Statsutskottets utlåtande nr 246.

1

Nr 246.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ersättning för
skada, åstadkommen av person, som avvikit från anstalt
m. m.

(3:e avd.)

I fem inom andra kammaren väckta motioner har behandlats frågan om
ersättning av allmänna medel till person, som lidit skada genom åtgärd av
vid sinnessjukhus eller vissa andra anstalter intagen eller över huvud genom
brottslig handling. Sålunda har yrkats

dels i motionen II: 84 av herrar Berg och Österman att riksdagen ville hos
Kungl. Maj:t hemställa om utredning beträffande möjligheterna att lämna
ersättning till person, som lidit skada eller förlust genom åtgärd av vid sinnessjukhus
eller annan anstalt intagen;

dels i motionen II: 139 av herrar Johnsson i Stockholm och Andersson i
Dunker att riksdagen ville i princip uttala, att skador och förluster, som tillfogats
allmänheten genom personer som avvikit från av staten ledd eller på
dess uppdrag upprättad anstalt, skola ersättas av statsmedel, där ersättning
icke annorlunda kan erhållas, samt för kommande budgetår ställa ett belopp
av 50 000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande för täckande av dylika
förluster, och hemställa till Kungl. Maj:t att uppdraga riktlinjer för dylik
ersättnings utfående;

dels i motionen II: 221 av herr Nilson i Spånstad m. fl. att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning och förslag i den
fråga, som berörts i motionen (ersättning för de förluster och skador, som
bevisligen vållats enskilda personer genom förseelser och brott av personer,
som villkorligt frigivits eller rymt från vissa anstalter och vårdhem);

dels i motionen 11:276 av herr Andersson i Dunker att riksdagen måtte
besluta att för budgetåret 1947,48 anvisa ett belopp av 50 000 kronor att
efter socialstyrelsens prövning användas till ersättning för skadegörelse av
det slag som i motionen angivits;

dels ock i motionen II: 279 av herr Ekdahl, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning och förslag rörande möjligheten att, där veder
hörandes ekonomiska förhållanden det motivera, genom samhälleliga åtgärder
bringa ersättning för eller lindra ekonomisk skada, som drabbat av
brott träffade personer, vilka icke genom i laga ordning utdömt skadestånd
eller genom ersättning i annan form kunna hållas skadeslösa för dem tillfogade
förluster.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 246.

2

Statsutskottets utlåtande nr 246.

Utskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Förslaget i motionen II: 279 att ersättning skall kunna utgå av statsmedel
för skada, som tillfogats genom brottslig gärning, finner utskottet vara värt
beaktande. Onekligen skulle införandet av en sådan ordning innebära ett
värdefullt komplement till det rättsskydd, som samhället genom sina organ
giver den enskilde medborgaren.

Emellertid bilda dessa skador ur ersättningssynpunkt en mycket heterogen
grupp. Detta gäller såväl skadornas art, och det sätt, varpå de uppkommit,
som även frågan om det sätt varpå de utan statens ingripande i
allmänhet må bliva reglerade. En utredning i ämnet skulle ställas inför
åtskilliga svårlösta frågor och måste befaras bli synnerligen omfattande
och tidskrävande. Detta torde gälla även med den av motionären angivna
begränsningen av utredningsuppdraget till att avse fall, där vederbörandes
ekonomiska förhållanden skulle särskilt motivera ersättning av allmänna
medel. Utskottet finner sig med hänsyn härtill icke berett förorda, att utredning
i ämnet nu påkallas från riksdagens sida. Emellertid förtjänar
utredningsfrågan enligt utskottets mening ytterligare överväganden. Uppmärksamhet
synes böra ägnas spörsmålet om uppdraget för en eventuell
utredning lämpligen kan begränsas till att avse vissa grupper av de mera
angelägna fallen. De erfarenheter, som vinnas vid den utredning utskottet
här nedan förordar, kunna måhända giva underlag för ett fortsatt övervägande
av den här berörda frågan.

I övriga motioner har ersättning av allmänna medel ifrågasatts endast
beträffande skador vållade av sådana, som äro intagna på sinnessjukhus
m. fl. anstalter, eller rymt eller försöksvis utskrivits därifrån. Efter prövning
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall har ersättning för dylika skador
hittills i viss omfattning tillerkänts skadelidande med anlitande av anslag
till extra utgifter. Enligt utskottets mening bör en utredning av dessa ersättningsspörsmål
omedelbart inledas. Förslag till åtminstone provisoriska
åtgärder för att utan anlitande av den nödfallsutväg, som extra utgiftsanslagen
erbjuda, möjliggöra ersättning av statsmedel i ömmande fall av
skador av här avsett slag bör om möjligt föreläggas redan nästa riksdag.
Utskottet är ej berett att, såsom påyrkats i vissa motioner, redan nu tillstyrka
särskild medelsanvisning för skadornas ersättande. Tills vidare torde
alltså den utväg böra anlitas, som anslagen till extra utgifter erbjuda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) i anledning av motionerna II: 84, 139, 221 och 276 i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan
om ersättning av allmänna medel för skador, vållade av

Statsutskottets utlåtande nr 246.

3

personer, vilka äro eller varit intagna på sinnessjukhus
m. fl. anstalter,

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört i anledning av motionen II: 279,

II. att motionerna II: 139, 276 och 279, i den mån de ej
behandlats under I, ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 juli 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,
Andrén, Bergvall, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Iwar
Anderson, Berling och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla,
Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper och Birke.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194
717189