida uttryck för en samförståndsvillighet,
som gett mig anledning hoppas, att en öppen konflikt skall
kunna undvikas. Jag har därför efter ingående överväganden och samråd
med statsrådets övriga ledamöter ansett mig böra förorda, att för riksdagen
framlägges förslag om löneförmåner för ifrågavarande grupper av läkare
som något överstiga dem, som utredningsmännen med hänsyn till de under
hand givna direktiven kunnat tillstyrka. Det förslag, jag sålunda förordar,
innebär följande.
Såsom naturlig utgångspunkt för löneavvägningen kunna tjäna löneförmånerna
för den kategori läkare vid icke-slatliga kroppssjukhus, som närmast
motsvarar förste underläkarna vid karolinska sjukhuset och serafimeriasarettet,
nämligen förste underläkarna vid landstingslasaretten. Dessa åtnjuta,
såsom förut erinrats, i enlighet med för dem träffat avtal från och
med den 1 januari 1947 avlöning enligt lönegraden Ce 20 i den nya statliga
löneplanen nr 1, motsvarande i ortsgrupp V ett arvode enligt bcgynnelselöncklassen
av i runt tal It 400 kronor. Därtill bör emellertid med hänsyn till de
•särskilda krav, som måste ställas på läkarna vid midervisningssjukhusen och
10
Statsutskottets utlåtande nr 248.
för beredande av kompensation för de inkomster utöver de fasta löneförmånerna,
som landstingsläkarna kunna förvärva, läggas ett visst belopp. Jag
har i sådant hänseende funnit ett tillägg av 3 000 kronor skäligt. Grundarvodet
skulle härigenom uppgå till (11 400 + 3 000 =) 14 400 kronor. Härtill
bör komma rörligt tillägg, i förevarande sammanhang beräknat efter
9 %>, samt 3 ålderstillägg efter 3, 6 respektive 9 år, å 600 kronor. I enlighet
med utredningsmännens förslag förordar jag, att för vinnande av ålderstillägg
må tillgodoräknas tidigare sjukhustjänstgöring även vid icke-statliga
sjukhus i överensstämmelse med för läkarna vid landstingssjukhusen numera
gällande regler. Begynnelselöneförmånerna skulle alltså vid nuvarande indexläge
komma att utgöra i runt tal 15 700 kronor och de slutliga förmånerna
ca 17 500 kronor. 1 förhållande till utredningsmännens förslag innebär detta
eu ytterligare förbättring med omkring 800 kronor. Jag vill härtill erinra, att
de förordade reglerna beträffande ålderstillägg medföra, att flertalet förste
underläkare kommer att omedelbart erhålla minst två ålderstillägg.
Motsvarande höjning bör komma även andre underläkarna och de heltidsanställda
biträdande läkarna till del. Då jag i övrigt ansluter mig till utredningsmännens
förslag beträffande dessa läkarkategorier, förordar jag alltså,
att grundarvodet för andre underläkarna bestämmes till 11 300 kronor, för
de båda heltidsanställda biträdande läkarna a neurokirurgiska kliniken vid
serafimerlasarettet till 15 800 kronor och för de heltidsanställda biträdande
läkarna vid radiumhemmet till — i likhet med för förste underläkarna —
14 400 kronor; till dessa belopp konnna rörligt tillägg och ålderstillägg såsom
för underläkarna. Nuvarande två biträdande läkarbefattningar vid radiumhemmet
äro placerade i lönegraden Ko 23, d. v. s. förenade med pensionsrätt.
Jag förutsätter, att nuvarande innehavare av dessa tjänster, därest de anmäla
sig vilja kvarstå vid för dem nu gällande anställningsform, skola äga rätt
därtill, varvid de böra bli delaktiga av den allmänna löneregleringen för
statstjänstemän och bibehålla den nu utgående provisoriska löneförstärkningen
av 1 500 kronor.
Beträffande de av utredningsmännen berörda huvudgrupperna av deltidsanställda
biträdande överläkare och biträdande läkare vill jag erinra, att dessa
för innevarande budgetår åtnjuta provisoriskt arvodestillägg å 660 kronor,
varför ifrågavarande arvoden för närvarande uppgå till 11 260 kronor respektive
9 960 kronor. Utredningsmännen ha för dessa båda arvodesgrupper föreslagit
ett enhetligt arvode å 10 800 kronor. Jag har icke funnit anledning till
erinran mot att dessa grupper av läkare i avlöningshänseende jämställas.
Därvid torde emellertid arvodet i samband med den allmänna arvodesreglering,
som avses för nästa budgetår, böra bestämmas till 11 760 kronor.
A detta belopp bör rörligt tillägg ej utgå, varjämte ifrågavarande läkare icke
heller synas böra komma i åtnjutande av ålderstillägg. Arvodet för de biträdande
läkarna å sjukhusens gymnastikavdelningar, nu 6 800 kronor jämte
660 kronor i provisoriskt arvodestillägg, torde böra uppräknas till 7 764 kronor.
Arvodet för biträdande läkaren vid serafiinerlasarettets kvinnopoliklinik
torde böra bibehållas vid oförändrat belopp, 3 000 kronor.
För av ifrågavarande reglering berörda läkarkategorier torde böra meddelas
bestämmelser rörande semester och andra sociala förmåner i anslutning
till de principer, som efter den 1 juli 1947 komma att gälla för lönegradsplacerade
befattningshavare i statens tjänst. Såsom utredningsmännen anfört
synas därvid förste underläkare, biträdande överläkare och biträdande läkare
Statsutskottets utlåtande nr 248.
11
böra likställas med extra ordinarie t jänstemän och andre underläkare med
extra tjänstemän.
Utredningsmännen ha beräknat de sammanlagda kostnaderna för sitt förslag
till i runt tal 700 000 kronor. Vid bifall till de av mig förordade jämkningarna
torde beloppet böra ökas till i runt tal 775 000 kronor.
Till stöd för det i motionen 11: 492 framförda förslaget om utgående av
dyrtidskompensation och ålderstillägg åt de deltidsanställda biträdande överläkarna
och biträdande läkarna har anförts bland annat följande.
I motsats till vad som föreslås för övriga läkarkategorier skulle ifrågavarande
biträdande överläkare och biträdande läkare enligt propositionen
icke få åtnjuta ålderstillägg, och ej heller skulle å deras arvoden utgå dyrtidskompensation.
Skulle emellertid de för dessa läkare föreslagna arvodena
icke förenas med rätt till dyrtidskompensation och ålderstillägg efter samma
principer, som föreslås för övriga underordnade läkare, skulle nämnda läkare
erhålla en proportionsvis lägre ersättning än den, som enligt förslaget utgår
till förste underläkare. Detta måste anses orimligt i betraktande av att de
biträdande överläkarna och biträdande läkarna utan gensaga måste anses
vara de mest kvalificerade och måste anses inneha för sjukvården vid de
statliga kroppssjukhusen synnerligen viktiga nyckelposter. Några direkta skäl
att vid bestämmandet av avlöningen för ifrågavarande läkare och formerna
för densammas beräknande sätta dessa i en mindre gynnad ställning än
övriga underordnade läkare synas icke heller hava anförts och kunna heller
icke anses föreligga.
Utskottet har funnit sig böra biträda departementschefens ifrågavarande itakotut.
förslag angående reglering av anställningsförhållandena för de underordnade
läkarna vid karolinska sjukhuset och serafnnerlasarettet. Att såsom
i motionen 11:492 påyrkats bevilja de deltidsanställda biträdande överläkarna
och biträdande läkarna rörligt tillägg och ålderstillägg kan utskottet
med hänsyn till dessa läkares deltidstjänstgöring icke förorda. Utskottet
avstyrker alltså bifall till nämnda motion.
Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och
föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
II. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus.
Kungl. Maj:t har (prop. 287: punkterna 2—7, s. 29—83 samt prop. 272:
avdelning XIII, punkten 34, s. 474 och 475) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t åt tvidtaga de ändringar i personalförteckningen
för karolinska sjukhuset, som föranledas av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska
sjukhuset att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels anvisa för budgetåret 1947/48 till avlöningar och omkostnader vid karolinska
sjukhuset förslagsanslag å 8 246 000 kronor respektive 3 491 000 kro
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 248.
nor, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för serafimerlasarettet, som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels anvisa för budgetåret 1947/48 till avlöningar och omkostnader vid serafimerlasarettet
förslagsanslag å 3 387 000 kronor respektive 1 722 000 kronor,
dels medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 befintlig reservation å
det senast för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget till Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Vissa om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande
av en neurokirurgisk klinik m. m. må disponeras intill utgången
av budgetåret 1947/48, dels till Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i
Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 89 200 kronor,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen förordat träffa avtal med Malmö stad om anordnande
av medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö, dels
besluta, att vid Lunds universitet skola från och med budgetåret 1948/49
eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, inrättas en professur
i praktisk medicin, en professur i kirurgi samt en professur i obstetrik
och gynekologi, förenade med överläkartjänster vid allmänna sjukhuset i
Malmö, dels till utrustning för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna
sjukhuset i Malmö för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kronor, dels ock till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
397 500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande karolinska sjukhusets avlön
i n g s a n s 1 a g innebär en höjning med 3 623 900 kronor. Förutom av
den allmänna löneregleringen har denna höjning föranletts av att departementschefen
på åtskilliga punkter förordat förändringar i personalorganisationen.
Beträffande dessa förändringar hänvisas till propositionen 287,
s. 30—50.
Departementschefen har framhållit, alt en reglering av arbetstiden för sjuksköterskepersonalen
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt
garnisonssjukhusen borde komma till stånd samt uttalat, att han som en konsekvens
härav förutsatte, att övertidsersättning skulle utgå för tjänstgöring,
som överstege 192 timmar under en period av fyra veckor.
Bland de förslag, som departementschefen icke ansett sig kunna biträda,
må här nämnas en framställning av direktionen för karolinska sjukhuset om
uppflyttning i högre lönegrad av befattningarna som förste köksföreståndare
och köksföreståndare. I framställningen har föreslagits uppflyttning dels vid
kax-olinska sjukhuset av 1 förste köksföreståndare (A 12) til! lönegraden A 16,
Statsutskottets utlåtande nr 2iS.
13
2 köksföreståndare (A 7) till lönegraden All, 1 köksföreståndare (A 7) till
lönegraden A 9. 1 köksföreståndare vid garnisonssjukhuset (Eo 8) till lönegraden
Eoll, dels ock vid serafimerlasarettet av 1 förste köksföreståndare
(All) till lönegraden A 15, 1 köksföreståndare (A 7) till lönegraden All
samt 1 köksföreståndare (Ex 7) till lönegraden Eo 9.
Förste köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
biträdas i arbetet av köksföreståndare i lönegraden A 7. Vid karolinska sjukhuset
finnas tre sådana köksföreståndare, av vilka en förestår dietköket, en
centralköket och en personalmatsalarna. Vid serafimerlasarettet finnes en
köksföreståndare, vilken förestår dietköket. Därjämte har direktionen emellertid
medgivit anställande av en extra köksföreståndare i lönegraden Ex 7
såsom föreståndare för lasarettets personalmatsalar.
Beträffande den föreslagna uppflvttningen i högre lönegrad av förste köksföreståndarna
har direktionen erinrat om att dessa befattningshavare för närvarande
vore placerade i samma lönegrad som första föreståndarinnorna i
sjukvården samt framhållit, att deras arbetsinsatser vore av mycket stor betydelse
för en tillfredsställande och ekonomisk drift av sjukhusen. Direktionen
har vidare funnit skäl tala för en viss lönedifferentiering beträffande köksföreståndarna
och därför föreslagit en placering av matsalsföreståndama i 9
lönegraden och övriga köksföreståndare i 11 lönegraden.
Stcdskontoret har tillstyrkt, att köksföreståndaren i lönegraden Ex 7 vid
serafimerlasarettet beredes extra ordinarie anställning i 7 lönegraden. I övrigt
har statskontoret avstyrkt direktionens förslag angående köksföreståndarna.
Allmänna lönenämnden har — under erinran om att 1944 års lönekommitté,
avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, icke funnit anledning ati
i sitt i fjol avgivna betänkande (SOU 1946: 67) framlägga förslag om ändrad
lönegradsplacering av befattningarna såsom förste köksföreståndare och köksföreståndare
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet — vidare uttalat,
att frågan om köksföreståndamas löneställning icke borde upptagas separat
utan under beaktande av löneläget för motsvarande befattningar vid sinnessjukhusen,
inom försvarsväsendet o. s. v. Lönenämnden har dock icke ansett
sig böra framställa erinran mot uppförande på extra ordinarie stat av eu
extra köksföreståndare vid serafimerlasarettet.
Departementschefen har för egen del, under hänvisning till vad allmänna
lönenämnden anfört i ämnet, uttalat, att han icke vore beredd att nu tillstyrka
förslaget om uppflyttning i högre lönegrad av de vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet inrättade befattningarna såsom förste köksföreståndare
och köksföreståndare. Däremot hade han i likhet med lönenämnden icke
något att erinra mot att köksföreståndaren i lönegraden Ex 7 vid serafimerlasarettet
bereddes extra ordinarie löneställning.
14
Statsutskottets utlåtande nr 248.
Till stöd för det i motionerna 1:338 och 11:499 framförda förslaget om
uppflyttning i högre lönegrad av nu ifrågavarande köksföreslåndarbefattningar
har anförts följande.
Lönenämnden har som skäl emot eu lönegradsuppflyttning av köksföreståndarna
uttalat, att frågan om dessa befattningshavares löneställning borde
ses i samband med löneläget för motsvarande befattningar vid bl. a. de statliga
sinnessjukhusen.
Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida det är riktigt alt enbart göra
en jämförelse med sinnessjukhusen. Det kan sålunda erinras om att det
avtal, som träffats mellan landstingens centrala lönenämnd och svenska
ekonomiföreståndarinnors förening, endast gäller köksföreståndarinnor vid
kroppssjukhus och sanatorier. Det vill då synas vara rimligt att köksföreståndarna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet erhålla
samma löner som föreståndarinnor vid landstingens sjukhus erhållit. Enligt
nämnda avtal har köksföreståndarinna grupp I placerats i lönegrad 19 och
köksföreståndarinna grupp II i lönegrad 17 i den allmänna löneplan, som
kommer att gälla fr. o. m. den 1 juli 1947 för statens tjänstemän. Till grupp I
hänföres köksföreståndarinna vid delat lasarett samt vid annat lasarett och
sanatorium med minst 200 vårdplatser och till grupp II köksföreståndarinna
vid mindre sjukhus.
Det förefaller vidare befogat att jämföra löneställningen för första föreståndarinna
i sjukvården och föreståndarinna i sjukvården med förste köksföreståndare
och köksföreståndare. Sedan lång tid tillbaka ha föreståndarinna
vid sjukvården och köksföreståndarinna haft samma lön såväl vid
serafimerlasarettet som vid karolinska sjukhuset. Fr. o. m. den 1 juli i år
kommer första föreståndarinna vid sjukvården att flyttas upp i lönegrad,
motsvarande A 15, och föreståndarinna i sjukvården i A 12, under det att
förste köksföreståndare och köksföreståndare alltjämt kvarstå i A 12 resp.
A 7. Det kan knappast sägas, att sådana omständigheter inträffat, att det
framstår som rimligt att till nackdel för sistnämnda personalkategori frångå
hittills tillämpade principer för lönesättningen. Detta synes vara så mycket
mindre fallet som i avtalet mellan landstingens lönenämnd och berörda
personalgrupper överenskommelse träffats att föreståndarinna i sjukvården
och köksföreståndarinna skola jämställas i lönehänseende.
Starka skäl tala sålunda för att förste köksföreståndare och köksföreståndare
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet få samma löneförmåner
som första föreståndarinna och föreståndarinna vid sjukvården,
vilka löneförmåner överensstämma med vad som gäller för motsvarande
befattningshavare vid landstingens kroppssjukhus och sanatorier. Det kan
i detta sammanhang erinras om att de vid landstingssjukhusen anställda
sjuksköterskornas löner i enlighet med riksdagens beslut blivit normerande
för sjuksköterskornas löner vid ifrågavarande sjukhus. Det synes under
sådana förhållanden rimligt, att likställigheten i fråga om löner mellan
landstingens sjukhus och de statliga kroppssjukhusen även gäller köksföreståndarinnorna.
Vid karolinska sjukhuset finnas för närvarande anställda tre ordinarie
och vid serafimerlasarettet en ordinarie sjukgymnast, samtliga placerade i
lönegraden A 9. Till stöd för det i motionerna I: 82 och II: 138 framförda
Statsutskottets utlåtande nr 24S.
15
förslaget om uppflyttning av dessa befattningar i lönegraden A 11 har anförts
följande.
Sjukgymnasterna ha till uppgift att utföra av läkare föreskriven sjukgymnastik
behandling samt att föra erforderliga journalanteckningar rörande
behandlingen. Sjukgymnasterna vid karolinska sjukhuset tjänstgöra även
som inslruktionsgymnaster i samband med den till sjukhuset förlagda undervisningen
av gymnastiska centralinstitutets elever på sjukgymnastlinjen.
För detta arbete utgår särskild ersättning från gymnastiska centralinstitutet.
För att bli antagen som sjukgymnast vid någon av ovannämnda sjukhus
erfordras legitimation som sjukgymnast samt minst ett års väl vitsordad
tjänstgöring vid undervisningssjukhus, vid vilken tjänstgöring vederbörande
skall ha ådagalagt skicklighet i handledning av personal och elever.
Sjukgymnastexamen avlägges vid gymnastiska centralinstitutet eller enskilt
gymnastikinstitut, vilket innehar examensrätt, varefter legitimation
utfärdas av medicinalstyrelsen.
Enligt föreskrifterna för gymnastiska centralinstitutet fordras för inträde
vid institutets sjukgymnastlinje för kvinnlig sökande realexamen, studentexamen
eller normalskolekompetens och för manlig sökande att hava avlagt
gymnastiklärarexamen. Härutöver skall sökanden under minst tre månader
ha biträtt i sjukvårdsarbetet vid offentligt sjukhus. Utbildningstiden
vid institutet är två läsår.
Efter examen följer den ettåriga tjänstgöringen vid undervisningssjukhus.
Den sammanlagda utbildningstiden skulle sålunda uppgå till tre år och
tre månader. Ovan angivna fordringar för inträde vid gymnastiska centralinstitutets
sjukgymnastlinje måste emellertid betecknas som minimifordringar.
Av dem som antagas ha nästan samtliga studentexamen samt sjukhuspraktik
varierande mellan sex månader och ett och ett halvt år. Utbildningstiden
för uppnående av formell kompetens för ordinarie anställning
uppgår sålunda till minst tre och ett halvt år.
Ordinarie tjänst erhålles emellertid först efter många års praktik. För
anställning vid ovannämnda sjukhus torde erfordras minst tio års väl vitsordad
tjänstgöring. Då därtill det arbete sjukgymnasterna utföra är synnerligen
tungt och krävande och deras tjänst måste betecknas som mycket självständig
och ansvarsfull, anse vi en höjning av sjukgymnasternas lönegradsplacering
väl motiverad.
I egenskap av särskilt tillkallad utredningsman har landshövdingen A. N.
Thomson med skrivelse den 31 decemher 1946 avgivit förslag rörande e n
utökning av den medicinsk t-kliniska undervisningen
vid allmänna sjukhuset i Mal in ö. Enligt utredningsmannens
uppfattning borde därvid rättsförhållandet mellan staten och Malmö stad
regleras genom ett avtal. I sin utredning har utredningsmannen intagit ett
utkast till dylikt avtal, vilket skulle innehålla bestämmelser i följande hänseenden.
1. Staden upplåter avdelningar, polikliniker, laboratorier och kvinnoklinikens
föreläsningssal å allmänna sjukhuset för den föreslagna undervisningen.
2. Staden uppför nybyggnad för ytterligare en föreläsningssal jämte tillhörande
utrymmen, inrättar jourrum, samlings- och skrivrum å medicinska
16
Statsutskottets utlåtande nr 248.
och kirurgiska avdelningarna, utbygger kulvertsystemet för transport av patienter,
så att förbindelse uppnås mellan nämnda avdelningar och den nya
föreläsningssalen, samt upplåter dessa lokaler för undervisningen.
Ritningar till dessa lokaler skola godkännas av vederbörande akademiska
myndighet.
3. Staden upplåter i en personalbyggnad bostadsrum åt tio studerande.
4. Staten bekostar lösa inventarier och utrustning för de i punkterna 2
och 3 omnämnda lokalerna.
5. Staten erlägger för de under punkterna 2 och 3 angivna lokalerna samt
för kvinnoklinikens föreläsningssal hyra beräknad efter stadens självkostnad
och bestämd för en femårsperiod i sänder.
6. Befattningarna såsom överläkare i medicin, i kirurgi samt obstetrik
och gynekologi vid allmänna sjukhuset bestridas av professorer vid universitetets
medicinska fakultet. Dessa professorer tillsättas i överensstämmelse
med gällande föreskrifter i universitetsstatuterna. Dock äger sjukhusets direktion
rätt att, sedan större akademiska konsistoriet yttrat sig och innan
ärendet överlämnas till kanslern för rikets universitet, giva förord åt någon
av de till professuren kompetenta sökandena, som uppsatts på något av de
tre första förslagsrummen. Över kallelse till professur skall direktionen höras.
Till innehavare av professuren i obstetrik och gynekologi skall utnämnas
överläkaren vid sjukhusets kvinnoklinik medicine doktorn Sune Genell.
Vid Genells inträde i pensionsåldern eller vid hans frånfälle skall Malmö
stad till den statliga pensionen tillskjuta så stort pensionsbelopp, att sammanlagda
pensionen för Genell eller hans familjemedlemmar kommer att
uppgå till vad som skulle ha utgått till dem enligt de vid Genells utnämning
till professuren gällande pensionsbestämmelserna för Malmö stad.
Professorerna intaga i sin egenskap av överläkare, i den mån ej annorlunda
stadgas, samma ställning till sjukhusdirektionen som andra överläkare
vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar för
klinikens drift, som direktionen äger vidtaga, ävensom att ställa sig till
efterrättelse de för stadens sjukhus gällande bestämmelser, som icke strida
mot detta avtal.
7. För undervisningen i ett vart av ämnena medicin och kirurgi anställas
två biträdande lärare och en klinisk amanuens. För undervisningen i obstetrik
och gynekologi anställes en klinisk amanuens samt för undervisningen
i patologi en förste assistent. För erforderlig undervisning i övrigt utgå särskilda
arvoden. Amanuenserna placeras i lönegrad Ex 22.
Lärare, amanuenser och assistent tillsättas i samma ordning som vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
Lärare, amanuenser, assistent och i undervisningen deltagande medicine
studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse de ordningsregler för
undervisningsverksamheten, som efter professorernas hörande och på förslag
av fakulteten fastställas av sjukhusdirektionen.
8. Staden betalar överläkararvode åt professorerna samt andel i amanuensernas
och assistentens lön efter samma principer som tillämpas av landstinget
i fråga om motsvarande befattningshavare vid sjukvårdsinrättningarna
i Lund.
9. Alla kostnader, som föranledas av undervisningen och forskningen såväl
för lön, arvode och pension som för utrustning och materiel, bestridas av
staten.
Statsutskottets utlåtande nr 2U8.
17
Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande.
Vad i ärendet anförts har övertygat mig om att de för utbildningen i ämnena
medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi vid universitetsklinikerna
i Lund tillgängliga resurserna i fråga om lärarkrafter, lokaler och
patientmaterial äro otillräckliga redan i förhållande till nuvarande antalet
studerande. Därtill kommer, afl det synes nödvändigt att så snart ske kan
vidtaga åtgärder för en icke oväsentlig ökning av läkarutbildningskapaciteten
vid vårt lands högskoleorganisation. Den av utredningsmannen föreslagna
utvidgningen av den redan nu pågående undervisningen vid allmänna sjukhuset
i Malmö synes därför böra komma till stånd. Det synes angeläget alt
planera erforderliga åtgärder i så god tid, att omläggningen av undervisningen
kan taga sin början budgetåret 1948/49.
Statens och Malmö stads ömsesidiga åtaganden i samband med ifrågavarande
undervisning synas, såsom i utredningen framhållits, böra regleras i ett
avtal. Beträffande innehållet i avtalet må följande framhållas. Jag har i
likhet med utredningsmannen och remissinstanserna icke något att erinra
mot att det uppkommande lokalbehovet tillgodoses på så sätt, att staden
svarar för erforderliga byggnadsarbeten mot det att staten erlägger hyra,
beräknad efter stadens självkostnadspris och bestämd för en femårsperiod
i sänder. Det synes vidare rimligt, att staten bekostar lösa inventarier och
utrustning för de nytillkommande, i punkterna 2 och 3 av avtalsförslaget
angivna lokalerna. För att den planerade undervisningen skall kunna rationellt
bedrivas torde det vara ändamålsenligt att på universitetets stat uppföras
nya professurer, eu i vartdera av de tre ämnena praktisk medicin,
kirurgi samt obstetrik och gynekologi. Beslut härom torde böra fattas nu
men befattningarna uppföras i staten först från och med den 1 juli 1948
eller den senare tidpunkt som Kungl. Maj:t må komma att bestämma. Jag
förutsätter härvid, att överläkaren å obstetrisk-gynekologiska avdelningen
vid allmänna sjukhuset S. Genell utan ansökningsförfarande utnämnes till
professor i obstetrik och gynekologi. Professurerna i praktisk medicin och
i kirurgi torde däremot böra ledigförklaras så snart vederbörligt avtal träffats
och godkänts av staden och Kungl. Maj:t.
Beträffande ordningen för tillsättandet av ifrågavarande professurer synas
höra gälla i huvudsak samma bestämmelser som i fråga om övriga universitetsprofessurer,
dock med tillägg, att sjukhusdirektionen skall äga yttra sig
rörande i vilken ordning direktionen för sin del finner de å förslaget uppförda
sökandena böra komma i fråga till professuren. Bestämmelse härom torde
höra inflyta i avtalet.
Jag är icke beredd att redan nu taga ställning till frågan om antalet biträdande
lärarkrafter, assistenter och amanuenser. Bestämmelser om antalet
dylika hjälpkrafter synas av praktiska skäl — behovet kan växla från tid
till annan — icke höra inflyta i avtalet. Bestämmelserna i punkt 8 av avtalsförslaget
synas vidare höra utformas så att staden åtager sig att svara
för Va (4/i2) av lönen åt de klinikamanuenser och den assistent vid patologiska
institutionen, som må komma att tillsättas på universitets stat. Någon
ändring av det sakliga innehållet i de föreslagna bestämmelserna åsyftas
icke härnied.
I övrigt ha de av utredningsmannen angivna avtalsbestämmelserna icke
givit mig anledning till erinran eller uttalande. Det torde få ankomma på
tiihang till riksdagens protokoll 1947. (i samt. Nr 248.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 248.
Kungl. Maj:l att godkänna avtal med Malmö siad i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig sålunda förordade grunder.
Mot de till öO 000 kronor beräknade kostnaderna för inredning och utrustning
av undervisningslokalerna i Malmö har jag icke funnit anledning
till erinran. Ett reservationsanslag för ändamålet torde höra anvisas redan
för nästa budgetår.
utsknttet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen i
samband med behandlingen av karolinska sjukhusets avlöningsanslag för
budgetåret 1947/48 erinrat, att önskemål framställts om en reglering av
arbetstiden för sjuksköterskepersonalen vid karolinska sjukhuset och serafimerlasareltet
samt garnisonssjukhusen. Departementschefen har funnit
det rimligt, att en dylik reglering kommer till stånd, och förutsatt såsom en
konsekvens härav, att övertidsersättning skulle utgå för tjänstgöring, som
överstege 192 timmar under en period av fyra veckor. I anledning av detta
departementschefens uttalande vill utskottet för sin del framhålla, att tjänstgöringens
art synes höra vara avgörande för övertidsersättningens erhållande,
så att denna förmån i regel kommer att utgå allenast vid aktiv tjänstgöring.
Vidare anser utskottet, att vad ovan anförts angående sjuksköterskepersonalen
vid garnisonssjukhusen hör hava avseende å all dylik personal
vid till försvarsväsendet hörande sjukvårdsinrättningar.
Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört och förordat
har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Beträffande det i motionerna 1:338 och 11:499 framställda yrkandet i
fråga om löneställningen för förste köksföreståndare och köksföreslåndare
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet får utskottet erinra därom,
alt allmänna lönenämnden och departementschefen icke ansett att denna
fråga borde upptagas separat utan under beaktande av löneläget för motsvarande
befattningar vid sinnessjukhusen, inom försvarsväsendet in. m.
Emellertid hava sedermera såsom i ovannämnda motion framhållits köksföreståndarna
vid landstingens sjukhus enligt träffat avtal mellan landstingens
centrala lönenämnd och Svenska ekonomiföreståndarinnors förening
från och med den 1 juli 1947 erhållit eu löneplacering överstigande köksföreståndarnas
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Erinras må
även att första föreståndarinna och föreståndarinna i sjukvården — vilka
förut i lönehänseende varit jämställda med förste köksföreståndare, respektive
köksföreståndare — från och med den 1 juli 1947 uppflyttats till lönegrader,
motsvarande lönegraderna A 15 och A 12.
Enligt utskottets mening föreligga på grund av sålunda anförda omständigheter
onekligen skäl för att löneställningen för förste köksföreståndare
och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet göres
till föremål för snar omprövning. Utskottet ifrågasätter huruvida icke denna
omprövning lämpligen kunde företagas i samband med de av departements
-
Statsutskottets utlåtande nr 24S.
19
chefen angivna överväganden, som anses böra komma till stånd rörande
kuratorernas vid nämnda sjukhus löneställning och varom förslag av departementschefen
antytts komma att föreläggas nästa års riksdag. Vid den av
utskottet ifrågasatta omprövningen av försle köksföreståndarnas och köksföreståndarnas
löneställning synes jämväl böra övervägas huruvida motivföreligger
för en förhöjd löneplacering, räknad från och med den 1 juli
1947. Med vad sålunda anförts torde motionerna 1:338 och 11:499 få anses
besvarade.
Vidkommande motionerna 1:82 och 11:138 får utskottet framhålla, att
innevarande års riksdag redan fattat beslut angående de vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet anställda ordinarie sjukgymnasternas bibehållande
av nuvarande löneplacering, varför ifrågavarande motioner icke
torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande härav och under hänvisning till vad utskottet i det föregående
anfört beträffande motionen 11:492 får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:82 och II: 138 samt 11:492,
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för karolinska sjukhuset, som föranledas avvad
departementschefen anfört;
2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat:
I. Radio fy.tiska och radiopatologiska
institutionerna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................. kronor 121 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............... » 16 400
3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................... » 60 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 10 900
Summa kronor 209 000
20
Statsutskottets utlåtande nr 248.
II. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
. . ..______i .. ................... kronor 1 440 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be*-
stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 272 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis..................... » 5 885 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 439 500
Summa kronor 8 037 000
III. Sammanfattning.
I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna
............................ kronor 209 000
II. Sjukhuset i övrigt.................... » 8 037 000
Summa kronor 8 246 000;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för serafimerlasarettet, som föranledas av
vad
departementschefen anfört;
4. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................. kronor 625 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 192 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................... » 2 390 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 180 000
Summa kronor 3 387 000;
5. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget
till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Vissa om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk
klinik m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret
1947/48;
6. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat träffa avtal med
Statsutskottets utlåtande nr 248.
21
Malmö stad om anordnande av medicinskt-klinisk undervisning
vid allmänna sjukhuset i Malmö;
7. besluta, att vid Lunds universitet skola från och med
budgetåret 1948/49 eller den senare tidpunkt, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, inrättas en professur i praktisk medicin, en
professur i kirurgi samt en professur i obstetrik och gynekologi,
förenade med överläkartjänster vid allmänna sjukhuset i
Malmö;
8. fastställa, att det under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1947/48 till Universitetssjukhus anvisade förslagsanslaget av
17 392 700 kronor må av Kungl. Maj:t uppdelas på följande
delanslag:
a) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar förslagsvis 8 246 000
kronor;
b) till Karolinska sjukhuset: Omkostnader förslagsvis
3 491 000 kronor;
c) till Serafimerlasarettet: Avlöningar förslagsvis 3 387 000
kronor;
d) till Serafimerlasarettet: Omkostnader förslagsvis 1 722 000
kronor;
e) till Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm
förslagsvis 89 200 kronor;
f) till Utrustning för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna
sjukhuset i Malmö högst 60 000 kronor;
g) till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala högst 397 500 kronor;
B. att motionerna I: 338 och II: 499 må anses besvarade med
vad utskottet här ovan anfört.
Stockholm den 8 juli 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet halm närvarit:
irån törsta kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,
Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz,
Gustaf Iwar Anderson, Albertsson, Rosenberg och Ragnar Bergli; samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Ward, Malmborg i
Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö, Lindholm, Hoppe, Onsjö,
Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix och Birke.
Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, Stockholm 19i7