Statsutskottets utlåtande nr 217.

1

Nr 217.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1947148 till teckning av aktier i
Aktiebolaget Atomenergi m. m.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 313 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 30 maj 1947, föreslagit
riksdagen att dels till Teckning av aktier i Aktiebolaget Atomenergi å
kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, för budgetåret 1947/48 anvisa ett
investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock till Atomenergiforskning
m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi för samma budgetår under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition (nr 273) till 1946 års riksdag
framställda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 456) för budgetåret 1946/47
under åttonde huvudtiteln till atomenergiforskning ett reservationsanslag
av 2 000000 kronor. I proposition (nr 272) till innevarande års riksdag har
Kungl. Maj:t föreslagit, att för budgetåret 1947/48 måtte under nämnda huvudtitel
anvisas ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor till samma ändamål.

Båda propositionerna föranleddes av framställningar från den s. k. atomkommittén,
som enligt Kungl. Maj:ts uppdrag skall planlägga forskningsarbetet
för atomenergiens tillgodogörande. Medlen äro i första hand avsedda
för grundforskning samt för utbildning av forskare på atomenergiområdet.

I ett den 26 april 1947 avgivet betänkande har atomkommittén nu framlagt
förslag rörande målbunden forskning på detta område. Departementschefen
har, innan han redogjort för innehållet i betänkandet, anfört följande.

Atomkommitténs förslag syftar närmast till att organisera arbetet att framställa
en atomenergistapel, d. v. s. en anläggning, i vilken atomenergi frigöres
för praktiskt bruk. En sådan energistapel är uppbyggd av uranstavar,
inbäddade i s. k. moderatormaterial. Energien alstras vid klyvning av uranatomer
under inverkan av neutroner. Moderatormaterialets funktion är att
bromsa ned hastigheten hos de snabba neutroner, som bildas vid klyvningen,
till en för processen lämplig hastighet. Härigenom underhålles en ständigt
fortlöpande klyvningsprocess, en s. k. kedjereaktion. I stapeln måste vidare
finnas anordningar för att leda bort värme samt för att reglera reaktionshastigheten.

Departementschefen har framhållit, att de problem, som sammanhängde

Bihang till riksdagens protokoll 1947. G samt. Nr 217—219.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 217.

med möjligheterna att utnyttja atomenergien för praktiskt bruk, nu ägnades
en intensiv uppmärksamhet på olika håll i världen. Enligt föreliggande uppgifter
hade man i Amerikas förenta stater lyckats konstruera ett atomkraftverk,
som uppgåves leverera elektrisk energi till priser, vilka tydde på möjligheten
av att man genom ytterligare förbättringar skulle kunna komma ned
till en konkurrenskraftig kostnadsnivå. Skulle det lyckas att genom fortsatt
forskningsarbete infria dessa förväntningar, skulle detta innebära att man
skapat en ny billig energikälla, jämförlig med kolet, oljan och vattenkraften.
Uppenbart är sålunda, framhåller departementschefen vidare, att det på
atomenergiforskningens område pågår en utveckling, som kan bli av revolutionerande
karaktär.

För vårt näringslivs konkurrensförmåga vore det enligt departementschefen
av yttersta vikt, att vi icke försummade de möjligheter, som denna utveckling
kunde bjuda. Vårt land hade också goda förutsättningar att medverka i arbetet
på atomenergiområdet. Sverige vore sålunda jämförelsevis rikt på uran,
även om uranhalten i fyndigheterna i regel vore ganska låg. Vi hade framstående
forskare, som länge ägnat sitt intresse åt atomproblemen. Vissa resultat,
som icke vore obetydliga, hade också redan nåtts.

Departementschefen vore liksom atomkommittén av den uppfattningen, att
det vid sidan av den grundläggande forskning på atomenergiområdet, som
redan påginge, också borde bedrivas forskning med direkt syfte att praktiskt
utnyttja atomenergien. Atomkommittén har föreslagit, att staten och enskilda
intressenter skulle för ändamålet gemensamt’ bilda ett bolag, Aktiebolaget
Atomenergi. Staten skulle tillförsäkras avgörande inflytande i bolaget.

Ett alternativ till kommitténs förslag är att bilda ett helstatligt företag för
den målbundna forskningen. Vid bedömandet av detta alternativ måste emellertid,
framhåller departementschefen, uppmärksammas, att det med hänsyn
till vårt lands begränsade personella och materiella forskningsresurser ter
sig såsom en nödvändighet att ett förtroendefullt och smidigt samarbete kommer
till stånd mellan staten och enskilda intressenter. Sannolikheten talade
för att samarbetsfrågan lättast ginge att lösa, om en företagsform valdes, som
medgåve visst medinflytande i förelagets ledning för de enskilda intressenterna.
Företaget syntes departementschefen därför icke böra vara helstatligt.

Mot förslaget att använda bolagsformen kan, framhåller departementschefen
vidare, invändas, att bolaget i varje fall under en lång tid framåt icke
kommer att giva vinst. Atomkommittén har också förutsatt, att bolagets inkomster
väsentligen skulle bestå av statliga bidrag, även om dessa skulle få
formen av ersättning för fullgjorda uppdrag. Med hänsyn härtill kunde det
enligt departementschefen tänkas, att i stället borde inrättas ett forskningsinstitut
med visst delägarskap för enskilda intressenter. Då emellertid atomkommitténs
förhandlingar med enskilda parter skett på grundval av bolagsalternativet
och detta alternativ vunnit anslutning från de enskilda parternas
sida, funne departementschefen sig böra tillstyrka kommitténs förslag i fråga
om företagsformen. Mot huvudgrunderna i förslaget till bolagsordning (se
bilaga till prop.) har departementschefen icke haft något att erinra.

Statsutskottets utlåtande nr 217.

3

Bolagets aktiekapital skulle enligt atomkommitténs förslag till en början
utgöra 3 500 000 kronor, varav staten skulle tillskjuta 2 000 000 kronor. Häremot
har departementschefen icke funnit anledning till erinran. Enligt vad
under hand inhämtats hade kommittén avsett att största delen av aktiekapitalet
skulle investeras i ett anrikningsverk för kolm vid Kvarntorp. Kostnaden
för detta verk med därtill hörande anläggningar uppginge enligt föreliggande
preliminära uppgifter till 3 300 000 kronor.

Atomkommittén har vidare föreslagit, att 2 000 000 kronor skulle anvisas
för verksamheten inom bolaget under budgetåret 1947/48. Departementschefen
har tillstyrkt kommitténs förslag också i denna del. Medlen borde utbetalas
till bolaget såsom ersättning för forskningsarbete. Det syntes få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om atomkommitténs medverkan
härvidlag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bedrives för närvarande inom
landet med framgång viss grundläggande forskning på atomenergiområdet.
Medel till bestridande av kostnaderna härför ha av statsmakterna ställts till
förfogande genom för ändamålet anvisade anslag under åttonde huvudtiteln.
Utskottet finner det vara av stor vikt att föreliggande möjligheter till praktiskt
utnyttjande av utvecklingen på detta område tillvaratagas, särskilt som
härför erforderliga personella och materiella resurser finnas inom landet.

Atomkommittén har, med instämmande av departementschefen, föreslagit,
att staten och enskilda intressenter skulle för ifrågavarande ändamål gemensamt
bilda ett bolag, Aktiebolaget Atomenergi, som i första hand skulle ha
målbunden atomforskning till föremål för sin verksamhet. I detta bolag skulle
staten tillförsäkras avgörande inflytande. Utskottet har på de av departementschefen
anförda skälen ansett sig böra förorda detta förslag. Mot huvudgrunderna
till det framlagda förslaget till bolagsordning synes utskottet
icke något vara att erinra.

Bolagets aktiekapital skulle enligt föreliggande förslag utgöra 3 500 000
kronor, varav staten skulle tillskjuta 2 000 000 kronor. Utskottet har i likhet
med departementschefen icke funnit anledning till erinran häremot, varför
utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det av Kungl. Maj:t för ändamålet
äskade investeringsanslaget. Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka, att det
för verksamhetens bedrivande inom bolaget under budgetåret 1947/48 äskade
reservationsanslaget av 2 000 000 kronor anvisas av riksdagen. Vad departementschefen
anfört rörande anslagets disposition föranleder ingen erinran
från utskottets sida. „

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Teckning av aktier i Aktiebolaget Atomenergi för
budgetåret 1947/48 under fonden för statens aktier anvisa ett
investeringsanslag av 2 000 000 kronor;

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande nr 217.

b) till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1947. < .■#

På statsutskottets vägnar: ^

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Larssonj Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson,
fröken Andersson, herrar Gillström, Albertsson, Näsström och Gustav Emil
Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Ward, Bergström, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Pettersson
i Dahl, Holmström, Thapper, Persson i Vinberg och Persson i Svensköp.